Examensarbete i omvårdnad Malmö högskola
Nivå 61-90 p Hälsa och samhälle
Hälsa och samhälle
SJUKSKÖTERSKORS
UPPLEVELSER AV
RONDEN
EN ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND
SJUKSKÖTERSKOR
CATARINA BJERKUDD
LOUISE JAHN
SJUKSKÖTERSKORS
UPPLEVELSER AV RONDEN
EN ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND
SJUKSKÖTERSKOR
CATARINA BJERKUDD
LOUISE JAHN
Bjerkudd, C & Jahn, L. Sjuksköterskors upplevelser av ronden. En enkätundersökning bland sjuksköterskor. Examensarbete i omvårdnad 15
högskolepoäng. Malmö Högskola: Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde
omvårdnad, 2008.
Denna studie handlar om hur sjuksköterskor på en kirurgisk vårdavdelning upp-lever ronden och vilken betydelse ronden kan ha för sjuksköterskornas arbete. Undersökningen har genomförts som en kvalitativ enkätundersökning med öppna frågor. Manifest innehållsanalys har använts för att analysera enkätsvaren. I stud-ien besvarade tio av de 15 legitimerade sjuksköterskorna, som arbetade dag- och/ eller kvällspass, enkäten. I resultatet framkom att tankar och känslor inför ronden kretsar kring förberedelser, stress och tidspress. Efter ronden kretsar tankarna kri-ng organisation, planerikri-ng och strukturerikri-ng av dagens arbete. Rondens betydelse är stor i det dagliga arbetet och sjuksköterskorna anser att deras egen roll i rond-situationen är betydelsefull. I en ideal rondsituation ges mer tid för förklaringar, diskussion och förtydligande. Studiens resultat bör tolkas med försiktighet då an-talet deltagare i studien är lågt och utgick från en specifik rondsituation.
NURSE´S EXPERIENCES OF
THE WARD ROUND
A SURVEY AMONG NURSES
CATARINA BJERKUDD
LOUISE JAHN
Bjerkudd, C & Jahn, L. Nurse´s experiences of the ward round. A survey among nurses. Degree Project, 15 Credit Points. Nursing Programme, Malmö
University: Health and Society, Department of Nursing, 2008.
The aim of the study was to describe how nurse´s on a surgical unit experiences the ward round and what the ward round means for the nurses daily work. The study was performed with a qualitative questionnaire with open ended questions. Manifest content analysis has been used to evaluate the answers. Ten of 15 registered nurses, working day- and/or evening shifts, participated in the survey. The results reveal that the thoughts and feelings before the ward round are about preparation and stress. The thoughts after the ward round are about organising and planning the work for the day. The ward round is valuable for the daily work and nurse´s look at their own part as very meaningful. A ward round with more time for explanations, discussions and clarifications are wanted. The results of the study should be interpreted with care since there were only few participants and focused on one specific ward round situation.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING 5
BAKGRUND 5
Kort historik om sjukvårdens organisation och rond 5 Viktiga komponenter för en fungerande rond 5 Sjuksköterskans omvårdnadsroll och ledarskap 6 Kommunikation i olika vårdsituationer 7
Stress i omvårdnadsarbetet 7
Kort information om rondsystemet på avdelningen 8
Tidigare forskning 8
Sjuksköterskans upplevelse av ronden 8 Personalens syn på patientens upplevelse 9 av ronden SYFTE 9 Definition 9 METOD 9 Urval 9 Utformandet av enkät 10 Pilotenkäten 10 Datainsamling 10 Etiska överväganden 11 Dataanalys 11 RESULTAT 12 Rondens genomförande 12
Sjuksköterskornas beskrivning av rondens 12 genomförande på avdelningen
Sjuksköterskans tankar/känslor om ronden 12 Betydelsen av att vara förberedd, ett stressfyllt krav 12 Ronden, en struktur för dagens arbete 13 Sjuksköterskan syn på hur patienterna ser 13 på ronden
Rondens betydelse för sjuksköterskans arbete 14 Ronden, ett viktigt arbetsredskap 14 Sjuksköterskans betydelse i rondsituationen 14
Ideal rondsituation 14
Rondens nackdelar 15
Behovet av mer tid 15
DISKUSSION 15 Metoddiskussion 15 Urval 16 Utformande av enkät 16 Pilotenkäten 16 Datainsamling 16 Dataanalys 18 Studiens trovärdighet 18 Resultatdiskussion 19 SLUTORD 21 REFERENSER 23 BILAGOR 25 Bilaga 1 26 Bilaga 2 27
INLEDNING
Denna studie handlar om hur sjuksköterskor upplever ronden på en vårdavdelning i sluten somatisk vård. Studien har utförts på uppdrag av en kirurgisk avdelning vid ett universitetssjukhus i södra Sverige. Bakgrunden till det beställda arbetet är att ronden på avdelningen varit upphov till frustration hos sjuksköterskorna. En rond kan beforskas ur flera olika perspektiv; ur läkarperspektiv, ur sjuksköterske-perspektiv, ur patientsjuksköterske-perspektiv, ur anhörigperspektiv och ur ekonomiskt perspek-tiv. Det har tidigare undersökts hur patienterna på den aktuella avdelningen upp-lever ronden och nu ville avdelningen få sjuksköterskornas samlade upplevelse av ronden tolkad utifrån ett opartiskt perspektiv.
Som blivande sjuksköterskor har vi under våra praktikplaceringar reflekterat över fenomenet ronden. Sjuksköterskornas arbete under dagen har på många sätt kret-sat kring just denna företeelse. Vi har även upplevt att mycket av sjuksköterskor-nas arbete antingen beror på ronden eller stannar upp i väntan på den. Det skulle därför vara intressant som blivande sjuksköterskor att ta reda på hur sjuksköter-skor upplever ronden.
BAKGRUND
Faktorer som kan vara involverade och betydelsefulla i och runt en rondsituation avhandlas här. I detta avsnitt går det därför att läsa om historik, viktiga kompo-nenter för en fungerande rond, stress, rondsystemet på den aktuella avdelningen och tidigare forskning.
Kort historik om sjukvårdens organisation och rond
Inom sjukvården vilar ett arv av professionell och byråkratisk hierarki. Detta prä-glar hur samarbetet inom vården skall organiseras och visar skillnader i status me-llan de olika yrkeskategorierna. Strukturerna som funnits sedan långt tillbaka i tid-en är svåra att bryta och alla anpassar sig omedvetet fortfarande efter dem
(Nilsson, 2005).
Enligt Crosby (2008-03-29) har ronden inte alltid sett ut som den gör idag. På 1950- talet ”stegade” överläkaren in i patientsalarna med ett långt följe av under-ställda läkare. De sista i följet kunde befinna sig i korridoren utanför salen. Längst fram vid patientens säng tillsammans med överläkaren stod sjuksköterskan som ett biträde. Sjuksköterskans roll var att assistera vid behov.
Rond eller ”att gå ronden” beskrivs idag, enligt Lundh och Malmquist (2005), som att läkare, sjuksköterskor och annan vårdpersonal går runt till varje patient för att samtala kring patientens hälsotillstånd. Under samtalet lämnas diverse be-sked och fortsatta undersökningar och behandlingar planläggs.
Rond innebär i denna studie att läkare, sjuksköterskor och annan aktuell personal har gående rond samt sittande rond beroende på tidpunkt på dagen.
Viktiga komponenter för en fungerande rond
En rond har blivit något av en ritual under det dagliga arbetet på en vårdavdel-ning. En del ser ronden som något funktionellt medan andra ser på den som något
dysfunktionellt (Whale, 1993). Samtidigt säger Manias och Street (2001) att ron-den skall ses som ett värdefullt tillfälle för olika professioner att tillsammans ut-veckla hälsoplaner för patienterna. Ronden ses som ett problemlösnings- och lärandetillfälle professionerna emellan, där patientens problem och hälsotillstånd framhålls och undersökningar och behandlingar diskuteras och planeras. För att ovan nämnda skall fungera på ett adekvat sätt är det viktigt med samarbete, kommunikation och gott ledarskap. Framförallt är detta viktigt för hur kvalitén på vården för patienten blir (a a).
