Fuktkvotsfördelning i broelement

25 

Full text

(1)

Peter Jacobsson

Fuktkvotsfördelning

i broelement

0112035

P

Trätek

(2)

Peter Jacobsson FUKTKVOTSFÖRDELNINGI BROELEMENT Trätek, Rapport P 0112035 ISSN 1102-1071 ISRN TRÄTEK - R — 01 /035 -- S E Nyckelord bridge deck durability moisture content moisture variation outdoor climate Stockholm december 2001

(3)

Rapporter från Trätek - Institutet för träteknisk forsk-ning - är kompletta sammanställforsk-ningar av forskforsk-nings- forsknings-resultat eller översikter, utvecklingar och studier. Pu-blicerade rapporter betecknas med I eller P och num-reras tillsammans med alla utgåvor från Trätek i lö-pande följd.

Citat tillätes om källan anges.

Reports issued by the Swedish Institute for Wood Technology Research comprise complete accounts for research results, or summaries, surveys and studies. Published reports bear the designation I or P and are numbered in consecutive order together with all the other publications from the Institute.

Extracts from the text may be reproduced provided the source is acknowledges.

Trätek - Institutet för träteknisk forskning - betjänar sågverk, trämanufaktur (snickeri-, trähus-, möbel- och övrig träförädlande industri), skivtillverkare och bygg-industri.

Institutet är ett icke vinstdrivande bolag med indust-riella och institutionella kunder. FoU-projekt genom-förs både som konfidentiella uppdrag för enskilda företagskunder och som gemensamma projekt för grupper av företag eller för den gemensamma bran-schen. Arbetet utförs med egna, samverkande och ex-terna resurser. Trätek har forskningsenheter i Stock-hohn, Växjö och Skellefteå.

The Swedish Institute for Wood Technology Research serves sawmills, manufacturing (joinery, wooden houses, furniture and other woodworking plants), board manufacturers and building industry. The institute is a non-profit company with industrial and institutional customers. R&D projekcts are performed as contract work for individual indust-rial customers as well as joint ventures on an industrial branch level. The Institute utilises its own resources as well as those of its collaborators and outside bodies. Our research units are located in Stockholm, Växjö and Skellefteå.

(4)

InnehåUsförteckning

Sid Förord Sammanfattning 1. Inledning 1.1 Bakgrund 1.2 Syfte 1.3 Avgränsningar 2. Metod 2.1 Uppbyggnad broelement

2.2 Fuktnivå och fördelning i respektive broelements ena kvart bestämd genom torrviktsmetod

2.2.1 Broelement Skellefteå 2.2.2 Broelement Oslo

2.2.3 Broelement Köpenhamn

2.3 Fuktkvot vid stålstång och träpluggivare 2.3.1 Skellefteå 2.3.2 Oslo 2.3.3 Köpenhamn 3 3 5 5 5 6 6 6 7 7 8 8 3. Resultat 3.1 Fuktkvot i kvartselement 3.1.1 Broelement Skellefteå 3.1.2 Broelement Oslo 3.1.3 Broelement Köpenhamn 3.2 Fuktkvot runt stålstång

3.3 Fuktkvot vid givare

9 9 10 11 12 13 14 4. Slutsatser 4.1 Fuktkvot i kvartselementen 4.2 Trä intill stålstängema 4.3 Fukt runt givare 4.4 Övrigt 15 15 16 16 16 5. Referenser 17 Bilagor

(5)

Förord

För att öka kunskapen och ta fram fakta om fukttillstånd i träbroplattor har denna studie genomförts. Det huvudsakliga arbetet har utförts vid Trätek i Skellefteå men även på NTI, Oslo, har det gjorts mätningar. Arbetet har utförts inom Nordic Wood projektet "Broar i trä, fas 3" och inom Träteks projekt "Fukttillstånd i träkonstruktioner". Finansiärer har varit nordisk Industrifond, Nutek, Svenska Träbroar AB, Martinsons Trä AB och IRECO.

Sammanfattning

I denna studie har fuktkvotsnivåer och fuktkvotsfordelning i tre massiva broelement, upp-byggda till en broplatta, studerats. Syftet har varit att öka kunskapen om broplattors fukt-tillstånd efter en längre tids exponering i utomhusklimat.

