Examensarbete
Kandidatnivå
Likvärdig undervisning i ett urbaniserat Sverige
En kvantitativ undersökning av hur den svenska skolans
likvärdighet påverkas av urbaniseringen
Författare: Frida Järleskog Handledare: Ali Abdelzadeh Examinator: Erik Lundberg
Ämne/huvudområde: Statsvetenskap Kurskod: SK2016
Poäng: 15 hp
Examinationsdatum: 17/06/20
Vid Högskolan Dalarna finns möjlighet att publicera examensarbetet i fulltext i DiVA. Publiceringen sker open access, vilket innebär att arbetet blir fritt tillgängligt att läsa och ladda ned på nätet. Därmed ökar spridningen och synligheten av examensarbetet. Open access är på väg att bli norm för att sprida vetenskaplig information på nätet. Högskolan Dalarna rekommenderar såväl forskare som studenter att publicera sina arbeten open access.
Jag/vi medger publicering i fulltext (fritt tillgänglig på nätet, open access):
Abstract:
Syftet med studien var att undersöka urbaniseringens konsekvenser för likvärdigheten i skolan i svenska kommuner. En kvantitativ undersökning har genomförts där variablerna urbaniseringsgrad, andel elever som når kunskapskraven i årskurs 9, kostnad per elev samt andel behöriga lärare har använts i en korrelationsanalys. Undersökningen har visat att urbaniseringen samvarierar negativt med likvärdigheten i skolan och att dessa blivit större mellan 2011 och 2018. Vidare visar studien att det råder olika förutsättningar för Sveriges kommuner att erbjuda utbildning och att utvärdera och följa upp hur skolverksamheten ställer sig gentemot de mål och riktlinjer som finns. Studien visar på att glesbygder, som ett resultat av urbaniseringen, tenderar att ha det svårare att rekrytera behöriga lärare och mindre ekonomiska resurser. Detta resulterar i att glesbygderna har svårare att erbjuda kvalitativ utbildning och att de har sämre förutsättningar för utvärdering av verksamheten. Studien visar samtidigt hur urbaniseringen ökat sedan 2011 och hur denna utveckling förväntas fortsätta. Mot den bakgrund att urbaniseringen leder till olika förutsättningar för Sveriges kommuner att upprätthålla kvalitativ undervisning gör att jag ställer mig frågande till huruvida det svenska skolsystemet är anpassat till det urbaniserade samhälle vi lever i.
Innehållsförteckning
1. Inledning...1
1.1 Syfte och frågeställningar ...2
1.2 Avgränsningar ...2
1.3 Disposition ...3
2. Bakgrund ...3
2.1 Den svenska skolan och likvärdighet ...3
2.2 Kommunaliseringen av skolan ...4
2.3 Lärarlegitimation ...5
3. Teori ...6
3.1 Likvärdighet ...7
3.2 Urbanisering ...8
3.3 Urbanisering och utbildning ...9
4. Metod och material ... 11
4.1 Datamaterialet ... 11
4.2 Undersökningens variabler ... 11
4.2.1 Oberoende variabel ... 11
4.2.2 Beroende variabler ... 12
4.3 Metoder för dataanalys... 13
4.4 Reliabilitet och validitet ... 14
5. Resultat ... 15
5.1 Deskriptiv tabell över undersökningens variabler ... 15
5.2 Korrelationsutveckling mellan 2011 och 2018 ... 17
6. Diskussion och slutsats ... 21
1. Inledning
Urbaniseringsprocessen pågår i större delar av världen, om än i olika takt, och ställer nya krav på hur vi organiserar våra länder (FN, 2018). År 2018 bodde 55% av världens befolkning i urbana områden och andelen förväntas växa till 68% tills 2050. Sverige är inget undantag från övriga världen utan följer en liknande urbaniseringsutveckling. Boverket (2012) hävdar att befolkningen i Sveriges glesbygdskommuner har minskat med 20% de senaste 40 åren. Vidare påpekar Boverket (2012) att denna utveckling förväntas fortsätta. Glesbygden och orter utanför pendlingsstråk förväntas ha en fortsatt negativ befolkningsutveckling samtidigt som andelen äldre invånare ökar.
Studier om urbaniseringen handlar ofta om hur städer växer och hur denna tillväxt generar en starkare ekonomi (Brorström och Parment, 2017). I dessa studier framförs urbanisering som något positivt och de belyser ofta fördelarna med urbaniseringen. Samtidigt som urbaniseringen har positiva effekter på städers ekonomi kantas även utvecklingen av negativa konsekvenser. När yngre invånare lämnar glesbygden för städer blir konsekvensen att glesbygden får en äldre befolkning och ett mindre skatteunderlag. Detta kan leda till att det blir svårare för kommuner att erbjuda välfärd till sina invånare (Sveriges kommuner och landsting (SKL), 2015).
Skolverket (2000) skriver om vilka svårigheter glesbygden står inför när deras befolkning minskar och föråldras. De ekonomiska effekterna av urbaniseringen kan leda till svårigheter att rekrytera behörig personal, höga lokalkostnader, höga kostnader per elev, bristande dokumentation och begränsade möjligheter att nå de uppsatta målen (Skolverket, 2000). Det är rimligt att ställa sig frågande till huruvida det är möjligt att upprätthålla kvalitativ och likvärdig undervisning med dessa förutsättningar.
I skollagen (SFS 2010:800) stipuleras att ”alla ska, oberoende av geografisk hemvist […] ha lika tillgång till utbildning i skolväsendet”. Vidare stipuleras att ”utbildningen inom skolväsendet ska vara likvärdig inom varje skolform och inom fritidshemmet oavsett var i landet den anordnas”. I skollagen (SFS 2010:800) framkommer även att det är kommunen som ansvarar för att detta uppnås. Urbaniseringen har lett till ojämna förutsättningar för Sveriges kommuner att tillgodose en kvalitativ välfärd. Av den anledning är det av intresse att undersöka huruvida detta påverkat kommunernas förmåga att upprätthålla skollagens krav på likvärdighet. Forskning kring urbanisering och utbildning är begränsad. Forskning som rör urbanisering och
skola går inte direkt in på likvärdighet utan framför snarare hur urbaniseringen skapar olika förutsättningar för Sveriges kommuner att erbjuda utbildning (se exempelvis Skolverket, 2000). Vidare tenderar forskning kring likvärdighet att fokusera på hur den svenska skolan styrs och det fria skolvalet eller med ett internationellt perspektiv (till exempel Davidsson, Karlsson & Orskarsson, 2013). Alternativt med fokus på skolans förmåga att kompensera för sociala skillnader (Högdin, 2007). Forskningen kring urbanisering och likvärdighet är således begränsad. Det finns därför ett behov av att öka förståelsen om hur urbanisering påverkar utbildning och mer specifikt likvärdigheten. Föreliggande studie kan skapa förståelse för relationen mellan urbanisering och likvärdighet. Vidare kan studien ge ökad förståelse om urbaniseringens konsekvenser i den svenska skolan och hur skolan lyckas eller inte lyckas bemöta dessa konsekvenser. Studien kan visa hur skolans strukturella faktorer så som andel behöriga lärare och ekonomiska förutsättningar påverkas av urbaniseringen.
