LANDSMÅLS- OCH FOLKMINNESARKIVET I UPPSALA
Ser. C: 1
H. GRUNDSTRÖM:
LULELAPPISCHES WÖRTERBUCH
LULELAPSK ORDBOK
PÅ GRUNDVAL AV K. B. WIKLUNDS, BJÖRN COLLINDERS OCH EGNA UPPTECKNINGARUTARBETAD AV
HARALD GRUNDSTRÖM
MIT DEUTSCHER OBERSETZUNG
F a s c. 1
abbis—kåfpak
A.-B. LUNDEQUISTSKA BOKHANDELN, UPPSALA EINAR MUNKSGAARD, KOBENHAVN
Svenska Staten, Humanistiska fonden, Hjalmar Lundbohms minnesfond, Jokkmokks kommun, Jokkmokks allmännings-
so
ll s
e
in:
Ze
i
le
1 vo
n
R
ä
tte
lse
/Ver
bess
e
ru
ng
Provisoriskt förord.
Ordförrådet i den ordbok vars första häfte härmed utges är lule-lapskt, d.v.s. det härstammar från de lapska dialekterna i Gellivare och Jokkmokks socknar jämte några angränsande orter. Materialet utgjordes från början av tre större ordsamlingar. En av dessa upp-tecknades i södra delen av Gellivare socken av framlidne professor K. B. Wiklund år 1895. Dialektformerna för orden i denna samling äro i ordboken förtecknade med SG. Den andra samlingen är upp-tecknad av professor Björn Collinder år 1926 och upptar ord och fraser från norra och mellersta delarna av samma socken, i huvud-sak från Norrkaitums lappby. Dialektformerna äro här förtecknade med resp. NG och MG. Båda de nu nämnda samlingarna ha i av-skrift tillställts mig av professor Collinder. Den tredje samlingen gjordes av undertecknad åren 1937 och 1939 och innehåller ett ord-förråd från Jokkmokks sockens mellersta del (i ordboken förteck-nat med J). Därtill komma två mindre ordsamlingar, den ena upp-tecknad av professor Wiklund i Hornbergs by inom Pålkems kyrko-bokföringsdistrikt av Gellivare socken (förtecknat i ordboken med H), den andra av professor Collinder, upptecknad år 1923 i Flaka-berg inom Råneå socken (förtecknat med F). Även från HornFlaka-berg finnas en del ord, upptecknade av Collinder. Dessa anges med 'H (Coli.)'.
År 1942 fick jag av professor Collinder i uppdrag att på grund-val av dessa uppteckningar utarbeta en lulelapsk ordbok. Vid genomgång av det förefintliga ordförrådet visade det sig emellertid, att materialet var för ofullständigt för att ge en fullt klar bild av de lapska dialekterna inom Lule lappmark. Åtminstone en dialekt måste komma till, nämligen den i norra delen av Jokkmokk, helst även den som talas i södra delen därav, mot gränsen till Arjeplog. I juni 1942 började jag arbetet och genomgick i olika etapper hela materialet med ett par språkmästare från norra delen av Jokkmokk.
Arbetet härmed tog sammanlagt omkring fyra månader. De därvid insamlade dialektformerna ha i ordboken förtecknats med NJ. Tid- vis hade jag även tillfälle att höra någon representant från södra delen av socknen. De därvid upptecknade dialektformerna ha för-tecknats med SJ. De ordformer från de två först nämnda samlingarna som saknades i min ordsamling kompletterades med uppgifter från Jokkmokk. Under arbetets gång infogades också ord som under årens lopp samlats av mig i anteckningsböcker, bland andra från konservatorn Erik Holmbom i Njunjes, Kvikkjokk (förtecknat Njunjes), från olika meddelare vid Stora Lulevatten, i Sarkavare, Lillselets m.fl. byar inom Jokkmokks socken. Även professor Collin-ders omfångsrika uppteckningar av renskötselsnomenklaturen i Norr-kaitums lappby i Gellivare socken genomgingos och infogades i ordboken. En hel del ord och termer som nyttjas enda- st av de från Torne lappmark i Sverige resp. Kautokeino i Norge till Gellivare inflyttade lapparna men som vunnit spridning jämväl bland de infödda i Norrkaitums lappby ha av professor Collinder upptagits i hans samling från norra delen av Gellivare. Även dessa ha med-tagits och ha förtecknats med TL. Också en del norsklapska ord som vunnit burskap i Gellivare ha tagits med, härrörande huvud-sakligen från prof. Wiklunds samling. Vid dessa har satts »Wik-lund» eller endast ett »W» inom parentes; så även vid en del ord-former som äro hämtade från andra trakter än SG och som återfinnas i Wiklunds ordsamling.
Ehuru medel välvilligt ställdes till mitt förfogande av Huma-nistiska fonden, Längmanska fonden och Stiftelsen Hjalmar Lund-bohms Minnesfond, räckte tyvärr icke dessa för en genomgång med en representant för Gellivare av den rätt stora mängd ord som upp-tecknats i Jokkmokk men som icke hade motsvarande ordformer från Gellivare. Jokkmokk har därigenom kommit att bli rikligare företrätt än Gellivare.
Utarbetandet av ordboken tog en tid av i det närmaste tre år; längre kunde jag icke fortsätta av brist på tid och medel. Mycket mera hade kunnat tagas med, då ordförrådet i de dialekter det här gäller är mycket rikt. Många ord som läsaren väntat sig finna kom-mer han alltså möjligen att sakna. Ordnandet av materialet har också stött på väsentliga svårigheter på grund av de stora differen-serna mellan ordformerna från olika trakter av området. Därom mera sedan.
belysande som möjligt. En del lapska sagesmän äro särdeles fyn-diga, när det gäller att finna exempel som åskådliggöra ett ords användning, och arbetet har därför icke stött på några särskilda svå-righeter i detta fall. De utmärkta fraserna i professor Collinders ordsamlingar ha givetvis kommit till användning. En del exempel ha också hämtats från den tryckta litteraturen, i första hand från Anta Piraks levernesbeskrivning »Jåhttee saamee viessoom». Även en del exempel från Konrad Nielsens Lappisk Ordbok ha fått tjäna som mönster. Religiösa termer och uttryck ha i rätt stor utsträckning tagits med, emedan lapskan sedan gammalt har hävd som religiöst språk i dessa trakter. Mycket har jag härvidlag fått under åhörande av predikningar, hållna av lapsktalande predikanter, under samtal i religiösa frågor samt under arbetet med översättning av delar av den svenska kyrkohandboken till lulelapska.
För varje i ordboken förekommande dialektform och även oftast för frasernas vidkommande anges meddelaren med ett förkortnings-tecken, här nedan satt före vederbörande persons namn. De språk-mästare (meddelare) som varit behjälpliga vid insamlandet av mate-rial ha varit följande:
För norra delen av Gellivare socken (Norrkaitums lappby) : NG Erik Mickelsson Marsja, nomad ..(har meddelat det mesta av
materialet; hans uppgifter äro de i fonetiskt hänseende nog-grannaste),
NG1 Jon Eriksson Wenni, nomad, NG' Andreas Poggats, nomad, NG' Jon Eriksson Pittja, fiskarlapp, NG4 Piettar Jonsson Rikko, fiskarlapp, NG5 Jon Olsson Saitun, nomad,
NG' Erik Jovasson Fanki, numera fiskarlapp, NG7 Jon Jovasson Fanki, nomad,
NG8 Elli Wenni, nomadhustru, NG" Elli Labba,
NG11 Andreas Labba,
NG" Anders Olsson Saitun, nomad, NG" Jon Ersson Poggats, nomad, NG" Elli Saitun (NG5:s hustru), NG" Anni Poggats (NG":s hustru),
För mellersta delen av Gellivare socken (Mellanbyns lappby) MG' Pavva Nilsson Suorra, f.d. nomad.
För Södra delen av Gellivare socken: (En flicka med förnam-net Assa).
För Flakaberg (inom Råneå socken) : F resp. F1 förre hemmansägaren Erik Persson,
F2 hemmansägaren Paulus Andersson, båda i Råneå Flakaberg. För norra delen av Jokkmokks socken:
NJ Nomaden Nils Petter Amma Grufvisare, Sirkas lappby, NJ2 » Matto Apmut Eriksson Kuoljok, Sirkas lappby, NJ3 Hemmansägaren och predikanten Petter Sitsi, Kaltesluokta,
Stora Lulevatten,
NJ4 Nomaden Anders Pettersson Kielatis, Sirkas lappby. För mellersta delen av Jokkmokks socken:
J Nomaden Anta Pavvasson Pirak, Jåkkåkaska lappby,
J2 F.d. nomaden Pavva Lasse Ammasson Tuorda, Njavve, Kvikk-jokks kyrkobokföringsdistrikt.
För södra delen av Jokkmokks socken:
SJ1 Förre nomaden Nils Johan Per Persson Pavval, Tuorpons lappby.'
En mängd ord och fraser ha upptecknats efter enstaka med-delare, vilka här icke kunna uppräknas De ha samtliga tecknats t.ex. NG, NJ, SJ c" o.s.v.
Några ord äro förtecknade med NG (S) , vilket betyder att de äro typiska för en del familjer som flyttat efter den led som går söder om Kebnekaise, medan NG (N) betyder att ordformen före-trädesvis nyttjas av de familjer som flyttat i Kebnekaisetrakten. En del ord i Wiklunds ordsamling äro förtecknade med JS. Vad detta betyder är obekant.
