Att skildra homosexualitet. En studie av sambandet mellan samhällsattityder och barnlitteratur

Malmö högskola

Lärarutbildningen

IS – Individ och samhälle

Examensarbete

15 högskolepoäng

Att skildra homosexualitet

En studie av sambandet mellan samhällsattityder och barnlitteratur

To depict homosexuality

A study of the relationship between social attitudes and children's literature

Fanny Johansson

Jonas Malmgren

Lärarexamen 210hp

Samhällsvetenskap och barns lärande 2010-01-14

Examinator: Lars Pålsson Syll

3

Sammanfattning

Syftet med detta arbete är att undersöka samhällets attityder gentemot homosexualitet och hur barnlitteratur kan förebygga stereotyper och fördomar. Med detta som grund vill vi sedan författa en barnbok som ska skildra homosexuell kärlek. Det finns idag väldigt få barnböcker som skildrar avvikelser från heteronormen, vi kunde endast hitta tre böcker som mer eller mindre uttalat behandlade homosexualitet. Dessa tre böcker fick sedan ligga till grund för en kvalitativ litteraturanalys. Här har vi undersökt bland annat hur böckernas olika utgångspunkter har bidragit till att normalisera eller problematisera avvikelser från heteronormen. Vidare har vi genom samtalsundersökningar med två barngrupper i förskola och en intervju med en erfaren pedagog granskat förskolebarns grundläggande attityder gentemot homosexualitet och mångfald. Genom att titta på tidigare forskning beträffande stereotypers bildande och förebyggande har vi undersökt barnbokens roll i grundandet av attityder i barnets tidiga socialisation. Därigenom har vi sedan kunnat applicera Hintons kontakthypotes på banbokens funktion i förebyggandet av fördomar.

Det vi kunnat påvisa genom våra undersökningar var att den litteratur som skrivits med syftet att verka för barnet i nuet var också den som intresserade barnen mest och således var ett bra underlag för reflektion och diskussion. Litteratur skriven i avsikt att fostra barnet för framtiden blev alldeles för problematiserande för att underhålla på barnens villkor och mister således hela sitt syfte.

Fortsättningsvis kommer vi i vårt författande ta fasta på vad barn i målgruppen 4-7 år kan glädjas åt och finna underhållande, både vad gäller text och bild. Dessutom kommer vi även skildra en kärlek ur ett perspektiv som bryter mot köns- och heteronormen.

Genom att utgå från barnboken i den pedagogiska verksamheten finns förutom den språkutvecklande funktionen också en källa till samtal om såväl självkänsla som empati och tolerans. Att bereda väg för öppna attityder och förmåga till reflektion ser vi som en av förskolans viktigaste uppgifter då man förbereder barnen inför samhället.

Nyckelord: Barnlitteratur, förskola, heteronorm, homosexualitet, kärlek, mångfald, samhällsattityder, stereotyper

4

Innehållsförteckning

2:4 Homosexualitet och samhällsattityder ... 14

3. Metod ... 18 3:1 Tolkningsteori ... 18 3.2 Samtalsundersökning ... 19 3:2:1 Urval ... 20 3:2:2 Reliabilitet ... 20 3:2:3 Validitet ... 20 3:3 Litteraturanalys ... 21 3:3:1Urval ... 21 3:3:2 Reliabilitet ... 22 3:3:3 Validitet ... 22 4 Analys av barnlitteratur ... 23

4:1 Värsta prutten Lolly! ... 23

4:2 Lill-Zlatan och morbror raring ... 25

4:3 Malins mamma gifter sig med Lisa ... 26

5 Undersöknings resultat och analys ... 28

5:1 Kärlek/Relationer ... 28

5:2 Barnbokens möjligheter ... 29

6 Slutsats och diskussion ... 30

7 Referenser ... 36

Bilaga 1 ... 39

5

1 Inledning

I den här uppsatsen vill vi belysa barnlitteraturens roll i bildandet av attityder och i det förebyggande arbetet mot fördomar. Vi undersöker hur denna kan vara ett hjälpmedel för pedagoger i förskola och skola samt hur man på bästa sätt arbetar med frågor som rör kärlek och relationer ur ett homoperspektiv.

Enligt statistiska centralbyråns undersökning Barn med samkönade föräldrar (2009) har antalet barn som lever i partnerskapsfamiljer mer än tiodubblats de senaste tio åren. Med tanke på samhällsutvecklingen borde det vara naturligt att detta representeras även i skolan då skolan ska spegla samhället. Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever säger att inget barn och inga elever skall diskrimineras på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Förskolan/skolan ska bedriva ett målinriktat arbete för att motverka kränkningar och diskriminering (Lag ((2006:67)) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever). Trots detta är frågor som rör hbt (homo-, bi- och transexualitet) ingen naturlig del i skolans verksamhet.

Då arbetet är tänkt att ligga till grund för författandet av en barnbok som avviker från heteronormen vill vi införskaffa oss förståelse för hur stereotyper bildas. Detta för att på ett effektivt sätt kunna motverka och förebygga de fördomar som blir följden av en sådan social kategorisering i vårt eget författarskap.

I värdegrundsboken gjord av skolverket finns ett citat från en elev som överlevt nazityskland som mycket målande beskriver vikten av att förmedla en sund värdegrund i skolan.

Dear teacher:

I am a survivor of a concentration camp. My eyes saw what no man should witness:

Gas chambers built by learned engineers. Children poisoned by educated physicians. Infants killed by trained nurses.

Women and babies shot and buried by high school and college graduates. So I am suspicious of education.

My request is: help your students become human. Your efforts must never produce learned monsters, skilled psychopaths, educated Eichmanns. Reading, writing, arithmetic are important only if they serve to make our children more human.

6

Detta är ett extremt exempel på vart en skola med endast kunskapsmål kan leda och varför fokus också måste ligga i förmåga till reflektion, diskussion samt öppenhet och förståelse gentemot andra. Vi som pedagoger har ett ansvar för att den kunskap vi lär ut till våra elever också kan tillämpas på ett sätt som överensstämmer med värdegrundens människosyn.

Vi anser att barnboken är ett utmärkt sätt att belysa nya frågor som engagerar och ger eleverna något att tänka vidare på. Den utvecklar också vårt tänkande och ger såväl begrepp att tänka med som nya idéer eftersom den vidgar vårt medvetande och vår värld. Barnlitteratur kan öka förståelsen för olikheter samt leda till ökad tolerans och hjälper således till att motverka fördomar.

1:1 Syfte

Genom studier av redan befintlig forskning och barnlitteratur samt olika intervjuer och undersökningar är syftet att tillgodogöra oss en grund till författandet av en barnbok som skildrar homosexualitet. Vi strävar efter att synliggöra den homosexuella kärleken samt ta avstånd från stereotyper och fördomar. Detta med målsättningen att skapa en öppenhet inför samhällets mångfald redan i förskolan. Således är vi intresserade av att undersöka hur homosexualitet behandlas i förskolan.

1:2 Frågeställning

Hur skriver man en barnbok som skildrar homosexuell kärlek utifrån de riktlinjer som finns representerade i lpfö. 98, samt hur behandlar man genusaspekten utan att förstärka befintliga fördomar?

För att uppnå det övergripande syftet med barnboken vill vi även undersöka hur existerande samhällsattityder gentemot homosexualitet ser ut, samt hur stereotyper förebyggs i förskolan?

7

2 Kunskapsbakgrund

2:1 Barnboken

Fantasi är att kunna föreställa sig det som icke är.

Fantasi är ett frigörande av tanken från de invanda begreppen. (Kåreland 1996 s.78)

I Möte med barnboken menar Lena Kåreland att människan med fantasins hjälp kan nå kunskap och sanningar som det är omöjligt att erövra på annat sätt, vidare behöver alltså fantasi inte innebära verklighetsflykt utan kan på många sätt spegla verkligheten.

Kåreland tar även upp barn och ungdomsbokens växande status under de senaste decennierna och hur denna bidragit till en ökad medvetenhet om vikten av en seriös granskning av barnlitteraturen. Enligt Kåreland definieras en barnbok ofta som en lättläst sagobok som inte är för tjock och har många bilder. Att se barnboken i sig som en egen genre ger en felaktig bild av den mångfald som finns inom dagens barnlitteratur. (Kåreland 1996 s.39-42)

De äldsta barnböckerna var endast utgivna i ett pedagogiskt syfte och var varken roliga eller spännande, istället fann barn nöje i böcker som inte alls var utgivna med tanke på dem. Dagens barnbok speglar de sociala förändringar som skett i samhället och i berättandet finns en tendens att fokusera på modernismens intresse för individen. När det gäller själva berättandet blandas genrer och humor, även parodi och ironi är ofta använda redskap.