1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med denna studie är att undersöka urbaniseringens konsekvenser för likvärdigheten i skolan i svenska kommuner. Vidare syftar studien till att undersöka hur dessa konsekvenser har utvecklats över tid.
Studiens frågeställningar blir därmed:
• Hur har grundskoleutbildningens likvärdighet påverkats av urbaniseringen av Sveriges kommuner mellan läsåren 2011/2012 och 2018/2019?
1.2 Avgränsningar
En avgränsning har gjorts vad gäller studiens underlag. Studien fokuserar på likvärdighet i grundskolan och utesluter därmed förskola, gymnasieskola och vuxenutbildning. Jag har valt att avgränsa mig till grundskolan av den anledning att den är obligatorisk för alla elever. Detta innebär att alla barn i grundskoleålder påverkas av urbaniseringens eventuella konsekvenser på utbildningens likvärdighet.
Jag har även valt att avgränsa mig till tidsperioden som sträcker sig från läsåret 2011/2012 till läsåret 2018/2019. Dels av den anledning att skolan innan 2011 använde en annan betygsskala vilket skulle kunna göra det svårare att jämföra över tid. Dels av den anledning att ett större
1.3 Disposition
Uppsatsen inleds med ett bakgrundskapitel som redogör för skolans bakgrund vad gäller likvärdighet och styrning. Detta följs sedan av ett teoretiskt kapitel där studiens teoretiska begrepp presenteras. Begreppen likvärdighet och urbanisering beskrivs och tidigare studier som kan bidra till att förklara mina resultat presenteras. Här presenteras även relationen mellan urbanisering och utbildning. Därefter presenteras studiens metod och de variabler som ligger till grund för den kvantitativa korrelationsanalysen. Dessutom diskuteras studiens validitet och reliabilitet. Sedan presenteras och analyseras studiens resultat. Slutligen kommer ett diskussionskapitel där studiens resultat diskuteras med hjälp av de teoretiska begreppen för att därifrån kunna dra en slutsats som besvarar studiens syfte och frågeställningar.
2. Bakgrund
Nedan följer ett bakgrundskapitel som redogör för hur likvärdighetsbegreppet har behandlats i den svenska skolan sedan dess tillkomst på 70-talet. Vidare redogörs för hur styrningen av den svenska skolan har förflyttats från staten till kommunerna under 90-talet. Bakgrunden är relevant för att förstå hur skolan har utvecklats till vad den är idag.
2.1 Den svenska skolan och likvärdighet
Begreppet likvärdighet fick ett större utrymme under 70-talet och har sedan dess haft auktoritet inom skolpolitiken. Till en början handlade likvärdighet om att alla elever skulle få samma möjlighet att utveckla samma kunskaper oavsett skola eller kommun. Likvärdighet genomsyrades vid den här tiden av ett kompensatoriskt tänk där vägen till likvärdighet ansågs vara kompensatoriska insatser för att stödja elever med sämre förutsättningar eller elever i svårigheter. Likvärdigheten var vid den här tiden starkt bundet till jämlikhetstraditionen vilken innebar att skolan skulle bidra till samhällsutveckling och öka den sociala jämlikheten (Englund & Quennerstedt, 2008).
Under 80-talet kom begreppets innebörd att förändras och den konsensus som tidigare funnits utmanades nu. Likvärdighet i form av likformig undervisning ifrågasattes och man menade att en viss individualisering måste få ta plats. Utbildningsdepartementet menade att likvärdig
undervisning ”måste vara intressestyrd vad gäller såväl innehåll som metod” (Englund & Quennerstedt, 2008, s.19).
Under 90-talet kom skolan att utvecklas till en mål- och resultatstyrd verksamhet vilket kom att påverka innebörden av likvärdighet. En ny dimension av likvärdighet växer fram där läroplanens mål blir centrala. Mot slutet av 90-talet uppmärksammas brister inom skolan och det framkommer att fler elever inte lyckas nå de mål som är uppsatta. Det råder skillnader i måluppfyllelse mellan skolorna och därmed ifrågasätts skolans likvärdighet. En allt starkare koppling mellan likvärdighet och resultat växer fram och en likvärdig utbildning kännetecknas nu av att eleverna uppnår målen. Elevernas resultat blir således vägledande för huruvida utbildningen är likvärdig eller inte. I och med detta kopplas likvärdighet ihop med kvalitetsarbete och utvärdering av undervisning får en större roll (Englund & Quennerstedt, 2008).
2.2 Kommunaliseringen av skolan
I början av 90-talet kommunaliseras den svenska skolan och huvudansvaret förflyttas från staten till kommunerna. Staten står fortfarande som övergripande ansvarig för skolans resultat och utveckling samt beslutar över de mål och riktlinjer som ska säkerställa att utbildningen är likvärdig. Det är sedan kommunerna som har i uppdrag att se till att dessa riktlinjer följs. Kommunerna väljer hur skolan ska organiseras och har ansvaret att själva fördela resurserna på så sätt att de nationella målen kan uppnås. (SOU: 2014:5)
Syftet med kommunaliseringen av skolan var att öka kvaliteten på skolan och att effektivisera verksamheten genom att ta beslut närmare verksamheten. Kommuner skulle kunna ta beslut utifrån sina egna förutsättningar och på så sätt effektivisera utifrån ett ekonomiskt perspektiv och kvalitativt perspektiv. (SOU: 2014:5) I statens utredning (SOU 2014:5) framförs dock att de olika kommunernas förutsättningar att ansvara för skolverksamheten ser olika ut och att mindre kommuner är i behov av mer stöd från staten. År 2011 framkommer dessutom att kommuner upplever svårigheter då de nationella riktlinjerna är otydliga, vidare har de statliga direktiven inte fått tillräckligt genomslag hos kommunerna.
Wahlström (2002) skriver om för- och nackdelar med decentraliseringen av den svenska skolan. Författaren framför att decentraliseringen motiverats med argumentet att det ska leda till ökat
inflytande för dem om står närmast verksamheten. Samtidigt menar Wahlström (2002) att det ”inte alls är säkert” att så är fallet. Författaren menar att kommunernas olika storlek påverkar effekten av decentraliseringen och att en centralisering av ekonomisk styrning kan uppstå. Författaren (Wahlström, 2002) påpekar därmed att ett dilemma med decentraliseringen är att den riskerar att hota målet om likvärdig undervisning i samma kvalitet över landet. Skolverket (2012) konstaterar att det inte går att utesluta att kommunaliseringen av skolan kan ha påverkat resultatvariationen mellan kommunerna.