Sjuksköterskans omvårdnadsroll och ledarskap
Enligt Socialstyrelsens kompetensbeskrivning (2005) är det sjuksköterskan som är omvårdnadsansvarig och den som därmed är ansvarig för att patienterna får den vård och omvårdnad som det finns behov av. Det är sjuksköterskans primära an-svar att, i samråd med patienten, planera, genomföra och utvärdera omvårdnads-åtgärder. Som sjuksköterska är det en viktig arbetsuppgift att samråda och sam-verka med andra yrkeskategorier för att kunna ta tillvara helhetsbilden av patien-ten. Med hänsyn till patientens behov och önskemål är därför en del i sjuksköter-skans arbete att föra patientens talan. Vidare skall sjuksköterskor i sin kompetens kunna leda, prioritera, fördela och samordna omvårdnadsarbetet (a a).
Två yrkesgrupper som arbetar nära sjuksköterskor är undersköterskor och läkare. Deras uppfattning om sjuksköterskornas kompetensområde, när det gäller att ar-betsleda omvårdnadsarbetet, stämmer i stor utsträckning överens med vad Social-styrelsens kompetensbeskrivning (2005) säger (Nylén & Ripel, 2007).
I Nylén och Ripels (2007) studie framkommer läkarnas och undersköterskornas syn på sjuksköterskans ledarskapsfunktion. Läkarinformanterna anser att sjuk-sköterskans viktigaste ledarskapsfunktion är att se till så att omvårdnadsarbetet fungerar och att ha överblick över vad som behövs göras. En av läkarinformant-erna beskriver sjuksköterskan roll.
”Jag ser att det är sjuksköterskan som får arbetet att flyta, det är hon
som har ansvaret för att detta skall fungera, för att patientflödet skall fungera. Jag är väldigt mycket konsult i denna fråga. Jag kan ju utnyttjas med mina kunskaper och allting sånt, gå in och starta en utredning och ha en ide om vad som krävs av vårdkedjan längre fram. Men det är ändå till sist sjuksköterskan som ser till att det fungerar”
(s. 17)
Även undersköterskorna i denna studie menar att sjuksköterskan har huvudansva-ret för att omvårdnadsarbetet flyter på och att sjuksköterskan vid behov kan gå in och styra upp situationen.
”Så länge allt är bra är ledarskapet dämpat, det märks inte lika
mycket, men det krävs nog som systrar om det inte fungerar att de kan gå in och sätta gränser och säga att nu är det så här och nu gör vi såhär- att de vågar och kan göra det” (s.12)
ICN:s etiska kod för sjuksköterskor (2007) tar upp att det i det dagliga arbetet in-om vården är sjuksköterskan sin-om skall verka för att mänskliga rättigheter, värdig-het och respekt för patienten eftersträvas. När något av detta ”hotas”, av andra medarbetare inom vården, är det sjuksköterskans uppgift att vidta åtgärder.
Kommunikation i olika vårdsituationer
I en rond är kommunikation ett viktigt och livsnödvändigt arbetsredskap. Genom att använda språket kan vi dela med oss av erfarenheter och ta del av andras (Nilsson, 2005). Utan kommunikation skulle allt runt omkring vara meningslöst och obegripligt. Utan kommunikation skulle det vara svårt att utföra och gå vidare i sitt handlande och det skulle råda stor oordning (Nilsson & Waldemarson, 2007). Kommunikation baseras på relationer mellan olika människor. Relationen som rå-der ligger till grund för hur kommunikationen dem emellan blir. Det latinska or-det ”communicare” betyder kommunikation och står för att något blir gemen-samt. Detta betyder att vi både delar med oss av något samtidigt som vi förmedlar något vid möten individer emellan, när vi kommunicerar med varandra. När ko-mmunikation sker sker ett utbyte av tankar, känslor, upplevelser, handlingar och värderingar. Självklart är vi alla olika och detta kan leda till mer eller mindre bra relationer och därmed svårtolkad kommunikation ibland (Nilsson &
Waldemarson, 2007).
Nilsson och Waldemarson (2007) menar vidare att den största boven i en dålig ko-mmunikation är oftast att man inte lyssnar. Att lyssna på vad den andre har att säga är det som är det viktigaste när kommunikation sker. Bristfälligt lyssnande är den vanligaste orsaken till att konflikter och missförstånd uppstår. Ett bra öra ska inte bara kunna upprepa det som sagts utan också kunna förstå innebörden och av-sikten med det som förmedlas.
För att uppnå bästa möjliga kommunikation individer emellan säger Nilsson och Waldemarson (2007) att det krävs återkoppling. Detta görs genom upprepning av informationen som getts samt att en personlig reaktion och bedömning ges från den som lyssnat. En personlig reaktion innebär att ens egen åsikt förmedlas. Vid en rondsituation förmedlar ”lyssnaren” vad denna anser behöver göras. Vid bed-ömningen ger ”lyssnaren” sin åsikt gällande vad ”förmedlaren” anser behöver göras. Återkopplingen måste självklart ske från båda hållen. Även vid utforman-det av en fungerande och funktionell rond behövs återkoppling (a a).
Genom en god kommunikation medarbetare emellan, sjuksköterskor, läkare, undersköterskor, sjukgymnaster med flera, skapas en förtroendefull atmosfär på arbetsplatsen. Genom detta kan medarbetarna dela erfarenheter och lära sig av va-randra, både under ronden och vid utarbetande av en fungerande och funktionell rond (Nilsson, 2005).
Stress i omvårdnadsarbetet
En vårdavdelning som arbetsplats i Sverige kännetecknas många gånger av stress och orimlig arbetsbelastning hos personalen. Vanliga brister i organisationen som bidrar till stress kan vara tidspress och att ingenting hinner utföras ordentligt. När större prestering förväntas än vad det finns utrymme och erfarenhet till och när vem som skall göra vad är oklart kan också stress uppstå. Vidare kan konflikter och olika budskap som skapar otrygghet vara en påverkande faktor. För att få bukt med detta är ett viktigt led att försöka ändra i strukturerna och organisationen (Rahm- Sjögren & Sjögren, 2002). Med stöd av Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) skall kvaliteten i verksamheten systematiskt och fortlöpande utveck-las. Att kontinuerligt utvärdera den egna verksamhetens arbetssätt och rutiner är en viktig kvalitetssäkring. Enligt Rahm-Sjögren och Sjögren (2002) görs många gånger inte detta utan ett försök att ändra på individerna sker istället. Detta leder
till att de berörda personerna ”springer ännu fortare” istället för att stanna upp och fundera på det verkliga problemet (a a).
Alla människor utsätts någon gång för stress. Påverkan av stressen ser dock olika ut från person till person och tendensen att bli stressad varierar över tid (Rahm-Sjögren & (Rahm-Sjögren, 2002). I en stressituation startar en form av överlevnads-instinkt. Denna sätts igång när individen utsätts för en belastning som är högre än de tillgängliga resurserna. I dessa skeden reagerar kroppen med puls-, blodtryck-och andningsökning samt ökad muskelspänning. Individen förbereder sig för an-tingen kamp eller flykt (Stressmottagningen, 2008-04-07).
Kort information om rondsystemet på aktuell avdelning
På den aktuella vårdavdelningen som har undersökts utförs rond två gånger om dagen. På morgonen, cirka 8.15-9.15, genomförs ronden som gående rond och på eftermiddagen, cirka 15.00, som sittrond. Samtalen kring patienten förs mest mellan läkaren och sjuksköterskan men även annan aktuell personal såsom sjuk-gymnast, undersköterska och arbetsterapeut deltar.
Tidigare forskning
I tidigare forskning har det gjorts undersökningar på hur sjuksköterskor och läkare i olika länder upplever och ser på ronden. Nedan redogörs för detta.