Resultaten från de undersökta broelementen visar att fukttillståndet är sådant att brobitamas beständighet inte behöver äventyras på lång sikt. Högst fuktkvot återfanns i broelementens undersida och avtog mot broelementets överyta. Mätningar av fuktkvoten strax under asfalten visar att ingen fiiktkvotsforändring har skett sedan brobitama tillverkades 1995, snarare var det torrare. En lokal fuktkvotsnivå på drygt 20% kunde registreras i ena änden i varje bro-element. Den höga fuktkvoten är sannolikt en orsak av det speciella utförande med en ply-woodskiva dikt mot trä i ändarna. Detta utförande förekommer normalt inte på broar med massiv träplatta. Uppmätta fuktkvotsnivåer och fordelningar hade god överensstämmelse med vad teorier for fuktvandring i trä säger.

(6)

1. Inledning

Denna rapport är en dokumentation av arbetet med att bestämma fuktkvoten i tre broelement etler 4-5 års väderexponering.

1.1 Bakgrund

När fuktinnehållet i väderexponerade träkonstruktioner varierar mer än vad som är aeeeptabelt äventyras funktionen. Om tliktinnehållet tÖrblir varaktigt hög, kan beständigheten redueeras. Fuktvariationer ger dimension oeh fonntÖrändringar vilket exempelvis försämrar kraftöver-föringen i förband. Höga fuktnivåer redueerar träets hållfasthet oeh styvhet, oeh kan med tiden orsaka svamp oeh röta.

Följaktligen är det av stor betydelse att veta hur myeket fuktigheten varierar i utomhuskon-struktioner, t ex träbroar, oeh hur den är fördelad i konstruktionen.

En del i det utveeklingsarbete som vi bedrivit har varit fliktmätningar i tre massiva

tvärspända broelement. Broelementen har stått uppställda i utomhusklimat på varsitt geografiskt läge sedan sommaren 1995. De olika platserna har varit Skellefteå (Sverige), Oslo (Norge) oeh Köpenhamn (Danmark). Hösten 1999 avveeklades broelementen oeh fuktkvotsmätningama genomfördes.

Fuktkvoten bestämdes med torrviktsmetoden. Broelementen innehöll även tre olika typer av fuktgivare, givare av resistiv typ, en

givare uppbyggd av träpluggar som torrviktas ^'1^^ I oeh en givare av märket Vaisala typ Humitter

5()Y som mäter RF oeh temperatur. Vaisala-givaren med integrerad temp oeh RF mätning har endast varit monterad i broelementet som varit plaeerad i Skellefteå. Tre givare av respektive typ har varit monterade i varje broelement.

Broelemcnl i Skellefteå.

1.2 Syfte

En noggrann metod att mäta fuktkvoten i trä är genom torrviktsprov. Metoden är förstörande oeh har således inte kunnat utföras på broelementen tidigare. Syftet med mätningen var att öka vår kunskap om fuktkvotsnivå och fuktkvotsfördelning i broplattor efter längre tids väder-exponering. Mätresultaten förväntades ge en realistisk och trovärdig bild av hur fuktkvoten ser ut i broplattor med denna typ av konstruktion. Frågor som det söktes svar på var bl a: - hur ser fuktkvotsfÖrdelningen ut?

(7)

Ett annat syfte med mätningen var att verifiera de givare som suttit monterade i brobitama under den fyra år långa mätperioden. Genom att läsa av givare och därefter ta torrviktsprover från trät som omgav givarna skulle viss information om deras ftmktion kunna erhållas. Fuktkvoten kontrollerades även i omgivningen närmast hålen för de förspända stålstängema. Det har gjorts i ena ytterkanten och även mitt på längden av brobiten. Området runt stål-stängema i ytterkanterna vid lastfördelningsplattor var av speciellt intresse. Risken för vatten-inträngning är större vid lastfördelningsplattor på grund av skarvar mellan täckpapp och stålstång.

1.3 Avgränsningar

Broelementens fiiktinnehåll antogs vara symmetriskt fördelad i bredd och längd och därför togs provbitar endast från en kvart av hela broelementens volym, d v s från halva bredden, halva längden och hela höjden.

Mätning av ftiktkvoten i givamas omgivning har det endast gjorts på två av tre träpluggs-givare som varit monterade i respektive broelement. Detta förväntas ge tillräcklig infor-mation. De resistiva givartypema och RF-temp givama har inte utvärderats i denna under-sökning.

2. Metod

Beläggning av broelementen har avlägsnats manuellt och balkbitar som provbitama togs ifrån har kapats och kluvits upp med cirkelsåg och bandsåg. Fuktnivån har mätts upp på strategiska platser i brobitens ena kvart samt runt olika ftiktgivare och runt stålstängemas hål.

