Institutionen för ekonomi
T
itel:
Hot och möjligheter vid expandering –
en studie av småföretag i Gävleborg
Författare:
Emma Edorsson
Mikaela Rådström
Examensarbete nr:
Kurspoäng:
10 poäng
Kursnivå:
Kandidatkurs (C-nivå)
Examensarbete
Abstract
Title: Threats and opportunities in times of expansion – a study of small business in Gävleborg
Level: Final assignment for a Bachelor degree in Business Administration Department of Business Administration
University of Gävle S – 801 76 GÄVLE Sweden
By: Emma Edorsson Supervisor: Aihie Osarenkhoe Mikaela Rådström Date: May 2007
Purpose: The purpose with this essay is to enlighten the small business´ existence at times of expansion, identify threats and possibilities and also to try to find ways to encourage growth in the small business.
Approach: To answer our purpose we carried out a literature study to later implement six interviews with small business leaders. We separated the companies into three categories; small business without employees, small business with 2-5
employees and small business with 6-10 employees.
Findings: We confirm that the main reason why small business leaders think both once and twice before hireing new labour force are because of the high costs. The change in government has so far not given the small business what was promised, but there is still hope for improvement and simplification.
The economic part of owning a company has been pointed out as the greatest threat in relation with expansion and the big responsibility in another persons possibilities to earn his/her living is also burdensome. The possibility to take on more work increases with the number of workers, which is positive.
Keywords: Small business, expansion, entrepreneurship, new employment, threats and opportunities at times of expansion.
Sammanfattning
Frågan om småföretagandet och dess förutsättningar är ett otroligt hett ämne idag, ett stort utrymme fås i media och aldrig har småföretagarna fått så mycket uppmärksamhet som nu. Entreprenörskapets betydelse för landet lovordas från politiker, intresseorganisationer och företagsekonomer. Men ändå hörs envisa och arga röster, från till exempel Svenskt Näringsliv, att avgifterna är alldeles för höga, regelverken är krångliga och ansvaret är för stort helt enkelt för småföretagarna.
Vårt syfte med uppsatsen är att belysa småföretagarnas tillvaro vid en expandering, identifiera hot och möjligheter samt försöka se hur tillväxten i småföretagen kan uppmuntras. För att svara på detta har vi gjort en litteraturstudie för att sedan genomföra sex intervjuer med småföretagare. Vi har delat upp företagen i tre kategorier; ensamföretagare, småföretagare med 2-5 anställda samt småföretagare med 6-10 anställda.
Definitionen på entreprenörskap skiljer dig åt beroende vem du frågar, nyckelroller som innovatör, risktagare och organisatör av produktionsfaktorer är några exempel. Tillväxt definieras av Bjerke som varje ökning i nivå, mängd eller typ av ett företags arbete och resultat utgörs av tillväxt i företaget. Tillväxten innefattar att expandera, att förstora eller att utvidga verksamheten. Det finns ett antal tillväxthinder som ett företag kan komma att ställas inför och tillväxten i småföretag påverkas enligt Storey av tre komponenter; the entrepreneur, the firm och the strategy. Staten kan uppmuntra småföretag genom att förändra spelreglerna till exempel genom ändrad lagstiftning och skattelättnader.
Vi konstaterar att det främsta skälet till att företagare funderar både en och två gånger extra innan de anställer mer personal är på de höga kostnaderna. Några speciella tillväxtstrategier har vi inte sett förutom den mer allmänna och självklara - att genomföra arbetet med bästa resultat för att skaffa sig ett bra rykte. Kontakter är genomlysande den viktigaste grunden till tillväxt. Regeringsskiftet har hittills inte gjort att småföretagarna fått vad som lovats, men det finns fortfarande hopp om förbättring och förenkling för våra småföretagare.
Det våra småföretagare har pekat ut som det största hotet i samband med en expandering är den ekonomiska biten. Arbetsgivaravgifterna är alldeles för höga samt det administrativa arbetet tar för mycket tid av företagarna. Det stora ansvaret för en annan människas möjlighet till att försörja sig känns också betungande och skrämmande. Möjligheten att kunna ta åt sig mer jobb ökar med antalet anställda. Vi har även märkt att viljan att utveckla företaget är en drivkraft för småföretagarna.
Summary
The debate about the small businessand its conditions is a topical subject today, the media gets a big share and never has the small business leaders gotten more attention. The entrepreneurship and its importance for the country is praised by the politicians, interest organisations, and company economists. Despite this, angry and stubborn voices are heard from Svenskt Näringsliv for example about the high fees, the rules being too complicated and the payment responsibility being too big. The purpose with this essay is to enlighten the business leaders´ existence at times of expansion, identify threats and possibilities and also to try to find ways to encourage growth in the small business. To answer this we carried out a literature study to later implement six interviews with small business leaders. We separated the companies into three categories; small business leaders without employees, small business leaders with 2-5 employees and small business leaders with 6-10 employees.
The definition of entrepreneurship differs depending on who you ask, keyrolls as innovator, risk taker and organizer of production factors are some examples. Bjerke defines growth as every rise in level, quantity or type of a companys work and the result is represented by growth in the company. Growth contains to expand, to enlargen or widen the activity. There are some growth obstacles a company can come to face and growth in the small business are, according to Storey, affected by three components; the entrepreneur, the firm and the strategy. The government can encourage the small business for example by changing the legislation and implement taxrelieves.
We confirm that the main reason why small business leaders think both once and twice before hireing new labour force are because of the high costs. We have not seen any specific growth strategies except the more general and obvious – to do the work with the best result to get yourself a good reputation. Connections are by far the most important cause for growth. The change in government has so far not given the small business leaders what was promised, but there is still hope for improvement and simplification.
The economic part of owning a company has been pointed out as the grestest threat in relation with expansion. The employment taxes are way too high and the administrative work takes too much of the owners valuable time. The big responsibility in another persons possibilities to earn his/her living is also burdensome. The possibility to take on more work increases with the number of workers. We have also seen that the will to evolve the company is a driving force for the small business leaders.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. INLEDNING... 7 1.1 Bakgrund...7 1.2 Problematisering ... 8 1.3 Syfte... 9 1.4 Avgränsning ... 9 1.5 Disposition ... 9 2. METOD... 102.1 Övergripande angreppssätt och datainsamling ... 10
2.2 Kvalitativ och kvantitativ metod... 11
2.2.1 Intervju – en kvalitativ metod... 11
2.2.2 Intervjuguide ... 12
2.2.3 Val av respondent... 13
2.3 Reliabilitet respektive validitet... 13
2.4 Analysens tillvägagångssätt... 14
2.5 Alternativ metod och brister... 15
3. AKTUELL DEBATT I ÄMNET... 16
3.1 Eventuella möjligheter... 16
3.1.1 Europeiska Unionens påverkan ... 16
3.1.2 Statlig styrning – regering och politik... 17
3.2 Eventuella hot... 18
3.2.1 Avgifter och betalningsansvar... 18
4. TEORI... 19 4.1 Entreprenörskap... 19 4.1.1 Olika uppfattningar ... 19 4.1.2 Entreprenörens egenskaper ... 21 4.1.3 NUTEK... 21 4.1.4 Chefsrollen ... 22 4.2 Tillväxt ... 23 4.2.1 Anledningar för tillväxt... 23
4.2.2 Källor till tillväxt ... 24
4.2.3 Marknadspenetrering ... 25
4.2.5 Tillväxthinder ... 26
4.3 Entreprenörskapets betydelse för tillväxt i småföretag... 28
4.3.1 The entrepreneur ... 29
4.3.2 The firm... 29
4.3.3 The strategy... 29
4.4 Statens betydelse för tillväxt i småföretag ... 30
4.5 Sammanfattande reflektioner ... 31
4.5.1 Implementering av vår teori i nästa kapitel – empiri ... 32
5. EMPIRI... 33
5.1 Kategori 1 - Ensamföretagare... 33
5.1.1 Therese Edorsson, Skylt & Dekor i Gävle ... 33
5.1.2 Jörgen Nordqvist, Grafisk formgivare... 35
5.2 Kategori 2 – Småföretagare med 2-4 anställda... 37
5.2.1 Annelie Svensson, Ryter Kommunikationsbyrå AB ... 37
5.2.2 Thomas Skoog, Gefle Kakel & Keramik ... 41
5.3 Kategori 3 – Småföretagare med 8-10 anställda ... 44
5.3.1 Leif Säll, Sälls Åkeri AB... 44
5.3.2 Bo Sundberg, Bosses Bygg & Betong... 46
5.4 Sammanfattande reflektioner ... 48
6. ANALYS OCH SLUTSATS... 49
6.1 Analys... 49
6.2 Slutsats ... 52
6.2.1 Hot ... 53
6.2.2 Möjligheter... 55
6.2.3 Förslag till vidare forskning ... 55
KÄLLFÖRTECKNING... 56 Bilaga 1 Intervjuguide
- Inledning -
1. INLEDNING
I detta avsnitt kommer vi att beröra bakgrunden till vårt val av ämne, vår problematisering, syfte och avgränsningar. Vi kommer även att ge en kort överblick över uppsatsens disposition.