När ordformer äro förtecknade med t.ex. Risappi, Pålkem, Suobbat, Stora Lulevatten, Lillselet etc., betyder det att de äro upp-tecknade i resp. Risappi by inom Pålkems kyrkobokföringsdistrikt, Suobbats by inom samma distrikt, Pålkems kyrkoby, någon plats omkring St. Lulevatten och i Lillselets by inom Jokkmokks socken. 1 Noggrannare uppgifter om de nämnda sagesmännen, av vilka en del nu äro döda, komma att lämnas i det utförligare förord som skall åtfölja den färdiga ordboken.
I dialektformerna brukas det vanliga fonetiska alfabetet som användes vid transkription av finsk-ugriska språk (se Setälä »Ober transkription der finnisch-ugrischen sprachen» i Finnisch-ugrische Forschungen, heft I år 1901, Collinder »Lautlehre des Waldlappi-schen Dialektes von Gällivare» m.fl.). En närmare beskrivning över ljudtecken, förkortningar o.dyl. måste anstå till det utförligare för-ord som kommer att åtfölja den färdiga för-ordboksupplagan.
Läsaren märker snart, att uppslagsorden i denna ordbok icke äro ordnade i vanlig alfabetisk följd. De stora differenserna i ord-formerna inom området ha gjort en strängt alfabetisk uppställning mycket svår. Att föra varje ord under dess begynnelsebokstav skulle ha medfört ett alltför stort antal hänvisningar. En stor procent av ord som börja på h+ vokal sakna hos vissa sagesmän detta h och börja på följande vokal. Till och med samme person kan uttala ordet såväl med som utan h, t.ex. ösatit och hösatit, arvuk och har-vuk, iessOis och hiessais, år jA och hår jA. Alla sådana ord ha pla-cerats under den gemensamma stammens begynnelsevokal, d.v.s. hetsatit och harvuk under a, hiessgis under i, hår jA under d o.s.v. Men för att undvika hänvisning i varje särskilt fall ha samtliga ord som börja på h+ vokal placerats under den närmast följande voka-len. h 'saknar alltså betydelse för den alfabetiska ordningsföljden. Men även h efter glidvokal mellan två stamkonsonanter i starkstam skiftar inom området, i det en del sagesmän (så t.ex. Pavva Lasse Ammasson Tuorda, Njavve, Kvikkjokk, och Erik Persson, Flaka-berg, Råneå) helt sakna detta ljud, varför heller ingen hänsyn tagits till det. Som exempel må nämnas paikö i stället för paihkö bark, raiköt i stället för raihk-et skilja (renar). Till slut befanns det fördelaktigast att vid ordens placering överhuvud ej ta någon hänsyn till h som ljudtecken.
En mängd ord med två eller tre konsonanter 1 som begynnelse-ljud (förbegynnelse-ljud) kunna även börja med endast e n konsonant (i så fall den andra resp. tredje). Sålunda växla sjkåntkatit med köntkatit, slähp' med lähp, sjliesjUt med liesjUt, smålla med målla, kranni med ranni, skrätör med rötör och srätar, sjnjir jöt med nit' jöt, sjnjar-rat med njårrat, trädjö med rädjö, sjtienty med tienty., spielas med
1 Ord med tre konsonanter som förljud torde alla vara nordiska lånord av yngre datum. De med två konsonanter (resp. konsonantsammanställningar) som förljud kunna även vara äkta lapska (jfr J. Qvigstads uppsats »Dobbeltkonso-nant i Forlyd i lappisk» i Festskrift tu Konrad Nielsen, Oslo 1945).
VI
pielas, späi'kat med päi'kat, sjtusjkat med tusjkat o.s.v., utan änd-ring i ordens betydelse. De nämnda orden äro endast exempel ur högen. I sådana fall ha orden placerats under den gemensamma stammens begynnelsekonsonant och de icke gemensamma stamkon-sonanterna ha satts inom parentes, alltså (shköntkatit, (s)leihpå,
(s) målla, (k)ranni, (sk)rätär o.s.v. Men för att undvika ett otal hän-visningar, vilka även eljest äro tillräckligt många i denna ordbok, har jag vågat försöket att placera alla ord som börja med två eller tre konsonanter under den bokstav som motsvarar den andra resp. tredje av begynnelsekonsonanterna. Såsom enkelt konsonantljud räknas då även konsonantsammanställningar som anses tillsammans bilda e tt ljud (nj=muljerat n; sj, tj, och ts; de tre senare =k', é och c i norsklapskan). Regeln blir alltså: Alla ord som börja med (eller ha som förljud) två eller tre konsonanter (resp. konsonant-sammanställningar som var för sig representera e tt särskilt ljud) anses ha den andra resp. tredje konsonanten (resp. konsonantsam-manställningen) som begynnelsebokstav och återfinnes under denna. Således återfinnes sjk- och sk- under k-; fl-, kl-, pi-, sjl- under 1-; sm- under m-, sn- under n-, sjnj- under n-; kr-, skr-, sr-, s och tr-under r-; sjp- och sp- und& p-, st- tr-under t-, sjt- tr-under t-. nj-, sj-, tj- och ts- återfinnas däremot under resp. n, s och t. I övrigt hänvisas till ordbokens text.
Slutligen må nämnas några tecken som torde tarva en närmare förklaring redan nu. * efter en sagesmans förtecken (t.ex. NG*) eller vid en ordform betyder att uppteckningen är osäker i någon fonetisk detalj. * framför ett uppslagsord anger att den uppförda nominativformen icke nyttjas. Citationstecken omkring ett ord (t.ex. »härk» =renoxe) eller omkring ett uttryck användes för att beteckna att benämningen är specifik för denna' trakt eller att uttrycket är direkt citat av vad sagesmannen sagt eller att det är direkt översätt-ning från lapskan (alltså ej regelrätt svenska). [ ] omkring en artikel betecknar att ordet och artikeln är hämtad från tornelapskt om-råde (TL) ; användes även som tecken för en parentes som förekom-mer inne i en annan parentes; HI anger att ordet ej är känt av veder-börande sagesman, H att sagesmannen väl hört och förstår ordet men ej nyttjar det, (d.v.s, det hör ej till hans dialekt). betecknar att två former eller uttryck förekomma vid sidan av varandra.
inne i ett ord (t.ex. kab't) markerar glidvokal. Jokkmokk i september 1946.
Harald Grundström. BLOMS BOKTRYCKERI, LUND
A.
abbis Apis NG' SG åb- bts, NJ åbb?,,s (-ktr9), J åbbls (-1ctray0; abc-bok / Abc-Buch.
abbutit NG* åbbuhtit, SG åbbu-tat; NJ och J itbbutd; bli klar i huvudet / einen klaren Kopf be-kommen, ganz wach werden / NG if abbutah pårrat nahkäris är så sömndrucken, att han inte orkar (ex. om ett barn som man väckt); SG if abbute nahkäris säges om en björn, som inte vill vakna ur sin vintersömn, då han väckes av jägarna; J if sån abbuta kåhttsåt, han är så sömnig, att han inte vaknar.
halija
NG1° SG We) a; NJ, J habaja, asg habjau,; lukt (god 1. dålig) / @Ner od. guter)Ge-ruch / jfr h ä d j a.
alijat
J åbgat,1
sg prs åbjay; taga vara på, taga reda på / etw. aufheben, aufbewahren, nicht ver-kommen lassen / även: a. Etjmufta d:o.haläfli NJ2, J2
hab8löhk, gsg -a; snö som faller i mycket stora flingor / sehr groBflockiger Schnee.hablait NJ2,
J hab81"ffit; snöa stora flingor / in graen Flocken schneien.hablutallat
J 3 sg prs hablUh-tallä; det snöar litet med stora flingor / es schneit ein wenig in graen Flocken.abmelihA
NG SG abmehttnö;NJ och J se (h)äpmilitn; norsk bondkvinna (kallas så i följd av sin huvudbonad med en »säck» som står ut baktill) / nor-wegische Bäuerin (nach ihrer nach hinten herausragenden sackähn-lichen Kopfbedeckung genannt).
NG1 åbanetr, NJ benär,
J
åbenår; snickare; en som söker och hugger ämnen till snickeri / Tischler; einer, der sich im Wald Holz zum Tischlern fällt.ablasit
NG1° åbsnaslt, NJ åba- nasit; J al:Ynkablit
NG ii1Plut; SG, NJ, J åbemt; gå ut i skogen och leta. reda på virke till snickeriarbeten / in den Wald gehen und Holz zum Tischlern suchen / sij ab'-niji kieres-åpnav de söka ämne till en lappsläde.hiibr"s NG"
häbeös, ess. häbeEn (obsolet); NG1° ffi; SG heibrås, gsg häb8rå; H Hi; NJ, J hiibrös, gsg heibPrä; bock / Bock.habrifhka
NG8 habngika, npl habrvhkah; NJ ffi, J fabrik / Fabrik.abla
NG' itbata 61m4; NJ 1H, J en rivande, duktig karl / ein energischer, tfichtiger Kerl.alitsat
NG abatsat, neg. aptsah; NJ J abvtsat, neg. aptSa; NG if aptsah det märks inte någon minskning, fast • man tar (när man tar ur en hel hög) / man merkt nicht, dal3 es wenigerwird, obgleich man davon nimmt (aus einem Haufen) / J tån vat-tsäh nåt) nuolet, if horn tuiste apt-sah Mit() du går så sakta, att väglängden inte minskar; if ham tuiste aptsah &nöt muorra-hårre för dig ökar inte vedhögen (så sakta hugger du).
addaluvvat J addaluwwat = addanuvvat.
addanuvvat J itddanuwwat; bli ifrån sig, bli utan besinning, lik-som svimma av (även om religiös extas) / auBer sich geraten, die Besinnung verlieren, gleichsam ohnmächtig werden (auch von religiöser Ekstase).
addaris-mässö NG'
åddaris-mlis.sCo, SG åddarts-m.; NJ x, J H, se p a sätis; »Andersmäss», ad-ventssöndagen / die »Andreas-messe», der Adventsonntag.
haddö NG' hadin, asg hattö; SG, H haddö; NJ hadnö; J hailDö, asg hatt; pris (på vara) / Preis (einer Ware).
