• No results found

Vägledarnas yrkesroll

7 Analys och diskussion

7.1 Vägledarnas yrkesroll

Som vi kunde konstatera i det historiska kapitlet har vägledarens yrkesroll förändrats genom decennierna från att från början varit matchningsinriktad och rådgivande till den nuvarande rollen som är vägledande och som har sin grund i det livslånga lärandet. Alla vägledare måste idag ha en holistisk människosyn och vara flexibla och kreativa för att kunna anpassa vägledningen till olika sökandes livssituationer, behov och förutsättningar.69 Hur arbetet för den

enskilde vägledaren sedan ser ut beror på var han eller hon arbetar. I min undersökning blev det väldigt tydligt att just arbetsplatsen har en avgörande betydelse för hur vägledarnas yrkesroll formas. För att kunna analysera mer ingående hur rollen skapas använder jag mig av Rolf Granérs tanke om att yrkesrollen formas i mötet mellan förväntningar och behov från arbetsgivaren, arbetsgruppen, användarna och individen själv.70 Eftersom vägledarna inte bara

har ett individuppdrag utan även har en uppgift från samhällets sida tänker jag i min analys även att ha med om och i så fall hur samhället påverkar vägledarnas yrkesroller på olika arbetsplatser.

7.1.1 Yrkesrollen kontra samhället

Trots att samtliga vägledare i undersökningen är medvetna om att de har ett samhällsuppdrag är de eniga om att det alltid är individens behov och önskningar som är centrala och som ska styra vägledningen. Vägledarna på skolorna och på vägledningscentret har ingen anknytning direkt till arbetsmarknaden och min uppfattning är också att samhällets behov inte påverkar deras yrkesroll nämnvärt. Även om de är noga med att informera och upplysa individen om eventuella svårigheter och hinder menar de att detta är för individens bästa och för att han eller hon ska kunna göra ett väl genomtänkt val. Häri ligger, enligt min mening, en av vägledarnas svåraste uppgifter; var går egentligen gränsen mellan att informera och avråda? I min undersökning kunde jag märka skillnader i förhållningssätt. Vägledarna på skolorna uttryckte mer att det var individens eget val medan vägledaren på vägledningscentret var mer styrande och menade att om de (vägledarna) ibland vet att det inte är lönt för en individ att välja en väg så är det deras uppgift att hjälpa dem att hitta en annan väg. Jag ifrågasätter ifall det verkligen är vägledarens uppgift att avgöra vad som är lönt eller inte. Personligen menar jag att det måste vara upp till individen att bestämma vad han eller hon är beredd att satsa på.

69 Dresch James, Lovén Anders, 2003, Vägledning i förändring sid.18 70 Granér Rolf, 1994, Personalgruppens psykologi sid.49

Vägledaren på AF arbetar mer direkt mot arbetsmarknaden och därmed närmare samhället än de övriga vägledarna och hon uttrycker också mycket riktigt ett mer samhällsinriktat förhållningssätt. Hon betonar själv att det är att hitta balansen mellan individens önskningar och samhällets behov som hon tycker är spännande och roligt i arbetet. I hennes svar framkommer det att hon ibland ändå tycker det är jobbigt att behöva rätta sig efter a-kassans regler och därför menar jag att hennes yrkesroll i hög grad påverkas av samhällets förväntningar. Precis som vägledarna i Lovéns undersökning71 upplever hon dock inte själv detta som en konflikt.

7.1.2 Yrkesrollen kontra arbetsgivaren

Samtliga vägledare utom vägledaren på grundskolan upplever att cheferna har en god förståelse av deras arbete och att de värderar deras arbetsinsats högt. Som Eppler och Nelander72 skriver i

sin bok är det viktigt att individen får möjlighet att utnyttja sin förmåga och sina kunskaper på ett bra sätt för att stärka sin självkänsla och bygga upp en trygg yrkesroll. Det är min uppfattning att chefernas förståelse för vägledarnas arbete är grundläggande för att deras kompetens utnyttjas till fullo. Därför menar jag att alla vägledarna i min undersökning utom vägledaren på grundskolan påverkas positivt av sina chefer och på så sätt kan uppnå en trygg yrkesroll. Vägledaren på grundskolan skiljer sig däremot från de övriga och upplever att hennes chefer inte har förståelse för hennes arbete. De inser att vägledning måste finnas på skolan men ser det som en fristående del som inte räknas in i den övriga skolverksamheten. Vägledarens upplevelser känner vi bl a igen från Borhagen och Lovéns undersökning73 där det på liknande sätt framkom att vägledaren

ofta är ensam ansvarig för hela syoverksamheten trots att det i målen tydligt står att den ska vara integrerad i hela skolverksamheten. Vägledaren i min undersökning känner däremot att cheferna ändå värderar hennes arbete högt vilket också överensstämmer med resultaten från Borhagens och Lovéns74 studie. Dresch75 har i sin studie kommit fram till att vägledare använder sig av olika

strategier för att få bekräftelse i sitt yrkesutövande. Vägledaren på grundskolan i min undersökning intar, enligt min mening, den roll som Dresch benämner som individualisten. Hon arbetar hårt men ganska osynligt och känner att hon får uppskattning av omgivningen när de ser resultaten av hennes arbete. Jag menar att den här strategin hjälper henne att känna sig bekräftad i sitt arbete och att hon därför inte känner att chefernas oförståelse av hennes arbete påverkar hennes yrkesroll negativt.

