Projektledare: Lisa Björklund Boistrup Stockholms universitet/Malmö högskola Lisa.bjorklund@mnd.su.se
Projekthemsida: http://www.mah.se/Forskning/Sok-pagaende-forskning/ Vuxnas-matematik-I-arbetet-och-for-skolan/Vuxnas-matematik-I-arbetet- och-for-skolan/
Nyckelord: matematik, vuxna, matematikundervisning, yrkesliv, kompe-
tens, yrkesprogram, arbetsplatser, uttrycksformer, multimodalitet övergång- ar, transitions, transfer, rekontextualisering
Mål
Projektet ”Vuxnas matematik: I arbetet och för skolan” initierades av pro- fessor Tine Wedege vid Malmö högskola (Wedege & Björklund Boistrup, 2012; Wedege, 2013a). En utgångspunkt var att skolkunskaper kontra var- dagskunskaper är en grundläggande fråga i all matematikutbildning. I såväl forskning som i politisk argumentation riktas ofta intresset mot männis- kors kompetens att tillämpa formell skolmatematik i vardagen, men i detta forskningsprojekt har intresset gått i den andra riktningen, från arbetet till skolan.
Syftet med projektet var att beskriva, analysera och förstå vuxnas infor- mella matematikkompetens i arbetet i relation till den formella matema- tiska kvalifikation som krävs i skolan, främst gymnasieskolans yrkesförbe- redande program. Projektet syftade alltså till att vända perspektivet från skolans kunskap till arbetsplatsens kunskap. Denna vändning har gjort det möjligt att lära av vuxnas matematik i arbetet, om aspekter av matematisk kunskap som kan vara angelägna för matematikutbildning i allmänhet och yrkesutbildningen i synnerhet samt givit en grund för en diskussion om hur matematikundervisningen kan struktureras för att de vuxnas matematik och fortsatta kompetensutveckling ska erkännas.
Resultat i korthet
Resultaten är inriktade mot sektorerna vård-omsorg och fordon-transport och handlar bland annat om att vi nu vet mer om hur övergången mellan skola och yrkesliv kan förstås från ett yrkes- och individperspektiv samt utifrån samhälleliga och sociologiskt inriktade överväganden (Johansson, 2014). Resultaten handlar också om vad matematikinnehållande aktivite- ter inom yrkeslivet mer specifikt kan innebära (t.ex. Björklund Boistrup & Gustafsson, 2014). Ett exempel här är hur aktiviteter i yrkeslivet, som från ett skolperspektiv kan se ut som uppskattningar, i själva verket är mätning- ar med exakt den precision som yrkesaktiviteten kräver. I en kvantitativ studie har data från den internationella undersökningen PIAAC (PISA för vuxna) återanalyserats med ett intresse för hur personer anger att de använ- der matematik och problemlösning relaterat till kön, utbildningsnivå etc. (Björklund Boistrup & Henningsen, manus). I projektet problematiserades vad matematik i yrkeslivet kan ses som, vilket har betydelse exempelvis för matematiken på gymnasieskolans yrkesprogram (Björklund Boistrup & FitzSimons, 2015) och detta gjordes också i teoretiska konstruktioner (Fitz- Simons, 2014).