I glesbygdskommuner är de som är ansvariga för skolverksamheten ofta fritidspolitiker med en begränsad tid för sitt uppdrag samtidigt som de har stora ansvarsområden. Skolverket (2000) konstaterar att det i glesbygdskommuner ofta finns brister i dokumentation och att uppföljning samt utvärderingen av verksamheten är bristfällig. Detta, menar Skolverket (2000), till viss del kan bero på en föreliggande kompetensbrist. Detta uppmärksammas även i statens utredning (SOU 2014:5) som uppmärksammar att det finns skillnader mellan kommuner när det gäller hur resurser fördelas. Kommunaliseringen av skolan syftade till att ge kommunerna större frihet att själva anpassa skolverksamheten till de förutsättningar som råder inom kommunen. Detta menade regeringen skulle vara ett medel för att få en likvärdig utbildning med god kvalitet. Samtidigt är en konsekvens av kommunaliseringen att det råder skillnader mellan hur kommunerna fördelar sina resurser. För att kommunerna ska kunna fördela sina resurser på ett ändamålsenligt sätt behöver kommunerna arbeta aktivt och medvetet vad gäller såväl fördelning av resurser som uppföljning av fördelningens effekter. Det framkommer dessutom i utredningen (SOU 2014:5) att det råder skillnader när det kommer till effektivitet och ambition hos kommunerna vilket går i linje med vad skolverket konstaterat om hur ansvaret i glesbygdskommuner ofta ligger hos fritidspolitiker med begränsad tid för sitt uppdrag. I utredningen uppmärksammas även att ekonomiska resurser har betydelse för elevers resultat men att det viktigaste inte är storleken på resurserna utan hur de omsätts för att skapa likvärdighet och kvalitet i undervisningen.
2.3 Lärarlegitimation
Lärarlegitimationens funktion blir relevant för min undersökning av den anledning att den skapar organisatoriska svårigheter för skolorna. Samtidigt har lärarkompetensen visat sig vara det som påverkar elevernas resultat mest. Kravet på lärarlegitimationen har därmed både för- och nackdelar för skolorna vad gäller deras förmåga att erbjuda likvärdig undervisning.
År 2010 föreslår regeringen i en proposition till riksdagen att en lärarlegitimation ska införas för lärare och förskollärare. Lärarlegitimationen ska säkerställa att lärare som undervisar och sätter betyg har rätt behörighet. Lärarlegitimationen kräver antingen en lärarexamen eller en förskollärarexamen. I propositionen (Prop. 2010/11: 20) framförs även att
Lärare som saknar legitimation men som har anställts före den 1 juli 2011 ska under tiden för anställningen ha behörighet att besluta om betyg, dock längst till utgången av juni 2015
Det är således efter juni 2015 som alla lärare behöver ha en lärarlegitimation för att få sätta betyg. Lärarkompetens har visats vara den ”enskilt viktigaste faktorn för elevernas studieresultat” (SOU 2014:5). Samtidigt rapporterar Skolverket (2019) om en brist på utbildad skolpersonal – inte minst på glesbygderna. År 2033 förväntas det saknas 45 000 behöriga lärare och förskollärare. Skolverket (2000) vittnar även om hur utbildade människor flyttar ifrån glesbygden och hur kommunerna inte har ekonomiska resurser för att kompetensutveckla sin skolpersonal.
Frostenson (2014) skriver om hur lärarlegitimationen infördes i syfte att stärka läraryrket. Vidare tillägger Frostenson (2014) hur införandet av lärarlegitimationen medförde organisatoriska svårigheter för skolor som lämnades att, på egen hand, se till att skolan har behörig personal med lärarlegitimation. Frostenson (2014, s.48) ställer sig frågande till ”vilka resurser skolor har för att kunna organisera verksamheten utifrån reformens krav och intentioner”. Författaren menar att förutsättningarna för att kunna kompetensutveckla sin personal ser olika ut.
3. Teori
Följande kapitel redogör för den teoretiska bakgrund som kan förklara undersökningens resultat och bidra till att förstå hur urbaniseringen påverkar likvärdigheten i skolan. Först redogörs för begreppet likvärdighet och dess innebörd, därefter redogörs för urbaniseringsbegreppet och slutligen behandlas relationen mellan urbanisering och utbildning.
3.1 Likvärdighet
Nedan följer en beskrivning av begreppet likvärdighet och hur det kan definieras. I denna studie utgår jag från Skolverkets definition på likvärdighet vilken innebär att skolan är likvärdig när målen kan uppnås oavsett var i landet en elev går i skolan (SFS 2010:800).
Skolverket (2012, s.11) delar in likvärdighet i tre dimensioner; ”lika tillgång till utbildning, lika
kvalitet på̊ utbildningen och att utbildningen ska vara kompenserande”. Lika tillgång till
utbildning innebär att alla elever, oavsett var de bor eller vilka sociala eller ekonomiska förhållanden de lever i, ska få tillgång till utbildning (Skolverket, 2012). Att utbildningen ska var kompenserande innebär istället att utbildningen ska kompensera för elevernas sociala bakgrund och säkerställa att detta inte påverkar elevens möjlighet att nå målen (Skolverket, 2012). Skolverket (2012) konstaterar i sin rapport att spridningen i resultat mellan elever och skolor har ökat och att den socioekonomiska bakgrunden har en stor inverkan på elevernas resultat. Även Wigerfelt (2009) skriver om hur Sverige misslyckas med sitt kompensatoriska uppdrag och skriver att ojämna utbildningsvillkor råder. Fortsättningsvis rapporterar Unicef (2018) att socioekonomiska bakgrunden fått större betydelse för elevers skolframgångar i Sverige och konstaterar att Sverige brister i att upprätthålla likvärdighet.
Fogel (2012) menar att likvärdighet inte går att mäta som helhet men att det går att mäta ur olika aspekter – till exempel resultat. I denna studie behandlas likvärdighet som lika kvalitet på utbildningen. Med likvärdighet som lika kvaliteten innebär, enligt skollagen (SFS 2010:800), att ”kvalitén i verksamheten ska vara så hög att de fastställda målen kan uppnås oavsett var i landet verksamheten bedrivs” (Skolverket, 2012, s.11). Vidare kan likvärdighet mätas på olika sätt. Skolverket (2012) påpekar att likvärdighet kan mätas genom tre olika likvärdighetsindikatorer. En likvärdighetsindikator innebär att mäta variationen i resultat på olika nivåer – exempelvis skola, kommun eller nationellt. Variation på resultat mellan olika kommuner kan ”indikera skillnader i likvärdighet” (Skolverket, 2012, s.15). En stor variation skulle innebära att kommunen eleven bor i påverkar elevens möjligheter att nå målen. Skolverket (2012) uppmärksammar att det är kommunen som bär huvudansvaret för skolan och att det kan förekomma skillnader mellan kommunerna i fråga om hur väl de bedriver skolan. Detta kan bero på såväl ekonomiska som demografiska förhållanden.
3.2 Urbanisering
Urbaniseringsprocessen är ett populärt forskningsområde där fokus varit på urbanisering ur ekonomiska eller geografiska perspektiv där städer och ekonomisk tillväxt varit centrala delar (Johansson, 2007). Urbanisering beskrivs ofta som befolkningens flytt från land till stad. Men urbaniseringen kan även beskriva hur storleken på städer och glesbygd står i relation till varandra, detta kallas för urbaniseringsgrad. (SCB, 2015) Urbaniseringen kan beskrivas som en process med tre faser vilket demonstreras nedan (se Figur 1).
Diagram 1. Urbaniseringens utveckling i Sverige.
(SCB, 2015)
Den första fasen är den tidiga urbaniseringen som skedde när Sverige gick från bondesamhället mot ett industriellt samhälle. Perioden då Sverige blivit ett industriellt samhälle utgör fas två och kan beskrivas som en tillväxtfas. Slutligen kom den tredje fasen då samhället stabiliseras och flytten från land till stad har avstannar. (SCB, 2015) Bilden ovan visar hur urbaniseringsprocessen har sett ut i Sverige och hur befolkningsutvecklingen i glesbygd och tätort förhåller sig till varandra. Urbaniseringsprocessen förväntas fortsätta och Boverket
(2012) förutser att glesbygderna kommer fortsätta att minska i befolkningsantal. Samtidigt förväntas skillnader uppstå i åldersfördelningen mellan kommunerna. Medborgare i de yngre åldrarna väljer att flytta till städer och kvar i glesbygden blir de äldre (Boverket, 2012).