(h)additallat NG hådd`thtallat, NG" hial4tallat, SG eiddzhtallat, NJ hialdthtallat, J hådddallat; härma, säga, tala om vad folk ha sagt; ge eko / nachmachen, nach-sprechen, wiedererzählen, was die Leute gesagt haben; widerhallen / pakt e h-å det ger eko mot klippan. hadditit J håddt(h)tzt, härma (uppr. ggr) 1. ha för vana att härma; ge eko / (wiederholt) nachmachen, die Gewohnheit ha-ben, jdn nachzuahmen; widerhal- len /pakte haddit klippan ger eko. haddö NG* hiider6), SG haddCo; NJ, J häddco, asg heittiow; hämnd / Rache.
haddutit NG" håddeltzt, SG
håddutzt,NJ /di ddutit, J hä dduhtd; hämnas / sich rächen.
hädja NG10 hädija, NG' asg käka; NJ, J häd5a, asg hälay; lukt / Geruch / NJ smak (god 1. dålig) / Geschmack (guter oder schlechter) / J mycket svag lukt / sehr schwacher Geruch. •
adjä NO1 åörjä, asg ild54; SG, H ådrd'Et, SG elat.- sg add'Ets; NJ och J j», asg iid54; 1. farfar, morfar, manlig sidosläk- ting i fjärmare led bakåt, även i allm. till en bekant gammal man: »farbror» / Gravater, männl. Seitenverwandter in einer älteren Generation, auch »Onkel» als Anrede an einen alten Mann der Bekanntschaft. 2. nyttjas ocka- sionellt även om björnen / hin und wieder auch Bezeichnung des Bären / (J piern-adjä) 3. åskan / Donner / adjä juhtsä åskan dundrar / der Donner kracht / a. sjär`köi åskan mullrade / der Donner grollte / a. mannä åskan går / es donnert / almen adjä mannä id.
adjäl se a i. adjä-juoksa NG'
J itilYt-jukxsa; regnbågen / Re-genbogen / NG1 även trollslända / NG' auch Libelle.
adja-kleikt N G1 ad5 a-käre kö; NJ och J aitia-ker8kö; nätankare av sten / steinerner Netzanker. adja-muorra SG Ud' ti-mitörra;
NJ och J ail5a-mitwrra; nät- märke, som utvisar, var ändan av nätet är / die das Ende eines Netzes angebende
adjänaddat NG adjänaddat;NJ ffi, J Hi; bli medvetslös, svimma / das BewuBtsein verlieren / kal
må vehi adjänaddim jag bleV nog medvetslös en kort stund.
adjånit, NG' Fidiemzt, SG nit; NJ och J Etd jämt; bli up-pehållen, bli sysselsatt med ngt så att man blir hindrad / auf-gehalten werden, mit etwas be-schiiftigt werden, so dat3 man von etwas abgehalten wird.
ådjå-pasmå NG tidjii-ph4ma; NJ och J se iitjei-pasmä; NJ 2 äd'jä-påmä, asg -ptismålic„;. rök-svamp / Staubpilz, Bofist.-
adjarasta NG adiaragtä 3 sg prs; NJ och J ad jaratt; glida, slinta loss ur en förtöjning (om nätsänke el. annat runt föremål) / sich aus der Vertäuung los-machen (von einem Netzblei od. -stein od. einem anderen runden Gegenstand) / J: gå upp (om en söm) / sich trennen (von einer Naht).
hadjat J had jat, 1 sg prs hagiu,; om en mor: skrika och ryta åt barnen, när de väsnas för mycket / von einer Mutter: die Kinder anfahren, wenn sie zuviel Liirm machen.
Midja J hiii/Wt, 1 sg prs hägty; skingra / zerstreuen.
&It« J Cii/5 - t, 1 sg prs ägty; sysselsätta, roa (ett barn), så att tiden går fortare / ein Kind beschäftigen, ihm die Zeit ver-treiben.
adjistit J adjistit; blunda, slumra till ett litet tag / einnicken, ein kleines Schläfchen tun.
hadjit NG' heici5d, SG hådicht; NJ, J hkiiitt, 3 pi prs håiejvi; skingra, sprida, placera på olika ställen (inte bara om renar) / zer-streuen, auf verschiedene Stellen
verteilen (nicht nur von Renn-tieren).
adjit NGI HI; SG dtt, F ger. II ed jimm; NJ, J (ÅM; blunda, slumra till, sova en liten stund / einnicken, ein wenig einschlum-mera, ein kleines Schläfchen tun.
adjit NG, NJ, J aitylt; sänka ned under vatten, 'ankra fast ngt i vatten / unter Waser senken, unter Wasser verankern.
ådjit NG9, SG itdcr/t; NJ Hi, J HI; lägga kaggar i käl-lor till förvaring / FM:Schen zur Aufbewahrung in Quellen legen. ådjös J åtbios, stor, tystlåten, jättelik, klumpig karl / groBer, schweigsamer, riesiger, schwer-fälliger Mann.
hadjöt (adv.) NG al; SG NJ, J Ktiri6A; huller om buller, om vartannat / holterdie-polter, durcheinander.
adjöv NG1 npl -ah; SG åd'd'iiati, ess. hd diirm; NJ och J ?tiVidnv, asg ådidmay; så kallar en man sitt barnbarn" so nennt ein Mann sein Enkelkind.
adju H &Cdu; NJ Hi, J HI; farfader, morfader (barnspråk) /. GroiSvater (Kindersprache).
adjulit NG itcriuht, SG
F ill; NJ och J äcrjuitt; yra, fumla i sömndrucket tillstånd; tokas, fjollas / sich verworren gehaben, schlaftrunken umher-tappen ; sich närrisch benehmen.
ädjusit SG Ftirustt; NJ Hi, J ffi; bli uppehållen, bli hindrad / auf-, abgehalten werden.
hådjusit NG hädi jusit, SG liåd r-d'uszt, NJ hadjusit, J hitiejus/t; skingras / zerstreut werden; aus-einander gehen.
adnå, attr. -s SG addnå, .npl id.; NJ addnå, attr. -s; J
attr. -s; förmögen / vermögend, wohlhabend / viehka adnes ul-mutj kal' kti skall vara en ganska förmögen karl.
hadnit se fadn it.
adnö NG ?tålda, elat. sg ååndm; NJ åån6), J ååpnc7); en som be-gär, ber om ngt, tiggare / einer, der etwas verlangt, Bettler.
hadnö se fa d n å.
adnöt (adv.) J2 ai/Dn6)ht, i an-vänt, begagnat skick / in ge-brauchtem, getragenem Zustand / piktasah läh a. kläderna äro an-vända.
hagijäraddat NG hagyåradcrat, NG1 hagyåradDat, NJ hagyårad-dat, j hagGyåraddat; ha lust att / zu etw. Lust haben / (med inf.); jfr aijkut.
haguö NG1 hågy6), npl hågy0; SG, H hagyii); SG apl hågyCozt, NJ id.; J hå,gGy6), hågyco, asg hågydnv; årtull (i båt) / Ruderdolle.
hagijö-juovva NG1 SG håg- yä-jåövva, J hågod)-jujvva; block-mark, »ur», genom vilken man icke kommer fram / felsige Stelle durch die man nicht weiterkommt. hagrjö-pås(s)ö _ NG hågyd)-pds6); F SG, H hågyeb-plissCo, npl h.-pessuka; J hagydy-pglisco, npl h.-påssuka; vidjeband som är fäst vid årtullen och håller fast åran då man ror / an der Ruderdolle befestigte Weidengerte, die das Ruder festhält.
hapjurit NG1 hagyunt, 3 sg prs hagyur; NJ hagyunt; J Hi; ha lust att - - (med inf.) / zu etw. Lust haben.
ai (adv.), NG1 a a, obet-al;
SG åt, am; NJ och J arr; J även ad ',ä (sällan förek.); också / auch.
"slika NG 4ka, elat. sg åtkaktn; NJ ffi, J ffi; avsikt / Absicht / nån fallne hj a. han . hade den avsikten.
arla NG akkå, NG1 alka, SG hkä; NJ och J 4,1)kå; för länge sedan, sedan länge tillbaka / längst, schon lange, vor langer Zeit / NG mij tiehMp su a. vi känna honom sedan länge tillb. NG1 man a. för huru länge sedan? / vor wie langer Zeit? / J endast i förb. airkå åtnå för länge sedan (sällan förekommande uttryck) / J . nur in der Verbindung: a. vor langer Zeit.
hailka NG, NG1° hågka, npl hkhkah; SG, H heu(s)hka, npl håxhka; NJ, J hålehka, npl hii@ka; grov, gammal fura 1. gran med kärnved / starke alte Kiefer od. Fichte mit Kernholz / hai'hka-pånjåk, se pånjåk.
arkahatj NG idkahailige pb-h- täm (det) blev ej av; pb-ti>11 alkahanan (det) blir ej av, lyckas ej / es wird nichts daraus,
/ NJ Hi, J
arkäi (adv.) J eteketb J2 aekk; överens / einig / a. påhtet, se a i ' k å.
afkiii (adv.) NG 6bba NJ öbbo aek4; J HI; för länge sedan / vor langer Zeit.
