7. Analys
7.3 Videos med reklamsamarbeten
Under denna kategori studeras videoklipp med reklamsamarbeten. Bianca Ingrosso har ett samarbete med NA-KD, Therese Lindgren presenterar sitt eget sminkmärke Indy Beauty, JLC har ett samarbete med 7-eleven och Anis Don Demina ett med Revolut. Att ha ett samarbete visar på att besitta auktoritet eftersom det bekräftar hur inflytelserik influencern är när företag vill associeras med deras varumärke. Gemensamt för studiens
30 manliga influencers är att deras samarbeten sker i samband med en aktivitet, medan studiens kvinnliga influencers båda visar upp och pratar om de marknadsförda produkterna i sina hemmiljöer.
7.3.1 Bianca Ingrosso
I videoklippet “Allting är en succé”, som är i samarbete med e-handeln NA-KD, visar Bianca Ingrosso upp kläder och smycken från NA-KD som hon gillar. Själva formen för videon, det vill säga att visa upp kläder eller andra nyinköpta saker, kallas för haul.
Videon inleds med att Ingrosso och hennes assistent går på en gata i Stockholm. Ingrosso håller kameran i handen och pratar om att hon har ett fullspäckat schema för dagen, som bland annat inkluderar att spela in flera videos och fixa naglarna. Ingrosso är otroligt öppen med sitt privatliv på sociala medier och delar med sig av det mesta från sin vardag, vilket enligt Sandberg (2009: 31) visar på en vilja att kommunicera med tittaren. Ögonblicket efter att Ingrosso gått på gatan står hon framför en spegel i sitt vardagsrum iklädd en klänning från NA-KD. Hon presenterar den rabattkod som ger tittarna 15 procents rabatt på allt i NA-KD’s sortiment utom reavaror och därefter drar själva haulen igång.
Ingrosso håller kameran i handen genom nästan hela klippet och filmar ofta sin
spegelbild när hon ska visa hur olika plagg sitter på henne. Hon har mycket energi och kommenterar de plagg hon har på sig genom att säga saker som “Alltså hur snygg?!”, “Dör för dem”, “Älskar” och “Shit den här var så skön, den måste ni klicka hem”. Ingrosso skapar igenkänning genom att prata om hur svårt det kan vara att hitta kläder med rätt passform. En annan framträdande byggsten är behärskning. Byggstenen är applicerbar eftersom Ingrosso utstrålar självförtroende när hon provar kläderna och framstår som trygg i sina åsikter om plaggen. När hon uttrycker sina åsikter framstår hon även som konsekvent och ärlig. Att Ingrosso även syns bära kläder i samma stil som dem hon marknadsför i klippet tyder det på att hon är konsekvent och ärlig när hon säger sig gilla dem.
Jarlbro (2006: 121) skriver att kvinnor i reklam ofta framställs som unga, sexiga, glada och med en dekorativ funktion. Så framställer även Ingrosso sig själv i detta videoklipp.
31 Den stereotypa kvinnan är mån om sitt yttre och strävar efter att vara fin att titta på. I sitt videoklipp uppmanar Ingrosso kvinnor till att köpa snygga kläder som sitter perfekt. Att hon riktar sig till just kvinnor är tydligt eftersom NA-KD inte säljer herrkläder. Genom att uppmana till att konsumera för att bättra på sitt utseende bidrar Ingrosso till att upprätthålla en kvinnlig genusstereotyp och norm om att vara välvårdad och fin att titta på.
7.3.2 Therese Lindgren
I videoklippet “Nu lanserar jag smink!!!”, som är i samarbete med Therese Lindgrens egna företag Indy Beauty, berättar Lindgren själv om en lansering av veganskt smink. Redan i rubriken är det tydligt att det kommer att vara reklam för hennes egna
produkter, vilket även är syftet med själva videoklippet.
Lindgren sitter själv hemma i sitt vardagsrum i videoklippet. Fokus är på henne och en papperskasse fylld med alla nya produkter där företagets logga syns tydligt. Det går även att skymta en sovande hund i bakgrunden vilket bidrar till den känsla av närhet och
öppenhet som även kameravinkeln ger.