Sjuksköterskans upplevelse av ronden
Manias och Streets (2001), Whales (1993) och Busbys och Gilchrists (1992) stu-dier visade att sjuksköterskor, i Australien respektive Storbritannien, såg på ronden som ett tillfälle där problemlösning, informationsutbyte, beslutsfattande och lärande skall skeede. Att lära sig från sina kolleger sågs som något viktigt och värdefullt. Dock upplevde många att ronden bara gick ut på att sörja för att
läkarna fick den information som de önskade och att framföra frågor åt
patienterna. Många sjuksköterskor i studierna uttryckte att få vara involverad i beslutsfattande var något viktigt för dem men att det ibland inte skedde. Deras bidrag under ronden kändes inte som värdefull och därför kunde det ibland kännas som att det egentligen kvittade om medverkan skedde eller ej. Läkarens
uppträdande påverkar upplevelsen mycket beroende på om sjuksköterskan blev ignorerad eller avbruten (a a).
Vidare går det i Manias och Streets (2001), Whales (1993) och Busbys och Gilchrists (1992) studier att läsa att en rond oftast hade en fast tidpunkt för start men när den slutade var det ingen som visste. Många gånger kände sig
sjuksköterskorna otillräckliga att hinna få klart allt i tid till ronden då dessa hade liten påverkan på när ronden skulle starta. Att lära sig något nytt var värdefullt men av tidspress var det inte alltid möjligt. Ibland upplevdes det att beslut blev försenade och tid gick till spillo då ronden var det enda tillfället då en läkare fanns på plats på avdelningen för att fatta beslut och godkänna. Personlighetsfaktorer så som självförtroende och erfarenhet spelade också roll på hur ronden upplevdes bland sjuksköterskorna.
I två studier gjorda av Birtwistle m fl (2000) och Montague m fl (2004) uttryckte sjuksköterskor i Storbritannien att för många personer ibland deltog i ronden. Svårigheter med att bibehålla patientens konfidentialitet uppstod många gånger, när diskussioner kring patienten fördes i korridoren, enligt sjuksköterskornas åsikt (a a).
Vid tillfällen då patienten medverkade i rondsituationen kände sig sjuksköter-skorna ofta dragna åt sidan. Det var läkaren som pratade och stod närmast sängen. Sjuksköterskorna upplevde att patienten fick för få förklaringar och att de hade svårt att förstå vad som förmedlades. Detta ledde till att sjuksköterskor kände att de var tvungna att senare försäkra sig om att informationen som getts till patienten förståtts (Manias & Street, 2001), (Whale,1993) och (Busby & Gilchrist, 1992).
Personalens syn på patientens upplevelse av ronden
Vårdpersonalens föreställningar om hur patienterna upplevde ronden skiljde sig åt mellan sjuksköterskor och läkare (Birtwistle m fl, 2000). I den aktuella studien var patienterna barn och det framkom att sjuksköterskor trodde att barnen upplevde ronden som skrämmande. Vidare framkom det även att de trodde att barnens föräldrar upplevde det som skrämmande och att ronden inte tillförde något. Läkarna delade inte sjuksköterskornas uppfattning. I en liknande studie gjord av Montague m fl (2004), utförd på vuxna patienter, framkom det dock att
sjuksköterskor och läkares uppfattning om hur patienterna upplevde ronden var den samma. I deras studie trodde både sjuksköterskor och läkare att patienten upplevde ronden som skrämmande.
SYFTE
Syfte med denna studie var att undersöka hur sjuksköterskor på en kirurgisk vård-avdelning upplever ronden och vilken betydelse ronden kan ha för sjuksköter-skornas arbete.
Definition
Upplevelse är enligt Hartman (2004) hur en individ tolkar ett visst fenomen. Hur individen ser och handlar i sin omgivning är grunden för hur en upplevelse tolkas.
METOD
Undersökningen har genomförts som en kvalitativ empirisk studie. I denna typ av studie söks enligt Hartman (2004) förståelse för hur olika individer upplever och ser på sin livsvärld och situation. I en kvalitativ studie kan analytisk induktion an-vändas, vilket innebär att undersökningen delas upp i tre olika faser, som strate-giskt genomarbetas. Första fasen i arbetet är att formulera syfte och frågeställning samt att bestämma sig för urval och datainsamlingsmetod. Denna fas kallas plan-eringsfasen. Steg två är insamlingsfasen och innebär, precis som ordet säger, att datainsamling sker. Avslutningsvis analyseras det insamlade materialet i tredje och sista fasen som heter analysfasen (a a). Dessa tre faser har hafts i åtanke när genomförandet av studien skett.
Urval
Eftersom denna undersökning var beställd av en avdelning och det önskades att få kunskap om sjuksköterskans upplevelse av ronden inbjöds alla sjuksköterskorna som arbetar på den aktuella kirurgiska avdelningen till deltagande i undersök-ningen.
Urvalet var oberoende av kön, ålder och etnisk tillhörighet. Inklusionskriterierna för att kunna delta i undersökningen var att respondenterna är legitimerade
sjuk-sköterskor och att dessa arbetar dag- och/eller kvällspass på den studerade avdel-ningen. Antalet sjuksköterskor som är anställda och arbetar dag- och/eller kvälls-pass på den aktuella avdelningen är 15 stycken. En form av exkludering gjordes dock bland de arbetande sjuksköterskorna. De som endast arbetar nattpass gavs ej möjlighet att delta på grund av att nattpersonalen ej medverkar vid rondtillfällen.
Utformande av enkät
Enkätformuläret utformades och frågor valdes utefter undersökningens syfte och frågeställning. Enkäten inleddes med två bakgrundsfrågor och därefter följde öpp-na frågor med hög standardisering. Med öppöpp-na enkätfrågor meöpp-nas att det inte finns fasta svarsalternativ till någon fråga. Respondenterna ges möjlighet att själv formulera sina svar. När alla respondenter får samma formulär, med samma frågor i samma ordning, uppnås hög standardisering (Trost, 2007).
Pilotenkäten
Enligt Ejlertsson (2005) skall frågeformulär testas i en provundersökning innan den används i den faktiska undersökningen. Detta för att undersöka om resp-ondenterna tolkar frågorna likadant och om frågorna faktiskt mäter det som avses studeras av forskarna. Pilotundersökningen skall utföras i två steg för att få ett så bra enkätformulär som möjligt (a a).
Ett första färdigt enkätformulär granskades av handledaren för studien och ut-gjorde steg ett i pilotundersökningen. Ändringar och vissa omformuleringar av frågorna utfördes innan steg två påbörjades.
Efter ett godkännande av studiens etikansökan från etiska kommittén kunde fas två i provundersökningen starta. Pilotenkäten i steg två skall utföras på en liknan-de grupp som liknan-den tänkta unliknan-dersökningsgruppen (Ejlertsson, 2005). Genom vår handledare fick vi kontakt med en avdelningschef på en annan kirurgisk avdel-ning. Möjlighet att undersöka enkätens utformning på ett par sjuksköterskor på denna avdelning erbjöds.
Den nyformulerade enkäten, som tillkommit i fas ett, delades ut till tre anställda sjuksköterskor på den aktuella kirurgiska ”provavdelningen”. Efter cirka en vecka fick vi de tre provenkäterna åter. Små justeringar gjordes av två frågor på grund av felaktig tolkning. Övriga frågor ansågs tillfredsställande och fick ha kvar sitt ursprungliga utseende (se Enkätformulär, Bilaga 2).
Datainsamling
Ett första samtal med kontaktpersonen på den avdelningen där studien var avsedd att göras skedde. Enligt överenskommelse bestämdes det att vi skulle komma och informera om studien på avdelningens arbetsplatsträff. Vid detta tillfälle skulle de flesta sjuksköterskorna närvara.
