Examensarbete i socialt arbete Malmö universitet
MYNDIGHETSPERSON OCH
MEDMÄNNISKA
En kvalitativ studie om bemötandets betydelse
EMMA SVENSSON
NORA THÖRNER
PERSON IN AUTHORITY AND
FELLOW HUMAN
A QUALITY SURVEY ABOUT THE
SIGNIFICANCE OF TREATMENT
EMMA SVENSSON
NORA THÖRNER
Svensson, E & Thörner, N. Title. Subtitle. Degree project in social work 15 högskolepoäng. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of social work, 2019.
Social work, generally consists interpersonal treatment and relations. The aim of this study was to describe the point of view among social welfare secretaries concerning the significance of the relation between social welfare secretaries and clients with drug abuse. Six social welfare secretaries from different social services in Malmö, working with clients with abuse participated in interviews. Data was gathered by means of interviews, focusing the relative importance of alliance and power in their daily work with clients. The study states that there is imbalance of power when social welfare secretaries and clients meet.
The social welfare secretary can use the relation as a tool to make the client feel comfortable and secure in the encounter with the social welfare secretary. The informants implies that the relation is significant in most cases to get access to the client's story and also to investigate the clients understanding and desires.
Elements such as the clients earlier experiences of authorities, time pressure, and the imbalance of power between the social welfare secretary and the client can aggravate for the social welfare secretary to build a good relation with the client and eventually a strong alliance. There is a contradiction in the way our
informants describes how they treat their clients well and states that they are trying to build a good relationship with them, when on the other hand, all of our informants claims that most of their clients have bad experiences when it comes to meeting authorities.
Keywords: alliance, drug abuse, intersectionality, power, relation, social welfare secretary, treatment
Examensarbete i socialt arbete Malmö universitet
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. PROBLEMFORMULERING ... 1
1.1 SYFTE & FRÅGESTÄLLNINGAR ... 2
2. TIDIGARE FORSKNING ... 2 2.1 MAKT UR ETT INTERSEKTIONELLT PERSPEKTIV ... 2 2.2 RELATION ... 6 2.3 BEMÖTANDE ... 7 2.4 ALLIANS ... 8 3. TEORI ... 9 3. 1 INTERSEKTIONALITET I SOCIALT ARBETE ... 9 3.2 MAKT ... 12 3.3 ALLIANS ... 13 3.4 STUDIENS TEORETISKA RAMVERK ... 15 4. METOD ... 16 4.1 POPULATION ... 16 4.2 DATAINSAMLING ... 16 4.3 ANALYS ... 17 4.4 TILLFÖRLITLIGHET ... 17 4.5 ETIK ... 18 4.5.1 Informationskravet ... 18 4.5.2 Samtyckeskravet ... 18 4.5.3 Konfidentialitetskravet ... 19 4.5.4 Nyttjandekravet ... 19 4.6 ARBETSFÖRDELNING ... 19 5. RESULTAT & ANALYS ... 19 5.1 RELATIONEN I MÖTET MED KLIENTEN ... 20 5.1.1 Relationens betydelse ... 23 5.1.2 Bemötandets betydelse ... 24 5.1.3 Alliansens betydelse ... 25 5.2 MAKT I MÖTET MED KLIENTEN ... 28 5.2.1 Myndighetsperson och medmänniska ... 31 5.2.2 Intersektionalitet i socialt arbete ... 34 6. DISKUSSION ... 36 6.1 SAMMANFATTNING ... 36 6.2 METODDISKUSSION ... 37 6.3 RESULTATDISKUSSION ... 38 6.4 VIDARE FORSKNING ... 39 7. REFERENSER ... 40 BILAGOR ... 43 BILAGA 1, INFORMATIONSBREV ... 43 BILAGA 2, INTERVJUGUIDE ... 44
1. PROBLEMFORMULERING
Socialt arbete tar sig många gånger uttryck genom mellanmänskliga möten och relationer. Oavsett om socionomen arbetar på socialtjänsten, som kurator eller på ett HVB hem kommer den professionella att möta andra individer utifrån sin yrkesroll. Tjersland, Engen och Jansen (2011) menar att maktförhållandet mellan socialarbetare och klient alltid kommer att se olika ut, beroende på vilken kontext de möts i. Dock har alltid socialarbetaren en överordnad position gentemot klienten och således ett ansvar för relationen med klienten.
Uppsatsen kommer komplettera den redan befintliga forskningen och belysa betydelsen av socialsekreterarens bemötande gentemot klienter med
beroendeproblematik, samt undersöka hur socialsekreterare resonerar kring den makt de har gentemot klienter.
Akademikerförbundet SSR sammanfattade 2015 etiska koder för socialarbetare. Dessa etiska koder kan ses som riktlinjer för professionen, samt stimulera till reflektion över arbetet. En av dessa etiska koder lyder: ”vidare ska socialarbetaren se andra människor som jämlikar och bemöta klienten, med respekt, empatisk uppmärksamhet och vänlighet” (Blennberger, 2016:391). Ett gott och värdigt bemötande är alltså inte bara till fördel för det sociala förändringsarbetet för klientens del, det ses också som en given del av det sociala arbetet. SSR beskriver vidare bemötandet av klienter som en grundförutsättning för att skapa en god relation i arbetet med klienter. De menar att det råder en maktobalans i mötet mellan klient och socialarbetare och att ett jämlikt bemötande således är en av socialarbetarens viktigaste uppgifter inom arbetet (Blennberger, 2016). Detta blir problematiskt då Sjögren (2018) menar att mötet mellan klient och
socialsekreterare alltid kommer innefatta makt och kontroll. Under rubrikerna tidigare forskning och teori kommer vi benämna
socialsekreterare, myndighetsutövare, yrkesverksam, den professionella och socialarbetaren synonymt. På samma sätt används termen klient genomgående för de som är klienter på socialtjänsten och har en beroendeproblematik. Salonens (1998) definition på vad det innebär att vara klient är att klienten inom det sociala arbetet sällan har valmöjligheter, till skillnad från klienter i det övriga samhället, såsom inom sjukvård och tandvård. Som klient på socialtjänsten kan en inte välja att byta socialkontor och möjligheten till inflytande är begränsat då en står under ett stort system. Socialsekreterare som jobbar med myndighetsutövning utför sitt arbete med systemet välfärdsstaten i ryggen. Salonen betonar assymetrin i
relationen mellan klient och system då klienten står i beroende till det system hen söker hjälp ifrån (Salonen, 1998).
Bergstedt Lindgren (2017) menar att medias skildring av socialtjänsten ofta är negativ. Utifrån detta kan kontakt med socialtjänsten vara nära kopplat till rädsla och misslyckande. Därför kan bemötandet vara en viktig del av det sociala arbetet. Det är en chans att ändra människors uppfattning och visa en mindre skrämmande sida av myndigheten än vad Bergstedt Lindgren (2017) menar att media gör. Förhoppningsvis leder ett gott bemötande till ett samarbete som klienten upplever som positivt och hjälpsamt, således kanske socialtjänstens rykte kan förändras till det bättre.
Forskning inom socialt arbete har tidigare tagit upp ämnen såsom bemötande, allians samt klienternas upplevelse. Exempelvis fokuserar Von Greiff & Skogens studie (2017) på samarbete och den professionelles inverkan på klienten när det kommer till behandling av missbruksproblematik. Det mesta av den tidigare forskning vi har hittat fokuserar på klientens och personalens upplevelse av insatser så som behandling, tvångsvård eller boenden. Vi upplever i samband med detta en avsaknad av tidigare forskning när det kommer till bemötande av klienter inom socialtjänsten med fokus på klienter med beroendeproblematik. Von Greiff och Skogens studie (2017) konstaterar vikten av allians i beroendebehandling, utifrån det är det relevant att undersöka hur socialsekreterare ser på alliansens och bemötandets betydelse i mötet på socialtjänsten. Socialtjänsten är en stor del av många människors liv, som inte sällan upplevs som skrämmande och ovisst. Således kommer denna studie försöka skapa en bild av hur socialsekreterare ser på klientarbetet när det kommer till bemötande, allians och den makt de besitter som myndighetspersoner.
1.1 Syfte & frågeställningar
Syftet med denna uppsats är att belysa socialsekreterares syn på relationens betydelse mellan socialsekreterare och klienter med beroendeproblematik.
• Vad upplever socialsekreterare att bemötandet har för betydelse gentemot klienter med beroendeproblematik?
• Vad har alliansen för betydelse för socialsekreterare som arbetar med klienter med beroendeproblematik?
• Hur resonerar socialsekreterare kring maktobalansen mellan dem och klienter med beroendeproblematik?