SKL (2015) skriver om urbaniseringens konsekvenser för glesbygden och konstaterar att demografiska förändringar, som kommer till följd av urbaniseringen, skapar utmaningar på glesbygden. I Sverige förväntas glesbygdsbefolkningen minska med 10% fram tills år 2050. Orsaken till att befolkningen på glesbygden minskar är inte enbart på grunden följd av utflyttningen utan även på grund av låga födelsetal. SKL (2015) påpekar dock att dessa två orsaker ofta hänger ihop av den anledning att de som flyttar ofta är de som är i familjebildande ålder. SKL (2015) poängterar dock att det inte enbart är befolkningsminskningen som är problematisk utan även förändringen i åldersfördelningen hos befolkningen. Andelen medborgare i icke- arbetsför ålder ökar i hela Sverige och allra främst på glesbygden. Den minskade befolkningen i kombination med en större andel äldre medborgare resulterar i ekonomiska utmaningar. Kombinationen påverkar skatteintäkterna som blir mindre. Vidare poängterar SKL (2015) att det oftast är de högutbildade invånarna som flyttar från glesbygden till städer vilket gör det svårt för glesbygden att anställa utbildade individer.
3.3 Urbanisering och utbildning
Idag förväntas hälften av Sveriges kommuner växa och övriga kommuner förväntas hålla sin befolkning konstant eller minska (Brorström & Parment, 2017). Detta innebär att Sveriges kommuner har olika förutsättningar och urbaniseringens effekter kommer således se olika ut mellan kommunerna. Brorström och Parment (2017) menar att urbaniseringen kan få såväl individuella som strukturella konsekvenser. Författarna (Brorström & Parment, 2017) nämner att strukturella konsekvenser i kommuner med minskande befolkning exempelvis är utmaningen att erbjuda kommunal service och att svåra beslut kan behövas tas då kommunen måste resursanpassa sig. Författarna (Brorström & Parment, 2017) poängterar även att städer med stor tillväxt kan stå inför en ökning av segregation och sociala problem.
Skolverket (2000) skriver om strukturella konsekvenser för skolor på glesbygden och påpekar att skatteunderlaget minskar på grund av en ökning av andelen äldre invånare inom kommunen. Detta kan förklaras av att de yngre invånarna flyttar ifrån glesbygden (Skolverket, 2000).
När Jiang (2014) skriver om urbanisering och utbildning menar han att det finns ett dilemma. För lite urbanisering har negativa effekter för ekonomin och för mycket urbanisering skapar istället svårigheter för skolan att bemöta de nya krav som ställs. Vidare menar Jiang (2014) att det är svårt för glesbygden att bemöta de krav som ställs då skolor på glesbygden har det svårare att, rent ekonomiskt, tillhandahålla utbildningstjänster. Vidare menar Jiang (2014) även att det är svårare för glesbygdsskolor att kunna erbjuda bra lärarlöner och genom det attrahera den kompetens som behövs för att kunna bedriva kvalitativ undervisning.
Xu och Law (2015) skriver om hur urbaniseringen i Kina haft negativa konsekvenser för skolorna på glesbygden. Författarna hävdar att urbaniseringen har orsakat sämre förutsättningar för glesbygdsskolor i jämförelse med urbana skolor. Konsekvenserna har varit att glesbygdsskolor har haft såväl ekonomiska problem som svårigheter med att rekrytera utbildad personal. Glesbygdsskolor har inte möjlighet att erbjuda samma lön och förutsättningar som en urban skola. Författarna menar att glesbygdsskolorna istället har fått anställa outbildad personal.
Utsagorna om hur urbaniseringen haft negativa konsekvenser på skolan i Kina går i linje med hur Skolverket (2000) beskriver de utmaningar som finns hos glesbygdsskolor i Sverige. Skolverket (2000) menar att det finns strukturella strukturer som skapar problem för glesbygdsskolorna. De nämner bland annat ekonomiska svårigheter i form av höga kostnader för att bedriva utbildning och kompetensutveckla personal samt svårigheter med att få utbildad personal. Skolverket (2000) påpekar att i jämförelse med andra kommuner har glesbygdskommuner en högre andel lärare utan pedagogisk utbildning. Fortsättningsvis menar de att den ”pågående minskningen av befolkning och elevunderlag utgör hot mot glesbygdens förutsättningar att bibehåll en likvärdig utbildning” (Skolverket, 2000, s.3). Skolverket får medhåll av Fogelholm, de Fine Licht och Esaiasson (2019) vilka påpekar att såväl undervisningens kvalitet som den sociala miljön riskerar att försämras på grund av ett lägre elevantal.
För att sammanfatta skapar urbaniseringen ojämna förutsättningar för Sveriges kommuner. Mindre skatteunderlag på glesbygden leder till sämre ekonomiska förutsättningar i skolan. Samtidigt kan även urbaniseringen göra det svårare för glesbygden att rekrytera behörig personal. Dessa utmaningar riskerar att påverka skolans förmåga att upprätthålla en likvärdig
4. Metod och material
Följande kapitel presenterar undersökningens metod och material. Undersökningens datamaterial beskrivs först, sedan beskrivs studiens variabler, därefter beskrivs metoden för dataanalys och slutligen diskuteras studiens validitet och reliabilitet.
4.1 Datamaterialet
Datamaterialet som ligger till grund för min undersökning kommer från Skolverket och Eurostat. Den data som avser urbaniseringsgraden kommer ifrån Eurostat och all statistik som berör utbildning kommer ifrån Skolverket. Eurostat är ett organ på Europakommissionen som ansvarar för att ta fram statistik som kan kunna användas för att jämföra länder och regioner. Eurostat får uppgifter från nationella statistikmyndigheter som de sedan sammanställer. Således bedöms statistiken från Eurostat vara trovärdig. På uppdrag av regeringen ansvarar Skolverket för att ta fram statistik som berör det svenska skolväsendet och barnomsorg. Skolverket samlar in uppgifter från skolor och förskolor om elever, personal, kostnader samt utbildningsresultat som sedan presenteras varje år. (Skolverket, 2020) Som tidigare nämnt gör Skolverket detta på uppdrag från regeringen och statistiken bör således vara trovärdig. Min undersökning görs på statistik från samtliga kommuner med undantag från Dorotea kommun där statistik saknas.
4.2 Undersökningens variabler
4.2.1 Oberoende variabel
Urbanisering:
Urbanisering som ett sätt att beskriva hur olika städers storlek förhåller sig till varandra kan mätas genom en så kallad urbaniseringsgrad (SCB, 2015). Eurostat beskriver städer utifrån tre kategorier; storstad, mindre stad och glest befolkat område. Städer får en urbaniseringsgrad och utifrån det delas städerna in i dessa kategorier. Urbaniseringsgraden baseras på en indelning som görs med hjälp av kilometerrutor. Andelen invånare per kvadratkilometer används för att avgöra vilken kategori som området klassas som. Sedan kopplas dessa områden till kommunerna där man tittar på hur stor andel av kommunens befolkning som bor inom
för urbaniseringsgraden av Sveriges kommuner för att kunna undersöka huruvida urbaniseringen har påverkat likvärdigheten i skolan.