Eftersom frågan angående småföretag och dess förutsättningar är ett hett ämne, har vi valt att skriva om detta. Vi ska undersöka vad det är som gör att småföretagarnas situation upplevs svår, tränga in i litteraturen för att lättare se sambanden mellan till exempel entreprenörskap och tillväxt samt försöka se vilken yttre uppmuntran till expandering som kan finnas eller kan tänkas vara lämplig.
1.1 Bakgrund
I litteraturen hänvisar Landström till GEM-studien där det visas ett samband mellan hög entreprenöriell aktivitet i ett land och hög tillväxt1. Detta är något som även Sveriges politiker snappat upp mer eller mindre medvetet: ”Det är företagen som skapar jobb, trygghet, välstånd och ekonomisk tillväxt” menar till exempel Moderaterna2 och fortsätter med att säga att
villkoren för företag är goda i Sverige – bolagsskatten är låg, arbetskraften är välutbildad och mer flexibel i Sverige än i andra europeiska länder. Problemet menar Moderaterna är att villkoren för företagarna inte är tillräckligt goda, frågan om förenkling av regelverk och olika avgifter för småföretag är någonting som flitigt diskuterats när det nyligen varit riksdagsval3.
Carneiro ser tre huvudkällor för tillväxt i ett företag; tekniska förbättringar, ökning av kapital och ökning av de anställda samt deras kunskaper och utbildningsnivå. Carneiro har en positiv syn på småföretagare och lyfter fram anledningarna till att småföretag lyckas; de använder avancerad teknologi på ett integrerat sätt, är medvetna om förändringen i kundernas behov, producerar produkter med hög kvalité, genererar lönsamhet genom att pressa kostnaderna och de möter nya marknader och därmed nya konkurrenter med en tävlingsinriktad inställning4.
1 Landström; Entreprenörskapets rötter, s. 11
2http://www.moderat.se/politik.aspx?webbid=1&menyid=2&politikid=8 2007-01-17 3 Ibid.
- Inledning -
Enligt NUTEK – Verket för näringslivsutveckling, är fler växande företag den enskilt viktigaste tillväxtkällan i det befintliga näringslivet5.NUTEK slår fast att de nya jobben inte uppkommer i de traditionella industriföretagen utan i små och medelstora företag. Ungefär 10 000 nya småföretag kommer att behövas för att täcka Sveriges förluster av jobb i industrisektorn.
Trots vetskapen om småföretagens starka betydelse för Sverige och arbetsmarknaden så är vårt intryck av småföretagarnas situation i Sverige negativ. Enligt envisa och arga röster från företagens intresseorganisationer som Svenskt Näringsliv är det svårt att klara sig på
marknaden med tanke på de höga avgifterna, krångliga regelverken och det höga
betalningsansvaret vid sjukskrivningar. Litteraturen visar även den att små företag sämre absorberar risk och osäkerhet än deras större konkurrenter6. Sifo har gjort en undersökning där de visar hur företagarna upplever de regler de står inför, men mer om detta i kapitel 3.2.17. Avgifterna som småföretagarna kommer i kontakt med är bland annat sociala avgifter,
arbetsgivaravgifter, egenavgifter samt ansvar för sjukfrånvaron vilket tydligt visar att småföretagarna har grund för att yrka på bättre förutsättningar, det är trots allt småföretagen som står för mer än 50 % av sysselsättningen i Sverige8.
Kan det vara så att småföretagarna tvekar inför expandering och tillväxt, och kan man säga att småföretagarens liv är osäkert och riskfyllt?
Detta är en mycket viktig fråga som tål att belysas. Med tanke på att den utbildning vi nu går kan leda till att vi så småningom kan bli egen företagare gör att ämnet blir extra intressant.
1.2 Problematisering
• Vilka hot och möjligheter finns när ett småföretag vill expandera?
• Stämmer medias bild av att småföretagare är utsatta och vad kan i så fall Sverige göra för att underlätta för dessa företag?
5http://www.nutek.se/sb/d/106 2006-12-03
6 Carter, Jones-Evans; Enterprise and small businesss, s 50
7www.svensktnaringsliv.se/Components/NewsPage.asp?NewsId=161045&CatId=-1 2006-11-02 8 Carter, Jones-Evans; Enterprise and small business, s 50
- Inledning -
1.3 Syfte
Syftet med denna uppsats är att belysa småföretagarens möjligheter till expandering och eventuella tillväxthinder men även få fram konkreta förslag till hur tillväxten kan uppmuntras.
1.4 Avgränsning
EU:s definition av småföretag är företag med högst 50 anställda och innehåller även kriterier gällande företagets årsomsättning eller totala balansräkning. Vi har dock valt att avgränsa oss till företag med mindre än 10 anställda eftersom vi genom media har fått intrycket att just dessa småföretag har väldigt svårt att klara de krångliga regelverk, höga avgifter etc. som Sverige tycks kräva idag.
Geografiskt sett avgränsar vi oss till företag i Gävleborgs Län, vi tror inte att småföretagandet skiljer sig väsentligt mellan de olika delarna av landet utan gör detta främst för enkelhetens skull och för att vi ska få möjligheten att göra personliga intervjuer öga mot öga. Vi avgränsar oss även från eventuella skillnader i bransch samt bortser från interna skillnader i företagen vad gäller omsättning o s v.
1.5 Disposition
Uppsatsen är indelad i sex olika kapitel och för att få en bättre överblick över arbetets uppbyggnad redogörs kort för var och ett av dessa kapitel.
Kapitel 2 – Metod
I denna del beskriver vi vilken metod vi valt och varför
Kapitel 3 – Aktuell Debatt och ekonomiska fakta
För att ge läsaren en tydligare uppfattning av vårt omdebatterade ämne ger vi här en kort inblick
Kapitel 4 – Teori
I teoridelen redogör vi för relevant litteratur som sedan kommer att kopplas mot empirin.
Kapitel 5 – Empiri
Här kommer vi kort att presentera våra 6 småföretagare och sedan återge intervjuerna.
Kapitel 6 – Analys och Slutsats
I detta kapitel analyserar vi vår empiri med bakgrund av de teorier som vi redogjort för i kapitel 4. Utifrån detta drar vi slutsatser och ger förslag till vidare forskning i ämne
- Metod -
2. METOD
All universitetsverksamhet ska bygga på en vetenskaplig grund, arbetet ska vara sakligt, objektivt och balanserat9. Här ska vi beskriva de vetenskapliga metoder vi använt oss av och med metod menar vi ett vetenskapligt sätt att närma sig det ämne man ska skriva om10.
2.1 Övergripande angreppssätt och datainsamling
Det finns två huvudtekniker för datainsamling – primärdata och sekundärdata. Dessa skiljer sig åt genom att sekundärdata är både billigare och mindre tidskrävande då man använder redan insamlat material medan man med primärdata samlar in ny data11.
Våra primärdata kommer vi att samla in med en kvalitativ metod – personliga intervjuer. Genom detta tillvägagångssätt får vi personliga, uttömmande svar som verkligen ger oss chansen att komma in på djupet. Vi vill ge läsaren en djup förståelse för småföretagarens verklighet – hot och möjligheter - vid en expandering, där det finns utrymme för respondenten att utveckla egna funderingar utanför intervjuguiden och där vi har möjligheten att uppmuntra respondenten till detta. Vår första tanke var att göra djupintervjuer med tre olika företag som var utvalda utifrån tre kategorier:
1. Ensamföretagare
- Kan stå inför en eventuell expandering och har inga erfarenheter av detta. 2. Småföretagare med 2-5 anställda
- Har ett fåtal anställda och har en viss erfarenhet. 3. Småföretagare med 6-10 anställda
- Den ”stora” småföretagaren, mer etablerad och med stor erfarenhet.