2. TIDIGARE FORSKNING
För att få en bild över kunskapsläget inom området har vi använt oss av databaser via Malmö universitet för att söka efter tidigare forskning. Vi har använt oss av både svensk och internationell forskning. Exempel på ord vi har skrivit in i sökmotorn Psycinfo är "social welfare secretary" OR profession* OR "social worker" OR "good works" OR "community service" AND cooperation OR alliance OR contact OR relation* OR confidence OR response. Vi fyllde i rutan “peer reviewed” som säkerställer att forskningen håller vetenskaplig standard. På denna sökning fick vi fram 20 sökträffar.
I följande avsnitt kommer tidigare forskning kring makt, intersektionalitet, relation och allians att presenteras.
2.1 Makt ur ett intersektionellt perspektiv
Sverige är ett till synes jämställt land. Edling och Liljeros (2016) utmanar detta när de talar om att Sverige är indelat i tydligt avgränsade sociala skikt. De menar att olika grupper i samhället lever under helt olika omständigheter och därmed har olika förutsättningar att forma sina liv. De grupper som Edling & Liljeros (2016) hänvisar till är således klass, kön, etnicitet, sexualitet, ålder samt funktionshinder som alla kan ses ur ett intersektionellt perspektiv. Det intersektionella perspektivet
har många grenar, där en av dem talar om makt utifrån överordnade och
underordnade positioner i samhället (Edling & Liljeros, 2016). Det är relevant för vår studie att försöka skapa en förståelse för vad makt egentligen är och hur det skapas. Det är också oundvikligt att i socialt arbete möta människor tillhörande samtliga kategorier. Därmed är de relevant att skapa en förståelse för hur
samhället skapar dessa kategorier och dess betydelse för individen, både i form av klient och yrkesverksam.
I följande avsnitt kommer de kategorier som tillsammans utgör intersektionellt perspektiv att redogöras. Trots att kategorier kan upplevas som mycket dömande så menar Ahrne (2016) att de är viktiga i det sociala arbetet därför att de förklarar och beskriver förekomsten av ojämlikhet och orättvisor i samhället (Ahrne, 2016). Ahrne (2016) beskriver komplexiteten kring kategorier och hur de leder till
orättvisa och underordning. För att exemplifiera så består arbetarklassen av både kvinnor och män med vitt skilda etniska tillhörigheter, ålder samt sexuella
preferenser. De svenska medelklass männen, som är överordnade i medelklassen, är underordnade överklassen, kvinnor i arbetarklassen är i sin tur underordnad männen i medelklassen. Men de svenska kvinnorna kan vara överordnade de utländska kvinnorna, de kan även vara överordnade de utländska männen och så vidare (Ahrne, 2016).
Ahrne (2016) understryker vikten av att se dessa strukturer som generaliserbara och menar att det givetvis finns undantag. Men för att förstå hur stigmatisering och kategorisering fungerar och för att kunna motarbeta det så menar Ahrne (2016) att en måste vara medveten om dess existens. Laanemets, Mattsson och Nordling (2013) talar också om samhällets olika uppdelningar när de skriver om maktrelationer i socialt arbete och socialarbetares relation till klienter i ett aktivt missbruk. En del av artikeln fokuserar särskilt på den professionellas relation till klienter i ett aktivt missbruk. Artikeln (2013) belyser hur det intersektionella perspektivet används inom beroendebehandling. De tre forskarna diskuterar huruvida en socialarbetare förhåller sig till de klienter hen möter och att det ofta sker en kategorisering samt stigmatisering av klienterna (Laanemets, Mattsson & Nordling 2013).
Precis som Edling och Liljeros (2016) talar om grupper, nämner Laanemets, Mattsson & Nordling (2013) detsamma med ordet kategorier. De menar vidare att dessa kategorier är orsaken till stereotypifiering som i sin tur leder forskarna in på ett maktperspektiv som de vidare väljer att utgå ifrån. De förklarar hur den
överordnade position som den professionella har gentemot klienten påverkas av dessa kategorier. I artikeln behandlas enbart kategorierna klass, kön, sexualitet och etnicitet. En central fråga som behandlas av Laanemets, Mattsson och Nordling (2013) är hur de professionella hanterar sin position i egenskap av överordnad socialarbetare i förhållande till underordnad klient (Laanemets, Mattsson & Nordling 2013). Att tala om människor utifrån kategorier ger inte någon förståelse för den komplexa människan som individ, men det är faktorer som kan hjälpa oss att se och förstå hur vi gör skillnad på människor och människor utifrån dessa kategorier. Till exempel så menar Svalfors (2016) att klasspositionen är av stor betydelse när det kommer till vilka risker vi är utsatta för i samhället samt vilka resurser vi förfogar över. Han menar vidare att det finns många sjukdomar orsakade av arbetsvillkor, livsstil, arbetslöshet och osäker inkomst. Svalfors (2016) menar vidare att dessa risker skiljer sig avsevärt mellan samhällets olika klasser.
Evertsson (2016) talar om kön och hur det ihop med andra kategorier kan leda till stigmatisering. Hon beskriver den vita cis-mannen som norm i vårt samhälle och förklarar detta fenomen att denne personen är till synes okomplicerad och lätt för samhället att förstå. Det Evertsson (2016) talar om är mycket intressant för vår studie då hon menar att människor gärna undviker det vi tycker är för komplicerat eller obegripligt, vilket är aktuellt i socialt arbete då vi alltid kommer att
bemöta människor olika oss själva och vi behöver således lära oss att förstå och empatisera med alla sorters människor.
Det är i dagens samhälle lätt att se sig som en upplyst och icke dömande socialarbetare, men kategoriseringar och stereotypifiering sker hela tiden. Laanemets, Mattsson & Nordling (2013) menar att det är av största vikt att som socialarbetare vara medveten om hur den överordnade positionen är ett
privilegium som alltid sker på någon annans bekostnad samt att enda sättet att utjämna relationen mellan professionell och klient är ett medvetandegörande av fenomenet. Laanemets, Mattssons och Nordlings (2013) studie fokuserar på hur och när kategorisering används i det sociala arbetet med missbruk. Informanterna menade att relationen var av största betydelse och att etnisk tillhörighet var
obetydligt i sammanhanget. Socialsekreterarna menade att de önskar behandla alla klienter lika och att därför påverkar deras etniska bakgrund varken bemötande, bedömning eller behandlingsinsats. Informanterna menade att de var befriade från fördomsfulla kategoriseringar som finns i samhället i stort samt att deras yrkesroll gav dem förmåga att se förbi kategorier och maktstrukturer formade av samhället. Sammanfattningsvis verkade socialsekreterarna ha en bild av att de bemöter alla klienter lika eftersom de arbetar med myndighetsutövning (Laanemets, Mattsson & Nordling 2013).
Något som går helt emot det informanterna i Laanemets, Mattsson och Nordling (2013) säger är Sernhedes (2016) resonemang då han menar på att den etniska kategorin är den som allra mest är utsatt därför att de ofta råkar ut för
kategorisering av omvärlden och tillskrivs egenskaper. Sernhede (2016) menar att dessa egenskaper tillskrivs dem utifrån vad vi tror oss veta och har ingenting med den individuella människans komplexitet att göra. I enighet med Sernhedes resonemang (2016) menar Laanemets, Mattsson och Nordling (2013) att det finns anledning att kritiskt granska den information som deras intervjuer har gett då en central del inom det intersektionella perspektivet är att kategorisering, som i sin tur leder till stereotypifiering, är ett stort problem. Fastän det inte verkar gälla just dessa informanter, åtminstone enligt de själva, så riktar de tre forskarna stort fokus på och belyser en risk med att som socialarbetare agera olika gentemot olika kategorier av människor. Om alla inom en viss kategori blir bemötta på ett visst sätt, finns risken att alla de frågor som vanligtvis behöver ställas inte blir ställda, socialarbetaren tror sig redan veta svaret. Detta benämner forskarna som
oreflekterad kategorisering (Laanemets, Mattsson & Nordling 2013). Det blir således relevant att i vår studie förhålla oss till detta och kritiskt granska de svar vi hämtar in från våra informanter.