äikfts (adv.) J åx,kås, J 2 Fuskås; överens / einig / a. påhtet komma överens (med ngn) / gut auskom-men, sich vertragen (mit jdm).
arkrisatj SG U 8käsatg, NJ ja häsa§, J eigkåsa(t1 )§; hörande till den 1. den tiden / in diese od.
jene Zeit gehörend / J tån a. till denna tid hörande, denna tids / dieser Zeit angehörend /; NJ3 även: timlig / NJ3 auch: zeitlich, irdisch I pårös-at' kåsat y, se p å. r s; såtå-anåsati, se sålit; NJ 3 val-tEh midjij mi aiikeisatj vuohkäi lä midjij teircpulatj giv oss vad som i timligt avseende är oss av nöden. aikästuvvat JS (?) åtkästuvvat; NJ HI, J in; långledas, ha. tråkigt / sich langweilen.
hafkat (adv.), NG* hakat; NG I° F ffi; SG hät8kat; NJ, J hål,ekat; mycket (best. till adj.) / sehr, vie! (vor Eigenschaftswörtern) / h. ke-urap mycket starkare / viel stärker / h. iltnakav taste vuoi'nä man ser mycket härifrån (= har vid utsikt); (best. till subst.) / (vor Hauptwörtern) / haVkat ai'lre I tat räjås det 'är mycket lång tid sedan dess.
äikfitj NG Fii,ktig, SG åtkät.§, NJ ågåtig; J u; =ai'kåsatj; NG tan-åkftåt,) ultnzu den :tidens män-niskor / die Menschen jener Zeit.
NG' g4U-, iness. sg åkkön; SG, H åtköe, apl åtkit; NJ och J iness. sg ållcbn;• tid / Zeit / aktz åtkön en gång i sänder (ex. en gång i veckan) / je einmal (z.B. einmal wöchentlich) / 1. (J) &His Allt& komma över-ens / einig werden / äzk pålä i (god) tid / rechtzeitig / akta &kön en i sänder / je einer / NG14 im mån -vissjal tanne mui'lltalit ur-nmi al» jag näns inte tala om den saken här, . när folk hör på,
i andra människors närvaro; kal tjähtft vaddä aiknis, kå kärtkä nog ger vattnet fisk, när den tiden kommer.
handla NG' haglat; NJ, J häehkät; ropa »km, h, hbp eller »hoj» för att lugna renarna / den Renntieren »hoj» zurufen, um sie zu beruhigen.
hailkö NG håk3hkco, npl hålh-k6P; • NG1° Hi (jfr kår'så); F ffi; SG håtehlaD ; NJ håehkeb , asg Itägilr,diw; J 1Mehko, asg hälhkcbw; strå / Halm / rässå-h. grässtrå / Grashalm/vuobita-h. vuopta-h. hårstrå / ein Haar, Härchen.
arkiit NGI 1 sg prs Juketno, 3 sg.prs 4ku, NG' 3 sg impf Eukc'ok; SG, H etticcot, 1 sg prs iiikCoou; NJ ,och J 4,87;6)4 1 sg prs 4,7ty.bw; ämna, tänka (göra ngt) / geden-ken, beabsichtigen / J mån•äiköv vuol' lat jag tänker resa.
.haihkötit NGI° hathkCotit (?), SG håihkcohtit; NJ, J hålhkCohtzt; ropa (upprepade ggr) åt renarna för att få dem att stanna / den Renntieren wiederholt zurufen, um sie zum Stehen zu bringen. häihkutallat NG`"hhhkuhallat, NJ hålhkatallat, J håkhkuhtallat; frekv. till hai'llUt.
attr. hiiiks NG h4l-e", attr. hä1ls; NJ ffi, J ffi; ljum (om vätska) / lau (von Flössigkeiten). al"Mk(is) NG' H, F }H; SG thlkis (-påtvö), NJ ålela(1.9)-peevå; J
iness. sg -in, npl.
-
a';
sön- dag / Sonntag.
äiles NG FtiPs (litterärt), SG ?alts; H atles npl Mega, kom. sg åtlesin; NJ och J äges, npl aelesa; helig / heilig / SG även: söndag / auch: Sonntag / SG eidis aixtig någon fågel / eine Vogelart / NJ3 kaaka Mest) pezia Alla hel-gons dag / Allerheiligen / (jfr härkö [-pei'v]),
äiles kålmakts pervt- NJ3 äges kelmaktbs .23evå Heliga Trefal-dighets dag / Trinitatissonntag.
ällestahtt« SG adistahttöt; NJ och J ål,lestahttöt; helga / heiligen, weihen / (litterärt).
ällestit SG itibsttt; NJ och J ållestit; = giilestahttöt.
handa NG hållistzt; NJ J värma upp, göra ljum (litet 1. i hast) / aufwärmen (ein wenig od. in aller Eile).
hann NG hållit; NJ m, J ill; värma upp, göra ljum / aufwär-men, lauwarm nnachen.•
armat(is) J ålemat(ts), attr.; oerhörd / unerhört, ungeheuer / ai'mat stuorak oerhört stor / un-geheuer gro13 / ai'matis stuorra hierrk oerhört stor renoxe (härk) i unerhört graer Renntierochs.
NG1 4,7a, npl åvila apl åpnv't SG, H eumåe, asg äzmäu, kom. sg ihmina;
NJ, J iq,em, asg ii/mbo; trekantig nål (att sy läder med) / dreieckige Nadel (zum Nähen in Leder) / airm -e•-smitei skicklig att göra &-mai; ai'm-e-påhttså, se påhttså; ai'me•-år'k, se år't, ai'mE-år'tå, se år'tå; ai'm&tjir'vö, se tjir'vö.
armö NG1 HI; SG .428m6); NJ JE, J ffi; J2 46mCo; värld / Welt / tuonan-ai'mö, se d. o.
flimön (adv.), NG1
NJ och J ålnidin; i be-håll / iibrig / ä. lä är i bebe-håll, är kvar / ist fibrig, noch da. • ähtiötipmk, attr. -tis SG ihmcotis ; NJ Fumeohtubnö, attr. äkmå1't2s; J Eumåhti~, attr. i4m6Phs; oer-hört stor, väldig / ungeheuer, riesengro13, gewaltig / (attr. som gradsbestämning till adj.) oer-
hört, väldigt / (vor einem Eigen-schaftswort) ungeheuer, gewal-tig / fat kuolk lij lik dimötipm8 den fisken var då oerhört stor; äimötis jauW oerhört stor sjö; aimötis stuorak oerhört stor.
ftimuita (adv.), J åpntilta, i för-Var, i behåll / in Verwahrung, geborgen / a. ådtjöt suoimjt, få höet bärgat / das Heu einbrin-gen / a. valkt taga vara på / auf-heben, aufbewahren.
armutit NG idmutzt; SG agniu-ht, neg. åt8mute; NJ och J 4.8mu-ht; orka, förmå / vermögen, etw. fertig bringen / iv ai' muta kuod-da jag orkar inte bära.
am n NG1 ån, NG8 (1,n; SG åm,
åfl'; NJ Fii,n; J åim,, rii,n; ännu, än
(även framför en komparativ, helst i förbindelse med vii) I noch (auch vor einem Komparativ, meistens zusammen mit vii) I ytterligare, vidare, så länge, än ett tag / weiter, vorläufig, bis auf weiteres, noch ein bffichen / lä ain tamie han är ännu här; din vii puoap ännu bättre / noch besser / kuldh am n hör på (vi-dare)! kåkte lij ain tu namma huru var det nu du hette? tjuo-väll din mu följ med mig än ett tag! sukeih din ro på, ro vidare! suketh din (vii) tjauka-put, vai än fårah ro ännu hår-dare, så att vi inte förgås! färväl tal din farväl så länge! (dn vii än ytterligare; NG8 älläh din låt- tah lä mannam det finns ännu (tills vidare?) inte några fåglar: de ha farit.
afna silo NG ålnå och cs-dyic-D, SG åma och innea, H ål()na och åz(Onö, NJ ?ena, J (lena; enda
/ einzig / NG akta ai'na (resp. ai'nö) en enda / ein einziger / if aktak ai'nö icke en enda / kein einziger / NJ akta &ina, J &ina en enda / ein einziger! skihppåi &Ina vadnen blev sjuk till döds; se vidare ai'nö.
äinak NG' äinahk; NJ Hi, J Hi; =äinuk. •
åinas (adv.), NJ3 Fiknas, J knas; i synnerhet, ovillkorligen / be-sonders, durchaus, unbedingt / NJ3 även: oftast, i regel / NJ3 auch: meistens, in der Regel / sahte ai'lekij å. prim' hkutuvvä suddö-tåptåstim Mån håjös j. n. v, vanliga söndagar brukas i regel syndabekännelsen Jag fattig osv.
ålnas NG knas; NJ 4nas (säl-lan förek.); J HI; akta a. en enda / ein einziger.
åinas (adj.), J nas, superl. it,k6nasath6) s; viktig, nödvändig; angelägen (i bet, angeläget ärende
1. d.) / wichtig, notwendig; drin-gend (in der Bedeutung wichtige Angelegenheit od. dergl.) / tal' ve-mar`nän lä ai'nasaffunös mässö stimen vintermarknaden är lap-pens viktigaste helg.
arnasammäst (adv.) J kena-salkCost, i all synnerhet / insbe-sondere, ganz besonders.
arnasik J åenasik = ai l nasit.
arnasit (adv.) J 4,8nasit, i syn-nerhet, särskilt / besonders.