Vi tänkte jämföra svaren på intervjuerna med varandra, för att på så sätt se olikheter mellan företagen i de olika kategorierna eller faserna. Men för att öka generaliseringsmöjligheterna valde vi att intervjua två företag per kategori istället för bara ett, alltså totalt sex intervjuade småföretagare. På detta sätt hoppas vi kunna behålla djupet i våra intervjuer samtidigt som vi ger en mer trovärdig helhetsbild. Det kan dock vara svårt att jämföra företag som verkar i olika branscher, men detta kändes som en nödvändighet att avgränsa sig från bransch för att arbetet inte skulle bli för omfattande.
9 Ejvegård, Vetenskaplig Metod s 11, 15 10 Ibid s 29
- Metod -
Vad gäller sekundärdata har vi använt oss av diverse artiklar, litteratur och rapporter från till exempel Svenskt Näringsliv samt studerat lagförarbeten. Internet är något som vi använt oss mycket av: regeringen, riksdagen samt riksdagspartiernas olika hemsidor. Även Svenskt Näringslivs hemsida har varit väldigt användbar. Ämnet är väldigt färskt och informationen måste hela tiden vara aktuell, vilket vi tycker att vi lyckats med då informationen vi har samlat in är mycket trovärdig och aktuell. Sökord vi har använt för detta ändamål är till exempel: småföretag, expandering, nyanställning, entreprenörskap, hot samt möjligheter i tillväxtsammanhang.
För att få en bild av tidigare arbeten inom ämnet var att studera tidigare C- och D-uppsatser på Högskolan i Gävle. Litteratur har vi sökt på Gävle Stadsbibliotek, Söderhamns Stadsbibliotek samt på Högskolan i Gävles Bibliotek. Källhänvisningar i tidigare uppsatser har också varit användbara, då vi i vissa fall hittat intressant litteratur även för oss.
2.2 Kvalitativ och Kvantitativ Metod
I en kvantitativ studie bearbetas numeriska uppgifter medan alla övriga studier oftast ses som kvalitativa. Kvalitativa studier är vanligtvis verbala samt är de kvalitativa metodansatserna mindre enhetliga än de kvantitativa12.
2.2.1 Intervju – en kvalitativ metod
Kvalitativa intervjuer är medel för den forskning som har som mål att upptäcka företeelser, egenskaper eller innebörder13.
Vi har alltså valt att använda oss av en kvalitativ metod då vi ska göra sex djupintervjuer med våra företag. Där ska vi försöka tränga in på djupet för att kunna svara på vårt syfte – att identifiera hot och möjligheter vid en expandering.
Intervjuer är dock väldigt tidskrävande och därför har vi som Ejvegård föreslår förberett dessa intervjuer väldigt noga genom förskrivna frågor så att vi inte behöver gå tillbaka till den intervjuade i efterhand för kompletteringar – vi har genomför en standardiserad intervju14. För att undvika att vi missförstått den intervjuade har vi i efterhand sänt över våra anteckningar för eventuella rättelser och naturligtvis har vi bandat intervjuerna.
12 Eriksson, Wiedersheim-Paul; Att utreda forska och rapportera, s 86 13 Svensson, Starrin; Kvalitativa studier i teori och praktik s 55 14 Ejvegård, Vetenskaplig Metod s 46
- Metod -
Detta kan även betraktas som en icke-standardiserad intervju då vi trots våra förskrivna frågor utvecklat, anpassat och följt upp det som kommit fram i intervjun15. Men eftersom vi har för avsikt att jämföra våra sex olika intervjuer med varandra är det en fördel att använda sig av viss standardisering16.
Man kan använda sig av telefonintervjuer eller besöksintervjuer och med tanke på besöksintervjuernas stora fördel vad gäller djup och möjligheten att ställa fler och
”krångligare” frågor valde vi att använda oss av dessa. Nackdelarna med besöksintervjuer är dock att de tar längre tid än till exempel telefonintervjuer och risken att intervjuaren påverkar för mycket finns17. Vi anser dock här att fördelarna med besöksintervjuerna väger upp
nackdelarna.
2.2.3 Intervjuguide
En bra utformad intervjuguide är avgörande för om resultaten av undersökningen kan ge svar på frågeställningarna och huruvida man får valuta för sina använda resurser eller inte,
respondenten ska bli villig att svara på frågorna och helst få en positiv bild av
undersökningarna18. Vi har försökt att formulera våra frågor på ett sätt som ger de bästa
förutsättningarna för de mest ärliga svaren. Vi har därför valt en tematisk inriktning, dvs. en öppen inriktning på utredningen19.
Vi har även ställt frågorna på ett så neutralt sätt som möjligt, d v s fokuserat på att undvika ledande frågor vilket vi ser som ytterst viktigt. Ett exempel på detta är:
- Är det så att de höga arbetsgivaravgifterna hindrar dig att nyanställa? Man kan istället ställa frågan så här:
- Vad är det som hindrar dig att nyanställa?
Vi har även undvikit prestigeladdade frågor som där företagare kanske förväntas svara på ett visst sätt, då svaren kanske inte blir sanningsenliga20.
15 Svensson, Starrin; Kvalitativa studier i teori och praktik s 56 16 Arbnor, Bjerke; Företagsekonomisk Metodlära, s 243 17 Dahmström, Karin; Från datainsamling till rapport, s 72 18 Ibid s 97
19 Eriksson, Wiedersheim-Paul; Att utreda, forska och rapportera, s 46 20 Dahmström; Från datainsamling till rapport, s 98
- Metod -
Dessa olika kriterier har vi försökt uppfylla i vårt utformande av intervjuguiden som finns i Bilaga 1, vi förstår även vikten av ett enkelt och lättförstått språk under intervjun då vi inte vill riskera eventuella missförstånd21. Dessa frågor har vi kritiskt testat mot människor i vår
omgivning då vi tyvärr ansåg att en provenkät skulle ta för lång tid.
2.2.4 Val av respondent
Som vi behandlade i inledningen har vi begränsat oss till småföretag verksamma i Gävleborg och vi har även bortsett från olikheter i företagens omsättning, bransch o s v. Företagen är alltså slumpvis utvalda företag som verkar i vår geografiska närhet och passar in i något av våra tre alternativa kategorier:
1. Ensamföretagare
2. Småföretagare med 2-4 anställda 3. Småföretagare med 8-10 anställda
Genomgående är det ägaren till företaget vi intervjuar, eller i ett av företagen, en av de två ägarna. Det kommer sig väldigt naturligt för oss, då vi tror att en anställd visserligen kan ha stor inblick i företaget men sällan känner samma ansvar för företaget och tar samma typ av beslut. Ett annat krav vi har på respondenten är att han/hon ska ha varit ägare av företaget sedan starten, annars skulle vi gå miste om den erfarenhet vi vill se hos till exempel företagaren under tredje kategorin.
2.3 Reliabilitet respektive validitet
För att forskningsresultaten ska få ett vetenskapligt värde måste vissa krav vara uppfyllda; mått, parametrar, mätinstrument, test och undersökningsmetoder måste vara reliabla och valida22.
För att höja reliabiliteten, d v s att mätinstrumentet ger tillförlitliga och stabila utslag23, har vi till viss del använt oss av förskrivna frågor som svarar mot uppsatsens syfte. Detta för att inte komma ifrån ämnet, men vi öppnade även möjligheten för fria samtal utöver dessa frågor.
21 Dahmström; Från datainsamling till rapport, s 101 22 Ejvegård; Vetenskaplig Metod s 67
- Metod -
Eftersom vi själva har utformat intervjufrågorna finns risken att reliabiliteten blir låg, för att öka reliabiliteten finns fyra olika metoder:
o Kontrollfrågor; Ett mindre antal frågor som efterfrågar samma sak som tidigare läggs in. Vid god reliabilitet är svaren identiska.
o Parallellmetoden; Två olika enkätmätningar vilka är tänkta att mäta samma sak. Visar sig detta vara fallet är reliabiliteten god.
o Halveringsmetoden; Svaren delas slumpmässigt upp i två halvor och jämförs med varandra, ju mindre avvikelse desto bättre reliabilitet.
o Återtestning; Samma individer testas två gånger där testet kan misstänkas ha låg reliabilitet om svarsskillnaderna blir stora24.