2.1 Uppbyggnad broelementen

Varje broelement har stått uppställd på två bockar med ett avstånd mellan mark och elemen-tets undersida på ca 80 cm. Broelementens beläggning har utgjorts av asfalt på ovansidan med tjockleken ca 25 mm. Under asfalt och på alla sidor har träytan varit skyddat av en isolerings-matta. Undersidan av broelementen har endast varit ytbehandlad med ett ftiktawisande medel.

Varje broelement var uppbyggd av 22 st limträbitar av gran. Varje balkbit hade längden 800 mm, höjden 360 mm och tjockleken 135 mm. De 22 balkbitama tillsammans bildar ytter-måtten 2970 x 800 x 360 mm. Balkbitama hade spänts samman med två stycken 3 m långa Dywidag stag med diametern 15,1 mm och med cc-avståndet 400 mm. I respektive broele-mentskant och spännstag fanns en tryckplatta av stål med storleken 200 x 200 x 25. Mellan beklädnad och de yttersta limträbalkama i ändarna fanns en 15 mm tjock plywoodskiva. Stål-tryckplattoma var infällda i plywoodskivan och tryckte således direkt på de yttersta limträ-balkama. Sommaren 1995 när mätningar inleddes fanns inga gradienter i broelementen och ftiktkvoten låg mellan 9-11% / I / . I nedanstående figur framgår broelementens uppbyggnad. I figuren syns också de olika givamas placering och typ.

(8)

Asphalt paving 25 mm Insulating nial Glulam beam 8Wx U O x JW» mm Deck uimcnsivms 3()()() X 800 X 3()() mm Asphalt paving 25 mm Insulating mat 70 mm 340 mm • 165 mm • 60 mm • 1

= Transmitter location, distance Irom = underside deck, 5 Measuring i^ole, P Dywidag bars ^ 15.1 mm ] • <

1

*

• 340 mm « 165 mm ( 3 60 mm 4 Field measurements L 0 Integrated temperature and RH

measurements at dilTcrent levels. 1 # ^ Mea.suring |X)ie lor detenninalion of"

MC, oven diy-weight method.

^ Measuring p()le lor detenninalion of L MC, electrical resistance methoil (not

used in this investigation).

800 mm

_ >

1420 mm 3000 mm Load-cells Lx)ad-cells

Figur I. Schematisk bild över brobitarnas uppbyggnad och placering av olika givare.

2.2 Fuktnivå och fördelning i respektive broelements ena kvartsvolym

bestämd genom torrviktsmetod

Prover togs från tre olika balkbitar, yttersta, mitt på broelementens längd och en balkbit mellan dessa två. Den yttersta balkbiten delades så att den del av denna som varit utåt endast är 48 mm tjock. Detta tor att bättre fånga upp den fiiktgradient som antogs kunna finnas vid kanterna. Namngivning av de olika balkbitama/snitten samt läge och storlek av dem framgår av figur I i bilaga I . Sönderdelningsmönster av respektive snitt till slutliga torrviktsprover framgår av figur 2 i bilaga 1. Även här gjordes torrviktsproven tunnare ut mot kanterna. Totalt togs 168 stycken provbitar ut ur varje kvartselement. Torkning av provbitar utfördes enligt instruktioner för torrviktsmetoden /2/. Efter torkning vägdes provbitama igen och fuktkvoten vid tidpunkten för sönderdelning kunde därefter beräknas. Broelementen från Skellefteå och Oslo har varit väderexponerade ca 4,5 år och den från Köpenhamn ca 5,5 år.

2.2.1 Broelement Skellefteå

SÖnderdelningen har skett av en balkbit i taget. Medan en balkbit sönderdelats så har de öv-riga förvarats utomhus i vinterkylan, -5 till -10°C. Efter sönderdelning till färdig provstorlek

(9)

vägdes bitarna. Sönderdclning och vägning av ej torkade provbitar ulirndcs den 18/1 vid Trätek, Skellefteå.

999

2.2.2 Broeicment Oslo

Sönderdclning och vägning av snitt A, B och D har gjorts den 28/12-99. Snitt C har sönder-delats och vägts på morgonen den 29/12-99. Arbetet har uttörts vid NTI, Oslo enligt instruk-tioner frän Trätek.

2.2.3 Broeicment Köpenhamn

Broelementet ankom till Skellefteå den 9/10-00. Det var något kupad, svälld undersida, så att maximala pilhöjden på 3m:s sträcka var 26 mm på astältsidan. Inga synliga sprickor kunde obsei-veras i asfaltytan dock fanns det några bulor. Se bild 2. Sönderdclning och vägning av provbitar gjordes den 12 oktober 2000 vid Trätek, Skellefteå. Sönderdclning av snitt A och B i detta broelement avviker något mot vad figur 2 bilaga I beskriver. Översta raden gl-g6 är en enda torrviktsbit på grund av att trä gick sönder närmast asfaltytan och försvårade en sönderdclning av g-raden i snitt A och B. Här erhölls alltså ett medelvärde tor hela g-raden.