I såväl barn- som vuxenlitteraturen används olika genrer i särskilt syfte. Om man till exempel ser på den fantastiska berättelsen (Fantasy) som inte har som mål att återge verkligheten så troget som möjligt utan istället ofta har ett politiskt eller socialt budskap. Exempel på klassiska Fantastiska berättelser är Alice i underlandet och Gullivers resor där vi tydligt kan se de drag som är utmärkande för just denna genre. Den kännetecknas av två parallella världar verkligheten och fantasins, det är också på denna punkt den skiljer sig från sago genren som oftast är helt förlagd till en enda värld.

Gestaltningen av småfolksvärldar ligger genremässigt någonstans mellan den fantastiska berättelsen och folk- och konstsagan, där tomten och vätten spelar stor roll, andra exempel är

8

förklaras av att det ger författaren möjlighet att gestalta barnets känsla av främlingskap och litenhet i relation till vuxenvärlden.

I den klassiska sagan får olika metaforer ge en mystisk och spännande ton på det samhälle som skildras. Ofta handlar det om en kamp mellan gott och ont där vi får följa en persons utveckling och identitets sökande.

Att läsa om djur är något som alltid roat barn och således har djurberättelser kommit att utgöra ett betydande inslag i barnlitteraturen. Den klassiska fabeln har inspirerat många författare men också utvecklats till att inte alltid vara så starkt moraliserande, utan snarare spegla relationer mellan människor.

Redan på 1700-talet försökte man anknyta berättelserna till barnens vardag med målet att sprida kunskap och moral. Dagens syfte med realistiska vardagsberättelser är att vara en källa till igenkännande samt att ta upp olika ämnen som döden, handikapp, kärlek med mera. Exempel på ett ämne som kan tas upp är de speciella svårigheter som följer av att tillhöra en minoritetsgrupp.

Den moderna historiska berättelsen har en realistisk karaktär i ett historiskt perspektiv, med en detaljrik realism levandegör den svunna epoker i form av spännande underhållning. Den svenska barnlitteraturen är rik på arbetarskildringar som tar upp utsugningen i ett tidigare klassamhälle. Ur ett mer allmänt perspektiv diskuteras frågor rörande solidaritet, personligt ansvar och jämlikhet. (Kåreland 1996 s. 92-102)

Något som dock är gemensamt för barnboken oavsett genre är att dess utveckling sker i en ständig växelverkan mellan kravet på realism och kravet på fantasi. Den har genom tiderna fått en mer framträdande psykologiserande inriktning med tonvikt på existentiella frågor, men har även fokus i mystiken. Humor och absurditet är också något som givits större utrymme även när det gäller att skildra allvarliga ämnen. (Kåreland 1996 s. 110-113)

När det kommer till barns språkutveckling är högläsning ett bra sätt att tidigt göra dem förtrogna med språket och böckernas värld. Redan från första början behöver barn få språklig träning och stimulans genom samtal, berättande och gemensam läsning.

Precis som Kåreland menar barnboksförfattaren Lennart Hellsing i Tankar om

barnlitteraturen att barnlitteraturens syfte till viss del handlar om att lära barn behärska språket. Vidare har Hellsing satt upp fyra punkter som är barnbokens huvuduppgifter:

1. Att lära barnet behärska språket. 2. Att orientera barnet i tiden och rummet.

9

3. Att orientera barnet socialt, det vill säga bygga upp önskvärda föreställningar om den enskildes förhållande till sin omgivning – berätta om relationer mellan oss människor.

4. Att påverka barnet mer direkt, att suggerera fram – eller kanske snarare aktivisera – själva livskänslan. (Hellsing 1999 s.18)

Alla dessa krav är av pedagogisk art och vilken av dem en författare än väljer till sin huvuduppgift så handlar det om att han vill påverka barnet i syfte att förändra det. Ibland handlar det om att stimulera fantasin, andra gånger vill man aktivera skapande krafter i barnet, ibland vill man berika känslolivet. Men Hellsing menar att som barnboksförfattare måste man alltid veta två saker, vart man befinner sig och vad som är ens målsättning. Med denna målsättning ställs vi också inför andra frågeställningar som exempelvis hur vi betraktar barnet, detta kan göras ur två synvinklar: barnet som människa och barnet som blivande människa. I äldre litteratur är det sistnämnda perspektivet det vanligare medan det i modern litteratur är vanligare att ta det första alternativet. Hellsing betonar vikten av att aldrig glömma att barnet redan är en människa med ett legitimt behov att leva också i nuet och inte bara för framtiden. Barnbokens syfte bör därför inte endast vara att fostra inför framtiden utan även ge upplevelser och glädje för stunden.

Hellsing ser barnboken som en leksakslåda där man framförallt i de lägre åldrarna kan ge barnen ett material av ord, begrepp, klanger och rytmer att arbeta vidare med. Han betonar leken och utforskandets del i utvecklingen och menar att vi måste plocka isär så väl saker som begrepp och sätta ihop dem till nya konstruktioner för att komma vidare i språkutvecklingen.

Det är inte nog att en barnbok är fullvärdig ens ur den bästa estetiska synpunkt. Intresserar den inte barnen eller har den alvarliga moraliska brister så är och förblir den en dålig barnbok. (Hellsing 1999 s.57)

Vidare menar Hellsing att moralbegreppet i den klassiska barnlitteraturen bör ifrågasättas samt att hur tilltalande en bok än ter sig ur estetisk synpunkt kan den vara olämplig och rent av farlig barnläsning. Den äldre litteraturen vimlar av mer eller mindre förrädiska framställningar som idag är mindre socialt önskvärda.

En annan viktig del av barnboken är dess bilder. I böcker för små barn är bilderna en stor del av läsupplevelsen. I Bilderbokens mångfald och möjligheter diskuterar Edwards hur man kan samtala om bilden, denna ger en möjlighet att diskutera känslointryck och att sätta ord på dessa. Detta är utvecklande för så väl språket som reflektionsförmågan. Bilderboken är en fantastisk möjlighet att träna barns abstrakta tänkande, då man har möjlighet att arbeta med såväl form som innehåll. Edwards betonar starkt bilden som ett nödvändigt stöd i den tidiga

10

språkutvecklingen. Barn behärskar inte textens symboliska berättelse fullt ut, förrän de samlat på sig tillräkligt många inre bilder i fantasin.

Med start i pekbokens ordlösa föremålsavbildande går vi via småbarnsbokens fåtaliga ord och enkelt strukturerade historier till bilderbokens allt längre och mer komplexa texter. Därifrån tas steget till illustrerade kapitelböcker, någonstans på vägen knäcks läskoden och så småningom förväntas läsaren vara redo för barnromaner och andra slags texter. Inledningsvis avbildar bilden ensam verkligheten, senare förväntas den vara ett stöd för att förstå texten. (Edwards 2008 s. 94)

Förutom språkutvecklande är bilderboken alltså en källa till samtal om såväl självkänsla som empati och tolerans, vilket hävdar Edwards, är det viktigaste vi kan förmedla till barnen under deras tid på förskolan.

2:2 Stereotyper

I Stereotyper, kognition och kultur beskriver Perry Hinton de tre huvuddrag som definierar en stereotyp.

1. En grupp människor identifieras genom en viss gemensam egenskap exempelvis nationalitet, religion, kön eller sexuell läggning. Genom denna identifikationsprocess skiljer man också denna grupp ifrån mängden och åtskiljer dem ifrån människor från exempelvis andra nationer eller annan religion.

2. _{Därefter tillskriver man gruppen som helhet gemensamma egenskaper, dessa kan vara} såväl personlighetsdrag som fysiska egenskaper. Det som är utmärkande för en stereotyp är att man tillskriver dessa egenskaper på alla människor som tillhör gruppen.

3. _{Slutligen då vi vet att en person tillhör en viss grupp drar vi också slutsatsen att den} innehar den stereotypa egenskapen. (Hinton 2003 s. 11-12)

När vi möter människor gör vi en första kategorisering utifrån det första vi får reda på om personen, ofta utifrån uppenbara egenskaper så som ålder, kön eller etnicitet. Handlar det om en person vi finner ointressant så analyserar vi sällan längre än så, om vi däremot är motiverade att veta mer om personen så granskar vi den tillgängliga informationen närmre.