De sätt vi har använt oss av är främst kontrollfrågorna vilket vi anser vara ett bra sätt att öka reliabiliteten samt är mindre tidskrävande. Vi har även testat våra frågor på vänner och bekanta för att undvika eventuella ledande och olämpliga frågor.
Begreppet validitet är viktigt i den bemärkelsen att det anger mätinstrumentets förmåga att mäta det man avser att mäta25. Det är svårare att pröva validiteten än reliabiliteten, vi kan egentligen bara göra det om vi har något annat mått på det vi mäter att jämföra med26. Det är naturligtvis otroligt svårt med tanke på det ämne vi berör, att belysa småföretagarnas tillvaro. Eftersom vi jobbar med mjuka data för att komma in på djupet vill vi inte göra en statistisk undersökning, vilket hade varit bättre för validiteten. Men man kan dock i vårt fall kalla vår intervjuguide för detta ”mätinstrument” och riskerna här ligger i alltför omfattande formulär, icke testade samt ledande frågor27.
2.4 Analysens tillvägagångssätt
Då vi har använt oss av en kvalitativ bearbetning har vi först genomfört intervjuerna och sedan direkt efter kopplat ihop informationen med teorin, för att analysen oftast blir bättre om man gör den på en gång28. Denna analys har vi återgett i kapitel 6.1.
24 Ejvegård; Vetenskaplig Metod s 68
25 Eriksson, Wiedersheim-Paul; Att utreda, forska och rapportera, s 40 26 Ejvegård; Vetenskaplig Metod s 71
27 Dahmström; Från Datainsamling till rapport, s 210
- Metod -
2.5 Alternativ metod och brister
Vi har vägt in för och nackdelar i vårt val av metod under hela metodavsnittet eftersom vi anser att det är det centrala för en vetenskaplig uppsats. Sammanfattningsvis skulle man kunna ha synpunkter på vårt antal intervjuade och anse att trovärdigheten skulle bli högre med fler intervjuer. Dock tror vi att det i en C-uppsats lätt skulle bli för omfattande vi skulle istället riskera att inte få det djup vi är ute efter.
Något som vi önskat göra, och som vi gärna ger som förslag på vidare forskning, är att
komplettera vår intervjuundersökning med en stor enkätundersökning där man kommer åt den breda massan och kan generalisera med hög tillförlitlighet.
Något som kan äventyra vår tillförlitlighet är det faktum att en av våra intervjuade är nära släkting med en av författarna. För att minska risken för subjektivitet har vi gjort intervjun på respondentens arbetsplats vilket ger en professionell atmosfär. Nu tror vi istället att
- Aktuell debatt i ämnet -
3. AKTUELL DEBATT I ÄMNET
Vårt val av ämne är väldigt aktuellt och får otroligt stort utrymme i media med debatter och liknande samt har varit en av de största valfrågorna 2006. På grund av detta tyckte vi att det var viktigt att ge en kort inblick i detta innan vi redogör för vår egen undersökning.
Företagsledare måste identifiera de övergripande hoten och möjligheterna som företagen kan komma att möta – göra en s.k. SWOT-analys29. Vi har valt denna analysform som
utgångspunkt och tagit oss friheten att ordna den aktuella debatten om småföretag efter eventuella hot och möjligheter.
3.1 Eventuella möjligheter
Här utreds vilka möjligheter som kan tänkas finnas inom det ekonomiska klimatet, möjliga demografiska samt tekniska förändringar och slutligen hur marknaden ser ut30. Eftersom alla företag har sina unika förutsättningar kan vi här endast beröra de övergripande
påverkansfaktorerna, de som alla småföretag möter.
3.1.1 Europeiska Unionens påverkan
I EU har det diskuterats fram olika sätt att förenkla för småföretagen, i oktober 2006
anordnades en konferens i Bryssel om dessa företags behov att få bättre tillgång till de medel som EU ställer till buds. Vid årsskiftet 2007 startar tre stora program med företagsstöd, bland annat satsar man mer på forskning och utveckling samt ökar stödet för småföretagens
projektsumma31. EU:s strukturfonder går bland annat till kompetenshöjande insatser och
bättre finansieringsmöjligheter för småföretagare och har en budget på 350 miljarder fram till 2013, varav 1,7 miljarder går till Sverige.
29 Kotler; Principles of Marketing, s 81 30 Ibid
- Aktuell debatt i ämnet -
3.1.2 Statlig styrning – regering och politik
Eftersom alliansen med Moderaterna i spetsen vann valet 2006 ska vi här förklara kort deras visioner om småföretagande. Eftersom detta handlar om politikens värld behöver naturligtvis inte dessa visioner bli verklighet vilket vi är väl medvetna om, men vi tyckte ändå att det kan återspegla utvecklingen i politiken den närmsta tiden och är därmed relevant.
Moderaterna menar att skattepolitiken är en mycket viktig del för att kunna underlätta för företagarna eftersom det ska löna sig att arbeta. För att just kunna underlätta för företagande och företagare i Sverige, har ett brett program utvecklats som innehåller bland annat
förändrade konkursregler, entreprenörsutbildningar, förbättrad kapitalbindning, ökad satsning på forskning runt kvinnors företagande samt färre och bättre regler32. Regeringen har en uttalad målsättning att Sverige ska bli ett av de bästa länderna i världen att leda och driva företag i33.
I och med regeringens målsättning slopas de s.k. Lex-uggla reglerna för att underlätta att bygga kapital för framtida expandering. Reglerna innebar att tillgångar i fåmansföretag förmögenhetsbeskattades, men nu är meningen att det ska finnas möjlighet att ha pengar avsatta för framtiden.34 32http://www.moderat.se/politik.aspx?webbid=1&menyid=2&politikid=8 2006-11-02 33www.regeringen.se/sb/d/7273/a/71079 2006-11-03 34http://www.di.se/Nyheter/?page=%2fAvdelningar%2fArtikel.aspx%3farticleid%3d2006%5c11%5c17%5c2107 84%26stat%3d0%26sectionid%3dettan%26menusection%3dstartsidan%3bhuvudnyheter 2006-11-03
- Aktuell debatt i ämnet -
3.2 Eventuella hot
Här fastställs vilka konkurrerande aktiviteter som finns, demografiska förändringar, politiska aspekter samt s.k. channel pressure35. Eftersom det här liksom i föregående rubrik är omöjligt att göra denna analys för alla företag med dess olika förutsättningar så gör vi en allmän översikt som kan anses gälla för alla småföretag.
3.2.1 Avgifter och betalningsansvar
Småföretagen anser att arbetsgivaravgifterna och arbetsgivarnas ansvar för de anställdas sjuklön är de största problemen för företagen, vilket tydligt visas i en enkätundersökning som Företagarförbundet gjort bland svenska småföretag36.
Även Sifo har gjort en undersökning där de visar hur företagarna upplever de regler de står inför. Den visar att ungefär 30 % av företagarna upplever att regelkrånglet ökat det senaste året. I genomsnitt 2,5 timmar i veckan ägnas av företagarna till att försöka förstå och trassla sig ur regler som de inte förstår sig på.37
De avgifter som småföretagarna kommer i kontakt med är bland annat sociala avgifter, arbetsgivaravgifter, egenavgifter samt ansvar för sjukfrånvaron. De senare infördes 2005 för att avlasta Försäkringskassan och minska sjukskrivningarna. De innebär i korthet att företagen är skyldiga att betala 15 % av sjukpenningen om en anställd blir heltidssjukskriven38 men ett fribelopp på 12 000 kr per år har satts upp samt ett maxbelopp på 4 % av lönesumman per år.39
Många kritiska röster har hörts om detta till exempel från Svenskt Näringsliv genom Alexandra Andersson-Stråberg och Anders Morin som har utrett effekterna för
småföretagarna. De menar att arbetsgivaren många gånger inte kan påverka eller förhindra orsaken till en sjukskrivning vilken till exempel kan ske på fritiden. Vidare så har inte småföretagaren möjligheter att erbjuda den sjukskrivne nya arbetsuppgifter, vilket de större företagen ofta gör.40
35 Kotler; Principles of Marketing, s 81
36www.privataaffarer.se/newsText.asp?src=pa&a=17977 2006-11-22
37www.svensktnaringsliv.se/Components/NewsPage.asp?NewsId=161045&CatId=-1 2006-11-01 38 Artikel av Peter Ceder, publ. www.svensktnaringsliv.se 2004-10-04
39www.svensktnaringsliv.se/Index.asp?PN=168040&ID=1451031 2006-10-03 40 Andersson-Stråberg, Morin, Svenskt Näringsliv Oktober 2004
- Teori -
4. TEORI
I detta kapitel redogörs för relevant litteratur som knyter an till vårt ämnesval. För att vi ska kunna svara på vårt syfte måste vi först veta mer om entreprenörskap (att ta vara på de resurser som kan påverka marknaden), tillväxt (att expandera, förstora eller utvidga
verksamheten) samt de två faktorernas förhållande (entreprenörskapets och statens betydelser för tillväxt), vilket vi berör mer ingående här.