Den här variabeln har en skala 1–3 där kommunerna graderas utifrån följande; 1: storstad
2: mindre stad
3: glest befolkat område.
I min undersökning har jag dock valt att koda om denna variabel så att 1= glest befolkat område och 3= storstad för att underlätta analysen av korrelationen. Detta innebär att ju högre gradering desto mer urbaniserad är kommunen. Detta innebär även att ju fler kommuner som graderas som en storstad desto mer urbaniserat blir Sverige.
4.2.2 Beroende variabler
För att mäta lika kvalitet på utbildning används tre beroende variabler; andel elever som nått kunskapskraven i årskurs 9, andel behöriga lärare samt total kostnad per elev.
Andel elever som nått kunskapskraven i årskurs 9
Den här studien behandlar likvärdighet som lika kvalitet på utbildning genom att mäta variationen i resultat på kommunal nivå. Genom att jämföra resultat på kommunal nivå är det möjligt att se huruvida det finns skillnader i likvärdighet mellan kommunerna och om det finns ett samband med urbaniseringsgraden av kommunerna. För att jämföra resultat mellan kommunerna kommer jag använda mig av elevers betyg när de avslutar grundskolan i årskurs 9. Den här variabeln anger hur stor andel av kommunens elever i årskurs 9 som vid slutet av läsåret har fått godkänt betyg i alla de ämnen som ingår i elevens utbildning i enlighet med det mål- och kunskapsrelaterade betygsystemet (Skolverket, u.å.). Variabeln har en kvotskala där andelen elever anges procentuellt mellan 0–100 och representerar den andel av alla elever som når kunskapskraven i alla ämnen i årskurs 9.
Andel behöriga lärare
Från 2011 och 2013 är statistiken under den här variabeln andel (%) lärare med pedagogisk högskoleexamen. Statistiken från 2018 anger andel (%) lärare med lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne uttryckt i antal heltidstjänster. (Skolverket, u.å.) Variabeln har en kvotskala där varje kommun representeras av den andel lärare, av kommunens alla lärare, som har behörighet. Varje kommun får således ett mått mellan 0–100, där 0 betyder att kommunen inte har några behöriga lärare och 100 betyder att kommunens alla lärare är behöriga.
Total kostnad per elev
Den här variabeln anger den totala kostnaden per elev inom varje kommun. De kostnader som ingår i statistiken är kostnader för ”lokaler och inventarier, skolmåltider, elevvård, undervisning, lärverktyg, utrustning och skolbibliotek, övriga kostnader, till exempel SYV-verksamhet, skolledning och administration samt grundskolans del av kommungemensam verksamhet såsom kompetensutveckling av lärare och personal, elevassistenter och skolvärdar. I statistiken ingår inte kostnader för skolskjutsar” (Skolverket, u.å.). Skalan för variabeln är kvotskala.
4.3 Metoder för dataanalys
För att ta reda på om det finns en korrelation mellan mina variabler tog jag fram korrelationskoefficienten med hjälp av Excel. Först sammanställdes all statistik i tre Excelark – ett ark för varje år. Varje ark delades sedan in i kolumner där varje variabel fick en kolumn. Jag samkörde sedan alla fyra variabler för att få fram korrelationskoefficienten mellan alla variabler. Eftersom jag tittar på hur korrelationen har utvecklats över tid togs korrelationskoefficienten fram för de tre tidsperioderna som används i undersökningen (2011, 2013 och 2018). En korrelationskoefficient påvisar huruvida det finns en korrelation mellan variabler samt huruvida korrelationen är positiv eller negativ samt svag eller stark (Djurfeldt, Larsson & Stjärnhagen, 2018). En korrelationskoefficient som är lika med 0 indikerar att en korrelation saknas. Om korrelationskoefficienten är +1 finns en stark positiv korrelation och om den är -1 finns en stark negativ korrelation. Detta innebär även att en korrelationskoefficient som närmar sig 0 är en svag korrelation. För att undersöka om korrelationerna är statistiskt signifikanta gjordes ett signifikanstest i Excel för att få fram p-värdet. P-värdet visar sannolikheten för att korrelationen skulle vara slumpmässig. Ett p-värde som är <5% är
signifikant och innebär att sannolikheten för att korrelationen är slumpmässig är väldigt låg (Djurfeldt m.fl., 2018).
Vid en kvantitativ undersökning är det även av intresse att undersöka variationen hos de variabler som används. I min studie är detta högst relevant av den anledning att en variation inom variabeln andel elever som når kunskapskraven i årskurs 9 skulle indikera att en spridning finns mellan kommuner vilket enligt Skolverket (2012) kan innebära att skolan inte är likvärdig. För att undersöka variationen hos variablerna har jag tagit fram medelvärdet och standardavvikelsen. Medelvärdet är ett centralmått som anger tyngdpunkten inom variabeln och utifrån medelvärdet kan standardavvikelse tas fram. Standardavvikelsen är ett mått på variation och indikerar hur stor den genomsnittliga avvikelsen från medelvärdet är. En mindre standardavvikelse innebär att variabelns data är väldigt nära medelvärdet och därmed är variationen mellan variablerna liten. En högre standardavvikelse innebär istället att variabelns data är mer spridd från medelvärdet vilket innebär att spridningen mellan variabelns data är hög.
4.4 Reliabilitet och validitet
Validitet avser hur väl en undersökning mäter det som syftas att mätas och handlar således om huruvida en studie lyckas operationalisera sina teoretiska begrepp på så sätt att de går att mäta (Djurfeldt m.fl., 2018). I min undersökning är det begreppen likvärdighet och urbanisering som har operationaliserats för att kunna användas i en kvantitativ korrelationsundersökning. Att mäta likvärdighet är inte helt enkelt av den anledning att det är ett brett begrepp med olika innebörd. Därav har jag valt att fokusera på enbart en dimension av likvärdighet – likvärdighet inom resultat. Här uppstår fler svårigheter. Resultaten i form av betyg sätts av lärare utifrån en betygsskala. Jag kan inte veta säkert att betygssättningen i sig görs på samma sätt över hela landet även om detta är målet. Lärare kan möjligtvis tolka betygsskalan på olika vis. Därför har jag valt att enbart använda mig av andelen elever med godkänt betyg för att minimera risken att missuppfattningar vad gäller betygsskalan skulle påverka variabeln som representerar likvärdighet. Vidare utelämnas även två aspekter på likvärdighet då studien fokuserar på likvärdighet som lika kvalitet på utbildning och inte likvärdighet som lika tillgång till utbildning eller kompenserande.
Urbaniseringsgraden operationaliseras genom statistik från Eurostat. Brorström & Parment (2016) skriver om hur Sverige tillsammans med andra länder inom Norden särskiljer sig från många andra länder i Europa. Nordens kommuner är relativt stora till ytan vilket innebär att kommuner i Sverige med en stor yta ofta klassas som mindre stad trots ett stort invånarantal. Det här anser jag dock inte påverkar min studies validitet med den anledning att jag inte jämför kommuner mellan olika länder. Jag tittar på kommuner inom Sverige och därav torde Eurostats urbaniseringsmått vara lämpligt och validerat för studiens syfte.