äinat (konj.) J ånaht, utan / sondern.
ainåta(hka) N G1* alnähtahk (ob-solet)—årätahk a; SG brre-aznäta; NJ och J pnåtalzka; ny snö, som. fallit ovanpå det gamla snötäcket — gör att man kan se de nyaste 1. sista spåren efter renar 1. vild-
djur / der die alte Schneeschicht bedeckende Neuschnee (der die frischesten Fährten von Renn- tieren und Wild entdecken / J äinåtaktiv nwohtij tån vass 8 Uti det snöade litet spårsnö i natt; peula-it. nyfallen snö, som fallit på bar mark (gör att man kan spåra djur) / auf kahlen Boden gefallener Neuschnee (der das Ver-folgen von Fährten ermöglicht).
ainåtahttft SG cuntitahtta; F (finnes); NJ och J knittahttet; bli äinåtahka, snöa spårsnö ovanpå det gamla snötäcket I. på bar mark / frischen Spärschnee auf den alten Schnee od. auf die blol3e Erde schneien.
alinftatj SG innökat§, ålnökis, pred., attr.; NJ n; J Ennåhka(04, Ettnöhlos, pred. o. attr.; någon enda / ein einzelner, vereinzelt / äin-katj (resp. äinekis)låttev län vuoi'-näin någon enda fågel har jag sett.
äinais, se äinökatj.
åt(h)lAs NG knäs, SG åns, NJ 44,nes, J knås; akta a. en enda / ein einziger / äines stahkk -e en ensam varg / ein einzelner Wolf! NJ, J eii(h)nes en hanvarg, som stryker omkring ensam! ein-sam herumstreichender männli-cher Wolf.
ai'nö NG, SG, H se &ina; NJ i uttr. yuOkkka åenc7) varenda en / jeder einzelne /; J 4,2/26) (sällan förek.); N.P" ålenfo; en och an-nan / einzelne / (NJ, j), mer än en / mehr als einer / ai'nö påntå tal kau' nu det finns en .och an-nan (mer än en) rik; ai'nö pårc-kål påhtä det kommer en och an-nan, (NJ) en hel del handlande.
ilinuk arnuk NG' runuhk — åkytuhk, SG ennuk, NJ ä pisk, J Etpuk, NJ 2 åenuk (ordet föga nyttjat i Jokkmokk) säkerligen, visst (bekräftande) / sicher, ge-
wiå / med neg.:
alls / verneint: gar / NJ nå öinuk ja visst är det så; NJ2 iv ai'nuk vattM jag ger inte alls; ittjih ai'nuk jaulah tallöi du sade det inte då (förebrående = då du inte kunde säga det då; nu är det för sent); J anger följande mening: eiinuk tån jaulah munji tallöi om du bara hade sagt det till mig då (?).
ainukatj NG jalikb ity„nukag var enda en / jeder, jeder einzelne / NG1° ana iunuka.§ en enda / ein einziger / SG ianukatg enda / der einzige / NJ ffi, J Hi.
flipak NG Eck,pahk; NJ ffi, J ffi; som icke blivit hopsamlat (om hö) / (noch) nicht zusammen-gerafft, -getragen (vom Heu).
hålhpak-suornö J hi-uhpahh-suOenö, starr (växande på myrar och i videsnår) som blommat och blivit strävt och styvt / verblith-tes, hart und steif gewordenes Riedgras (in Bruch und Weiden-gesträpp).
arpänit J itepämt (sällan fö-rek.), försvinna / .verschwinden / vijmak tjalmij åutås slutligen försvann han för mina blickar.
arpat NG 4pat; NJ ffi, J 1H; a. duhta sadjeii samla ihop, räfsa ihop (hö) / (Heu) zusammen-ra ffen, -harken.
arpat NG eilpat, imper. älpech; NGI SG åzspat; NJ, J se a i
t; driva renhjorden långsamt
och försiktigt fram (när hjorden är så stor, att man inte kan driva på vanligt sätt med att ropa och med hundarna, utan får ta den i mera spridd ordning) / die Renntierherde langsam und vor-sichtig vorwärtstreiben (wenn sie so gra ist, da13 man sie nicht, wie sonst ilblich, mit Rufen und mit Hilfe von Hunden antreiben kann, sondern mehr zerstreut lauten lassen mul3).
alpatit NG alpahtd; NJ HI, J ffi; = ai'pat 2. (om ett subj.).
arpR NJ, J aepöt, 1 sg prs al_pky; föra renhjorden sakta och försiktigt från en plats till en annan / die Renntierherde lang-sam und vorsichtig von einem Platz zu einem andern treiben / aip2h ålöv tuon puorrå kuou'lui för hjorden så småningom till den där bättre platsen!
alpötit J ~Mitt, få någon dit man vill med lämpor (säges helst om en elak och motsträvig hustru, som mannen med lämpor slut-ligen kan förmå till något) / einen mit Gitte zu etw. bringen (beson-ders, wenn ein Mann ein böses und widerspenstiges Weib durch gittiges Zureden endlich zu etwas bestimmen kann).
aihpauvvat J cqhpöhtuwwat, bli lockad, lurad till något / sich verlocken, ilberreden lassen.
arrö NG" ågco, npl ågåh; SG, H iner6)8, asg iiireaou; NJ, J åenD, asg ä/roSw; åra; airrö-slabba år-blad / Ruder, Ruderblatt / ai' rö-slam id.
harsit NG hedstt, SG hinszt; NJ, J haesit; h. tålä, h. tålåv lägga på elden, så att den brin-
ner högre / Holz nachlegen, um das Feuer anzufachen.
arta NG åtta; NJ Hi, J fördel / Vorteil /; fallne lij .kåit ai rta mannat han hade fördel av att följa med.
IMF' (adv.) NG1 ältä; H ffi; SG åttä; NJ2, NJ ältii; J Mäh; i lugn och ro, utan arbete, sysslo-lös / ruhig, mill3ig I; åröh ä. var, sitt lugn (rör dig inte)! mån tjåhk-kåhav ä. jag sitter utan arbete, sysslolös.
anakin (adv.) NJ2 åt,etaktn; i ett, utan uppehåll / dauernd, un-unterbrochen /; vier thti a. mannat man måste gå i ett (hela vägen), utan att göra något uppehåll.
åttan SG buhtan ättan; NJ, J akctan "(utan; ständigt, oupphör-ligt / beständig, unaufhörlich.
äihtar NG Ett,htar, npl * titlitarah; NJ och J åt,htar, npl åt,Elttarar 1. husbondefolket 1. hela husfol-ket / die Hausherrschaft, der Hausvater mitsamt seiner Familie oder alle Hausgenossen / if lä ä. kåt2n ingen av gårdsfolket är hemma; im må vissjam årröt, kå ällärn ietja airlitarah jag iddes inte stanna, då endast tjänstefolket va; hemma; 2. NJ, J förfäder (ej husbonde 1. tjänstefolk) / Vor-fahren (nicht Hausvater od. Ge-sinde).
ällarahtta NG åt,tarahttbt, SG ältarahttöt; NJ, J åt,tarahtta; 1. (NG, NJ) tillverka en Clitaris I ein Clitaris anfertigen /; 2. (SG, J) gå upp på en Cdtaris, klättra upp efter en Cdtaris / ein Clitoris hinaufklet-tern /; 3. (J) tån viitarahtä sijtai mine du färdas, vandrar kors och tvärs från den ena byn . till
den andra / du fährst, wanderst kreuz und quer von Dorf zu Dorf.
äihtarahtta NG* Etetarahtkt; NJ Hå, J H; taga vård om en nära släktings egendom /das Eigentum eines nahen Verwandten in seine Obhut nehmen.
ältaris NG1 &dans, asg itt,tartsä; SG åttans; NJ, J Ett,tans,npl älta-rtsä; 1. stege, stock med inhuggna fotsteg / eine Art Leiter oder Treppe, ein Stamm mit ausge-hauenen Stufen 1; 2. örmärke be-stående av (NG1) två, (NJ, J) tre piehah med jämna mellanrum i kanten av renens öra (liknande en Cdtaris; se piehkkä 4) / (den Eigentiimer angebendes) Ohrzei-chen: zwei oder drei am Rande des Renntierohres in gleichen Ab-stånden angebrachte, einem ålla-ris gleichende piehlah I; 3. SG, NJ, J Cdtaris-åi'a ren med horn-krona i vilken smågrenar sitta tätt efter varandra uppefter hor-net liksom pinnarna i en stege 1. fotstegen i en äitaris ein
Renn-tier, an dessen Geweih die Spros-sen dicht hintereinander folgen (wie die Sprossen einer Leiter od. die Stufen eines aitaris) I (jfr räksa-, sarva-).
ältätipliA SG åztätts, attr.; NJ älttitm, attr.; J Cit,tähttpmä pred. (ej så vanligt), attr. ältiiht28; sysslo-lös, utan arbete / mul3ig, ohne Arbeit 1; Clitätis pei'vå dag, då man har god tid; e-titt-dis peivEn påhtih nahkårah en dag, då man inte arbetar, blir man sömnig.