Asfaltsbuloi

Bild 2. Broelement från Köpenhamn.

2.3 Fuktkvot vid stålstång och träpluggivare

Det är viktigt att området runt stålstänger är torrt. Därför har fuktkvoten runt omkring dessa kontrollerats med torrviktsmetoden i yttersta balkbiten, nr: 22, samt i balkbit nr: 12. Piovbitar har tagits ut omkring hålen enligt figur 3 i bilaga 1. I broelementen har under försöksperioden även givare av olika typ suttit monterade, se figur I . Genom att ta ut och bestämma fukt-kvoten på torrviktsprover från området som omger givarna samt lä.sa av givarna innan erhölls data för att bedöma givartypens funktion. Mått och placering av olika provbitar framgår av figur 3 i bilaga I . Endast träpluggsgivare har studerats och endast 2 st från varje broelement. Träpluggsgivåren är uppbyggd av ett flertal träkroppar kopplade till ett snöre som håller dem samman. Genom att ha flera kroppar var tanken att fiiktkvotens variation i tjockleken skulle kunna bestämmas i respektive träkropp med torrviktsmetoden.

(10)

Bild 3. I bilden syns träpluggsgivarens uppbyggnad.

2.3.1 Skellefteå

Avläsning av givare har gjorts den 16/11 1999 oeh bestämning av fuktkvot genom torrvikts-metoden har gjorts den 2/12 1999. Det skiljer alltså ca två veckor, under denna tid har bron stått utomhus i minusgrader och fuktkvoten har sannolikt ej förändrats.

2.3.2 Oslo

Fuktkvot i torrviktsgivåren och dess omgivning mättes den 28/12 1999

2.3.3 Köpenhamn

Fuktkvot i torrviktsgivaren och dess omgivning mättes den 12/10 2000

3. Resultat

Nedan presenteras resultat från mätning av fiiktkvot hos respektive element, träpluggsensorers omgivning och ståltryckplattor

3.1 Fuktkvot i respektive elements kvartsvolym

För att åskådliggöra fuktkvoten mot läge i de olika snitten har programmet Matlab använts. Läge O på axlama motsvarar underkant respektive mitten av brobitens bredd. Läge 400 är på horisontella axeln broelementets ytterkant. Läge 360 är på vertikala axeln broelementets överyta närmast asfalten. Mellan varje färgförändring är skillnaden I %-enhet i fiaktkvot. Nivån på fliktkvoten anges också i diagrammet med ett värde fÖr respektive färgskala. Var snitt A-D är tagna framgår av bilaga 1 sidan 1. Uppmätt fiiktkvot i respektive torrviktsprovbit redovisas i bilaga 2.

(11)

3.1.1 Broelement från Skellefteå Snitt A 350 300 250 200 150 100 50 O Snitt B o 50 100 150 200 250 300 350 400 50 100 150 200 250 300 350 400 Snitte Snitt D 350 300 250 200 150 100 SO O o 50 100 150 200 250 300 350 400 350 300 250 200 150 100 50 10 11 50 100 150 200 250 300 350 400

Diagram 1. Fuktkvotsfordelning i fyra olika snitt från broelement i Skellefteå.

Av diagrammen ovan framgår det tydligt att för samtliga snitt var det torrare strax under asfaltbeläggningen än vad det var i broelementets underkant. De största skillnaderna var för snitt A där ftiktkvoten varierade från strax över 11 % till 22% i underkant av broelementet. Den höga ftiktkvoten på 22% existerade dock endast i snitt A . Redan i intilliggande snitt B var ftiktkvoten i samma läge i planet nere på mellan 15-16%. I snitt C och D sjönk ftiktkvoten ytterligare något. Fuktkvoten i breddled var relativt konstant och inga tydliga gradienter ut mot kanterna (ändträt) i något av de fyra snitten fanns.

(12)

3.1.2 350 300 250 200 150 100 SO O Broelement f r å n Oslo Snitt A 350 300 250 200 150 100 Snitte 50 100 150 200 250 300 350 400 150 200 250 300 350 400 Snitte Snitt D 350 300 250 200 150 100 SO o 50 100 150 200 250 300 350 400 350 300 250 200 150 100 50 O 50 100 150 200 250 300 350 400

Diagram 2. Fuktkvotsfördelning i fyra olika snitt från broelement i Oslo.