Även om videon är reklam för produkter skapar Lindgren en stark känsla av gemenskap genom hela klippet. De mest framträdande byggstenarna här är igenkänning, välvilja,
ärlighet och behärskning. Igenkänningen har sin grund i Lindgrens praktiska kunskaper
som är baserade på hennes egna erfarenheter (Sandberg 2009: 34). Då hon själv är vegan och förespråkar veganism använder hon mycket storytelling för att hennes varumärke ska kännas som något mer än endast produkter. Genom att berätta sin historia om vägen mot att försöka hitta ett sminkmärke som inte utför tester på djur och inte är för dyrt skapar hon igenkänning och vi-känsla för de tittare som upplevt sig vara i samma situation.
I samband med detta är även välviljan tydlig då hon vill skapa “snällare” produkter som inte kostar för mycket. Detta kan ge känslan av att hon inte endast är ute efter att tjäna pengar, utan att hon faktiskt bryr sig. Lindgren bygger även en stark känsla av
32 Lindgren innebär att man ska vara snällare mot sig själv, och andra. Oftast är man hårdast mot sig själv och det är något Lindgren vill ändra på med sin kampanj.
Lindgren försöker under videons gång visa ärlighet genom att berätta om den långa vägen till lanseringsdagen. Hon är även tydlig med att inte ta åt sig all ära själv, utan är noga med att betona att utan hennes följare hade inget varit möjligt. Att det är de som varit med och bestämt mycket, bland annat vad produkterna ska heta och vilka nyanser som ska finnas. Denna del går även hand i hand med behärskning då Lindgren är väldigt positiv och energisk när hon pratar om sina produkter. Det visar att detta är något hon tror starkt på. Självförtroendet över produkterna är tydligt och det skapar en trygghet kring det hon säger. Lindgren blir dock inte för kaxig utan håller sig ödmjuk genom att ofta nämna att hon inte varit själv i processen och hennes tacksamhet gentemot dem som bidragit och deltagit.
Ur ett genusperspektiv blir det direkt väldigt feminint då videoklippet handlar om smink. I reklamkampanjen kring sminkmärket är majoriteten tjejer, förutom en kille. Att sminka sig har länge ansetts vara en kvinnosyssla och inget som pojkar ska syssla med (Ericsson 1993: 51), då genus redan i unga åldrar kan anta sin form. Ericsson (ibid.) nämner att fäder kan intressera sig tidigt för könsnormer för pojkar. Dessa krav på könet visar sig främst genom negativa reaktioner som exempelvis kan framträda om sonen skulle leka med sin mammas smink (ibid.)
Då videon fokuserar på smink följer den kvinnliga genusstereotypen om att vara mån om sitt utseende. Även om en person av det manliga könet förekommer i kampanjen så bryter inte det denna kvinnliga stereotyp, däremot bryter mannen i klippet den manliga stereotypen om att inte sminka sig.
7.3.3 JLC
JLCs videoklipp “Hur många pizzor kan vi sälja på 2 h?” är ett samarbete med butiken 7-eleven. När klippet publicerades hade 7-eleven precis börjat sälja pizzor i sina butiker. I början av klippet möter tittaren JLC utanför en 7-eleven-butik i Göteborg, iklädda arbetskläder och förkläde. De tre gruppmedlemmarna förklarar att de kommer att vara pizzabagare för en dag och att klippet går ut på att se hur många pizzor de kan sälja på
33 två timmar. På sina respektive Instagramkonton har de meddelat att de kommer att dela ut gratis pizza till de 30 första personerna som kommer till butiken.
Gruppmedlemmarnas snabba jargong känns igen från deras andra klipp. De är kvicka, energiska, lättsamma och har en stor dos humor när de pratar. Samtidigt känns de som trygga och självsäkra personer. Gruppens dynamik, jargong och sätt att vara framför kameran är det som gör att de sticker ut som grupp. Kvickheten i klippet förstärks av att videon är filmad av en kameraman som rör kameran mycket och zoomar in och ut på personer och saker. Varje gång någon går in eller ut ur butiken hörs ett pling från dörrklockan. All denna rörelse upplevs förstärka JLC’s kvickhet och jargong.