ältätis, attr., se å i tä tipm
arhM NG1 åt,eltU ( 8 nästan ohörbart), gsg at; NG2
gsg at; SG aehtä, npl ålhtä; H 4.,htö izIxtö; NJ och J 4,8htö, asg allttb,t5 härbre, förrådsbod, byggd på fyra låga fötter (SG och H även på en fot) / auf vier niedrigen Pfählen stehendes Vor-ratshäuschen (SG und H auch auf eine m Pfahl).
arhNkah NG åltaah; NG' ej talspråk (litterärt); SG åttöka; H NJ etehta nsg, J etehtålcah; de förutvarande, de gamla, förfä-derna / die Ehemaligen, die Alten, die Vorfahren /; NJ sg husbonden i kåtan / NJ der Familienvater des Lappenzeltes.
arhta-lanta NJ3 asg 4ehtök-lädtay fädernesland / Vaterland.
afhtM NG åkhtR, 3 sg impf juhtv; SG hhtöt, 3 sg impf (bhtti; F ffi; NJ och J ålehtöt, 1 sg prs eqhtått; hota / drohen.
artö NG1 4,8t6), NG idtc7); NJ, J 48t(D, asg Futcåuy; väg som blivit tilltrampad i snön efter en fram-dragande renhjord 1. efter ett flyt-tande hushåll / durch eine Renn-tierherde od. umsiedelnde Familie hartgetretener Weg im Schnee.
arlitä NG ålht(7), SG åihtc-o; F NJ ht6); J ålshtcD, asg alhtiow, kom. sg 4,htept; hotelse / Drohung.
arhtsat NG 4,htsat, neg. 4htsa; SG 1 sg impf itehtstic, 3 sg impf Eahtsal; H itiEht'hu och iithatu; NJ och J etehtsat, 1 sg prs ägitsatf; märka, varsebliva / bemerken, ge-wahren.
aihtu NG' ajtu; SG att; H oth, tu, F %Cu, NJ allyu, J allytt och ogyit, verkligen / wirklich (adv.) /; aihtu läj tuohta det var verkligen sant; kau'niv mån a.
tav kåinöv jag fann verkligen den vägen.
aiva se ai've.
flivah NG tipah; NJ. Fil, J ffi; skördad gröda / eingebrachte Ernte /; (lånord från Norge i NG / Lehnwort aus Norwegen in NG).
arvan NG1° SG åtevan, gsg åt€vana; F ffi; NJ, J etx,Evan; SG fin, god hampa / feiner, guter Hanf /; NJ fin, god mat / feines, gutes Essen 7; J något som är av bästa sort, fint, gott (om mat, hö, trädlav) / von bester Sorte, fein, gut (von Essen, Heu, Baumflech-ten) /; ai' van-slahppö trädlav av bästa sort (för renarna); a.-suoiri-& hö av bästa sort; a.-piebmö mat av bästa sort.
arve (adv.) NG. åpa, SG ?ave, H åma; NJ, J ?neve; alldeles, full-komligt, mycket / ganz, völlig, sehr I; a. satnu fullkomligt sant / vollkommen wahr /; a. neu'r-mycket dålig / sehr schlecht.
arvit NG ffi; SG ?tient; NJ HI, J ffi; vässa, göra vass / schärfen, scharf machen.
arvä NGI 4,v(7), iness. sg åpc'on; NG8 ill. sg Onn.; SG åt(8)v&; F
etevC),
iness. EqvCon; NJ, J åt,8vco, asg ihviow; egg (kniv- 1. yx-) / Schneide (eines Messers od. einer Axt) /; SG, H Edvön vass (om egg) / scharf (von Schnei-den) /; NG8 ai' vui påhtå blir vass (även om såg) / wird scharf (auch von Sägen).flivuk SG eavuk; NJ, J endast i sammansättn. -Cqvuk; försedd med egg, som har egg / mit einer Schneide versehen /; kuouht-äivuk tveeggad / zweischneidig.
11
äga, ess. id craktn; SG åja, elat. sg alas, &Kilas; NJ, J åta, asg tiirjakay; kallkälla / (kalte) Quelle /; J ttzolto åja springkälla / Springquelle.
hajäitahtta J hagidahtibt, om barn: uppföra sig så att mor måste skrika och ryta (hadja0 åt . dem, så att de inte vända upp o. ned på allt / von Kin-dem: sich so benehmen, da.13 die Mutter zetern und zanken mu13, damit nicht alles drunter und dröber geht.
häjäitahMt NG heigiltahttbt, SG Itäjättaht0; NJ Hi, J
ni;
sprida, skingra / zerstreuen.äjätallat NG1° ihähtallat, SG äjähtallat; NJ, J äfähtallat; tänka, fundera / denken, nachsinnen, fiberlegen.
äjätis NG1° kähtus, SG (Vilats, NJ eifähtis; J ihähtis och kähtus; tanke / Gedanke.
äjätus se äjåtis.
apk SG afale; NJ, J aphk; inte rätt klok / nicht ganz bei Sinnen 1; NJ, J tok (tilltal till hund, någon gång även till män-niska) / Narr (Zuruf an einen Hund, manchmal auch an einen Menschen).
aj& NG aghk; NJ ffi, J Hi; utan att sova / ohne zu schlafen /; mannat a. gå utan att sova.
häfflis (adv.), NG, NJ hälbhs; J Hi; i spritt, skingrat skick / zerstreut (adv.) /; k mannat skingras, spridas/ sich zerstreuen, verbreiten.
hälft (attr.), NG hägs, SG hå-Os; NJ, J hägs; spridd, skingrad
/ zerstreut /; h. ällö spridd ren-
hjord / zerstreute Renntierherde1; påtsö id.
aPtit NG' ajåltd, NJ ajåhht; J ffi; sova en liten stund / eine kleine Weile schlafen.
häjijtit NG hiikiltit, SG krita; NJ, J Itäytht; skingras, spridas / sich zerstreuen, verbreiten.
ajik se aja 1.
åjitallat NG ciphtallat, SG ibth-talat; NJ, J Arthiallat; 1. NG uppehålla, fördröja / aufhalten. 2. NJ, J fördriva tiden gm att förströ sig / sich die Zeit Ver-treiben, Kurzweil treiben. 3. SG
å dj it (?).
häjöi (adv.) SG häydn; NJ, J hävå?„; ällö lä häjöi hjorden är spridd / die Herde ist zerstreut, auseinandergelaufen.
håjön (adv.) SG Itågon; NJ, J hägbn; h. lä är kring- spridd / ist ringsum -zerstreut.
håjös J hägb,s, spridd / streut 1; im. ällö spridd hjord / zer-streute Herde /; mu ällö lä tån våren häjös min hjord (betar) är spridd på det här berget; häl& kuoldönz bete endast styckvis 1. på vissa ställen (jfr k ei vöi).
håka NG håka, SG häka; NJ J ffi; en stor havsfisk (ätlig) / grosser (el3barer) Seefisch.
akälta NJ ak(qta; a. mannat, a. vuorkot bli dräktig (om djur), bli havande (om kvinna) / träch-tig werden (von Tieren), schwan-ger werden (von Frauen).
akåk NG, NG1 akähk; NJ, J akähk av en viss levnadsålder / in einem gewissen Lebensalter stehend /; tä a. av din ålder / dei-nes Alters 1; åuhtå aketkah jämn-åriga / Gleichaltrige, Altersgenos-
sen!; eznekis-akåk kortlivad / kurz-lebig /; NG1 man &ca av vilken ålder? / welchen Alters?
håkal SG håkala (npl); NJ hå-kal; J håkal, npl -a; hagel (böss-) / (Flinten-) Schrot.
akålatj NG, NJ, J akäld; NG, NJ som aldrig tar slut, som räcker länge, outslitlig (om sa-ker) / unendlich, endlos, ewig.; dauerha ft, unverwilstich (von Sachen) /; J som lever länge (om människa 1. ren) / langlebig (von Menschen od. Renntieren /; — akälatj almatj långlivad män-niska / langlebiger Mensch /; jfr ihkälatj.
akålussjat NG1, NG akålu.§Wat; SG akålugat; NJ m, J FH, F Hi; ha tråkigt, ha det ledsamt / sich langweilen.
håkån NG håkån, npl håkånah; SG, NJ håkån, asg håkånc4f; F håkan, npl håkana; J håkån; stäng-sel, gärdesgård / Zaun, Einhe-gung.
håkånahtta NG håkånahttöt; NJ id.; J IH; bygga stängsel, gär-desgård / einen Zaun machen.
åhkar NG åhkar, npl åhkkarah (sydligt ord, men nyttjas stun-dom); SG åhkkar, gsg åhkkara; NJ åhkar, asg åhkkaray; J åkkar, asg likkaratf; åker / Acker.
håkas, NG käkas, attr. håka, komp. håkap, superl. håkamus (<T. L.); NJ Hi, J ffi; skicklig, duktig, dugande / geschickl, «ich-tig.
hahkatit NG Hi; SG hahkahtzt; F ffi; NJ, J hahkatit; skälla (om hund) / bellen /; överdriva när man berättar något / ilbertreiben,
wenn man etw. erzählt 1; J Nilisa påtij ja hahkatij, ällö lä tievvam tan värräi nåv åtnak Nils kom och berättade (överdrivet), att - -
hahkatit NG hahkahtzt; NJ J Hi; ropa av förskräckelse: »hå, håll!» / vor Schrecken »oh» (hah) rufen.