11

Undersökningar har visat att den uppmärksamhet vi ägnat informationen avgör om det slutgilltliga intrycket blir kategoriserande eller individualiserande. (Hinton 2003 s. 16)

Vidare menar Hinton att när vi har kategoriserat en person så är det troligt att den information vi kommer ihåg om personen är sådan som bekräftar kategorin. Däremot inkonsekvent information kräver uppmärksamhet för att vi ska kunna förstå den, detta kan innebära att vi ifrågasätter vår första kategorisering av personen.

Hjärnans kognition vid bildandet av stereotyper kan även få den konsekvensen att man får svårt att skilja på person och situation, det vill säga att människan har en benägenhet att tillskriva en person snarare än en situation orsaken till något. Detta har fått benämningen det grundläggande attributionsfelet och beskrivs av Hinton som följer:

Vi betraktar en person som tappar en tallrik i en restaurang som klumpig (personen tillskrivs orsaken), men när vi själva tappar en tallrik tenderar vi att tillskriva situationen orsaken (tallriken var hal). (Hinton 2003 s. 88)

En orsak till att vi tar större hänsyn till situationsfaktorn när det kommer till våra egna handlingar kan bero på att vi har mer information då vi analyserar dessa.

Ett sätt att se på stereotyper är att de förser oss med färdiga förklaringar, vi behöver alltså inte själva lägga ner någon tankeverksamhet på att analysera alla människor vi möter utan färdiga stereotyper har redan gjort detta åt oss.

För att överbygga stereotyper menar Hinton att kontakthypotesen är det bästa redskapet. Med detta menas att felaktiga stereotyper kan ändras om två grupper med förutfattade meningar om varandra möts på ett positivt sätt så kan detta bidra till en mer korrekt bild av varandra. Att förändra en stereotyp är annars något som kan vara mycket svårt, även då personen som är placerad i en viss kategori avviker från det stereotypa beteendet leder detta sällan till att man tänker om, utan ses snarare som ett bekräftande ”undantagsfall”. Detta blir då något som stärker stereotypen i stället för att förändra den. En stereotyp kan däremot överbyggas då den ställs i kontrast till sin motsats eftersom man här visar på att stereotypa egenskaper kan finnas hos en viss grupp men inte nödvändigtvis behöver göra det.

Stereotyper kan även användas i bilden av den egna gruppen men behöver inte nödvändigtvis stärka gruppens samhörighet gentemot varandra utan snarare dess överlägsenhet mot andra grupper. (Hinton 2003 s. 80-104)

Stereotyper är något som inte bara skapas genom kognition utan även genomsyrar vår kultur genom bland annat förtydliganden av status, särskillnad av könen och andra sociala relationer kodade i språket.

12

Stereotyper är viktiga att granska då de är nära sammankopplade till vår vardag och vår uppfattning om människor och händelser omkring oss, de kan även vara en bidragande faktor till diskriminering och fördomar.

Enligt Anthony Giddens struktureringsteori är samhället och dess strukturer något som vi själva skapar samtidigt som vi också formas av dessa. (Gytz Olesen & Moller Pedersen (red) 2004) Således vill Giddens utveckla sociologiska verktyg att beskriva, förklara och förstå hur individer handlar under specifika omständigheter. Detta menar Giddens är något som måste analyseras i förhållande till samhälle och strukturer men inte endast reduceras till detta utan att också ta med individens eget ansvar i beräkningen. Det individuella ansvaret ligger i handlingen eftersom det inte är samhället som handlar utan själva aktören. Aktören har alltså en grund till att handla som denna gör och är även kapabel att förstå och förklara dessa handlingar, men handlingarna är dock inte ett isolerat fenomen utan en ständig process. Handlingar styrs även av betingelser som ligger utanför vår förståelse och kan därmed även få konsekvenser som vi från början inte avsåg. Detta beskriver Giddens som ett samband mellan handlingsrationalisering vilket rör sig om att kunna ange orsaker för sitt handlande och handlingsmotivering som är de grundläggande potentialerna för handling ex. olika impulser som att skydda sig mot rädsla.

I och med samhällets modernisering ser Giddens också en förändring av intimiteten.

Ett äktenskap ingås idag inte som ett kontrakt och får inte sin legitimitet i yttre instanser (familjen, traditionen, religion) utan måste hänvisa till sig självt, dvs. till de två makarna. Således väljs förhållanden för deras egen skull, de är ett mål i sig, inte ett medel. Därav termen det rena förhållandet. (Gytz Olesen & Moller Pedersen (red) 2004 s.236)

En ytterligare förutsättning för Giddens teori om det rena förhållandet är det han väljer att benämna som den plastiska sexualiteten. Med denna menas att syftet med den sexuella aktiviteten inte längre är fortplanting då moderna preventivmedel har gjort att beslutet om barn har förskjutits från naturen till dem som ingått förhållandet. Med sin teori om det rena förhållandet vill Giddens belysa modernitetens frigörande av personliga och intima relationer som skapar möjligheter i stället för att endast producera en känsla av främlingskap. (Gytz Olesen & Moller Pedersen (red) 2004 s. 237-241)

Giddens beskriver politiken ur två perspektiv där det ena rör samhället och organisationer och det andra som han benämner som livspolitik rör individen och dennes livsstil. För att samhället skall fungera i harmoni måste dessa hela tiden fungera i relation till varandra och således också formas av varandra. Livspolitiken rör skapandet av en självidentitet och

13

individens val. Ett exempel på en politisk kamp som kan beskrivas ur detta synsätt är de homosexuellas kamp för erkännande och jämlikhet. Målet blir alltså att inte bara att frigöra utan även skapa livsformer som främjar den enskildes självförverkligande. (Gytz Olesen & Moller Pedersen (red) 2004 s. 225-234)

I Oddbjörn Evenshaug och Dag Hallens bok Barn- och ungdomspsykologi tar man också upp sambandet mellan samhälle och individ.

Att växa upp innebär också att barnen växer in i och blir delaktiga i ett samhälle och i en kultur som har bestämda traditioner, symboler, roller, normer, värderingar och beteendemönster. Dessa värderingar och livsmönster möter barnen först och främst genom olika människor som finns i deras närmaste omgivning. De kommer mer eller mindre medvetet och planerat att göra det möjligt för barnen att tillägna sig dessa mönster – något som kallas för socialisation. (Evenshaug & Hallen 2001 s. 28)

Socialisationsbegreppet begränsas ofta till att gälla individens anpassning och inordning till ett samhälle men Evenshaug och Hallen menar att man även måste ge utrymme för individens ansvar och möjligheter till att påverka samhället och att forma sitt eget liv.

2:3 Genus

Dagens barn lever i en omvärld fylld av budskap om hur flickor och pojkar skall vara, dessa kan många gånger vara motsägelsefulla, därför genomgår alla en process då man utforskar sin omvärld och möjliga identiteter och positioner. Genom detta skapas en kulturell kompetens och möjligheter att variera beteende och genusuttryck. I boken Pedagogiskt arbete och kön (s. 107) menar Ingegerd Tallberg att pojkar och flickor tillåts och stimuleras till olika beteendemönster i förskola och skola. Detta innebär att man tolkar situationer utifrån könstereotyper och värderar också handlingar efter dessa. I vår nutida kultur är dock genusgränserna mer öppna än tidigare och överträdelser av dessa kan vara högst möjliga. Tallberg hävdar dock att kombinationen av olika mönster värderas olika beroende på kön. Här poängteras att pojken med mer feminina mönster får lägre status än en flicka med mer maskulint beteende och egenskaper. Flera gånger tar Tallberg upp hur vissa av pojkarna använder mer av det fysiska utrymmet i korridorer, klassrum och skolgårdar och att detta även accepteras av pedagoger eftersom vi har olika förväntningar på elever av olika kön. Dessa

14

mönster skildrar inte hur pojkar och flickor är utan motsvarar snarare hur de blir i förskola och skola. (Tallberg 2002 s. 89-90)

Värdena i läroplanerna och FN:s olika konventioner och deklarationen om mänskliga rättigheter samt barnkonventionen söker vara allmängilltiga, oberoende av tid och kulltur. Valen och tolkningen av dessa värden beror på människosyn, ideologi och verklighetsuppfattning. Man kan som individ till viss del välja vilka värden man vill omfatta, men dessa val görs alltid med utgångspunkt i att vi påverkas av vår historia och den sociala och kulturella miljön. (Zackari. Modigh 2000 s. 38)

