Träningsupplägg som leder till
framgång inom 3x3 basket
- En intervjustudie med landslagsledare i Sverige
och ledande världsmästarnationen Serbien
Djordje Glavcic och Felix Hallström
GYMNASTIK- OCH IDROTTSHÖGSKOLAN
Självständigt arbete grundnivå 69:2020
Ämneslärarprogrammet: 2017–2022
Handledare: Sanna Nordin-Bates
Examinator: Leif Yttergren
Sammanfattning
Syfte och frågeställningar: Syftet med denna studie var att belysa hur serbiska och svenska
landslagstränare planerar en säsong i 3x3 basket. Förhoppningsvis kommer uppfattningen förbättras om vad som kan påverka och vilka delar som är viktiga i träningsuppläggen. Anledningen till att Serbien undersöks är på grund av att de är en världsledande nation inom 3x3 basket och att deras träningsupplägg kan vara en anledning till deras framgång.
Studien strävar efter att svara på följande frågeställningar:
● Vad är orsaken till framgångarna för det serbiska 3x3 landslaget? ● Vad anser 3x3 landslagstränarna i Serbien och Sverige är viktiga delar i
träningsupplägget under en säsong, med fokus på aeroba och anaeroba förmågor? ● Vilka orsaker upplever tränarna i Serbien och Sverige påverkar träningsupplägget?
Metod: Syfte och frågeställningarna besvarades med hjälp av en kvalitativ intervjustudie.
Den kvalitativa datainsamlingen har sammanställts och bearbetats genom meningskoncentreringsmodellen i programmet NVivo-version 12.
Resultat: Studien påvisar att Serbien och Sverige har två olika tillvägagångsätt när det
kommer till planeringen och utförandet av sina träningsupplägg. Analys av data ledde oss till en huvudorsak som visades påverka hur utformningen av ett träningsupplägg för de aeroba och anaeroba förmågorna kan komma att se ut. Huvudorsaken påvisar att träningsupplägget ser annorlunda ut eftersom serbiska herrlandslaget enbart spelar 3x3 basket. Utifrån
huvudorsaken förekom också att träningsupplägget utformas beroende på tiden som tränarna har att spendera med laget och antal turneringar som spelas under en säsong. En annan orsak som påverkar träningsupplägget är tränarnas individuella erfarenheter och tillgångar.
Slutsats: Studiens slutsats är att det svenska träningsupplägget kan förbättras och att Serbien
ständigt försöker utveckla sitt redan framgångsrika träningsupplägg. Det svenska
träningsupplägget för utveckling av aeroba och anaeroba förmågor behöver planeras och struktureras för att spelarna ska uppnå bättre form. Slutsatsen är att rekrytering av spelare som enbart ska spela 3x3 basket skulle bidra till bättre resultat för både de serbiska damerna och hela svenska landslaget. Utformandet av sportens kravprofil i Sverige skulle kunna leda till bättre planering av när och hur landslaget bör samlas och börja träna.
Innehållsförteckning
1. Bakgrund 1
1.1 Likheter och skillnader mellan 5 vs 5 och 3x3 basket 2
1.2 Ranking inom 3x3 basket 2
1.3 Tidigare forskning 3
1.3.1 Det anaeroba energisystemet 4
1.3.2 Det aeroba energisystemet 5
1.3.3 Anaerob och aerob förmåga inom basket 6
1.4 Idrottsvetenskapligt bidrag 8
2. Syfte och frågeställningar 8
2.1 Syfte 8 2.2 Frågeställningar 8 3. Metod 8 3.1 Kvalitativ metod 9 3.2 Urval 9 3.3 Intervjuguide 9 3.5 Etiska överväganden 10
3.6 Trovärdighet och pålitlighet 11
3.7 Analys av kvalitativa data 12
4. Resultat 15
4.1 Orsaken till framgångarna för det serbiska 3x3 landslaget 16 4.2 Viktiga delar i träningsupplägget under en 3x3 säsong med fokus på aeroba och anaeroba
förmågor 17
4.3 Orsaker som tränarna i Serbien och Sverige upplever påverkar träningsupplägget 20
5. Diskussion 22
5.1 Orsaken till framgångarna för det serbiska 3x3 landslaget 24 5.2 Viktiga delar i träningsupplägget under en 3x3 säsong med fokus på aeroba och anaeroba
förmågor 25
5.3 Orsaker som tränarna i Serbien och Sverige upplever påverkar träningsupplägget 26
5.4 Slutsats och framtida forskning 27
Litteraturförteckning 30
Bilaga 1: Litteratursökning 34
Bilaga 2: Informationsbrev 36
Bilaga 3: Samtyckesblankett 39
1
1. Bakgrund
3x3 är en strukturerad tävlingsform av streetbasket som är framtagen av det Internationella Basketförbundet (FIBA). Visionen för 3x3 basket är att sporten ska vara universell,
underhållande och professionell (FIBA 3x3, 2020). FIBA:s vision är att alla ska kunna utöva sporten oavsett om det är inomhus eller utomhus. Det som behövs för att spela en match är sex stycken spelare samt en korg på en basketplanhalva. 3x3 basket är en basketgren där reglerna är simpla och gjorda för att spelet ska hålla ett högt tempo. Musik spelas hela tiden under matchens gång för att locka yngre publik. 3x3 har som slogan “From the Streets to the Olympics” där målet är att ge nya spelare och länder en chans att synas och kunna nå
världstoppen. Utvecklingen av 3x3 basket går väldigt fort framåt och från att idrottens första turnering spelades år 2010 tog det bara sju år tills sporten accepterades av OS-kommittén. 3x3 basket är planerad att träda i kraft under de Olympiska Spelen i Tokyo 2021 (FIBA 3x3, 2020). Visionen som 3x3 har och våra upplevelser av sporten är anledningen till varför vi fick upp ögonen för sporten och det ligger därmed i vårt intresse att genomföra en studie som handlar om 3x3 basket.
Från de sex världsmästerskap (VM) som är spelade i 3x3 basket så har Serbien fyra guld (FIBA 3x3, 2020). Under de europeiska mästerskapen (EM) har Serbien tagit två guld från fem spelade turneringar (FIBA 3x3, 2020). Därmed är det serbiska 3x3 landslaget en världsledande nation som gör dem till den perfekta kandidaten att kontakta för att få information om hur de gått tillväga. Genom denna studie kanske det går att komma underfund med hur Serbien har lyckats bygga upp ett träningsupplägg som verkar vara framgångsrikt. Möjligtvis är träning av spelarnas aeroba och anaeroba förmåga en orsak till de serbiska lagens framgångar, eftersom de vinner turneringar som spelas tätt inpå varandra.
3x3 basket har funnits i Sverige sedan 2010 men har inte lyckats etablera sig i samma
utsträckning som i andra länder. Utveckling av 3x3 i Sverige var inte aktuellt förrän 2015 och då med initiativet från Svenska Basketbollförbundet som valde att starta landslag på alla nivåer. I dagsläget finns många svenska lag och spelare som vill lära sig och är motiverade att träna 3x3 men det saknas riktlinjer för hur de ska gå tillväga. Det finns en önskan med denna studie att generera kunskap kring hur spelarna kan träna och utvecklas för att bli så bra 3x3 basketspelare som möjligt.
2
1.1 Likheter och skillnader mellan 5 vs 5 och 3x3 basket
Eftersom 3x3 basket har formats utifrån 5 vs 5 basket så finns det många aspekter som gör att sporterna liknar varandra men det finns fler skillnader än likheter. Skillnaderna mellan
sporterna är att 5 vs 5 spelas på en plan med måtten 28x15 meter med två korgar medan 3x3 basket spelas på en basketkorg och spelytan är hälften så stor (FIBA, 2020; FIBA 3x3, 2020). Ett lag som spelar 3x3 basket består av tre spelare plus en avbytare och det skiljer sig från 5 vs 5 eftersom sådana lag har fem spelare ute på plan och sju avbytare (FIBA, 2020; FIBA 3x3, 2020). En match inom 3x3 basket kan pågå i max 10 minuter och det kan innebära fyra gånger kortare speltid än i en 5 vs 5 match som anordnas av FIBA. För att vinna krävs det att ett av lagen antingen når 21 poäng innan tiden tar slut eller har flest poäng efter 10 minuter. Poängfördelningen innebär att alla mål som kommer inifrån linjen som är 6,75 meter från korgen räknas som ett poäng och alla som kommer utanför linjen räknas som två poäng. Ett anfall i 3x3 basket är 12 sekunder långt, vilket är hälften så kort som i 5 vs 5 (FIBA 3x3, 2020). Inom 5 vs 5 så spelar damer och herrar med olika storlek på bollen. Herrarna spelar med en boll som är i storlek sju och damerna med storlek sex. I 3x3 basket används istället en boll med samma storlek för bägge kön: bollens storlek är sex men den väger som en boll med storlek sju (FIBA 3x3, 2020). Sista skillnaderna mellan 5 vs 5 och 3x3 är att matcherna i 3x3 basket spelas under en turnering som oftast pågår från fredag till söndag. I 5 vs 5 spelas vanligtvis en match per dag och under en turnering, så som ett EM, har spelarna har 24 timmars vila mellan matcherna. Till skillnad från 5 vs 5 där alla matcher spelas inomhus så spelas alla 3x3 matcher utomhus förutom vid dåligt väder, då flyttas hela turneringen inomhus.
