BARNDOM–UTBILDNING– SAMHÄLLE
Examensarbete i fördjupningsämnet
Barndom och lärande
15 högskolepoäng, grundnivå
Styrs förskollärare av samhällets norm
om mångfald?
Are preschool teachers directed by society’s norm on diversity?
Edina Sabic
Ranja Bezzina
Förskollärarexamen 210hp
Datum för slutseminarium (2020-06-01)
Examinator: Birgitta Nordén Handledare: Lars Hansson
Förord
Vi har befunnit oss i en svår situation med Covid-19 vilket har gjort att vi behövt anpassa examensarbetet utifrån pandemin och har därmed inte kunnat ha en fysisk kontakt med alla berörda. Vi skulle därför vilja säga ett stort tack till alla förskollärare som har medverkat i vår studie, utan er hade vi inte kunnat genomföra examensarbetet.
Vi vill rikta ett stort tack till vår handledare Lars Hansson för hans förtroende och vägledning genom hela processen. Din positiva energi och inställning fick oss att fortsätta vidare vid bemötandet av motstånd och hinder. Vi vill även tacka resterande deltagare som examinator och opponenter.
Vi tackar oss själva för den fantastiska resan vi gjort tillsammans genom hela arbetets gång. Vi har kompletterat varandras styrkor och svagheter vilket har medfört det goda samarbetet. Avslutningsvis vill vi tydliggöra vår delaktighet i skrivprocessen där vi enbart delade upp arbetet kring transkriberingen av intervjuerna samt den tidigare forskningen, resterande del har vi skrivit tillsammans.
Abstract
Dagens Malmö symboliseras av en bred etnisk variation i samhällets population vilket gör att förskolorna präglas av mångkulturalitet. Den ökade variationen bland befolkningen skapar en komplexitet när det kommer till arbetet med mångfald eftersom förskollärarna enbart fokuserar på språk och etnicitet (Runblom, 2006, s. 7). Mångfald är mycket bredare än så, den ska omfatta individens olika egenskaper som exempelvis könsidentitet, ålder, kön, sexuell läggning, etnisk och kulturell bakgrund, erfarenheter, värderingar, klass och intressen.
Utifrån detta väcktes en nyfikenhet att undersöka hur förskollärare tolkar begreppet mångfald för att se vilka aspekter som påverkar arbetet i förskolorna. Därför kommer studien att beröra dessa tre frågeställningar: hur tolkar förskollärare begreppet mångfald, hur beskriver
förskollärare deras arbete med mångfald och hur kan förskollärare utifrån ett
intersektionalitetsperspektiv få en utvidgad förståelse för framtida arbeten med mångfald i förskolan. Studien utgår från två olika teoretiska perspektiv: interkulturalitet och
intersektionalitet som anses vara relevanta verktyg för analysen av empirin. Vår studie är gjord på semistrukturerade intervjufrågor med tre verksamma förskollärare i Malmö.
Studiens resultat visar på hur förskollärare använder olika förhållningssätt när de definierar begreppet mångfald. De har ett normkritiskt- , ett intersektionellt- och ett interkulturellt förhållningssätt. Resultatet visade även på hur olika aspekter som egna värderingar och samhällets normer ligger till grund för skillnaden i hur förskollärare tolkar och arbetar med mångfald i förskolan. Därför är det viktigt att förskolan först kommer med en gemensam definition för begreppet på varje avdelning för att kunna inkludera alla barn och fullfölja värdegrundsarbetet i läroplanen.