71 Lovén Anders, 1990, Arbetsvägledning i närbild sid.77

72 Eppler Mats, Nelander Bo, 1981, Psykosocial arbetsmiljö i praktiken sid.17 73 Borhagen Kerstin, Lovén Anders, 1991, Vem behöver Syo? sid.36

74 Borhagen Kerstin, Lovén Anders, 1991, Vem behöver Syo? sid.23 75 Dresch James, 1996, Varifrån till vart? Sid.51-52

7.1.3 Yrkesrollen kontra arbetsgruppen

Enligt Granér76 har arbetsgruppen också stor betydelse för hur yrkesrollen formas. Som i andra

grupper strävar den efter att uppnå en balans mellan rollerna och när den är uppnådd brukar det vara svårt att ändra på den. I min undersökning har jag också kommit fram till att arbetsgruppen har stor betydelse för vägledarnas yrkesroll. Framförallt framkommer det i likhet med Borhagen och Lovéns77 studie att de fyra vägledare som arbetar på arbetsplatser med fler än två vägledare

på olika sätt upplever en styrka i att vara fler. På både högskolan och komvux uttrycker vägledarna att de ibland har saknat förståelse för sitt arbete från lärare och övrig personal genom att de ibland gett dem arbetsuppgifter som går utanför deras egentliga arbetsområde. Enligt min uppfattning har de upplevt en intra-rollkonflikt som enligt Angelöw och Jonsson78 innebär att de

känt en konflikt mellan olika förväntningar i sin yrkesroll. För att bearbeta den här rollkonflikten har vägledarna på både högskolan och komvux utvecklat en strategi som innebär att de arbetat aktivt med att synliggöra vägledningen och lyfta fram dess betydelse för sina kollegor i verksamheten. Deras strategi har gett önskad effekt vilket resulterat i en balans mellan de olika förväntningarna och därmed en tydligare yrkesroll. Även vägledarna på vägledningscentret och AF talar mycket utifrån ett grupperspektiv och ger uttryck för en trygg yrkesroll med balans mellan sina egna och kollegornas förväntningar.

Vägledaren på gymnasiet har en vägledarkollega på arbetsplatsen men utgår i intervjun mer från ett individuellt perspektiv. Däremot talar hon mycket om det nära samarbetet med all övrig personal på skolan. Enligt min mening har hon således valt att inta en rollstrategi som Dresch79

benämner kollegan, vilket innebär att hon, i motsats till individualisten, arbetar synligt och hela tiden söker upp och samarbetar med övrig personal med syfte att nå ut med sin verksamhet och integrera den på hela skolan.

Vägledaren på grundskolan i min undersökning känner precis som i fallet ovan med cheferna att övrig personal på skolan uppskattar hennes arbete och värderar det högt men att de inte räknar in det i den övriga verksamheten. Hennes val av strategi som individualist gör, som vi konstaterat i föregående kapitel, att hon får bekräftelse och därmed inte upplever någon konflikt i sin yrkesroll.

76 Granér Rolf, 1994, Personalgruppens psykologi sid.51

77 Borhagen Kerstin, Lovén Anders, 1991, Vem behöver Syo? sid.23-24 78 Angelöw Bosse, Jonsson Thom, 2000, Introduktion till socialpsykologi sid.33 79 Dresch James, 1996, Varifrån till vart? Sid.51-52

7.1.4 Yrkesrollen kontra användarna

Granér80 menar vidare att ju mer kontakt individen har med sina användare och ju större

betydelse de har i hans eller hennes arbete desto mer påverkar användarnas förväntningar och behov hur yrkesrollen formas. Eftersom vägledares hela arbete bygger på kontakten med sina användare, klienter, borde de senare således ha ett stort inflytande på hur rollen formas. I min undersökning är det endast vägledaren på grundskolan som känner att klienterna helt och fullt har adekvata förväntningar på vilken hjälp de kan få av henne. Hon känner också att de värderar hennes kunskaper och arbete högt. Min uppfattning är att klienternas och vägledarens egna förväntningar på arbetet stämmer överens och därmed påverkar hennes yrkesroll positivt.

De övriga vägledarna i min undersökning upplever alla en viss obalans mellan sina egna och klienternas förväntningar på deras yrkesroller. Två av dem, vägledarna på gymnasiet och komvux, upplever inte den här obalansen som konfliktfylld eftersom de ser sitt arbete som en allmän servicefunktion. De har inte något emot att göra arbetsuppgifter som egentligen går utanför deras arbetsområde om de har tid.