1.2 Ranking inom 3x3 basket
Rankinglistor för herrar inom 3x3 basket finns för landslaget, klubbar och individer. 2020/2021 års rankinglistor är frusna sedan den 1: a april 2020 på grund av pandemin förorsakad av Covid-19. På herrsidan lyser Serbiens framgång igenom på följande vis:
● Serbiska landslaget är rankat som nummer ett i världen.
● De första två platserna på klubbarnas rankinglista upptas av serbiska klubbar. ● Sex av de tio bästa spelarna på den individuella rankinglistan kommer från Serbien.
● Jämförelsevis ligger svenska landslaget på 55:e plats bland herrarna (FIBA 3x3, 2020).
3
Ranking på damsidan skiljer sig så att det bara finns individuell- och landslagsranking, och ingen ranking av klubbar.
● Serbiska damlandslaget ligger på 43:e plats.
● Svenska damlandslaget ligger på 59:e plats (FIBA 3x3, 2020).
Prestationsmässigt ligger svenska 3x3 herrlandslaget långt efter Serbien. Serbiska 3x3
damlandslaget har haft mer framgång än det svenska, eftersom de har lyckats kvala sig till de stora turneringarna men prestationsmässigt är det inte mycket som skiljer dem åt. Både svenska dam- och herrlandslagen har misslyckats att kvala sig till ett EM eller en VM-turnering. Förhoppningsvis kan svenska tränare och spelare ta lärdom och få nya idéer samt information gällande träningsupplägg från den världsledande nationen.
1.3 Tidigare forskning
Med tanke på att 3x3 basket är en relativt ny sport så finns det väldigt lite forskning kring fysiska och psykiska utmaningar som förekommer inom idrotten. Tränarna som inte har mycket kunskap kring hur träningsupplägget borde se ut för 3x3 basket måste börja från grunden och det är bäst för dem att följa generella rekommendationer om hur idrottare bör tränas. I boken “Theory and Methodology Training” av Bompa och Haff (2009) beskrivs det hur ett träningsupplägg kan framställas systematiskt och utan stora risker för skador. Bompa och Haff (2009) förklarar att det finns olika variationer av träning, hur ett träningsupplägg planeras, vilka träningsperioder som bör finnas i träningsupplägget, hur och när styrka och uthållighet kan tränas.
I en studie från FIBA som utfördes av Montgomery och Maloney (2018) bekräftas att sporterna 5 vs 5 och 3x3 skiljer sig åt. En av skillnaderna är de fysiologiska krav som ställs på spelarna i båda sporterna. Enligt Montgomery och Maloney (2018) är det fysiologiska kravet som ställs på 3x3 basket betydligt mer anaerobt än i 5 vs 5 basket och eftersom att speltiden är kortare är intensiteten dubbelt så hög i 3x3 basket. Det finns ingen
idrottskravprofil i Sverige och det kan vara anledningen till varför utvecklingen av idrotten går långsammare än i andra länder. Majoriteten av spelarna och tränarna som är aktiva inom 3x3 basket är även aktiva inom 5 vs 5 basket. Därför kopplas ofta forskningen och
4
Matchdensitet är summan av det utförda arbetet under en match och är beroende av intensitet och alla händelser under matchens gång (Schelling & Torres-Ronda, 2013). Inom klassisk 5 vs 5 basket pratas det om intensiva händelser under matchen som har densiteten 1:1, som betyder att om utförda arbetet är 15 sekunder långt följs den av lika lång tid vila (Schelling & Torres-Ronda, 2013). Högintensiva händelser inom 5 vs 5 basket har densitet 1:10, vilket betyder att om du spelar en sekund så vilar du i tio sekunder. Dessa egenskaper syftar på att spelare ska kunna upprepa högintensiva ansträngningar, och det är en viktig
konditionskomponent för olika idrotter, inklusive basket (Schelling & Torres-Ronda, 2013). Densiteten i studien är räknat för 5 vs 5 basket och det finns inte någon forskning inom 3x3 basket. Högintensiva moment kräver en längre återhämtningsperiod men det blir svårt att vila eftersom 3x3 är så pass intensivt och spelet pågår nästan helt utan stopp. Det är problematiskt att gissa densiteten eftersom spelet kan pågå i flera minuter utan tid för paus. Spelare på planen får sällan någon återhämtningsperiod som avbytaren får. Det faktum att planen är mindre och att speltiden är kortare i 3x3 basket leder till att spelarna förflyttar sig mindre under en match men under hög intensitet. Korta men intensiva turneringar är en anledning till att spelarna töms på energi och inte hinner återhämta sig mellan matcherna (Montgomery & Maloney, 2018).
Därför är det väldigt viktigt att reglera energin för att komma väl förberedd inför en turnering för att orka och klara av de fysiska krav som ställs på förmågorna. Energi är det som hjälper en idrottare att utföra ett fysiskt arbete. Energin som krävs för en muskulär kontraktion förekommer från omvandling av adenosintrifosfat (ATP) till adenosindifosfat + fosfat (ADP+P). Kroppen kan producera energi genom tre olika sätt och kroppen kan själv välja vilket energisystem som ska aktiveras beroende på fysisk aktivitet: två anaeroba system och ett aerobt (Bompa & Haff, 2009).
1.3.1 Det anaeroba energisystemet
Det primära anaeroba energisystemet är fosfatsystemet (ATP-PC). Skelettmuskeln kan endast lagra en liten mängd ATP och det leder till att energi som produceras under den anaeroba fosfatsystemprocessen räcker mellan 3 - 20 sekunder för det högintensiva arbetet.
Fosfatsystemet är den primära energikällan för högintensiva aktiviteter såsom korta sprinter och hopp, vilka båda förekommer frekvent inom 5 vs 5 och 3x3 basket (Bompa & Haff, 2009; Mancha-Triguero et al., 2020).
5
Det sekundära anaeroba energisystemet är glykogensystemet. Glykogensystemet aktiveras vid fysisk aktivitet som utförs mellan 20 sekunder och 2 minuter. Energi som produceras via detta system kommer från nedbrytning av blodglukos och glykogen som lagras i kroppen. Glykogensystemet aktiveras vid upprepande riktningsförändringar och sprinter (Bompa & Haff, 2009). Betydelsen av att ha ett bra tränat anaerobt energisystem är viktigt eftersom de bästa lagen i 5 vs 5 och 3x3 basket kan utföra upprepade explosiva rörelser. De bästa lagen kan kännas igen av att de har högre intensitet och att de kan utföra högintensivt arbete under en längre period (Mancha-Triguero et al., 2020; Montgomery & Maloney, 2018). Enligt Montgomery och Maloney (2018) är det fysiologiska kravet mer anaerobt i 3x3 än i 5 vs 5 som gör att det anaeroba systemet är högt bland de bästa 3x3 lagen. För att utöva 3x3 eller 5 vs 5 basket på den högsta nivån måste en spelare visa att hen besitter hög anaerob förmåga som till exempel: sprint, riktningsförändringar och vertikala hopp (Abdelkrim et al., 2010; Apostolidis et al., 2004; Delextrat et al. 2008; Hoffman et al., 1996; Montgomery &
Maloney, 2018; Stojanovic et al., 2018; Štrumbelj et al., 2014). Basketspecifika rörelser inom 3x3 eller 5 vs 5 innefattar vertikala hopp som inträffar ungefär varje minut, högintensiva sprinter varannan sekund och riktningsförändringar var tredje sekund (McInnes et al. 1995; Mongomery & Maloney, 2018; Stojanovic et al., 2018; Taylor et al., 2015). Alla ovannämnda rörelser under spelet har en stor koppling till utveckling av kraft, hastighet och smidighet och hjälper en spelare att göra poäng eller spela bra försvar (Stojanovic et al., 2018).
1.3.2 Det aeroba energisystemet
Det tredje energisystemet som kan producera energi i kroppen är syresystemet. Till skillnad från glykogensystemet så producerar den energi med hjälp av syre. Syreenergisystemet kallas också för det aeroba systemet som producerar energi när kroppen utför det fysiska arbetet mellan två minuter och ungefär tre timmar (Bompa & Haff, 2009). Aerob kapacitet är därmed idrottarens förmåga att fortsätta med likvärdig arbetsinsats under en längre period. Under matchens gång varierar energiförbrukningens krav på en idrottare. Senare under matchen blir energiförbrukningen lägre vid samma stimulans eftersom kroppen försöker spara energin som är kvar. Om idrottaren snabbt kan återhämta sig från de intensiva ansträngningarna under en kort period kan det leda till att utövaren presterar bättre vid upprepande tillfällen och därmed har en bra aerob kapacitet (Mancha-Triguero et al., 2020).