Nyckelord: etnicitet, förhållningssätt, förskola, förskollärare, interkulturalitet, intersektionalitet, kultur, mångfald, mångkultur
Innehållsförteckning
Förord ... 2
Abstract ... 3
1. Inledning ... 5
1.1 Syfte och frågeställning ... 5
1.2 Begreppsförklaring... 7 2. Teoretiska perspektivet ... 9 2.1 Interkulturell pedagogik ... 9 2.2 Intersektionella perspektivet ... 10 3. Tidigare forskning ... 12 3.1 Mångfald/Diversity ... 12 3.2 Språk/Flerspråkighet/Nyanlända ... 14 3.3 Kön/ Genus ... 15 3.4 Intersektionalitet ... 16 4. Metod ... 18 4.1 Urval ... 18 4.2 Genomförande ... 19 4.3 Forskningsetiska överväganden... 19 4.4 Analysmetod ... 20
5. Resultat och analys ... 21
5.1 Hur tolkar förskollärare begreppet mångfald? ... 21
5.2 Hur beskriver förskollärare sitt arbete med mångfald? ... 22
5.3 Hur kan förskollärare utifrån ett intersektionalitetsperspektiv få en utvidgad förståelse för kommande arbeten med mångfald i förskolan?... 24
5.4 Sammanfattning av analys ... 26 6. Diskussion ... 28 6.1 Metoddiskussion ... 28 6.2 Resultatdiskussion... 29 6.3 Förslag på ny forskning ... 30 6.4 Betydelse för yrkesutövning ... 30 Litteraturförteckning ... 31 Intervjuer ... 32 Bilaga 1 ... 33 Bilaga 2 ... 37
1. Inledning
Under åren har många människor immigrerat till Sverige vilket har bidragit till att vi idag lever i ett mångkulturellt samhälle. Redan på 80-talet infördes interkulturalitet i
lärarutbildningen för att motverka struktureringen av undervisningen som till en början var för eller om invandrare (Eklund, 2003, refererad i Lahdenperä, 2018, s. 2). Användningen av begreppet interkulturalitet har tidigare begränsats till enbart internationella och etniska
sammanhang. Däremot kan förståelsen för begreppet ur ett socialkonstruktivistiskt perspektiv ge en bredare kunskap om kultur som ett meningssystem som beskriver en process som synliggör hur meningsskapande kulturer som exempelvis religiösa, klassmässiga, könsmässiga och etniska kan berika varandra med hjälp av växelverkan (Lahdenperä, 2011:2018).
Nutidens Malmö presenterar en bred etnisk variation bland befolkningen vilket leder till att förskolorna fokuserar på att arbeta med mångkulturalitet. Den ökade komplexiteten bland befolkningen leder till att arbetet med mångfald synliggörs enbart utifrån etnicitet och språk vilket blir problematiskt (Runblom, 2006, s. 7). Mångfald är mycket bredare än så det är ett begrepp som används för att beskriva individers olika egenskaper som exempelvis kön, ålder, etnisk och kulturell bakgrund, klass, sexuell läggning, könsidentitet, familjeförhållanden, värderingar, intressen och erfarenheter.
I Läroplanen för förskolan står det att “Förskolan är en social och kulturell mötesplats som
ska främja barnens förståelse för värdet av mångfald” (Lpfö98/18, s. 5-6). Men hur kan
förskollärare arbeta med att främja barns förståelse för värdet av mångfald när det inte finns en tydlig definition av begreppet i läroplanen? Styrs arbetet med mångfald av förskolans egna värderingar eller finns det andra aspekter som påverkar?
1.1 Syfte och frågeställning
Syftet med denna studie är undersöka hur förskollärare tolkar och arbetar med begreppet mångfald för att kunna bilda en helhetsbild av vad begreppet är och kan vara. Utifrån syftet växte följande frågeställningar fram:
• Hur tolkar förskollärare begreppet mångfald?
• Hur beskriver förskollärare deras arbete med mångfald?
• Hur kan förskollärare utifrån ett intersektionalitetsperspektiv få en utvidgad förståelse för framtida arbeten med mångfald i förskolan?
1.2 Begreppsförklaring
Mångfald: Mångfald används för att beskriva en individs olika egenskaper som ålder, kön, könsidentitet, etnisk och kulturell bakgrund, familjeförhållande, sexuell läggning, värdering, erfarenhet och intressen (Lahdenperä, 2011, s. 16-18).