2:4 Homosexualitet och samhällsattityder

Ur ett historiskt perspektiv har homosexualitet oftast fördömts och kriminaliserats, det har även setts som syndigt och avvikande. I västvärlden har det länge varit kyrkan som tagit sig rätten att förklara människan och således även påverkat inställningen till homosexualitet. Men i takt med den medicinska vetenskapens allt starkare ställning i samhället slutade man att betrakta homosexuella personer som kriminella och omoraliska och fick istället uppfattningen att de var sjuka. Psykoanalysen har även den haft en stor inverkan på samhällsattityderna då man ur det här perspektivet sett homosexualitet som en psykisk störning. Som ett resultat av bland annat den sexuella frigörelsekampen har dessa kvinnor och män blivit allt mer synliga i det västerländska samhället. Ändå riskerar de fortfarande att diskrimineras, osynliggöras, trakasseras och utsättas för våld och hatbrott. I Sverige idag är det en minoritet som har en negativ inställning till homosexualitet, snarare finns det en öppenhet och en positiv inställning till homosexuella personer hos majoriteten av den svenska allmänheten. Undantaget idag är inställningen till huruvida homosexuella par ska få adoptera. (Statens offentliga undersökning,

Barn i homosexuella familjer (del B))

I diagrammet nedan visas antal barn 0-21 år som bor med två pappor respektive mammor som registrerat partnerskap år 1998-2008.

15

I slutet av 1990-talet bodde mindre än 70 barn med föräldrar som registrerat partnerskap. År 2008 har denna siffra mer än tiodubblats till 749 hemmaboende barn under 22 år i familjer med två kvinnor eller två män som registrerat partnerskap. Den andel som bor med två mammor är 706 barn och alltså betydligt större än de 43 som bor i partnerskaps familj med två pappor. (Statistiska centralbyrån: Barn och familjestatistik)

I statens offentliga undersökning Barn i homosexuella familjer (del B) diskuterar sexologiforskaren Sune Innala i sin forskningsöversikt att homofobin oftast är störst hos dem som inte haft någon kontakt med eller känner homosexuella. Forskningen visar även att en öppenhet om den egna homosexualiteten är av stor vikt för att bli accepterad som homosexuell. En nära och personlig kontakt med homosexuella har visat sig viktig och ofta avgörande i skapandet av positiva attityder gentemot homosexualitet. Följden av detta blir att ju öppnare man blir om den egna sexualiteten desto bättre attityder bildar omvärlden till homosexuella. Innalas forskningsöversikt pekar även på att de begränsningar som de traditionella könsrollerna orsakar i ett heteronormativt samhälle kan minska i ett låghomofobiskt samhälle. När det kommer till homofamiljer menar Innala att även om många människor inte accepterar de homosexuella föräldrarna så accepterar de ofta barnen. Innala poängterar dock att de föräldrar som accepteras mår bättre och är bättre föräldrar.

Kommitténs samlade forskning kring barn i homosexuella familjer visar på att barn i homofamiljer utvecklas på liknande sätt som de barn de jämförts med såväl psykologiskt som socialt. För vissa av barnen kan det uppstå konflikter som är relaterade till föräldrarnas sexuella läggning, de barn som då lever i familjer med starka positiva känslomässiga band till föräldrarna har således goda förutsättningar att hantera dessa konflikter. Forskningen har heller inte upptäckt några skillnader vad gäller förmågan att erbjuda god omsorg och omvårdnad mellan hetero- eller homosexuella föräldrar. Med all sannolikhet kommer antalet barn som växer upp i homofamiljer att öka i framtiden. (Statens offentliga undersökning, Barn

i homosexuella familjer (Del A))

I Homofamiljer av Stenholm & Strömberg tar man upp juristen Anna Singers funderingar angående lagens syn på föräldraskap. Enligt lagen har alla familjer formen mamma, pappa, barn, men det var länge sedan samhället såg ut så i praktiken. Idag är det mycket vanligt att föräldrar skiljer sig och gifter om sig vilket leder till att barnet får många viktiga vuxna omkring sig. Därför menar Singer att lagen borde ta modell efter homofamiljen istället. Singer hävdar vidare att detta skulle leda till en tryggare miljö för barnet om begreppet

16

vårdnadshavare kunde utvidgas till att gälla fler människor. I sin forskning har Singer barnens intresse som utgångspunkt, hon menar att dagens rättsliga konstruktion inte har sitt fokus i omsorgen av barnet utan snarare i den genetiska äganderätten. (Stenholm & Strömberg 2004 s. 227-238)

Angående attityder gentemot homofamiljen funderar även Jenny Davidsson i en artikel i tidningen Newsmill.

Starka legala band och en trygg social kontext tycks, föga förvånande, bidra till en bättre miljö att växa upp i. lagen om partnerskap/könsneutralt äktenskap och homosexuellas rätt att adoptera går i linje med detta. Homosexuella har sedan länge och kommer även fortsättningsvis att skaffa barn. Att fjärma sig från detta faktum och försöka skuldbelägga och isolera föräldrarna från det övriga samhället gagnar varken barnen eller samhället i stort. (Newsmill, Ingen skillnad om barn växer upp med homo- eller heteroföräldrar)

I artikeln Låt regnbågsbarnen känna stolthet skriver Emilie Stendahl att en sak är väldigt säker ”när två homosexuella skaffar barn är det genomtänkt, önskat och planerat.”

Pedagogiska magasinet har på uppdrag av skolverket gjort en analys av hur sexualitet gestaltas i ett antal läroböcker i biologi/naturkunskap, historia, religionskunskap och samhällskunskap på högstadiet och gymnasiet. Denna analys presenteras i artikeln välvillighet

på de privilegierades villkor. Här synar man hur läroböcker bidrar till undervisningen som rör kön, etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning och funktionshinder. Man vill undersöka om läromedlen stämmer överens med läroplanens värdegrund. Analysen påvisade att kränkningar och diskriminering var obefintlig i böckerna i fråga. Däremot gör den heteronormativa framställningen att man pekar ut individer med annan sexuell läggning som avvikande.

Homosexualitet behandlas något så när systematiskt i läroböckerna i biologi/naturkunskap och religionskunskap. I biologi/naturkunskap ägnas homosexualitet oftast uppmärksamhet under rubriken sex och samlevnad – som en möjlig men avvikande sexuell preferens. (Pedagogiska magasinet, Välvillighet på de privilegierades villkor s. 39)

Problematiseringen i detta ligger framför allt i att homosexualitet blir obegripligt ur ett biologiskt perspektiv där fokus ligger i att sex har med reproduktion att göra. I religionskunskapen tar man upp homosexualitet i samband med etiska ställningstaganden. Här vänder sig läroböckerna till en heterosexuell läsare som ska ta ställning till sin syn på homosexualitet, den homosexuelle är alltså alltid den andre. Slutsatsen blir att även om

17

läroböckerna speglar värdegrunden är det tveksamt om dess heteronormativa förhållningsätt förändrar något för icke heterosexuellas situation i skolan och i samhället. Vidare menar man att man inte neutralt kan beskriva sexuallitet utan att detta även kräver en maktanalys som problematiserar de föreställningar och normer kring kön och sexuallitet som genomsyrar samhället idag.

I Lpfö 98s grundläggande värden tar man upp förmågan till förståelse och medmänsklighet.