Informationsträffen förbereddes genom att materialet, enkätformuläret och infor-mationsbrevet, trycktes upp. Vita kuvert användes och i varje kuvert placerades ett informationsbrev om studien (Bilaga 1) och enkätformuläret (Bilaga 2). På avdelningens möte gav vi muntlig information om oss själva och vår utbild-ning. Vidare gavs information om syfte och nyttan med den beställda studien. Datainsamlingsmetod, inklusionskriterier och frivilligheten att medverka togs även upp.
Vid samma tillfälle lämnades kuverten innehållande informationsbrev och enkät-formulär till en av sjuksköterskorna som medverkade på mötet för att sedan utdel-as till samtliga sjuksköterskor. Information om hur enkäterna skulle samlutdel-as in lämnades. Oavsett om respondenterna valde att delta eller inte skulle respond-enterna placera de igenklistrade kuverten med innehållande enkät i en box som placerades på avdelningen. På informationsträffen fick sjuksköterskorna själva uppskatta hur lång tid de behövde för att svara på enkäten och de kom,
tillsammans med oss, överens om att en vecka skulle vara rimligt.
En första enkätinsamling skedde, enligt överenskommelse, en vecka efter utläm-nandet. Sex ifyllda enkäter erhölls vid detta tillfälle. Då många fortfarande inte haft möjlighet att fylla i sina enkäter utökades svarstiden med en vecka. Detta meddelades kontaktpersonen som vidarebefordrade detta till respondenterna. Totalt fick respondenterna två veckor på sig att svara på enkäten. När de två ve-ckorna löpt ut hade totalt tio ifyllda enkäter erhållits av totalt 15 utlämnade. Någon icke ifylld enkät lämnades inte in. När två veckor gått och svarstiden löpt ut fanns det fem utlämnade enkäter som fortfarande inte lämnats in. Författarna till denna studie valde att avsluta datainsamlingen efter den förlängda insamlings-tiden med anledning av den tidsram som denna studie skall genomföras inom. Bo-rtfallet utgjordes således av fem enkäter.
Etiska övervägande
Tillstånd för att kunna genomföra studien har erhållits av etiska kommittén vid Malmö Högskola 2008-03-07, Dnr HS 60-08/212:38. Tillstånd att utföra studien har också erhållits från verksamhetschefen på den kirurgiska avdelningen. Enligt Polit och Beck (2006) skall frivillighet att delta gälla och respondenterna skall innefattas av anonymitet. Detta har uppnåtts i denna studie genom att alla sjuksköterskor på den studerade avdelningen getts möjlighet att välja om de vill delta. Exklusion har dock skett av de sjuksköterskor som endast arbetar nattpass och därför inte medverkar vi ronder. Vidare leder användandet av enkäter till min-dre utsatthet och anonymitet för deltagarna.
Alla deltagare i undersökningen har i enlighet med Polit och Beck (2006) delgetts både muntlig och skriftlig information om studiens syfte. Vidare i denna informa-tion har respondenterna fått upplysning om att de kommer få ta del av resultatet.
Dataanalys
Analysmetoden innehållsanalys som enligt Polit och Beck (2006) innebär fram-tagande av valida och replikerbara slutledningar från en text har använts. Enkelt beskrivet innebär detta att kärnan ur texten tas ut.
Med inspiration av Graneheim och Lundmans (2004) skildring av hur innehålls-analys kan användas började datamaterialet innehålls-analyseras. Varje enkät numrerades. Frågorna skrevs in en efter en i ett nytt dokument. Efter detta överfördes svaren på respektive fråga från samtliga respondenter. På så vis kom en tydlig analysenhet fram. Därefter lästes datamaterialet igenom upprepade gånger för att få en helhets-syn.
Svaren på varje fråga bearbetades och lästes igenom en efter en. Som Graneheim och Lundman (2004) beskriver det togs meningsbärande enheter från texten ut.
Detta gjordes genom att markera i texten med understrykningspenna. Meningsbär-ande enheter som blivit markerade kondenserades i syfte att få kortare text men med samma innehåll. Kondensering gjordes i de fall då svaren utgjordes av mycket text. Vidare skapades fyra kategorier genom att granska enkätfrågornas innebörd. Själva svaren på frågorna i enkätformuläret fick utgöra sub- kategorier under respektive passande kategori (a a).
När samtliga ovanstående steg utförts sammanställdes resultatet.
RESULTAT
Antal sjuksköterskor som besvarade enkäten var tio, varav en man. Antalet yrkesverksamma år som sjuksköterska varierade mellan två månader och 20 år.
Rondens genomförande
För att få en övergripande bild över hur ronden genomförs på den aktuella avdel-ningen ombads respondenterna att själv beskriva hur deras rond utförs. Nedan redogörs en sammanfattande beskrivning av respondenternas svar på denna fråga.
Sjuksköterskornas beskrivning av rondens genomförande på avdelningen
På avdelningen utförs det en förmiddagsrond och en eftermiddagsrond. För-middagsronden startar cirka klockan 8.15 genom att ronddeltagarna träffas i korr-idoren. Med på denna rond finns två olika specialistläkare, sjuksköterska,
undersköterska, koordinator, sjukgymnast, arbetsterapeut och ibland även
studenter och kandidater. Antalet personer som deltar kan variera mellan fyra till tio personer. Rondgenomgången genomförs oftast snabbt.
Patienterna på avdelningen är uppdelade i tre olika grupper, beroende på vilken sal patienten ligger på. Patienterna i respektive grupp diskuteras först igenom, av samtliga ronddeltagare, i korridoren. Därefter förflyttar sig ronden, med alla del-tagare, från korridoren in till patientsalarna. Med respektive patient fortsätter sedan samtalet.
Avdelningens eftermiddagsrond inträffar någon gång mellan klockan 14.30 och 17.00. Detta beroende på hur läkarna har det med sin tid. Vid detta tillfälle går man igenom patienterna i avskilt rum genom en sittrond. En läkare och en sjuk-sköterska diskuterar igenom patienterna. Kontakt med respektive patient tas en-dast vid behov.
Sjuksköterskans tankar/känslor om ronden
Under denna rubrik presenteras svaren på vad för tankar och känslor som uppstår inför och efter en rond samt hur sjuksköterskorna tror att patienten upplever ronden.
Betydelsen av att vara förberedd, ett stressfyllt krav
Majoriteten uppgav att de flesta tankarna kretsar kring förberedelser inför en rond. Att få en överblick över patientens behov och situation är viktigt. Detta upplevs dock ibland som svårt och stressande relaterat till tidspress. Någon uppgav att stress uppstår, inför en rond, beroende på vilka läkare som rondar och hur pass bråttom dessa har till operation.
”Planen är att vara så förberedd som möjligt. Har hunnit lära känna patienten.” (Respondent nr 4)
”Ibland känner jag mig stressad när alla patienter inte är uppe än på morgonen eller när alla prover inte är tagna än. Den andra stressande situationen är när man just fått patienter som man inte har träffat innan och man behöver läsa i journalen och ronden kommer. Man känner sig också stressad när patienten äter frukost i matsalen när doktorerna kommer och rondar.” (Respondent nr 7)
”Den är alltid stressad relaterat till att läkarna skall ner till operation.” (Respondent nr 5)
De sjuksköterskor som ibland känner stress inför en rondsituation uppgav att de vid en annan rondsituation kan känna sig lugna och trygga.
”De kan växla mellan trygga och otrygga relaterat till hur väl insatt jag är i patientens situation.” (Respondent nr 2)
Andra tankar som framkom i svaren var funderingar om hur dagens rond kommer att bli. Vidare att det kan vara svårt att påverka i rondsituationen och att det ibland råder en negativ stämning.
”Ibland förekommer tjafs mellan läkarna och detta märker man och man undrar om dagens rond är en sådan.” (Respondent nr 5)
Ronden, en struktur för dagens arbete
Svaren på denna fråga var blandade, allt från positiva känslor till negativa känslor upplevs efter en rond. När möjlighet att ställa frågor ges och när tydlig
information förmedlas under ronden upplevs lättnad och lugn efteråt. Sjuksköterskorna nämner att de ibland upplever frustration efter ronden. En relaterar detta till att dubbla budskap ges. En annan uttrycker frustration över att inte ha möjlighet att ställa frågor och be om förklaringar. Två nämner att de upplever ronden som hastig.
