Religion Education in the early school years

Examensarbete

15 högskolepoäng, avancerad nivå

Religionskunskap i de tidigare skolåren

Religion Education in the early school years

Marcus Falk

Saida Kozica

Lärarexamen 210 hp Handledare: Ange handledareReligionsvetenskap och lärande 2011-11-08

Examinator: Bodil Liljefors- Persson

Handledare: Pierre Wiktorin Lärarutbildningen

Innehållsförteckning

Sammanfattning

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 3 1.1Introduktion ... 3-4 1.2 Syfte/frågeställning ... 4 2. Religionsämnets bakgrund ... 5-6 2.1 Teori- och litteraturgenomgång ... 7-12 3. Metod ... 13-14 3.1 Genomförande ... 14-16 4. Resultat ... 17 4.1 Skola 1 ... 17-19 4.2 Skola 2 ... 20-22 4.3 Intervju ... 22-25 5. Analys ... 26 5.1 Analys av enkäter ... 26-29 5.2 Analys av intervjuer ... 29-31 6.Slutsats ... 32 6.1 Förslag på hur man kan lära ut religion ... 32-33 7. Diskussion och avslutande kommentarer ... 34-36 8.Litteraturlista ... 37-38 Bilaga 1 ... 39 Bilaga 2 ... 40

Sammanfattning

Vi tycker det här ämnet är viktigt och passar bra in i vår verksamhetsförlagda tid och i vår utbildning som en framtida lärare. Det är viktigt att vi redan i tidig ålder försöker informera våra elever att vi alla som lever i detta samhälle har fler likheter än olikheter och genom att tala kring detta så kan man få bort begreppen vi och de. Rasism är byggd på fördomar, därför tycker vi det är viktigt att man börjar tala kring religion redan tidigt i åldrarna. Vi anser att genom att vi diskuterar olika religioner i klassrummen så skapar eleverna förståelse till dessa religioner, denna förståelse kan vara väldig väsentlig för dem i deras vuxenliv. I detta arbete försöker vi få fram vad elever anser om religion, vad som intresserar dem. Detta gör vi med hjälp av enkäter, vi har valt två olika skolor som skiljer sig både var de ligger och hur mångkulturell skolorna är. Genom enkäterna så tänkte vi försöka få fram likheter och

skillnader mellan de. Vi försöker också få fram hur olika lärare arbetar inom religion och hur de försöker integrera det i undervisningen. För att få fram detta resultat har vi valt att

användas av intervjuer, där vi har intervjuat lärare på två olika skolor.

Sökord: Rasism Förståelse

Religionskunskap Yngre Elever

3

1. Inledning

1.1 Introduktion

Vi har valt att skriva om ämnet Religionskunskap i de tidigare skolåren? Vi anser att det kan vara väldigt givande om man börjar med religion i yngre klasser än vad det görs idag, med detta menar vi att om detta genomförs så kan man redan tidigt skapa en förståelse. En

förståelse som i längden kanske kan motverka ”vi och dom” perspektivet och på så sätt stoppa rasismen.

Det är väldigt viktigt för oss lärare att arbeta för att motverka rasism, för Sverige har på senare år blivit ett väldigt mångkulturellt rikt land och det är otroligt viktigt att få oss alla att samarbeta och fungera som ett enat land ihop. Enligt SCB(statistiska centralbyrån) så har vi har idag fler kulturer i Sverige än någonsin tidigare. Antalet utlandsfödda personer har under de sista 50 åren nära femdubblats. Personer födda i Sverige med en eller två utrikes födda föräldrar är en växande grupp. Mellan 1970 och 2008 ökade antalet från drygt 300 000 till över en miljon. Det innebär att sju procent av Sveriges befolkning idag har en utrikes född förälder och fyra procent har två utrikes födda föräldrar. Tidigare har det varit vanligast med föräldrar födda i Norden, men med tiden har andra bakgrunder blivit allt vanligare. (Rapport från SCB maj 2010)

Vad vi vill få fram med denna undersökning är att ta reda på vad eleverna kan och vill ta reda på inom religionsämnet. Vi har tänkt använda oss av två olika metoder, både enkät och intervjuer. När vi ska ha intervjuer så tänkte vi ha olika lärare och försöka få fram hur de ser på religionsundervisningen i skolan samt om de anser att vårt ämne känns rimligt. Enkät delen av uppsatsen är tänkt vara riktad till eleverna, där de får svara på frågor kring religion och eventuella religionsundervisning. Vi tänkte se om det finns skillnader och likheter mellan de två olika skolorna som vi ska göra enkäter i och intervjua de olika lärarna på vardera skola.

Så här säger projektledaren i Utbildningsdepartementets värdegrundsprojekt Gunilla Zackari om skolan. Skolan skall vara en plats där kunskap inhämtas, där lusten för ett livslångt lärande skapas och där grunden för en framtida yrkeskarriär läggs.”Skolan är en social plats, där man umgås med kompisar, känner gemenskap och lär sig att fungera i grupp” (Zackari och Modigh 2000 s14).

4 Värdegrundsboken som Gunilla har skrivit handlar om att ” All utbildning måste bygga på en moralisk grundhållning och se individen i varje människa. En medmänsklig skola måste alltid och aktivt värna om vissa värden.

Den kan inte vara värdeneutral. Det är därför nödvändigt att skolan tar upp frågor om demokrati, alla människors lika värde, skyldigheter och rättigheter. ”(Zackari, 2000)

Här hänvisar Zackari att tanken med en gemensam nationell skola är att alla barn och unga skall undervisas och utvecklas i en bra miljö. De möten som äger rum inom skolan blir för många barn den första kontakten med något som är annorlunda och olikt. För många blir detta möte omvälvande. Synen på sig själv och den egna identiteten förändras och formas i

relationerna till andra (Zackari och Modigh s14).

Enligt författaren Edgar Almén som är universitetslektor i religionsvetenskap menar att i den empatiska förmågan ingår både en intellektuell och en emotionell komponent. Den rymmer kunskap och insikt om hur en annan människa har det, men också identifikation och

medkänsla. Medkänsla ger motivation att skaffa kunskaper om medmänniskan och kunskaperna fördjupar känslorna. (Almèn 2000, s 47).

1.2 Syfte/Frågeställning

Vårt syfte med detta arbete är att visa det positiva med att införa religion i de tidigare skolåren. Vi har valt att använda oss av enkäter som skall besvaras av eleverna, vi har även valt att intervjua lärare kring frågan och försöka få fram deras synpunkter på ämnet. Vi vill söka svar på följande frågor:

Vilka åsikter har eleverna kring religion?

Vad tycker de nuvarande lärarna om att införa religion tidigare?

Fanns det några skillnader/likheter mellan de två skolorna?

Vilka fördelar och eventuella nackdelar finns det med att införa religion i de tidigare skolåren?

5

2. Religionsämnets bakgrund

Sven G Hartman är professor i pedagogik och han skriver kring religionsämnet och hur mycket det har förändrats under åren. I 1686 års kyrkolag blev föräldrar och bönder tilldelade uppgiften att lära barn och tjänstefolk att läsa. De skulle också lära sig den kristna trons huvudstycken enligt katekesens framställning. Detta tidiga utbildningssystem byggde på föräldrarnas undervisningsplikt och på prästernas kontroll. (Hartman 1994, 9)

Genom 1842 års folkskolestadga tog staten över en del av initiativet när det gällde folkundervisningen. Detta berodde förmodligen inte på att det gamla systemet med

hemundervisning helt hade slutat att fungera utan mer troligt att kyrkliga organisationer låg bakom detta, nu räckte det inte längre att kunna läsa fromma texter ur Bibeln, utan nu krävdes också att folket skulle lära sig både att skriva och att räkna. Även detta år så var endast

folkskolestadgan allmänt bindande endast när det gällde kravet på att församlingar skulle hålla skola. Den allmänna skolplikten för barn kom inte förrän i praktiken vid 1882 års

skolstadga, det var först då som systemet med föräldrarnas undervisningsplikt ersattes med en faktisk skolplikt för barnen. Under hela denna period så var kyrkan helt huvudansvarig för undervisningen och man kan gott påstå att under denna tid så var det mestadels religion på schemat. Kristendomen fanns med som obligatorisk ämne under alla de nio åren som den fullständiga läroverksutbildningen omfattade. När det nu gäller ämnets utformning och innehåll så får man skilja mellan de bibliska, dogmatiska och de kyrkohistoriska inslagen. Bibel undervisningen bestod till största del av bibel läsning. Bengt Thelin doktorand inom historia hänvisar till Biblisk historia förekom i de tre lägsta klasserna där man då läste i det Gamla och Nya testamentet. De dogmatiska momenten bestod till delar av

katekesundervisning i de fem lägsta klasserna samt delar av tro och sedelära i de äldre klasserna. Den bibeluppfattning, som speglas i läroböckerna i dogmatik, är konservativ och traditionell och tyder på att inte heller i de högre klasserna ett historiskt eller bibelkritiskt betraktelsesätt kan ha varit vanligt. De kyrkohistoriska inslagen började användas i 6:e klass och tanken var att det senare i tidsskeden skulle användas. Lutherdomen stod i centrum och man tala om den katolska kyrkan som ”fiende”. Missionshistorien gavs ett mycket begränsat utrymme och den svenska kyrkohistorien behandlades kortfattat.( Thelin 1981, kapitel 4 )