Bakgrund
Den så kallade ”transfer” av den matematik som elever förväntas lära i skolan till använd matematik på arbetsplatser - och vice versa - är en komplicerad process (Wedege, 2013 ab). Matematiken är integrerad i arbetslivet och kan ses som dold i maskiner och teknik, arbetsorganisering och kompetenser (Wedege, 2010ab, se också Straesser, 2003). Detta har av en del forskare be- skrivits som att matematiken kommit att befinna sig i ”svarta lådor” (Wil- liams & Wake, 2007). Ett annat sätt att beskriva detta är att matematiska begrepp och processer är närvarande i och kommunicerade genom rutiner, texter, symboler, verktyg etc. samtidigt som de är mycket kontextberoende (Gustafsson, L. & Mouwitz, 2008). Den matematik som används är integre- rad med professionell expertis på alla yrkesmässiga nivåer och matematiskt grundade beslut fattas på såväl kvalitativ som kvantitativ grund (Wedege, 2013ab). Till skillnad från eleverna i de flesta traditionella matematikklass-
vissa begränsningar (t.ex. tid, pengar), kan matematisk korrekthet eller pre- cision slutligen vara förhandlingsbar, i enlighet med den aktuella situatio- nen. Det är med andra ord problematiskt att se på yrkesaktiviteter enbart med en skolmatematisk blick (Dowling, 1998), eftersom det lätt leder till en förenklad förståelse av processerna i yrkeslivet. Därmed kan en betraktare, till exempel en matematiklärare, missa den matematik som faktiskt ingår i yrkesaktiviteterna (FitzSimons, 2014).
I projektet valde vi att ha en bred syn på vad kategorin vuxen innefattar (Evans, Wedege & Yasukawa, 2013) och inkorporerade därmed även gymna- sieelever på yrkesprogram i begreppet. Inom projektet betonades vidare att vi ser det akademiska ämnet matematik som något centralt i vårt samhälle. Ämnet representerar i en abstrakt form kunskap, som har ackumulerats ge- nom mänsklighetens historia, baserad på människors individuella, sociala, kulturella och politiska behov och värderingar (FitzSimons, 2014; Björklund Boistrup & FitzSimons, 2015). En utgångspunkt här är att alla elever ska bli inbjudna till matematikens värld där det finns möjlighet att omfatta mate- matikens olika kunskapsaspekter och att se hur de hänger ihop. Den ma- tematik, som de flesta människor kommer ihåg, har de lärt sig genom att genomgå någon formell utbildning, t ex. skola och universitet. Det är inte självklart hur denna matematik kan relateras till vardagen och arbetet ut- anför klassrummet.
Genomförande
For att undersöka dynamiken i vuxnas matematik i arbetet och för skolan studerades två perspektiv: å ena sidan individernas behov och kompetenser i arbetet och å andra sidan generella krav från arbetsmarknaden och skolans matematik. Problemställningen studerades genom empiriska undersök- ningar (enkät, observationer och intervjuer på arbetsplatser) samt analyser av läroböcker och kursplaner för de aktuella programmen: Vård och omsorg samt Fordon och transport) i samspel med en utveckling av teoretiska struk- turer. Dessutom genomfördes en analys av kvantitativa enkätdata.
Vi har besökt två olika arbetsplatser inom vård-området där vi videofil- mat och observerat undersköterskor i arbete. En undersköterska har också intervjuats liksom en person arbetandes inom omsorgsområdet. Inom sek- torn fordon-transport har vi besökt tre olika arbetsplatser (bilverkstäder och transportföretag) samt intervjuat tre personer. Annat empiriskt data- material är kursplaner, nationella prov och läroböcker i matematik. Vi har återanalyserat svensk enkätdata från den kvantitativa internationella stu-
dien PIAAC.
Arbetsgruppen har bestått av följande personer: Tine Wedege, Malmö högskola (initiativtagare och inital projektledare); Gail FitzSimons, Mel- bourn University; Inge Henningsen, Köpenhamns universitet; Lars Gus- tafsson, Göteborgs universitet/Malmö högskola; Maria C Johansson, Mal- mö högskola (licenciand); Marie Skedinger Jacobson, Malmö högskola samt undertecknad, Lisa Björklund Boistrup, Stockholms universitet (projektle- dare).
Till projektet har hört en internationell referensgrupp med följande medlemmar: Corinne Hahn, ESCP Europe Business School, Paris; Henning Salling Olesen, Roskilde universitet; Rudolf Straesser, Justus Liebig Uni- versität Giessen; Paola Valero, Ålborg universitet samt Geoffrey Wake, The University of Nottingham. Lars Gustafsson övergick under projektets gång från referensgrupp till att främst tillhöra arbetsgruppen.