VAD BEHÖVER FÖRETAG GÖRA?

Johann Malmström tror att samhället är sena i planeringen för att genomföra åtgärder som underlättar för den kommande generationsväxlingen. Ofta kommer ämnet upp under möten men sedan händer inte mycket mer, det är mest diskussioner. Att hitta en arena där båda parter känner sig bekväma menar Johann är viktigt och förklarar att vi genom arenan kan komma varandra närmare i den här generationsskiftningen. Generationerna måste förstå varandra bättre, lära sig av varandra. Det är bara fantasin som sätter gränser för vilka åtgärder som kan utföras. Men framförallt måste information till båda generationerna framföras angående hur överlåtande av organisationer går till samt ge stöd till de nya företagarna. Den äldre genrationen har arbetslivserfarenhet och kunskap att dela med sig av. Samtidigt finns det mycket kunskap och nytänkande att hämta för de äldre från de yngre. För att intressera de unga måste någonting som attraherar och som stimulerar dem till nyfikenhet och engagemang upptäckas. Både till att besitta förmågan att ta över företag och att engagera sig i föreningslivet. Fürth (2008) menar att avståndet i värderingar mellan generationer skiljer sig väsentligt. Tidsandans förändringsprocess får till följd att människorna får olika värderingar som ibland strider mot varandra. Det enda sättet att hantera de skilda värderingarna är att försöka förstå varför generationernas sätt att se på omgivningen och sig själva avviker samt vilka deras värderingar är. Författaren fortsätter med att förklara att för att närma sig den yngre generationen måste förtroende finnas. För att skapa förtroendet är det viktigt att bygga upp känslomässiga band mellan generationerna.

AnnaLena Bergvall menar att ett tillvägagångssätt för att attrahera den yngre generationen till turismbranschen är att ta hjälp av högskolor, gymnasium och Hotell- och Restaurangprogram. Genom att lyssna på dem, fråga dem vad och hur de tänker och vad de tänker göra är det lättare att attrahera dem. Ingela Nicolausson menar att tyvärr finns det flertalet turismföretag som inte tar emot skolor, praktikanter och intervjuer. Det kan dock vara krävande att ta emot exempelvis praktikanter som inte är intresserade av arbetet eller vill praktisera. De kanske behöver mer studievägledning för att hitta vad de är intresserade av. Johann Malmström menar att de yngre kan bjudas in på diverse sätt för att få dem intresserade av bland annat entreprenörskap. Men att bara bjuda in dem på ett möte fungerar inte, då kommer de inte. Däremot finns projekt med Ung Företagsverksamhet där någon form av tävling anordnas

vilket är attraktivt. Genom att uppvakta gymnasieskolor och få dem engagerade och få insyn i företag skapas nytänkande hos de unga och förståelse för hur det går till att driva ett företag blir större. Ung Företagsverksamhet är ute i grundskolorna och utför aktiviteter som har med kreativt tänkande och uppfinnelserikedom att göra. Stefan Norén menar att en samhällig insats, exempelvis delta i politiska föreningar, är något de unga kan lära sig mycket av. Det är en annan typ av arbetsinsats som är oavlönad men ger bra erfarenhet inför arbetslivet. Fürth (2008) förklarar att den yngre generationen inte uppfattas vara intresserad av partipolitik. Dock är politik som ett utlopp för ett förtroende vilket är centralt i ett upplevelsesamhälle. Parment (2008) förklarar att svårigheten för att få Generation Y intresserade av politik kan grundas i engagemanget och företrädandet ett parti idag kan betyda att personer nästintill är tvungna att företräda åsikter som de själva inte står för. Den yngre generationen har ett friare synsätt för nya intryck vilket medför att åsikter kan bli kortvariga och nya lösningar kommer till. Det finns en risk att politiska partier kan komma att fortsätta vara ointressanta om de inte funderar ut innovativa lösningar för att attrahera den yngre generationen. Vi tror inte att politik kommer att intressera Generation Y i den bemärkelse som det har intresserat tidigare generationer. Vi menar att Generation Y kan påverka samhället genom andra sätt. De kan också förändra samhället, inte bara genom politik utan genom att själv agera. För att göra det behöver de inte gå med i politiken tror vi. De anser det bara tidskrävande. Dessutom prioriterar Generation Y fritiden.

