6. SLUTSATSER OCH DISKUSSION
6.3 Y RKESRELEVANS OCH FRAMTIDA FORSKNING
Det här examensarbetet presenterar bland annat ett förslag på metod för hur arbetet med att stärka egenförmågan och egenmakten hos elever med NPF kan gå till genom att använda Kolb och Stuarts Active Problem Solving (2005). Dipeolus et al. (2014) SCORE strategy skills är en annan metod som kort presenteras och som kan användas i arbetet för att stärka förmågan hos unga människor med NPF. Vidare kan även Specialpedagogiska skolmyndighetens skrift Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med
autismspektrumtillstånd (2016) nämnas, vilken innehåller förslag på hur studie- och yrkesvägledare kan arbeta med stöd och anpassningar kring NPF samt Skolverkets stödmaterial om Övergångar inom och mellan skolor och skolformer (2014) med
tillhörande information- och dokumentationsmallar. Dessa två skrifter är bra att känna till och använda sig av i studie- och yrkesvägledningen om det råder en osäkerhet kring arbetet med övergångar och elever med NPF. Här kan detta arbete och studie bidra.
I inledningen av den här studien beskrivs att forskningen på övergångar efter gymnasiet är ett eftersatt område samt att individer med NPF i högre grad riskerar att inte genomgå en vidare utbildning om de inte får stöd i planeringen för övergångar. Som en följd av detta, är därför den här undersökningen relevant för att lyfta fram behovet av mer forskning på det här temat samt för att visa på att studie- och yrkesvägledare behöver få goda
förutsättningar för, och mer kunskaper om NPF och lämpliga karriärvägledningsmetoder.
Ett utökat urval, exempelvis i form av en nationell enkätstudie till verksamma studie- och yrkesvägledare skulle kunna bredda och komplettera de resultat som framkommit i denna studie och skulle kunna vara en väg för framtida studier inom området.
Den här studien handlar om studie- och yrkesvägledarnas perspektiv på förutsättningar, arbetssätt och utvecklingsområden i vägledningen av elever med NPF i brytpunkten mellan gymnasiestudier och vidare studier. Ett annat område som är intressant att studera är fortsättningen för denna elevgrupp efter övergången till vidare studier och hur
elevgruppen som här har varit i fokus kan vägledas och stödjas inom högre studier. Detta eftersom antalet studenter som sökt pedagogiskt stöd på högskola eller universitet på grund av kognitiva funktionshinder, såsom neuropsykiatriska variationer och psykisk ohälsa, ökat kraftigt de senaste tio åren (Universitetskanslersämbetets årsrapport, 2019).
Mot denna bakgrund skulle det vara intressant att undersöka vad som händer efter
övergången till högre studier och belysa studiesituationen och måluppfyllelsen för elever med NPF. Avslutar eleverna med NPF sina högre studier och tar examen? Hur fortsätter arbetet med vägledningen för den här gruppen, vilket stöd sätts in och vilka metoder och tillvägagångssätt tillämpas för att stödja dem i måluppfyllelsen?
Referenslista
Adreon, D. & Durocher, J. S. (2007). Evaluating the College Transitions Needs of Individuals with High-Functioning Autism Spectrum Disorders, Intervention in School and Clinic, 42(5), 271-279.
Auger, R. W. (2013). Autism Spectrum Disorders: A Research Review for School Counselors. Professional School Counseling, 16(4), 256-268.
Bandura, A. (1977). Self-efficacy: Toward a unifying theory of behavioral change.
Psychological Review, 84(2), 191-215.
Bandura, A. (1986). Social foundations of thought and action: A social cognitive theory.
Prentice-Hall.
Bryman, A. (2015). Samhällsvetenskapliga metoder, Stockholm: Liber.
Denscombe, M. (2018). Forskningshandboken: För småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. (4. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Dipeolu Abiola O., Storlie, C., & Johnson, C. (2014). Transition to College and Students with High Functioning Autism Spectrum Disorder: Strategy Considerations for School Counselors. Journal of School Counseling, 12(11), 1-38.