Laanemets, Mattsson och Nordling (2013) diskuterar vidare hur socialt arbete är inbäddat i maktstrukturer som skapar spänningar. De har tidigare presenterat två, för våran forskning, relevanta begrepp som är användbara för att utforska hur socialarbetare förhåller sig till maktstrukturer och kategoriseringar. Dessa har
relevant att förstå hur frikoppling går till då ett sådant bemötande kan bli stötande för klienten. En frikopplad socialarbetare beskrivs nämligen som någon som är objektiv och anser sig stå utanför samhällets maktstrukturer och kategoriseringar. I ett möte med en klient kan en frikoppling leda till att klienten inte ses utifrån dennes individuella komplexitet där kön, klass, sexualitet och etnicitet är viktiga faktorer. Vi kommer även bära med oss hur ett sammankopplat förhållningssätt kan förstås utifrån att socialarbetaren är medveten om sin egen hierarkiska ställning i mötet med klienten. Här finns en stor medvetenhet för att både de själva men även andra är delaktiga i att upprätthålla samhällets maktstrukturer. Varför är det här något positivt då enligt forskarna? Jo, det innebär att det finns en potential för att synliggöra och utmana maktrelationer (Laanemets, Mattsson & Nordling 2013).
Von Greiff och Skogens (2017) presenterar en studie om gruppterapi och diskuterar vad som enligt klienter och behandlingspersonal är viktigt för att den ska fungera. Både klienterna och personalen definierar gemenskap utifrån igenkänning, dock så relaterar klienterna detta till missbruk medan personalen relaterar igenkänning till intersektionella företeelser som att vara kvinna eller att vara förälder (Von Greiff & Skogens, 2017).
Von Greiff & Skogens (2017) menar att en viss homogenitet bland klienter i behandlingsgrupper underlättar för skapandet av gemenskap och trygghet. De två författarna belyser ett dilemma med att homogenitet är av stor betydelse i
behandlingen, då den kan verka begränsande för förändring (Von Greiff & Skogens, 2017). Det finns många tänkbara förklaringar till att kön har blivit en så laddad faktor och tycks göra stor skillnad på resultatet av terapin. Von Greiff och Skogens (2017) uppmärksammar i sin studie att det är enbart de informanter som arbetar med kvinnor i missbruk som tar upp könsfrågan, enligt de andra
informanterna, samt de manliga klienterna, så har det ingen betydelse och är inget de lagt tid eller energi på att resonera kring. De flesta informanter är dock eniga om att de kvinnliga klienterna befinner sig i en utsatt situation, de blir ofta kallade offer för missbruket. Enligt forskarna är det en bild som många i personalen verkar ha, att kvinnor är offer och männen har valt livsstil helt själva (Von Greiff & Skogens, 2017).
En kan förstå det Von Greiff och Skogens (2017) talar om utifrån Evertsson (2016) resonemang om att skapandet av det sociala könet börjar redan i
barndomen. Detta för att föräldrarna kommer att fostra sina barn så som de själv blev fostrade (Evertsson, 2016). Det finns därmed en lång tradition av hur flickor respektive pojkar uppfostras samt förväntas leva och bete sig (Evertsson, 2016). Evertsson (2016) nämner val av utbildning, arbetsmarknaden samt fördelning av sysslor i hemmet som tilldelas kvinnor respektive män och som präglar hur samhällets väljer att se på de respektive könen. Evertssons (2016) resonemang förstärker bilden av att kön gör stor skillnad för terapiarbetet då vi helt enkelt har en mycket lång tradition av att göra skillnad på kvinnor och män.
Forskningen som tagits fram visar på hur vi som socialarbetare, men framförallt som människor, måste se upp med vad vi tror oss veta om våra egna
förförståelser. Vidare framgår att vi bör vara kritiska till vårt eget synsätt och aldrig se oss som fullärda i hur vi bemöter och tror oss förstå de individer vi möter. Aaltonen (2003) har gjort en studie där yrkesverksamma inom kommunal samhällsförvaltning i Finland intervjuas angående implementering av
kvalitetsbedömningen i socialt arbete och huruvida den verkligen har utvecklats i samförstånd med klienterna. Fokus i studien ligger på att klienter negligeras i det sociala arbetet och att detta beror på organisationsstrukturer, professionalism och svårigheten att definiera klienternas behov.
Det Aaltonen (2003) väljer att plocka fram i resultatet är hur klienter fråntas möjligheten till påverkan och hur deras åsikt saknar betydelse. Aaltonen diskuterar vidare hur det är ett återkommande fenomen att utvecklingen i verksamheten, som är till för att hjälpa klienter, hela tiden sker över huvudet på klienten själv och att de yrkesverksamma verkar tycka att det är de själva som sitter inne på alla svar och lösningar. Aaltonens forskning skapar en medvetenhet kring riskerna med att göra skillnad på vi och dem. Hur lätt det är för någon i en hierarkisk överposition att inte ta hänsyn till omvärlden och viktiga faktorer som klientinflytande. Forskaren pekar på den uppenbara risken för felbedömningar om vi som yrkesverksamma inom socialt arbete tror att vår position gör oss
övermäktiga (Aaltonen,2003).
Aaltonens (2003) forskning förstärker vår förförståelse om att socialsekreterare aldrig kan se sig som fullärd, och inte heller kommer kunna komma fram till vad som är bäst för en klient utan att ha gjort detta i samförstånd med klienten. Om yrkesverksamma inom socialt arbete inte har med sig detta tror vi att risken finns för ett socialt arbete där klienter är missnöjda, inte känner sig lyssnade på samt att stigmat kring socialtjänsten och dess utövare kommer att upprätthållas. Det i sin tur kan komma påverka möjligheten till att skapa allians och trygghet i det sociala arbetet.
2.2 Relation
Sjögren (2018) menar att den professionella relationen innebär de slags relationer där den ena parten får betalt för att tillhandahålla tjänster åt den andra parten av relationen. Inom ramarna för socialt arbete innebär detta ofta att den
professionella använder sin position och kompetens för att hjälpa klienten att uppnå förändring (Sjögren, 2018). Sjögren menar vidare att relationens centrala del av det sociala arbetet ligger kvar sedan Mary Richmond och Jane Addams grundlade synen på socialt arbete, och att den inte ifrågasatts sedan dess.
Fördjupad forskning inom området är enligt Sjögren begränsad (Sjögren, 2018). Sjögren (2018) undersöker hur socionomer pratar om relationer och betydelsen av den i klientarbetet på socialtjänsten. Studien utgår från 20 kvalitativa intervjuer som gjorts med socionomer som har arbetat som socialsekreterare. Relationen mellan klient och den professionella i det sociala arbetet beskrivs många gånger som kärnan i arbetet. En talar ofta om att socialarbetaren är sitt eget redskap i det dagliga arbetet, där relationen anses vara en central del. Sjögren problematiserar detta genom att belysa att det relationella arbetet kan ses som en motpol till de standardiserade arbetsmetoder som används inom socialtjänsten (Sjögren, 2018). I studien (Sjögren, 2018) lyfter hon fram en sammanställning av empirisk
forskning som bygger på intervjuer med barn och unga som har placerats i familjehem. Denna forskning menar på att organisationen, eller som vi tidigare har benämnt det ”systemet” utgör ett stort hinder för att ge förutsättningar till goda relationer mellan klient och socialsekreterare. Studien konstaterar att bristen på nära och goda relationer mellan klient och socialsekreterare har olika
bakomliggande orsaker. De tar bland annat upp att klienterna inte förväntar sig att skapa en god relation till sin socialsekreterare. Studien konstaterar vidare att socialsekreterarna inte har svårigheter i att skapa goda relationer med sina
klienter, men att tidsbrist och en alltför stor arbetsbörda inte möjliggör för dem att prioritera att bygga goda relationer med sina klienter (Sjögren, 2018). Utifrån Sjögrens resonemang kan det antas att dessa resultat går att applicera på socialtjänstens arbete med klienter med beroendeproblematik, då arbetet med denna grupp, likt barn och familj som sammanställningen av forskning utgick från har många gemensamma drag.
Bland annat innefattar arbetet med dessa klientgrupper myndighetsutövning vilket innebär att klienten står i en underordnad position gentemot socialsekreteraren och därmed är i beroendeställning gentemot hen (Järvinen, 2008).
Sjögren (2018) belyser svårigheten att bygga relation med klienter just av den anledningen att de är klienter på socialtjänsten och att de därmed inte själva har valt att vara klienter. Hon beskriver att det kan vara en stor utmaning för
socialsekreterare att skapa relation med klienter som är omotiverade (Sjögren, 2018). Hon menar vidare att relationen kan ses som en resurs som den
professionella kan välja att använda mer eller mindre i mötet med klienten. Hur mycket hen väljer att arbeta relationellt kan variera från fall till fall (Sjögren, 2018).
Utifrån ovanstående resonemang kan en se relationen som en central del i det sociala arbetet, men att den konkurrerar med såväl standardiserade modeller inom socialtjänsten samt tidsbrist. Ovan betraktas relationen således som en resurs som socialsekreteraren kan välja att använda sig av mer eller mindre.
