Varför behöver investeringstjänstedirektivet ses över?

Det befintliga direktivet utgör inte längre en effektiv ram för gränsöverskridande investeringar inom EU. Det innehåller inga tydliga grundläggande regler för hur konkurrensen mellan och konsolideringen av handelsinfrastrukturen (börser och andra handelsplatser) får gå till. Det befintliga investeringstjänstedirektivets främsta brister är de följande:

(1) Investeringstjänstedirektivet medför inte en tillräckligt hög grad av harmonisering för att möjliggöra ett effektivt ömsesidigt erkännande av värdepappersföretagstillstånd.

Detta har lett till att effektiviteten i det pass som infördes genom investeringstjänstedirektivet kraftigt har hämmats till följd av dubbel eller flerdubbel tillsyn av de gränsöverskridande transaktionerna.

(2) Investeringstjänstedirektivet innehåller omoderna bestämmelser om investerarskydd:

De berörda skyddsbestämmelserna måste uppdateras för att ta hänsyn till nya affärsmodeller, ny marknadspraxis och därmed sammanhängande risker. Reglerna om investerarskydd måste också ses över för att tvinga företag som handlar på

slutinvesterarnas vägnar att aktivt dra nytta av nya affärsmöjligheter för att ge kunden bästa möjliga resultat. Detta kommer att säkerställa att konkurrensen mellan olika typer av transaktionskanaler kommer att gynna snarare än missgynna slutinvesteraren.

(3) Investeringstjänstedirektivet omfattar inte hela utbudet av investerarinriktade tjänster (t.ex. rådgivning, nya distributionskanaler) eller finansiella transaktioner (t.ex.

råvaruderivat). En del av denna verksamhet kan om det är företagets huvudsakliga eller vanliga verksamhet innebära betydande risker för investerarna eller marknadseffektiviteten/-stabiliteten. Dessa risker skulle kunna hanteras genom tillämpning av investeringstjänstedirektivet och andra bestämmelser.

(4) Investeringstjänstedirektivet ger inga meningsfulla svar på de reglerings- och konkurrensfrågor som uppstår när börser börjar konkurrera med varandra och med nya transaktionsplattformar. När investeringstjänstedirektivet antogs förekom ingen konkurrens mellan börserna/handelssystemen. Konkurrensen mellan olika metoder för orderutförande (börser, nya handelsplattformar, orderutförande av värdepappersföretagen själva) är idag den största regleringsutmaningen för EU:s tillsynsmyndigheter på värdepappersområdet. Det fåtal underutvecklade bestämmelser i investeringstjänstedirektivet som gäller reglerade marknader ger ingen sund regleringsram inom vilken marknader och system kan konkurrera om likviditeten och inom vilken värdepappersföretag kan utföra order utanför börserna i samband med att de tillhandahåller andra tjänster till kunderna.

(5) De bestämmelser i investeringstjänstedirektivet som gäller regleringen av marknadsstrukturen är frivilliga, vilket utgör ett stort hinder för framväxten av en integrerad och konkurrenskraftig handelsinfrastruktur. Enligt artikel 14.3 i det befintliga direktivet får de nationella myndigheterna föreskriva att order från privata investerare endast får utföras på en reglerad marknad (”koncentrationsregeln”). Ett antal medlemsstater har utnyttjat denna möjlighet för att främja att order från privata investerare placeras på centraliserade allmänna orderböcker som hanteras av

”reglerade marknader”. Andra medlemsstater har valt att inte använda denna möjlighet och har gett värdepappersföretaget ansvar för att bestämma hur det på bästa sätt kan garantera sina kunder ”bästa möjliga utförande”. Det har lett till att metoderna för orderutförande skiljer sig åt mer i dessa länder. Dessa grundläggande skillnader i regleringen av marknadsstrukturen har i sin tur lett till skillnader mellan medlemsstaternas när det gäller handelskonventioner, regler om hur handeln på marknaden skall bedrivas, utrymmet för konkurrens mellan olika plattformar för orderutförande och marknadsaktörernas beteende.^v Dessa skillnader utgör ett betydande hinder för gränsöverskridande transaktioner och fragmenterar likviditeten.

(6) Investeringstjänstedirektivets bestämmelser om utseende av och samarbete mellan behöriga myndigheter är inte tillräckligt utvecklade: Det befintliga direktivet är inte tillräckligt tydligt när det gäller fördelningen av tillsynsansvaret mellan medlemsstaterna och lägger inte en bra grund för gränsöverskridande samarbete mellan tillsynsmyndigheterna. För att en fullständigt integrerad inre marknad för finansiella tjänster skall fungera krävs det att olagligt beteende beivras och bestraffas med samma kraft i hela EU. Ytterligare ett villkor för att en integrerad och organiserad inre marknad skall fungera är att det förekommer ett oreserverat och smidigt samarbete och informationsflöde mellan de nationella myndigheterna. De nuvarande bestämmelserna i investeringstjänstedirektivet om samarbete mellan tillsynsmyndigheterna utformades för en miljö där kopplingarna mellan olika

nationella finansiella marknader inte var lika utvecklade. Dessa bestämmelser måste moderniseras betydligt.