6 Läraren Max Fischer hävdar att “The very court that terminated the act of organized prayer in public school in this country in the 1960s also stated the foundation for the teaching of

religion in the public classroom. It might well be said that one’s education is not complete without a study of comparative religion or the history of religion and its relationship to the advancement of civilization. It certainly may be said that the Bible is worthy of study for its literary and historic qualities.”

http://www.educationworld.com/a_curr/profdev027.shtml

När man laser detta citat från Fischer så kan vi se att skolan blev mer öppen för andra

religioner. Med detta menar vi att man tog bort den obligatoriska bönestunden i skolan, vilket vi anser kan vara till hänsyn för andra religioner.

”Under en stor del av folkskolans 150-åriga historia har religion varit ett huvudämne. Hartman talar kring fyra olika vändpunkter under denna tid.

 Den första inträffade 1883 då man successivt avvecklade det gamla

undervisningssystemet som byggde på hemmens undervisningsplikt. Efter detta så överfördes ansvaret till utlärningsplikten på lärare och skola, också när det gäller religionsundervisningen.

 Den andra vändpunkten kom med 1919 års undervisningsplan för folkskolan. Där man då bröt det gamla formaliserade arbetssättet för att då istället skapa en mer aktiverande och barnnära undervisning. Det som är mest signifikativt med denna vändpunkt var att Luthers katekes försvann ur skolan, åtminstone synligt. Därmed bröts också traditionen att

religionsundervisningen skulle vara knuten till den svenska kyrkan.

 Den tredje vändpunkten kom 1962 då man i grundskolan framförde ett omdebatterat krav på att religionsundervisningen skulle vara objektiv. Detta innebar då att eleverna skulle få en allsidig och saklig undervisning om religion.

 Den fjärde vändpunkten kom i samband med 1969 års läroplan. Då övergick man från en stoffcentrerad undervisning till en mer elevcentrerad.”(Hartman 1994)

7

2.1 Teori- och litteraturgenomgång

I detta kapitel går vi igenom de styr och måldokument som vi kommer att utgå ifrån. Utifrån den nya läroplanen (Lgr 11) så kommer vi diskutera vad som står där om vårt ämne. Vi behandlar fakta kring vad olika forskare och pedagoger säger kring ämnet. Vi tar upp tidigare forskning kring religionsundervisning som vi anser är relevant. Vi kommer också att diskutera eventuella för och nackdelar med att införa mer religion i de yngre åldrarna. Abrahams barn är en förening med mål att skapa gemenskap och förståelse kring abrahamitiska religionerna.

Kursplan i religionskunskap

Vi vill börja med att gå igenom vad läroplanen (Lgr 11) i religion säger:

”Undervisningen i ämnet religionskunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om religioner och andra livsåskådningar i det egna samhället och på andra håll i världen. Genom undervisningen ska eleverna bli uppmärksamma på hur människor inom olika religiösa traditioner lever med och uttrycker, sin religion och tro på olika sätt. Undervisningen ska allsidigt belysa vilken roll religioner kan spela i samhället, både i fredssträvanden och

konflikter, för att främja social sammanhållning och som orsak till segregation”. (Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 s 186)

Centrala mål: 2011 i Lgr 11

• Ritualer och religiöst motiverade levnadsregler samt heliga platser och rum i kristendomen och i de andra världsreligionerna islam, judendom, hinduism och buddhism.

• Centrala tankegångar bakom ritualer, levnadsregler och heliga platser i kristendomen och de andra världsreligionerna, till exempel som de uttrycks i religiösa berättelser i Bibeln och andra urkunder.

• Begreppen religion och livsåskådning.

• Hur olika livsfrågor, till exempel vad som är viktigt i livet och vad det innebär att vara en bra kamrat, skildras i populärkulturen.

8 • Hur olika livsfrågor, till exempel synen på kärlek och vad som händer efter döden, skildras i religioner och andra livsåskådningar.

• Vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för människors identitet, livsstil och grupptillhörighet.

Grundskolans uppgift är att förmedla kunskaper och utveckla färdigheter. Den ska också överföra, utveckla och förstärka respekten för demokratins grundläggande värderingar hos eleven. Allt detta sker i relationer mellan människor, som aldrig kan och aldrig får bli enbart undervisningstekniska. Därför är det nödvändigt att ta ställning till vilken etisk karaktär dessa relationer bör ha. (Almén m.fl 2000, s 164)

Tidigare forskning

Birgit Lendahls handledare på Malmö Högskola, skriver att många av eleverna brukar ha en livsåskådning när de kommer till skolan. Religionsundervisningens syfte är att alla elever ska få utveckla denna personliga livsåskådning. Det är viktigt att börja där eleven befinner sig, att eleven får ge uttryck för uppfattningar och värderingar i olika sammanhang. Där han eller hon med tiden får kunskap om vad en livsåskådning är och vad som kännetecknar olika

sådana.(Lendahls 1986, s 52-53)

Sven Åke Selander som är emeritus (pensionerad professor) vid teologiska institutet vid Lund och vid lärarutbildningen vid Malmö högskola skriver i sin bok att skolans uppgift är att kunna utveckla eleven. ”Inom religionsundervisningen skall människans frågor inför livet och tillvaron diskuteras” (Selander 1993, s 16) Att undervisa i religionskunskap betyder bland att man kan egna sig åt andra texter än bara bibel texter (Selander 1993, s 68) Selander anser att meningen med religionskunskap är bland annat att man i skolan skall få information om och värdera de olika livsåskådningsperspektiv som finns i samhället och på andra håll i världen. Det är viktigt att läraren tar reda på vilka möjliga tankar och frågeställningar eleverna har. Detta är viktigt för att kunna bearbeta etiska problem tillsammans med eleverna och för att kunna reflektera kring olika problem. ”Detgäller att utgå från problem som är aktuella i den miljö i vilken man undervisar” (Selander1993, s 95-101) Även Bo Dahlin som är forskare inom pedagogik skriver i sin bok om religionsundervisningens syfte där man påpekar att

9 eleverna genom att studera de olika religionerna skulle få hjälp av att hitta svar på sina egna livsfrågor. ”På så sätt skulle de också få hjälp att bygga upp en ”personlig åskådning” (Dahlin 2004, s 51)

Här har vi valt ett utdrag från Jean Piaget formella operationella stadiet ur Evenshaug & Hallens bok. Både Evenshaug och Hallen arbetar som forskare och lärare vid det Pedagogiska forskningsinstitutet och universitetet i Oslo. ”När barnen är elva eller tolv år har man

förmågan att abstrahera nått en nivå som gör att de kan tänka med hjälp av hypoteser som går utöver den omedelbara och konkreta situationen. Hypotesen behöver inte ens stämma

överrens med verkligheten. På grundval av ett antagande kan ungdomarna resonera sig fram till tänkbara eller möjliga konsekvenser. De är i stånd att tänka abstrakt, tankeoperationerna blir formellt logiska. Med utgångspunkt från verbala utsagor kan de unga dra logiska

slutsatser utan att vara beroende av en konkret situation”. (Evenshaug & Hallen 2007 s 129) Enligt professor Susan Halverson:

“Schools face an important challenge, doing their part in preparing children and youth to be responsible, productive adults. Educators differ on how they should teach character

development, however, and on who should be responsible for teaching it. Many believe ethical development is the responsibility of counselors or parents.

Although counselors and parents are undoubtedly the primary guides for children's ethical development, teachers are in a key position to directly influence students. Let's look at past work and current practice with the idea of strengthening our own role in the ethical development of our students.” http://findarticles.com/p/articles/mi_qa3614/is_200404/ai_n9375867/

Angående citatet tycker vi att det är väsentligt att man talar kring religion med sina elever för att ge dem förståelse hur världen fungerar. Det är viktigt att förstå hur olika religioner

fungerar och står i olika frågor för att sedan kunna samarbeta tillsammans. Det är upp till lärarna att lägga grunden till denna förståelse och hjälpa eleverna på deras väg dit. Självklart reflekteras också föräldrarnas syn på detta också, men lärare har/kan ett stor inflytande på elevernas inlärning och förståelse.