2.3 Bemötande
Billqvist (1997) problematiserar den första kontakten klienter som söker ekonomiskt bistånd får med socialtjänsten. Hon har avlyssnat 114 samtal med klienter som ringer för att ansöka om ekonomiskt bistånd. Billqvist menar att klienten reduceras till att passa in i organisationens administrativa kategorier. De som ansöker om ekonomiskt bistånd har ofta en första kontakt med socialtjänsten via telefon för att på sikt få träffa en socialsekreterare. Vill klienten senare få tag på socialsekreteraren är det inte ovanligt att behöva anpassa sig efter den
telefontid då socialsekreteraren är tillgänglig någon gång per dag. I den stund då en person kommer i kontakt med socialtjänsten förändras dennes personliga problem till något som ska kategoriseras och passa in i organisationen (Billqvist, 1997). Detta kan liknas vid resonemanget ovan där Sjögren (2018) menar att de standardiserade modeller som används inom socialtjänsten försvårar för den relationella delen av arbetet.
Billqvist (1997) konstaterar att bemötandet vid det första samtalet kommer att påverka hur kontakten mellan klient och socialsekreterare kommer fortlöpa samt klientens upplevelse av processen. Om klienten går in i denna process med en dålig bild av socialtjänsten, eller med dåliga erfarenheter, kan ett gott bemötande från socialsekreterarens sida ändra klientens uppfattning till det positiva.
Klientens eventuella känslor av skam och oro kan reduceras genom ett gott bemötande och upplevelsen av att någon lyssnar. Ett första samtal har således betydelse för hur klienten upplever att det är att vara klient. Artikeln visar på vad ett gott bemötande från socialsekreterarens sida kan göra för klienterna (Billquist, 1997). I denna studie undersöker vi bemötandets betydelse, men till skillnad från studien ovan tillfrågar vi inte klienter utan socialsekreterarna själva. Emellertid kan vi använda denna artikel som en grund för vad gott bemötande gör utifrån ett klientperspektiv.
Martinell Barfoed (2014) redovisar en studie där hon undersöker den
standardiserade interaktionen inom socialt arbete. Som grund för studien ligger bland annat observationer av ASI (Addiction Severity Index) intervjuer som är ett slags frågeformulär som används vid utredning av personer med
beroendeproblematik för att få en helhetsbild av personens livssituation. Författaren menar att standardiserade intervjuer ger ett väldigt litet utrymme åt klientens egna uttryckssätt samt att klientens livsberättelse då omvandlas till statistik. Vid fria samtal ges istället socialsekreteraren möjlighet att lyhört försöka förstå klienten genom att följa dennes egen berättelse. Den ökade
standardiseringen i det sociala arbetet riskerar att fokus flyttas bort från den sociala interaktion som ses som en grundsten i arbetet (Martinell Barfoed, 2014). Utifrån detta kan en se en samlad bild av att standardiserade arbetsmetoder verkar försvåra det relationella arbetet på socialtjänsten. Samtidigt som forskningen visar på att ett gott bemötande kan få klienten att känna sig lyssnad på och trygg i sin roll som klient.
År 2018 publicerades en artikel som talar om vikten av samarbete mellan professionella och klienter. Beresford, Croft och Adshead (2018) fokuserar på bemötande och samarbete mellan klient och socialarbetare inom den palliativa vården, där både klienterna och de efterlevande själva får vara med och utforma vilket stöd och vilken sorts vård de önskar (Beresford, Croft & Adshead, 2018). Författarna har valt den palliativa vården för att den så tydligt har ett stort klientfokus, de menar vidare att alla verksamheter som arbetar med klienter i utsatta positioner borde ta efter och arbeta lika inlyssnande. I intervjuerna som gjorts talar många av informanterna, som alla är yrkesverksamma inom området, om vikten av just att vara inlyssnande och att klienterna är de som vet bäst. De yrkesverksamma talar även om vikten av samarbete och att ha en god kontakt till andra yrkesverksamma, som till exempel socialarbetare, som är involverade i vården av klienterna och att nyckelordet för hela processen är ”vänskap”. Med vänskap menar de att alla som är involverade ska verka i anda av värme, empati, respekt och inlyssnande. Artikeln diskuterar vidare problematiken i att de
yrkesverksamma inom socialt arbete hela tiden brottas med att förena politiska bedömningar av vad socialt arbete är, och borde vara, med klientens behov och att våga vara inkännande och bruka sitt handlingsutrymme som yrkesverksam inom det sociala arbetet (Beresford, Croft & Adshead, 2018).
Trots att Beresford, Croft och Adshead (2018) studie riktar in sig på just palliativ vård så är det ett tema som visar att klienten är i fokus och att det sociala arbetet bör utformas med stor respekt och empati för klientens behov och önskan. Klienter befinner sig inte sällan i en utsatt situation, att värdera den utsattheten olika inom olika verksamheter är inte bara kränkande mot de mänskliga
rättigheterna, som ju är grunden för allt socialt arbete, utan kan även ifrågasättas rent etiskt. Denna studien blir därmed applicerbar på allt socialt arbete då den uppmuntrar till respekt, empati och att minska den hierarkiska ojämnheten. 2.4 Allians
Altena (2017) undersökte alliansens betydelse mellan den professionella och hemlösa unga vuxna. De klienter som upplevde en starkare allians med sin socialsekreterare utvecklade mer motståndskraft än de som inte upplevde en lika stark allians till samma socialsekreterare. Studien konstaterar att alliansen är viktig för att åstadkomma förändring. Den uppmanar till att socialsekreterare bör
ha en öppen approach, så att klienterna känner sig trygga nog för att kunna uttrycka sina behov och således kunna bygga på en stark allians tillsammans. Payne talar om att alliansen mellan socialarbetare och klient skapas genom deras relation (Payne, 2015). Utifrån det perspektivet kan en se att begreppen går in i varandra, och relationen blir således en förutsättning för och en given del av alliansen. I studien (Altena et al., 2017) tar forskarna hänsyn till att de unga, hemlösa klienterna kan uppleva svårigheter i att etablera allians och goda relationer på grund utav att många av dem har en bakgrund av vanvård, trauma och psykisk ohälsa. Till detta uttryckte många av dem att de hade dåliga
erfarenheter av socialarbetare och därmed lågt förtroende för dem (Altena et al., 2017). Studien (Altena et al., 2017) hänvisar till en liknande studie som
konstaterade att unga klienter som var i behandling för sin beroendeproblematik och upplevde en stark allians till sin terapeut till högre grad minskade sitt användande av cannabis.
Von Greiff och Skogens studie (2017) fokuserar på samarbete och den professionelles inverkan på klienten när det kommer till behandling av
missbruksproblematik. De har intervjuat behandlingspersonal om vad de bedömer vara avgörande faktorer för en lyckad behandling. De talar om den terapeutiska alliansen och belyser ofta mångfald, samarbete, förtroende, acceptans och stöd. Dessa faktorer har enligt informanterna större betydelse än den enskilde
terapeutens egenskaper. Dock kan det vara av betydelse ifall terapeuten själv har erfarenhet av missbruk eller en mycket lång arbetslivserfarenhet från området (Von Greiff & Skogens, 2017). Det Von Greiff och Skogens (2017) vill belysa i sin studie är hur klientens egen motivering till nykterhet, samt det sociala stödet runt omkring, är avgörande för att en terapeutisk allians ska leda till att klienten blir fri från missbruk. De menar vidare att det tycks vara uppenbart i intervjuerna som har gjorts med personalen att gruppdynamik är något som används som ett arbetsredskap. Personalen talar om hur empati fungerar stärkande för individens motivation samt att individens motivation är viktigt i all sorts behandling. Utan den egna viljan så har omvärldens ambitioner ingen betydelse (Von Greiff & Skogens, 2017).
Utifrån ovanstående forskning kring alliansens betydelse för det terapeutiska och behandlande sociala arbetet vill vi med denna studie se på alliansens betydelse för arbetet innan klienten kommer till behandling, i mötet med en socialsekreterare på socialtjänsten.
3. TEORI
I detta avsnitt kommer följande teoretiska begrepp att presenteras;
intersektionalitet, makt och allians. Kapitlet avslutas med en beskrivning av hur de hänger samman och således utgör uppsatsen teoretiska ramverk.