(7) Bestämmelserna i investeringstjänstedirektivet är oflexibla och omoderna:

Investeringstjänstedirektivet måste skrivas om, eftersom det är illa anpassat för angelägna regleringsfrågor som orsakats av att marknadsstrukturen och affärs- och tillsynsmetoderna har förändrats. Behovet av att ändra investeringstjänstedirektivet är beviset på hur utsiktslöst det är att försöka reglera de finansiella marknaderna genom stela bestämmelser i en oföränderlig lagstiftning. Mot bakgrund av de positiva reaktionerna från Europeiska rådet och Europaparlamentet på Lamfalussykommitténs rekommendationer föreslås det att de viktigaste bestämmelserna i direktivet ändras så att det blir möjligt att anta juridiskt bindande genomföranderegler genom kommittéförfarandet. Detta förfarande kommer att användas helt enligt den interinstitutionella överenskommelsen mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen.

Eftersom det befintliga investeringstjänstedirektivet har så stora brister och lättare måste kunna anpassas till strukturförändringar på de finansiella marknaderna inom EU anser kommissionen att det effektivaste och mest rationella är att byta ut hela den befintliga texten.

I det nya förslaget har de bestämmelser i det befintliga investeringstjänstedirektivet som fyllt sin funktion övertagits. Det bygger på de nationella tillsyns- och kontrollstrukturer som ligger till grund för det befintliga investeringstjänstedirektivet. De förändringar i räckvidden som föreslås utgör en naturlig utveckling snarare än en radikal förändring. Genom att bygga vidare på den grund som lades i det befintliga direktivet hoppas man kunna begränsa den rättsliga, institutionella och tillsynsmässiga anpassning som kommer att krävas för att genomföra det nya direktivet.

Faktaruta: En ny syn på hur de finansiella marknaderna inom EU bör regleras

I handlingsplanen för finansiella tjänster fästes uppmärksamheten på den bristfälliga rättsliga ramen på EU-nivå när det gäller värdepappersmarknaderna och de betydande alternativkostnader i form av fragmenterad likviditet som detta leder till. Den innehöll ett antal förslag på hur en rättslig ram som främjar framväxten av en både djup och likvid inre marknad för finansiella tjänster skall kunna skapas.

Som en del i detta paket offentliggjorde kommissionen en grönbok i november 2000, som behandlade ett antal frågor i samband med tillämpningen investeringstjänstedirektivet.^vi På grundval av de 68 svaren på grönboken konstaterade kommissionen att en långtgående översyn av direktivet var nödvändig.

Rekommendationerna från den visemannakommitté som leddes av Lamfalussy och som Europeiska rådet ställde sig bakom vid sitt möte i Stockholm i mars 2001 har fått stort genomslag vid utarbetandet av detta förslag.

1.Samråd med marknadsaktörerna och andra berörda parter: Sedan den ursprungliga grönboken offentliggjordes har kommissionen vid två tillfällen erbjudit alla berörda parter som så önskar att framföra sina synpunkter på de informella och preliminära diskussionerna kring direktivöversynens omfattning och form. Ett första samrådsunderlag, som innehöll en heltäckande beskrivning av hur direktivet kunde ändras, offentliggjordes i juli 2001. Dessa preliminära förslag diskuterades vid en öppen hearing, som anordnades i Bryssel den 18–19 september 2001 och där 150 berörda parter närvarade. 77 inlagor mottogs som ett resultat av detta samråd. Synpunkterna gav anledning till en omprövning av ett antal viktiga delar av de ursprungliga ändringsförslagen, som kritiserades för att innehålla alltför strikta föreskrifter och för att skada konkurrensen och innovationsincitamenten när det gäller orderutförande. Följaktligen offentliggjorde kommissionen i mars 2002 ett antal kraftigt omarbetade förslag på hur investeringstjänstedirektivet kunde ändras. Även dessa granskades sedan

noggrant i ett öppet forum (22 april 2002) där mer än 200 personer närvarade. När föreliggande förslag utformades beaktades de 107 synpunkterna på dessa omarbetade ändringsförslag noggrant.

2.Effektivare inremarknadsregler som i högre grad följer utvecklingen på marknaden:

Lamfalussykommittén förordade en systematisk och rationell distinktion mellan övergripande principer som harmoniseras genom EU-direktiv och utfärdandet av enhetliga och juridiskt bindande men anpassningsbara genomförandebestämmelser inom ramen för ”kommittéförfarandet”. Enligt detta upplägg ger Europeiska värdepapperstillsynskommittén, på uppdrag av kommissionen, detaljerade tekniska råd mot bakgrund av de synpunkter som framförs under de öppna samråden. Denna tudelade struktur för värdepapperslagstiftningen föreslogs som ett sätt att förena kontinuiteten i demokratiskt etablerade huvudprinciper för reglering, med de krav på detaljerad harmonisering för att främja en gränsöverskridande organisering av värdepappershandeln och därmed förenade tjänster som detta ställer, och den flexibilitet som krävs för att lagstiftningen skall kunna anpassa sig till en marknadspraxis som snabbt förändras på de snabbrörliga finansiella marknaderna. Den framsynta plenaromröstningen i Europaparlamentet/interinstitutionella överenskommelsen om genomförande av Lamfalussyförslagen har gjort det möjligt att utforma det befintliga förslaget i enlighet med Lamfalussyrapporten.