DSM-5. (2013). American Psychiatric Association (APA). Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders. Fifth Edition. P. 11. (DSM-5). Arlington, VA: American Psychiatric Publishing.
Elias, R. & White, S.W. (2018). Autism Goes to College: Understanding the Needs of a Student Population on the Rise. Journal of Autism and Developmental Disorders, 48(7), 732- 746.
Elias, R., Muskett, A. E., & White, S.W. (2019). Educator perspectives on the
postsecondary transition difficulties of students with autism. Autism: The International Journal of Research and Practice, 23(1), 260–264.
Folkhälsomyndigheten. (2020). Covid 19. Hämtad 2020-03-30 från
https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuella-utbrott/covid-19/
Fägerblad, H. (2011). Aspergers syndrom och andra autismspektrumtillstånd - i grundskola och gymnasium. Hämtad 2020-05-26 från
https://www.autism.se/RFA/uploads/dalarna/aspergers-syndrom-i-grundskola-och-gymnasium.pdf
Gårlin, S. (2017). Elever med AST-diagnoser i den målstyrda skolan - konsekvenser av utbildningspolicy i svensk kontext. KAPET Karlstads universitets Pedagogiska Tidskrift, 13(1), 89-106.
Habilitering och hälsa. (2014). Aspergers syndrom. Hämtad 2020-04-11 från http://habilitering.se/om-autism/aspergers-syndrom
Heinz, W. R (2009). Youth transitions in an age of uncertainty. In A. Furlong (Ed.), Handbook of Youth and Young Adulthood. New Perspectives and agendas (ss. 3-13).
Oxon: Routledge.
Hellberg, K., & Kjellberg, A. (2012). Övergångsprocessen från skola till vidare studier och arbete: Intervjuer med unga vuxna med ADHD och Aspergers syndrom. Rapport 2012:4. Norrköping: Centrum för kommunstrategiska studier, Linköpings universitet.
Hodkinson, P., & Sparkes, A. (1997). Careership: A Sociological Theory of Career Decision Making. British Journal of Sociology of Education, 18(1), 29-44.
Hodkinson, P. (2008). Understanding career decision-making and progression: Careership revisited. The Fifth John Killeen Memorial Lecture. Hämtad 2020-05-20 från
http://www.cegnet.co.uk/uploads/resources/Careership.pdf
Infoteket om funktionshinder. (2017). Vad är autismspektrumtillstånd (AST)? Hämtad 2020-03-20 från
http://www.lul.se/sv/Kampanjwebbar/Infoteket/Funktionsnedsattningar/Autismspektrumtil lstand-AST/Vad-ar-Aspergers-syndrom/
Justesen, L. & Mik-Meyer, N. (2011). Kvalitativa metoder – från vetenskapsteori till praktik. Lund: Studentlitteratur.
Kolb, S. M. & Stuart, S. K. (2005). Active Problem Solving: A Model for Empowerment.
TEACHING Exceptional Children, 38(2), 14-20.
Krell, M., & Pérusse, R. (2012). Providing College Readiness Counseling for Students with Autism Spectrum Disorders: A Delphi Study to Guide School Counselors.
Professional School Counseling, 16(1), 29-39.
Krumboltz, J. D. (1994). Improving career development form a social learning
perspective. I M. L. Savickas, & R. L. Lent (Eds.), Convergence in career development theories (ss. 9-32). Palo Alto, CA: CPP Books.
Leavy, P. (2014). The Oxford Handbook of Qualitative Research. Oxford University Press.
Lovén, A. (2000). Kvalet inför valet, om elevers förväntningar och möten med vägledare i grundskolan. Malmö: Institutionen för pedagogik, Lärarhögskolan.
Lovén, A. (Red.). (2015). Karriärvägledning – En forskningsöversikt. Lund:
Studentlitteratur AB.
Lundahl, L. (2010). Att bana vägen mot framtiden: Karriärval och vägledning i individuellt och politiskt perspektiv. Lund: Studentlitteratur.