Kultur:Det finns många olika definitioner på begreppet kultur beroende av vilket perspektiv en individ utgår ifrån. I den här studien ses kultur som ett meningssystem där olika företeelser och begrepp får mening i interaktionen mellan människor. De kulturer som ingår i
meningssystemet kan till exempel vara etniska, religiösa, tankemässiga, könsmässiga, språkmässiga och klassmässiga (Lahdenperä, 2011, s. 24).
Mångkultur:Mångkultur är ett begrepp som omfattar etnisk, språklig och religiös bakgrund på en gemensam plats som till exempel förskolan (Tryggvason, Sandberg & Sandström, 2011, s. 133).
Intersektionalitet:Intersektionalitet är ett begrepp som är kopplat till det engelska orden intersection och betyder ”korsning” eller ”skärningspunkt”. Det används för att undersöka och visa på ojämlikheter och maktförhållande mellan olika samhällsgrupper och hur dem vävs samman och påverkar varandra (Lahdenperä, 2011, s. 20).
Monokulturell: Monokulturellt är ett begrepp som beskriver ett tankesätt som eftersträvar att skapa likhet genom assimilering. Att varje person uppfyller en "svenskhet", med att ha samma värdegrund. Där det mångkulturella behandlas som ett minoritetsproblem ( Lahdenperä, 2018, s. 8).
Interkulturalitet:Interkulturalitet är ett begrepp som används för att beskriva en process, som grundar sig i att synliggöra hur olika meningsskapande kulturer som exempelvis religiösa, klassmässiga, könsmässiga och etniska kan med hjälp av växelverkan berika varandra (Lahdenperä, 2018, s. 3).
Etnicitet:Etnicitet är ett begrepp som används ur ett individbaserat perspektiv som en person använder för att förklara vilken gemenskap som de tillhör och identifierar sig med i
förhållande till etniska kännetecken. Gemenskapen som individen känner sig samhörig med kan vara exempelvis historia, religion, ras, härstamning och språk (Runblom, 2006, s. 6).
Normkritik: Normkritik är ett begrepp som används som ett verktyg för att utveckla en kritisk självmedvetenhet hos individen i förhållande till deras egna kulturella värderingar. Där människans olika kulturella antaganden behöver kontrasteras och problematiseras i flera sammanhang som samhälleligt, historiskt, värdemässigt samt organisationsmässigt med hjälp av andra synsätt (Lahdenperä, 2011, s. 25).
2. Teoretiska perspektivet
I det kommande avsnittet presenteras två olika teoretiska perspektiv: det intersektionella och det interkulturella perspektivet som vi anser är relevanta för studien. Det intersektionella perspektivet kommer att användas som ett verktyg för att analysera studiens empiri och för att få en förståelse för hur människors handlingar, strukturella relationer och institutionella kontexter kan samverka och påverka hur förskollärare uppfattar mångfald som begrepp. Det interkulturella perspektivet kommer därefter att användas för att tolka förskollärares
förhållningssätt till arbetet kring mångfald i förskolan. Dessa teorier är till hjälp för att kunna besvara studiens syfte om hur förskollärare tolkar och arbetar med begreppet mångfald för att sedan kunna bilda en helhetsbild.
2.1 Interkulturell pedagogik
Interkulturellt lärande består av processer som bearbetar motstånd och hinder som uppstår i det pedagogiska arbetet. Dessa hinder och motstånd utgörs av kulturella värderingar, socialisation, erfarenheter, uppfostran och grupptillhörighet (Lahdenperä, 2018, s. 5). Ett interkulturellt förhållningssätt innebär att bli medveten, där ett annat sätt att uppfatta och se olika händelser intas för att kunna få en uppfattning om olika kulturella tolkningar. Den interkulturella lärandeprocessen utgörs av tre centrala aspekter: den interaktiva och erfarenhetsbaserade utbildningen, den kultur kontrastiva förhållningssättet och den känslomässiga bearbetningen (ibid).
