Det vore intressant att utforska om processhandledning i grupp kan användas som ett sätt att komma fram till konkreta resultat i skolkontexten. Kan den användas med deltagare som inte är frivilliga och hur skulle den processen se ut? Under denna handledning undrade lärarna ibland om det vore möjligt att ta resultaten av våra diskussioner till ledningen eller använder vår handledningsstruktur i andra sammanhang på skolan.
Nilsson och Wictors (2012) slutsats är att det behövs mer forskning om processhandledning som metod för lärare, lärarstudenter och elever och jag hoppas att min studie kan bidra till det fältet. Det vore intressant att följa en grupp i processhandledning ett helt läsår och kanske att jämföra med en annan grupp som använder en annan metod som reflekterande team under samma period. Jag kan även se det intressanta i att följa både handledarens och deltagarnas process under handledning.
Slutsats
Enligt lärares yrkesetiska råd (Skolverket, 2014) måste lärare ”ständigt reflektera över hur de agerar gentemot dem som de möter i sitt arbete” (Skolverket, 2014, s.1) samtidigt som de i sin yrkesroll ska ”ansvara för kommande generationers grundläggande utbildning och fostran.” (Skolverket, 2014, s.9). Vidare beskriver det i sytstemteoretiska termer hur kvalitén i yrkesutövningen har en direkt inverkan på samhället och samhällsmedborgarna. Parallellt med att lärarna ska skapa de bästa förutsättningarna för elevernas lärande ska de bidra till att göra skolan till en god arbetsplats. På något sätt måste alla lärare kunna hantera denna komplexa yrkesroll.
Att värdera en grupphandledning i skolan hänger ihop med hur vi i samhället värderar kunskap. I den västerländska traditionen är ett dominerande epistemologiskt synsätt att kunskap primärt finns hos individer medan Säljö (2007) menar att vi lär oss att känna världen genom att reflektera, interagera och samtala med andra människor. Han förklarar vidare att samtal med andra innebär inte bara informationsöverföring utan att ”vår bild av oss själva skapas i hög grad genom de reaktioner vi möter på hur vi agerar, och inte sällan resulterar samtal med andra i självreflektion genom vilken individen gör upptäckter om sig själv och/eller sitt professionella jag” (Säljö, 2007, s.129). ”
Grupphandledning av lärare har ingen självklar plats i Sveriges skolor idag men enligt den här
undersökningens resultat kan den ha stor betydelse för deltagande lärare. I Sven Perssons (1999) studie om
diskussioner som kanske det mest värdefulla i projektet” (Persson, 1999, s.18). Men hur rättfärdigar man en handledning som inte leder till konkreta resultat?
Nilholm (2003) beskriver ett dilemmaperspektiv inom specialpedagogik som syftar på att det finns grundläggande dilemman inom utbildningssystemet som aldrig går att lösa, ”men som hela tiden pockar på
ställningstagande” (Nilholm, 2003, s.61). Jag ser processhandledning som ett unikt forum för just sådana frågor. Frågor där det inte finns något rätt eller fel men som lärare känner ett behov av att dryfta. Att de gör det i grupp kan utveckla både ensklida individers och gruppens horisonter. Kanske är det så att dessa dilemman måste diskuteras i grupp eftersom ”today's complex problem solving requires multiple perspectives” (Wenger et al., 2002, s.10).
Om grupphandledning ska ses som ett värdefullt utvecklings verktyg måste vi diskutera vad som menas med kunskap i skolkontexten. Kunskaper inom didaktik eller ämneskompetens
utvecklas inte så mycket i denna form av grupphandledning, åtminstone enligt studiens resultat. Enligt denna forskare finns det däremot andra färdigheter som är värdefulla för pedagoger. Normell (2004) menar att pedagoger behöver utveckla sin personliga mognad allteftersom samhället blir mer komplext. Hon beskriver hur handledning kan bidra till denna utveckling eftersom den kan utveckla förmågan att reflektera över sina känslor och sig själv och även förmågan att skapa, vidmakthålla och avsluta goda relationer till andra människor. Hon menar att skolan är en levande och dynamisk arbetsplats och de som vistas där behöver stå i kontakt med sina kroppar, tankar och känslor. Även om staten förespråkar en återgång till en lydnadskultur som inte finns längre, och användning av hårda krav som ett sätt att lösa skolans svårlösta problem beskriver hon att vi rör oss mot en ansvarskultur som ”ägnar mera tid åt att undersöka hur man kan förstå, hantera och se det
meningsfulla i det som sker i mötet människor emellan” (Normell, 2008, s.15). Processhandledning kan enligt mig vara ett led i denna utveckling. Den kan skapa nya verkligheter hos pedagoger i interaktion med varandra som utvecklar både pedagogen i sitt yrke men även personen.