Reliabilitet handlar om huruvida en undersökning är tillförlitlig. För att säkerställa att min undersökning har hög reliabilitet har jag använt mig av statistik från trovärdiga källor i form av Eurostat och Skolverket. Studiens reliabilitet påverkas även av studiens reproducerbarhet (Djurfeldt m.fl., 2018).) - det vill säga huruvida undersökningen kan utföras igen och nå samma resultat. Jag har beskrivit mitt tillvägagångssätt tydligt och transparent för att göra det möjligt för någon annan att göra samma undersökning. Dataanalysen har gjorts med hjälp av Excel vilket bör innebära att sannolikheten för mätningsfel är liten. Fel kan möjligtvis ha uppstått vid inmatning av data vilket är svårt för mig att upptäcka och kontrollera. Jag bedömer dock att den sannolikheten är liten.
5. Resultat
Resultatet från dataanalysen presenteras i följande kapitel. Först presenteras deskriptiva resultat i form av medelvärdet och standardavvikelsen för studiens variabler. Här presenteras dessutom urbaniseringens utveckling över tid. Därefter presenteras korrelationerna mellan samtliga variabler. Därefter följer en analys av undersökningens resultat.
5.1 Deskriptiv tabell över undersökningens variabler
Tabell 1. medelvärdet och standardavvikelsen för samtliga variabler under läsåren 2011– 2012, 2013/2014 samt 2018/2019.
År Medelvärde Standardavvikelse
2013 1,47 0,64
2018 1,58 0,64
Andel elever som nått kunskapskraven i åk 9
2011–2012 77,2 7,51
2013–2014 76,2 8,09
2018–2019 72,7 8,94
Andel behörig personal 2011–2012 88,3 4,80
2013–2014 87,0 5,21
2018–2019 68,4 8,03
Total kostnad per elev 2011–2012 89 584 9323,92 2013–2014 99 913 9527, 01 2018–2019 115 737 12 248, 35
Variabeln urbaniseringsgrad har ett medelvärde som ökar mellan 2011 och 2018. Detta indikerar att allt fler kommuner i Sverige klassas som mellanstora kommuner och storstäder 2018 jämfört med 2011. Standardavvikelsen är densamma 2011, 2013 och 2018 och ligger på 0,64. Detta innebär att den genomsnittliga avvikelsen från medelvärdet är 0,64.
Variabeln andel elever som nått kunskapskraven i årskurs 9 har ett medelvärde som minskat mellan 2011 och 2018. Detta innebär att en mindre andel elever når kunskapskraven 2018 jämfört med 2011. Samtidigt har även standardavvikelsen ökat från 7,51 till 8,94. Med andra ord är den genomsnittliga avvikelsen från medelvärdet 8,94. Det här innebär att andelen elever som nådde kunskapskraven i årskurs 9 läsåret 2018/2019 skiljer sig mellan kommunerna.
Variabeln andel behörig personal har ett medelvärde som minskat markant mellan 2011 och 2018. Den stora minskningen sker mellan 2013/2014 och 2018/2019 då medelvärdet minskar
innebar att verksamma lärare efter 2015 behövde en lärarlegitimation. Oavsett orsak är det en markant utveckling som påvisar skolans utmaning att rekrytera behörig personal. Standardavvikelsen inom variabeln har även den ökar markant och läsår 2018/2019 är standardavvikelsen så mycket som 8,03. Det här indikerar att det finns skillnader mellan Sveriges kommuner vad gäller andelen behöriga lärare.
Variabeln total kostnad per elev har ökat med cirka 25 000 kronor mellan läsår 2011/2012 och 2018/2019. Samtidigt har även standardavvikelsen inom variabeln ökat och ligger 2018/2019 på cirka 12 000 kronor. Det innebär att det råder ekonomiska skillnader mellan Sveriges kommuner.
Graf 1. Urbaniseringsgraden i Sveriges Kommuner 2011, 2013 och 2018.
Grafen ovan visar hur svenska kommuners urbaniseringsgrad har utvecklats från 2011 till 2018. Mellan 2011 och 2018 har antalet glesbygder minskat från 178 till 145. Samtidigt har antalet mellanstora kommuner ökat från 87 till 121. Antalet storstäder har minskat från 24 till 23.
5.2 Korrelationsutveckling mellan 2011 och 2018
Tabellen nedan visar korrelationskoefficienten mellan samtliga variabler under läsåren 2011– 2012, 2013/2014 samt 2018/2019. Tabellen visar även att p-värdet för samtliga korrelationer är <0,01 vilket innebär att korrelationerna är signifikanta.
178 178 145 87 87 121 24 24 23 0 50 100 150 200 2011 2013 2018
URBANISERINGSGRAD SVERIGES
KOMMUNER 2011, 2013 OCH 2018
Tabell 2. Korrelationen mellan studiens variabler. Läsår Urbaniseringsgrad andel behöriga lärare Total kostnad per elev Andel elever som når kunskapskraven i årskurs 9 2011 – 2012 0,09* 0,13* -0,04* 2013 – 2014 0,13* 0,09* -0,11* 2018 – 2019 0,29* 0,36* -0,25* andel behöriga lärare 2011 – 2012 -0,17* -0,05* 2013 – 2014 -0,21* -0,09* 2018 – 2019 0,20* -0,27* Total kostnad per elev 2011 – 2012 -0,22* 2013 – 2014 -0,22* 2018 – 2019 -0,34*
Korrelation mellan urbaniseringsgrad och andel elever som når kunskapskraven i årkurs 9.
Tabellen (tabell 2) visar att det finns en positiv korrelation mellan urbaniseringsgrad och andel elever som når kunskapskraven i årskurs 9. Korrelationen har dessutom blivit starkare mellan 2011 (r=0,09, p <0,01) och 2018 (r=0,29, p <0,01). Korrelationen innebär att ju högre urbaniseringsgrad desto högre andel elever som når kunskapskraven i årskurs 9. Med andra ord är det en större andel elever som når kunskapskraven i årskurs 9 i storstäder än vad det är i glesbygder och mellanstora kommuner.
Korrelation mellan urbaniseringsgrad och andel behöriga lärare.
Fortsättningsvis visar tabellen (tabell 2) att korrelationen mellan urbaniseringsgrad och andel behöriga lärare är negativ 2011 (r=-0,17, p <0,01) och 2013 (r=-0,21, p <0,01). Det innebär att ju högre urbaniseringsgrad desto lägre andel behöriga lärare. Med andra ord hade storstäder lägre andel behöriga lärare. År 2018 visar undersökningen dock en positiv korrelation (r=0,20, p <0,01) vilket innebär att ju högre urbaniseringsgrad desto högre andel behöriga lärare. Med andra ord är det högre andel behöriga lärare i storstäder och lägre andel i glesbygder. Detta beror troligtvis på att lärarlegitimationen kom 2011 och från 2013 var den obligatorisk. Fram tills 2015 fick vissa fortsätta utan. Statistiken tidigare är således andel med pedagogisk examen och sedan är det lärarlegitimation. Den positiva korrelationen 2018 innebär att storstäder har en högre andel behöriga lärare jämfört med glesbygder.
Korrelation mellan urbaniseringsgrad och total kostnad per elev.