”Lugn, fått ordning på dagens arbete.” (Respondent nr 8)
”Ibland frustrerande. Det som var en sanning ena dagen är precis omvänt nästa när det kommer andra doktorer.” (Respondent nr 1) ”Ibland blir man upprörd när läkarna ser över huvudet på både sjuksköterskan och patienten.” (Respondent nr 5)
Flertalet uppger att tankarna kretsar kring planering, organisering och prioritering. Efter ronden handlar det om att få en struktur på dagens arbete.
”Planera dagens arbete.” (Respondent nr 8)
Sjuksköterskans syn på hur patienterna ser på ronden
Sjuksköterskorna tror att patienten ser ronden som viktig, en tid för de att ställa frågor och få information. De tror att med den rådande rondsituationen upplever
patienterna ronden som hastig och stressig. Att för mycket personal deltar och att det ibland är svårt att förstå och höra vad som förmedlas.
”Den är jätteviktig men det är inte alltid som de är nöjda efteråt. Många hör inte vad doktorn säger och då får vi tolka efteråt.”
(Respondent nr 1)
”Jobbigt då det kommer fullt med personal in på exempelvis 4-sal. Doktorn går fram och pratar fort och sedan vidare till nästa.”
(Respondent nr 5)
”Rörigt och skrämmande. För många människor.” (Respondent nr 9) Rondens betydelse för sjuksköterskans arbete
Under detta stycke behandlas vilken funktion ronden har i sjuksköterskans arbete, vad ronden bidrar med i det dagliga arbetet. Vidare avhandlas vad sjuksköterskan själv tycker att den bidrar med i en rondsituation.
Ronden, ett viktigt arbetsredskap
De flesta sjuksköterskor är överens om att ronden har stor betydelse i deras dag-liga arbete. Det är vid rondtillfället som möjlighet till kommunikation med andra yrkesgrupper, i teamet runt patienten, ges. En tid att uppdatera varandra, utbyta in-formation och möjlighet att både ställa och få svar på frågor. I en rondsituation tas del av beslut för att kunna arbeta vidare.
”Stor betydelse, är som ett arbetsredskap.” (Respondent nr 9)
”Ronden betyder mycket för det är en tid att kommunicera med andra medlemmar i teamet som ansvarar för patienten. Det är en tid att uppdatera varandra om patientens försämring och utveckling. En tid att få information om nya åtgärder.” (Respondent nr 7)
Sjuksköterskans betydelse i rondsituationen
Majoriteten anser att sjuksköterskans roll i rondsituationen har stor betydelse. En respondent uppgav att denna upplever sin roll som central, medan en annan dock uppgav att rollen inte är så betydelsefull. Sjuksköterskan är en informationskälla och fungerar som en företrädare för patienten.
”Mycket betydelsefull. Har mycket information att ge.”
(Respondent nr 8)
”Central. Patientens ombud.” (Respondent nr 6)
”Jag är en typ samordnare, men inte jättebetydelsefull.”
(Respondent nr 1)
Ideal rondsituation
Under detta stycke presenteras resultatet över vilka fördelar respektive nackdelar som upplevs med nuvarande rondsituation. Förslag på hur sjuksköterskans ideala rond skulle kunna se ut ges här.
Rondens fördelar
Att ronden genomförs gemensamt, samtliga berörda läkare tillsammans, fram-kommer som den största fördelen. En uppger att en fördel är möjligheten att träffa andra yrkeskategori i teamet runt patienten. En annan ser en fördel i att ronden är snabb och effektiv.
”Specialistläkarna går gemensam rond.” (Respondent nr 4)
”Är fler med missuppfattas inget R/T flera öron. Jag får träffa och samtala med alla i teamet runt omkring patienten.” (Respondent nr 5) Rondens nackdelar
Återkommande nackdel som nämns är att för många antal personer deltar och att ronden upplevs som stressig och hastig. Vidare framkommer att ronden kan upp-levas som opersonlig. Olika åsikter från läkarnas sida som kan leda till oklara be-sked upplevs som en nackdel, likaså när läkarna emellan diskuterar med termer som bara de kan förstå.
”Vi är alldeles för många som stövlar in på rummet. Allvarliga besked ges ibland högt och tydligt på en 4 sal. Allt går väldigt fort, några läkare skall iväg och operera och är väldigt stressade.” (Respondent
nr 1)
”För många människor inblandade. Olika åsikter bland läkare.”
(Respondent nr 9)
Behovet av mer tid
Sjuksköterskorna är överens om att mer tid för ronden behövs. Mer tid för att kunna diskutera och se helheten innan patientkontakt sker, även mer tid för att kunna samtala med patienten. Mer tid för förklaringar och förtydliganden från läkaren. En del uppger att de vill ha sittrond.
”Lugnare. Mer tid för patienterna. Mer information mellan läkare och sjuksköterska.” (Respondent nr 8)
”Sittrond där sedan läkaren går runt efteråt och hinner prata i lugn o ro med patienten.” (Respondent nr 3)
”Lite bättre tid att prata innan man går in till patienten.”
(Respondent nr 10)
DISKUSSION
Nedan diskuteras metod- respektive resultatdel.
Metoddiskussion
Här redovisas diskussion kring urval, utformande av enkät, pilotenkät, datainsamling och dataanalys. I slutet av detta stycke diskuteras studiens trovärdighet.
Urval
Då endast 15 sjuksköterskor arbetar dag- och/eller kvällspass på den aktuella av-delningen bedömdes att risken fanns att datamaterialet skulle bli för litet om några begränsningar i urvalet gjordes. Begränsningar i könstillhörighet och
yrkes-verksamma år gjordes därför inte. Dock togs dessa faktorer upp som två bak-grundsfrågor i enkäten för att om möjligt se om några skillnader finns.
Utformande av enkät
Då tanken var att studien skulle ha en kvalitativ ansats valdes öppna enkätfrågor. Tanken var att få fram respondenternas upplevelser, beskrivna med deras egna ord, med så liten styrning från vår sida som möjligt. En annan avsikt med öppna frågor var att när materialet senare analyserades skulle respondenternas svar kunna plockas ut och presenteras mer objektivt. Trost (2007) beskriver att den största fördelen med öppna frågor är att mer nyansrika svar kan fås fram. Dock fanns medvetenhet, precis som Trost (2007) också beskriver det, att svaren bygger på respondenternas vilja att utförligt beskriva och ta ställning till frågorna. Många gånger tycker respondenterna att det är tidskrävande och svårt att skriftligt
formulera sig (a a).
Fråga ett i enkätformuläret skiljer sig från övriga frågor. Till skillnad från de an-dra frågorna, som innebär att respondenterna skulle förklara vad de känner och tycker, ombads de i fråga ett att beskriva hur något ser ut och fungerar. I detta fall beskriva hur ronden genomförs på deras avdelning. Anledningen till att denna fråga ställdes var för att få en övergripande bild över hur ronden faktiskt genomförs. Detta för vår egen skull men också för avdelningen. Genom att ha rondgenomförandet nedskrivet på papper kan det möjligtvis vara lättare att se för-delar och nackför-delar med nuvarande rondsituation. Frågan ställdes även för att svaren på de övriga frågorna skulle bli mer meningsfulla.
Under metodavsnittet beskrevs det hur fråga två och tre gjordes om till två olika delar, detta genom att dela in frågorna i en a-del och en b-del. Anledningen var att författarna var mest intresserade av att få fram känslorna inför och efter ronden och inte hur deras tankar och planer ser ut. I resultatdelen sammanfördes de två del- frågorna igen. Detta för att det inte upplevdes som att det blev så stor skillnad i svaren trots separationen av de två frågorna. I efterhand har funderingar över varför inte respondenterna bads beskriva vad de har för känslor under
rondgenomförandet ifrågasatts. Då syftet var att undersöka hur sjuksköterskorna upplever ronden har även funderingar över varför inte en så enkel fråga som hur de upplever ronden ställdes.