Förskolan skall ta till vara och utveckla barnens förmåga till ansvarskänsla och social handlings beredskap. Så att solidaritet och tolerans tidigt grundläggs. Förskolan skall uppmuntra och stärka barnens medkänsla och inlevelse i andra människors situation. Verksamheten skall präglas av omsorg om individen och syfta till att barnens förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas, liksom öppenhet och respekt för skillnader i människors uppfattningar och levnadssätt. Barns behov av att på olika sätt få reflektera över och dela sina tankar om livsfrågor skall stödjas. (Lpfö 98)

I en intervju med Lovisa Almborg som har grundat Olika förlag diskuteras förlagets syfte att ge ut barnböcker med ett annorlunda genusperspektiv. Författarna uppmanas även att ta med regnbågsfamiljer och adoption i sina böcker. En av anledningen till att ett förlag av detta slag behövs är att barnlitteraturen isolerats allt för mycket från samhället. Ett annat förlag av detta slag är Normal förlag där grundaren Ulrika Larsson har som vision att ge ut böcker för alla som inte tycker att heterosexualitet är ett måste. Däremot är hon skeptisk till manus som tenderar att bli alltför överpedagogiska, en barnbok ska vara finurlig och rolig menar hon, inte handla om mammor som åker till Danmark för att insemineras. (Stockholms fria tidning, Få homoförebilder i barnböckernas värld). Erik Titusson på Rabén och Sjögren säger att bra bilderböcker är sådana barn kan relatera till och hitta sig själva i. Det kan bli problematiskt att ge ut en barnbok med det enda syftet att skildra regnbågsfamiljer, om boken är dålig är det ändå ingen som läser den. Om det däremot är en bra bok som innehåller homosexuella karaktärer kommer den att läsas oavsett om man växt upp med homoföräldrar eller inte. (Stockholms fria tidning, Få homoförebilder i barnböckernas värld) Någon som håller med om detta är barnboksförfattaren Pija Lindenbaum som menar att en barnbok inte nödvändigtvis måste ha ett ämne och ett syfte, utan det handlar snarare om att berätta en historia där det inte behöver handla om att problematisera utan snarare att normalisera. Hon hävdar att barn, precis som vuxna inte läser en bok för att få moralkakor. (Alba, Olyckliga slut, barnbokens största tabu)

18

3. Metod

Vi tog vår utgångspunkt i tesen att det finns få barnböcker som skildrar homosexualitet, vilket också visade sig stämma. Det som styrt och reglerat arbetet har varit idén om att själva författa en barnbok utifrån uppsatsens resultat. Detta har legat till grund för alla undersökningar samt urval av litteratur och forskning.

Främst har vi sökt litteratur via MALIN (Malmö stadsbiblioteks katalog), OPAC 5.0 (Lund stadsbiblioteks katalog). Vi har även sökt material via Google där vi främst hittat våra debattartiklar i ämnet som väckt tankar och även lett oss vidare till merparten av den barnlitteratur vi använt oss av.

När vi gjort urval av forskning har vårt fokus legat i frågor som rör homosexualitet, samhällsattityder och böcker om barnlitteratur, detta för att bilda oss en uppfattning om hur man skriver riktat till barn samt hur man kan skildra homosexualitet och genus utan att befästa befintliga stereotyper. Därför valde vi även att titta på forskning om hur stereotyper bildas och motverkas.

3:1 Tolkningsteori

Hermeneutiken är den tolkningsteori som lämpar sig bäst för den kvalitativa metoden främst då det gäller humanistiska ämnen och att förstå människor, deras handlingar eller resultatet av dessa (Thurén 1994). Därför anser vi att denna teori är den som passar vårt syfte bäst då våra intervjuer skildrar attityder. Hermeneutiken är en relativistisk teori där det inom dess ämnen inte finns absolut och objektiv kunskap, utan i stället strävar efter förståelse för grunden till det man observerar. Thurèn menar därmed att kunskapen blir relativ, subjektiv och ligger i betraktarens tolkningar. Teorin betonar att den egna förståelsen, känslorna samt erfarenheterna spelar en viktig roll då man tolkar och drar slutsatser. Här läggs även stor vikt i den sociala och kulturella kontexten då dessa är grundläggande för olika attityder. Den hermeneutiska slutsatsen påverkas av faktorer som tolkarens värderingar, förförståelse och

19

kulturella sammanhang men har sitt värde i studerandet av hur människors känslor och värderingar påverkar deras handlingar hävdar Thurèn. (Thurèn. 1994)

Valet av teori grundas i tanken att vi som blivande lärare har en förförståelse för barns tidiga utveckling, detta gör att vi anser oss kunna dra relevanta slutsatser utifrån de resultat som framkommit genom undersökningarna.

3.2 Samtalsundersökning

Ett syfte med uppsatsen har varit att undersöka barns attityder till homosexualitet samt deras uppfattning om vad som gör en bra barnbok. Vi har använt en kvalitativ undersökningsmetod för att uppnå detta syfte då en kvalitativ forskning lägger sin fokus på ord istället för siffror och är tolkande i sin karaktär. Vi har genom samtal och diskussion med två olika barngrupper om 5 och 4 elever låtit barnen fundera över kärlek och relationer ur ett allmänt samt ett homoperspektiv. Samtalet med grupp nummer ett inleddes med högläsning av Värsta prutten

Lolly!, denna valdes eftersom Lolly i boken bor med sina två pappor och vi ville undersöka huruvida litteratur av detta slag kan vara en öppning till diskussion angående frågor som rör homosexualitet. Syftet med samtalet i grupp nummer två var snarare att fritt diskutera kärlek och relationer utan att den från början skulle vara ledd till ett homoperspektiv. I båda samtalen ville vi försöka att lägga oss i så lite som möjligt med främsta mål att diskussionen någorlunda skulle göras från barn till barn i stället för mellan barn pedagog barn. Eftersom barnen i samtalsgrupperna var 4år, fanns ändå en medvetenhet om att relevansen i samtalet var beroende av en relativt hård styrning.

Eftersom ett annat mål var att undersöka hur homosexualitet tas upp i förskolan samt få tips och idéer till vår barnbok av en erfaren pedagog valde vi även att göra en intervju med en pedagog på samma förskola. Våra frågor i detta sammanhang blev mer låsta då vi hade en klar bild av det vi ville veta, men uttrycktes ändå med öppen karaktär ex. i stället för ”har du någon erfarenhet av regnbågsbarn” formulerade vi ”Vad är din erfarenhet av regnbågsbarn”(Bilaga 2).

20

3:2:1 Urval

Anledningen till den valda åldersgruppen är att vi främst vill titta på hur man använder barnlitteratur samt tar upp homosexualitet med de yngre barnen. När vi sedan gjorde våra kvalitativa undersökningar valde vi förskola efter personliga kontakter då vi redan hade en trygg relation till de barn som medverkat.

En av de kvalitativa undersökningar vi planerat att göra i RFSL:s (Riksförbundet för sexuellt likaberättigande) öppna förskola för regnbågsbarn uteblev då de redan haft så mycket besök utifrån och nu ville fokusera på sin verksamhet. Även hade vi från början tänkt ge en större inblick i hur hbt (homo- bi- och transexualitet) frågor behandlas i förskola, skola men valde i slutändan att skära ner detta perspektiv då vi kände behov av att begränsa oss.

3:2:2 Reliabilitet

När man diskuterar reliabilitet talar man om huruvida en studies resultat skulle ha kommit att bli detsamma om en undersökning genomfördes på nytt, eller om resultatet påverkats av tillfälliga faktorer. (Bryman 2002)

Reliabiliteten i samtalsundersökningarna får anses låg om man ser till orden, dessa skulle antagligen ändras beroende på tillfälle och barngrupp, vi anser dock att de bakomliggande attityderna skulle förbli desamma hos de barn vi talat med. Skulle man däremot tala med en helt annan barngrupp på en helt annan förskola skulle man också antagligen kunna få ett helt annat resultat eftersom det genom undersökningen framkommit att förförståelse är en viktig bakomliggande faktor till de attityder som uttrycks.

3:2:3 Validitet

Vi har valt att titta framförallt på våra undersökningars externa validitet då vi anser att intern validitet kan vara svårmätt i denna form av kvalitativa undersökningar. Den externa validiteten besvarar frågan om en undersöknings resultat kan generaliseras så till vida att den kan appliceras även utanför sin kontext. (Bryman 2002)

När det gäller de samtalsundersökningar som gjorts anser vi att validiteten till viss del kan anses hög då de attityder som presenteras troligen stämmer bra överens med attityder överlag i den relevanta målgruppen samt i homogena förskolor. Däremot kan det hända att ett annat resultat skulle framkomma i förskolor som särskiljer sig från den i undersökningen valda.

21

3:3 Litteraturanalys

Den gjorda litteraturanalysen syftar till en djupare inblick i den barnlitteratur vi hittat där man frångår heteronormen och skildrar ett annorlunda genusperspektiv. Här har vi tittat närmre på hur böckerna är uppbyggda, hur berättandet fördelas mellan text och bild samt synat hur miljö, stämning och känslor har förmedlats i detta samband. Här utgår vi ifrån Bilderbokens

mångfald och möjligheter och de grundläggande beståndsdelar som Edwards refererar till:

Vad händer? = handling

I vilken ordning händer det? = kronologi

Vem handlar det om? = personerna

Var utspelar det sig och när? = miljö och tid (årtal, årstid, klockslag)

Hur lång tid tar det? = den fiktiva tid som förflyter under bokens händelser

Vem/vilka berättar historien för oss? Vem/vilkas synvinkel delar vi? = berättarröst och perspektiv. (Edwards 2008 s. 85)

Vår största fokus har legat i hur dessa beståndsdelar behandlas i sambandet mellan bild och text samt hur homosexualitet och genus skildras i handlingen. Vi har också tittat närmre på handlingens dramaturgiska uppbyggnad. Böckernas olika berättartekniker har vi sedan ställt mot varandra i syfte att undersöka vilken som bäst skildrar ämnet.