6
Aerob förmåga är viktigt för att spelarna inte ska få syrebrist och mjölksyra som kan leda till trötthet (Bompa & Haff, 2009). För att testa mjölksyrenivån används tester som mäter blodlaktatnivån. Blodlaktatnivån används som en indikator som visar hur hög intensiteten är på den fysiska aktiviteten och vilket energisystem som primärt används (Bompa & Haff, 2009). En 3x3 basketspelare förflyttar sig mellan 0.7 - 1 km under en match (FIBA 3x3, 2019) och en 5 vs 5 spelare förflyttar sig ungefär 5 - 6 km under en elitbasketmatch
(Stojanovic et al., 2018). Kortare förflyttning under en 3x3 match betyder dock inte att det är mindre krävande att spela 3x3 än 5 vs 5 med tanke på att det spelas flera matcher under en och samma turnering (Conte et al., 2019). Den genomsnittliga blodlaktatkoncentrationen hos manliga 3x3 basketspelare ligger på 6.33 (±2.43) mmol/L och hos kvinnliga 3x3
basketspelare på 6.09 (±2.24) mmol/L(Montgomery & Maloney, 2018). Antropometriska variationer hos 5 vs 5 spelare gör att de uppvisar olika blodlaktatnivåer med ett spann mellan 3,7 och 13,2 mmol/L (Ben Abdelkrim et al., 2007; Ben Abdelkrim et al., 2010; McInnes et al., 1995; Rodríguez-Alonso et al., 2003).
1.3.3 Anaerob och aerob förmåga inom basket
Det är viktigt att fastställa kraven som ställs på en 3x3 basketspelare under en match,
turnering och en hel säsong. Fastställning av kvantiteten påverkar träningsupplägget eftersom en spelare under träning bör sträva efter matchlika situationer (Bompa & Haff, 2009). Enligt Montgomery och Maloney (2018) är förändring av hastigheten och accelerationen som ackumuleras under rörelserna och föreställer den belastningsnivån som en spelare behöver vara redo för inför en match. Spelarbelastningen räknas ut när de ackumulerade rörelserna divideras med speltiden och värdet som fås föreställer den relativa intensiteten. Den
genomsnittliga relativa intensiteten i 5 vs 5 basket är tre gånger högre än i 3x3 basket men det förklaras utifrån olika förflyttningsavstånd som spelarna täcker under en match (Montgomery & Maloney, 2018). Det som visar hur hög intensiteten är i 3x3 basket är förhållandet mellan spelarbelastningen och tiden som spelarna spenderar ute på planen. Enligt Montgomery och Maloney (2018) belastas manliga och kvinnliga 3x3 basketspelare dubbelt så mycket som 5 vs 5 spelarna. Manliga 3x3 basketspelare har en belastning på 6.7 ± 1.5 och kvinnliga 6.5 ± 1.4 per minut. Eftersom belastningen är högre i 3x3 basket och matcherna spelas på sådant sätt att spelarna har kort tid för återhämtning så är anaerob förmåga i kombination med aerob förmåga viktigt för att orka hela matchens gång. Montgomery & Maloney (2018) skriver om
7
att manliga 3x3 basketspelare överlag har sämre aerob kapacitet än 5 vs 5 spelare medan 3x3 damerna har ungefär samma värde som de som spelar 5 vs 5 basket.
Tidigare forskning visar att en spelare under en 5 vs 5 match kommer upp och stannar på mellan 85 - 95 % av sin maximala hjärtfrekvens (Puente et al., 2017). Enligt Montgomery och Maloney (2018) har 3x3 basketspelarna 80% av den maximala hjärtfrekvensen under matchens gång. Montgomery och Maloney (2018) förklarar att den lägre hjärtfrekvensen hos 3x3 basketspelarna beror på att de förflyttar sig mindre under spelets gång vilket gör att den relativa intensiteten i proportion till den maximala intensiteten är lik 5 vs 5 basket. Detta är unikt för 3x3 eftersom det visar att spelet ställer höga krav på spelarna när det kommer till snabba riktningsförändringar på mindre ytor (Montgomery & Maloney 2018).
Beroende på matchintensiteten, matchens längd och fysiska krav kommer de olika energisystemen att överlappa varandra hos en basketbollspelare. Både 5 vs 5 och 3x3 innehåller många tempoväxlingar som kräver både aeroba och anaeroba förmågor. Exempel på det är: lay-up, snabba spelvändningar och attack mot korg (Tessitore et al., 2006; Narazaki et al., 2009). Under en minut så förbrukar spelarna ungefär 85% av kroppens energi via anaerob metabolism och av den aeroba metabolismen så gör en spelare av med 65% av kroppens energi under påföljande två minuter. Överlappningen händer upprepade gånger under matchens gång och kan variera beroende på hur matchen utvecklas.
För att kunna prestera på en jämn nivå, krävs det en hög nivå av de fysiologiska förmågorna. Den aeroba och anaeroba förmågan mäts med hjälp av olika konditionstester som visar hur mycket och hur länge en spelare kan prestera vid olika krav som ställs på kroppen. Studien ämnar undersöka om det finns någon kunskap kring träningsupplägget som används av serbiska 3x3 landslagen som kan hjälpa de svenska 3x3 landslagen. Kunskapen kring den aeroba och anaeroba träningen som finns i Sverige bör komma till användning. Det är däremot oklart hur träningen av aeroba och anaeroba förmågor kan appliceras i 3x3 basket. Genom att se hur Serbien har presterat i 3x3 basket, finns det skäl att tro att de besitter expertkunskap när det kommer till fastställning av de krav som ställs på 3x3 basketspelare och att skapa ett träningsupplägg som möjligtvis gör att de är bäst i världen på 3x3 basket.
8
1.4 Idrottsvetenskapligt bidrag
Denna studie kommer förhoppningsvis vara gynnsam för aktiva tränare och spelare inom det svenska 3x3 basketlandslaget. Studien ämnar skapa ny kunskap och ifrågasätta de
träningsmetoder som nu används för att träna upp fysiologiska förmågor, och därmed
utveckla 3x3 basket i Sverige. Kunskap från studien kan leda till att 3x3 basket utökar antalet utövare samt underlätta träningsupplägg för framtida svenska 3x3 basketspelare och ledare.
2. Syfte och frågeställningar
2.1 Syfte
Syftet med intervjustudien är att belysa hur serbiska och svenska landslagstränare planerar en säsong i 3x3 basket. Förhoppningsvis kommer uppfattningen förbättras om vad som kan påverka och vilka delar som är viktiga i träningsuppläggen. Anledningen till att Serbien undersöks är på grund av att de är en världsledande nation inom 3x3 basket och att deras träningsupplägg kan vara anledningen till deras framgång.
2.2 Frågeställningar
● Vad är orsaken till framgångarna för det serbiska 3x3 landslaget? ● Vad anser 3x3 landslagstränarna i Serbien och Sverige är viktiga delar i
träningsupplägget under en säsong, med fokus på aeroba och anaeroba förmågor? ● Vilka orsaker upplever tränarna i Serbien och Sverige påverkar träningsupplägget?
3. Metod
I den här delen av uppsatsen redogörs det metodologiska tillvägagångssättet. Närmare beskrivningar av uppsatsens valda metod, av urvalet, av intervjuguiden, av proceduren, av etiska överväganden, av trovärdighet och pålitlighet och analysen av kvalitativa data hittas nedan.
9
3.1 Kvalitativ metod
En kvalitativ metod används eftersom det är mer givande att analysera och tolka tränarnas perspektiv på hur träningsuppläggen såg ut och därifrån inhämta kunskapsnyttig information (Segesten, 2017). Utifrån studiens syfte anses andra metoder, såsom enkäter, inte kunna ge tydliga svar på varför ledarna väljer att träna sina spelare på ett visst sätt. En fördel med intervjuer är att det finns möjlighet att ställa följdfrågor för att få mer innehållsrika och utvecklande svar (Hassmén & Hassmén, 2008). Genom intervjuer ämnar studien undersöka vad som påverkar tränarnas träningsupplägg för fysiska förmågor hos spelarna och vilken kunskap och träningsmetoder de applicerar för att förbättra dem.
3.2 Urval
Baserat på det som ska undersökas i studien ska fyra landslagstränare som varit aktiva inom 3x3 sporten i flera år intervjuas. Urvalet av deltagarna kan därför beskrivas som strategiskt, eftersom de som intervjuas är relevanta för studien (Bryman, 2018). Svenska
Basketbollförbundet kontaktades och gjorde det möjligt att intervjua tränare för svenska 3x3 herr och damlandslaget. Med hjälp av tidigare relationer inom basketvärlden gick det även att upprätta kontakt med serbiska 3x3 landslagstränare. Intervjuerna bestod därmed av fyra landslagstränare varav två från Sverige och två från Serbien. Både dam- och
herrlandslagstränare intervjuades för att få en djupare inblick över hur det såg ut på både dam- och herrsidan. Samtliga deltagare kontaktades för att informeras om hur studien skulle gå till och alla godkände sin medverkan.