10

Religion i de yngre åldrarna.

Vi anser att det är viktigt att vi diskuterar kring vad som är väsentligt i religion, vilka fördelar det finns att lyfta fram, och diskutera om det finns några eventuella nackdelar kring detta. Lendahls anser att många av lärarna tycker det är svårt att undervisa i ämnet religion och därför väljer och låta någon annan undervisa i det. Många av lärarna känner en press på vad man får lov och säga och inte säga inom religionen.( Lendahls 1986, s 10) Almén redogör att detta är då ett stort problem bland lärare då de saknar grundläggande kunskaper inom

livsåskådningsområdet vilket skapar ett stort fortbildningsbehov. (Almén 2000, s 246-247) ”Eleverna saknar ofta samtal i undervisningen om de stora frågorna om livet, rättvisor, orättvisor, etik och moral, kärlek och relationer.” (Zackari, Modigh, 2000 s 30)

Almen påpekar en nackdel med religionskunskapsundervisning är att lärarna inte har en bra struktur till själva ämnet och detta leder till att målen inte är befintliga och gör att

undervisningen blir otydlig. Detta blir att oftast är eleverna inte intresserade och tycker det är tråkigt med religionsämnet eftersom det är oftast brist på kunskap från lärarna och därför väljer man bort religionsundervisningen.(Almén 2000, s 244)

Lendahls menar att en av fördelarna med religionsundervisning är att den behövs för att eleverna ska skapa sig en förståelse för andra människor samt att bekämpa fördomar och främlingsfientlighet.(Lendahls, s 16-17). Trygve Bergem som är professor i pedagogik vid Lärarhögskolan i Bergen uttalar sig så här om förhållandet mellan lärare och elev. ”Eftersom barn är beroende av vuxna kommer de ständigt att utlämna sig till vuxna med tillit till att de vuxna tar emot dem och tillmötesgår deras önskningar och behov. Så är det också i

förhållandet mellan elev och lärare.” (Bergem 2007, s 14) Lendahls skriver att många tycker det är bra med religion eftersom där kan man fundera på vad meningen med livet är. Därför är det också viktigt att man försöker locka till sig eleverna så de också får liknande

tankar.(Lendahls 1986, s 34) I Lendahls bok kan vi ta del av en intervju med en

mellanstadielärare där hon menar att vi lärare i religionskunskap måste börja med frågan ”Vad är religion, och vad är det att vara religiös?” Läraren menar att ”Skolan är viktig här, för nu har vi övertagit uppgiften från hemmet och kyrkan att undervisa om religion” (Lendahls 1986, s 10)

11

Abrahams barn

Vi har valt att berätta om föreningen Abrahams barn eftersom vi anser att denna förening har gett oss en bra grund till att diskutera de tre abrahamitiska religionernas likheter.

Föreningen Abrahams barn för religiös och kulturell samexistens tillkom år 1991 och har sedan dess utarbetat integrationsprogram för skolans alla stadier. Boken Abrahams barn – Samma rötter innehåller berättelser från de tre abrahamitiska religionerna. I boken berättas det om våra 3 religioners gemensamma rötter med hjälp av berättelser ur gamla och nya

testamentet och Koranen. Syftet med denna metod är att lyfta fram det gemensamma i våra religioner och att kunna diskutera dessa i klassrummen. Att tillsammans skapa en dialog kring religionerna, diskutera likheter och olikheter, att befästa att vi har betydligt fler likheter än olikheter.

Dorothea och Fanny Rosenblad är båda två fil kand., och båda arbetar med integration i olika former, i deras bok talas det kring IE-Metoden ”Begreppet roll innebär alltså att en människa intar sin plats, sin roll i ett livsmönster som möter henne i traditioner, litteratur eller i den vanliga omvärlden. Vid identifikatoriskt läsning av en text – alla barn och många vuxna läser så – lyfter läsaren sig ut ur sitt eget liv och in i en uppdiktad person. Alltså han eller hon läser som om boken vore det sanna livet och ”tar rollen” av den ene eller den andre. Detta kallas för identifikationsdelen av IE-metoden. ” (Rosenblad 2003 s 32-33) Identifikation skapar empati, att om man läser sig in i en bok eller i en berättelse så lever man sig in i den, och man

identifierar sig med huvudhållsinnehavaren.

Man kan använda denna metod genom att arbeta kring de gemensamma gestalterna i våra olika religioner. Att berätta kring judar, kristna och muslimer har så många gemensamma anfäder och anmödrar väcker ofta en glad förvåning och medför en ökad förståelse både för egna och andras uppfattningar.

”Den andra delen av IE-metoden handlar om empati. Empati ligger både i hjärnan och i hjärtat. Förmågan handlar inte om total identifikation. Den handlar om att utan förakt och utan rädsla försöka förstå en annan människas känslor och behov. ”( Rosenblad 2003).

En fördel med att arbeta med berättelser som ett komplement till det teoretiska innehållet i de olika religionerna är att läraren ibland kan få svåra frågor och får en chans att bearbeta de frågor under lektionerna. Ett exempel som ges i boken är när en elev säger ”jag tror inte på

12 Gud”, på detta kan man helt uppriktigt svara ”Nej, men Abraham trodde och det är hans öde som vi skall försöka leva oss in i nu”. (Rosenblad 2003 s 32-33)

Historieläraren Michael Streich skriver:

The quantitative study of religion addresses the need for ethics education in high schools. Additionally, cross-cultural religious studies will better acquaint students with religious traditions, such as Islam, that are generally poorly understood in the western tradition and thus pose as sparks for xenophobic reactions. Developing religion curricula in terms of historical and philosophic traditions and perspectives may alleviate fears that such courses are merely back doors to promote particular faiths or indoctrinate students along denominational lines.

http://michael-streich.suite101.com/teaching-religion-in-public-high-schools-a88012 Vi valde att använda oss av detta citat för att Michael Streich pekar på hur viktigt det är att lära sig om andra religioner. Att skapa sig en vetskap om hur andra religion står i vilka frågor och lära sig grunderna i andra religioner. Att man kan koppla religionen till andra ämnen som till historia och filosofi.

13

3. Metod

Grunden för denna undersökning och resultat är undersökningsmaterialet. Detta

undersökningsmaterial består av en skriftlig enkät som vi själva har gjort. Undersökningen genomfördes i två femte klassare på två olika mellanstadier. Den första skolan heter ”skola 1” och omfattar totalt 18 elever och består av 9 flickor och 9 pojkar i åldern 11 år. Den andra skolan heter ”skola 2” och valet av att genomföra vår enkät i en klass med 25 elever och består av 14 flickor och 11 pojkar. Metoden för att göra uppgiften har varit dels att göra en enkät i klasserna. Efter att ha läst Jan Trost som är professor i filosofi tog vi det beslutet att göra kvalitativa intervjuer. Trost skriver att vill man försöka få reda på hur människor resonerar och reagerar kring ett ämne samt vilka erfarenheter de har så ska man välja

kvalitativa intervjuer (Trost 2005, s. 23) Arbetspsykologen Jan-Axel Kylén skriver hur viktigt det är att frågorna är formulerade och hur de är uppställda vid användning av enkäter i

pappersform. Enkäten består av totalt fem frågor. Fråga 1 ger ett så kallat bundet svar, fråga två och tre är också bundna svar med ja och nej. (Kylén, 2004 s. 40) De andra frågorna i enkäten fråga 4 och 5 är så kallade öppna frågor, vilket ger eleverna stor frihet att uttrycka sig med egna ord. Här är det mer motivera sina svar.(Trost 2001 s 26). Valet att genomföra undersökningen i enkätform kan ge eleverna större möjlighet att fritt uttrycka sina åsikter och samtidigt vara helt anonyma, vilket skulle vara svårare vid exempelvis intervjuer. Enkäten är relativt kort och enkel eftersom det annars finns en risk att eleverna inte orkar svara utförligt på alla frågor. Enligt Kylén (2004) kan långa enkäter ibland utgöra motstånd, eftersom en stor motivation då måste finnas hos mottagarna att göra färdigt enkäten. Att eleverna orkar svara grundligt på frågorna är viktigt för att undersökningen ska ge resultat.

Enligt författaren Sabine Mertens Oishi, “The goals of question writing are to capture content, relevant to the survey objectives in languages that are meaningful to the group”. (Handbook of interview research, s 22)

Precis som Sabine Mertens Oishi säger så tycker vi det är viktigt att man ställer meningsfulla frågor och försöker få fram relevanta svar.