3:3:1Urval

Då vi gjort vårt urval av barnlitteratur har vi valt att titta på litteratur skriven för barn i åldrarna 4-7år. Därutöver har vi endast använt oss av svenska författare då det är det svenska samhället vi är intresserade av att skildra såväl i uppsatsen som i det egna manuset. Värsta

prutten Lolly! av Åsa Karsin och Frida Arvidsson valdes till såväl analys som kvalitativ undersökning eftersom den har en rolig handling samtidigt som den tydligt skildrar en homofamilj. Lill-Zlatan och morbror raring av Pija Lindenbaum skildrar även den homosexualitet som karaktäriseras av huvudpersonens morbror Tommy. Denna skiljer sig från Lolly eftersom Tommys sexuella läggning inte framgår lika tydligt som pappornas. Den tredje boken vi valde är Malins mamma gifter sig med Lisa av Annette Lundborg och Mimmi Tollerup-Grkovic. Här har man valt att lägga fokus på pedagogiken i stället för berättandet.

22

3:3:2 Reliabilitet

Vi anser att reliabiliteten är högre än i samtalsundersökningen då det material vi utgått ifrån förblir detsamma, medan svar och attityder kan skifta beroende på plats och tillfälle är de barnböcker vi valt till analysen konstanta. Dock finns inte heller här någon absolut objektivitet då en text kan tolkas ur olika analysmetoder och vi inte heller kan bortse från de egna värderingar och erfarenheter som påverkar hur vi tolkar text och bild.

3:3:3 Validitet

Validiteten i bokanalysen blir hög om man förutsätter att det är samma saker som analyseras ur en gemensam modell. Således menar vi att validiteten är tillförlitlig i den mån att annan kontext innebär att analysen görs av andra individer vid skilda tillfällen och sålunda inte att samma resultat skulle uppnås om materialet granskas ur en annan kontext. Den granskande individens egna erfarenheter och attityder spelar även här en viss roll för resultatet.

23

4 Analys av barnlitteratur

Vi har i analysen utgått från den metod som återges i Bilderbokens mångfald och möjligheter av Agneta Edwards. Edwards har i sin tur tagit fasta på delar av Maria Nikolajevas teoretiska begrepp och tankegångar om hur man genom att dela upp en berättelse i sina beståndsdelar kan urskilja de övriga bitarna genom sambandet av vad text och bild gestaltar.

De grundläggande beståndsdelar som Edwards refererar till är som följer:

Vad händer? = handling

I vilken ordning händer det? = kronologi

Vem handlar det om? = personerna

Var utspelar det sig och när? = miljö och tid (årtal, årstid, klockslag)

Hur lång tid tar det? = den fiktiva tid som förflyter under bokens händelser

Vem/vilka berättar historien för oss? Vem/vilkas synvinkel delar vi? = berättarröst och perspektiv. (Edwards 2008 s. 85)

Vi har också tittat närmare på handlingens dramaturgiska uppbyggnad. Men vårt största fokus har legat i sambandet mellan bild och text samt hur homosexualitet och genus återspeglas i handlingen.

4:1 Värsta prutten Lolly!

Boken handlar om Lolly som just lärt sig att prutta med armhålan, hon tycker att det är så roligt så hon knappt kan sluta. Lolly bor med sina två pappor som till en början tycker att det är roligt men med tiden börjar tröttna på hennes ständiga pruttande. Lollys mamma bor i en annan stad så de träffas inte så ofta, men nu ska hon få följa med sin mamma på en fin fest och alla undrar om Lolly ska lyckas hålla sig från att prutta.

Kronologin kretsar kring berättelsens fokus, den tar sin början då Lolly lär sig att prutta med armhålan och bygger upp en spänning kring detta. Denna spänning trappas sedan upp tills det blir dags för upplösningen i och med den fina festen.

De karaktärer som återges i boken är först och främst Lolly som går på förskolan. Till personligheten bryter hon mot de traditionella könsroller som vanligtvis återges i barnböcker. Detta görs på ett mycket naturligt sätt utan något överdrivet fokus i handlingen. Lolly gillar

24

att synas och höras och tycker inte om klänning utan trivs bäst i sina fotbollskläder. Vi får även träffa pappa Anders som lever tillsammans med pappa Peter. Anders arbetar som servitör och kan också han prutta med armhålan. Pappa Peter tycker att Lolly är proffsig på att prutta men att hon kan göra det hemma bara lite ibland.

Först tycker alla att det är roligt.

- Nämen Lolly, vad du kan! Säger pappa Peter.

Pappa Peter tycker att hon är alldeles otroligt proffsig på att prutta. Det har han aldrig lärt sig. Pappa Anders däremot, säger att han också höll på sådär som barn. Men nu när han är så vuxen, har han slutat med sånt. (Karsin & Arvidsson 2007)

Lollys mamma får vi veta bor i en annan stad och får i boken inga direkt karakteristiska drag. När det kommer till miljön är boken en vardagsskildring där handlingen utspelar sig på platser som hemmet, dagis, bussen och den fina festen Lolly går på med sin mamma. Vi får inte veta något om årstiden genom texten men på bilden där Lolly och pappa Anders går hem från busshållplatsen kan man se att det är höst. Det framgår även i sambandet mellan text och bild att berättelsen utspelar sig i nutid.

Den fiktiva tid som delges är en dag, från då Lolly stiger upp på morgonen tills hon går och lägger sig på kvällen. Historien förmedlas genom ett tredjepersonsperspektiv, alltså med en utomstående berättarröst.

Bild och text har ett nära samband i boken och lyckas således berätta en sammanhängande historia genom att delge oss olika saker. Texten leder oss genom en berättelse som bilden ger liv åt genom att gestalta det som texten utelämnar ex. miljö, tid och sinnestämningar. Bilden återger samtidigt det som händer i texten och ger ett visuellt uttryck åt detta. Bokens bilder illustrerar väl både känslor och atmosfär, ett bra exempel på detta är bokens näst sista bild där de båda papporna och mamman har samlats runt sin sovande dotter. Här blir vi genom bilden tydligt informerade om att det är papporna som har en relation med varandra genom det kroppsspråk som återges. Även när vi gör en närmre granskning av genus framgår det att man bryter mot könsrollerna även i det berättande som endast återges i bild ex. den manlige förskolepedagogen och de färger och leksaker som Lolly har på sitt rum. Vi anser även att man genom bilderna kan få en bra uppfattning om berättelsen även om den särskiljs från texten.

Pappornas relation är inte i fokus i berättelsen utan mer återgiven som Lollys familjekonstellation. Man nämner inte att papporna skulle vara homosexuella men genom sambandet i bild och text är det ändå den uppfattning man som läsare får.

25

4:2 Lill-Zlatan och morbror raring

Lill-Zlatan är på besök hos sin mormor eftersom hennes föräldrar är på ”Mallis”. Hemma hos mormor är också alla Lill-Zlatans morbröder, och favoriten är Tommy/morbror raring. Tommy har precis kommit hem från en av sina resor så han och Lill-Zlatan hittar på en massa roliga saker tillsammans till exempel titta på folk och färga Lill-Zlatans hår i olika färger. Men en sak de inte gör är att spela fotboll, Tommy är nämligen jättedålig på fotboll. En dag när Lill-Zlatan är på besök hos Tommy sitter det någon i hans kök. Denne någon heter Steve, han ser tråkig ut och har fula byxor.

Steve ser lika tråkig ut när han är färdigklippt. Och när vi går hänger han bara med.

- Ska inte du gå hem? Säjer jag. Men det verkar inte så. (Lindenbaum 2006)

Hela tiden ska Steve följa med och Lill-Zlatan blir mer och mer irriterad så hon häller salt på Steves skor när de fikar och blöter ner toapappret innan han ska gå på toaletten.