3. 1 Intersektionalitet i socialt arbete
Begreppet intersektionalitet beskriver hur människors erfarenheter, identiteter och möjligheter har sitt ursprung i ett antal olika positioner i det sociala landskapet (Ahrne, 2016). I en intersektionell analys tar en reda på vad som händer i skärningspunkten mellan olika former av social skiktning och när olika maktrelationer samverkar. Vad händer när klasskillnader bryts mot etniska
skillnader? Eller när könsmaktsordning korsar klassmässiga och etniska gränser? (Ahrne, 2016). Mattsson (2010) applicerar den intersektionella analysen på socialt arbete när hon talar om hur det sociala arbetet präglas och upprätthålls av de strukturer som råder i samhället. Hon nämner framförallt köns- och
etnicitetsstrukturer som bidragande till att svenska kvinnor och män samt kvinnor och män med utländsk bakgrund behandlas olika. Hon menar vidare att kvinnliga och manliga klienter behandlas olika därför att de har olika förväntningar på sig, det har till exempel visat sig ha större betydelse för kvinnor än för män vilken klass de tillhör när det kommer till att bli bemötta (Mattsson, 2010).
Meeuwisse och Swärd (2002) menar vidare att olika grupper av människor lever under olika villkor och därmed har olika möjligheter beroende på om de är kvinnor, män, hetero - eller homosexuella samt om de är av arbetar eller medelklass. Det är även av betydelse huruvida en person har svensk eller
invandrarbakgrund. Efter att ha konstaterat detta så uppstår flera frågor. Varför ser samhället ut såhär? Mattsson (2010) förklarar samhället utifrån en maktstruktur och att de olika grupperna av människor kan ses som kategorier och vad det innebär att dessa kategorier ordnas hierarkiskt. Det är således samhället som skapar dessa kategorier och därmed utsatthet i vårt samhälle.
Berger och Luckmann (2003) förklarar utsatthet genom kategorisering med ett konstruktivistiskt perspektiv, det innebär att vi människor gör antaganden om verkligheten som senare tenderar att bli så som vi tolkar den. Vi ser och upplever det som vi förväntar oss och förklarar saker och ting med utgångspunkt i det vi tror oss redan veta, Mattsson (2010) menar är applicerbart på det sociala arbetet i mötet med klienten. Varför socialarbetare tenderar att sätta klienter i olika ”fack” och tillhörande olika kategorier förklarar hon med att vi är människor, sociala varelser, som delar med oss av erfarenheter och kunskaper som sedermera leder till att vi tillsammans gör tolkningar. Till slut blir dessa tolkningar gemensamma för samhället (Mattsson, 2010).
Eriksson - Zetterquist och Styhre (2007) menar att makt är lika med hur stort inflytande en person har över en annan samt att det är en social konstruktion beroende av de människor och de sammanhang där den framträder. Hur ska vi då förstå dessa maktstrukturer? Mattsson (2010) talar om hur maktstrukturerna verkar på strukturell nivå i samhället och bärs upp av oss, genom institutioner, agerande och tankar och hur vi kan påverka dessa genom val och agerande. På en strukturell nivå är maktstrukturer och ojämlikheter ganska lätta att tolka och förstå, vanliga exempel är segregering och olikheter mellan könen när det kommer till faktorer som lön och föräldraledighet. Men på individnivå är det mer
komplext, där ser vi en individ med alla sina likheter och olikheter. Mattsson (2010) förklarar hur vi tenderar att ha olika förväntningar på kvinnor och män och att de ska bete sig på ett visst sätt och tycka om olika saker. Det är enligt henne inte något vi ifrågasätter, utan istället blir vi kritiska när någon bryter mot det typiska kvinnliga eller manliga beteendet (Mattson, 2010). Den hierarki som är en del av det sociala arbetet förklaras enligt Mattsson (2010) genom att människor i samhället är uppdelade i över- och underordnade grupper. De som är överordnade, alltså de som på en strukturell nivå passar in i vårt normativa samhälle, innehar en maktposition som ger dem företräde när det gäller att definiera hur världen ska tolkas. Detta är något som påverkar hur vi alla kommer att förstå och tolka världen och är därmed också en grund för de strukturella orättvisor som finns i samhället. I socialt arbete upprätthålls normalitet och skiljelinjen mellan vad som
uppfattas som normalt och avvikande genom både lagstiftning, organisationer och den enskilde socialarbetarens uppfattningar (Mattsson, 2010).
Trots att socialarbetare i stor utsträckning anser sig vara upplysta och medvetna om den maktskillnad som råder i mötet med en klient (Mattsson, 2010) så menar Foucault (1980) att en bör vara kritisk till kunskap, den är aldrig fri från
tolkningar eller maktrelationer. Han intresserade sig mycket för hur normalitet och avvikelse skapas och menade att vetenskapsproduktionen var en central del i detta. Det är de grupper som har makten i samhället som också producerar kunskap och vetenskap (Foucault, 1980).
Precis som Mattsson (2010) så menar Eriksson-Zetterquist och Styhre (2007) att de som har makt i samhället, alltså de överordnade, är de som skapar
kategorisering och således även förtryck. De menar vidare att det är en persons plats i klassificeringssystemet som avgör hur en kommer att uppleva makt och förtryck (Eriksson-Zetterquist & Styhre, 2007). Gramsci (1971) kompletterar de två forskarnas syn på klass som avgörande för de över- och underordnade positionerna. Han använder begreppet hegemoni för att förklara hur de underordnade grupperna i samhället kommer att förstå och tolka sin situation utefter de överordnade gruppernas ramverk, vilket gör att de accepterar sin underordnade och marginaliserande position (Gramsci, 1971).
Även Mattsson (2010) kompletterar Eriksson-Zetterquist och Styhres (2007) syn på klassificeringssystemet när hon resonerar kring att detta går att applicera på sexualitet, etnicitet och kön då alla som inte passar in i vår normbild av en svensk heterosexuell cis-person kan uppleva en underordnad position i vårt samhälle. För att återgå till socialt arbete så går det bara att konstatera hur brett och till synes ofrånkomligt begreppet makt är (Mattsson, 2010).
Kategoriernas plats i det sociala arbetet förklaras av Meuuwisse och Swärd (2002) som företeelser som förs samman för att de på ett eller annat sätt har något
gemensamt, det skapar logik för socialarbetaren och ger möjlighet att tolka och förstå det som omger oss. Vi kan genom kategorierna begripliggöra, ordna och organisera omvärlden, och i detta fall, även klienterna. Att ordna klienter i grupper hjälper oss att organisera verksamheten och möta människor.
Kategoriseringen kan till exempel vara missbrukare, fattiga, kriminella, sjuka, friska, barn, vuxna och så vidare. Något som är nödvändigt för att förstå vilka vi som socialarbetare arbetar med (Meuuwisse & Swärd, 2002). Mattsson (2010) menar dock att det inte direkt är några oproblematiska kategorier, användandet av kategorier innebär alltid en form av konstruktion som bygger på föreställningen om dess innehåll. Hon gör också skillnad på tvingande och valbara kategorier där en valbar kategori till exempel kan vara vilket politiskt parti vi ska rösta på eller vilket fotbollslag vi ska hålla på, de är i sig inte särskilt problematiska då den enskilde personen kan styra över detta. Det är värre med de kategorier som
tillskrivs oss. Kategorier behövs i socialt arbete för att skapa resurser, expertis och för att ge möjlighet att möta människors behov, men det finns alltid en stor risk att det leder till stereotypifiering (Mattsson, 2010).
I socialt arbete blir de olika kategoritillhörigheterna synliga mellan
socialarbetaren och klienten i mötet. Detta beror på att de kommer att inta olika positioner och det är deras olika positioner som kommer lägga grund för vilka möjligheter de har att definiera och tolka situationen, därmed också påverka och
styra dem. I mötet mellan dem samspelar de utifrån sina positioner som socialarbetare och klient men också i förhållande till de andra
kategoritillhörigheterna som de bär med sig. Mattsson menar att ett möte mellan en socialarbetare och en klient med missbruksproblematik alltid kommer att påverkas av kön, klass, etnicitet och sexualitet (Mattsson, 2010).
Att använda kategorier i socialt arbete är tvingande på två sätt. Det definieras av så kallade experter som intar en maktposition i förhållande till definitionen och kategoriseringen av människor. Dels därför att de människor som befinner sig i det sociala arbetet också bär kategoritillhörigheter som är tvingande i sig genom att de är kvinnor, män, vita, svarta, arbetarklass och så vidare. Även om kategorier som missbrukare framstår som köns-, sexualitets-, klass- och etnicitetsneutral förs dessa yttre kategorier in i det sociala arbetets organisation och kommer att spela stor roll för de maktrelationer och den ojämlikhet som skapas där (Mattsson, 2010).