REKRYTERING

Ingela Bergvall anser att med Generation Y har det framkommit mycket oärlighet vid rekrytering, exempelvis att en del yngre säger att de kan arbeta väldigt mycket. Sedan har de planerat att resa tre månader senare. Det blir en stor upplärningskostnad för företagen och där måste företag bli tuffare och se till ett mer långsiktigt perspektiv innan anställning. Vid uppsägning under högsäsong är det svårt att rekrytera ny personal med rätt kompetens. En eventuell lösning på problemet är att anställningsvillkoren och kontrakten ändras. Att arbeta mer i säsongs- och projektanställningar med specifika uppdrag och med flera olika roller för att förebygga långtråkighet kan attrahera den yngre generationen. Fürth et al (2002) menar att rekrytering och personalhantering kommer att kräva stora resurser. Arbetsgivarna behöver skapa generösare erbjudanden samt erbjuda trygghet och engagemang för att attrahera den yngre generationen. Förr betraktades en person som bytte arbete ofta som en misslyckad medarbetare. Idag, menar Barney (2005), ses de däremot som kreativa personer som främst söker en arbetsarena med stora utvecklingsmöjligheter. Fürth et al (2002) anser att det medför

att arbetsgivarna blir tvingade att hitta nya vägar för att behålla sin personal samtidigt som de hjälper personalen att vidareutvecklas. Vi ser inte att anställningskontrakten kan förändras så mycket. Vi tror inte att Generation Y går med på vilka villkor som helst. Däremot håller vi med om att större variation på arbetsuppgifterna och eventuellt att skapa flera olika roller för en anställd kan vara nödvändigt. Generation Y lockas inte av en anställning som innebär att de får sitta ner vid ett skrivbord hela dagarna. Dock kanske det skulle fungera om de ändå får mycket kontakt med omvärlden och varierande uppgifter. Med andra ord är det inte lätt att tillfredställa Generation Y. De har krav som få företag idag kan leva upp till.

ANPASSNING FRÅN FÖRETAG

För att anpassa sig till den nya generationen förespråkar Ingela Nicoalusson att företag tar emot elever från skolor, det kan vara för praktik, intervjuer och liknande. Det skapar en inblick i hur morgondagens arbetssökande beter sig. AnnaLena Bergvall anser att det är givande att få ansvara lokalt för verksamheten trots delaktighet i en stor kedja. Det medför en stor frihet vilket resulterar i kreativitet. Det finns även en möjlighet att avancera i hierarkin samt att det finns möjlighet för intern utbildning genom traineeplatser. Då Generation Y vill ha möjligheten att påverka samt ha ansvar är det viktigt att som ledare våga delegera och ge det ansvaret till dem menar AnnaLena. Hon menar att små företag som är styrda av sina ägare behöver arbeta med att våga delegera. Genom att vara med i en stor kedja är det ett krav att hela tiden arbeta med att se helheten. Lars-Olof Forsberg anser att det är viktigt att som ledare kunna motivera och coacha sin personal samt ha en inblick i ekonomin. Ingela Nicolausson menar att det är bra om all personal har ekonomisk tankegång för att ha förståelsen och helhetsblicken för företaget. Parment (2008) förklarar att för att rekrytera duktiga personer från Generation Y kommer arbetsgivare bli tvungna att anpassa sig. Anledningen till det är att Generation Y inte kommer att ändra på sig. De är inte tvingade till anpassning då deras värld är fylld med möjligheter. De kommer inte att vara intresserade av att arbeta i en organisation där de måste ändra på sig för mycket. Då går de till nästa företag.