6.4.1 Förståelse och värdering från familj och vänner
Alla vägledarna utom vägledaren på AF kände att deras familjer och nära vänner hade god förståelse för deras arbete och att de värderade det högt. Vägledaren på högskolan kände dock att han i början hade blivit kraftigt ifrågasatt av sin omgivning när han valde att bli studie- och yrkesvägledare och trodde att det berodde på att han är man och att han ursprungligen tänkt bli polis. Vägledaren på vägledningscentret menade att omgivningen har förståelse för hans personliga arbete men var inte säker på att de vet vad själva vägledningen handlar om. Vägledaren på gymnasiet uttryckte att hon pratar så mycket om sitt arbete så att det har växt fram en förståelse för hennes arbete. Hon kände också att hennes familj är stolt över hennes arbete. Vägledaren på grundskolan kände en stor förståelse från familj och vänner och att de värderar hennes arbete högt. Vägledaren på komvux trodde att hennes närmsta familj och vänner har god förståelse av hennes arbete och sade att hon ibland får privata frågor om olika utbildningar och yrken.
Vägledaren på AF skiljde sig lite från de övriga eftersom hon kände att hennes man inte förstår vad hon egentligen arbetar med och att han tycker att hennes arbete är tråkigt. Däremot kände hon att han ändå tycker att hennes arbete är viktigt och trodde att han egentligen värderar det ganska högt. Bland vännerna kände hon att det är lite olika och att de inte brukar prata så mycket om jobb, men menade att de flesta vet hur hon arbetar och att de värderar det högt.
6.4.2 Förståelse och värdering från nybekanta
På frågan om hur vägledarna upplever förståelse och värdering av deras arbete av människor de möter för första gången kände både vägledaren på grundskolan och vägledaren på komvux att de fick ett positivt bemötande och att deras arbete värderades högt. Vägledaren på komvux menade att vägledaryrket har blivit mer synligt idag och att fler vet vad vägledning är:
”Jag tror att de flesta vet vad en studievägledare gör, det tror jag. Det är ingen som säger: Studievägledare, vad gör en sån? Det är inget konstigt yrke… man pratar ju så mycket om vägledning numera.” (vägledare på komvux)
Två av de övriga vägledarna tyckte på liknande sätt att synen på vägledare har förändrats lite och att vägledningen blivit viktigare och tydligare i samhället idag. Trots det kände de och de två resterande vägledarna att de flesta har en tråkig bild av en vägledare:
”Det jag känner ärligt med det här med studie- och yrkesvägledare är att det har en negativ klang i varenda persons öron… man får en konstig reaktion…jaha studie- och yrkesvägledare, du är en sån där syotant som satt på grundskolan och sade till mig att jag skulle gå teknisk linje när jag egentligen ville gå ekonomisk, alltså det är lite den inställningen folk har.” (vägledare på högskola)
”De vet absolut inte vad en studie- och yrkesvägledare gör för nåt och de kan ju oftast inte ens en gång säga ordet ju…” (vägledare på gymnasium)
Vägledaren på AF hade arbetat på både högskola som studievägledare och på komvux med titeln syokonsulent och hon kände av en stor skillnad i bemötande. Bäst status kände hon att arbetet på högskolan hade, medan både yrkesvägledare på AF och syokonsulent på komvux har en sämre klang. Det sistnämnda upplevde hon som sämst status och det var där hon hade känt att yrkesrollen värderades lägst:
”Jag kallade mig själv för studievägledare för jag tyckte att ordet syokonsulent var så förfärligt och man såg hur folk tänkte: Vilken tråkig jävel… Likaså om jag säger att jag jobbar som yrkesvägledare brukar folk säga: Vad trevligt, men om jag säger att jag jobbar på AF känner jag (att folk tänker): usch tråkig, vill jag inte ha att göra med, myndighet… Om jag däremot lägger till:…och jag trivs jättebra… då blir folk intresserade” (vägledare på AF)
De tre andra vägledare som kände att vägledaryrket har en negativ klang och status när de möter nya människor brukar, liksom vägledaren på AF, oftast förklara och rättfärdiga yrket på olika sätt. De kände att om de förklarar vad de arbetar med och hur de arbetar på ett konkret sätt så upplever de att de värderas bättre. En ökad förståelse hos omgivningen leder alltså till en upplevelse av högre status hos vägledarna.
6.4.3 Hur påverkar den nära omgivningen vägledarnas yrkesidentitet?
Trots att fyra av sex vägledare upplevde lite förståelse och en relativt låg värdering av deras arbete i mötet med nya människor var samtliga eniga om att det inte påverkade deras yrkesidentitet negativt. De uttryckte alla en stor yrkesstolthet och kände sig trygga i sina yrkesroller. Däremot tyckte de fyra som brukar förklara och tydliggöra för andra vad de arbetar med att detta ibland är roligt men ibland kan vara lite tröttsamt. Vägledaren på högskolan tyckte att man borde ändra studie- och yrkesvägledartiteln till karriär- eller livsvägledare för att slippa konstiga reaktioner. Vägledaren på vägledningscentret menade att han var stark som person och att han därför inte påverkades av andras värdering av hans arbete. Dock berättade han att han i början av sin vägledarbana kände sig osäker och inte ville säga vad han arbetade med. Nu är han mer säker i sin yrkesroll och kan prata för sin sak. Vägledaren på AF menade också att hon känner sig helt trygg i sin yrkesroll på arbetet. Däremot uttryckte hon lite osäkerhet på det privata planet:
”Privat är det kanske så att jag hellre skulle vilja vara nån annanstans, men när jag väl är här så känns det helt rätt. Jag känner mig trygg i min roll och jag känner mig uppskattad.” (vägledare på AF)
Vägledaren på grundskolan upplevde att andra värderade hennes arbete högt och kände följaktligen att den nära omgivningen påverkade hennes yrkesidentitet positivt.