Tabellen visar även att det mellan variablerna urbaniseringsgrad och total kostnad per elev finns en negativ korrelation. Detta innebär att ju högre urbaniseringsgrad desto lägre total kostnad. Med andra ord är det en lägre kostnad per elev i en storstad jämfört med per elev på glesbygden som då har en högre kostnad. Den negativa korrelationen har dessutom blivit starkare mellan 2011(r=-0,22, p <0,01) och 2018 (r=-0,34, p <0,01). Utvecklingen av korrelationen tyder på att ju mer urbaniserat Sverige blir desto lägre blir kostnaden per elev i storstad och desto högre blir kostnaden per elev på glesbygden.
Korrelation mellan andel elever som når kunskapskraven i åk 9 och andel behöriga lärare och den totala kostnaden per elev.
Vidare visar tabellen (tabell 2) att det mellan variablerna andel elever som nått kunskapskraven och andel behöriga lärare finns en positiv korrelation som har blivit starkare mellan 2011(r=0,13, p <0,01) och 2018 (r=0,36, p <0,01). Ju högre andel elever som når kunskapskraven ju högre andel behöriga lärare. Denna korrelation innebär således även att ju lägre andel elever som når kunskapskraven desto lägre andel behöriga lärare. Mellan andel elever som nått kunskapskraven och den totala kostnaden per elev finns en negativ korrelation som även den har blivit starkare från 2011 (r=-0,04, p <0,01) till 2018 (r=-0,25, p <0,01). Detta innebär att när andelen elever som nått kunskapskraven är hög så är den totala kostnaden per elev låg.
Korrelation mellan andel behöriga lärare och den totala kostnaden per elev.
Slutligen visar tabellen (tabell 2) att mellan andel behöriga lärare och den totala kostnaden per elev finns en negativ korrelation. Det innebär att när andelen behöriga lärare är hög så är den totala kostnaden per elev låg. Läsåret 2011–2012 var korrelationen(r) = -0,05 (p <0,01) och läsåret 2018–2019 var korrelationen(r) = -0,27. Det negativa sambandet har således växt sig starkare.
Sammanfattningsvis visar korrelationsanalyserna att det finns en positiv korrelation mellan urbaniseringsgrad och andel elever som når kunskapskraven i årskurs 9 och att den har blivit starkare mellan 2011 och 2018. Detta innebär att storstäder har en högre andel elever som når kunskapskraven i årskurs 9 jämfört med glesbygder. Det här innebär att urbaniseringen har haft en negativ inverkan på glesbygdens förmåga att erbjuda kvalitativ utbildning och att urbaniseringen påverkar skolans likvärdighet. Dessutom visar korrelationsanalyserna att det i storstäder finns en större andel behöriga lärare och att den totala kostnaden per elev är lägre i städer jämfört med glesbygder. Dessa samvariationer kan möjligtvis förklara varför det finns en positiv korrelation mellan urbaniseringsgrad och andel elever som når kunskapskraven i årskurs 9.
6. Diskussion och slutsats
Syftet med min studie var att undersöka urbaniseringens konsekvenser för likvärdigheten i skolan i svenska kommuner samt att undersöka hur dessa konsekvenser utvecklats mellan läsåren 2011/2012 och 2018/2019. Min studie har besvarat sitt syfte och har fördjupat förståelsen för hur urbaniseringen påverkar skolans likvärdighet. Likvärdighet är dock ett brett begrepp och därför har studien inriktat sig på en dimension av begreppet – lika kvalitet på utbildning. Studien kan därmed inte förklara urbaniseringens konsekvenser på likvärdighet som helhet. Dessutom har studien använt ett mått på urbanisering vilket har kritiserats för att inte vara anpassat till hur Norden ser ut (Brorström & Parment, 2016). Detta torde inte ha påverkat min studie negativt av den anledning att jag inte jämför mellan länder utom inom samma land. Ändock hade det varit intressant att använda ett annat mått som komplement.
Min undersökning visar hur urbaniseringen fortskrider i Sverige. Mellan 2011 och 2018 har antalet glesbygdskommuner minskat markant. Denna utveckling är inte helt oväntad och förväntas fortsätta (Boverket, 2012). Parallellt med denna utveckling har andelen elever som når kunskapskraven i årskurs 9 minskat mellan 2011 och 2018. Dessutom har spridningen i resultat mellan kommuner ökat mellan 2011 och 2018. Min undersökning har visat att det finns en, om än svag, positiv korrelation mellan urbaniseringsgrad och andel elever som når kunskapskraven i årskurs 9 som blivit starkare mellan 2011 och 2018. En ökad spridning mellan kommunernas skolresultat tillsammans med den positiva korrelationen mellan urbanisering och andel elever som når kunskapskraven indikerar att urbaniseringen har en negativ inverkan på likvärdigheten i den svenska skolan. Även om korrelationen är svag ger den oss en indikation om i vilket håll utvecklingen går och det är rimligt att ifrågasätta huruvida den svenska skolan kan hantera ett allt mer urbaniserat samhälle.
Vidare visar min undersökning att det läsåret 2018/2019 finns en positiv korrelation mellan andelen behöriga lärare och urbaniseringsgrad. Det här indikerar att andelen behöriga lärare är högre i storstäder jämfört med glesbygder. Detta går i linje med vad Skolverket (2000) skriver om svårigheterna att på glesbygder rekrytera behörig personal. Det är därmed inte förvånande att det är finns en positiv korrelation mellan urbaniseringsgrad och andel elever som når kunskapskraven i årskurs 9. Forskning visar att lärarens kompetens är det som påverkar
svag positiv korrelation. Urbaniseringen förväntas fortskrida samtidigt som Skolverket (2019) rapporterar om en ökad lärarbrist i Sverige – vad kommer detta innebära för glesbygden?
En orsak till att det är svårare att få behöriga lärare på glesbygder är av ekonomiska skäl. Efter kommunaliseringen av skolan är kommunerna ansvariga och får fördela de ekonomiska resurserna som de vill. Skolverket (2000) har konstaterat att glesbygden har sämre ekonomiska förutsättningar på grund av mindre skatteintäkter. Samtidigt är skolverksamheten dyrare på glesbygder vilket även min undersökning visar. Min undersökning visar att det finns en negativ korrelation mellan urbaniseringsgrad och kostnad per elev vilket indikerar att det på glesbygden är dyrare att erbjuda utbildning. Dessutom menar Skolverket (2000) att glesbygdskommuner inte har förutsättningarna att ha en fungerade utvärdering och uppföljning av sina verksamheter och sin fördelning av resurser. Därför kan det ifrågasättas huruvida det är lämpligt att ansvaret för skolan och fördelningen av ekonomiska resurser ligger hos kommunerna. Detta då urbaniseringen skapar olika förutsättningar för kommunerna att ta det ansvaret.
Skollagen (SFS 2010:800) stipulerar att skolundervisningen ska vara likvärdig och att alla elever, oavsett var de bor, ska ges förutsättningar att nå målen. Statens utredning vilken utvärderar kommunaliseringen av skolan (SOU 2014:5) påpekar att en viktig faktor för att upprätthålla en likvärdig skola är att vi har en välfungerande utvärdering och uppföljning av hur väl skolan följer de mål och riktlinjer som finns. Vidare påpekas i utredningen (SOU 2014:5) att en förutsättning för att kommunaliseringen av skolan ska vara fungerande är en lyckad uppföljning och utvärdering av skolverksamheten. Hur ska glesbygderna, med dagens förutsättningar, kunna åstadkomma detta?