3.3 Intervjuguide
Utifrån de områden som valdes att studera skapades en intervjuguide (se Bilaga 4, Intervjuguide). Frågorna utformades med målet att besvara studiens frågeställningar. Utförandet skedde genom semistrukturerade intervjuer eftersom deltagarna kan uppleva intervjun som en vanlig konversation (Bryman, 2018). Intervjuguiden utformades med hjälp av Kvales (1996) nio frågekategorier. Frågekategorierna som användes vid utformningen av intervjun var följande: inledande frågor, uppföljningsfrågor, sonderingsfrågor, preciserande fåror, direkta frågor, indirekta frågor, strukturerande frågor, tystnad och tolkande frågor. De kategorier som togs i beakt gjorde att studieledarna var lyhörda på det som sades och gjordes (Kvale, 1996). Intervjuguiden testades med hjälp av två pilotintervjuer som är viktigt för genomförande av studiens intervjuer och förstärker studiens pålitlighet och tillförlitlighet
10
genom prövning av syfte och frågeställningar (Kvale & Brinkman, 2009). Pilotintervjuerna genomfördes innan intervjuerna och under de intervjuades två 3x3 ungdomslandslagstränare. Målet var att pilotintervjuerna skulle vara så lik studien som möjligt. Svar och återkoppling efter pilotintervjuerna användes för att få bättre kunskap om vad som behövdes förbättras i intervjuguiden (Kvale & Brinkman, 2009). Det ledde till bättre utformning av frågor som gav oss djupare och mer innehållsrika svar.
3.4 Procedur
Innan intervjuerna skickades informationsbrev (se Bilaga 2, Informationsbrev) och samtyckesblankett (se Bilaga 3, Samtyckesblankett) ut till samtliga deltagare. Innan
intervjuerna togs det hänsyn till landslagstränarnas arbetsuppgifter och de fick utrymme att bestämma en tid som passade dem bäst (Hassmén & Hassmén, 2008). Under intervjuerna med de svenska tränarna närvarade studiens ledare, och under intervjun med serbiska tränarna deltog ytterligare en person som kan både svenska och serbiska. Hens roll var att se till att intervjufrågorna på serbiska behöll samma format som de svenska och hjälpa till med översättningen av transkriberade texter. Personen som var med förstärkte studiens pålitlighet. Intervjuerna med de serbiska tränarna genomfördes på serbiska eftersom att det är deras modersmål och därmed antogs det att de skulle kunna ge mer djupgående beskrivningar för vad de menar. Samtliga intervjuer skedde online via Zoom på grund av de omständigheter som Covid-19-viruset förorsakade under tiden för studiens genomförande. Varje intervju spelades in med hjälp av två mobiltelefoner och en app, “Voice Record Pro 3.6.3”, för att säkerställa ljudregistreringen. Intervjuerna varade mellan 40 – 85 minuter per tränare. Semistrukturerad intervju användes där vissa huvudfrågor var förutbestämda och ställdes till samtliga deltagare i samma turordning. Deltagarna uppmuntrades att ställa frågor under intervjuns gång. Samtliga deltagare gavs möjlighet till paus vid behov. Samtliga inspelningar av intervjuerna transkriberades till text och den transkriberade texten på serbiska översattes till svenska. Det transkriberade materialet resulterade i 61 sidor på svenska med enkelt radavstånd. Full kopia av transkriberade intervjuer är tillgänglig på begäran, utan namn på deltagarna. I samband med studiepublicering raderades alla ljudinspelningar.
3.5 Etiska överväganden
Studien följer forskningsetiska principer från Vetenskapsrådet och de fyra huvudkraven som ställs på varje forskningsprojekt (Vetenskapsrådet, 2020). För att tillfredsställa
11
informationskravet blev deltagarna informerade om vad deras uppgift i studien var. De fick veta vad syftet med vår studie är och även hur materialet från intervjuerna kommer att bearbetas (Vetenskapsrådet, 2020). Informationen skickades till samtliga deltagare där de blev informerade om studieledarnas namn, telefonnummer och mailadresser så att dem kunde hålla kontakt innan, under eller efter intervjun. Deltagarnas personuppgifter dokumenterades och alla gav skriftligt samtycke vilket uppfyller samtyckeskravet (Vetenskapsrådet, 2020). Deltagarna informerades om att de kunde avbryta sin medverkan oavsett när. Uppgifterna om alla deltagare är konfidentiella och deras personuppgifter förvarar vi på så sätt att ingen obehörig kan komma åt informationen och på så sätt uppfyller vi konfidentialitetskravet (Vetenskapsrådet, 2020). Eftersom intervjuguiden inte innehöll några känsliga frågor så erbjöds deltagarna möjlighet att välja om de ville offentliggöra sitt namn eller inte. Deltagarna föreslog: ”landslagstränare för Serbien/Sverige” istället för deras namn som accepterades och användes i studien. Risken att ta reda på vem det är finns och tränarna är väl medvetna om det. Samtliga insamlade uppgifter om deltagarna kommer bara användas i forskningssyfte, vilket uppfyller nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2020).
3.6 Trovärdighet och pålitlighet
Studien grundas på intervjuer med tränare om deras erfarenheter och upplevelser kring deras träningsupplägg avseende den aeroba och anaeroba kapaciteten. Tillförlitlighet och äkthet är termer som används för att mäta en studies kvalitet (Bryman, 2018). För att säkerställa tillförlitligheten i vår studie använde vi oss av de fyra komponenterna som enligt Bryman (2018) är: trovärdighet, överförbarhet, pålitlighet och konformalitet. Enligt Bryman (2018) kan begreppet validitet, som används i de kvantitativa studierna, ersättas med begreppet trovärdighet. Det betyder att man verkligen undersöker det som uppsatsen avser att ta reda på (Bryman, 2018). Studien hade som mål att vara transparent och trovärdig så att läsaren förstår och får chans att bilda sin egen uppfattning. Det gjordes tydligt genom studien så att
ingenting undanhölls för läsarna (Bryman 2018). Konfirmaliteten i studien innebär att kunskap, erfarenheter och personliga åsikter om ämnet har tillsidosatts för att inte påverka studiens utfall på något sätt (Bryman 2018). Kvalitativa studier som gjorts inom 5 vs 5 basket observerades för att kunna genomföra intervjuerna och ställa följdfrågor. Pilotintervjuer utfördes innan vi intervjuerna med deltagarna för att korrigera eventuella misstag vid skapandet av meningsbärande frågor och det förstärker studiens pålitlighet.
12
Pålitlighet kan ses som reliabilitet i kvantitativa forskningar. Pålitlighet i den kvalitativa metoden betyder att studieledarna har fokus på ett mer granskande sätt där man fokuserar på en fullständig redogörelse som är tillgänglig av forskningsprocessens alla delar (Bryman 2018). För att få en så god pålitlighet som möjligt såg vi till att vara förberedda och pålästa inför varje intervju. Pålitligheten förstärktes genom att se till att frågorna blev mer öppna och inga korthuggna (t.ex., ja eller nej) svar efterfrågades. Studiens deltagare fick besvara på meningsbärande frågorna i samma ordningsföljd vilket stärker pålitligheten. Samtliga deltagare som intervjuades har hög erfarenhet och kunskap kring 3x3 basket eftersom alla är landslagstränare. Intervjuer med samtliga deltagare utfördes på lika villkor med frågor som var öppna samt några som fokuserade på specifika ämnen (Kvale & Brinkmann, 2009).
Samtliga intervjuer spelades in för att få möjlighet att spola tillbaka och noggrant lyssna på vartenda ord som sagts, vilket vidare höjer studiens pålitlighet. Transkriberingen av
intervjuerna som utfördes på svenska gjordes gemensamt för att säkerställa att uttalandet har uppfattats på samma sätt. Transkriberingen utfördes av båda studieledarna exakt efter
ordalydelsen för att säkerställa studiens äkthet. Målet var att ge en rättvis och transparent bild av intervjuarnas tankar (Bryman 2018). Transkriberingen av intervjuerna med serbiska tränarna gjordes av en författare med hjälp av en extra person som var med på intervjuerna och som kan både serbiska och svenska. Ett kritiskt förhållningssätt användes genom studiens gång som förstärkte pålitligheten enligt Hassmén och Hassmén (2008). Efter
sammanställning av analysen skickades ett utkast med slutsatser, viktiga diskussioner och resultat till samtliga deltagare (validitetrespons). Deltagarna tillfrågades om de kunde läsa igenom och svara via mejl ifall de upplever att rapporten inte överensstämmer med deras tankar (Kvale, 1996). Inga mejl om potentiella ändringar framkom. Målet var att fånga upp det viktigaste för att andra ska kunna använda vårt resultat i framtida studier. Urvalet och resultatet presenterades så tydligt som möjligt för att öka studiens överförbarhet (Bryman 2018).