Allt lärande integrerar tänkande och görande och handlar om hur vi interagerar i världen och vilka förmågor utvecklas utifrån dessa interaktioner (Senge et. Al, 2005). Den här studien har visat vissa förmågor som utvecklas i interaktion med andra och hur deltagarna uppskattar att djupdyka i dilemman från vardagssituationer. Det kanske är just djupet i handledning som är dess styrka därför att:
”if awareness never reaches beyond superficial events and current circumstances, actions will be reactions. If, on the other hand, we penetrate more deeply to see the larger wholes that generate ”what is” and our own connection to that wholeness, the source and effectiveness of our actions can change dramatically” ( Senge et al., 2005, s.12).
”Never doubt that a small group of thoughtful, committed citizens can change the world. Indeed, it's the only thing that ever has.” Margaret Mead (citerad i Senge et al., 2005, s.134).
Referenser
Ahlberg, Ann, Klasson, Jan-Åke & Nordvall, Elisabeth. (2003). Reflekterande samtal för
pedagogisk utveckling: lärare och specialpedagog i samverkan om lärande i matematik (INSIKT
2002:2) Jönköping: högskolan för lärande och kommunikaton
Alvesson, Mats & Kärreman, Dan (2011). Kreativ metod- skapa och lösa mysterier. Malmö: Liber Bladini, Kerstin (2004). Handledning som verktyg och rum för reflektion: En studie av
specialpedagogers handledningssamtal. Doktorsavhandling Karlstads Universitet
Blumer, Herbert (1969). Symbolic interactionism. California: California University Press Boalt Boëthius, Siv & Ögren, Marie Louise (2004). Grupphandledning:den lilla gruppen som
forum för lärande. Stockholm:Mareld
Boalt Boëthius, Siv & Ögren, Marie Louise (2012). Möjligheter och utmaningar i
grupphandledning: teori och verklighet. Lund: Studentlitteratur
Bryman, Alan (2008). Samhällsvetenskapliga metoder. Lund: Studentlitteratur
Charon, Joel M. (2004). Symbolic Interactionism An Introduction, An Interpretation, An
Integration. Boston: Pearson.
Djurfeldt, Göran, Larsson, Rolf & Stjärnhagen, Ola (2003). Statistisk verktygslåda. Lund: Studentlitteratur
Eliasson, Annika (2006). Kvantitativ metod från början. Lund: Studentlitteratur.
Eriksson, Lars Torsten & Wiedersheim – Paul, Finn (2011). Att utreda forska och rapportera. Malmö: Liber.
Eriksson Barajas, Katarina, Forsberg, Christina & Wengström, Yvonne (2013). Systematiska
litteraturstudier i utbildningsvetenskap, vägledning för examensarbeten och vetenskapliga artiklar.
Stockholm: Natur & Kultur
Fejes, Andreas & Thornberg, Robert (red.) (2009). Handbok i kvalitativ analys. Stockholm:Liber Gadamer, Hans-Georg (1997). Sanning och metod : i urval. Göteborg: Daidalos
Gjems, Liv (1997). Handledning i professionsgrupper. Lund: Studentlitteratur.
Graneheim, Ulla Hällgren & Lundman, Berit (2004) Qualitative content analysis in nursing research . Nurse Education Today, 24, s. 105 - 112
Granström, Kjell (2006). Dynamik i arbetsgrupper: om grupprocesser på arbetet. Lund: Studentlitteratur
Hammarström-Lewenhagen, Birgitta (2006). Följ mig bortåt vägen: om pedagogisk handledning i
förskolan. Licentiatuppsats. Stockholm: HLS förlag
Hargreaves, Andy (1998). Läraren i det postmoderna samhället. Lund: Studentlitteratur Hattie, John (2009). Visible learning. Oxon: Routledge
Hawkins, Peter & Shohet, Robin (2006). Supervision in the helping professions. Maidenhead: Open University Press
Holmberg, Ulla (2001). Handledning i praktiken: om hur man skapar en lärande process. Uppsala: Konsultförlage
Juul, Jesper & Jensen, Helle (2003). Relationskompetens i pedagogernas värld. Stockholm: Liber Kvale, Steinar & Brinkman, Steinar (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund:
Studentlitteratur.
Lantz, Annika (2007). Intervjumetodik. Lund: Studentlitteratur.
Larsson, Magnus & Lindén Jitka (red). (2005). Handledning – perspektiv och erfarenheter. Lund: Studentlitteratur.
