Vår förhoppning är att denna studie bidrar med en förståelse kring vilka diskurser som påverkar det sociala arbetet med mäns våld mot kvinnor i nära relation. Vidare hade det varit intressant att undersöka hur dessa diskurser tolkas och förstås av socialarbetare, men också hur socialarbetare ser på policydokumenten och hur de används i praktiken. Det hade även varit intressant att undersöka socialarbetares syn på mäns våld mot kvinnor i nära relation och vilken förståelse de har för problemet. Då det verkar råda motsägande diskurser inom rättsväsendet och inom det sociala arbetet hade det varit intressant att undersöka diskurserna inom rättsväsendet för att se om det faktiskt skiljer sig åt och vad det kan få för praktiska konsekvenser. Då vår studie visade på en avsaknad av förståelse för problemet som strukturellt och få implikationer för hur det ska arbetas med på olika nivåer hade det varit intressant att undersöka hur kommuner arbetar för att stärka kvinnors villkor på en strukturell nivå.
49
Referenser
Ahrne, G., & Svensson, P. (2018). Att designa ett kvalitativt forskningsprojekt. I G. Ahrne, & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (s. 17-33). Stockholm: Liber.
Andersson. B., & Lundberg, M. (2001). Kvinnomisshandel som kunskapsfält – att definiera, förklara och hantera ett socialt problem. I M. Åkerström, & I. Sahlin (Red.), Det motspänstiga
offret (s. 63-91). Lund: Studentlitteratur.
Archer, J. (2002). Sex differences in physically aggressive acts between heterosexual partners. A meta-analytic review. Aggression and violent behaviour, 7. 313-351.
Bacchi, C. (2009). Analysing Policy: What's the problem represented to be? Pearson Education Australia: Frenchs Forest.
Bacchi, C., & Eveline, J. (2010). Approaches to gender mainstreaming: What's the problem represented to be? I C. Bacchi, & J. Eveline (Red.), Mainstreaming politics: Gendering practices
and feminist theory. (111-138). Adelaide: University of Adelaide Press.
Bengtsson, H., & Melke, A. (2019). Vår offentliga förvaltning: samverkan i välfärdspolitiken. Malmö: Gleerups.
Bergström, G., & Boréus, K. (2018). Samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. I K. Boréus, & G. Bergström (Red.), Textens mening och makt. Metodbok i samhällsvetenskaplig text- och
diskursanalys (s. 17-48). Lund: Studentlitteratur.
Bergström, G., & Ekström, L. (2018). Tre diskursanalytiska inriktningar. I K. Boréus, & G. Bergström (Red.), Textens mening och makt. Metodbok i samhällsvetenskaplig text- och
50
Björk, S., & Hedenus, A. (2015). Inledning. I A. Hedenus, S. Björk, & O. Shmulyar Gréen (Red.), Feministiskt tänkande och sociologi (s. 21–39). Lund: Studentlitteratur.
Brottsförebyggande rådet. (2019). Statistik utifrån brottstyper: Våld i nära relation.
Hämtad 2020-03-26, från https://www.bra.se/statistik/statistik-utifran-brottstyper/vald-i-nara-relationer.html
Bruell, C., Mokre, M., & Siim, B. (2012). Inclusion and exclusion in the European public sphere.
Javnost—The Public, 19, 5–19.
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber.
Burman, M. (2012). Immigrant women facing male partner violence—Gender, race and power in Swedish Alien and criminal law. Feminists@law, 2, 1–26.
Burr, V. (2015). Social constructionism. London: Routledge.
Börjesson, M. Palmblad, E. (2007). Introduktion. I M. Börjesson, & E. Palmblad (Red.),
Diskursanalys i praktiken (s.7–26). Stockholm: Liber.
Christensen, A., & Siim, B. (2010). Citizenship and politics of belonging. Kvinder, Køn Og
Forskning, 19, 8–18.
Crenshaw, K. (1989). Demarginalizing the Intersection of Race and Sex: A Black Feminist Critique of Antidiscrimination Doctrine, Feminist Theory and Antiracist Politics. University of
Chicago legal forum, 1989(1), 139-167.
Crenshaw, K. (1991). Mapping the Margins: Intersectionality, Identity Politics, and Violence Against Women of Color. Stanford Law Review, 43(6), 1241-1299.
de los Reyes, P., & Mulinari, D. (2005). Intersektionalitet. Kritiska reflektioner över
51
Dobash, Russell P., & Dobash, R. Emerson. (2004). Women's violence to men in intimate relationships: Working on a puzzle. British Journal of Criminology, 44(3), 324-349. doi:10.1093/bjc/azh026
Ekström, V. (2012). Inte bara kvinna. Våldsutsatta kvinnor och deras behov av stöd –
konstruktioner och komplikationer i svenskt offentligt tryck. Nordic Journal of Law and Justice,
3(138), 51–68.