Fuktkvoten for detta broelement var runt 11-12% närmast asfalten fÖr alla snitten. Mot den ytbehandlade undersidan steg fuktkvoten till 16-17% for snitt B, C och D. I snitt A så var fliktkvoten uppe i 20,8% i nedre yttre hörnet. Denna nivå var dock väldigt lokal. Fuktkvoten förändrades mest nära undersidan. De första ca 60 mm så var förändringen ca 3%-enheter och från 60 mm till 360 mm mot asfaltytan kom resterande forändring på ca 3%-enheter. För snitt A var fuktkvots förändringen större men även här skedde ca hälften av fuktkvotens hela för-ändring, ca 4,5 %-enheter, de första 60 mm.

(13)

3.1.3 Broelement från Köpenhamn Snitt A 35U 50 100 150 200 250 300 350 400 Snitt B 50 100 150 200 250 300 350 400 Snitte Snitt D 50 100 150 200 250 300 350 400 O 50 100 150 200 250 300 350 400

Diagram 3. Fuktkvotsfördelning i fyra olika snitt från broelement i Köpenhamn.

Lägsta uppmätta fiiktkvot var i denna provbit 8,4% och högsta var 20,0%. Fuktkvoten ökade precis som för de övriga två broelementen mot underkanten. Den höga fiiktkvoten på 20% uppmättes i snitt A medan i snitt B, C och D så var ftiktkvoten mellan 8,4 och 16,3%.

(14)

3.2 Fuktkvoter runt stålstänger

Av nedanstående tabeller framgår vilken fuktkvot som uppmätts i trät runt stålstängema. Inga fuktkvotsvärden som skall behöva äventyra beständigheten har uppmätts.

Tabell 1. Fuktkvot i tre olika snitt ur balkbit 12 och 22 intill stålstänger från broelement i Skellefteå. Fuktkvot (%) Skellefteå Zl Z2 Snitt G a 13,9 12,9 b 14,9 13,3 Snitt F a 12,8 12,7 b 13,2 13,2 Snitt E a 11,0 12,4 b 12,3 12,9

Tabell 2. Fuktkvot i tre olika snitt ur balkbit Oslo. Fuktkvot (%) Oslo Zl Z2 Snitt G a 12,5 11,4 b 12,1 13,3 Snitt F a 12,3 12,7 b 12,2 12,5 Snitt E a 12,2 12,4 b 12,9 13,0

Tabell 3. Fuktkvot i tre olika snitt ur balkbit 12 och 22 intill stålstänger från broelement i Köpenhamn. Fuktkvot (%) Köpenhamn Zl Z2 Snitt G a 12,6 12,3 b 13,1 13,0 Snitt F a 12,6 12,3 b 13,4 12,8 Snitt E a 12,0 11,3 b 12,5 11,3 13

(15)

3.3 Fuktkvoter vid givare

Nedan presenteras uppmätta fuktkvotsvärden från 6 träpluggsgivare, 2 från varje broelement, som jämförts med fuktkvot i givamas närmaste omgivning.

Broelement Skellefteå 400 -, 350 300 250 200 150

)

^ \

100 50 ^ 0 13 FuMkvot ( K ) - 22plugg 12plusg omgivning 12plueg . omglvning22plugg

Som framgår av diagram 4 så gav båda träpluggsgivama konsekvent lägre fuktkvotsvärden for alla höjdlägen. Skillnaden mellan givaren och den torrviktade omgivningen (verkliga fuktkvoten) var också relativt stor, runt 3%-enheter.

1.50 g 2™ t •O f 150 E E f - 100 10 Broelement Oslo V2 13 14 Fuktkvot(%) 15 22plugg 12plugg omgivnlng22plugg omgivning 12plugg 16 17 18

Diagram 4. Jämförelse i fuktkvot mellan träpluggivare och torrviktad omgivning från broelement i Oslo.

(16)

Broelement Köpenhamn 100 22plugg 12plugg omgivning22plugg omgivning 12plugg 9.00 10.00 11,00 12.00 13.00 14.00 15.00 16.00 17,00 18.00 Fuktkvot(%)

Diagram 5. Jämförelse i fuktkvot mellan träpluggivare och torrviktad omgivning från broelement i Köpenhamn.