4.1 Entreprenörskap
Entreprenörskap kan definieras som: ”Att ta vara på möjligheterna med nya kombinationer av resurser på sätt som kan påverka marknaden”.41
Entreprenörskap är inget nytt fenomen. Det svenska näringslivet är till stora delar uppbyggt kring ett framgångsrikt entreprenörskap och det tycks dessutom få en allt större betydelse i det svenska samhället. I en omfattande internationell studie, den s.k. GEM-studien (Global Entrepreneurship Monitor), som genomförs varje år hamnade Sverige mycket lågt. I samma studie finns det indikatorer på att samband finns mellan hög entreprenöriell aktivitet och hög ekonomisk tillväxt i landet.42
4.1.1 Olika uppfattningar
Olika författare har olika definitioner till entreprenörskap, nedan finns exempel på två olika uppfattningar:
• Wiklund definierar entreprenörskap som ”Att ta vara på möjligheterna med nya kombinationer av resurser på sätt som kan påverka marknaden”.43
• Delmar och Aronsson menar att entreprenörens förmåga att identifiera och att vilja exploatera en affärsmöjlighet är källan till entreprenörskap. Denna uppfattning är en nödvändig men inte tillräcklig förutsättning för entreprenöriella aktiviteter.
Uppkomsten av dessa aktiviteter kräver även andra förutsättningar för att manifestera sig.
41 Wiklund; Small Firm Growth and Performance, s 13 42 Landström; Entreprenörskapets rötter, s 11
- Teori -
Både förmågan och motivationen att exploatera affärsmöjligheten krävs av en person för att skapa ett nytt företag. Entreprenörskap uppstår när en person uppfattar att det finns en affärsmöjlighet att exploatera och när den matchas med personens uppfattning att han eller hon har den motivation eller förmåga som krävs för att exploatera
affärsmöjligheten.44
Det finns dock en mängd olika författare som alla har unika sätt att se på entreprenörskap, här sammanfattat av Deakins och Freel i figur 1.
Figur 145:
Författare Entreprenörens nyckelroll Ytterligare insikter
Say Organisatör av produktionsfaktorer Katalysator för ekonomisk förändring Cantillon Organisatör av produktionsfaktorer Katalysator för ekonomisk förändring Kirzner Förmåga att se möjligheter Entreprenörens nyckelroll – kreativt alert
Schumpeter Innovatör Entreprenören blir en hjältefigur
Knight Risktagare Vinst är en belöning för risktagande
Casson Organisatör av resurser Nyckelroll för omgivningen Shackle Kreativitet Osäkerhet ger möjligheter till vinst
Deakins och Freel redogör i figuren för de olika författarnas uppfattning om entreprenörens nyckelroll, vilka uppenbart skiljer sig åt. Buden är allt från kreativitet och förmåga att se möjligheter till organisatör, och bland ytterligare insikter verkar det fokuseras på risktagande - vinst och ekonomisk förändring. Man kanske kan hävda att den egentliga nyckelrollen är en kombination av dessa uppfattningar.
Vi har valt att använda oss av Wiklunds definition46 av entreprenörskap i denna uppsats; ”Att ta vara på möjligheterna med nya kombinationer av resurser på sätt som kan påverka
marknaden”. Den svarar bäst på vad entreprenörskap innebär enligt oss.
44 Delmar, Aronsson, Entreprenörskap i Sverige, s 29-30 45 Deakins, Freel; Entrepreneurship and small firms, s 3 46 Wiklund; Small Firm Growth and Performance, s 13
- Teori -
4.1.2 Entreprenörers egenskaper
En fråga man nu kan ställa sig är vad det är som kännetecknar en framgångsrik entreprenör? McClelland anger egenskaper som kreativitet, visioner och kalkylerat risktagande. Meredith anger vidare egenskaper som självsäkerhet, aktivt risktagande, flexibilitet och en stark längtan till självständighet.47
Män och kvinnor har olika egenskaper som entreprenörer. De skillnader som finns är att kvinnor uppger motivet oberoende i större utsträckning för att starta företag medan män i nämner motivet att tjäna pengar. Man brukar skilja på push- och pullfaktorer i litteraturen. En typiskt pushfaktor är arbetslöshet eller hot om att bli arbetslös och en typisk pullfaktor är till exempel ny marknad.48
4.1.3 NUTEK
NUTEK har en betydande roll i Sverige och menar att entreprenörskap är att hjälpa människor att förverkliga sina drömmar - starta eller driva företag. De menar att fler entreprenöriella individer innebär fler potentiella företagare vilket i sin tur innebär ett mer differentierat och dynamiskt näringsliv som minskar sårbarheten i Sveriges totala ekonomi.
Enligt dem själva utvecklar de och förmedlar kunskap, metoder och verktyg för en utvecklad entreprenörskapspolitik samt identifierar hinder som finns för ett starkare entreprenörskap för att sedan ge förslag på hur man kan kringgå dessa.
NUTEK:s Entreprenörskapsbarometer från 2005 undersöker vilka attityder till företagande det finns bland unga i Sverige och följer upp barometrar från tidigare år. Hela 76 % av svenskar i åldern 18-30 år kan tänka sig att starta egna företag, men inställningen varierar i olika
grupper. Män är mer positiva än kvinnor, samt utlandsfödda är mer positiv än personer födda i Sverige. När de blev tillfrågade om nackdelar med att vara egen företagare nämndes faktorer som minskad trygghet, kräver för mycket tid och engagemang samt för osäkert ekonomiskt. Bland de positiva faktorerna nämns att kunna förverkliga sina drömmar, personlig utveckling samt självständigt arbete.49
47 Deakins, Freel; Entrepreneurship and small firms, s. 15
48 Johannisson, Lindmark, Företag Företagare Företagsamhet, s 36 49www.nutek.se/sb/d/106 2006-11-09
- Teori -
4.1.4 Chefsrollen
Chefsrollen har olika uppgifter beroende på vilket av de fem stegen i småföretagens tillväxt som företaget befinner sig i vilket åskådliggörs i figur 2 nedan.
Figur 250:
Stage Top management role Management Style Organisation structure 1. Inception Direct supervision Entrepreneurial,
individualistic Unstructured 2. Survival Supervised, supervision Entrepreneurial, administrative Simple 3. Growth Delegation, co-ordination Entrepreneurial, co-ordinate Functional, centralised 4. Expansion Decentralisation Professional,
administrative Functional, decentralised 5. Maturity Decentralisation Watchdog Decentralised
functional/product
Inception, alltså ingångsstadiet, behöver direkt kontroll från ledningen, en ostrukturerad organisationsstruktur och en individualistisk ledningsstil.
Survival, överlevnads - eller fortlevnadsstadiet, behöver likt ingångsstadiet också kontroll från ledningen, men inte lika direkt. Det kan koncentreras mer på administrativa uppgifter och organisationsstrukturen är enkel.
Growth, tillväxtstadiet, har en mer delegerande och samordnande roll från ledningen med en funktionell och centraliserad organisationsstruktur.
I Expansion, vidareutvecklingsstadiet, är ledningen decentraliserad och professionellt administrativ. Organisationsstrukturen är funktionell och decentraliserad.
Slutligen har vi Maturity, mognadsstadiet, som vill ha ett decentraliserat ledarskap som bara kräver en passiv övervakning över den även decentraliserade produkten.