Humor framkallar känslor och skapar en känsla av samförstånd och gemenskap (Mral & Olinder 2011: 59). Att använda humor bidrar därmed till att skapa en vi-känsla, vilket går in under byggstenen igenkänning. Tittarna känner igen JLC’s sätt att vara på och bjuds in att skratta med dem i deras skämt.
I klippet använder de även välvilja. Att dela ut pizzor som gruppen själva betalat för är osjälviskt och därmed ett tecken på välvilja. Därtill använder JLC byggstenarna
öppenhet, autenticitet och auktoritet. Öppenheten visar sig i deras sätt att tydligt
förklara för tittaren vad det är de gör i videon. Gruppen känns autentisk då
medlemmarna håller upp samma jargong och är på samma sätt som de brukar vara. Deras nära vänskap, bekväma sätt att vara kring varandra och skämtsamma stil kan nog många tittare känna igen sig i. JLC visar på auktoritet då de bevisar sin makt att påverka sina följare genom att få dem att komma till butiken, bara genom att de informerat att de kommer att vara där. Deras auktoritet förstärks ytterligare när flera fans dyker upp och vill ta bilder med dem.
Klippet har ett aktivt fokus med flera homosociala inslag, vilket gör det maskulint. Medlemmarna i JLC upplevs väldigt lika varandra. De har likadana kläder, kortklippta frisyrer och liknande armbandsur. Att likna varandra är ett tecken på homosocialitet (Nordlund Edvinsson 2010: 22). Gruppen är även lik varandra i deras sätt att vara, prata och skämta. Deras kvickhet och jargong skapar en känsla av slutenhet då tittaren erbjuds se JLC i interaktion med varandra internt. Tittaren erbjuds skratta åt JLC istället för
34 tillsammans med JLC. Även detta är ett tecken på homosocialitet (Nordlund Edvinsson 2010: 21).
7.3.4 Anis Don Demina
I videoklippet “Denna flygstol kostade 60.000kr *Emirates första klass* med Revolut” samarbetar Anis Don Demina med företaget Revolut som är en banktjänst. Även här framgår det tydligt redan i rubriken att syftet med videoklippet är att göra reklam för ett företag. Till skillnad från studiens kvinnliga influencers, så sker samarbetet i samband med en form av aktivitet. Fokus ligger inte lika mycket på företaget i sig utan mer på Don Deminas upplevelse av att flyga första klass. Revolut agerar mer av en sponsor för videoklippet.
Då Don Demina ska resa första klass från Stockholm till Dubai får man följa med honom med kameran i hand. Don Demina är noga med att få med detaljer som när han går mot gaten och räcker över pass och boardingkort till flygvärdinnan. Sådana detaljer bidrar till att få tittaren att känna sig nära upplevelsen. Detta leder in på byggstenarna där auktoritet är en av de mest framträdande, utöver ärlighet och igenkänning.
Genom Don Deminas noggrannhet i att filma allt från hur hela utrymmet ser ut, till små detaljer som hörlurarna man får använda och pennan och blocket som ligger i en låda så bidrar det till att skapa auktoritet. Att kunna resa första klass är inte något som gemene man kan göra, vilket i sin tur bidrar till att öka Don Deminas status och trovärdighet (Sandberg 2009: 36). Det balanseras däremot upp med hans ärlighet där det tydligt framgår att han egentligen inte tycker att det är värt att åka första klass då det är alldeles för dyrt, även om det är kul om man får chansen. Med de här värderingarna skapar han igenkänning och gemenskap, vilket han även gör genom att tydliggöra att inget hade varit möjligt utan de som tittar.
Då videoklippet i undertext genomgående handlar om pengar och makt faller det naturligt in under en manlig kategori. Makt- och pengafrågan har både varit och är ett ämne för debatt där män länge setts som en härskande “könsklass” (Connell & Pearse 2015: 114). Samtidigt som det finns en lekfullhet i Don Deminas videoklipp finns det även en underton av makt, men som här utövas på ett mer diffust sätt (ibid.). Genom att
35 uppvisa manliga stereotyper om att besitta och utöva makt bidrar Don Demina,
möjligtvis ofrivilligt, i detta klipp till att upprätthålla normer.