SVENSKFRÖTIDNING NR2 APRIL2002 17
Gunilla Larsson, Svensk Raps AB
Som rubriken anger är det
odlarna och deras stora
kunskap som står i centrum
när Skånes Frö- och
Olje-växtodlare tillsammans med
Svalöf Weibull och Skånefrö
traditionsenligt bjuder in
samtliga vallfröodlare i
södra Sverige till en
infor-mationsdag.
Intresset att delta är alltid stort och drygt 100 fröodlare samlades i år på Medborgarhuset i Eslöv. Här gavs tillfälle att ta del av informa-tion och nyheter på vallfröområdet och inte minst att diskutera med kollegor om konsten att välja rätt skördetidpunkt för vallfröet, som var ett av årets tema.
För några år sedan skapades tra-ditionen att dagen inleds med sång och inte vilken sång som helst utan den så passande -”Ja’ en liden påg från Skåne”. För att höja stunsen i sången ledsagade Clas Larsson på dragspel och Lars B Nilsson på trumpet deltagarna genom den inte helt enkla texten.
Oljeväxtaktuellt
Det är inte enbart vallfrö som avhandlas under denna dag utan även oljeväxterna får sin beskärda del. Efter sången var det dags för föreningens ordförande Gunnar Henningsson att hälsa alla välkom-na och presentera den nya bok som Svensk Raps AB har gett ut med titeln ”Det goda livet med
svensk raps”. Denna bok ska hjäl-pa till att höja statusen för svenska oljeväxter och vi som odlare ska känna oss stolta över att producera en sådan fantastisk råvara som raps är, inledde Gunnar. Sedan fortsatte Johan Biärsjö, Svensk Raps AB att visa för odlarkåren att det är läge för rapsodling i år. Priserna ligger högt och genom att utnyttja möjligheten till fastpris-kontrakt eller prissäkring av en kvantitet är man säker på att få del av dagens prisnivå på strax över 2 kronor (fritt Karlshamn). Johan gav även en inblick i vilka faktorer som påverkar rapspriset.
Nya regler för vallfröstödet
Johan Biärsjö och Gunnar
Henningsson informerade om de nya reglerna för vallfröstödet. Dessa innebär att EU beslutat att
vallfröstödet inte får kosta mer än 100 miljoner Euro. Varje med-lemsland har fått sig tilldelat en kvot baserad på hur mycket stöd som utbetalats under åren 1996-2000 (högsta och lägsta borttaget). För svensk del är detta ett mycket olyckligt beslut eftersom vi ökat vår vallfröareal kraftigt de senaste åren. Den svenska tilldelningen är 2,6 miljoner Euro. Även om vi i Sverige skulle överskrida vår kvot kommer detta inte omedelbart att innebära sänkta stöd. Reglerna är nämligen sådana att så länge inte den totala kvoten inom EU över-skrids görs inga sanktioner. Enligt danska beräkningar kommer inte taket att lösa ut under 2002 och 2003, men sedan är det mera osä-kert. Det är inte orealistiskt att räkna med en sänkning av stödet på mellan 10 och 20%.
Här är det
odlar-erfarenheten som talar
Tore Dahlquist, SW visar i provglas hur stor volymskillnaden är mellan en vältröskad råvara och en med större andel avfall. Foto: Gunilla Larsson
SVENSKFRÖTIDNING NR2 APRIL2002
18
Nytt kontraktskoncept
Vallfrökontraktens utformning dis-kuteras i en kontraktskommitté bestående representanter från Svalöf Weibull, Skånefrö och SFO. De rensningstaxor vi har idag har varit oförändrade ett antal år. För att stimulera odlarna att få fram ett så rent frö som möjligt redan vid trösktillfället utformas nu ett system som gynnar en ren råvara. Det är viktigt för hela utsädespro-duktionskedjan att vi hanterar så ren frövara som möjligt redan från början. Som det är idag är tjänar odlaren inte så mycket på att leve-rera en råvara med hög renhet jämfört med en lägre. Som exem-pel visades att ett parti ängsgröe med renheten 50 % inte kostar odlaren mer än 460 kr mer att rensa än om partiet höll 85 % ren-het. I Danmark har man infört ett nytt system för renstaxor och för motsvarande partier skulle skillna-den bli 1540 kronor, alltså klart lönsammare att tröska fram en ren råvara. Ett nytt system för svensk del kommer att presenteras under våren, men kommer inte att införas förrän till nästa skördeår.