De övriga tre vägledarna i min undersökning uttrycker att de tycker det är jobbigt att klienterna ibland har förväntningar som inte överensstämmer med vägledarnas egentliga arbetsuppgifter. De har olika strategier för att hantera den här obalansen. Vägledarna på högskolan och vägledningcentret ger båda uttryck för att det ingår i vägledarens arbete att i nästan varje möte med en klient få förtydliga hur de arbetar och att det handlar om hjälp till självhjälp. Vägledarna tycker att det är jobbigt ibland men säger att klienterna oftast är mycket nöjda med deras hjälp i efterhand, vilket, enligt min mening, verkar jämna ut obalansen i yrkesrollen.

Vägledaren på AF har en helt annan yrkesroll där själva vägledningen har en mycket liten plats. Hennes strategi är därför istället att ganska snabbt hänvisa klienter vidare om de efterfrågar exempelvis längre vägledning. Vi kan konstatera liknande resultat från Lovéns81 studie där det

också visar sig att renodlade vägledningssamtal är sällsynta på AF. Lovén menar att det kan bero på att vägledarna utgår från klienternas intressen och behov och därför inte upplever något behov av att bredda deras vyer eller på att vägledarna har brister i vägledningsmetodik. Vägledaren i min undersökning menar istället att det inte ingår i hennes uppdrag på AF att ha längre

80 Granér Rolf, 1994, Personalgruppens psykologi sid.50 81 Lovén Anders, 1990, Arbetsvägledning i närbild sid.56-57

vägledningssamtal. För henne är hennes yrkesroll tydlig och hon upplever därför inte någon konflikt med användarna i sin yrkesroll.

7.1.5 Yrkesrollen kontra individens egna behov

Som vi konstaterat tidigare är det viktigt att individen känner att hans eller hennes kompetens utnyttjas på optimalt sätt på arbetsplatsen för att han eller hon ska kunna bygga upp en trygg yrkesroll.82 I min undersökning tycker jag att det är tydligt att det är vägledarnas personligheter

som lägger grund för hur deras egna behov ser ut i deras olika yrkesroller. Vägledarna på högskolan, vägledningscentret och AF har starka personligheter och är väldigt tydliga med vilken yrkesroll de har och vilka arbetsuppgifter som ingår i den. Vägledarna på grundskolan, komvux och gymnasiet har lite mjukare framtoning och har, enligt min uppfattning, en mer interaktionistisk rollsyn vilket innebär att rollen inte är förutbestämd utan ständigt formas efter vad olika situationer kräver.83 Samtliga vägledare utom vägledaren på grundskolan verkar känna

tillfredsställelse i sin yrkesroller genom att de får använda sin kompetens på ett optimalt sätt. Jag tycker däremot att vägledaren på grundskolan inte riktigt ger uttryck för detta eftersom hon är tveksam till om hon skulle välja att bli vägledare om hon kunde välja om just på grund av att hon inte anser att vägledares kompetens utnyttjas på rätt sätt. Det tyder enligt min mening på att hennes egna behov inte riktigt får det utrymme som hon skulle önska i sin yrkesroll. Den bilden stämmer också med bl a Borhagen och Lovéns84 studie där det också framkom att studie- och

yrkesvägledningen på skolan ofta inte är målstyrd utan utformas efter skolledares, lärares och elevers behov och förväntningar. Henrysson85 kommer i sin undersökning också fram till att

vägledaren på skolan ensam har ansvaret för studie- och yrkesvägledningen och att olika personalgrupper har olika intressen av verksamheten och därför lägger vikt vid olika aspekter av den. Det här leder till motsättningar och vägledaren hamnar i en konflikt mellan olika förväntningar.

7.1.6 Sammanfattande kommentar om vägledarnas yrkesroller

Trots att det i min undersökning vid flertalet tillfällen framkommer att det finns en viss dissonans i vägledarnas yrkesroller är det inget de uttrycker själva. Förklaringen till att de inte upplever det som någon konflikt tror jag kan vara, som Angelöw och Jonsson86 beskriver, att individen

internaliserar olika förväntningar som riktas mot honom eller henne i en viss roll och till viss del

82 Eppler Mats, Nelander Bo, 1981, Psykosocial arbetsmiljö i praktiken sid.17

83 Lindgren Monica, Packendorff Johann, Wåhlin Nils, 2001, Resa genom arbetslivet sid.38 84 Borhagen Kerstin, Lovén Anders, 1991, Vem behöver Syo? sid.32

85 Henrysson Lennart, 1994, Syo-kulturer i skolan sid.202-203

gör dem till sina egna. Vi kan också dra slutsatsen att vägledarna på olika sätt använder sig av olika strategier för att utjämna eventuell obalans i sina yrkesroller.

7.2 Vägledarnas individuella yrkesidentitet