3.7 Analys av kvalitativa data
Studien grundas i en kvalitativ forskningsprocess i form av intervjuer som ledde till större förståelse för hur tränarna planerar, upplever och resonerar kring träningsupplägget av den aeroba och anaeroba förmågan. Transkriberingen av intervjuerna överfördes till textformat i mjukprogramvaran NVivo 12. Efter genomförandet och transkribering av alla intervjuer
13
påbörjades en tematisk analys av data från ljudinspelningarna (Bryman, 2018). Studiens syfte låg i fokus genom hela analysprocessen. Modellen som användes heter meningskoncentrering (Kvale & Brinkmann, 2014) och analysen delades i flera steg. Första steget bygger på
kodning av insamlade data. Enligt Kvale och Brinkman (2014) är kodning en analysmetod som hjälper studiens författare att under analysen hitta nyckelord i texten. Kodningen av intervjuerna påbörjades genom att hitta formuleringar i form av längre citat och därefter formades meningsfulla kategorier, så kallade nyckelord, och därefter placerades dem under ett adekvat tema. Enligt Kvale och Brinkmann (2014) ger meningskoncentreringsmodellen möjlighet att få en större bild och undersöka om uttalandet av olika tränare ger något liknande svar eller om de anses vara unika.
Under analysprocessen kodade studieledarna både separat och tillsammans.
Transkriberingarna och kodning av det lästa materialet utfördes enskilt. Det som framkom var egna nyckelord och förslag på hur de kunde fördelas till teman. Jämförelse och
diskussioner angående samanställningen av individuella nyckelord och teman ägde rum via Zoom. Det som sammanställdes först var de gemensamma nyckelorden och teman, och efter några korrigeringar och diskussioner sammanställdes ytterligare nyckelord som kunde tilldelas ett passande tema. Det togs särskild hänsyn till att inte påverka kodningen med egna åsikter och värderingar som kan göra att det ursprungliga syftet kan försvinna (Bryman 2018). Exempel på hur kodningen utfördes hittas nedan i Tabell 1.
14
CITAT NYCKELORD TEMA
Med landslaget var fokus bara på att spela ihop ett lag egentligen för EM-kval. Inget fokus på att förbättra fysiologiska förmågor
Träning av de fysiologiska förmågorna
Landslagssamlingar och turneringar
Efter 6 turneringar i rad under en längre period så tränas inget spektakulärt utan vi försöker återhämta och vila spelarna så mycket som möjligt genom lätt spel, stretching eller teambuilding
Träning av de fysiologiska förmågorna under
tävlingsperioden
Landslagssamlingar och turneringar
Om vi pratar om vad som sker under försäsongen från januari till mars månad så jobbar vi främst med konditionen. Under första delen tränar vi aerobt och under andra delen tränar vi anaerobt Träning av de fysiologiska förmågorna under förberedelseperioden Landslagssamlingar och turneringar
När en spelare bara spelar 3x3 basket så kommer hen under förberedelseperioden att träna upp sin kropp som gör att spelaren hamnar i en bra form under längre tid
Träning av de fysiologiska förmågorna under förberedelseperioden
Landslagssamlingar och turneringar
15
4. Resultat
Under resultatdelen presenteras resultaten av analysen som visar att Serbien och Sverige till viss del har två olika tillvägagångsätt när det kommer till planering och utförandet av träningsuppläggen. Genom analys av data kom vi fram till det som påverkar tränarnas planering och tillämpning av träningsupplägget för de aeroba och anaeroba förmågorna. Det som framkom är att serbiska herrlandslaget enbart spelar 3x3 basket och det anses vara huvudorsaken till att träningsupplägget ser annorlunda ut mellan två länder (Figur 1). Från huvudorsaken framkom också att landslagssamlingar och turneringar samt tränarnas erfarenheter och tillgångar spelar viktig roll vid planering och utförandet av
16 Figur 1. Orsaker som påverkar träningsupplägget
4.1 Orsaken till framgångarna för det serbiska 3x3 landslaget
Under analysen av data framkom det att serbiska 3x3 herrlandslaget består av spelare som enbart spelar 3x3 basket. Serbiska herrlandslagstränare har därmed lättare att planera och anpassa träningar som innehåller övningar som är inriktade på aeroba och anaeroba förmågor eftersom spelarna är tillgängliga året om. Planeringen av träningsupplägget enligt serbiska herrlandslagtränaren underlättas genom att: “Spelare som enbart spelar 3x3, har en kortare tävlingsperiod vilket innebär en kortare tid av hög ansträngning och en längre viloperiod än 5 mot 5 spelarna som gör att de kan återhämta sig både fysiskt och mentalt”.
17
Svenska 3x3 dam- och herrlandslaget och serbiska 3x3 damlandslaget består mestadels av spelare som kommer från 5 vs 5 basket och det försvårar landslagstränarnas arbete eftersom säsongerna i sporterna överlappar varandra. Svenska damlandslagstränaren berättar om svårigheter som han stöter på:
Utformning av träningsplaneringen för de aeroba och anaeroba förmågorna hos en spelare som väljer att spela både 5v5 och 3x3 basket samtidigt är inte möjligt på den högsta tävlingsnivån. Det är inte realistiskt att vara professionellt engagerad i båda sporterna
samtidigt eftersom 5 vs 5 basketsäsongen inom de flesta ligor i världen varar från oktober till juni, medan säsongen 3x3 börjar i maj och slutar i oktober.
Slutsatsen är att träningsplaneringen för dessa två sporter måste vara annorlunda eftersom förberedelseperioden för en sport är under den andras tävlingsperiod. Tränarna har svårt att planera träningar av de aeroba och anaeroba förmågorna eftersom sporterna ställer olika fysiologiska krav på spelarna. Spelare som kommer från 5 vs 5 basket har därmed problem att svara på det fysiologiska kravet som ställs på 3x3 basketspelare. En spelare som kommer från en 5 vs 5 basketsäsong behöver träna för att komma in i 3x3 säsongen när hen egentligen borde vila. Som serbiska landslagstränaren säger:
Spelare som kommer direkt från 5 vs 5 och spelar 3x3 basket kommer att förlora mot bra tränade 3x3 spelare och detta eftersom 5 vs 5 spelarna har tränat och förberett sig inför de specifika fysiologiska krav som ställs på en spelare.
Svenska herrlandslagstränare beskriver hur svårt är det att kombinera sporterna genom sitt önskemål:
Jag drömmer om när den första generationen av spelare kommer som har börjat som 3x3 spelare, som inte har gjort övergången från 5 vs 5 till 3x3. Det kommer dröja några år dit men det är det jag drömmer om att få se.
4.2 Viktiga delar i träningsupplägget under en 3x3 säsong med fokus på
aeroba och anaeroba förmågor
Med tanke på att det serbiska herrlandslaget enbart spelar 3x3 basket och att de spelar i samma klubb så tränar de och förbereder sig inför en hel 3x3 säsong tillsammans året om.
18
Eftersom de spelar med varandra året om så kan serbiska tränarna planera och fördela när och hur de ska träna de aeroba och anaeroba förmågorna. Serbiska herrlandslagstränaren
tydliggjorde att de delar upp sin årsplanering i tre olika perioder, den första perioden är förberedelseperioden, den andra är tävlingsperioden och den tredje är viloperioden. Det serbiska träningsupplägget för förberedelseperioden och tävlingsperioden strävar mot
utveckling eller underhållning av de fysiologiska förmågorna och de motoriska färdigheterna. Serbiska herrlandslagstränaren förklarade hur deras träningsupplägg ser ut under
förberedelseperioden och sa så här: “Om vi pratar om vad som sker under försäsongen från januari till mars månad så jobbar vi främst med konditionen. Under första delen tränar vi aerobt och under andra delen tränar vi anaerobt”. Serbiska herrlandslagstränaren berättar djupgående hur träningsupplägget ser ut: “Januari är reserverat för den grundläggande fysiologiska förberedelsen där vi arbetar på den aeroba kapaciteten”. Under januari månad så tränar de serbiska landslagsspelarna på grundläggande basketrörelser och även enkla rörelser så som att gå, springa eller cykla, allt detta sker under lågintensiva aeroba nivåer. Andra delen av förberedelseperioden som sker i februari och mars är reserverad till träning av anaeroba förmågor. “Under februari och mars så ändrar vi träning av grundläggande basketteknik till de specifika rörelserna som används i 3x3 basket. Exempel på det är att springa baklänges fyra meter och skjuta därefter, vilket är karaktäristiskt för 3x3 basket”. Träningsupplägget under förberedelseperioden är uppbyggt så att de startar med låg intensitet och med stor träningsmängd som senare när säsongen startar igång så ersätts innehållet med låg träningsmängd och hög intensitet. Serbiska herrlandslagstränaren tror att spelarna som enbart tränar och spelar 3x3 påverkas positivt av detta: “När en spelare bara spelar 3x3 basket så kommer hen under förberedelseperioden att träna upp sin kropp som gör att spelaren hamnar i bra form under längre tid”.