När ska jag tröska?
Ett av de svårare besluten man står inför som fröodlare är att bedöma när skörden ska påbörjas. Under denna programpunkt fick fem erfarna odlare representeran-de fem olika fröslag berätta hur representeran-de
resonerar när skörden närmar sig. Odlarna var Lennart Assarsson, Vellinge som odlar ängsgröe, Anders Månsson, Laholm som är ängssvingelodlare, Hans
Andersson, Trolleholm odlar timo-tej, Per Persson, Svart Hjerup röd-klöver och Nils Arne Håkansson, Bara vitklöver.
Vissa gemensamma hållpunkter angav alla odlarna oavsett fröslag och det var att blomningstidpunk-ten är viktig att notera. Sedan finns det för varje gröda ett antal dagar som ska passera innan det är tid för strängläggning eller direkttrösk-ning. Diskutera med och kolla hur grannarna gör. Som Lennart Assarsson skämtsamt sa: ”Jag har nog många gånger stränglagt för tidigt och därför väntar jag helst till ett par grannar varit ute och
hug-git.” När det gäller ängssvingel är det tvärtom med att titta på gran-nar kontrade Anders Månsson ”Ser du grannen ute och tröska, då är du för sent på det”.
För klöverns del är det svåra att bedöma vilken dag man ska blast-döda grödan, speciellt i rödklöver, som skördas sent på året, kan det vara besvärligt att avgöra när de blommor som kommer att ge mest frö överväger.
En livlig diskussion följde mellan odlarna på podiet och de i salen. Bland annat gällde det vändning av strängar, vilket bladdödningsp-reparat som är bäst, hur mycket spiller man vid strängläggning och inte minst ett antal knep för att bedöma mognadsgraden på vallen.
Fröcertifiering
Utsädesproduktion är inte bara att tröska fröet, det ska också hålla en sådan kvalitet att det kan certifie-ras. Ulf Kjellström från Statens Utsädeskontroll i Svalöv berättade om vilka regler som gäller. Inom EU är det en identisk kontroll på frö. I Sverige är det endast SUK och Frökontrollen i Mellansverige som har rätt att certifiera utsäde. Att producera ett bra utsäde är en lång kedja som börjar med att odlaren sår ut ett certifierat frö på en lämplig produktionsareal, får fältet godkänt vid fältbesiktning, tröskning och sedan godkända analyser för certifiering.
Fem erfarna fröodlare delade frikostigt med sig av sina odlarerfarenheter. Foto: Gunilla Larsson
Lars B Nilsson, trumpet och Clas Larsson, dragspel såg till att alla höll takt och ton. Foto: Gunilla Larsson
SVENSKFRÖTIDNING NR2 APRIL2002 19
Ulf rekommenderar odlarna att särskilt tänka på att inte blanda ett dåligt parti med ett bra och att välja odlingsplatser där inte ogräs-förekomsten ställer till problem. Till exempel bör man undvika att så in ängssvingel där det är riklig kvickrotsförekomst. Odlarna gavs också möjlighet att själva titta på frön på ett ljusbord och genom lupp för att få en uppfattning om hur fröet ser ut inuti.
Eko-frö
Från och med 2004 ska allt utsäde som ekologiska odlare använder vara ekologiskt producerat. På vall-frösidan kan vi inte klara en pro-duktion som täcker behovet fullt ut till 2004, säger Bengt Johnson, Svalöf Weibull. Det diskuteras idag i grupper tillsatta av
Jordbruksverket hur vi ska lösa problemen. Kanske kan en dis-pens för vallfröblandningar ges om en komponent i blandningen är ekologiskt odlad. Enligt beräkning-ar kommer det att behövas mellan 500-700 ton ekologiskt odlar frö om arealen ska täckas.
Dagens avslutades med att Skånefrö och Svalöf Weibull gick igenom skörderesultaten för 2001 ■
Föreningens ordf Gunnar Henningsson citerar ur den bok som Svensk Raps AB har gett ut om nyttan med svensk raps. Foto: Gunilla Larsson