Efter ett besök på badhuset blir Tommy sjuk och sängliggandes. Från Tommys köksfönster ser Lill-Zlatan Steve spela fotboll på gården och det slutar med att de två tränar skott hela dagen. När Tommy piggnat till får han också vara med, men han får stå i mål för han är mest i vägen.

Även denna bok är en realistisk vardagsskildring och händelserna utspelar sig i kronologisk ordning. Lill-Zlatan är bokens huvudkaraktär, hon tycker om att spela fotboll och att hitta på roliga saker med sin favoritmorbror. Karaktären frångår stereotypa könsroller och målar upp en flicka som önskar sig konserverade ormar och minsann är både kaxig och busig, men även tycker om att fika och gråta till sorgliga filmer. Morbror raring, eller Tommy som han heter beskrivs som en mycket stereotypt homosexuell man exempelvis genom kläder, intressen, kroppsspråk och sin excentriska framtoning. Steve framställs däremot i kontrast till Tommy som ganska ointressant och vardaglig. Steve är inte så bra på att leka med Lill-Zlatan utan stylar mest för Tommy och inte heller gråter han när hunden dör i den sorgliga filmen. Men det visar sig att han däremot är nästan världsmästare på fotboll.

Boken skildrar nutid och utspelar sig hemma hos mormor, på badhuset, hos Tommy, på ett fik och andra vardagliga platser som huvudpersonen besöker. Den fiktiva tid som boken utspelar sig under är ett par dagar och den återges av huvudpersonen Lill-Zlatan som berättare.

26

Bilderna fördjupar det intryck vi får av texten och det är genom illustrationerna som de olika personlighetsdragen hos karaktärerna blir som mest synliga. Genom bilden förmedlas också mycket känslor utifrån miner och gester. Exempel på detta är morbror Tommys färgglada stil och muntra uppsyn som ger en bild av en charmig, feminin och gladlynt man. Även illustrationen av de andra tre morbröderna som äter fläskpannkaka i likadana skjortor och slipsar med ett uttråkat och stroppigt minspel ger ett intryck av att de är grå och tråkiga människor.

Det nämns ingen stans i boken att Tommy är homosexuell, i stället förblir hans och Steves relation okommenterad. Ur ett vuxet perspektiv är det ändå väldigt tydligt men för ett barn som har mycket stark heteronormativ verklighetsbild blir detta svårare att se.

4:3 Malins mamma gifter sig med Lisa

Boken handlar om Malin vars mamma Siv ska gifta sig. I handlingen får vi följa familjen genom en vardagsskildring. Handlingen tar avstamp vid bröllopet och efter detta får Malin veta att Lisa är gravid, detta har skett via en insemination och det är Malins pappas partner Niklas som är far till barnet. Malin har många frågor kring detta och en stor del av boken kretsar kring att besvara dessa:

- Mamma, hur kommer egentligen bebisen in i magen?

- Från början är det små frön som simmar in i magen där det ligger ett pytte litet ägg och väntar, svarar mamma.

- Blomfrön? Undrar Malin.

- Nä, inte blomfrön, skrattar mamma. Det är särskilda små bebisfrön som finns hos pappan.

Malin funderar en stund. - Fick du sådana frön av pappa?

- Javisst, svarar mamma, en hel burk full med små simmande frön. (Lundborg. Tollerup-Grkovic 1999)

Berättelsen skildrar sedan Lisas graviditet och beskriver djupare mammornas relation och hur det är att som barn växa upp med samkönade föräldrar.

Huvudpersonen är Malin, de andra karaktärerna vi får träffa är hennes mamma Siv och dennes blivande fru Lisa. Vidare presenteras vi även för Malins pappa och hans partner Niklas. Hela boken kretsar kring mammornas situation och beskriver inte karaktärerna närmre utan fokuserar istället på deras relationer till varandra.

27

Miljön där handlingen utspelar sig presenteras framförallt i bilderna och får väldigt lite utrymme i texten. De platser som skildras är hemmet, kyrkan där mammorna gifter sig samt familjens lantställe där de spenderar sommaren.

Den fiktiva tiden utspelar sig under ca nio månader, detta kan man utläsa av att Lisa snart ska föda då boken avslutas. Boken berättas ur ett tredjepersonsperspektiv men innehåller även många diskussioner som läsaren får ta del av genom ett förstapersonsperspektiv där författarna citerar karaktärerna.

Genom både text och bild kan man tydligt utläsa att författarna vill belysa hur vanlig familjen är, såväl Malin som mammorna ser väldigt typiska ut. Det känns som att man genom hela boken försöker visa hur normal familjen är trots den speciella familjekonstellationen. Här framgår det väldigt tydligt att mammorna är homosexuella och det blir till och med så tydligt att bokens hela handling och syfte kretsar kring detta. Redan från första sidan låter man pedagogiken gå före estetiken ”Malins mamma Siv ska gifta sig med Lisa. Lisa älskar Siv och Siv älskar Lisa.” (Lundborg. och Tollerup-Grkovic 1999). Det framgår tydligt att författarna inte skrivit boken för att roa läsaren utan snarare i ett fostringssyfte. Således blir inte utfallet det man kan anta att författarna varit ute efter, eftersom den hela tiden problematiserar istället för normaliserar.

28

5 Undersöknings resultat och analys

Inledande har vi intervjuat en pedagog på förskolan angående barnbokens betydelse i det pedagogiska arbetet, samt hur man i verksamheten tar upp frågor som rör kärlek, relationer och om dessa även belyses ur ett homoperspektiv. Vi har även gjort samtalsundersökningar med två skilda barngrupper i syfte att undersöka deras kunskaper och attityder till homosexualitet. Dessutom ville vi ta reda på barnens egna tankar om en bra barnbok och barnbokens möjligheter som diskussionsunderlag.

5:1 Kärlek/Relationer

På den utvalda förskolan behandlar man frågor som rör kärlek och relationer då de tas upp på barnens initiativ, man har alltså inte planerat pedagogiskt arbete med detta syfte utan snarare fokuserar man på att befästa en öppen attityd och empati för andra hos barnen. Inte heller homosexualitet tas upp annat än då barnen har frågor.

Ibland kommer det ju upp att barnen säger t.ex. pojkar kan inte gifta sig. Och då får man ju säga att om två pojkar tycker om varandra så kan dem det. Vi ger ju barnen öppna värderingar, det måste inte vara på ett vist sätt. (bilaga 2)

Dessa öppna värderingar kan vi även se exempel på då vi samtalar med barnen om kärlek och vem man kan vara kär i.

En flicka och en pojke och en pojke och en pojke men då får man inga barn och en flicka och en flicka och då får man inte heller några barn. Bara om man är flicka och en pojke. (bilaga 1)

Barnen överlag tycker att man kan vara kär i någon av samma kön men uttrycker även viss skepsis och menar att mammor och mammor kan vara kära även pappor och pappor men då det handlar om barn intar de en mer ifrågasättande attityd.

Ja det får man men jag tycker det är pinsamt när två killar men jag vet inte. Med två pojkar eller två flickor. (bilaga 1)

29

Inte heller är det något av barnen som har en personlig relation till någon homosexuell. När det handlar om kärlek i allmänhet anser barnen att man ska vara snäll emot den man är kär i och definierar kärlek som den mellan mamma och pappa.

Det finns inte heller några riktlinjer inom verksamheten som säger att homosexualitet ska tas upp utan detta hamnar i så fall under likabehandlingsplanen som säger att verksamheten ska sträva efter att barnen ska visa förståelse inför människors olikheter, kulturer och känslor. Att som pedagog vara en bra förebild är även något som anses viktigt.

Man kan utläsa av barnens attityder att heteronormen är djupt rotad i deras tankesätt men att de ändå har en grund för en öppen inställning om de väl får fundera över det.

5:2 Barnbokens möjligheter

Barnboken är ett bra sätt att belysa och väcka intresse för ett ämne menar pedagogen i vår intervju, genom att använda barnboken kan man sedan utgå ifrån barnens egna tankar och funderingar kring denna.

Det är ju ett sätt där barnen kan ta till sig det dom vill, barnen tar ju åt sig olika delar ur en bok, vissa känner mer för en sak och då kan man utgå ifrån det dom vill och de frågor som dom har. Då är böcker ett bra sätt att väcka ett intresse. (Bilaga 2)

Pedagogen betonar även att en barnbok ändå ska ha som främsta syfte att roa barnen och inte bli överpedagogisk eftersom det då finns risk att barnen tappar intresset. Detta är också den uppfattning vi fick från barnen, det viktigaste med en barnbok är att den är rolig.