3.2 Makt
Det sociala arbetet kommer alltid präglas av den uppenbara maktskillnaden mellan den professionella och klienten. För att simplifiera denna komplexa teori menar Mattsson (2010) att socialarbetaren, som på en strukturell nivå anses ha ett normativt beteende därmed automatiskt blir överordnad, samtidigt som en klient anses ha ett avvikande beteende och därmed blir underordnad. Det fokus som socialt arbete egentligen borde ha, att sociala problem är resultatet av hur samhälleliga maktrelationer påverkar människors levnadsvillkor, snarare än av enskilda personers bristande förmågor att hantera sin vardag, misslyckas ofta att appliceras på verkligheten. Hon menar vidare att de strukturella nivåerna gör det svårt för den enskilde socialarbetaren att utföra ett kritiskt socialt arbete, med andra ord ett arbete med fokus på att utjämna maktskillnader, på individnivå (Mattsson, 2010). Även Nilsson (2015) diskuterar Meads teori om interaktionism som menar att en självkänsla skapas och formas i mötet med andra individer, men också i mötet mellan individ och samhälle. Således påverkar de kategoriseringar som tillskrivs en individ genom samhälleliga normer, mötet mellan
socialsekreterare och klient. Utifrån denna teori formas även självkänslan i mötet med andra. Detta har relevans för studien då mötet mellan socialsekreterare och klient innebär en maktobalans på så sätt att socialsekreteraren har makt att fatta beslut gällande klienten. För att socialsekreteraren ska bidra till en god självkänsla hos klienten skulle ett gott bemötande kunna vara en nyckel.
Ett sätt att missbruka sin makt som socialarbetare är att kategorisera klienterna genom att utgå från sin egen förförståelse. Detta riskerar att utelämna mycket information om klienten som individ. Sedermera konstrueras en klient till vad den är för socialarbetaren, inte vad den är enligt sig själv (Mattsson, 2010). En sådan konstruktion har en betydelse i skapandet av avvikelse och normalitet, som Mattson (2010) vidare menar är en stor del av maktkonstruktionen.
Billquist (1999) talar också om avvikelse när hon pratar om samhällets syn på personer som besöker socialtjänsten. Hon menar att de personerna anses
oförmögna att ta hand om sig själva och enbart ligger samhället till last (Billquist, 1999). Billquist (1999) diskuterar huruvida en klient sätts in i en institution där denne i princip inte har något annat val än att göra så som den blir tillsagd. Hon talar om hur människovårdande organisationer har som uppdrag att avgöra om individen anses ”värdig” deras hjälp, för att förstärka organisationens makt över
klienten så benämner hon fenomenet som att klienten ska ”ges inträde” eller ej. Risken vid en sådan process är att klienten lotsas runt, ofta i brist på information. Hon förklarar hela processen på ett mycket talande sätt när hon talar om första, andra och tredje sortering. En första sortering syftar på huruvida klienten ska beviljas inträde eller ej till organisationen, en andra sortering handlar om vart inom organisationen som klienten ska lotsas och slutligen handlar en tredje sortering om hur en klient en bit in i det administrativa arbetet kan anses vara felplacerad och på nytt lotsas vidare, eller helt enkelt anses inte vara berättigad någon hjälp (Billquist, 1999).
Makt blir således något mycket komplext i socialt arbete då det på den strukturella nivån många gånger handlar om ett maktutövande som på sätt och vis står utanför den enskilde socialarbetarens förfogande. Billquist (1999) talar vidare om en institutionsmiljö med inglasade receptioner, koder, nycklar och rum som endast de som blivit försedda med verksamhetens förtroende har fri tillgång till. Hon
använder ordet nycklar som en metafor för makt, hur de gör skillnad på den överordnade och den underordnade (Billquist, 1999). I en hel del verksamheter där en professionell möter en klient finns rum med tydlig möblering som visar på att den professionella ska ha nära till flykt genom en extra dörr längst in i rummet. Det är inte heller helt ovanligt med larm, både synliga och osynliga (Billquist, 1999).
Billquist (1999) och Mattsson (2010) redogör båda för hur makt tar sig uttryck på olika sätt i det sociala arbetet, de visar på faktorer som socialsekreterare kan styra över, samt faktorer som är utanför deras förfogande. Något som en
socialsekreterare faktiskt kan styra över är de förutfattade meningar de bär med sig i sitt kategoriserande av klienter. Mattsson (2010) exemplifierar med vad som anses vara en normal kvinna. De förväntas vara skötsamma, goda mödrar och kontrollerade. Att en kvinna befinner sig ett aktivt missbruk är på många sätt avvikande och så kallad icke normativt. Mattsson (2010) förklarar vidare att en kvinna i ett missbruk skapar många föreställningar, att de haft traumatiserande uppväxter och splittrade familjer är ett vanligt exempel. Det hon har för avsikt att förklara här är hur makten ligger i vår förförståelse, vi skapar våra egna
konstruktioner, som finns med oss hela tiden (Mattsson, 2010).
För att sammanfatta vad makt har för betydelse i socialt arbete så summerar Tjersland, Engen och Jansen (2011) maktförhållandet mellan socialarbetare och klient som att det alltid kommer att se olika ut, beroende på vilken kontext de möts i. Dock har alltid socialarbetaren en överordnad position gentemot klienten vad gäller ansvaret för relationen (Tjersland, Engen & Jansen, 2011).
3.3 Allians
Nilsson (2015) diskuterar socialpsykologi och menar att dess syfte är att studera beteende, tolkningar, känslor och relationer. Sammanfattningsvis menar han att socialpsykologin studerar den sociala påverkan mellan individer och även mellan individ och samhälle (Nilsson, 2015). Detta är relevant för studien då mötet mellan socialsekreterare och klient är ett möte mellan två individer, samtidigt som det är ett möte mellan en myndighet, som representerar samhället, och klienten. Utifrån resonemanget ovan om att individens självbild skapas i mötet med den andra (Nilsson, 2015) kan slutsatser dras att de normer som finns i samhället påverkar individens självbild och det i sin tur kommer ha en påverkan på mötet mellan individer men också mötet mellan individ och samhälle. Nilsson (2015) tar
upp psykodynamisk teori som en del under paraplybegreppet socialpsykologi. Payne (2015) diskuterar begreppet allians och menar att det har sitt ursprung i psykodynamisk teori, i Sigmund Freuds teori psykoanalysen. Psykoanalysen i sin tur innefattar flera olika teorier men där alla har gemensamt att de vill förklara människans omedvetna processer för att således förstå hennes handlande. En idé inom det psykodynamiska perspektivet är att människans psyke och beteende påverkas av och påverkar andra människors beteende. Dessa idéer låg till grund när det sociala arbetet fick sin inriktning och har därför än idag en stor påverkan på det dagliga sociala arbetet. Den klassiska psykoanalysen går ut på att
terapeuten ska vara som ett tomt blad gentemot patienten för att denne ska kunna projicera sina tankar och känslor på terapeuten. Lite av de tankegångarna ligger kvar i socialt arbete, då fokus läggs på att följa klienten och hens upplevelser om vad som är viktigt att ta upp i samtalet. En modern syn på detta går att härleda till relationell teori där fokus ligger i att skapa allians mellan socialarbetare och klient genom relationen till klienten. Detta ska säkerställa att interventionen blir så bra som möjligt, då den professionella genom samtal undersöker den bästa
interventionen för klienten (Payne, 2015). Payne menar att alliansen är en av de värdegrunder som genomsyrar hela praktiken av det sociala arbetet. Han menar att alliansen går ut på att klienten ger den professionelle tillträde till sin berättelse för att genom dialog, tillsammans utforma en passande intervention (Payne, 2015). Som socialarbetare är det viktigt att vara autentisk, att klienten upplever
socialarbetaren och det hen förmedlar som äkta (Tjersland, Engen & Jansen, 2011). I mötet mellan klienten och socialsekreteraren blir det professionella ansiktet utåt för myndigheten. Ett gott bemötande som visar på empati och autenticitet skapar således trygghet i mötet för klienten. Socialt arbete kan
betraktas som ett etiskt projekt och att arbetet många gånger grundar sig i empati, humanitet, bemötande och människovärde. Ett gott bemötande har sin grund i attityder till de en möter i arbetet. Blennberger (2016) menar att ett gott
bemötande är extra viktigt i de fall relationen innefattar makt, vilket socialt arbete gör. Bemöter socialarbetaren sin klient väl kan det leda till att klienten får
förtroende för hen, samt att det kan öka egen självkänsla (Blennberger, 2016). Nilsson (2015) diskuterar teoretiska infallsvinklar bakom socialpsykologi och hänvisar till Mead som genom interaktionism förklarar hur självkänsla skapas i mötet med andra. Således kommer andras attityder och attityder som råder i samhället i stort tillsammans att forma individens självbild (Nilsson, 2015). Utifrån ovanstående resonemang är det viktigt att socialsekreteraren har en medvetenhet kring kategorisering, och vad det gör med klientens självbild och således ger klienten ett gott bemötande.