- Teori -
4.2 Tillväxt
Varje ökning i nivå, mängd eller typ av ett företags arbete och resultat utgörs av tillväxt i företaget. Tillväxten innefattar att expandera, att förstora eller att utvidga verksamheten.51
Teoretiskt skiljer man mellan tillväxt, expansion och gaseller. Tillväxt och expansion skiljer sig genom att tillväxt definieras som den första märkbara ökningen i försäljningsintäkt eller antal anställda efter uppstarten. Expansion utgör en mer kontrollerad tillväxt i marknadsandel och omfattning efter den första tillväxtfasen. Gaseller menar Birch innebär att en liten del av varje bit av nya affärsverksamheter skapar de flesta jobben.52
4.2.1 Anledningar för tillväxt
Freel och Deakins anger fem anledningar för tillväxt i småföretagssektorn:53
1. Strukturella förändringar med tillväxt i servicesektorn och kunskapsbaserade företag där den mindre typen av företag är optimal.
2. Förmågan hos småföretagen att bli mer flexibel och svara på marknadsmöjligheterna, de har förmågan att vara specialiserade och flexibla.
3. Förändringar i den statliga politiken för att höja medvetenheten för entreprenörskap. 4. Förändringar i den makroekonomiska policyn till fördel för småföretagen.
5. En mer viktig roll för småföretagen lokalt sett, organisationer som finns för att stödja småföretagen. Privatiseringen av statliga och kommunala bolag har också bidragit till tillväxt för småföretagen.
51 Bjerke, Förklara eller förstå entreprenörskap? s 201 52 Ibid
- Teori -
4.2.2 Källor till tillväxt
De viktigaste källorna till nya arbetstillfällen är de företag som lyckas växa. Många studier har genomförts för att identifiera olika tillväxthinder för mindre företag. Syftet har främst varit att hitta svar på vilka faktorer som småföretagaren anser vara hämmande för tillväxten vid en speciell tidpunkt. Det har i dessa studier konstaterats att olika förutsättningar såsom företagets storlek, bransch och ålder visar olika effekter av tillväxthinder på företagets förmåga att växa samt val av tillväxtstrategi54.För att mäta tillväxten i ett företag kan man titta på aktievärde, vinst, sysselsättning, omsättning, marknadsandel och så vidare. Dock vill många småföretagare inte låta sina företag växa, åtminstone inte i termer av antalet
sysselsatta55.
Ett flertal studier har även genomförts som relaterar olika indirekta egenskaper hos
småföretag till deras tillväxt. Individer med samma erfarenhet eller personlighetstyp driver sina företag på olika sätt, i olika branscher och utvecklar sina strategier. I och med detta kan man anta att man inte ska finna särskilt starka samband mellan dessa indirekta egenskaper och tillväxt i empiriska studier. Resultatet av studien visar också tydligt detta.56
54 Davidsson, Delmar, Wiklund; Tillväxtföretagen i Sverige, s 234 55 Bjerke; Förklara eller förstå entreprenörskap? s 202
- Teori -
4.2.3 Marknadspenetrering
Det centrala när det gäller strategiska beslut är att de är rörliga – inte tröga.
Produkt/marknads-matrisen nedan är ett bra verktyg för att se de olika tillväxtalternativen.
Figur 357: Produkt/marknads - matrisen
Present Products New Products Present markets Market Penetration Product expansion New Markets Market Expansion Diversification
Vi har valt att fokusera främst på marknadspenetrering i denna uppsats, alltså nuvarande produkter på nuvarande marknader. Detta innebär att man försöker attrahera kunder från konkurrenterna eller öka användningen av produkten58. Detta är en väldigt populär
tillväxtstrategi, då det redan finns erfarenhet, kunskap och resurser i företaget.
Om man siktar på att öka marknadsandelar, d v s överta konkurrenternas kunder, väljer man det kanske mest uppenbara sättet. Taktiker som reklam, promotion eller prisnedsättningar kan vara dyrt men kan generera en mer permanent intäkt. Om man väljer att försöka öka
produktens användning kan man vänta sig ett mindre aggressivt motstånd till skillnad mot föregående då man kan räkna med en motattack från konkurrenterna. Här börjar man ställa sig frågor som: ”Varför används produkten eller tjänsten inte mer?”, ”Var är barriären för att de inte används mer” och ”Vilka är de s.k. light-användarna och vad kan göras för att de ska konsumera mer?”. Det är dock de s.k. heavy-användarna som är de mest lönsamma användarna, det är lättare att få de som redan konsumerar mycket att konsumera mera59.
Andra vägar för att nå ökad konsumtion är att göra användningen enklare och smidigare, påminna användarna om att de behöver produkten samt ge en anledning för mer tät användning60.
57 Aaker; Strategic Market Management, s 31
58 Johan Wiklund; Small Firm Growth and Performance, s 30 59 Ibid s 214
- Teori -
4.2.4 Rapid-/slow-growth
Man skiljer mellan rapid-growth och slow-growth småföretag61. Rapid-growth företagen är oftast yngre och har en högre tillväxt redan då de startade firman samt tillväxtens prognos är oftast väldigt god. De försöker behålla sin starka tillväxttakt i framtiden, om de sedan verkligen lyckas är en annan sak. Chansen att ett rapid-growth företag behåller den snabba tillväxten är fem gånger större än att slow-growth företaget skulle förändras till ett rapid-growth. Det finns många faktorer som bestämmer vilken typ av de två tillväxtkategorierna ett företag kommer att tillhöra och i och med detta kan man nästan säkert säga att rapid-growth företagen alla har olika utvecklingsvägar som är relativt stabila över tiden.62
4.2.5 Tillväxthinder
Tyvärr finns det många tillväxthinder för småföretag. I tabellen nedan redogörs för några av dessa, orsaken till dess uppkomst samt vad som krävs för att överbygga hindret.
Figur 463:
Tillväxthinder Orsak till hinder Vad som krävs för att
komma över hindret Oetablerad eller svag
konkurrensposition Konkurrensbrister, verksamhet i liten skala Strategiska branschresurser för större skala Brist på
organisationslegitimitet
Brist på institutionellt stöd, inget etablerat företagsrykte
Effektiva nätverk med externa nyckelorganisationer, livslängd
Minimal intern koordination Brist på
organisationsutveckling
Effektiv administrativ struktur
Svaga utbytesrelationer Minimal förhandlingsstyrka, brist på stabila länkar till klienter, leverantörer, kunder
Gränser för att ge efter, lojalitet från kunder och leverantörer
61 Wiklund; Small Firm Growth and Performance, s 113 62 Ibid s 115-116
- Teori -
Figuren visar tydligt vilka hinder som kan påträffas. Dessa hinder är inte de enda en företagare kan stöta på men de är de vanligaste. För företag med en oetablerad eller svag
konkurrensposition är det viktigt att skaffa sig strategiska branschresurser och på så sätt försöka öka bredden på sitt företag för att kunna konkurrera med större eller ”bredare” företag. Brist på organisationslegitimitet är ett annat problem som kan uppstå. Orsaken till detta hinder kan vara till exempel att företagets rykte inte är riktigt etablerat ännu. För att ta sig förbi detta hinder krävs att man har varit ute på marknaden ett tag, det tar tid att skaffa sig ett rykte. Ett annat tillväxthinder är en minimal intern koordination. Orsaken till detta hinder kan vara brist på organisationsutveckling som man kommer över genom att skapa en effektiv administrativ struktur. Svaga utbytesrelationer är det sista tillväxthindret som tas upp här. Det är orsakat av exempelvis minimal förhandlingsstyrka och/eller brister på stabila länkar till kunder och leverantörer. För att komma över detta hinder krävs att man sätter upp vissa gränser för när man kan ge efter i en förhandling samt behövs krav på lojalitet från sina kunder och leverantörer. 64
- Teori -
4.3 Entreprenörskapets betydelse för tillväxt i småföretag
Det finns väldigt få vetenskapliga bevis som stödjer antagandet att entreprenörskap är en nyckelfaktor för att klara ekonomisk tillväxt. Vi vet egentligen väldigt lite om sambandet mellan entreprenörskap och ekonomisk utveckling.65
Men i en undersökning från GEM ”Global Entrepreneurship Monitor” 2000 kunde man se att resultatet gav ett starkt empiriskt stöd för antagandet att entreprenöriella aktiviteter påverkar den ekonomiska tillväxten66.