Pilotenkäten
Att använda en pilotenkät innan den faktiska undersökningen påbörjades kan ses som en styrka med denna studie.
Datainsamling
Med anledning av tidsramarna för denna studie gjordes en rad övervägande vid val av datainsamlingsmetod. Valet att använda enkätformulär gjordes då detta en-ligt Ejlertsson (2005) kräver kortare tid. I efterhand har författarna fått insikt om att valet av deras insamlingsmetod ändå kan ta ganska lång tid. Reflektioner har därför gjorts om att det skulle ta ungefär lika lång tid i anspråk med intervju som datainsamlingsmetod. Genom att välja enkät som insamlingsmetod kunde
fullständig anonymitet uppnås och om någon fråga skulle upplevas som känslig skulle det vara enklare att svara om vederbörande var anonym (a a).
Med anledning av att svaren i denna studie ibland inte var så utförliga har reflek-tioner kring valet av öppna frågor gjorts. Det kanske trots allt hade varit bättre med bara strukturerade frågor, i form av kryssfrågor, eller att enkätformuläret utgjorts av en blandning mellan strukturerade och öppna frågor. Det finns kanske individer som har svårt för att ta ställning och uttrycka sig skriftligt. För dessa är strukturerade frågor, där man får svaren mer eller mindre serverade, kanske lättare att besvara. Trost (2007) anser dock att strukturerade frågor ger mer onyanserade svar vilket alltså har övervägts i denna studie. Dessutom hade de inte getts möjlighet för sjuksköterskorna att uttrycka sina upplevelser vilket ju var syftet med studien.
Med enkäter var förhoppningen att en större svarsfrekvens skulle uppnås. Detta skulle leda till att resultatet kom att spegla en större grupp och helhet och på så vis inte vara lika utpekande. Det skulle innebära mindre utsatthet för deltagarna än om intervjuer skulle användas. Detta med tanke på att datainsamlingen skulle ske på respondenternas arbetstid. Avdelningschefen skulle då på något sätt vara tvungen att frigöra deltagarna från deras schemalagda arbetsuppgifter. Vidare skulle verksamheten också då veta vem som deltagit i undersökningen. Vetskap om nackdelarna med enkät såsom att större bortfall ofta sker och att inte samma möjlighet till fördjupning av respondenternas svar fanns (Ejlertsson, 2005). Något tillfälle för att be respondenterna att utveckla eller förklara sina svar mists och vid eventuell misstolkning av frågorna har forskarna ej möjlighet att förtydliga (a a). Eftersom denna studie var ett beställningsarbete, där viljan fanns att få denna stu-die utförd, var förhoppningen att de flesta sjuksköterskor skulle vilja delta med sina åsikter och upplevelser. I föreliggande studie besvarades endast tio av 15 enkäter vilket får anses vara en relativ låg svarsfrekvens.
I efterhand har funderingar gjorts om intervju som datainsamlingsmetod kanske skulle ha varit bättre både relaterat till syftet med studien och med tanke på de ibland otillräckliga svaren. Att kunna be respondenterna att utveckla och fördjupa sina svar hade möjligtvis lett till ett mer omfattande datamaterial. Detta hade behövts då syftet var att undersöka hur sjuksköterskorna upplever ronden och vilken betydelse ronden har för sjuksköterskans arbete.
På vissa frågor önskades mer utförliga och omfattande svar än vad som erhölls. Ronden kan möjligtvis ses som en komplex situation och den kan se olika ut från dag till dag. Därför har det kanske varit svårt att förklara sina upplevelser kring ronden på bara några få rader. Dock tror författarna att det som är återkommande och det centrala i hur sjuksköterskorna upplever ronden på avdelningen
framkommit.
Att få in enkäterna efter utlämnandet tog längre tid än beräknat. Svarstiden fick utökas och påminnelser gjordes många gånger då önskan var att få in så många enkäter som möjligt. Samtidigt ville inte författarna vara påträngande eller tvinga någon att delta. Av denna orsak valdes, att i både den muntliga och skriftliga informationen, tydligt upplysa respondenterna om att enkäterna skulle lämnas in oavsett ifyllda eller ej. På grund av tidsramarna för denna studie fick en deadline till slut sättas. Vid detta tillfälle saknades fortfarande fem enkäter. Vi som författare har inte möjlighet att klargöra om dessa fem inte ville vara med, inte
hann eller om de inte förstod informationen, spekulationer kring detta kan bara göras.
Funderingar över varför det var svårt att få in svaren i tid, trots att sjuksköter-skorna själv fick uppskatta hur lång tid de behövde för att svara, har gjorts.
Anledningar kan vara att tidsbrist finns under arbetstid och att respondenterna inte vill lägga sin privata tid till detta. Det skulle också kunna vara så att
sjuksköterskorna känner att deras medverkan inte spelar någon roll och/eller att undersökningen inte kommer leda till något meningsfullt.
Dataanalys
Någon exkludering gällande kön och antal yrkesverksamma år bland de legitimerade sjuksköterskorna valdes att inte göras. Dock valdes att göra två bakgrundsfrågor gällande detta för att om möjligt se om det finns några skillnader. Med anledning av att det inte var någon jämn fördelning, mellan män och kvinnor som svarat på enkäten, kunde ingen jämförelse göras. Skillnader i svaren
beroende på antalet verksamma år i yrket kunde utläsas. Dock redovisa inte detta då antalet respondenter var få. Att redovisa detta skulle vara alltför utpekande. För att analysera datamaterialet användes innehållsanalys som inspirerats av Graneheim och Lundman (2004). Genom att använda innehållsanalys skulle författarna kunna få fram sjuksköterskans upplevelser och kunna analysera datamaterialet objektivt och utan egna tolkningar (Polit & Beck, 2006).
Innehållsanalys skulle vidare vara användbart på all slags text, i detta fall svar från enkäter. Beroende på svaren som kom fram fanns möjligheten att analysera
datamaterialet både kvantitativt och/eller kvalitativt (a a). Då användandet av enkäter skedde i denna undersökning kändes innehållsanalys som den mest passande metoden att analysera materialet på. Med tanke på att det datamaterial som erhölls inte var så omfattande hade det varit svårt att tillämpa någon annan form av analysmetod.
Till följd av att få enkäter återlämnades och med ibland bristfälliga svar kunde vald analysmetod inte användas fullt ut. För att följa någon form av struktur valde författarna att inspireras av hur Graneheim och Lundman (2004) beskriver analys-processen.
Under analysförfarandet togs meningsbärande enheter ut som kondenserades i de fall det gick. Anledningen till att kondensering inte alltid utfördes var att svaren på vissa frågor var korta. Efter att meningsbärande enheter tagits ut var texten redan tillräckligt förkortad och någon kondensering behövdes därför inte. Av samma anledning, som med kondenseringen, skedde ingen kodning.
Studiens trovärdighet
Eftersträvan i denna studie har varit att ha så noga beskrivningar som möjligt över hur författarna gått tillväga i metoden. Detta med syfte att öka studiens
trovärdighet (Polit & Beck, 2006).
Reflektioner kring hur trovärdigt resultatet är har gjorts relaterat till vald metod. För att stärka trovärdigheten av vårt resultatet valdes i enlighet med Polit och Beck (2006) att plocka ut citat från respondenterna. Då en del av respondenterna svarat mer utförligt än andra blev det att fler citat valdes från vissa. Dock finns det i resultatet minst ett citat från varje respondent. Det som möjligtvis kan sänka
trovärdigheten med resultat är att undersökningen är utförd på endast en avdelning med ett fåtal respondenter. Med anledning av den tidsram som fanns för denna undersökning har det inte funnits någon möjlighet att, som Polit och Beck (2006) föreslår, få resultatet granskat av utomstående så som respondenterna eller andra forskare.