Samtidigt som glesbygden står inför utmaningar visar även studier att storstäder har sina utmaningar (Brorström & Parment, 2017). I större kommuner, som ofta består av en mer heterogen befolkning, är segregation och sociala problem större än på glesbygder. Unicef (2018) konstaterar att Sverige brister i att bemöta och kompensera för elevers socioekonomiska bakgrund. För att då återknyta till en annan dimension av likvärdighet blir det även tydligt att den svenska skolan har svårt att upprätthålla sitt kompensatoriska uppdrag. Det skulle utifrån detta vara av relevans att undersöka fler dimensioner av likvärdighet i förhållande till urbaniseringen för att kunna få ett bredare resultat och en större förståelse för relationen mellan urbanisering och likvärdighet.
Sammanfattningsvis visar denna studie att urbaniseringen har påverkat skolans förmåga att upprätthålla likvärdig utbildning. Studien har undersökt Sveriges kommuner mellan åren 2011 och 2018 med hjälp av tre variabler för att förstå urbaniseringens konsekvenser på den svenska skolan. Sveriges kommuner har olika förutsättningar för att bedriva sina skolverksamheter och för att utvärdera hur väl dessa bedrivs utifrån de mål och riktlinjer som stipuleras i skollagen och övriga styrdokument. Vidare har urbaniseringens konsekvenser på grundskoleutbildningens likvärdighet blivit större mellan 2011/2012 och 2018/2019. Samtidigt förväntas urbaniseringen fortsätta och därav kan jag ana att konsekvenserna kan komma att fortsätta bli större. Min studie visar att det är viktigt att skolan utvecklas jämsides med urbaniseringen och påvisar vikten av att vi agerar redan nu. Om vi fortsätter som vi gör nu riskerar urbaniseringen att fortskrida på bekostnad av likvärdigheten i skolan.
Referensförteckning
Elektroniska källorBet. 2010/11: UbU5. (2011). Legitimation för lärare och förskollärare. Stockholm: Utbildningsutskottet.
Boverket (2012). Vision för Sverige 2025: dnr: 109–2640/2011: rapportering av
regeringsuppdrag. Karlskrona: Boverket.
Brorström, S. & Parment, A. (2016) Är urbanisering och tillväxt nödvändiga? – för attraktiva
platsvarumärken i en kommunal kontext. (33). Hämtad från: Nationella Kommunforskningsprogrammet: https://www.natkom.se/PDF/Rapporter/033.pdf
Davidsson, E., Karlsson, K.G. & Oskarsson, M. (2013). Trender och likvärdighet: Svenska elevers resultat på PISA naturvetenskap i en internationell jämförelse [Elektronisk resurs]. Utbildning och Demokrati. (22:3, 37-52). Hämtad från http://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/16648/UD%20nr%203.pdf;jsessionid=EFAB3 6DD6F7892DA1D8A2217878EDF0C?sequence=2
FN. (2018). The World’s Cities in 2018. Hämtad
från:https://www.un.org/en/events/citiesday/assets/pdf/the_worlds_cities_in_2018_data_book let.pdf
Fogel, A. (2012). Likvärdighet, målstyrning och mätbarhet – en skolhuvudmans dilemma. Högskolan i Gävle.
Fogelholm, P., de Line Ficht, J. & Esaiasson, P. (2019). När beslutet fattas: en studie av
kommuners hantering av skolnedläggningar. Göteborg: Förvaltningshögskolan.
Frostenson, M. (2014). Lärarlegitimationen som organisationsfråga. Strategisk respons och professionella konsekvenser. Utbildning & Demokrati, 23 (2), 45–69. Hämtad från: https://www.oru.se/globalassets/oru-sv/forskning/forskningsmiljoer/hs/humus/utbildning-och-demokrati/2014/nr-2/magnus-frostenson---lararlegitimationen-som-organisationsfraga.pdf
Högdin, S. (2007). Utbildning på (o)lika villkor: om kön och etnisk bakgrund i grundskolan. Diss. (sammanfattning) Stockholm: Stockholms universitet, 2007. Stockholm. Hämtad från: http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:196956/FULLTEXT01.pdf
Proposition 2010/11: 20. Legitimation för lärare och förskollärare. [Elektronisk] Stockholm: Utbildningsdepartementet. Tillgänglig: https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/proposition/2010/10/prop.-20101120-/ [2020-04-20]
SCB (2015). Urbanisering – från land till stad. Hämtad från: https://www.scb.se/hitta-statistik/artiklar/2015/Urbanisering--fran-land-till-stad/
Skollag (SFS 2010:800). Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Skolverket (2000). Utbildningsvillkor i glesbygd. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2012). Likvärdig utbildning i svensk grundskola? en kvantitativ analys av
likvärdighet över tid. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2019). Lärarprognos 2019: redovisning av uppdrag att ta fram återkommande
prognoser över behovet av förskollärare och olika lärarkategorier. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (u.å.). Sök statistik. Hämtad från:
https://www.skolverket.se/skolutveckling/statistik/sok-statistik-om-forskola-skola-och-vuxenutbildning?sok=SokA
SOU 2014:5. Staten får inte abdikera: om kommunaliseringen av den svenska skolan. Hämtad från: https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2014/02/sou-20145/
Sveriges kommuner och landsting (2015). Urbanisering: utmaningar för kommuner med
Jiang, L. (2014). Internal consistency of demographic assumptions in the shared socioeconomic pathways. Popul Environ 35, 261–285. https://doi.org/10.1007/s11111-014-0206-3
Johansson, M. (2007). Urbanisering, storstäder och tillväxt [Elektronisk resurs] en
kunskapsöversikt kring sambandet mellan städer och ekonomisk tillväxt. Stockholm: Institutet
för tillväxtpolitiska studier (ITPS.
Unicef. (2018). An Unfair Start. Inequality in Children’s Education in Rich Countries. Hämtad från: https://blog.unicef.se/2018/10/30/sverige-brister-nar-det-galler-likvardighet-i-skolan/
Wahlström, N. (2002). Om det förändrade ansvaret för skolan [Elektronisk resurs] vägen till
mål- och resultatstyrning och några av dess konsekvenser. Diss. Örebro: Örebro universitet,
2002.
Wigerfeldt, B. (2009). En likvärdig skola?. Educare (nr 2-3), s.41-71. Hämtad från: https://muep.mau.se/handle/2043/9213
Xu, S. & Law, W.W. (2015). Rural Education and Urbanization: Experiences and Struggles in China Since the Late 1970s. Global Education Review, 2(4), 78–100.
Böcker
Djurfeldt, G., Larsson, R. & Stjärnhagen, O. (2018). Statistisk verktygslåda 1:
samhällsvetenskaplig orsaksanalys med kvantitativa metoder. (Tredje upplagan). Lund:
Studentlitteratur.
Englund, T. & Quennerstedt, A. (2008). Likvärdighetsbegreppet i svensk utbildningspolitik. I Englund, T. & Quennerstedt, A. (red.) Vadå likvärdighet? studier i utbildningspolitisk