Tidigare forskning menar att kvinnor och utlandsfödda kan ha egenskaper i sitt
entreprenörskap som påverkar deras möjligheter att bli ett rapid-growth företag, men det finns även studier som inte kan stödja denna tes. Motivationen till tillväxt minskar med åldern menar forskningen, intäktsökningar är viktigare för de yngre entreprenörerna. Rapid-growth företagen har därför oftast unga företagsledare. Det är knappast förvånande att ålder och nuvarande anställning har ett samband och rapid-growth företag är relativt nystartade.67
I figur 5 ser vi hur de tre komponenterna entreprenörskapet, företaget och strategierna överlappar varandra och därför inte kan anses som självständiga faktorer.68
Figur 569: Tillväxt i små företag
65 Delmar, Aronsson; Entreprenörskap i Sverige, s.17 66 Ibid. s 6
67 Wiklund; Small Firm Growth and Performance, s 133-134 68 Storey; Understanding the small business sector s 122 69 Ibid. s 124
- Teori -
Dessa tre komponenter påverkas så klart även de avolika faktorer som förklaras närmare nedan.70
4.3.1
The entrepreneur
Entreprenörer som har en positiv motivation till företagsetablering och tillväxt har större sannolikhet att åstadkomma tillväxt i företaget. Däremot entreprenörer som tvingats till företagande på grund av exempelvis arbetslöshet har lägre sannolikhet att lyckas med företagandet och tillväxt. Vidare så påverkar även hög utbildning och tidigare
ledarerfarenheter tillväxten i positiv riktning.
4.3.2
The firm
Det finns stora skillnader mellan branscher men överlag så tenderar unga och små företag att växa snabbare än etablerade och större företag. Bolagsformen har också stor betydelse då bolag med begränsat ägaransvar växer snabbare.
4.3.3
The strategy
Snabbt växande företag är ofta fokuserade på marknadspositionering, nisch och segment. Det har även visats att företag med externa ägare, som delar med sig av både kapital och
kompetens, växer snabbare än andra företag. Introduktionen av nya produkter är viktig för växande företag, dock behöver de inte vara extremt innovativa.
- Teori -
4.4
Statens betydelse för tillväxt i småföretag
Som vi behandlat tidigare under 4.2.1 är förändringar i den statliga politiken en anledning för tillväxt i småföretagen, liksom förändringar i den makroekonomiska policyn.
Staten kan förändra spelreglerna på ett sätt som stimulerar företagens tillväxt, till exempel skulle en lagstiftning om krockkuddar i bilar kunna ge en helt ny industri. Även
skattelättnader i fråga om anställningskostnader kan främja företagens nyanställningsattityder71.
Ett stöd till småföretagen kan vara berättigat då s k market failure trader in på marknaden. Dessa kan vara monopol, imperfekt information, risk och osäkerhet, problem till finansiell support samt externaliteter såsom småföretagens betydelse för sysselsättningen i ett land72.
Det har visats att 50 % av de sysselsatta i Sverige är anställda i små- eller medelstors företag, dessa företag är alltså väldigt betydelsefulla i jakten på minskad arbetslöshet73.
71 Wiklund; Small Firm Growth and Performance, s 252 72 Carter, Jones-Evans; Enterprise and small business, s 50 73 Wiklund, Small firm growth and performance, s 1
- Teori -
4.5 Sammanfattande reflektioner
Entreprenörskap
Definitionen på entreprenörskap skiljer dig åt beroende vem du frågar. Vi gillar dock Wiklunds enkla syn på saken: ”Att ta vara på möjligheterna med nya kombinationer av resurser på sätt som kan påverka marknaden”. Andra författare ser att entreprenörens nyckelroll är som innovatör, risktagare, organisatör av produktionsfaktorer o s v.
Det som kännetecknar en framgångsrik entreprenör är enligt McClelland kreativitet, visioner och kalkylerat risktagande och i litteraturen finns även teorier om män och kvinnors olikheter vad gäller entreprenörskap. Män tycks oftare ha pengar som motiv för att starta företag medan kvinnor uppger motivet oberoende.
Tillväxt
Tillväxt definieras av Bjerke som varje ökning i nivå, mängd eller typ av ett företags arbete och resultat utgörs av tillväxt i företaget. Tillväxten innefattar att expandera, att förstora eller att utvidga verksamheten.
Det finns vissa faktorer som påverkar ett företags möjligheter att växa; företagets storlek, bransch och ålder och detta påverkar även valet av tillväxtstrategi. Man skiljer också mellan rapid-growth och slow-growth och det finns många faktorer som påverkar vilken kategori ett företag kommer att tillhöra.
Det finns ett antal tillväxthinder som ett företag kan komma att ställas inför. Dessa kan vara en ej etablerad eller svag konkurrenssituation, brist på organisationslegitimitet, en minskad intern koordination samt svaga utbytesrelationer. Det gäller för att kunna överbygga dessa hinder att försöka inse orsaken till hindren samt se vad som krävs för att komma över dessa.
Entreprenörskapets betydelse för tillväxt i småföretag
Egentligen finns få vetenskapliga bevis för sambandet mellan entreprenörskap och ekonomisk utveckling, men i till exempel GEM-studien från 2000 såg man ett starkt stöd för detta. Tillväxten i småföretag påverkas enligt Storey av tre komponenter; the entrepreneur, the firm och the strategy. De olika komponenterna påverkas i sin tur av olika faktorer som till exempel anledning till start av eget företag, ålder på företaget samt fokusering på
- Teori - Statens betydelse för tillväxt i småföretag
Staten kan uppmuntra småföretag genom att förändra spelreglerna till exempel genom ändrad lagstiftning och skattelättnader.
4.5.1 Implementering av vår teori i nästa kapitel – empirin
För att få användning av det vi kommit fram till i teoridelen ska vi utifrån den informationen göra en intervjuguide till våra intervjuer. Guiden innehåller alla delar i teorin och ska, som vi tidigare behandlat, fungera just som en guide och inte som ett rent frågeformulär. Vi har alltid möjligheten att utveckla resonemang och ställa följdfrågor. Intervjuguiden finns i Bilaga 1 och vi har strukturerat upp den efter dessa huvudpunkter; entreprenörskap, tillväxt,
entreprenörskapets betydelse för tillväxt i småföretag och statens betydelse för tillväxt i
- Empiri -
5. EMPIRI
I detta avsnitt redogör vi för den empiriska undersökningen där vi intervjuat 6 företagare, alla med mindre än 10 anställda vilket vi även behandlade i metodavsnittet.
5.1
Kategori 1 – Ensamföretagare
5.1.1 Therese Edorsson, Skylt & Dekor i Gävle
Therese Edorsson startade sitt företag Skylt & Dekor i Gävle för snart två år sedan. Hon arbetar med reklam i form av skyltar, bildekorer med mera. För tillfället har Edorsson en lärling på företaget, men menar att hon nog bör fundera över eventuell anställning när hennes lärlingstid tar slut. Genom anställning kan företaget självklart expandera på så sätt att jag kan ta in mer jobb utifrån menar Edorsson. Nackdelar följer dock med en anställning, fortsätter hon, för om det blir dåligt med jobb så står jag där med en anställd som jag måste betala ut lön till utan att få in pengar någonstans. Dessutom är det väldigt dyrt att anställa i dagens läge, vore det annorlunda skulle jag redan ha en anställd här menar Edorsson. Vi frågar henne hur hon tycker att det är att vara företagare. Hon menar att i och med högkonjunkturen så går det bra för företagen, vilket innebär mer jobb för henne som håller på med reklam.
Marknadsföring är väl det första man kanske sparar in på om det går dåligt för ett företag så på så sätt sitter jag i en väldigt utsatt situation, fortsätter hon.
Entreprenörskap
Sina främsta uppgifter som entreprenör och företagsledare anser Edorsson vara att hela tiden se till att företaget har jobb. Dessutom är det väldigt viktigt med ett bra ansikte utåt, för övrigt ska arbetet självklart vara skickligt genomfört. Ett sinne för engagemang, entusiasm och företagsekonomi anser Edorsson vara viktiga egenskaper hos en framgångsrik entreprenör.
Tillväxt
För att öka tillväxten i företaget menar Edorsson att det handlar om att marknadsföra sig. Men än så länge har hon inte behövt gjort det, så hon har egentligen inte gjort något konkret för att öka tillväxten i sitt företag. Anledningen till att företaget har lyckats växa tror hon själv är genom den s.k ”mun mot mun”-metoden. Med egna ord: Jag gör ett jobb till ett företag, företaget blir nöjd med jobbet. Ett annat företag kommer i kontakt med det nöjda företaget, som vidare tipsar om att köpa tjänster av just mig vid behov av marknadsföring. Strategin som Edorsson utgår ifrån är att göra bra jobb till låga priser.