Vissa delar i resultatet, är enligt författarnas mening, generaliserbara och går att applicera på andra avdelningar och sjuksköterskor nu men även längre fram i tiden. Detta grundas på att resultatet som fåtts fram i denna undersökning överensstämmer till viss del med tidigare forskning. Andra delar i resultatet kan bli svårare att generalisera. Detta då frågorna som ställts och svaren som erhölls är grundade på en specifik rondsituation.
Viss förförståelse fanns vid analysering av datamaterialet. Detta med anledning av att författarna har egna erfarenheter av medverkan i rondsituationer. Vidare fanns kännedom om att det rådde viss frustration, bland sjuksköterskorna på
avdelningen, gällande rondsituationen. Under analysförfarandet fokuserades det ibland mest på det negativa som framkom i texten. Detta fick styras upp genom att påminna oss själva att se på materialet med objektiva ögon.
Resultatdiskussion
Det kan konstateras att mycket i resultatet stämmer överens med det som framkommit i tidigare forskning. Några avvikelser förekommer dock. I
föreliggande studie beskriver sjuksköterskorna att positiva känslor infinner sig när tydlig information förmedlas och när möjlighet att ställa frågor ges. Ronden har stor betydelse för sjuksköterskornas arbete. Det är då mötet med andra
yrkeskategorier sker och i ronden finns möjlighet att ställa och få svar på frågor. Ett informationsutbyte sker i rondsituationen. Ovan nämnda kan liknas med Manias och Streets (2001), Whales (1993) och Busbys och Gilchrists (1992) resultat där sjuksköterskorna upplevde ronden som ett tillfälle för
informationsutbyte, beslutsfattande och lärande yrkesprofessioner emellan. Upplevelse av stress och svårigheter att bli klar i tid till ronden framkommer tydligt i föreliggande undersökning. Detta har beskrivits även i tidigare studier kring rondsituationen där det framkommit att stress och tidspress ofta existerarI (Manias och Streets, 2001, Whales, 1993, Busbys och Gilchrists 1992).
I resultatet framkom att det ibland kan vara svårt att påverka i rondsituationen och att det ibland rådde negativ stämning. Vidare blev ronden en negativ upplevelse om möjlighet att ställa frågor och be om förklaringar inte gavs. I tidigare
forskning framkommer liknande resultat när Manias och Street (2001), Whale (1993) och Busby och Gilchrist (1992) visade att läkarens uppträdande kunde påverka upplevelsen. Om sjuksköterskorna upplever att deras funktion i ronden bara går ut på att sörja för att läkarna får den information de önskar får ronden en negativ stämpel. Manias och Street (2001), Whale (1993) och Busby och Gilchrist (1992) beskriver vidare att sjuksköterskorna inte upplevde att deras bidrag i rondsituationen var värdefull. Detta skiljer sig helt från resultatet i föreliggande studie. Här framkom istället att sjuksköterskorna ansåg sig ha stor betydelse i rondsituationen. Kan den nya sjuksköterskeutbildningen ingivit sjuksköterskor en större insikt om professionen?
I föreliggande studie framkom att sjuksköterskorna upplever att för mycket personal medverkar vid ronden. Vidare framkom att de upplever ronden som opersonlig med tanke på att besked till patienterna kan ges högt och tydligt. Liknande resultat går att utläsa i studierna gjorda av Birtwistle m fl (2002) och Montague m fl (2004) när dessa visar på att sjuksköterskorna i deras studie också upplever att för många personer deltar i ronden. Birtwistle m fl (2002) och Montague m fl (2004) tar även upp att det ibland kan vara svårt att bibehålla patientens konfidentialitet när diskussioner om patienter förs öppet.
Sjuksköterskorna i föreliggande undersökning tror att patienten upplever ronden som positiv men att den också kan upplevas som hastig och stressig. I en studie gjord av Persson och Willman (2008) har kvinnliga patienters upplevelse av ronden studerats. I den studien framkommer det att flertalet patienter har positiva upplevelser av ronden. Vissa patienter uppfattar dock ronden som hastig och med dåligt utrymme för att ställa frågor. Resultatet från den studien stämmer till viss del överens med hur sjuksköterskorna i vår studie tror att patienterna upplever ronden. I föreliggande studie går det att utläsa att sjuksköterskorna tror att
patienterna upplever ronden som skrämmande. Sjuksköterskorna i Birtwistles m fl (2002) och Montagues m fl (2004) studie uttryckte deras tro om patientens
upplevelse med liknande ord.
Resultatet visar att det hänt förvånansvärt lite kring hur ronden utförs sedan 1950-talet och hur den är organiserad. Detta kan relateras till hur Crosby (2008-03-29) beskriver hur en rond kunde se ut på 1950-talet. En reflektion blir då hur en rond på 2000-talet kan påminna om en rond på 1950-talet. Det framkommer att frustration kring ronden finns på avdelningen. Om det nu är sådan frustration, varför har ingen förändring skett tidigare? Vår fråga i det hela blir om det finns ”bromsklossar” som stoppar upp förändringsarbetet på avdelningen? Nilsson (2005) säger visserligen att det inom sjukvården vilar ett arv av byråkratisk hierarki och att alla fortfarande anpassar sig omedvetet efter något som funnits sedan lång tid tillbaka.
I undersökningens resultat kring tankar och planer inför och efter ronden framkommer att tankar kretsar kring förberedelse, planering, organisering och prioritering. Socialstyrelsens kompetensbeskrivning (2005) tar upp att det är sjuksköterskans ansvarsområde att planera, genomföra och utvärdera
omvårdnadsåtgärder. Vidare att sjuksköterskan skall kunna leda, prioritera, fördela och samordna omvårdnadsarbetet. Sjuksköterskans tankar stämmer överens med vad kompetensbeskrivningen säger. Sjuksköterskorna beskrev att de upplevde att de hade betydelse i rondsituationen och att de fungerade som
samordnare samt att det var sjuksköterskorna som bar på informationen. Detta visar på att deras roll uppfattas som ledande. I Nylén och Ripels (2007) studie framkommer det att läkare och undersköterskor ser sjuksköterskan som en person med ledarskapsfunktion och ansvar för att omvårdnadsarbetet ska fungera, en ”spindel i nätet”.
En del reflektioner kring hur ronden genomförs på avdelningen har gjorts och framförallt om det är etiskt att ha den typ av rond som existerar. Genom att utläsa från resultatet genomförs förmiddagsronden i korridoren där varje patient disku-teras igenom. När detta är gjort går alla ronddeltagare gemensamt in till patienten där diskussionen fortsätter. Det framkom att allvarliga besked ibland kan ges högt och tydligt och att ronden kan upplevas som opersonlig. Enligt ICN:s etiska kod
för sjuksköterskor (2007) ska mänskliga rättigheter råda inom vården.
Sjuksköterskan skall verka för att värdighet och respekt för patienten eftersträvas. Efterlevs detta relaterat till vad som framkom i resultatet?
Stress framkom i hög grad i resultatet och är enligt Rahm-Sjögren och Sjögren (2002) kopplat till tidspress. Många gånger utförs allting halvhjärtat när stress upplevs. Konflikter och olika budskap skulle också kunna bidra till stress (a a). I resultatet framkom ord som frustration och upprördhet och att dubbla budskap kan förekomma. Detta kan med anknytning till Rahm-Sjögren och Sjögren (2002) kanske också vara anledningen till stress.
I resultatet framkommer både exempel på bra och dålig kommunikation. När diskussion sker i termer som inte alla förstår och när oklara besked ges uppstår kommunikation som är obegriplig. I en rondsituation krävs god kommunikation för som Nilsson och Waldemarson (2007) uttrycker det, utan kommunikation skulle allt runt omkring vara meningslöst och obegripligt. Det blir svårt att utföra något och gå vidare i sitt handlande utan kommunikation. Därför anser författarna att en av de största hörnstenarna i en rondsituation är god kommunikation. I föreliggande studie framkom att positiva känslor med ronden upplevs när tydlig information förmedlas och när möjlighet att ställa och få svar på frågor finns. I dessa situationer finns antagligen ett aktivt lyssnande och återkoppling som anses viktigt av nämnda författare. Nilsson och Waldemarson (2007) menar också att det är viktigt att lyssna på vad de andra har att säga och att återkoppling hela tiden sker.