Problemet som de svenska tränarna och serbiska damlagstränare har vid planering och utförandet av träningar är att de inte hinner spendera tillräckligt mycket tid tillsammans. Samlingar för båda svenska landslagen och serbiska damerna pågår oftast aktivt under sista veckorna innan första officiella matchen. Planeringen av träningar under den korta
samlingstiden baseras på deras kortsiktiga mål och är beroende av spelarnas tillstånd.
Svenska spelare och serbiska damer är redan slitna eftersom de spelat en 5 vs 5 säsong där de redan toppat sin form och presterat på den högsta nivån. Planering och utförandet av
träningar är inte direkt kopplat till de fysiologiska förmågorna och det förklarar svenska damlandstränaren:
19
Först måste vi få veta hur deras kontrakt ser ut och säkerställa att de har tillåtelse att spela 3x3 med oss. Det kan vara så att deras klubb vill att de ska ha en viloperiod under tiden vi vill träna och toppa laget och då krockar det. Det föreställer ett stort problem för oss tränare eftersom vi behöver planera i förväg och vi inte kan göra det eftersom vi behöver anpassa oss efter en annan sport. I vissa fall kan det hända att en spelare som kommer är svullen i knäna från en 5 vs 5 säsong och då måste vi helt enkelt anpassa oss efter det och även fast träningen av aeroba och anaeroba förmågan är på agendan så kan vi inte genomföra den typen av träning. Därför behöver vi att spelarnas engagemang är väldigt högt inför landslagssamlingar för att de ska vara redo och klara av att spela 3x3 på sidan av 5 vs 5 basket.
Vidare analys av intervjuerna gav oss bättre inblick över hur de serbiska och svenska landslagstränarna planerar sina träningar beroende av lagets deltagande och mål på de turneringar som spelas under en säsong. Tävlingsperioden i 3x3 basket för en säsong räknas pågå från april till oktober månad. Innan förberedelseperioden planerar serbiska
herrlandslagstränaren vilka turneringar de ska satsa på för att vinna och vilka de kommer spela men inte lägga lika stor vikt på. Planeringen hjälper serberna att få en tydlig struktur för hur de lägger upp sin träning med fokus på aeroba och anaeroba förmågor under
tävlingsperioden. Tävlingsperioden för spelarna som representerar serbiska herrlandslaget består av 20 till 25 turneringar. Serbiska herrlandslagstränaren delar tävlingsperioden i kortare perioder såsom i mesocykler och microcykler som relaterar till de olika turneringar som spelas. Exempel på hur en kortare period kan se ut beskriver serbiska
herrlandslagstränaren med orden:
Jag kommer att beskriva den genom, säg, en cykel på, säg, 2 veckor. För att få ett intryck av vilken typ av sport detta är och hur svårt det verkligen är, så ser vi att under 2 veckor så spelas det två turneringar.
Enligt tränaren så är det väldigt svårt att organisera och ha ordentliga träningar under tävlingsperioden eftersom de reser väldigt mycket. Serbiska herrlandslagstränaren berättar om att träningar under tävlingsperioden främst utförs i det anaeroba läget men att den aeroba träningen också planeras. Aerob träning adderas för att korta ned spelarnas återhämtningstid efter turneringar. Nästkommande dagar inför en ny turnering så tränar de i anaerobt läge för att eftersträva en så lik matchsituation som möjligt. Serbiska tränaren tycker att det svåraste med flera turneringar i rad är att återhämta sina spelare: “Efter 6 turneringar i rad under en
20
längre period så tränas inget spektakulärt utan vi försöker återhämta och vila spelarna så mycket som möjligt genom lätt spel, stretching eller teambuilding”. Under viloperioden är fysisk och mental återhämtning för spelarna viktigt. Viloperioden pågår under november och december månad där de jobbar med skadehantering och undviker helt att röra en basketboll för att vila mentalt från sporten. Budskapen som serbiska tränaren har till sina spelare innan de börjar viloperioden är enkla: “Bibehåll den aeroba förmågan och var redo att börja träna direkt när vi ses i januari”.
Svenska landslagstränare och serbiska damlandslagstränare planerar träningar för ett begränsat antal turneringar som pågår från juni till augusti eftersom före och efter detta är spelarna med sina ursprungliga 5 vs 5 klubbar. För att försäkra att spelarna som kommer från 5 vs 5 når sin fulla potential inför viktiga landslagsturneringar så måste de först spela
förberedande matcher på eftersom att de ska tävla mot världseliten. Svenska damlandslaget spelade endast sex turneringar inför EM-kvalet 2019: ett mycket litet antal för att kunna förbereda och toppa spelarnas kondition. Serbiska damlandslagstränaren beskriver hur han resonerar kring upplägget inför landslagssamlingar:
Jag väljer att försöka spela ihop laget så mycket som möjligt så att vi kan övergå till strategier och få in 3x3 mentaliteten så fort som möjligt. Vi har inte tillräckligt med tid för att träna ordentligt så jag försöker att göra det bästa av situationen.
Ett liknande resonemang kommer från svenska herrlandslagstränaren: “Med landslaget var fokus bara på att spela ihop ett lag egentligen, inför EM-kvalet. Inget fokus på att förbättra de fysiologiska förmågorna”.
4.3 Orsaker som tränarna i Serbien och Sverige upplever påverkar
träningsupplägget
Under analysen av intervjuerna så framkom det även att tränares tillgångar och erfarenheter är en orsak som påverkar träningsplaneringen för de aeroba och anaeroba förmågorna. Tränarnas svar på hur aerob och anaerob träning bör gå till var väldigt olika och även vad de anser vara viktigt eftersom tränarna har olika erfarenheter kring de aeroba och anaeroba förmågorna. De svenska landslagstränarna förklarar hur det nuvarande läget ser ut. Damernas landslagstränare säger:
21
Vi lär oss med tiden, om vad som är viktigt att tänka på när man tittar på de fysiologiska förmågorna. Tillsammans försöker vi komma fram med en träningsplanering som passar tjejernas målsättning både i 5 vs 5 och 3x3 basket.
Herrarnas landslagstränare säger: “Tränare borde veta lite grann om hur stor belastningen som sporten utsätter på sina utövare och hur man ska kunna planera sina träningar på ett bra sätt, men vi har tyvärr inget speciellt program”.
När vi frågade de serbiska landslagstränarna så framkom det väldigt detaljerade svar såsom:
När jag pratar om aeroba förmågan så måste jag förklara varför den är viktig. Eftersom det direkt påverkar hastigheten på spelarens återhämtning, det vill säga under de korta
intervallerna när de når maximala hjärtfrekvensen och laktatet kommer upp i värden när en spelare sitter på bänken och spelaren har kort tid på sig att vila, är det mycket viktigt att ha hög aerob kapacitet som gör att hen har bättre blodcirkulation och därigenom återhämta sig snabbare och komma in i spelet mer återhämtad och redo att spela.
Som baskettränare är det verkligen inte bra för en tränare att inte känna till strukturen och hur människan fungerar fysiologiskt för att tränare personligen gör en träningsplanering och själv bestämmer intensiteten, under olika perioder. Intensiteten är starkt korrelerad med aeroba och anaeroba förmågor. Först och främst bör man veta att aeroba förmågan är när en person under arbetstiden har tillräckligt med syre och under anaerobt arbete så finns det gräns för när en person inte har tillräckligt med syre och kommer in i syrebrist som hen måste kompensera senare. Jag tror att denna information är nödvändig för varje tränare att veta.
De serbiska tränarna har varit aktiva inom 3x3 basket från att sporten uppfanns och de har samlat massor av erfarenhet på vägen. De har tränat betydligt mer och spelat fler matcher, som har gett dem en djupare inblick i hur det brukar gå till och kunna planera därefter.
Det som skiljer oss från andra lag, enligt min mening, är att vi försökte göra något bättre varje säsong. Vi höll oss inte vid det vi ständigt gjorde utan vi försökte förbättra, och till och med nu, vi har exempel på att alla har sin egen tränare som endast är underordnad för en spelare hans individuella behov. Vilket jag tycker är bra. Å andra sidan tror jag inte att vi är på toppnivå ännu.