14 Professorerna Donna Eder och Laura Fingerson hävdar till att:

“One clear reason for interviewing youthful respondents is to allow them to give voice to their own interpretations and thoughts rather than rely solely on our adult interpretations of their lives. For example, rather than forming our own views on the content of the media that children use, it is important that we find out how they are interpreting the messages they receive through books, television, movies and magazines.” (handbook of interview research and context and method, 2001 s 181)

Det är viktigt att man försöker få fram elevernas åsikter på de frågor som ställs. Att vi inte försöker påverka dem genom att ställa frågor som är vinklade, utan att vi ställer öppna frågor. Vi ska inte ta för givet att ungdomar tänker på ett visst sätt genom föregående

undersökningar, utan vi kan istället höra med dem vad deras åsikter är på en specifik fråga.

Till intervjuerna med lärarna tyckte vi att professorn inom pedagogisk psykologi Steinar Kvale har skrivit bra tillväga sätt och nämner i boken att det finns sju olika stadier i en intervjuundersökning och detta tyckte vi skulle passa bra för oss och intervjun. Dessa sju stadier är, tematisering, planering, intervju, utskrift, analys, verifiering och rapportering. (Kvale, 2009 s 115-118) Vi valde att göra frågorna ganska så korta och enkla. Att själva antalet intervjupersoner som vi valde var relativt lågt berodde på att det inte fanns tillräckligt intresse från båda skolorna och även tid att delta i undersökningen.( Kvale 2009 s. 129)

Genomförande

Enkätundersökningen genomfördes under en förmiddagslektion som vi och läraren kom överens om. Den ena skolan ligger i södra Skåne i en relativt liten stad. Skolan som vi valde att göra i vår undersökning har en av oss som sin verksamhetsförlagda tid. Vi valde denna skola eftersom vi tyckte att den passade vårt syfte bra, även elevantalet spelade in då vi tyckte det var bra. Själva skolan är inte så mångkulturell utan majoriteten av eleverna på skola är svenska barn (svenska= där föräldrarna är svenskfödda). Den andra skolan som vi valde att ha med i vår undersökning ligger i nordvästra Skåne i en relativt stor stad. Denna skola har en av oss som sin verksamhetsförlagda tid. Skolan är rätt så mångkulturell där 97 % av eleverna ( enligt kansliet 2010) har minst en förälder som har rötter i ett annat land än Sverige. Vi beslöt att vi skulle ringa lärarna och föreslog en tid och en dag som passande alla parter. När tillfället kom att besöka skolan som ligger i södra Skåne, började vi att prata med läraren

15 om vårt ämne och hon tyckte det skulle vara intressant att ta upp en liten överläggande

diskussion i klassen. Lektionsupplägget startades med att prata öppet om rasism, värdegrund och religion. Efter att ha haft denna diskussion följde en kort introduktion kring uppgiften, samt gav nödvändig information för att eleverna skulle kunna förstå enkäten. Vi talade också om varför de skulle göra detta, vår uppgift är att skriva ett examensarbete och behöver deras hjälp att svara på frågorna. Efter att ha genomfört enkäterna på båda skolorna så var

materialet sammanlagt 43 ifyllda enkäter.

Under tiden de fyllde i enkäterna så gick vi runt i klassrummet och hjälpte till med eventuella frågor som dök upp. Man kunde se på eleverna att de var liter osäkra på hur man skulle svara och de räckte upp handen om hjälp och frågade hur man skulle skriva och vad man skulle skriva. Den vanligaste frågan de hade lite svårt med var fråga 4 ” Om ni var intresserade av religion, vad skulle ni då vilja lära er om?” Här hade de flesta flickorna svårt att komma med förslag på vad de skulle tänkas lära sig mer om.

När vi besökte den andra skolan som ligger i norra Skåne så pratade vi också med läraren och hon tyckte det skulle vara bra att tala öppet om rasism, värdegrund och religion. Precis som det gjordes på den första skolan. En introduktion hölls kort om vår uppgift och gav

information om enkäten. Under tiden de fyllde i enkäterna så gick vi runt i klassrummet och hjälpte till med eventuella frågor som dök upp. Man kunde se på eleverna att de var lite osäkra på hur man skulle svara och de räckte upp handen om hjälp och frågade hur man skulle skriva och vad man skulle skriva.

Valet av att göra just en enkät är ett sätt där alla får säga vad de kan/vill, till skillnad från t.ex. muntliga diskussioner med handuppräckning. Där kan ett stort antal av eleverna sållas bort eftersom de inte vill räcka upp handen. Därför passade detta bättre, för de fick god tid på sig och sedan formulerade de deras svar. Valet av metod känns som ett bra sätt att få fram hur eleverna tänkte när de svarade på enkäten. Vid utlämningen av enkäten talades det om att den skulle göras anonymt. Alan Bryman som är professor vid Loughborough University säger att om man ska göra enkäter så kan det uppstå problem med att man har slutna frågor i en enkät som leder till att respondenten väljer mellan ett begräsat antal svarsalternativ. En svårighet som kan uppstå när man ställer öppna frågor är att intervjuaren kanske inte skriver ner allt som sägs, förvränger svaren eller feltolkar respondentens åsikter. (Bryman 2002, s 25)

16 En vecka efter att ha haft våra enkäter så valde vi att intervjua tre av grundskolelärarna som ställde upp i intervjun. De skulle få svara på fyra frågor som ställdes till dem. Frågorna är ställda på så sätt att läraren måste motivera sitt svar så att det blir längre. Själva intervjun gjorde vi väldigt enkelt med att ställa frågorna och använda oss av en mobiltelefon där man spelade in intervjuerna. Sen försökte vi skriva ner deras svar med hjälp av telefonen. Det är ett bra sätt att det fanns tid där man kunde sitta ner och diskutera ”öga mot öga”. Detta ledde till att det antagligen blev bra svar och lärarna kunde fokusera på intervjun. Intervjuer är en metod som ger chansen att granska människors erfarenhet, att fördjupa sig inom det och att ställa följdfrågor för att få svar. Det är viktigt att vi får tankar kring vår teori och vårt

undersökningsområde samt huruvida de anser att det kunde genomföras. Men de problem som kan uppstå med att göra en intervju är att frågan kan vara oklart formulerad så att man inte riktigt hänger med. Ett annat problem som kan uppstå när man intervjuar är vilket tonfall intervjuaren har då han eller hon ställer frågan. (Bryman 2002 s 124)

17

4. Resultat

4.1 Resultat för skola 1 i södra Skåne.

I detta avsnitt redogörs för de resultat som framkommit i enkätundersökningen samt intervjun delen. Vi har valt att redovisas denna undersökning med hjälp av celler som vi skapar. Här kan man tydligt se vad eleverna svarade på frågorna och sedan diskuteras deras svar.

Självklart finns det flera olika sett som man kan redovisa resultatet via antingen diagram eller med hjälp av ett digitalt verktyg, eller att man bara skriver resultatet i löpande text.

Fråga 1. Vet du vad religion är för något?

Ja 16

Nej

Kanske 2

Här får eleverna kryssa ja, nej eller kanske när de besvara frågan. I tabellen kan man se att majoriteten av barnen svarade att de vet vad religion är, men sedan fanns det ett antal få som kanske visste vad det var, vilket tyder på att de var osäkra. Vi kan med dessa svar i alla fall antyda på att religion har på ett eller annat sätt nämnts under någon undervisning.

Fråga 2. Har ni haft religion i skolan?

Ja 15

Nej

Vet Inte 3

Här i tabellen kan vi se att 15 av eleverna anser att de har haft någon form av

religionsundervisning i skolan. Men 3 av eleverna vet inte om de har haft religion i skolan. Vilket kan tyda på att instruktionerna kanske inte var så givna att det var just religion som de arbetade om. Antagligen är de lite osäkra på vad religion är.

18 Fråga 3. Skulle ni vara intresserade av att ha religion i skolan?

Ja 6

Nej 9

Kanske 3

Här kan vi se att hälften (9 elever) inte vill ha mer religion än vad det redan har/har haft. Detta tror vi tyder på att undervisning kanske inte har lagts upp på ett sådant sätt som fångar

elevernas intresse. Att eleverna på detta sätt tycker att ämnen istället blir ointressant och inte vidare relevant om de inte känner att de kan relatera till det. Almén hävdar i sin bok

”Livstolkningar och värdegrund” att religion under just denna period i skolåren så har en stor del elever en negativ attityd till religionsämnet. Detta kan ha med att göra att lektionerna fokuserar mer på stoftet än att kanske försöka hitta något som eleverna kan relatera till eller att använda sig av elevinflytande i sin lektionsuppläggning.