Tjersland, Engen och Jansen (2011) resonerar för att en kan se på allians med utgångspunkt i ett humanistiskt perspektiv där människan ses som en social varelse i behov av kontakt med andra. Människan behöver empati, kärlek, omsorg och bekräftelse för att kunna tolka och förstå sig själv såväl som sin omvärld. Allt detta behövs inte i alla relationer, men för att någon ska bli betydelsefull för en krävs någon av dem. Människor gör sällan något mot sin vilja, utan måste alltid själv få välja sin egen väg. I relationen socialarbetare – klient måste
socialarbetaren därför bygga förtroende och allians med sin klient för att
förändringsarbete ska vara möjligt. Tjersland, Engen och Jansen (2011) menar att socialarbetarens viktigaste uppgift är att alliera sig med sin klient för att kunna arbeta med socialt förändringsarbete. Denna förändring tar tid, det tar tid för klienten att få förtroende för sin socialsekreterare såväl som för socialsekreteraren
att lära känna och förstå klienten för att över tid bygga en starkare allians. Genom alliansen lär socialsekreteraren känna klienten och denne öppnar upp sig. Det är i sin tur viktig för att socialsekreteraren ska förstå sin klient, vad hen vill och tycker är viktigt. En förändring som är på klientens villkor och i linje med vad hen vill kommer öka hens självkänsla och gör förändringsprocessen mer stabil (Tjersland, Engen & Jansen, 2011).
Tjersland, Engen och Jansen (2011) menar att ett första steg för att skapa en god kontakt, eller allians, med sina klienter är att vara lyhörd och se till vad klienten säger och lägger mening i. Att bekräfta sina klienter är en viktig del för
socialsekreteraren i alliansbygget. Dels för att visa empati och förståelse för sin klient, men också för att klienten ska förstå sig själv för att således kunna formas och förändras. Utöver empati, förståelse, stöd och omsorg kan en viktig del i relationsskapandet vara att ge av sig själv som socialarbetare. Det behöver inte handla om att dela med sig av det privata, utan snarare att bjuda på sig själv så att relationen får en ömsesidig relation. Slutligen krävs det förutsägbarhet för att skapa trygghet i relationen (Tjersland, Engen & Jansen, 2011). Utifrån ovanstående resonemang kan en se relationsskapande och bemötande som förutsättningar för en god allians. Begreppen går således in i varandra. Då de socialsekreterare som har intervjuats i denna studie arbetar med
myndighetsutövning, som i sin tur innefattar makt, samt att de möter klienter som de tillsammans med ska arbeta för en förändring blir alliansen en viktig del av socialsekreterarens arbete för att klienten ska känna förtroende och vilja öppna upp sig. Alliansen är enligt Tjersland, Engen och Jansen (2011) en förutsättning för att klienten ska uppleva sig förstådd och att hen kan kommunicera öppet med sin socialsekreterare. Lyckas socialarbetaren skapa denna atmosfär kommer klienten söka sig till sin socialsekreterare och vara uppmärksam och lyssna in denne, relationen har således fått betydelse för klienten och förändringsarbetet kan börja ta fart.
3.4 Studiens teoretiska ramverk
Nilsson (2015) beskriver teorier inom det socialpsykologiska perspektivet och menar att socialpsykologin består av ett antal olika teorier men att samtliga av dem studerar den sociala påverkan mellan individer men också mellan individ och samhälle. Utifrån detta har vi tagit fram studiens teoretiska ramverk för att
beskriva bemötandets och alliansens betydelse i mötet mellan socialsekreterare och klient. Detta är relevant då ett resonemang utifrån ett socialpsykologiskt perspektiv studerar interaktionens påverkan för individen i mötet mellan individen och individen och samhället (Nilsson, 2015). Utifrån detta resonerar vi kring begreppet allians som kan ses som en följd av att socialsekreteraren har bemött klienten väl och att de således har skapat en god relation och slutligen har ett bra samarbete som även kan benämnas vid allians.
Under paraplybegreppet socialpsykologi förklarar Meads interaktionism hur självkänsla skapas i mötet mellan individer och återigen mötet mellan individ och samhälle (Nilsson, 2015). Detta är relevant för studien då det visar på hur normer i samhället formar individens självkänsla och således kommer påverka mötet mellan i detta fall socialsekreterare och klient. Utifrån detta har vi valt att använda oss av teorin intersektionalitet samt begreppet makt för att beskriva hur normer och kategoriseringar i samhället påverkar individen som i sin tur påverkar mötet mellan klient och socialsekreterare.
4. METOD
Vi har utfört en kvalitativ studie som söker svar på informanternas upplevelser och erfarenheter. Den skiljer sig från den kvantitativa studien där resultatet av studien till större utsträckning går att generalisera på den population en har valt att studera. Vid kvalitativa studier finns det risk för att gruppen informanter skiljer sig från populationen i stort (Bringsrud Fekjaer, 2017). Då vi genomför en kvalitativ studie som bygger på material från sex informanter räknar vi inte med att kunna applicera resultatet på alla socialsekreterare som arbetar med klienter med beroendeproblematik. Vi har sökt svar på informanternas upplevelser och erfarenheter.
4.1 Population
Den population, alltså den grupp vi valde att göra vårt urval ifrån är
socialsekreterare som arbetar på socialtjänsten med myndighetsutövning mot personer med en beroendeproblematik. För att rekrytera informanter har vi använt oss av ett snöbollsurval, vilket enligt Bryman (2002) innebär att forskaren till en början kontaktar en grupp inom populationen, för att genom dem få tag på ytterligare informanter (Bryman, 2002). Vi kom i kontakt med fyra av informanterna genom en gemensam arbetsplats i Malmö stad. En av
informanterna erbjöd sig att kontakta två före detta kollegor som tillhör den population vi valde att göra urvalet från. Tre av våra informanter arbetar som vuxenhandläggare vilket betyder att de möter klienter med beroendeproblematik som antingen har sökt sig till socialtjänsten för att få hjälp med beroendet, eller har kommit i kontakt med socialtjänsten genom tvångslagstiftningen Lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM). En av informanterna arbetar med boende, men på rehab-sektionen, vilket betyder att hens klientgrupp till stor del består av personer med beroendeproblematik. Två av informanterna arbetar också på en rehab-sektion på socialtjänsten, men med ekonomi. Nästan samtliga av deras klienter har beroendeproblematik. Informanterna har arbetat med
myndighetsutövning på socialtjänst mellan 2 till 26 år.
När informanterna hade tackat ja till att delta i en intervju skickades ett informationsbrev ut till samtliga där de informerades om bland annat syfte, tillvägagångssätt, konfidentialitet samt att de fick avbryta sitt deltagande när de ville (se bilaga 1).
4.2 Datainsamling
För att få fram relevant material ur våra intervjuer valde vi att genomföra så kallade semi-strukturerade intervjuer. Det innebär att vi på förhand tog fram områden med frågor i en intervjuguide (se bilaga 2), för att sedan under intervjun ha den som ett stöd utan att följa den till punkt och pricka (Bryman, 2002). Vi försökte följa informanterna och sedan stanna upp för att ställa följdfrågor kring ämnen de verkade anse vara relevanta. Intervjuguiden delades in i avsnitt med underfrågor, där vi skrev förslag på följdfrågor. Utrymme lämnades även i slutet av varje intervju för att informanter skulle få tillfälle att lägga till synpunkter som hen upplevde relevanta i sammanhanget.
Vi försökte gå in i intervjuerna med en öppenhet om att vår förståelse av fenomenet samt begrepp, nödvändigtvis inte stämde överens med vad informanterna hade för mening bakom de som sades (Aspers, 2011). Alla som kontaktades för att delta i intervjuer valde att medverka. Samtliga intervjuer ägde rum på respektive socialkontor i Malmö och de varade i 35 - 50 minuter. För att inte gå miste om viktig information valde vi att spela in
intervjuerna med hjälp av mobiltelefon (Bryman, 2002). 4.3 Analys
Efter att intervjuerna hade genomförts började vi att transkribera dem löpande. Transkribering innebär att en lyssnar igenom hela inspelningen och skriver ut vad informanterna säger, även ljud såsom suckar, mmm och skratt. Detta för att fånga mening i vad informanterna har sagt (Bryman, 2002).
