Validitet och reliabilitet

Då begreppen validitet och reliabilitet främst är anpassade efter kvantitativ forskning, går det att diskutera huruvida de är relevanta att använda som kvalitetskriterier vid kvalitativa undersökningar (Bryman & Bell 2013). Guba och Lincoln (1994) kritiserar tillämpning av reliabilitet och validitet i kvalitativ forskning då de anser att kriterierna förutsätter att det endast finns en sann bild av den sociala verkligheten (se Bryman & Bell 2013). Bryman och Bell (2013) belyser dock att reliabilitet och validitet ofta används av kvalitativa forskare då även kvalitativa studier behöver bedömas och värderas med avseende på dess kvalitet, trovärdighet och tillförlitlighet. Därav argumenterar vi för vår kvalitativa studie kan diskuteras utifrån begreppen validitet och reliabilitet då vi vill diskutera studiens kvalitet. Begreppen kan dock bedömas annorlunda vid behov, då studiens kvalitativa ansats gör att vår roll som undersökare innefattar både mätning och framställning av data, vilket ställer krav på pålitlig återgivning och tolkning (Bryman & Bell 2013; Kylén 2004).

Validitet avser att värdera de data som samlas in och dess relevans för undersökningen samt för de slutsatser studien genererar (Kylén 2004). I denna studie har vi arbetat aktivt med problemformulering och syfte gemensamt med formulering av intervjufrågor för att säkerställa att dessa överensstämmer och mäter det vi vill att studien ska mäta. Vi har fokuserat på att hålla intervjufrågorna öppna men med en tydlig koppling till de teoretiska områden vi identifierat som viktiga. Detta för att säkerställa att respondenten svarar på det som efterfrågas i studien. Studiens validitet kan således öka om läsaren bedömer att respondenternas svar tolkats och återgetts i rätt sammanhang och på ett systematiskt och pålitligt sätt. För att öka transparensen och läsarens möjlighet att avgöra vår tolkning av respondenternas svar, har vi gett respondenterna en bokstavs- eller sifferkod i den fortsatta redovisningen av det empiriska materialet. I den vidare texten benämns respondenterna således som: Chef 1, Chef 2, Chef 3 och Chef 4 samt Medarbetare A, Medarbetare B och Medarbetare C. Detta för att påvisa att samtliga respondenter fått komma till uttryck i vårt empiri- och analysavsnitt. De bokstäver och siffror som respondenterna tilldelats är oberoende av varandra och kan således inte härledas till deltagarnas specifika organisation. Anledningen till det är att ytterligare öka individernas rätt

till anonymitet. Vid analys av datan har vårt fokus varit att återge respondenternas svar i sitt rätta sammanhang för att ge en rättvis bild av den data som samlats in.

Enligt Jacobsen (2017) ställs krav på att de rätta källorna används och att de ger rätt information, för att stärka studiens interna validitet. Vi menar att de respondenter som inkluderats i studien uppfyller de urvalskriterier som utarbetats med avseende på uppsatsens syfte och frågeställning och därmed kan anses vara primära källor för vår studie. Den data som samlats in mäter respondenternas synpunkter och upplevelser. Vi har analyserat respondenternas svar både enskilt och gemensamt, samt problematiserat våra egna och varandras tolkningar. Den systematiska och successiva genomgången av datamaterialet har gett oss möjlighet att justera för eventuella felkällor samt minskat risken för misstolkningar. Jacobsen (2017) menar att det inte räcker med intern validitet, utan att studiens resultat också bör ha en viss överförbarhet. I kvalitativa studier undersöks oftast ett mindre antal enheter som är utvalda för studiens specifika ändamål, vilket kan försvåra studiens externa validitet. Jacobsen (2017) menar dock att det aldrig fullt ut går att ta reda på om urvalet är representativt för hela populationen vid en kvalitativ studie. Vårt urval bestående av sju respondenter är relativt litet, men vi har fokuserat på spridning i urvalet för att öka representativiteten.

Reliabilitet avser att värdera undersökningens tillförlitlighet (Kylén 2004). Enligt Bryman och Bell (2013) handlar tillförlitlighet om att säkerställa att forskningen utförts på rätt sätt och att de resultat som framkommit redogörs för på ett korrekt vis. Kvalitativa data kan vara tillförlitlig om det visar på en stabilitet och kontinuitet. En hög svarsfrekvens ökar reliabiliteten, varför det är viktigt att ge respondenterna tydliga motiv till varför de ska delta och genom det försöka minska bortfallet (Kylén 2004). I denna studie är svarsfrekvensen hög trots att vi har relativt få respondenter och de svar som samlats in pekar i samma riktning. Vi är medvetna om att kravet på anonymitet försvårar möjligheten att replikera studien. Däremot bifogas intervjuguiderna i uppsatsen (se bilaga 2) och en tydlig beskrivning av urvalsprocessen presenteras, vilket ökar replikerbarheten och därmed stärker reliabiliteten. Bryman och Bell (2013) menar att forskaren ska ge fylliga redogörelser för studiens detaljer för att läsaren ska kunna bedöma de val som gjorts, och hur pålitliga och överförbara resultaten är.

En ytterligare dimension av studiens tillförlitlighet handlar om det Jacobsen (2017) kallar intervjuar- och kontexteffekten. Krav ställs på vår roll som intervjuare, då vårt sätt att ställa frågor och driva samtalet påverkar respondenternas svar. Däremot menar Jacobsen (2017) att

risken för intervjuareffekt kan minska vid telefonintervju. Vi upplevde att samtliga av våra respondenter gav utförliga och ärliga svar på våra intervjufrågor, vilket kan vara ett tecken på att de kände förtroende för oss och vår studie. Dessutom upplevde vi att våra intervjuer via telefon gav respondenterna utrymme att uttrycka sig fritt, vilket också stärks med avseende på datamaterialets omfattning och känslighet. Vi är medvetna om utmaningen i att kontrollera huruvida respondenterna svarar sanningsenligt, men vår studie syftar till att undersöka individernas personliga upplevelser och vi söker därmed inte efter “rätta svar”. Det grundliga bakgrunds- och urvalsarbetet som ligger bakom de respondenter som inkluderats får därmed tolkas stärka undersökningens giltighet. Detta då det givit oss respondenter som med engagemang och intresse uttryckt sina tankar och upplevelser kring vårt ämnesområde.