I både Oslo och Köpenhamnselementen uppnåddes relativt god överensstämmelse mellan träpluggar och den torrviktade omgivningen. Största uppmätta skillnaden var ca 2%-enheter i ftiktkvot i Oslo elementet. I Köpenhamnselementet var största skillnaden ca 1%-enhet. I alla tre elementen så framgår att givaren känt av den gradient som ftmnits mellan över och undersida.

4. Slutsatser

4.1 Fuktkvot i kvartselement

Samtliga element uppvisade stora likheter i ftiktkvotsnivå och ftiktkvotsfördelning efter 4,5 år för Skellefteå och Oslo-elementen samt 5,5 år för Köpenhamnselementet. Alla hade de låga fijktkvoter i överkant mot asfaltbeläggning och ftiktkvoten ökade mot den ytbehandlade undersidan. Lägsta uppmätta ftiktkvot var för Köpenhamnselementet som hade 8,4% fiiktkvot i överkant och högsta noterade var 23,6% för Skellefteåelementet i underkant av snitt A. Noterbart är att samtliga element hade en lokal hög ftiktkvot förskjuten mot underkant i snitt A. Den höga fiiktkvoten fanns endast i snitt A och i snitt B var fiiktkvotema nere på 16-17% i underkant. Saimolikt har vatten runnit ner efter sidan och sugits uppåt av ändträt i den ply-wood som satt monterad mellan det difftasionstäta täckskiktet och limträbitama. Detta förkla-rar också varför övriga kanter inte har någon fiiktkvotsförhöjning ut mot täckskiktet då det inte fanns någon plywood där. De fiiktigaste områdena fanns en bit upp från underkanten och sannolikt har en viss uttorkning av undersidan skett. En annan förklaring till förhöjda fiikt-kvoter i balkbit A skulle kunna vara att det fiinnits ett visst läckage mellan stålplatta och täckmattan så att vatten haft möjlighet att rinna in till trät. Vid sönderdelning av plattan fanns dock inga som helst tecken på sprickor eller öppningar där stålplattan möter täckmattan. Sannolikt beror denna fiiktkvotsförhöjning på att täckmattan ligger dikt mot plywoodskivan

(17)

och skulle en luftspalt finnas mellan täckmattan och träytan så skulle nog ftiktkvoten varit densamma som i undersidan på snitt B, C och D.

Broelementen har i övre delarna mot asfaltbeläggningen visat sig vara lika torra som när försöken inleddes. Fuktdiffiision i trä går långsamt, speciellt vid de låga temperaturer som normalt råder under användningsfas, och den uppfukming av underkanten som skett sedan mätningarna påbörjades har inte nått speciellt djupt.

4.2 Trä intill ståistängerna

Inga oroväckande höga fuktkvotsvärden har uppmätts i trä intill hålen för stängerna, varken intill stålplattor eller längre in i broelementen.

Vissa tryckskador fanns där stålplattoma överförde krafterna till trät. Stålplattoma har skapat en intryckning av träveden fi-ån ca 5-10 mm i dess underkant till O mm i stålplattans överkant. Orsaken är sannolikt uppfiaktningen av broelementens undersida.

4.3 Fukt runt givare

Försöken har visat att träpluggivare kan användas för att fa en uppfattning om fiiktkvotsnivå och dess förändring med tjockleken. Värden från träpluggsgivare och dess omgivning skiljer sig åt en del. Speciellt för de i Skellefteå. Givama var konstruerade så att fri konvektion av fiikt tilläts från undersida till överkant av brobiten längs givaren.

Både signal från omgivning och träpluggivare var varierande vilket möjligtvis kan ha orsakats av den störning givaren i sig självt åstadkommit. För att förbättra givaren bör den utformas så att fri konvektion i dess axiella riktning är förhindrad. En tänkbar lösning är att mellan varje träplugg montera en bricka av t ex gummi som tätar mot hålets kanter.

4.4 Övrigt

Vid demontering av broelementen från Köpenhamn och Sverige kunde ingen korrosion eller andra skador upptäckas på någon av ståldetalj erna. Det märktes även att det var en hel del kraft kvar i stängerna när muttrama skulle frigöras. Asfalten verkade intakt för broelementen, inga sprickor eller någon lös asfalt upptäcktes. I elementet från Köpenhamn fanns några bulor, ojämnheter i asfalten. På mattan som omgav broelementens sidor och mellan asfalt och trä på översida kunde inga skador observeras. Mattans vidhäftning mot trät var god.