Vår erfarenhet blev även att i den samtalsgrupp där vi inledde diskussionen utifrån en barnbok också var det som blev mest givande och där barnen utvecklade sina svar mer än i den andra gruppen då vi bara diskuterade kärlek och relationer i allmänhet.

30

6 Slutsats och diskussion

Syftet med uppsatsen har varit att tillägna oss information om samhällets attityder gentemot homosexualitet samt hur stereotyper bildas och förebyggs. Vi har även undersökt hur man arbetar med homosexualitet i förskolan eftersom vi anser att detta är direkt sammankopplat med framtidens samhällsattityder. Vi har även undersökt barnbokens roll i förskolan då vi anser att denna är en bra verklighetsanknytning till nya diskussioner samt ett viktigt verktyg i både språkligutveckling och socialisation. Målsättningen med att tillägna oss denna kunskap ligger i att själva författa en barnbok som särskiljer sig från heteronormen.

Genom undersökningar bekräftades vår föreställning om att det finns få utgivna barnböcker på svenska som skildrar homosexualitet. Av den litteratur vi fann som på ett eller annat sätt avvek från heteronormen skildrade endast tre stycken homosexualitet, det är också dessa böcker vi valt till vår litteraturanalys. Dessa tre skilde sig avsevärt i sin framställning av homosexualitet då den första haft detta som främsta fokus medan den andra framställde homofamiljen mer som ett alternativ till kärnfamiljen, men kretsade inte kring detta i själva handlingen. I den tredje boken fanns en homosexuell karaktär i handlingens fokus men det var inte någonstans uttalat att personen i fråga var homosexuell. De två sist nämnda böckerna var de som på bästa sätt skildrade homosexualitet ur ett normaliserande perspektiv, medan den första boken genom att fokusera för mycket på att förtydliga och förklara snarare problematiserade än normaliserade. Dessutom blir resultatet av alla dessa förklaringar att boken blir fostrande snarare än underhållande och således en dålig bok. Som Lennart Hellsing uttrycker det i Tankar om barnlitteraturen att om konstens enda syfte är av pedagogisk art blir resultatet dåligt, men däremot bra konst är i sin tur alltid pedagogisk.

Således gick vi även vidare med att undersöka hur man med utgångspunkt i barnboken kan diskutera kärlek och relationer ur ett homoperspektiv med förskolebarn. Här utgick vi ifrån

Värsta prutten Lolly! då vi anser att denna på bästa sätt skildrar homofamiljen samtidigt som det är en rolig bok. Syftet var att undersöka barnens attityder till homosexualitet. Av undersökningen framgick att de flesta tyckte att man kan vara kär i vem man vill men att kärlek mellan samkönade är lite konstigt. Den viktigaste slutsatsen av samtalen blev att många barn redan har attityder grundade i heteronormativitet men att de är tillgängliga för en

31

mer öppen attityd. Då en stor del av basen för den individuella värdegrunden läggs i förskolan har man som pedagog ett stort ansvar för att leda denna mot en öppenhet inför mångfald. I

Stereotyper, kognition och kultur talar Hinton om kontakthypotesen vilken innebär att en positiv personlig kontakt är den mest effektiva faktorn för att överbrygga stereotyper. Detta framkommer även i de undersökningar som gjorts i Barn i homosexuella familjer där man dragit slutsatsen att de som har en personlig kontakt med homosexuella individer även har en öppnare attityd gentemot homosexualitet i allmänhet. Utifrån detta menar vi att de barn som inte har någon personlig kontakt till homosexualitet kan få detta genom litteraturen och således även inta en positiv attityd gentemot homosexualitet. Dessutom är det viktigt att i det pedagogiska arbetet i förskolan använda sig av litteratur som kan normalisera det som idag avviker från heteronormen. Eftersom barnboken är många barns första möte med det som finns utanför den egna familjen är det viktigt att denna lyfter mångfald och kan skildra avvikelser från heteronormen och traditionella könsroller samt etniska minoriteter. Detta anser vi även är något som man borde ha i åtanke då det gäller att välja läromedel i skolan i allmänhet. Vi anser även att frågor som rör samhällets mångfald är ett måste snarare än ett val för varje pedagog att ta upp i verksamheten. I förskolans styrdokument tar man upp vikten av att barnen får reflektera och dela med sig av sina tankar och då är också barnboken ett bra forum för att öppna upp tanken för nya perspektiv. Att i barnlitteraturen skildra samhällets mångfald i stället för norm är viktigt för varje individ då vi alla på ett eller annat sätt skiljer oss från normen. I Pedagogiskt arbete och kön diskuteras de attityder som finns gentemot individer som bryter mot de traditionella könsrollerna, då flickor normalt har lägre status än pojkar är det mer socialt accepterat att en flicka uppvisar maskulina egenskaper än en pojke med feminina karaktärsdrag. När det kommit till att handla om jämställdhet och att bryta mot könsrollerna är det främst flickorna som hamnat i fokus då de ansetts vara i underläge, och således har den feminina pojken inte fått något större utrymme i diskussionen. Därför anser vi det viktigt att även den feminina pojken såväl som andra uttryck för mångfald ska få större plats i barnlitteraturen.

För att förstå dagens samhällsattityder måste vi även se dessa i förhållande till gårdagens. Homosexualitet har länge betraktats som sjukt och syndigt framförallt genom den starka kristna tradition som genomsyrat historien och påverkar samhället än idag. Även om själva tron inte längre direkt påverkar hur vi lever grundar sig många av dagens attityder i kristna värderingar. Dessa påverkar i sin tur samhällets attityder än idag. Giddens menar att samhälle och individ måste fungera i ett samspel då de båda påverkas av varandra. Han diskuterar hur

32

samhällsutvecklingen lett till en modernisering av intimiteten och förhållandet. Sexuella relationer har inte längre fortplantning som sitt huvudsakliga syfte eftersom moderna preventivmedel förskjutit detta beslut från naturen till individen. Dessutom är inte äktenskap/partnerskap något som ingås på grund av tradition och normer eller får sin legitimitet i andra yttre instanser och är således inte längre ett medel utan ett mål i sig. Detta menar Giddens är ett frigörande av personliga och intima relationer som skapar möjligheter i stället för att producera en känsla av främlingskap.

Även om samhälle och skola i teorin vill belysa och bereda öppenhet inför mångfald fungerar inte detta lika bra i praktiken när det kommer till konkret handlande. Det här ser vi tydligt exempel på i de lagtexter som behandlar familjen, där man hela tiden utgår ifrån kärnfamiljen. Till en följd av bland annat skilsmässor har familjekonstellationerna förändrats vilket fått konsekvensen att barnen idag har många viktiga vuxna omkring sig. Juristen Anna Singer menar att lagen borde ta modell efter homofamiljen då detta skulle leda till att omsorgen av barnet hamnar i fokus och man frångår den genetiska äganderätten. Med tanke på att homofamiljen blir en allt vanligare familjekonstellation är det viktigt att denna också får starka legala band och en trygg social kontext. Att ta avstånd från detta gagnar varken barnet eller samhället i stort.

Även i skolan finns tydliga exempel på denna dubbelmoral, även om styrdokumenten säger att förskola/skola ska förmedla öppna värderingar så lyser dessa med sin frånvaro i läromedlen. Här behandlas homosexualitet framförallt i naturkunskap/biologi då man tar upp fortplantnig och sexuallitet, där homosexualiteten lyfts fram som något avvikande och i sammanhanget också ologiskt. Man tar även upp homosexualitet i de läromedel som behandlar samhällskunskap/religion där det lyfts fram inom etik och moral utifrån ett heteronormativt perspektiv som ska ta ställning till homosexualitet. Vidare menar vi att även om värdegrunden speglas i läroböckerna förändrar dessa inte heller något vad gäller skola eller samhällssituation för de individer som faller utanför heteronormen. Eftersom skolans ansvar inte endast ligger i att spegla samhället som det ser ut idag utan även förbereda inför morgondagen är det alltså av stor vikt att läromedlen kan ta en neutral ställning till sexualitet. Samhällets mångfald ska genomgående normaliseras i läromedlen och därför måste den heteronormativa undermeningen frångås och i stället inta ett mer öppet perspektiv i framställningen av alla ämnen.

Som pedagog har man alltid ett ansvar då man väljer såväl färdiga läromedel som högläsnings böcker, detta menar vi är extra viktigt i förskolan eftersom den grundläggande