åhkåtj NG ållkåk, kom. poss.-suff. 2 sg åhkåazinlat, 3 sg -ös, npl ähkätikah; SG ähkät§, H
åh-åhkåeg, F åxkåt7s; NJ och J ähkäAi gammal kvinna, »kä-ring», hustru! altes Weib, (meine) »Alte», (meine) Frau /; SG även: en sorts stor fisk i Norge! auch: eine grofie Fischart in Norwegen. ahke NG i cdtkö, iness. akön; F &x/a.; NJ och J cdtkö; levnads-ålder (hur gammal man är) / Le-bensalter /; J obsolet; NG säne läi kuhkös ahla han levde länge / er lebte lange /; F såna lij åna ahla han levde ej länge / er lebte nicht lange /; NG if akö päivän ej någonsin / nie, niemals.
åhU NJ, J åltkö, asg åkbu; riklig gräsväxt, rikligt kreaturs-bete / reichlicher Graswuchs, reiche Viehweide.
akb-nis (adv.), NG, NJ akönts, J Ii; ständigt / beständig, stets. aUs NG, NG1 akös, med subj. i plur. akösa; NJ akös, med subj. i plur. akäsa; J akös (mycket säl-lan förek.); alltid / immer /; ak -esa ham tav .tahkik de göra det ju alltid.
ahka NG1 altköt; SG, H ithlaet; NJ aiiköt; J ahköt (nästan obsolet); tråkig, långsani (i opers. konstr.) / langweilig (in unpers. Konstr.)/; tanne 1 nem a. han har det så
ledsamt, a. lä tanne årrtit det är tråkigt att vara här.
akUussjat J aköhtub,§at; bli gammal (om ren) (?) / alt wer-den. (vom Renntier). •
ahMtussjat F axlatugat; NJ J Hl; ha tråkigt, ha det led-samt / sich langweilen.
ahkUvuohta NG13 aiikötvuOhta, NJ aitkötv0hta; J ili; långsamhet, tråkigket Langeweile.
aUv (adv.), NG ak4 . SG, H akåt (ilmön); NJ, J alcht; alltid / immer /; J akev ihn2t alltid / immer.
ahkkä NG1, NG2 akkti, asg
Ethkä; SG, H akkä; F åxkkå; NJ och J åhkket, asg ähkä; gumma, hustru / altes Weib, Frau, Gat-tin h J hustru (nu mindre vanl. ord) / Gattin (jetzt weniger ge-bräuchliches Wort).
attr. -s J akkEt, attr. -s; som är rikt bevuxen med gräs / von Gras öberwuchert 1; a-s puolta bergsluttning med rik gräsväxt / ein grasiiberwucherter Abhang.
ahkkar se hkar.
hahkkat NG hahkkat; NJ J HI; ropa till av förskräckelse: »hå, håh!» / vor Schreck einen Schrei (»oh, hah») ausstaen.
hahkkit NG1° SG, NJ håhk- lat; J HI; hacka / hacken, hauen. ahkkö MG" izhkkci); SG, H åhk-k6)8, asg iihkebou; NJ och J åhkk6), asg ählcdnv; farmor, mormor, hen-nes syster, kvinnl. kusin; kvinnl. sidosläkting i fjärmare led bakåt / Granutter, ihre Schwester, Ku-sine;• weibliche Seitenverwandte einer älteren Generation!; J även:
gammal gumma, ej släkting men nära bekant, som man kallar så / auch: alte Frau, nicht Ver-wandte, aber nähere Bekannte, die so genannt wird.
ahkköv NG' åhkkåp, npl -ah; SG ålikkcoou, ess. -6n2in; NJ och J ålzklodnv, asg -dway; så kal-lar en kvinna sitt barnbarn / so nennt eine Frau ihr Enkelkind. äkiia NG' -4/eya, ill. sg itikyo, npl ei,ah ; NJ ffi, J HI; koleld (utan kraftig låga; kan också sägas om elden i en mila) / Koh-lenfeuer (ohne kräftige Flamme; kann auch vom Feuer in einem Meiler gesagt werden).
hakiOr se hmjr.
akijöt J akGycit, 1 sg prs aycne; sträcka sig •uppåt för . att nå ngt / sich nach oben strecken, um etw. zu erreichen.
-hähkö se vuostö-hähkö. haks - - se haps -
haksa NG10 ill; SG, H kåsa, npl häuhsa; F håics`a, npl hiimtvwsa (känt endast ur bibeln / nur aus der Bibel bekannt); NJ, J hak`sa, gsg häuwsa; segelfartyg / Segel-schiff 1; tållå-h ångbåt / Dampf-schiff.
aks SG åkksåe; NJ, J (kor8nb-) npl (endast litterärt); ax / Ähre (nur liter.).
aks NG' åk`sä, npl titcwsöh; SG åkksåe; NJ, J åle's, npl ity,wsö, apl. itywstit; 1. det ben i renens kranium, varifrån hornen växa ut / das Bein des Ren ntierschä-dels, aus dem das Geweih wächst. 2. hornroten, varifrån hornen växa ut, rosenstocken / die Stirnzap-fen, aus denen das Geweih wächst, Geweihstuhl, Rosenstock/; J akse•-
kaska mellanrummet mellan hor-nen / der Zwischenraum zwischen den Geweihstangeh.
haksijtit se haps ij tit. aksjö NG etkcgko, NG3 å/egid); SG, H itic.§6)( 5 ), plur. id.; F åkx.§co, npl öksåli; NJ, J åk§o7i, plur. id.; yxa / Axt, Ben.
aksjö-sjarnA NG1 å k'c'o-gat8m4 NJ, J itlad)-.§a/62nö; yxhål, yxöga / Öhr, Haus der Axt.
aksu se akta. -
akta NG1 akta, asg wta; NG4 alesta, asg bit,wta; NG akta; SG, H akta; F aksta; NJ akta, asg arytay; J aksta, asg aywtay, åt"-tog, aktay; 1. (kardinaltal) en, ett, även plur.: eiinekis auhtah några få / einer, eine, eines, auch plur. einige wenige 1; auhtait nuvhta-kijt (apl) ett par bellingskor; 2. lika / gleich / akta åtnakah lika många / gleich viele /; 3. det-samma, likgiltigt, som helst / das-selbe, gleichgfiltig, was (auch) im-mer /; akta kåbbä vilkendera som helst / wer immer von ihnen 1; akta kön Inså påhtä detsamma, likgiltigt till vilken han kommer 1. till vilken han än kommer; akta så kai(h)k, (J akta så kaik 1. aksoSkaik), akta kaik det gör det-samma, är likgiltigt: ~nää tal Vaimatij! — akta su kaik — vuoll kin! låt oss (två) fara till V.! nå, låt gå — vi far; akta mi, mav, maste etc, vem etc. som helst; 4. samtidigt / gleichzeitig I; akta tsitsij ruohtastit pajås rusa upp (ur sömnen) samtidigt med sparvarna (dvs. tidigt); 5. enstaka / einzeln, vereinzelt / auhtait sä-nijt (apl) enstaka ord; 6. samma, gemensam / derselbe, gemein-
sam 1; sij pårrin käihkah anlitat kåres de åto alla ur samma fat. aktak NG aktak; J ak`tak, gsg aywtak, asg auwtak, iness. sg auwtantk, ill. sg aktasik, kom. sg atiwtalnik; någon; med neg.: ingen / jemand, mit neg.: nie- mand 1; J jus aktak mi jati'lå, sä lä tat påtsöi om det finns någon som säger att den renen är hans, så - - -; if aktak påtålz ingen kommer.
akta-lähkäi se lå h k
aktaläkiitj NG, J aleta/åkåå; på samma sätt beskaffad, ens-artad / ebenso beschaffen, gleich-artig.
aktan NG aktan, SG aktan, NJ aktan, J akstan; tillsammans (med), tillika med, inklusive / zu-sammen (mit), zugleich mit, in-klusive 1; aktan mä pär`nijn till-sammans med min son; tån åttjöh vihtta låke nan kråunå peives ai'lekijt aktan du får 15 kr. per dag inkl. söndagarna.
aktiluit NG aktätut, SG aktä-nit; NJ ffi; J aljtänzt (sällan fö-rek.); bli till ett, sammanföras / einswerden, zusammengefiihrt, -crebracht werden.
aktat pirkas NG1 aktat pir'-kas, SG aktat pirckas;NJ 2, J aktat pirckas; i ett, utan avbrott 1. uppe-ehåll / dauernd, ununterbrochen.
aktat-raps åuhtåt-raps NJ 2 oywtot-rags, J aktat rags(t); i ett, utan uppehåll / dauernd, ununter-brochen 1; mån manniv å.-r. tåp-!Art ja tåk jag for i ett därifrån
och dit.
akteatj (adv.) NG akrelag, aktais; SG aktaatg,NJ al taa§; J
aktad, aktats; oupphörligt, oav-brutet / unaufhörlich.
aktats (adv.), se aktölatj. akt« (adv.), NJ J aktöt; F ffi; = aktölatj.
aktRit, se aptötit.
akti (adv.), NG8 ak`tz, SG aktz, F ekxtz, NJ ak`tt, J akxtt; e n gång / einmal.
aktij (adv.) NG ak`te, SG akt, F ekxtv, NJ ane, J akxtz'; ihop, tillsammans! zusammen /; a. pied-jat lägga ihop / zusammenlegen /; a. påhtåt komma tillsammans / zusammenkommen 1; a. asij se ass; a. rätij, se rät; NJ täh kuok päkö påhtöpa a. de två orden betyda detsamma.
aktisatj J ak`tzsd, gemensam / gemeinsam 1; a. åtnam gemen-samt (betes-)land; a. tar' pö ge-mensamt behov; reitEtit a. ässjij pirra rådslå om gemensamma angelägenheter.