Vi har fortfarande kvar de elever som inte riktigt vet hur de vill bemöta frågan, eller om de avsiktligt inte vill ta ställning till det. De som vill ha religion var 6 av eleverna, så vi kan ju se att det fortfarande finns ett visst intresse som man borde ha i åtanke.

Fråga 4.

Om ni var intresserade av religion, vad skulle ni då vilja lära er om?

Denna fråga krävde mer av eleverna än vad förgående frågor har gjort. Här fick eleverna själva formulera sina svar och berätta vad de var intresserade av. Svaren vi fick hade en stor bredd. Vi tänker här nämna några av dem.

Flera av eleverna skriver att de skulle vilja lära sig mer om kristendomen. 6 av flickorna i klassen var intresserade att lära sig om andra religioner, hinduismen och judendomen nämndes. Eleverna var också intresserade av att lära sig om olika gudar och hur man firar olika traditioner i olika religioner. De flesta verkar positiva till att lära sig om olika saker kopplade till olika religioner. Vissa av barnen skulle vilja veta vilka religioner det finns i de olika länderna i världen.

De 5 av pojkarna som ville lära sig lite mer om kristendomen och tyckte att andra religioner var mindre viktiga. Det var 5 elever som inte var intresserade av något alls inom religionen och då valde att hoppa över denna fråga.

19 Fråga 5.

Tycker du att det är viktigt att lära dig om andras religioner? Skulle du kunna tänka dig att ha religion redan från första klass?

Med denna fråga vill vi försöka få fram deras synpunkter på om de tycker att det var

väsentligt att lära sig om andra religioner. Vi fick då fram att halva klassen ansåg att det var viktigt att lära sig om andras religioner medans de andra inte gjorde det. Vi tänker nu lyfta fram svar som båda stödjer att lära sig andras religioner och de som inte tycker så.

Det mesta negativa i denna fråga låg mer på att de ansåg att religion som ämne var tråkigt och att det räckte att lära sig om kristendomen. Så det verkar mer som att de fäste sig vid att religionen var tråkigt mer än att andras religioner inte var värda att lära sig. De ville heller inte börja med religion tidigare än vad de redan hade gjort.

Den andra hälften av klassen som ville lära sig mer om andra religioner resonerade såhär. Att det skulle vara viktigt att lära sig om andras religioner och det skulle även vara intressant att kunna. De alla stod fast vid att det är viktigt att lära sig om andras religioner men motivation om varför saknades. Men utifrån diskussionen kring detta så tyckte de att det var viktigt eftersom det finns fler i Sverige som har en annan religion än kristendomen. De som var då positiva till mer religion var även positiva till att påbörja religion studierna redan tidigare. Deras motivation till detta var att de tyckte det skulle vara kul. Det var nästa halva klassen som skulle kunna tänka sig att börja ha religionen tidigt i åldrarna, som t.ex. första klass. Någon enstakad elever kunde tänka sig att ha det från andre klass och den största mängden av pojkarna (8st) i klassen ville inte ha religion tidigare i skolan.

20

4.2 Resultat för skola 2 i nordvästra Skåne.

Fråga 1. Vet du vad religion är för något?

Ja 11

Nej 10

Kanske 4

Här får eleverna kryssa ja, nej eller kanske när de besvara frågan. I tabellen kan man se att den största grupperingen av barnen i frågan svarade att de vet vad religion är för något. Men det var tio elever som inte visste vad religion var för något. Det är rätt många barn som alltså inte vet vad religion är. sedan fanns det ett antal få som kanske visste vad det var, vilket tyder på att de var osäkra. Vi kan med dessa svar i alla fall antyda att religion har på ett eller annat sätt nämnts under någon undervisning.

Fråga 2. Har ni haft religion i skolan?

Ja 8

Nej 7

Vet Inte 10

Här i tabellen kan vi se att 10 av eleverna inte vet om de har haft religion i skolan. Det var många elever som verkar osäkra och de har kanske haft religion men inte varit helt medvetna om det. Här skrev 8 av eleverna att de har haft religionsundervisning i skolan. Här var antalet stort som kryssa i nej med 7 elever. Det är många av barnen som alltså är väldigt osäkra och tror inte de har haft religion i skolan. Alltså måste det vara brister i undervisningen eftersom eleverna inte har några kopplingar till religion.

21 Fråga 3. Skulle ni vara intresserade av att ha religion i skolan?

Ja 14

Nej 5

Kanske 6

Här kan vi se att majoriteten vill ha mer religion än vad det redan har/har haft. Detta tycker vi är riktigt kul och bra att eleverna tycker religion är intressant. Genom bättre undervisning kanske man kan fånga ännu fler elevers intresse. Det är ca 6 elever som kanske skulle vara intresserade av att ha religion. Här bör man som lärare försöka då locka till sig eleverna så att de blir fångade och vill ha mer religion. Det var endast 5 elever i denna klass som inte vill ha mer religion. Detta tror vi kan bero på att man kanske inte vet vad religion är för något, men som vi sa innan så brukar religionsundervisning inte vara så populärt i grundskolan.

Fråga 4

Om ni var intresserade av religion, vad skulle ni då vilja lära er om?

Denna fråga krävde mer av eleverna än vad förgående frågor har gjort. Här fick eleverna själva formulera sina svar och berätta vad de var intresserade av. Vi tänker här nämna några av dem. 7 av eleverna skriver att de skulle vilja lära sig mer om islam och judendomen. Det var 6 av flickorna i klassen var intresserade att lära sig om andra religioner, hinduismen och judendomen nämndes. Eleverna var också intresserade av att lära sig om olika traditioner i olika religioner. Tre av tjejerna var mest intresserade kring kristendomen och inte vidare intresserad av någon annan religion.

22 Fråga 5.

Tycker du att det är viktigt att lära dig om andras religioner? Skulle du kunna tänka dig att ha religion redan från första klass?

Med denna fråga vill vi försöka få fram deras synpunkter på om de tycker att det var

väsentligt att lära sig om andra religioner. Vad vi fick fram på denna fråga så verkade det som att elever tyckte det var bra att lära sig om andras religioner. Av klassens 25 elever så tyckte 20 stycken att det hade varit roligt att lära sig varför man firar vissa högtider och hur man då gör när man firar dessa. Det var fem stycken flickor som skrev att de ville lära sig om barnens rättigheter. Det kan man koppla till FN barnkonvektion. Eftersom majoriteten av eleverna i klassen har en annan religion var de positiva till att påbörja religion studierna redan tidigare. Deras motivation till detta var att de tyckte det skulle vara kul.

Intervju

Resultatet av intervjuer

Här kommer vi att redovisas lärarnas svar på intervju frågorna. Vi har valt att intervjua ett antal lärare också. Frågorna vi har använt oss av där kräver ett mer motiverat svar för att just hindra få ja/nej på frågorna.

Lärare 1

1. Hur tycker du religionsundervisningen ser ut på er skola?

”Svårt att veta hur andra jobbar med det, men är övertygad om att vi alla jobbar utifrån läroplanen. Jag tror att alla försöker få in religion/tradition på ett naturligt sätt under året, tex vid jul då man pratar om Jesus födelse. Tror att de flesta också besöker kyrkans jul/påskspel varje år.”

2. Tror du man kan införa religion i tidig ålder i skolan? Vilka för och nackdelar? Ja, det tror jag absolut. Man börjar i ”det lilla”, allstå med barnen själv och ser vilka religion där finns representerade. Kan inte se några nackdelar alls. Bara bra att börja så tidigt som möjligt att prata om olika trosuppfattningar och religionsfrihet.”

23 3. Hur skulle du som lärare bemöta religion i tidig ålder?

Att låta barnen i klassen berätta hur de firar högtider, traditioner osv.

Jobba med värdegrunden allas lika värde, att man kan tro på olika saker. Respekt för varandra.”

4. Tror du det hade minskat riskerna med rasism och mobbning ifall man hade börjat med det i tidigt ålder?

Det måste ha en viss betydelse, men sedan kan ju inte vi i skolan uträtta underverk heller, med tanke på att kanske vissa barn får höra annat hemifrån. Men skolan spelar en mycket viktigt roll i att motarbeta rasism och liknande.