Enander, V., & Holmberg, C. (2011). Inledning. I V. Enander & C. Holmberg (Red.), Hur går
hon? Om att stödja misshandlade kvinnors uppbrottsprocesser (s. 9-16). Lund: Studentlitteratur.
Eriksson - Zetterquist, U., & Styhre, A. (2007). Organisering och intersektionalitet. Malmö: Liber.
Fergusson, D, M., Horwood, L, J., & Ridder, E, M. (2005). Partner Violence and Mental Health Outcomes in a New Zealand Birth Cohort. Journal of marriage and family. 67, 1103-1119.
Förenta Nationerna. (1994). Declaration on the Elimination of Violence against Women. New York: Förenta Nationerna.
Graham-Kevan, N., & Archer, J. (2003). Intimate Terrorism and Common Couple Violence. A Test of Johnson’s Predictions in Four British Samples. Journal of interpersonal violence. 18(11), 1247-1270. doi: 10.1177/0886260503256656
Göransson, B. (2019). Rättsväsendet - Kriminalvårdens roll. I G. Heimer, A. Björck, U. Albért, & Y. Haraldsdotter (Red.), Våldsutsatta kvinnor – samhällets ansvar (s. 13-20). Lund:
52
Hearn, J., & McKie, L. (2008). Gendered policy and policy on gender: The case of 'domestic violence'. Policy And Politics, 36(1), 75-91. doi:10.1332/030557308783431634
Hearn, J., & McKie, L. (2010). Gendered and Social Hierarchies in Problem Representation and Policy Processes: ‘Domestic Violence’ in Finland and Scotland. Violence Against Women, 16(2), 136-158. doi:10.1177/1077801209355185
Hearn, J., Strid, S., Husu, L., & Verloo, M. (2016). Interrogating violence against women and state violence policy: Gendered intersectionalities and the quality of policy in The Netherlands, Sweden and the UK. Current Sociology, 64(4), 551-567.
Heimer, G., Björck, A., Albért, U., & Haraldsdotter, Y. (2019). Inledning. I G. Heimer, A. Björck, U. Albért, & Y. Haraldsdotter (Red.), Våldsutsatta kvinnor – samhällets ansvar (s. 13-20). Lund: Studentlitteratur.
Holmberg, C. Enander, V., & Lindgren, A. (2015). Ett litet ord betyder så mycket:
Alliansregeringen, Handlingsplanen och betydelseförskjutningar av begreppet mäns våld mot kvinnor. Sociologisk Forskning, 52(3), 257-278.
Hoppstadius, H. (2018). What is the problem? Representations of men’s violence against women in a Swedish context. Multidisciplinary Journal of Gender Studies, 7(3), 1684-1708. doi:
10.17583/generos.2018.3737
Hoppstadius, H. (2020). Representations of women subjected to violence: A critical discourse analysis of study guides in social work. Journal of women and social work, 35(1), 89-104. doi: 10.1177/0886109919872968
Johnsson-Latham, G. (2019). Mäns våld mot kvinnor i ett globalt perspektiv. I G. Heimer, A. Björck, U. Albért, & Y. Haraldsdotter, Y. (Red.), Våldsutsatta kvinnor – samhällets ansvar (s. 21-53). Lund: Studentlitteratur.
53
Justesen, L. & Mik-Meyer, N. (2011). Kvalitativa metoder: Från vetenskapsteori till praktik. Lund: Studentlitteratur.
Lombardo, E., & Rolandsen Agustín, L. (2012). Framing gender intersections in the European Union: What implications for the quality of intersectionality in policies? Social Politics, 19, 482– 512.
Lundberg, L., & Bergmark, Å. (2018). Self-perceived competence and willingness to ask about intimate partner violence among Swedish social workers. European Journal of Social Work, 2-12. doi: 10.1080/13691457.2018.1540970
Lykke, N. (2009). Genusforskning – en guide till feministisk teori, metodologi och skrift. Stockholm: Liber.
Länsstyrelsen Stockholm. (2019). Att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor.
Redovisning av arbetet med uppdrag 62. Regleringsbrev 2018. Stockholm: Länsstyrelsen.
Mattsson, T. (2011). Våldets komplexitet och gamla paradigm. Om utmaningar och svårigheter i
arbetet med våld i nära relationer (2011, 5). Lund: Socialhögskolan Lunds universitet.
Mattsson, T. (2015). Intersektionalitet i socialt arbete: teori, reflektion och praxis. Malmö: Gleerups.
Montoya, C., & Rolandsen Agustín, L. (2013). The othering of domestic violence: The EU and cultural framings of violence against women. Social Politics, 20, 534–557.