Den första aspekten, interaktiv och erfarenhetsbaserad utbildning, skapar möjligheter för deltagare att utnyttja deras upplevelser, kunskaper och erfarenheter för att kunna träna på att leva sig in i andras människors behov samt situationer (Lahdenperä, 2018, s. 5). Den andra aspekten, kultur kontrastivt förhållningssätt, utgörs av en konfrontering mot konstruktionen "Vi och de andra" för att kunna göra deltagarna medvetna om deras sätt att tänka och värdera (ibid). Den sista aspekten, känslomässig bearbetning, grundar sig i att bearbeta ens egna etnocentrism. Där deltagarnas egna meningssystem (kulturen, uppfostran och samhälleliga förhållanden) används som en "referensram" för värdering, bemötande och tolkning av andra människor (ibid, s. 6).
2.2 Intersektionella perspektivet
Begreppet intersektionalitet har sina rötter i Black Feminism (antirasism och feminism), i postmodern feministisk teori (strukturer, institutioner och mänsklig handling) och i den postkoloniala teorin (tidsmässiga och rumsliga intersektioner).
Black Feminism är en antirasistisk kritik mot den dominerande och exkluderande praktiker som förstärktes av den ”vita” feminismen. Denna ingripandets centrala kritik baserade sina argument i förtrycken kopplade till rasmässiga och könsmässiga strukturer i samhället. För att utmana samhällets traditionella syn på feminism och dess politiska följder (Mulinari & de los Reyes, 2005, s. 15). Det är denna antirasistiska feminism och dess tankar som utvecklades vidare till det som vi kallar för den postmoderna feministiska teorin, som grundas i analysen av samhällets strukturerande mönster när det kommer till kön och rasism. Analysen av samhället gjordes med hjälp av att vidareutveckla förståelsen av begreppen som diskurs, kapitalism, ideologi, stat, klass, förtryck och exploatering, för att sedan kunna undersöka förbindelse elementen mellan kön, kulturproduktionen och maktfördelningen (ibid, s. 17–18). Uppfattningarna och avsikterna bakom analyserna av samhället inom den postmoderna feministiska teorin kan även kopplas till den postkoloniala teorin. Vilket är en teori som grundar sig i förståelsen av att det postkoloniala är något som äger rum i nutiden, på grund av den koloniala plundringen och erövringen av land och människor. Där ett rasifierat tankesätt utvecklades och blev central i uppdelningen av land och underordnade människor. Där uppdelningen var baserad på människans främmande attribut, dess olikheter vare
sig det handlade om biologiska eller kulturella kännetecken. Det är denna rasifiering som den postkoloniala teorin talar om, när det beskriver att det äger rum i nutiden. Rasifiering är vad som förklarar nutidens sociala strukturer när det kommer till varför samhället fortsätter att upprätthålla och förstärka ojämlikheter när det gäller bland annat arbetsvillkor,
försörjningsstöd, tillgång till välfärd samt kvalifikationer för att kunna vara politiskt delaktig (ibid, s. 18).
Förståelsen bakom sambanden mellan Black Feminism, den postmodern feministisk teorin och den postkoloniala teorin behövs för att kunna förstå och använda begreppet
intersektionalitet. Begreppets centrala betydelse är att öppna upp diskussioner som
ifrågasätter samhällets gamla och nya strukturer genom att själv kritiskt kunna reflektera över vilka karaktärer som egentligen är dominerande för att kunna stoppa förtrycket mot
marginaliserade individer. För att kunna begripa sambandet mellan makt och kunskap, så krävs det exempelvis undersökningar om hur maktutövandet kan ha anknytningar till normativa förutsättningar om ras, etnicitet, kön, klass, ålder, sexualitet och variation funktioner samt hur dessa normativa förutsättningar kan förstärka marginaliseringen av en grupp människor. Kritiken handlar även om att kunna identifiera den parallella kopplingen i förhållande till nutidens kulturproduktion och de forntida grundläggande vetenskapliga rollerna i de diskriminerande miljöerna som uppkom till följd av kolonialismen (Mulinari & de los Reyes, 2005, s. 14–15). Identifieringen av denna parallella koppling är viktigt för att kunna visa nationen hur rasismen omsluter de sociala relationerna som ligger bakom
struktureringen av samhällets könsstrukturer och maktstrukturer. Synliggörandet av rasismen sker exempelvis genom att problematisera anknytningen mellan människors handlingar, strukturella relationer och institutionella kontexter (ibid, s. 27).