(18)

5. Referenser

III Pousette. A. 1997. Stress Laminated Bridge Decks, ISBN 91-89002-08-3

111 Esping, B. 1992. Trätorkning la. Grunder i torkning. Trätek Publikation 9205030

Graphic Systems AB Göteborg, ISBN 91-88170-06-3

(19)

Bilaga 1 sid 1 (3) Sönderdelningsmönster av broelement Balkbitsnummer 11 Längd L= 3000 Bredd B=800 Snitt C

Snitt A Snitt D Höid H=360

Snitt B

(20)

Bilaga 1 sid 2 (3) Sönderdelningsmönster av broelement

Ovansida med asfalt B/2

B/8 B/8 B/8 B/16 .B/32. B/32 • U • U >4 H

Mitt på bredden Ytterkant

H/10 H/10 H/5 H/5 H/5 H/10 H/10 H 4 5 6

(21)

Sönderdelningsmönster av broelement Bilaga 1 sid 3 (3) 1 i 3 i S' ? t i 10 / / U /S fV '^^1 SMITT f - ^ i y S / f / r r £ \ O O ^11II-1 '' F -i'v 2/ -4—

i l

2-Z S/v ITT Fét -rrrVi i / f M i i I I I I | 0 ^ I 1 1 1 I i_4utl I I — L i U L - L V S»,/TT F I 21 -Jr •v

(22)

Uppmätta fuktkvoter i broelement

Bilaga 2 sid 1

Broelement från Skellefteå Snitt A Läge horisontellt (mm)

Läge vert. (mm) 50 150 250 325 362,5 387,5 342 11,1 11,2 11,3 11,4 11,4 11,0 306 11,4 11,3 11,6 11,8 11,6 11,6 252 13,2 12,8 12,7 12,8 12,9 12,7 180 15,3 13,8 13,9 15,3 15,0 14,7 108 19,6 16,5 16,0 18,0 17,2 16,3 54 22,6 23,6 21,6 19,4 18,0 17,3 18 21,5 21,2 20,0 19,5 19,0 18,2

Snitt B Läge horisontellt (mm)

Läge vert. (mm) 50 150 250 325 362,5 387,5 342 11,6 11,7 12,0 11,9 11,6 11,7 306 11,6 11,7 11,6 11,8 11,9 11,8 252 12,6 12,5 12,6 12,7 12,6 12,6 180 13,4 13,5 13,6 13,6 13,5 13,0 108 14,5 14,3 14,3 14,2 14,1 13,5 54 15,5 15,5 15,1 14,8 14,5 13,2 18 16,6 16,9 16,9 16,6 16,1 15,9

Snitt C Läge horisontellt (mm)

Läge vert. (mm) 50 150 250 325 362,5 387,5 342 11,1 10,9 11,0 11,0 10,9 11,0 306 11,4 11,4 11,4 11,0 10,9 10,8 252 11,7 11,7 11,6 11,5 11,5 11,5 180 12,1 12,2 12,1 12,1 12,1 11,8 108 12,3 12,2 12,2 12,1 11,9 11,9 54 13,4 13,4 13,3 13,1 12,8 12,8 18 15,7 15,4 15,2 15,7 15,6 15,8

Snitt D Läge horisontellt (mm)

Läge vert. (mm) 50 150 250 325 362,5 387,5 342 9,9 9,8 9,9 9,9 10,0 10,0 306 10,9 10,7 10,9 11,1 11,0 11,1 252 11,3 11,4 11,4 11,5 11,4 11,4 180 12,2 12,2 12,4 12,3 12,2 12,0 108 12,7 12,7 12,6 12,5 12,4 12,0 54 13,5 13,6 13,6 13,3 13,2 12,9 18 15,7 15,7 15,6 15,9 16,0 15,9

(23)

Bilaga 2 sid 2

Uppmätta fuktkvoter i broelement

Broelement från Oslo Snitt A Läge horisontellt (mm)

Läge vert. (mm) 50 150 250 325 362,5 387,5 342 11,7 11,1 11,8 11,9 11,7 11,5 306 12,0 12,1 12,1 12,1 11,5 11,4 252 12,3 12,1 11,9 12,3 12,1 12,1 180 13,9 13,1 13,1 12,9 12,7 12,4 108 15,1 14,2 13,8 13,9 13,7 13,1 54 15,6 15,1 14,8 14,5 15,1 14,9 18 17,6 18,0 18,4 19,4 20,3 20,8

Snitt B Läge horisontellt (mm)

Läge vert. (mm) 50 150 250 325 362,5 387,5 342 11,7 11,8 11,7 11,7 11,7 11,3 306 11,6 11,8 11,8 11,3 11,2 10,8 252 11,5 11,4 11,5 11,9 11,8 11,6 180 12,4 12,5 12,7 12,4 12,2 12,0 108 13,7 13,6 13,4 13,4 13,2 12,5 54 14,3 14,2 14,1 13,9 13.8 13,5 18 16,5 16,7 16,8 16,6 16,1 16,3