Lauvås, Per & Handal,Gunnar (2001). Handledning och praktisk yrkesteori. Lund:Studentlitteratur. Lave, Jean & Wenger, Etienne (1991). Situated learning : legitimate peripheral participation. Cambridge: Cambridge University Press
Lendahls Rosendahl, Birgit & Rönnerman, Karin (2000). Dilemmafyllda möten: Erfarenheter
av pedagogisk handledning i samverkan mellan skola och högskola. (IPD - rapport nr 16) Göteborg:
Göteborgs universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik
Lendahls Rosendahl, Birgit & Rönnerman, Karin (2005). Med fokus på handledning i skolors förändringsarbete. Pedagogisk forskning i Sverige, årg 10, nr 1, s.35-51, ISSN 1401-6788 Lindqvist, Gunilla., Nilholm, Claes, Almqvist, Lena & Wetso, Gun-Marie (2011). Different
agendas? The views of different occupational groups on special needs education, European Journal
of Special Education, 26:2, s.143-157, DOI: 10.1080/08856257.2011.563604
Løw, Ole (2011). Pedagogisk handledning. Lund: Studentlitteratur
Mead. George (1934). Mind, self and society. Chicago: University of Chicago Press Mead, George (1976). Medvetandet, jaget och samhället. Lund: Argos
Nilholm, Claes (2003). Perspektiv på specialpedagogik. Lund: Studentlitteratur
Nilsson, Ingrid & Wictor, Eva (2012). Att undersöka processhandledning av lärares handledning.
Utbildning & lärande 2012, vol 6, nr 1, isbn 978-91-637-0972-2
Nordström, Elisabeth (2002). Pedagogisk handledning: en studie av lärande kring lärares uppdrag. Licentiatupsats. Stockholm:Lärarhögskolan i Stockholm
Normell, Margareta (2002). Pedagog I En Förändrad Tid : Om Grupphandledning Och Relationer
I Skolan. Lund: Studentlitteratur
Normell, Margareta (2004). Pedagogens inre rum: om betydelsen av känslomässig mognad. Lund: Studentlitteratur
Studentlitteratur
Näslund, Johan (2004). Insyn i grupphandledning: ett bidrag till förståelsen av ett av de
människobehandlande yrkenas hjälpredskap. Doktorsavhandling. Linköping: Linköpings
Universitet
Näslund, Johan & Marie-Louise Ögren (red) (2010). Grupphandledning: forskning och erfarenheter
från olika verksamhetsområden . Lund: Studentlitteratur
Persson, Sven (1999). Utveckling genom handledning. Rapporter om utbildning nr. 3 1999. Malmö Högskola
Pertoft, Monica & Larsen, Birgitta (2012). Grupphandledning med yrkesverksamma i
människovård. Stockholm: Liber
Rogers, Carl (1951). Client-centred therapy. London: Constable and company limited Rossman, Gretchen B. & Rallis, Sharon F. (2012). Learning in the field. An introduction to
qualitative Research. Thousand Oaks: Sage Publications
Sahlin, Birgitta (2004). Utmaning och omtanke: en analys av handledning som en utvidgad
specialpedagogisk funktion i skolan med utgångspunkt i tio pionjärers berättelser.
Doktorsavhandling. Stockholm: HLS Förlag
Schön, Donald (1991). The reflective practictioner. Surrey: Ashgate
Senge, Peter, Scharmer, C.Otto, Jaworski, Joseph och Flowers, Betty Sue (2005). Presence:
exploring profound change in people, organizations and society. London: Nicholas Brealey
Publishing
Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Fritzes.
Stiwne, Dan (2005). Om handlednings ”negativa potential”. I Larsson, Magnus & Lindén Jitka. (red). Handledning – perspektiv och erfarenheter. s.125-140. Lund: Studentlitteratur
Sundquist, Christel (2012). Perspektivmöten i skola och handledning:lärares tankar om
specialpedagogisk handledning. Doktorsavhandling. Åbo:Åbo Akademi
Svedberg, Lars (2012). Grupppsykologi. Lund: Studentlitteratur
Säljö, Roger (2007). Samtal som kunskapsform. I Brusling, Christer och Göran Strömquist (red.).
Reflektion och praktik i läraryrket. s.127-145. Lund: Studentlitteratur 2007
Taylor, Claire (2013) Receiving group clinical supervision: a phenomenological study. British
journal of nursing, 22 (15) (s.861-866)
Thurén, Torsten (2007). Vetenskapsteori för nybörjare. Stockholm: Liber
Vaage, Sveinung (2003). Perspektivtagning, rekonstruktion av erfarenhet och kreativa lärprocesser. I Dysthe, Olga (red.).Dialg, samspel och lärande. s.119-142. Lund: Studentlitteratur
Wenger, Etienne, McDermott, Richard och Snyder, William M. (2002). Cultivating communities of
practice. Boston: Harvard Business School Press
Åberg, Karin (2007). Handledda lärargrupper – för vad och vem? I Kroksmark, Tomas & Åberg, Karin (red) Handledning i pedagogiskt arbete. s.77-97. Lund: Studentlitteratur.