aktisatjvuohta NJ3
aOttsag-v0hta, gemenskap / Gemein-schaft 1; kristalatj kir'hkö a. den kristna kyrkans gemenskap.
aktitit NG agtzhttt, SG aktztzt, F akxtitzt—,ekxtztzt, NJ ak`tztit; J aetzhtzt (endast litterärt, i vigsel-formuläret) / (nur literarisch, in der Trauungsformel) /; förena / vereinen.
aktse NG4 ijo,wtså; NG 6ghtsi,, (men ök`tse-16hk '90'); SG aktsöe,
H ak`ae, F akxege, NJ ak`tse, NY" agas; J akxtse, gsg aywtsö; nio / neun.
aktsais NJ 2 alectsazs, asg -4; nio renar / neun Renntiere.
aktu NG' ak`tu, SG aktu, Suob-bat ekxtu, H (Coll.) ökstu; NJ, J akxtu; ensam / einsam, allein 1;
vaddså a. allasis går ,ensam, för sig själv; a. sähkeii litet för sig själv, på litet avstånd från de andra; a. kuhtik var och en för sig; (NG8) attr. enstaka / einzeln, vereinzelt /; ensam = barnlös / einsam = kinderlos.
aktuk NJ3 anuk, allena / al-lein 1; a. tu vuostäi läv mån sut- töv mot dig allena har jag syndat (ur syndabekännelsen). aktukatjNJ3aloctukat'ega0(apl); ensam / einsam, 'allein /; mårå-tah .aktukattjait ja surckulattjait vårda dig om ensamma och be-drövade.
aktunatj NG ak`tunag; NJ Hi; ensam / einsam, allein /; a.-viessi5 en som bor ensam.
aktu-viesun se viesun. håläitahttM NG hälältahttåt,SG hällidahttöt; NJ, J hälMahttbt; NG låta hunden skälla men inte släppa honom inpå renarna / den Hund bellen lassen, aber ihn nicht auf die Renntiere loslassen /; F reta upp en hund, så att den skäller / einen Hund aufhetzen, damit er bellt 1; NJ,. J hindra någon genom prat (jfr hällat) / jeman-den durch Geschwätz aufhalten.
alås (adv) - NG, SG, H, NJ, J
altis; mot väster, västerut / gegen Westen, westlich, in westlicher Richtung /; (SG, H) mot nord-väst / gegen Nordwesten.
hälåt NG8 Mät; NJ ffi, J HÅ; umgås lättsinnigt med person av motsatt kön / mit einer Person des anderen Geschlechts leicht-sinnig umgehen.
alätahka NG alätahk; SG alåta, alåta-pöegga; NJ, J aliit(ahka); väs-tanvind / Westwind.
hålåtallat SG hälähtallat, J hå-lähtallat; flyga hit och dit / hier-hin und dorthier-hin fliegen.
hålatallat NG hälahtallat; NJ ffi, J ffi; låta (hundarna) skälla / (die Hunde) bellen lassen.
alätis NG alätts; NJ, J alitt?s, asg -tukt; något som man lägger under ett föremål för att få det högre upp 1. stiger på för att komma högre / etwas, das man unter einen Gegenstand legt, um ihn höher zu rriachen, oder etwas, worauf man steigt, um höher hin-aufzukommen /; underlag/ Unter-lage.
hålatit NG hälahtd; NJ ffi, J ffi; =hälatailat.
alåtjummös (superi.) NG alå-tiguk&s, SG alät§umm4s, F
Mas, NJ a/ätIoh6is, J alöttigaliu-os; NG högst (om en bergstopp som ligger högre än en annan) / am höchsten, (von einem Berggipfel, der höher liegt als ein andel-er) /; NJ högst (endast om berg) / am höchsten (nur von einem Berg) /; J= almus.
alek NG1 alöhk, SG (dök; H ffi, F ffi, NJ ffi, J Hi; blå / blau 1; (jfr lahtt4
alök J alöhk, attr. id. I. allas; som vill dra sig västerut (om ren) / (vom Renntier) das nach Westen wechseln will.
alökahttöt NG alöhkahttöt; NJ J ffi; at me ~ah' ttä himlen är blå (jfr lahttöt).
alöl(t) adv., NG1 alöl; NJ, J
.alört; J längs västra sidan, i väs-ter / der westlichen Seite entlang, westlich 1; NG upptill, ovantill / oben, zuoberst, oberhalb 1; J piejah suodjakav akft sätt vind-
skyddet längs västra sidan (av kåtan).
alöltus NG aigtus, SG alöltus; NJ, J a/ättus, asg -tusent; västra sidan (av ett berg) / die west-liche Seite (eines Berges).
alöm se al i ni.
almus (superi.), SG akutas; NJ, J alms; 1. högst; även: högst belägen / der höchste, am höchsten; auch: am höchsten gelegen /; 2. västligast, som är längst i väster / der westlichste, am westlichsten.
alöp (komp.) NG, SG, NJ, J alp; 1. (adj.) högre, som är högre 1. högre belägen / höher, was höher ist oder höher liegt /; väst-ligare, som är 'längre i väster / westlicher, was weiter nach Westen liegt /; 2. (adv.) a&pun högre uppe / höher oben /; längre i väster / weiter nach Westen. als-kaht(t)söm NG, NG1 alås-kahtsbm, plur. (NG) alöskahtsömah; SG als-kåhttsöm; NJ, J alås-kaht-sem, asg -ma; horngren, som är riktad bakåt från hornstammens bakre kant / Geweihsprosse, die von den Geweihstangen nach hinten geht /, enligt NG1 den nedersta, enl. NG alla de tag-gar, som gå ut från hornstam-mens bakre kant, enl. NJ och J den mellersta, som går ut ungef. från mitten av hornet / NG1 die unterste, NG alle diejenigen Sprossen, welche von der Hinterfläche der Geweih-slangen ausgehen, NJ und J die mittelste, die ungefähr von der Mitte des Geweihs abzweigt /; NG: tjetri v2-käsj-a-ah de horn- taggar, som äro åt hornändan
till/ Geweihsprossen, die am Ende des Geweihs sitzen /; kaska-a.-kahtsnt den som sitter ungef. på mitten av hornet / diejenige, die ungefähr in der Mitte des Ge-weihs sitzt.
aMs- kittsadP NG oks-ko-g-so- jö; Ni, J als-ko-t-sacbå; viste, som ligger på flyttningsvägen väs-terut / Aufenhaltsort, der auf dem Zugweg nach Westen liegt.
aMs-niuddö NG alös-muclerio, SG als-muddit; Ni, J als-mudd6); tiden för flyttningen västerut / die Zeit fär den Zug nach Westen.
aMstit NG', SG, Ni, J alöstd; flytta västerut / nach Westen ziehen.
arffit NG, SG, NJ, J alöttt; göra högre, höja / höher machen, er-höhen.
hålffit NG1° hälötet; SG, H het-löhttt; Ni, J häUhttt; flyga /fliegen.
hålijtit NG1° hii/t )tit; SG, H häli-ht; NJ hält'tit; J hält'td; åstunda / etw. ~schen, sich nach etw. seh nen..
alim NG alm, npl alintah npl -ah; SG ohm; NJ, J al?„nt; en runt omkring rököpp-ningen i kåtan liggande duk av vadmal / ein um das Rauch-loch des Zeltes liegendes Tuch aus grobem Wollstoff /; översta delen av kåtaduken / der .oberste Teil des Zelttuches /; NG dein-pissjätn, NJ2, J alim-pissjem(is) band med vilka man fäster alim runt riehpen (rököppningen) / die Bänder, womit man a. um r. (das Rauchloch) befestigt.
harjö, attr. haljös NG1
npl häDcbh; SG attr. habcos; Ni We" attr. hå/xxis; J hail56),
2
attr. Itåegos; klumpig, otymplig / klobig, ungeschlacht, plump, täppisch /; NG övermodig, okyn-nig / äbermätig, unartig, ausge-lassen.
alla NG ålaka; Ni m, J Hå; =al'kö.
harkåstahttet NG hal`kästaht-tet; Ni, J id.; NG stå på en plats och skälla (om hund) / auf einer Stelle stehen und hellen /; Ni, J låta (en hund) skälla / (einen Hund) hellen lassen.
harkatit NG harkahtit,- SG hår-kahtit, F harkatlt;NJ, J harkahttt; stå och skälla (särskilt om hund, som är bunden) 7 stehen und hel-len (besonders von einem Hund, der angebunden ist).
arkåtj J ang./Ag' (obsolet), liten pojke, 3 å 4 år gammal / kleiner Junge, im Alter von 3-4 Jahren.
arhU NG Ohkö; SG Nehk -ö, attr. älEhkös; H attr. Nehkös; NJ, J Whkå, attr. åleltkös; lätt (ej om vikt), bekväm / leicht (nicht von Gewicht), bequem /; J tån ana a-s peivijt du har goda dagar; al' hkijtis Idkat] han torde ha det lätt, njuta sina goda dagar; SG a-s kiesse lättsam sommar.
arlik J al8Itkö, asg ork4; pojke i åldern 8-10 år / Knabe im Alter von 8-10 Jahren.
arbka (adv.) NG N 8h/cåht, H ii/shköt, J ålsliköt; lätt, bekvämt / leicht, bequem.
arket NG2 3 sg prs ålakä, 1 sg prs årkån; SG, H åleket, 1 sg prs Okåu, 3 sg impf ärla; F, NJ, J ideköt, 1 sg prs åtkått, 3 sg impf ärkr'; börja / anfangen.