Lärare 2

1. Hur tycker du religionsundervisningen ser ut på er skola?

Jag har inte så bra koll på hur det är upplagt hos de yngre då vi arbetar i 2 arbetslag (yngre och äldre). Jag vet dock sedan innan att religionsundervisningen hos de yngre består i mer högläsning och berättande om speciellt kristna traditioner. I de lite äldre åldrarna (åk 4-5) så undervisar vi i de delar som tas upp i kursplanerna men förutom de lektionspassen man har så kommer diskussion om religioner ofta upp i andra delar av undervisningen då detta är något som är levande hos eleverna. Speciellt då vi oftast har mer än en religion som utövas i en klass. I min egen klass har vi de som är kristna protestanter, grekisk-ortodox, muslimer och sedan några som inte är knutna till kyrkan alls. Vid högtider som påsk, jul etc. så pratar vi om varför vi firar olika högtider

2. Tror du man kan införa religion i tidig ålder i skolan? Vilka för och nackdelar? Jag ser inte att där finns några nackdelar med det. Att införa religion tidigt handlar ju inte om att propsa på religion på någon utan mer om att synliggöra något som redan finns i elevernas vardag. Jag tror att det kan motverka rasistiska tankar om man redan i tidig ålder informerar om och pratar om att det finns olika religioner vilket även påverkar människors levnadsvanor (självklart i proportion till elevernas ålder).

24 3. Hur skulle du som lärare bemöta religion i tidig ålder?

På ett enkelt sätt informera om speciellt de 5 största världsreligionerna. Ha lättare diskussioner om hur eleverna träffar på religionsutövande i sin vardag. T.ex. diskutera vilka traditioner de själv har som kan ses som knutna till religion. Varför äter några elever inte griskött… etc.

4. Tror du det hade minskat riskerna med rasism och mobbning ifall man hade börjat med det i tidigt ålder?

Ja, se tidigare svar.

Lärare 3.

1. Hur tycker du religionsundervisningen ser ut på er skola?

Jag kan bara svara för hur religionsundervisningen ser ut/sett ut i åk 4-6. I åk 1-3 har det förut undervisats om kristendomen men jag vet inte om de gör det fortfarande. Vi hos de stora brukar läsa världsreligionerna i samband med att vi läser de olika världsdelarna. Nu ska vi ju inte läsa världsdelarna längre under åk 4-6,utan detta har ju blivit flyttat till högstadiet i den nya läroplanen så vi får tänka om men det har vi inte hunnit ännu.

2. Tror du man kan införa religion i tidig ålder i skolan? Vilka för och nackdelar? I vår skola med alla blandade nationaliteter pratar vi ju ofta om hur man gör/tänker i de olika religionerna i alla grupper, så jag tror absolut att man kan ha religionsundervisning tidigt om man bara anpassar undervisningen till ålder. Fördel kan vara att det kan bli bra etiksamtal, nackdel är ju tiden vi ska hinna med massor på den begränsade tid vi har.

3. Hur skulle du som lärare bemöta religion i tidig ålder?

Eftersom jag inte undervisar elever i tidig ålder så hoppar jag över denna fråga.

4. Tror du det hade minskat riskerna med rasism och mobbning ifall man hade börjat med det i tidigt ålder?

Ja, jag tror absolut att rasism och mobbing minskar med att man får insikt och kunskap. Detta måste gälla alla åldrar på sina nivåer.

Det man kunde ta del av intervjuerna är att alla lärare anser att det är viktigt att man inför religionen i de tidigare skolåren för att motverka rasistiska tankar men även viktigt med att

25 synliggöra något som redan finns i elevernas vardag. Det är också viktigt att man försöker införa religion och tradition på ett naturligt sätt i klassrummet.

Det man kunde ta del av enkäterna är att intresset för religion fortfarande finns. Där de flesta eleverna är villiga och intresserade av att lära sig om andra religioner.

26

5. Analys

5.1 Analys av enkäterna

Vi började med att göra en enkätundersökning på två olika skolor. Med enkäten så kunde vi se att på skolan i södra Skåne skola 1. Där skrev killarna mycket kortare svar och blev snabbare klarar än flickorna. Vi tolkar det som att killarna inte tycker att religion är lika viktigt som flickorna. En annan tolkning kan vara att flickorna är mer måna om att vara läraren och lärarkandidaterna till lags. Men på skola 2 som vi också valde att göra enkät i kunde vi se att där satt flickorna och pojkarna lika länge och höll på med enkäten. Det var ingen som hade bråttom och bli klar.

När vi läste svaren på frågorna i skola 1 så var det mer än majoriteten av killarna som skrev ”nej jag tycker religion är tråkigt och att man inte vill lära sig något om det”. Det kan tolkas som att de inte är intresserade. På skola 2 så var det ingen som skrev att religion är tråkigt, här ser man en klar skillnad på de två olika skolorna. Vad gäller resultatet från

enkätundersökningen finns mycket att ta upp och diskutera. Eleverna uttrycker sina åsikter men förankrar inte alltid sina svar i enkäten.

Brenda Watson som har undervisat om religion menar att:

“The purpose of religion is to help pupils towards and understanding of religion so that they can reflect on it in an informed way. But they can´t do this if they don’t put their minds and

emotions to it”. (Watson 1993 s 24)

Man ska försöka få eleverna att bli mer fokuserade och genom detta skapa en vilja att lära sig om religion.

Vi blev både positivt och negativt överraskade av fråga 1 i enkäten. Det positiva och negativa från ”skola 1” blev att det var många av eleverna som visste vad begreppet religion var för något. Det var elva stycken av eleverna som visste vad religion var för något och det tyckte vi var bra och som även hade olika önskan om att jobba med. Det negativa med resultatet var att några stycken var osäkra på om de hade haft religion i skolan. Alltså har man inte riktigt full koll på vad som definierar religion. Precis som Susan Halverson påpekade är det vår uppgift till att ”uppfostra” våra elever till ansvarsfulla individer, och trycker på det väsentliga om vetskapen kring andra än vår egen religion, att förstå och respektera den.

27 På skola 2 var det fler elever som inte visste vad religion var för något, det var hela 10

stycken elever som inte visste. Det tyckte vi var oroväckande eftersom de borde ha något hum om vad det är i femte klass. Här kan man se en skillnad gentemot skola 1. Där det inte var någon som kryssa i ruta nej. Om man kopplar till kursplanen i religionskunskap så är det viktigt att man talar kring begreppen religion och livsåskådning. (Lgr 11)

Det var endast 4 av eleverna som kanske visste vad religion var för något. Här kan man se en skillnad med skola 1. Där det var 2 som fyllde i kanske. Det var sammanlagt 11 barn som visste vad religion var för något på skola 2. Vi tror att detta kan ha att göra med att begreppet religion kanske inte har centrerats och därmed så har det inte fastnat för eleverna. Vi anser att det är en aning konstigt att eleverna på skola 2 inte visste vad religion är eftersom intill skolan ligger det en kyrka. En av anledningen till detta är att dessa tre tjejer tillhör kör gruppen i kyrkan som ligger bredvid skolan.

Angående fråga 2 i enkäten om man har haft religion i skolan. Så var det 15 elever i skola 1 som skrev att de har haft religion i skolan och endast 3 elever visste inte om de hade haft religion i skolan. De var alltså inte helt hundra på vad det var och kunde helt enkelt inte komma ihåg om de har haft religion i skolan. Vi tror att en av anledningarna till att man inte kunde komma ihåg det beror på att undervisningen inte har gett dem något. Detta kan också leda till att eleverna inte har religion särskilt ofta och därför har de haft svårt att svara på vissa av våra frågor.

På skola 2 var det 8 elever som kryssa i ja om att de hade haft religion i skolan. Det var rätt många som hade kryssat i ruta nej. Att man inte har haft religion och detta var 7 elever. Här kan man tolka det som att man inte har haft bra undervisning i religion eftersom eleverna är tveksamma. Sen ser man att 10 av eleverna inte visste om de haft religion i skolan. En klar skillnad om man jämför men skola 1. Där det var endast 3 som inte visste. Mer än det dubbla var alltså osäkra på skola 2. Vi tror att man kanske inte har betonat ordet religion på skolan 2, med detta menar vi inte att man inte har haft religion. Det kan hända att man har vävt in religion i berättelser och uppgifter på sådant sätt där man inte har berört ordet religion. Därför tycker vi att det är väsentligt att man förklarar noggrant för sina elever vad vi gör och varför vi gör detta, till vilken nytta har detta för oss att läras.

28 Kring vår fråga om man var intresserad av att ha religion i skolan så var det på skola 1 hela 9 elever som inte var intresserade av religion. Detta kan anses som en aning oroväckande eftersom det var halva klassen. Om vi då jämför med skola 2 så var det betydligt fler där som ville ha mer religion, där var 14 stycken intresserade. En likhet var att det var ungefär lika många som svarade kanske på frågan.

Frågan om eleverna själv fick välja vad de skulle jobba kring, vad det då skulle vara.