Åberg, Karin (2009). Anledning till handledning: skolledares perspektiv på handledning. Doktorsavhandling. Jönköping: högskolan för lärande och kommunikaton
Ödman, P-J (2007). Tolkning, förståelse, vetande – Hermeneutik i teori och praktik. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag
Ögren, Marie-Louise, Apelman, Agneta & Klawitter, Mattias (2002). The Group in Psychotherapy Supervision, The Clinical Supervisor, 20:2,147-175, DOI: 10.1300/J001v20n02_12
Elektroniska källor
Express Scribe , hämtat 2014-03-22: http://www.nch.com.au/scribe/index.html Högskoleverket, hämtat 2014-01-19:
http://www.hsv.se/download/18.8b3a8c21372be32ace80002744/1211R-specialpedagogexamen- svenska-skolan.pdf
Malmö högskola, hämtat 2014-01-19:
http://edu.mah.se/sv/Course/SP631G?v=1#Syllabus Skolverket, hämtat 2014-04-16:
http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.179791!/Menu/article/attachment/L%C3%A4rares%20yrke setik_ett%20st%C3%B6d%20f%C3%B6r_slutlig.pdf
Svensk författningssamling 2007:638, hämtat 2014-01-19: http://www.notisum.se/rnp/sls/sfs/20070638.PDF
Vetenskapsrådet. (2009). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning, hämtat 2013-12-26:
Bilagor
Bilaga 1
Intervjufrågor – innan handledning började
Vad betyder ordet handledning för dig?
Vad har du för erfarenhet av handledning?
Vad tror du det finns för olika slags handledning?
Hur tänker du dig skillnaden mellan individ- och grupphandledning?
Varför vill du ha process/reflekterande handledning i grupp?
Vad skulle ett bra resultat av handledning vara?
Hur viktiga är relationer i ditt arbete? Något mer du vill tillägga?
Bilaga 2
Handledningsreflektion – efter tre sessioner
Hur har du upplevt den grupphandledning som vi har haft den här terminen (tre sessioner)?
Hur har du upplevt gruppen?
Hur har du upplevt mig som handledare?
Har grupphandledningen påverkat dig eller din praktik på något sätt?
Vad har saknats i grupphandledningen hittills?
Vad har varit bra i grupphandledningen hittills?
Hur känns det att lyssna på andras ärenden?
Hur känns det att vara en del av den gruppen?
Har grupphandledningen motsvarat dina förväntningar hittills?
Om du fick önska/bestämma någonting om grupphandledningen vad skulle det vara?
Har du haft någon annan form av handledning under denna period? Om svaret är ja, berättar om din upplevelse. Om svaret är nej, varför?
Bilaga 3
Intervjufrågor – efter handledningen
Innehåll
Hur har du upplevt innehållet (frågeställningar) i handledning? Vad upplever du att de flesta frågeställningar handlar om? Hur skulle du ha förbättrat handledningen?
Utveckling
Beskriv vad du upplever att den här sortens handledning leder till? Spelar den här sortens handledning någon roll på skolor idag? Hjälper denna handledning dig i ditt arbete och i så fall hur? Har du lärt dig något – om dig själv, skolan, gruppen etc. Hur ser du på kopplingen yrket - det personliga?
Hur anser du att denna sortens handledning kan bidra till yrkespersonlig utveckling?
Påverkan
Upplever du att handledningen påverkar din roll som lärare?
Vad upplever du som viktigast i läraryrket? Påverkas detta i vår handledning? Har denna grupphandledning påverkat dig personligen och i så fall hur? Upplever du att jag har påverkat dig som handledare och i så fall hur?
Handledaren
Beskriv min roll som handledare – hur ser du på den? Är det en nack- eller fördel att jag arbetar här? Varför?
Hur relevant är det att handledning ingår i mitt uppdrag som specialpedagog?
Processhandledning
Vad är för/nackdelarna med denna sorts handledning jämförd med rådgivningssamtal? Vill du hellre ha råd?
Struktur/ramar
Processer
Hur har kommunikationen fungerat?
Beskriv din relation till de andra DT, till mig
Beskriv din roll i gruppen – har den ändrats under handledningens gång? Vad tycker om att bli utmanad i dina föreställningar, tankar?
Hur skulle du beskriva klimatet i handledningen?
Har du kunnat se en förändring hos dig själv eller gruppen under handledningen?
Hur har det varit att samarbeta med just denna konstellation av människor – vad hade du för förväntningar innan? Hur ser du på dem nu?
Vad har varit utmanande och vad har varit berikande? Är du nöjd med ditt bidrag till handledningen?