Sjuksköterskorna trodde att patienterna ville känna att de hade ett utbyte i rondsituationen. Patienterna ville ha tid att ställa frågor och få svar tillbaka. I resultatet framkom det att sjuksköterskorna trodde att patienterna inte upplevde att de fick det. Sjuksköterskorna trodde att patienterna ibland hade svårt att förstå och höra. Även här brister kanske kommunikationen och det som förmedlas till
patienten blir obegripligt.
SLUTORD
I studien framkommer det att ronden har stor betydelse för sjuksköterskornas dagliga arbete. Vidare att sjuksköterskorna anser att deras egen roll i
rondsituationen är betydelsefull. Det har framkommit att sjuksköterskans tankar inför en rond kretsar mestadels kring förberedelser. Ibland upplever
sjuksköterskorna detta som svårt och stressande relaterat till tidspress. Enligt Socialstyrelsens kompetens- beskrivning (2005) är det bland annat
sjuksköterskans ansvar att planera, prioritera och fördela omvårdnadsarbetet. I denna studie uppger sjuksköterskorna att efter ronden kretsar tankarna kring just detta. Fördelar med ronden i undersökningen är att olika yrkeskategorier möts. De största nackdelarna är att för mycket personal medverkar och att ronden upplevs som stressig.
Sjuksköterskorna tror att patienterna tycker att ronden är viktig men att det oftast är för mycket personal, att den är för snabb och att möjlighet att ställa frågor sällan ges. I en ideal rondsituation framkommer det önskemål om mer tid för förklaringar, diskussion och förtydligande.
Med anledning av att ronden verkar vara en central och viktig del i arbetet på vårdavdelningen är forskningen kring fenomenet, sedan tidigare, förhållandevis knapp. Denna studie är utförd på en liten undersökningsgrupp men är dock korrekt genomförd. Mer forskning kring ronden ur olika perspektiv är därför välbehövlig. Att undersöka hur ronden genomförs och upplevs på olika avdelningar inom samma specialitet skulle vara intressant. Denna jämförelse skulle kunna leda till att avdelningarna tog lärdom från varandra och att om möjligt en funktionell rondsituation utarbetades. I denna studie kunde ingen jämförelse mellan kön göras. I en studie med större undersökningsgrupp skulle denna möjlighet finnas. Skillnader i antalet yrkesverksamma år förekom. Då detta inte kunde presenteras i vår undersökning skulle det i en annan studie, med större undersökningsgrupp, kunna studeras.
Ronden skall ses som ett tillfälle där vårdpersonalen arbetar tillsammans för att komma vidare i vården runt patienten. Alla ronddeltagare bör vara överens om varför ronden finns till och för vem den i första hand genomförs för. Vår reflek-tion är att detta är relativt otydligt.
REFERENSER
Birtwistle, L, Houghton, J M & Rostill, H (2000) A review of a surgical ward round in a large paediatric hospital: does it achive its aims? Medical education, 34, 398-403
Busby, A & Gilchrist, B (1992) The role of the nurse in the medical ward round.
Journal of Advanced Nursing, 17, 339-346
Crosby, D (2004) Ward rounds ain’t what they used to be>
http://www.bmj.com/cgi/content/full/328/7436/402-a < 2008-03-29.
Ejlertsson, G (2005) Enkäten i praktiken en handbok i enkätmetodik. Lund: Studentlitteratur
Graneheim, U H & Lundman, B (2004) Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse
Education Today 24, 105-112
Hartman, J (2004) Vetenskapligt tänkande från kunskapsteori till metodteori. Lund: Studentlitteratur
Hälso- och sjukvårdslagen, 1982:763
ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Svensk sjuksköterskeförening (2007) Lundh, B & Malmquist, J (2005) Medicinska ord. Det medicinska språket,
begrepp, defintioner, termer. Lund: Studentlitteratur
Manias, E & Street, A (2001) Nurse- Doctor interaction during critical care ward rounds. Journal of Clinical Nursing, 10, 442-450
Montague, M L, Lee, M S W & Hussain, S S M (2004) Staff attitudes to a daily otolaryngology ward round. The Journal of Laryngology & Otology, 118, 963-971 Nilsson, K (2005) Att vara chef och ledare för omvårdnadsarbete. Lund:
Studentlitteratur
Nilsson, B & Waldemarson, A-K (2007) Kommunikation Samspel mellan
människor. Lund: Studentlitteratur
Nylén, S & Ripel, K (2007) Läkare och undersköterskors syn på vad som innefattas i sjuksköterskans kompetensområde arbetsledning av
omvårdnadsarbetet. Malmö Högskola
Persson, R & Willman, T (2008) Kvinnliga patienters upplevelse av ronden.
Malmö Högskola
Polit, D F & Beck, C T (2006) Essentials of Nursing Research Methods,
Rahm-Sjögren, K & Sjögren, T (2002) Att vara sjuksköterska och chef. Stockholm: Gothia
Socialstyrelsen (2005) Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Artikelnr 2005-105-1
Stressmottagningen (2008) 10 frågor om stress>
http://www.stressmottagningen.nu/10fragor.php< 2008-04-07. Trost, J (2007) Enkätboken. Lund: Studentlitteratur
Whale, Z (1993) The participation of hospital nurses in the multidisciplinary ward round on a cancer- therapy ward. Journal of Clinical Nursing, 2, 155-163
BILAGOR
Bilaga 1: Informationsbrev Bilaga 2: Enkätformulär
MALMÖ HÖGSKOLA Bilaga 1 Hälsa och samhälle
Utbildningsområde omvårdnad 2008
Informationsbrev
Enkät undersökning: Hur upplever sjuksköterskan ronden?
Vi kommer från sjuksköterskeutbildningen på Malmö högskola och läser vår femte termin. På er avdelning kommer vi att undersöka hur sjuksköterskorna upplever ronden. Detta kommer att ligga till grund för vårt examensarbete. Vi kommer efter muntlig information på avdelningen dela ut enkäter. Vi hoppas att så många som möjligt vill och har möjlighet att delta. Självklart är det frivilligt att medverka i undersökningen. Våra inklusionskriterier för att få delta i studien är att du är legitimerad sjuksköterska och jobbar dag- och/eller kvällspass.
Enkätundersökningen kommer att behandlas konfidentiellt, vilket innebär att inga personuppgifter kommer att publiceras i det slutgiltiga resultatet. Vi kommer att presentera resultatet i vårt examensarbete och genom en återkoppling till
avdelningen.
Genom att belysa sjuksköterskans upplevelser av ronden kan det förhoppningsvis leda till ett underlag för vidare diskussion kring den befintliga rondsituationen. Härmed tillfrågas du om deltagande i studien.
Med vänlig hälsning Catarina & Louise
Catarina Bjerkudd Louise Jahn
MALMÖ HÖGSKOLA Bilaga 2 Hälsa och samhälle
Utbildningsområde omvårdnad 2008
Behöver du mer utrymme för att besvara frågorna, skriv på baksidan av formuläret.
Antal arbetade år som sjuksköterska
:________________
Kön
:_________________
1. Beskriv hur ronden genomförs på din avdelning.
2a. Beskriv dina tankar/planer som du oftast har inför ronden?
3a. Beskriv dina tankar/planer som du oftast har efter ronden.
3b. Beskriv dina känslor som du oftast har efter ronden.
4. Vilken betydelse har ronden för ditt sjuksköterskearbete?
6. Hur tror du att patienterna ser på ronden?
7. Vilka fördelar ser du med nuvarande rondsituation?
8. Vilka nackdelar ser du med nuvarande rondsituation?