54
Murray, S., & Powell, A. (2009). ‘What's the Problem?’: Australian Public Policy Constructions of Domestic and Family Violence. Violence Against Women. 15(5), 532–552. doi:
10.1177/1077801209331408
Nationellt centrum för kvinnofrid. (2013). Studier av våldsutsatthet internationellt och i Sverige –
en översikt. Uppsala: Nationellt centrum för kvinnofrid, Uppsala universitet.
Nationellt centrum för kvinnofrid. (2014). Våld och hälsa – En befolkningsundersökning om
kvinnors och mäns våldsutsatthet samt kopplingen till hälsa. Uppsala: Nationellt centrum för
kvinnofrid, Uppsala universitet.
Nilsson, G. (2009). Könsmakt eller häxjakt? Antagonistiska föreställningar om mäns våld mot
kvinnor (Doktorsavhandling). Lund: Lunds universitet. Tillgänglig:
https://portal.research.lu.se/ws/files/5816481/1468593.pdf
Nilsson, G., & Löwkrona, I. (2015). Våldets kön: kulturella föreställningar, funktioner och
konsekvenser. Lund: Studentlitteratur.
Nixon, K. L., & Tutty, L. M. (2009). ‘Where Have All the Women Gone?’ Woman Abuse and Canadian Social Policy. Canadian Review of Social Policy/Revue Canadienne de Politique
Sociale, (63-64), 63-82.
Nordborg, G. (2019). Mäns våld mot kvinnor. I G. Heimer, A. Björck, U. Albért, & Y.
Haraldsdotter (Red.), Våldsutsatta kvinnor. Samhällets ansvar. (s. 57-96). Lund: Studentlitteratur.
Nylén, L. (2019). Rättsväsendet - Polisens, åklagarens och domstolens roller. I G. Heimer, A. Björck, U. Albért, & Y. Haraldsdotter (Red.), Våldsutsatta kvinnor – samhällets ansvar (s. 237-318). Lund: Studentlitteratur.
55
Paterson, S. (2009). (Re)Constructing women's resistance to woman abuse: Resources, strategy choice and implications of and for public policy in Canada. Critical Social Policy, 29(1), 121-145.
Peter, T. (2006). Domestic violence in the United States and Sweden: A welfare state typology comparison within a power resources framework. Women's studies international forum (29), 96-107. doi:10.1016/j.wsif.2005.10.001
Prop. 1997/98:55. Kvinnofrid. Tillgänglig:
https://www.regeringen.se/contentassets/1733625e719c43b28f073fa9cdec90f2/kvinnofrid-prop.-19979855
SFS 1962:700. Brottsbalk. Stockholm: Justitiedepartementet.
Socialstyrelsen. (2019). Våld i nära relationer. Hämtad 2020-05-22, från
https://www.socialstyrelsen.se/stod-i-arbetet/vald-och-brott/vald-i-nara-relationer/
Sokoloff. N., & Dupont, I. (2005). Domestic violence at the intersection of race, class and gender. Challenges and Contributions to Understanding Violence Against Marginalized Women in
Diverse Communities. Violence against women. 11(1), 38-64. doi: 10.1177/1077801204271476
SOSFS 2014:4. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer. Stockholm: Socialstyrelsen.
Steen, A. (2003). Mäns våld mot kvinnor - ett diskursivt slagfält: Reflektioner kring
kunskapsläget (131). Göteborg: Göteborgs universitet sociologiska institutionen.
Strid, S., Walby, S., & Armstrong, J. (2013). Intersectionality and multiple inequalities: Visibility in British policy on violence against women. Social Politics, 20, 558–581.
Statistiska centralbyrån. (2018). Women and men in Sweden 2018. Facts and figures. Stockholm: Statistiska centralbyrån.
56
Svensson, P. (2019). Diskursanalys. Lund: Studentlitteratur.
UNODC. (2018). Global Study on Homicide. Hämtad 2020-10-03, från
https://www.unodc.org/documents/data-and-analysis/GSH2018/GSH18_Gender-related_killing_of_women_and_girls.pdf
Vetenskapsrådet. (2011). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Wendt Höjer, M. (2002). Rädslans politik: Våld och sexualitet i den svenska demokratin. Stockholm: Liber.
WHO. (2014). Global status report on violence prevention 2014. Geneva: World Health Organization.
Winther Jørgensen, M., & Phillips, L. (2000). Diskursanalys som teori och metod. Lund: Studentlitteratur.
57
Bilaga 1. Förteckning över analyserat material
Socialstyrelsen. (2014). Att vilja se, vilja veta och att våga fråga. Vägledning för att öka
förutsättningarna att upptäcka våldsutsatthet. Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen. (2016). Våld. Handbok om socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens arbete
58 Stockholms universitet
SE-106 91 Stockholm Telefon: 08 – 16 20 00 www.su.se