Snitt C Läge horisontellt (mm)

Läge vert. (mm) 50 150 250 325 362,5 387,5 342 10,4 10,6 11,1 11,0 10,7 10,9 306 10,7 11,1 11,3 11,4 11,3 11,5 252 11,6 11,5 11,2 11,0 11,1 11,3 180 12,5 12,9 12,8 12,6 12,5 12,4 108 13,0 13,0 12,9 13,0 12,9 12,9 54 14,2 14,4 14,3 14,3 14,2 14,0 18 16,0 16,0 16,1 16,5 16,6 16,5

Snitt D Läge horisontellt (mm)

Läge vert. (mm) 50 150 250 325 362,5 387,5 342 10,9 11,0 11,0 11,0 11,0 11,4 306 11,4 10,9 11,3 11,3 11,3 11,6 252 11,0 10,8 10,8 11,1 11,2 11,7 180 12,0 12,0 12,1 11,7 11,7 12,1 108 12,5 12,6 12,6 12,6 12,4 12,6 54 13,7 13,8 13,7 13,7 13,9 13,6 18 15,6 15,9 16,2 16,3 16,9 17,0

(24)

Uppmätta fuktkvoter i broelement

Bilaga 2 sid 3

Broelement från Köpenhamn Snitt A Läge horisontellt (mm)

Läge vert. (mm) 50 150 250 325 362,5 387,5 342 11,1 11,1 11,1 11,1 11,1 11,1 306 12,9 13,1 13,0 12,5 12,0 11,1 252 13,5 13,9 13,8 13,5 12,6 11,6 180 14,3 14,5 14,9 14,3 13,3 12,0 108 17,9 17,7 16,9 16,3 14,7 13,0 54 18,4 20,6 19,3 17,5 16,0 13,9 18 18,8 20,0 19,1 17,9 16,9 15,7

Snitt B Läge horisontellt (mm)

Läge vert. (mm) 50 150 250 325 362,5 387,5 342 11,2 11,2 11,2 11,2 11,2 11,2 306 12,3 12,5 12,3 12,0 11,6 10,9 252 12,7 12,8 12,4 12,3 12,1 11,4 180 13,5 13,4 13,6 13,0 12,5 11,6 108 14,6 14,8 14,2 13,7 13,0 11,9 54 15,3 15,4 15,4 14,6 13,3 11,9 18 16,2 16,6 16,3 16,2 15,5 14,8

Snitt C Läge horisontellt (mm)

Läge vert. (mm) 50 150 250 325 362,5 387,5 342 10,5 10,1 10,1 9,8 9,4 8,9 306 11,4 11,1 10,6 10,5 10,0 9,6 252 11,9 11,5 11,4 11,2 10,7 10,2 180 11,6 11,4 10,8 10,9 10,6 9,9 108 12,4 12,2 11,8 11,4 11,0 9,9 54 14,1 14,0 13,9 13,5 12,8 11,2 18 15,6 15,4 15,8 15,5 15,8 15,5

Snitt D Läge horisontellt (mm)

Läge vert. (mm) 50 150 250 325 362,5 387,5 342 9,9 9,8 9,4 9,0 8,6 8,4 306 11,2 11,0 10,3 10,2 9,8 9,0 252 11,2 11,0 10,8 10,4 9,9 9,1 180 12,0 11,8 11,5 11,0 10,3 9,7 108 12,6 12,6 12,2 11,7 11,0 10,2 54 13,7 13,8 13,6 13,0 12,4 11,3 18 15,7 15,7 15,7 15,8 15,9 15,1

(25)

Detta digitala dokument skapades med anslag från

Stiftelsen Nils och Dorthi

Troédssons forskningsfond

Trätek

I N S T I T U T E T F O R T R A T E K N I S K F O R S K N I N G

Box 5609, 114 86 STOCKHOLM Vidéum, 351 96 VÄXJÖ Skeria 2, 931 77 SKELLEFTl Besöksadress: Drottning Kristinas väg 67 Besöksadress: Universitetsplatsen 4 Besöksadress: Laboratorgräm Telefon: 08-762 18 00 Telefon: 0470-72 33 45 Telefon: 0910-58 52 00 Telefax: 08-762 18 01 Telefax: 0470-72 33 46 Telefax: 0910-58 52 65

Figur

Updating...

Referenser

Updating...

Relaterade ämnen :