Här var svaren från båda skolorna rätt lika de var alla mer eller mindre intresserade att lära sig mer om kristendomen, islam och judendomen. I skola 1 så låg det mest tyngd på att lära sig mer om kristendomen, medan på skola 2 så var intresset om islam högre än på skola 1. Detta kan bero på att skola 1 är väldigt ”svensk” medan skola 2 är väldigt mångkulturell. Eleverna betonade att de ville lära sig om olika traditioner. Med hjälp av Abrahams barn så kan man skapa empati och förståelse kring de olika religionerna och på detta vis få fler elever att bli intresserade om religion. Med hjälp av IE-metoden så kan man jobba med berättelse som en metod. (Rosenblad, 2003)

På den sista frågan på enkäten var det majoriteten av elever på skola 1 som tyckte det var viktigt och roligt att lära sig om andras religioner. Där var även ett fåtal som tyckte att det räckte med kristendomen. Eftersom det är det ända som är intressant. Som Selander påpekar i så skall religionsundervisningen i skolan innehålla fler religioner än just att läsa ur Bibeln. Här är det viktigt att betona för dessa elever just varför det är viktigt. Om man väljer att bara föreläsa om en annan religion för eleverna utan att berätta varför man gör det och till vilket nytta eleverna kan ha av detta, så tror vi att man missar något väsentligt. Vi hävdar att om man försöker att relatera till eleverna och pratar just om vad ”han/hon” kan ha för användning av detta så blir det mer intressant.

Racheal A. Takriti är student som har skrivit detta citat ur denna bok: mental, health, religion and cultur.

"There has been a large amount of research investigating children’s ability to distinguish between groups and related prejudice. This work has primarily focused on ethnic groups. Aboud (1988) proposed that the ability to distinguish between groups and subsequently any prejudice would be expected to develop in line with other cognitive developments in the child" (2006)

29 Detta citat tycker vi har en bra poäng där man menar att barn kommer alltid att utveckla fördomar. Då är detta vårt jobb att försöka att motverka de och minska fördomarna som gäller just religion.

När det gällde andra delen av frågan var det inte många som besvarade den, men de som gjorde tyckte inte att man skulle börja med religion tidigare.

På skola 2 ser vi en skillnad för det var fler som ville lära sig om andras religioner och deras traditioner. De tyckte även att man kunde börja med religion i de tidigare klasserna. Som Gunilla Zackari nämner i Värdegrundsboken så är det viktigt att man tänker på att:

”Mångkulturalismen gör att skolan måste möta och öppna för nya kulturer och därmed omformulera, förtydliga och göra nya etiska ställningstaganden. Detta leder inte sällan till värderingskonflikter inom och mellan olika grupper. Samtidigt som skolan ställs inför ett ökat tryck att lösa de olika frågor som kan uppstå upplever många skolor stor osäkerhet över hur dessa frågor skall tas om hand. Osäkerheten kan innebära en öppenhet som ger utrymme för kreativt nytänkande, men också till att man skyggar för moraliska och etiska frågor om vad som är rätt och fel, ont eller gott(Zackari, s 68)”.

5.2 Analys av intervjuerna

Vi valde att intervjua 3 lärare, vad som låg bakom antalet lärare var både tid och även intresse från skolorna. Vi anser att utifrån dessa 3 intervjuer så fick vi en insyn på hur dessa lärare jobbar med religion och hur de väljer att bemöta religionsämnet i klassrummen.

Intervjuerna vi gjorde med lärarna gick bra. Lärarna försökte ge så bra svar så möjligt. De berättade grundläggande hur man använder sig av religionsundervisning på sina skolor. De berättade även att man utgår från läroplanen och målen i respektive årskurs. Lärarna berättade för oss att självklart är religionen viktig och att man borde börja med den så tidigt som

möjligt. Alltså håller de med oss om att man sakta men säkert ska börja med ” det lilla” barnet. Motverkar tankar kring rasism men även skapar en förståelse för andra religioner.

30 Gunilla Zackari hänvisar i Värdegrundsboken att:

Demokratiska fri- och rättigheters legitimitet upphör när de kränker eller hämmar någon annans fri- och rättigheter. Principen om alla människors lika värde är ett demokratiskt värde som inte kan tolkas bort. Öppenheten och pluralismen gäller inte ståndpunkter som entydigt strider mot värdegrunden – rasism, nazism.

Religionen är något som finns i elevernas vardag och som är rent självklart.

Syftet med vår uppsats var att ta reda på vilka åsikter två klasser hade kring religion på två skolor i Skåne. Dessa åsikter skulle vi få fram via en enkät. Det vi fick fram av intervjuerna med lärarna och eleverna stämde oftast överens med den litteratur som vi har tagit del av. Vår frågeställning besvarades på så sett att lärarna svarade på våra frågor och motiverade svaren som t.ex. varför man bör införa religion tidigare.

Efter att ha diskuterat och haft intervjuerna med lärarna framkom det att

religionskunskapsämnet har låg prioritet. Oftast tar man upp religion när det är någon högtid och man börjar prata om hur det ser ut i olika religioner. Detta instämmer även vi i eftersom det framkom tydligt när vi pratade med både elever och lärare.Lendahls skriver att många lärare undviker religionsundervisning på grund av osäkerhet inför ämnet (Lendahls 1986, s 17) Men samtidigt tycker lärarna som blev intervjuade att religionsundervisningen har stor betydelse och att den är viktig för att eleverna ska ha förståelse för olika religioner.

Även Lendahls diskuterar syftet med religionsundervisningen och menar att den är viktig för att ge eleverna grundläggande kunskaper och färdigheter i att leva tillsammans med andra och att utveckla sin syn på livet och tillvaron (Lendahls 1986, s23)

Dessutom diskuterar Dahlin i sin bok om religionsundervisningens syfte är att eleverna genom att studera de olika religionerna skulle få hjälp av att hitta svar på sina egna livsfrågor. ”på så sätt skulle de också få hjälp att bygga upp en ”personlig åskådning” (Dahlin 2004, s 51). Detta anser även vi är väldigt viktigt för eleverna eftersom när de har fått svar på sina livsfrågor ökas deras självförtroende och de känner att de kan hitta sig själva och förstå andra.

31 Även i läroplanen står det om hur olika livsfrågor kan tas upp. Undervisningen ska stimulera eleverna att reflektera över olika livsfrågor, sin identitet och sitt etiska förhållningssätt. På så sätt ska undervisningen skapa förutsättningar för eleverna att utveckla en personlig

livshållning och förståelse för sitt eget och andra människors sätt att tänka och leva.(Lgr 11) Även i värdegrundsboken så står det att det är viktigt med respekt mot andra. Vi anser att det är viktigt att klargöra detta för elevernaeftersom livsfrågor är något som många elever tycker är intressant som även framkommer i den litteratur vi har tagit del av. Bland annat påpekar Almén att barn och ungdomar behöver bearbeta sina livsfrågor och menar att det är lärarens uppgift att väcka elevernas intresse för dessa livsfrågor(Almén 2000 s 50).

Även lärarna påpekade att intresset för religion är som störst bland eleverna när de kan

anknyta innehållet till sina egna livserfarenheter. Intresset för religion är dock inte så stort när det gäller ren fakta om religionerna. Det vi kunde ta del av i enkäten var att eleverna skulle vilja lära sig lite mer om olika gudar, olika traditioner och en del av eleverna skrev att de skulle vilja lära sig, vilka länder som har olika religioner.

Selander menar att eleverna ska få veta mer om verkligheten, det som sker i världen runt omkring oss och utgå från aktuella problem. Han menar att det är skolans uppgift att förmedla detta till eleverna. Även frågor inför livet och tillvaron skall diskuteras (Selander 1993, s. 105). Detta tror vi är väldigt viktiga punkter som författaren tar upp, för att eleverna ska bli intresserade av det vi har att förmedla måste vi fånga deras intresse. Precis som Selander nämner så instämmer Piaget att det viktigt att eleverna får reda på vad som händer i världen och han håller fast vi att det är viktigt att vi låter eleverna:

”Bedöma situationer, relationer och företeelser runt omkring sig utifrån hypotetiska betingelser. Med hjälp av kombinatorisk tänkande börjar de förstå att saker och ting skulle kunna vara annorlunda, att accepterade sanningar kan ifrågasättas och att värderingar kan vara problematiska (Evenshaug, s 130).”