Efter att intervjuerna hade transkriberats färgkodade vi samtliga transkriberingar för att på så sätt veta vem som sagt vad om vi senare hade velat ge informanterna fiktiva namn. Vi valde senare att identifiera dem genom att benämna dem som informant eller socialsekreterare, då studien inte intresserar sig av personliga uppfattningar utan populationens samlade upplevelse. Parallellt sökte vi teman i det textmaterial som hade tagits fram. Bryman (2002) menar att en risk med att ta ut teman ur intervjuer är att en har olika kriterier för vad som ska identifieras som teman. Vi läste enskilt igenom samtliga intervjuer och tog fram vad vi
identifierade som teman. Uppehöll vi oss vid ett tema länge valde vi att identifiera det som ett tema, även teman som var återkommande. Vi sökte även efter
återkommande ord och fraser som vi kunde kategorisera. Därefter började vi analysera materialet och sökte kopplingar till teori och tidigare forskning. 4.4 Tillförlitlighet
Kvalitativ forskning kan vara komplex då den undersöker människors upplevelser och uppfattning av olika fenomen. För att kunna använda resultatet av kvalitativ forskning i praktiken måste den professionelle se över forskningen och bedöma huruvida den har relevans för det dagliga arbetet. Med begreppet tillförlitlighet menas att kritiskt se över forskningens trovärdighet (Curtin & Fossey, 2007). Den som tar del av studien, såväl som de som genomför studien, kan beakta följande för att säkerställa att studien är tillförlitlig:
Studien ska innefatta en förklaring av den kontext den har genomförts i samt hur forskarna har gått till väga när studien har genomförts (Curtin & Fossey, 2007). Denna kandidatuppsats är skriven av två studenter från Malmö universitet. Intervjuerna har ägt rum på två stadsområdesförvaltningar, eller så kallade socialkontor i Malmö.
Tillförlitlighet kan säkerställas genom att forskarna redovisar att de har använt sig av olika teorier, tidigare forskning samt kombinerat olika metoder för att
undersöka fenomenet och således få en så bred och sann bild av fenomenet som möjligt (Curtin & Fossey, 2007).
Curtin & Fossey (2007) menar att de som utför studien kan involvera
informanterna, dels genom att under intervjuerna stanna upp och sammanfatta så att en har förstått rätt. Det kan också vara att när studien är klar låta informanterna läsa igenom och kommentera studien, för att säkerställa att resultatet går i linje
med deras uppfattning, då det är det som undersöks vid kvalitativa studier. En kan som forskare inkludera informanterna i analys av resultat och utformandet av studien. Det är emellertid ganska ovanligt att informanterna inkluderas i studien till en så hög grad (Curtin & Fossey, 2007). För att säkerställa att vi hade förstått våra informanter rätt under intervjuerna stannade vi upp och sammanfattade vad vi hört för att antingen få det bekräftat eller att få ett djupare svar och en annan förklaring. Detta gjordes genomgående under samtliga intervjuer. Curtin och Fossey (2007) menar att transparens är en viktig del inom begreppet
tillförlitlighet. Forskaren bör dels förklara hur studien är utförd, men även ge en grundlig beskrivning av informanterna och deras kontext, för att läsaren ska kunna avgöra om studien går att applicera på andra fält (Curtin & Fossey, 2007). Detta görs i kapitel fyra under metod samt kapitel sex under metoddiskussion.
Curtin & Fossey (2007) menar vidare att forskaren måste kunna visa på ett
reflexivt förhållningssätt. Som läsare ska en kunna se att forskaren inser att hen är en del av forskningen, och går in i det med förförståelse och att denne kommer tolka och lägga mening till resultatet. Det måste vara tydligt i studien vem som säger vad, vad som är teori, tidigare forskning, vad informanterna har sagt, och vad forskaren själv gör för analys kring det sammantagna materialet (Curtin & Fossey, 2007).
4.5 Etik
Vid genomförandet av forskning krävs det att forskaren beaktar forskningsetiska aspekter, eftersom att vi har inhämtat material från personer. Vetenskapsrådet (2017) menar att forskarna måste rikta blicken mot sig själva och beakta god forskningssed då de genom forskningen har ett ansvar gentemot informanter såväl som de som påverkas av forskningsresultatet (Vetenskapsrådet, 2017). För att skydda våra informanter har konfidentialitetskravet beaktats och vi har reflekterar över följande etiska aspekter:
4.5.1 Informationskravet
Informationskravet innebär att forskarna ska informera deltagarna om studiens syfte. De ska även informeras om vilka villkor som gäller för deras deltagande. Det är viktigt att delge att det insamlade materialet inte kommer användas till något annat än den aktuella studien. Ska forskningen offentliggöras är det viktigt att informera om detta, samt vart studien kommer publiceras (Vetenskapsrådet, 2002). Inför intervjuerna skickades ett informationsbrev ut till samtliga deltagare (se bilaga 1). Där gavs en beskrivning om studiens syfte, studenternas
kontaktuppgifter, samt lärosäte. Det fanns även information om att deltagandet är frivilligt och att informanterna kan avbryta sitt deltagande i studien när de vill, samt att de kommer vara anonyma i studien. Materialet kommer endast läsas av behöriga, vid färdigställt resultat kommer det transkriberade materialet att förstöras. Informanterna delgavs även att studien kan komma att publiceras på MUEP.
4.5.2 Samtyckeskravet
Samtyckeskravet innebär att deltagarna i studien själva har rätt att bestämma om de vill medverka eller inte. Utförs intervjuer på en arbetsplats, under ordinarie arbetstid är det viktigt att inhämta samtycke för detta från ansvarig chef
(Vetenskapsrådet, 2002). I denna studie har samtyckeskravet beaktats på så vis att vi inför intervjuerna skickade ut ett informationsbrev (se bilaga 1) via mejl till
samtliga deltagare, där de bland annat delgavs information om att deras
deltagande är frivilligt samt att de kan välja att avbryta studien när de vill. Vi tog även kontakt med respektive sektionschef för att få deras godkännande att intervjua på arbetsplatsen och under ordinarie arbetstid.
4.5.3 Konfidentialitetskravet
Konfidentialitetskravet innebär att deltagarna ska ges konfidentialitet genom att materialet inte ska vara tillgängligt för någon annan än forskarna samt att deltagarna ska anonymiseras (Vetenskapsrådet, 2002). I denna studie har konfidentialitetskravet beaktats genom att det insamlade materialet
transkriberades snart efter att intervjuerna hade genomförts. Därefter raderades ljudfilen på telefonen och det transkriberade materialet var endast tillgängligt för uppsatsens författare på en google docs fil. Efter transkriberingen färgkodade vi varje intervju för att kunna använda oss av fiktiva namn om vi hade behövt det. Under skrivandets gång valde vi att istället avidentifiera våra intervjupersoner genom att i text benämna dem informanter eller socialsekreterare.
4.5.4 Nyttjandekravet
Nyttjandekravet innebär att de uppgifter som har samlats in från var och en av de som har valt att delta, inte får användas till annat än forskningen
(Vetenskapsrådet, 2002). I denna uppsats har nyttjandekravet beaktats genom att deltagarna genom informationsbrevet (se bilaga 1) har informerats om att
materialet från intervjuerna endast kommer att användas för den aktuella studien. Vetenskapsrådet (2017) sammanfattar god forskningsetik med att forskaren ska visa en transparens och tala sanning i studien.
4.6 Arbetsfördelning
Vi som står bakom denna kandidatuppsats är två socionomstudenter från Malmö universitet. Under arbetets gång har vi både suttit tillsammans såväl som enskilt. Då vi är två som skriver har vi varit noggranna med att följa upp och kolla av vad den andre har gjort. En fördel med att vara två i ett stort arbete är att en
kontinuerligt kan ha någon annan att bolla idéer och tankar med, samt att ens text och reflektioner ifrågasätts.
Båda två var med på samtliga intervjuer utom en som bara en av oss medverkade på. Vi har tagit fram såväl tidigare forskning som teori tillsammans. Vidare har vi fördjupat oss inom olika områden, men sett till att följa upp och läsa vad den andre har skrivit.
5. RESULTAT & ANALYS
Utifrån intervjuer med socialsekreterare har vi fått fram material som nedan kommer presenteras och analyseras med stöd av den tidigare forskning samt de teoretiska begrepp som vi har valt att använda oss av. Utifrån det insamlade materialet har vi definierat två huvudteman som är relationen och makt i mötet med klienten. Under avsnittet relationen i mötet med klienten har följande undertema identifierats: relationens-, bemötandets- och alliansens betydelse. Under avsnittet om makt i mötet med klienten har följande underteman