- Empiri -
Entreprenörens betydelse för tillväxt i småföretag
Anledningen till att Edorsson har klarat av att hålla sig kvar på marknaden är att hon dels har åtta års erfarenhet av arbetet, hon är alltså bra på det hon gör, hon är öppen för nya idéer, kreativ, nytänkande och har bra kundkontakt.
Statens betydelse för tillväxt i småföretag
Edorsson anser att regeringsskiftet inte har påverkat hennes ställning som företagare varken till det bättre än det sämre. Däremot tror hon att arbetslösheten skulle minska betydligt om det blir billigare för företagen att anställa eftersom det är på grund av de höga
arbetsgivaravgifterna som företag drar sig för att anställa idag. Sverige uppmuntrar inte till ett aktivt och växande entreprenörskap anser Edorsson, småföretagen står för den största delen av sysselsättningen i Sverige, vi bör därför ta väl hand om dem som finns kvar. Självklart har tillväxten i småföretagen betydelse för staten eftersom det är vi som drar in pengar till dem, menar hon.
Allmänna funderingar
Edorsson anser att risken att vara företagare idag är hög med tanke på avgifterna och
betalningsansvaret. Men så länge det är högkonjunktur så sitter jag nog ganska säkert, jag är ju i en väldigt utsatt situation med tanke på att jag är så pass beroende av hur det går för andra företag. Avslutningsvis menar Edorsson att risken inte balanserar avkastningen, risken är nog högre.
- Empiri -
5.1.2 Jörgen Nordqvist, Grafisk Formgivare
Ensamföretagaren Jörgen Nordqvist jobbar med grafisk design, som resulterar i till exempel logotyper, visitkort, affischer, kataloger o s v. Företaget har funnits sedan 2002 och har kunder som Handelshögskolan i Stockholm, Prisma Förlag och Riksutställningar. Nordqvist har inte på allvar funderat på att nyanställa, även fast han medger att det skulle innebära en del möjligheter. Han skulle kunna ta fler och större projekt, vilket Nordqvist saknar idag då han är själv. Detta löser han idag genom att vid större projekt ibland använda sig av annat folk med egen verksamhet som han kan fakturera. Hotet med en
expandering/nyanställning för Nordqvist är ansvaret, det är en stor ekonomisk fråga. Som småföretagare saknar Nordqvist flexibilitet med skatter och dylikt, han önskar att all administration var enklare. Lättnader under starta-upp-perioden vore välkomna och en bra uppmuntran till företagande.
I och med att Nordqvist leder och driver sitt företag själv kan det vara lite ensamt ibland, han saknar viktiga saker som gemensamma visioner och mål.
Entreprenörskap
I och med Nordqvists affärsidé, han säljer en idé specifikt för kunden, ser han sig främst som innovatör. Men även som en problemlösare, på så sätt att en kund kommer med en
uppfattning att han vill ha till exempel en broschyr, men att Nordqvist då kan föreslå en helt annan lösning. Som resulterar i ett bättre resultat och kanske till och med är billigare!
Risktagandet finns naturligtvis med i bilden, att presentera en lösning som kunden kanske inte alls tänkt, men är bättre, innebär alltid en viss risk.
Vad som kännetecknar en framgångsrik entreprenör, enligt Nordqvist, är just det som genomsyrar hela hans verksamhet – att tänka nytt.
Tillväxt
Det Nordqvist tycker han kan göra för att öka tillväxten i företaget är att sälja sig själv mer, vilket han medger att han är dålig på. Detta ser han även som ett hinder, att han ska tvingas sälja trots att han borde göra det han är riktigt bra på – att formge.
Den stora anledningen till att företaget lyckats växa i form av kundkrets och uppdrag är att Nordqvists nätverk har växt, vilket är väldigt viktigt. Det jobbar Nordqvist medvetet med, att synas och höras samtidigt som han gör ett bra jobb och lite till – ger kunderna det lilla extra.
- Empiri - Entreprenörskapets betydelse för tillväxt i småföretag
Nya idéer är det som kännetecknar entreprenörskap, enligt Nordqvist, men det behövs även en hel del tålamod. Just tålamod är något som bidragit till att Nordqvist klarat av att hålla sitt företag på marknaden, han vet att det kommer att ta tid innan han är där han vill. Vilket dit det är många år kvar fortfarande, tillägger Nordqvist.
För att marknadsföra sig deltar Nordqvist i designtävlingar, vilket ger resultat och syns både nationellt och internationellt för potentiella kunder. Han har medvetet sökt sig till bok- och inom designbranscherna, och för att utveckla företaget ännu mer skulle ha kunna ha rena kund/säljbesök.
Statens betydelse för tillväxt i småföretag
Nordqvist har inte märkt någon skillnad som småföretagare i och med regeringsskiftet än så länge, vilket han tycker är dåligt i och med regeringens löften inför valet. Det man skulle kunna göra för att förenkla för småföretagen är att sänka arbetsgivaravgifterna menar Nordqvist och ger USA som exempel. Om jag inte har fel, så har man i USA inga skatter under de två första åren när man startar företag, vilket låter väldigt positivt, funderar
Nordqvist. De små företagen är väldigt många och borde vara lika viktiga som de riktigt stora giganterna, resonerar Nordqvist när vi frågar om småföretagens betydelse för staten. Han menar att det talas mycket om ett aktivt och växande entreprenörskap, och att detta torde ha stor betydelse för staten. Billigare arbetsgivaravgifter o s v tror Nordqvist kan bidra till en minskad arbetslöshet till exempel.
Allmänna funderingar
Risken som småföretagare kan kännas relativt stor ibland, men det har med svängningar under året att göra, menar Nordqvist som har det lugnare under vår/sommar jämfört med resten av året. Men risken känns relativt lagom, även fast staten skulle kunna förenkla
skatteinbetalningar till exempel. Att göra dem flexibla och erbjuda fler alternativ skulle betyda mycket för många småföretagare.
- Empiri -
5.2 Kategori 2 – Småföretagare med 2-5 anställda
5.2.1 Annelie Svensson, Ryter Kommunikationsbyrå AB
Annelie Svensson är delägare i Ryter Kommunikationsbyrå AB (nedan Ryter) som startades i jan 2004, men verksamheten har tidigare funnits genom InforMedia i Bollnäs AB. När familjeföretaget InforMedia gick i konkurs under 2003 bestämde sig de anställda Annelie Svensson och Olav Hans-Ols för att starta ett nytt aktiebolag och fortsätta verksamheten. Företaget har nu 4 anställda och en omsättning på 2,4 miljoner.
Ryter har ena foten inom journalistiken och den andra fast förankrad i kundens verksamhet, som de själva uttrycker sig på hemsidan. De producerar kundtidningar eller nyhetsbrev, ofta på uppdrag av till exempel kommun och landsting men även av medelstora företag.
Expanderingen
Vid nystarten 2004 hade företaget 3 anställda, vilket har varit oförändrat till januari 2007. Då kändes nämligen situationen ohållbar, tiden räckte inte till för de uppdrag som kom in, och kvaliteten riskerade att bli lidande. Som potentiellt hot såg Annelie Svensson enbart den ekonomiska biten; Orkar företaget med en till? Räcker marginalerna?
Vad gäller möjligheterna så kunde de skapa en helt annan arbetsfördelning, öka kvaliteten genom att hinna arbeta mer med varje uppdrag och helt enkelt utveckla verksamheten. Tid för försäljning sågs även det som en stor möjlighet, då detta hade varit en omöjlighet att hinna med tidigare.
Nyanställningsprocessen kändes väldigt tidskrävande anser hon. Ungefär 75 % av de sökande var människor som hon antar att Arbetsförmedlingen tvingat söka, och inte uppfyllde de kvalifikationer som krävs för jobbet. Dock hittade de så småningom den bästa kandidaten som nu är provanställd. Annelie menar att resultatet av nyanställningen är för tidigt att säga, då detta eventuellt kommer att kunna utvärderas om några månader.
Småföretagarens situation
Annelie Svensson ser småföretagarnas situation som styrd av många lagar, regler och myndigheter, men känner inte alltid igen sig i bilden media målar upp. Hon ser skatter, avgifter o s v som nödvändiga och självklara. Hon tillägger även att det finns många bra bidrag att söka som egenföretagare och att starta företag är något som man väljer själv – man vet vad man ger sig in i.