22
Serbiska herrlandslaget ligger i det här fallet före Sverige och Serbiens damer eftersom varje spelare har en egen konditionstränare som extra resurs. Svenska 3x3 herr- och damlandslaget har under tidigare år saknat egen konditionstränare men det är någonting som är aktuellt inför nästkommande säsong. Det som de svenska landslagstränarna berättade är att det är svårt att vara tränare när man måste planera säsongen både konditionsmässigt och basketmässigt på samma gång. Enligt svenska damlandslagstränaren kommer addering av en konditionstränare förhoppningsvis att lyfta kvalitén och förbättra kommande resultat: “Med tanke på att
konditionstränare kommer nästa år så kommer det underlätta spelarnas förberedelse inför våra första samlingar eftersom tränare kommer följa upp hur spelarna mår året om”. Med tanke på att extra konditionstränare hjälper till med de grundläggande fysiologiska
förmågorna så kan serbiska landslagstränaren fokusera på de specifika aeroba och anaeroba detaljerna som kan hjälpa till i spelet. Det beskriver serbiska herrlandslagstränaren: “Efter slutet av sista turneringen har vi mestadels två månader som föreställer viloperiod, men det varierar. Vi tränare använder de två månaderna för planering av nästkommande säsong och spelarna använder denna tid för fysisk och psykisk vila”. Fördelen som serbiska tränarna har är att de arbetar med 3x3 basket året om eftersom de är aktiva i 3x3 klubbar medans de svenska tränarna jobbar med 3x3 basket några månader under perioden när
landslagsturneringarna spelas. Svenska landslagstränarna berättar båda att de redan inhämtat material från Serbien och att Sverige kan ta lärdom från hur de gör och ta del av mer
information. Svenska herrlandslagstränaren säger:
Jag blev inspirerad av serberna att köra sprinter för att jag hittade ett dokument på FIBA:s webbsida med serbiska träningsmetoder. Sen läste jag och tog en del från deras
träningsupplägg som jag tyckte var genomförbart och som jag tyckte att vi kunde ha tid för. De gjorde ju massor med små övningar med mycket fokus på balansövningar och snabba rörelser som vi inte riktigt har tid att utföra.
5. Diskussion
Syftet med vår kvalitativa studie var att belysa hur serbiska och svenska landslagstränare planerar, upplever och resonerar kring aeroba och anaeroba förmågor i deras träningsupplägg. Genom intervjuer fick vi förmånen att ta del av djupare information kring träningsupplägget och chans att ta del av tränarnas reflektion och upplevelser. Det som framkom under analysen
23
av intervjuerna med både de svenska och serbiska landslagstränarna var att vi fick reda på vad som mest påverkar träningsupplägget inom de fysiologiska förmågorna.
Det visade sig att serberna tränade på ett väldigt genomtänkt sätt där de har en övergripande blick över hur hela säsongen ser ut när det kommer till de aeroba och anaeroba
förberedelserna av förmågorna. Serbiska herrlandslagstränaren kunde tydligt förklara under vilka perioder de tränade aerobt och under vilken period om året de tränade anaerobt. Tydlig strukturering med en röd tråd fanns genom hela träningsupplägget med fokus på de viktiga fysiologiska förmågorna. Träningsupplägget är möjligt att genomföra eftersom tränare och spelare bara utövar 3x3 basket. Under analysen av intervjuerna av de svenska
landslagstränarna så märkte vi snabbt att deras träningsupplägg saknade struktur. Vi drog slutsatsen att de saknade struktur eftersom tränarna inte kunde ge specifika exempel på när och hur dem tränade de fysiologiska förmågorna. Resultatet av analysen visade att
anledningen till varför de saknar struktur är för majoriteten av spelarna spelar 5 vs 5 basket i första hand. Tränarna har varken tid eller resurserna för att organisera och planera 3x3 basket på det sätt som önskas. Det som framkom under analysen var att de viktigaste orsakerna är: tiden för landslagssamlingar och turneringar, erfarenheter och tillgångar samt vilken sport spelarna prioriterar. Serbernas spelare och tränare är aktiva enbart inom 3x3 basket, till skillnad från svenskarna som inte har denna möjlighet, vilket visar sig på världsrankingen.
Studiens syfte besvarades med hjälp av följande frågeställningar:
● Vad är orsaken till framgångarna för det serbiska 3x3 landslaget? ● Vad anser 3x3 landslagstränarna i Serbien och Sverige är viktiga delar i
träningsupplägget under en säsong, med fokus på aeroba och anaeroba förmågor? ● Vilka orsaker upplever tränarna i Serbien och Sverige påverkar träningsupplägget? De serbiska och svenska landslagstränarna förklarade vilka orsaker som leder till fördelar respektive nackdelar vid planering och utförande av träningsupplägget för de aeroba och anaeroba förmågorna. Serbiska herrlandslagstränaren ser utvecklingspotential i deras
träningsplanering trots goda resultat. En klar bild målades upp och den visade att de svenska landslagstränarna anser att det finns utrymme för förbättring speciellt nu när en
konditionstränare ska tillträda. Vår summering av detta är att svenska herr- och
damlandslaget samt serbiska damlandslaget i 3x3 basket bör se över hur deras resurser kan förstärkas i syfte att utveckla sporten.
24
5.1 Orsaken till framgångarna för det serbiska 3x3 landslaget
Det som framkom under intervjuerna är att träningsplaneringen beror till stor del på om spelarna bara spelar 3x3 eller om de även spelar 5 vs 5 basket. Enligt samtliga intervjuade landslagstränare är en av de viktigaste orsakerna som påverkar träningsupplägget spelarnas övergång från 5 vs 5 till 3x3 basket eftersom säsongerna överlappar varandra. Det förklaras av Montgomery och Maloney (2018) som påstår att det fysiologiska kravet som ställs på 3x3 basketspelare är betydligt mer anaerobt än för spelarna inom 5 vs 5 basket. Spelarna som kommer från 5 vs 5 basket har svårare att nå den anaeroba nivån som krävs för att klara spelet eftersom de i första hand förbereder sig inför 5 vs 5 basket säsongen som är mer aerob. De som enbart spelar 3x3 basket går igenom träningsupplägget som gör spelarna redo att uppnå de krav som ställs inför utövandet av sporten. Fördelen med att ha spelare som enbart spelar 3x3 basket är att laget kan vara tillsammans under längre tid som gör att de blir mer
samspelta, vilket betyder väldigt mycket när det kommer till alla lagidrotter (Cannon‐Bowers & Bowers, 2006).
Som resultatet visar är Sverige ett 3x3 landslag som är beroende av 5 vs 5 spelare. Skulle det då hjälpa om Sverige bara hade tränare och spelare som bara är fokuserade på 3x3 basket? Vi anser att det skulle göra stor skillnad. Inte minst att det kan underlätta träningsupplägget eftersom säsongerna överlappar varandra utan också att spelarna inte ska komma slitna från en spelad 5 vs 5 säsong. Den svenska herrlandslagstränaren tycker också det eftersom han drömmer om när den första generationen av 3x3 basketspelare ska komma från Sverige utan att ha gjort en övergång från 5 vs 5 basket.
Problemet är att alla inte vill spela 3x3 basket i Sverige, speciellt inte de som kommer från 5 vs 5 basket. Vad är då anledningen till att många svenskar inte väljer att gå över till 3x3? Den främsta anledningen till att svenska basketspelare som spelar 5 vs 5 basket inte går över till 3x3 är på grund av den svåra fysiologiska övergången då spelarna måste fortsätta träna istället för att vila. Enligt Bompa och Haff (2009) använder spelarna viloperioden för återhämtning av kroppen, och för fysisk och mental vila. Bompa och Haff (2009) skriver att risken är stor för att råka ut för en skada om spelarna inte har en period av vila efter en hög ansträngningsperiod. Det är en av anledningarna till varför det är svårt att rekrytera bra spelare i Sverige. Svårare rekrytering beror också på att spelarna väljer att spela för 5 vs 5
25
landslaget under sommaren. Den sista anledningen till varför det inte är många som övergår till 3x3 basket är på grund av deras kontrakt de har med sina 5 vs 5 klubbar. Därför kan man tänka sig att de bästa 5 vs 5 spelarna kanske inte spelar eftersom uppkomsten av en skada kan kosta väldigt mycket pengar.
5.2 Viktiga delar i träningsupplägget under en 3x3 säsong med fokus på
aeroba och anaeroba förmågor
Två olika tillvägagångssätt förekom när det gäller planering och utförandet av
träningsupplägget som har fokus på den aeroba och anaeroba förmågor. Det ena är att det serbiska herrlandslaget har hela året på sig att planera och genomföra allt som krävs för att spelarna ska vara redo för en 3x3 säsong. Den andra är att de svenska landslagen och serbiska damerna försöker spela ihop lagen under de tre veckorna som de är tillsammans. Serbiska herrlandslagstränaren nämner att han förstår vilken dålig sits andra länder kan befinna sig i när det kommer till 3x3 basket och den korta tiden för landslagssamlingar. Det är något som vi uppmärksammat när vi tittat på hur bägge ländernas förutsättningar ser ut. Sveriges damlandslagstränare nämner att de hinner samla ihop sig för första gången max tre veckor innan och tränar under åtta dagar inför deras första officiella match. Under den korta tiden ligger inte fokus på de fysiologiska aspekterna, utan att spela ihop laget så att de är
sammansvetsade. De svenska landslagen kan inte planera vilka turneringar de ska spela förutom kvalificeringsturnering till EM. Den korta tidsaspekten som de svenska spelarna har, gör att de som kommer från 5 vs 5 basket inte skulle hinna förbereda sig för den belastning som 3x3 basket ställer på spelare, som enligt Mongomery och Maloney (2018) är dubbelt så stor som i 5 vs 5 basket. Det gör att båda svenska landslagen spelar kvalturnering utan ordentliga förberedelser som lättare skulle få spelarna att komma in i 3x3 basketen. Serbiska herrlandslagets träningsupplägg är indelad i tre stora perioder som är: förberedelseperioden, tävlingsperioden och viloperioden. Perioderna är vidare indelade i mindre perioder så som meso- och mickrocykler och fördelningen liknar konceptet som hittas hos Bompa och Haff (2009). Under första delen av förberedelseperioden så har serbiska herrlandslaget som mål att ha tränat mycket aerob förmåga genom lågintensiv träning och stor träningsmängd, dels för att orka spela hela matcher men också för att kunna återhämta sig snabbare, vilket krävs eftersom de spelar flera turneringar i rad (Bompa & Haff, 2009; Mancha-Triguero et al., 2020). Aerob förmåga krävs för att inte få syrebrist och mjölksyra som kan leda till trötthet. Det serbiska herrlandslagets träningsupplägg för andra delen av förberedelseperioden och för
26
tävlingsperioden baseras på träningen som utförs i det anaeroba läget som har låg träningsmängd med hög intensitet (Bompa & Haff, 2009). Bra förberedelse av anaerob förmåga är nyckeln till varför serbiska herrarna presterar bättre på turneringar. Enligt Mancha-Triguero et al., (2020) kan man känna igen de bästa lagen som spelar 3x3 eftersom deras anaeroba kapacitet är bättre och de kan utföra högintensivt arbete under längre period.