32

6. Slutsats

6.1 Förslag på hur man kan lära ut religion i grundskolans tidigare år.

Vi anser att det är väsentligt att man börjar med att se sig omkring i klassen och försöka lokalisera vilka religioner som representeras i klassrummet. Vi anser fortfarande att man bör införa religion i 1:e klass. Eftersom religion ämnet används så lite i dagens skola, så tycker vi att man bör införa den tidigare än vad den är i nuläget. En god start är att som exempel prata om olika religioner med hjälp av eleverna. Eftersom detta kan på flera olika sett stärka eleven om han/hon får berätta om något som han har förkunskaper kring. Något som känns hemma för personen och kan skapa en känsla av glädje, där eleven får lära ut någonting nytt.

Det typiska i dagens undervisning är att man börjar prata kring kristendomen när julen närmar sig. Här tycker vi att man kan införa och diskutera korfattat kring de abrahamitiska

religionerna. Här tycker vi att eleverna om de kan och vill dela med sig av sina egna

religioner och traditioner i dessa. Vi föreslår att man kan ha undervisning i religion en gång i veckan när man går i 1:a klass. Då kan vi tala kring religion och skapa vetskap om andra religioners existens.

Många barn börjar i tidig ålder att reflektera över livsfrågor och sin egen och andras identitet. Därför tycker vi det är viktigt att man tar upp deras frågor och på allvar gör någonting av dem. Detta tycker vi kan vara ett gott exempel på i andre klass. Där man försöker ha lite rollspel kring olika händelser i de heliga skrifterna, t.ex., Abraham berättelse. Vi tänker oss då att man kan använda sig av Abrahams barn. Abrahams barn är en undervisningsmetod där man har valt att fokusera sig på hur mycket vi har gemensamt de tre stora världsreligionerna. I boken framförs alla berättelserna på ett simpelt språk utan att på något sett ta bort något ur

berättelserna. Vi anser att man tillsammans med sina elever kan läsa dessa berättelser och på så sett lära sig kring dem. När eleverna blir äldre så kan denna bok med dessa berättelser användas till olika sorters rollspel. Att just göra detta skapar en viss förståelse samtidigt som det kan vara kul att framför en liten dramatisering. Eleverna får här även en rolig upplevelse som de kan relatera till religionen.

Vi anser att det är viktigt att man i tredje klass ska ha berört islam och judendomen. Eftersom vårt samhälle är så mångkulturelltrikt, därmed är det viktigt för alla att ha en viss förståelse för dessa religioner.

33 I det stora hela så anser vi att det är oerhört väsentligt att lära sig om olika religioner för med denna kunskap kring andra religioner så skapas en sorts förståelse. En förståelse som i längden kan skapa empati och respekt mot andra religioner.

Vi tycker att det är upp till varje lärare att försöka inspirera och väcka intresse hos eleverna. Det är viktigt att man försöker ta reda på vad som är intressant för eleverna samt försöka införa lite elevinflytande. I grundskolan är inte religion det mest populära ämnet utan det är det ämne som flest elever inte vill arbeta med. (Lendahls, 1986) För att då vända denna negativa trend så måste vi som lärare ändra undervisningen. Det är viktigt att man försöker fånga elevernas intresse, försöka finna något som eleverna kan relatera kring, något som känns hemma för dem. Kanske kan detta röra sig kring en gemensamfaktor t.ex. fotboll, film, musik. Det är viktigt att man använder sig av andra material än just läroboken. Det vi ville få fram med detta kapitel är att det är viktigt att man försöker variera sig och hitta den metod som passar ens elever bäst. Detta kapitel är byggt på våra erfarenheter och det vi anser är bra förslag till bättre elevdeltagande och bättre religionsundervisning.

34

7. Diskussion och avslutande kommentarer

Vi anser att ämnet Religionskunskap i de tidigare skolåren är ett väldigt relevant ämne. Hela denna process har varit mycket givande. Vårt sätt att samla information kring undersökningen har varit genomförbart och lärorikt. Vi anser att med hjälp av våra enkäter och med hjälp av de intervjuer vi har framför så har vi fått en synvinkel på hur religionsundervisningen ser ut på dessa två skolor. Vi har i vårt resultat redovisat vad vi har fått fram och vi har därefter dragit de slutsatser som har gjorts. Att arbeta med Religionsundervisningen redan i de yngre åldrarna anser vi är en hörnsten i utvecklingen till att bli en förstående individ. Vi har diskuterat att om förståelse skapas tidigt så kan rasism minska, vi har även nämnt att så är förmodligen inte fallet i alla lägen. Det är så mycket som ligger till grund på att detta ska ske, eleverna blir påverkade både i skolan och i hemmet. Vi som lärare och föräldrarna är

elevernas största inflytande i de yngre åldrarna också kompisar i viss mån.

Vi tycker att det är viktigt att man behandlar religionen tidigt eftersom att vi i Sverige lever väldigt mångkulturellt med blandade religioner. Det uppkommer fördomar som kan både vara ”goda och onda”, beroende på hur man väljer att använda dem. Vanligtvis används fördomar som ett sett att generalisera en folkgrupp eller en religion och man säger ”de är så”, ”de beter sig så”. Det är viktigt att tala om fördomar och stereotyper med sina elever eftersom det är viktigt att motverka de negativa, för dessa kan leda till många olika konflikter. I skolan är det viktigt att man talar om allas lika värde och försöker arbeta med detta. Därför känner vi att det är viktigt att börja nämna ordet religion tidigt i åldrarna. Även om man kanske inte förstår vad det betyder så förstår man säkert att det finns andra nationaliteter i klassen. Religion är något som finns i elevernas vardag och det är väsentligt att tala om det. Man kan ta med sig sina traditioner och förkunskaper kring sin religion och försöka dela med sig till resten av klassen. Oftast så leder religionsämnet till mycket intressanta diskussioner som ger eleverna en

tankeställare och ett sätt att försöka förstå ibland det omöjliga.

Det är som sagt lärarens skyldighet att försöka prata och reflektera med eleverna, låta eleverna ”hitta sig själva” och försöka ställa frågor kring olika tankar och saker som de tycker är

intressanta. Vi menar att värdegrundsfrågorna måste föras in för diskussion i klassrummen. Det är viktigt att skolan inte blunda för eller avstå från att ta upp också de frågor som är känslig och som provocerar. Barn och unga utsätts för känsliga situationer både i och utanför skolan, vare sig man vill det eller inte. Det är skolans uppgift är att upplysa och ge kunskap, ifall inte skolan gör det, vem gör det då

35 Vi tror att de är viktigt att man skapar just denna förståelse kring andra religioner än sin egen, men bara för det så kommer inte fördomarna att försvinna. Vi menar genom att lära sig mer om sin och andras religioner hjälper det en att förstå andra kulturer. Detta kan förhindra att man känner sig främmande och kanske till och med hotad av andra religioner. Om man diskuterar olika religioner i klassen så lägger man en stadig grund att stå på. Mening med denna uppsats är att trycka på det viktiga genom att tala om andra religioner för att försöka skapa kunskap och förståelse. Får man denna kunskap och förståelse så garanterar inte det att rasism och fördomar skulle försvinna helt.

Vi vill med denna undersökning komma fram till hur givande det kan vara att lära sig om varandras religioner och kulturer, att vi tillsammans kan tjäna på att skapa en förståelse. Med en förståelse kan man komma långt, genom att lyssna och ta del av de olika berättelse som finns och traditioner så kan empati skapas, en empati som kan hjälpa oss alla att samleva utan fördomar och förhoppningsvis återigen visa att vi alla har fler likheter än olikheter.

Om eleverna får denna kunskap och förståelse så kan de senare i livet leva mer bekvämt i samhälle, eftersom de förstår de olika kulturerna som finns här i Sverige. Eftersom religion är något mycket större än att bara motverka rasism. Religion kan man koppla till så mycket annat, t.ex. resa, platser, populärkulturer mänskliga rättigheter och FN. Därför är det viktigt att lära sig om religion och om andras religioner med innehåll och innebörd. Genom att lära sig om andra religioner så kan man använda sig av det i sin egen vardag. Man koppla religionen till många andra saker, t.ex. när man åker utomlands till ett annat land och en annan kultur. Då vill man ju lära sig någon ny sevärdhet och detta blir att man kopplar det till något nytt kring religion och något intressant. Hoppet finns att man kan få tillbaka religion i skolan som ett ämne som eleverna finner är intressant och roligt igen. Ifall man vill lyckas med detta så måste man försöka relatera till elevernas vardag. Försöka hitta en

gemensamnämnare så att man kan vinna över dem på sin sida.

Racheal A. Takriti ”It is necessary to stipulate what religious groups have in common, in order to reach a definition of religion. “ (2006) Precis som Rachel nämner så är det viktigt att benämna vad de religiösa grupperna har gemensamt.