Det interkulturella perspektivet kommer att användas som ett verktyg för att tolka och analysera det empiriska materialet för att kunna få en fördjupad förståelse för förskollärarnas förhållningssätt gentemot arbetet med mångfald i förskolan. Det teoretiska perspektivet kommer även att användas i studien för att lyfta både fördelar och nackdelar med
undervisning som belyser barngruppens variationer. Det intersektionella perspektivet kommer sedan att användas för att förstå varför det uppstår hinder med arbetet kring mångfald och belysa vikten av ett helhetsperspektiv med hjälp av tidigare forskning i förhållande till arbetet med mångfald i förskolan.
3. Tidigare forskning
I detta avsnitt kommer den mest relevanta forskningen inom studiens kunskapsområde att presenteras. Eftersom begrepp mångfald inte har en enhetlig definition, utan används som ett övergripande ord för att förklara olika variationer av egenskaper hos personer i en social grupp, så har studiens sökning avgränsats till att i första hand gälla vetenskapliga
publikationer som författades mellan åren 2000-2017. De sökord som guidade den första sökningen var det centrala begreppet förskola i relation till ordet mångfald, för att kunna få tillgång till studier som behandlar begreppet mångfald utifrån ett “helhetsperspektiv”. Denna sökning utfördes även på engelska, med begreppen preschool i relation till diversity, för att kunna få tag på internationella studier. Den första sökningen som utfördes gav inte många resultat inom tidigare forskning, så det utfördes en till sökning, genom att utöka orden som skulle relateras till huvudordet förskola, som exempelvis språk, flerspråkighet, nyanlända,
kön och genus.
De nio avhandlingar som kommer presenteras nedan valdes som lämpliga för studiens forskningsintresse, då de vid en genomläsning visade sig vara väsentliga för innehållet av studien samtidigt som avhandlingarna gav träffar på alla eller flera av sökorden. I
genomgången av studiens tidigare forskning kommer avhandlingens syfte, metod och resultat att synliggöras, för att sedan kunna användas för att jämföra och diskutera resultaten som studien presenterar i analysen.
3.1 Mångfald/Diversity
Anna Olausson (2012) har, via observationer och intervjuer med barn i tre svenska förskolor, undersökt hur barnens enskilda bakgrund och kulturella impulser kan upptäckas i deras samspel och lek. Syftet med avhandlingen är att beskriva, analysera och förstå hur barnen genom sina interaktioner i förskolan skapar en kulturell mångfald. Resultaten från
intervjuerna i Olaussons (2012) studie visar uttryck för mångfald när det gäller kompetens och kön i kamratgruppen, samtidigt som handlingarna som strukturerar kamratkulturerna
hierarkier i gruppen som enligt Olausson (2012) bygger på till exempel barnens status och sociala ställning. Dessa hierarkier synliggörs tydligt i processen, där de ska bestämma vilka av barnets kulturella impulser och enskilda erfarenheter som kommer att bli en del av leken och vilka som kommer att avvisas. Enligt Olausson (2012) så finns det en del av det pedagogiska sammanhanget i svenska förskolor som sällan ifrågasätts, vilket är den "fria leken".
Resultaten från observationerna tyder på att den fria leken har visat sig ha olika betydelser för barnen. För vissa av barnen så är den fria leken en möjlighet att använda sig av samt utnyttja sina erfarenheter i kamratkulturerna, medan för andra barn så kan det innebära en acceptans av en underordnad roll jämfört med barn med högre rang i grupphierarkin. (Olausson, 2012).