Lärarnas Riksförbund. (2017). Vägledning måste bli hela skolans ansvar (2017-06 version 2). Hämtad 2020-05-26 från
https://www.lr.se/download/18.2c5a365d1645ac11059e043/1559028167808/vagledning_
maste_bli_hela_skolans_ansvar_201706.pdf
Mittuniversitetet. (2015). Handläggningsordning för pedagogiskt stöd till studenter med funktionsnedsättning, DNR MIUN 2015/908. Hämtad 2020-05-19 från
https://www.miun.se/siteassets/student/dokument/guider/handlaggningsordning-for-pedagogiskt-stod-till-studenter-med-funktionsnedsattningpdf
Nilsson, G. (2010). I backspegeln. I L. Lundahl (Red). Att bana väg för framtiden.
Karriärval och vägledning i individuellt och politiskt perspektiv (s. 174-194). Lund:
Studentlitteratur.
O´Dochartaigh, N. (2002). The Internet Handbook: A Practical Guide for Students and Researchers in the Social Sciences. London: Sage.
OECD. (2016a). Getting Skills Right: Assessing and Anticipating Changing Skill Needs.
Hämtad 2020-05-10 från
https://www.oecd.org/publications/getting-skills-right-assessing-and-anticipating-changing-skill-needs-9789264252073-en.htm
OECD. (2016b). Investing in Youth: Sweden. Hämtad 2020-04-10 från
https://www.oecd.org/sweden/investing-in-youth-sweden-9789264267701-en.htm Riksförbundet Attention. (2018). Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Hämtad 2020-04-09 från https://attention.se/npf/om-npf/
Roberts K. D. (2010). Topic Areas to Consider When Planning Transition from High School to Postsecondary Education for Students with Autism Spectrum Disorders. Focus on Autism and Other Developmental Disabilities, 25(3), 158-162.
Shattuck P. T., Carter Narendorf S., Cooper B., Sterzing P. R., Wagner M., Lounds Taylor J. (2012). Postsecondary Education and Employment Among Youth with an Autism Spectrum Disorder. Pediatrics, 129(6), 1042-1049.
Simonsen, L. (2019). En stärkt studie- och yrkesvägledning. Hämtad från 2020-05-26 https://www.saco.se/globalassets/saco/dokument/rapporter/2019_en-starkt-studie--och-yrkesvagledning.pdf
Skolverket. (2013). Skolverkets Allmänna råd med kommentarer. Hämtad 2020-05-19 från https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a65ac01/1553965361681/pdf3 143.pdf
Skolverket. (2020). Introduktionsprogrammet. Hämtad 2020-05-18 från
https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i-gymnasieskolan/gymnasieprogrammen/introduktionsprogram
SOU 2001:55. Barn och ungdomars välfärd. Betänkande från kommittén Välfärdsbokslut.
Stockholm: Fritzes förlag.
SOU 2019:4. Framtidsval - karriärvägledning för individ och samhälle. Stockholm:
Norstedts Juridik AB.
Specialpedagogiska skolmyndigheten. (2016). Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med autismspektrumtillstånd. Hämtad 2020-05-26 från
file:///C:/Users/User/Downloads/att-gora-studiesituationen-tillganglig-for-vuxna-med-autismspektrumtillstand-tillganglig-version%20(1).pdf
Specialpedagogiska skolmyndigheten. (2019). Vad är neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF)? Hämtad 2020-04-30 från
https://www.spsm.se/funktionsnedsattningar/neuropsykiatriska-funktionsnedsattningar-npf/vad-ar-neuropsykiatriska-funktionsnedsattningar-npf/
Stanton, J. & Rogelberg, S. (2001). Using Internet/intranet web pages to collect organizational research data. Organization Research Methods, 4(3), 200-217.
Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer (4. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Universitetetskanslersämbetet. (2019). Årsrapport 2019 (Rapport 2019:11). Hämtad 2020-05-26 från
https://www.uka.se/download/18.c013a3016af7e05c3d5da/1559032171843/UKA%CC%8 8%20a%CC%8Arsrapport%202019_web.pdf
Utbildningsutskottet. (2018). Studie- och yrkesvägledning i grundskolan och
gymnasieskolan - en uppföljning (Rapport 2017/18:RFR24). Hämtad 2020-05-26 från https://data.riksdagen.se/fil/FCA028F0-2182-4B35-A28F-9DE64DE1A295
Vetenskapsrådet. (2017). Forskningsetiska principer. Hämtad från http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Bilaga 1
Missivbrev
Hej!
Vi heter Anette Dahlqvist och Hanna Lewin och vi läser sista terminen på Studie- och yrkesvägledarprogrammet vid Umeå universitet. Inom kort kommer vi att påbörja ett examensarbete som handlar om övergången från gymnasiestudier till vidare studier för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och undersöka hur vägledningen ser ut för dem i denna brytpunkt.
Syftet med arbetet är att belysa förutsättningar, arbetssätt och utvecklingsområden för studie- och yrkesvägledningen av den ovannämnda elevgruppen. Vi vänder oss till studie- och yrkesvägledare på gymnasiet, folkhögskola och högskola/universitet och undrar därför om du skulle ha intresse och möjlighet att ställa upp för en intervju kring det här temat.
Intervjun beräknas ta cirka 60 minuter och skulle kunna utföras från och med vecka 14 via Skype eller Zoom till exempel, om inte en fysisk träff går att genomföra med tanke på den rådande situationen.
Vidare kommer intervjun och materialet behandlas enligt Vetenskapsrådets krav på ett etiskt perspektiv vad det gäller information, samtycke, konfidentialitet och nyttjande. Om det skulle uppstå ytterligare frågor kring intervjustudien, svarar vi naturligtvis på dem.
Med hopp om att detta låter intressant att delta i och att det finns en möjlighet för dig att genomföra.
Med vänlig hälsning
Anette Dahlqvist och Hanna Lewin
Bilaga 2
Intervjuguide
Inledning
Berätta om din bakgrund som studie- och yrkesvägledare (utbildning, erfarenhet).
Var och när utbildade du dig? Hur upplevde du utbildningen? Ingick någon kurs om NPF och/eller AST?
Berätta om din nuvarande tjänst som studie- och yrkesvägledare (uppdrag, ansvar).
Hur länge har du haft din nuvarande tjänst? Vad är ditt uppdrag? Hur stort är elevansvaret och vilka program ingår i tjänsten?
Frågeområde till frågeställning 1 (förutsättningar för arbetet)
Hur ser villkoren ut för arbetet med dessa elever vad det gäller a) tid, b) resurser och c) vidareutbildning/kompetensutveckling?
Beskriv hur studie- och yrkesvägledningen av elever med NPF är organiserad hos er.
Frågeområde till frågeställning 2 (arbetssätt, framgångsfaktorer)
Beskriv dina erfarenheter av att arbeta med elever med NPF vad det gäller a) utmaningar och förtjänster, b) deras upplevda självförmåga och c)
metoder/tillvägagångssätt.
Ge exempel på en lyckad och en mindre lyckad vägledningssituation.
Berätta om hur du ser på brytpunkten och övergången till vidare studier (komvux, folkhögskola, yrkeshögskola eller högskola/universitet) för den här elevgruppen - hur lägger du upp arbetet med dessa elever?
Frågeområde till frågeställning 3 (utvecklingsområden)
Vi är intresserade av att ta del av dina tankar kring utvecklingsarbetet för studie- och yrkesvägledningen av elever med NPF - vilka åtgärder går att identifiera? Vad fungerar bra och mindre bra enligt din erfarenhet?
Vad kan utvecklas? Finns det förutsättningar som sätter gränser för ditt arbete - vilka och på vilket sätt?
Finns det insatser av olika slag som du skulle vilja se genomförda a) från skolans eller kommunens sida, b) från andra kollegors sida och/eller c) gällande din egen kompetensutveckling?