Det som är karakteristiskt för serbiska herrlandslagets upplägg är att de har en tydlig struktur för hur de anpassar sitt träningsupplägg beroende på vilka turneringar de satsar på. Antalet turneringar och turneringens tidpunkt under säsongen gör att tränarna kan fastställa
kvantiteten av belastningen som spelarna behöver för att vara redo för under
tävlingsperioden. Fastställning av kvantiteten påverkar träningsupplägget eftersom en spelare under träning bör eftersträva en så matchlik situation som möjligt (Schelling & Torres-Ronda, 2013; Mancha-Triguero et al., 2020). Serbiska herrlandslaget väljer vilka turneringar de satsar på och till vilka turneringar de ska bygga upp toppformen inför som gör att de kan prestatera bra på en EM eller VM-turnering. Serbiska herrlandslagets träningsupplägg för den anaeroba förmågan under tävlingsperioden präglas av hög intensitet som liknar
rekommendationerna som Montgomery och Maloney (2018) har om det som krävs för att uppnå bättre resultat.
5.3 Orsaker som tränarna i Serbien och Sverige upplever påverkar
träningsupplägget
Erfarenheter som serbiska landslaget har samlat under många säsonger ger dem en djupare inblick i det som krävs från spelarna när det kommer till den aeroba och anaeroba förmågan. Sverige har under många säsonger varit aktiva inom 3x3 basket men är inte lika erfarna och har inte spelat lika många matcher som serberna har. Serberna har samlat på sig mycket erfarenhet som ledde till att individuella konditionstränare tilldelades varje spelare. Den serbiska landslagstränaren nämner att de tränar mer anaerob kapacitet än aerob under en säsong och att de individuella konditionstränarna hjälper dem att hålla spelarna i form, speciellt under viloperioden (Montgomery & Maloney, 2018). Privilegiet att ha individuella konditionstränare är inte någonting som många länder har tillgång till och detta gör att serberna kan planera sin säsong och toppa formen med större precision.
27
Eftersom de svenska tränarna har så pass lite tid och endast arbetar med 3x3 strax före och under samlingarna så är det inte konstigt att träningsupplägget under året påverkas negativt. De serbiska landslagstränarna har både tid och resurser för att vara redo året runt. De har möjligheten att planera säsongens alla tre perioder under tiden spelarna vilar eftersom de har 3x3-basketkontrakt och är aktiva året om. Under viloperioden har inte tränarna kontakt med sina spelare som har för uppgift att återhämta sig både fysiskt och mentalt enligt
rekommendationerna som hittas hos Bompa och Haff (2009).
Serbiens herrlandslag ligger långt före Sverige och det finns saker att inhämta från Serbien, som till exempel att ha individuella konditionstränare, men mycket av det som måste ske är att resurser och tillgångar måste finnas för de svenska dam- och herrlandslaget. Svenska 3x3 landslagen strävar efter utveckling och därför ska en konditionstränare anställas för båda lagen från och med 2021. Planering av förberedelse av aeroba och anaeroba förmågor kommer förbli svårt eftersom allt måste anpassas efter 5 vs 5 säsongen och spelarna som kommer i olika form, där vissa är redo att köra igång direkt och andra inte.
Sverige har planer på att addera en konditionstränare och fram tills nu har svenska
landslagstränarna redan tagit del av serbernas tillvägagångssätt och övningar genom korta videoklipp från nätet eller tränarkliniker. Det är ännu en bra anledning varför vi anser att Serbien var ett bra land att ta med i denna studie. Enligt svenska landslagstränarna är Serbien ett land som bör användas som exempel på hur man bör gå tillväga med organisation,
förberedelser och sättet att utöva 3x3 basket.
5.4 Slutsats och framtida forskning
Det verkar vara svårare för Sverige att rekrytera fler spelare till 3x3 basket än i Serbien och man kan inget annat än fundera om det skulle vara annorlunda om Sverige kunde ha spelare som enbart spelar 3x3 basket. Övergången från 5 vs 5 till 3x3 är svår för spelarna, tränarna och för svenska 3x3 organisationen i helhet. Strukturering och planering kommer förbättras om tränarna och spelarna tillsammans med landslagsledningen kan arbeta fram en tydlig plan. Tydlig planering av tidpunkter för landslagssamlingar och förbokade turneringar som
landslaget kan delta på skulle ge möjlighet till tränarna att skapa ett träningsupplägg som skulle gynna spelarna. Sverige saknar en idrottskravprofil för 3x3 basketspelare och detta är problematiskt eftersom det är svårt att ha ett mål för vad man strävar efter när det kommer till
28
de fysiologiska förmågorna. Serbiska herrlandslaget ligger långt före damerna och bägge svenska landslagen. Trots denna bedrift är tränaren självkritisk och strävar efter kontinuerlig utveckling. Serbiska herrarna nöjer sig inte med att de har vunnit det mesta under den senare tiden utan de har som ultimat mål att vinna OS-guld.
Vi hoppas att den svenska 3x3 organisationen och tränarna kan ta del av hur de serbiska herrlandslagets tränare och hela organisationen arbetar och få chansen att verkligen satsa på 3x3 sporten. Serbiska damlandslaget har också chans att inhämta innehållsrik information som kan leda dem till större framgång. Vi anser att det finns användbar information och övningar som kan inhämtas från Serbien och det kanske är någonting som en framtida studie kan hjälpa till med. Vi hoppas att vår studie kan hjälpa det svenska landslaget med svaret på vilka tillgångar som krävs för ett lyckat träningsupplägg inom de aeroba och anaeroba förmågorna. Tyvärr finns det ingen kravprofil för 3x3 basket i Sverige än och det tror vi kan vara anledningen till varför Sverige hamnat lite efter i utvecklingen. Förutom det som framkom i vår studie så finns det andra bakomliggande orsaker som kan påverka
träningsupplägget av de aeroba och anaeroba förmågorna. Det kan vara ländernas klimat, kultur eller baskettradition och det kan vara förslag till framtida forskning.
Potentiella styrkor med denna studie är att den grundar sig i intervjuer med landslagstränare vilket bör vara de som besitter mest kunskap. En annan styrka är att vi förstärker studiens resultat med flera citat. Studiens pålitlighet förstärks genom att vi valde att intervjua tränarna för det land som för nuvarande är rankat högre än Sverige. Vi upplever att nackdelen med valet av den kvalitativa metoden i vår studie är avsaknad av siffror som ska föreställa värdet på de aeroba och anaeroba fysiologiska förmågorna. Vi utförde inga mätningar eller tester men vi intervjuade personer som har flera års erfarenhet på landslagsnivå. En till potentiell svaghet med studien är att vi kunde intervjuat fler deltagare, exempelvis konditionstränarna i Serbien.
I en hypotetisk uppföljande studie skulle vi kunna gå ett steg vidare och börja mäta värden på de aeroba och anaeroba fysiologiska förmågorna hos de svenska 3x3 landslagsspelarna. Mätningsstudien i kombination med den här studien skulle kunna bidra till utformningen av en 3x3 idrottskravprofil i Sverige. Uppföljande studie kan utföras med hjälp av serbiska tränarna och spelarna som är öppna för att hjälpa till och bidra till vidare utveckling av sporten.
29
Vi hoppas vår studie ska generera kunskap som ska leda till att allmänheten intresseras av sporten och att forskningen kring 3x3 basket ska ta fart. Vi hoppas att vår studie kan vara en milstolpe som andra kan ha som underlag under sin forskningsresa inom 3x3 basketen. Det som gör att framtiden ser ljusare ut för svenska landslaget är att 3x3 blir representerad på nästa OS som kan göra att fler spelare väljer att satsa på 3x3 basket. Svenska
landslagstruppen med en ny konditionstränare och med bättre struktur hoppas vi kan nå EM 2021 och OS 2024.