Eleni Tampaki (2017) har, via ostrukturerade intervjuer, undersökt förskollärarnas personliga livserfarenheter, för att kunna försöka identifiera mönster som är liknande hos förskollärare som arbetar i miljöer som är multikulturella. Syftet med studien är att ge lärarna en möjlighet att framföra sina röster och att få dem hörda. Enligt Tampaki (2017) så har förskollärarnas röster varken fått bli hörda eller ens fått uttalas. Resultaten från intervjuerna i avhandlingen var att majoriteten av förskollärarna beskrev sina arbetserfarenheter i en mångkulturell förskola som berikande och intressanta. Minoriteten av förskollärare beskrev arbetet i en mångkulturell förskola som en utmaning, vilket hjälpte dem att utvecklas professionellt samt att bli bättre individer. Under Tampakis (2017) intervjuer med förskollärarna så diskuterades och framfördes det olika åsikter kring svårigheterna som uppstår i en arbetsmiljö som är multikulturell. Majoriteten av förskollärarna upplevde det svårt att arbeta utifrån samt förankra undervisningen i förskolan till den nya ideologin som presenterades i förskolans styrdokument. Den nya ideologin introducerade ett mer akademiskt fokuserat arbetssätt med barngruppen i förskolan, för att skapa flera strukturerade aktiviteter. Detta ledde till att förskollärarna som var uppfostrade i förhållande till det skandinaviska skolsystemet, kände sig rädda inför arbetet med den nya ideologin. En annan svårighet som uttryckts i Tampakis (2017) avhandling var arbetet med multikulturella kollegor i arbetslaget. Förskollärarna menade att detta skapade kommunikationsproblem, då några av förskollärarna upplevde att det var svårt att arbeta och interagera med resten av arbetslaget i ett språk som inte är deras modersmål. Några av förskollärarna syftade även på att svårigheterna grundade sig i en brist av lämplig professionell utveckling och stöd. (Tampaki, 2017).
Donna Berthelsen and Nirmala Karuppiah (2011) har via frågeformulär med förskollärare undersökt deras förståelse av mångkulturell utbildning och om deras uppfattningar gällande
multikulturell undervisning i förskolan för att lära barnen att utveckla en förståelse och tolerans för andra kulturer som finns i Singapore. Samtidigt som resultaten indikerade en positiv inställning mot multikulturella studier visade det sig finnas en begränsad förståelse hos förskollärarna i utmaningarna som kan komma till följd vid genomförandet av anti-partiskhet i läroplan strategier och undervisningar. Slutsatserna som presenterades i Berthelsen och Karuppiahs (2011) studie gav en tydlig indikation för förskollärarutbildningsprogram i
Singapore att fokusera sig mer på att erbjuda stöd åt förskollärare för att utveckla en fördjupad och kritisk förståelse av multikulturalism.
3.2 Språk/Flerspråkighet/Nyanlända
Anders Skans (2011) har, via observationer, fältanteckningar och intervjuer i en flerspråkig förskola, undersökt och analyserat förskolans didaktik. Syftet med studien är att bidra med kunskap om de didaktiska frågorna i förhållande till ett visst uppdrag, vars uppgift är att arbeta utifrån ett interkulturellt förhållningssätt. Resultatet av det empiriska materialet i Skans (2011) avhandling synliggör hur pedagogerna muntligt beskriver sig vilja arbeta med alla barns modersmål under kommunikationstillfällen i förskolan samt hur de didaktiska frågorna som Vad och Hur, har visat sig vara varierande och beroende av de olika kontexterna som förekommer i förskolan. Resultaten i Skans (2011) studie har även visat hur pedagogerna hanterar storgrupps aktiviteter som är pedagogiskt planerade moment där språket är fokus som exempelvis sagoläsningen och samlingar. Pedagogerna hanterar olika moment genom att använda sig mycket av olika former av språkstöd under kommunikationerna som till exempel föremål, bilder, teckenstöd med barns olika modersmål. I samlingskontexterna så domineras interaktionens innehåll av det som pedagogerna och barnen gemensamt har upplevt. Medan i förskolans omsorgssituationer, smågruppsaktiviteter och den fria leken, så är det de didaktiska frågorna som Vad och Hur som är den dominerande variabeln. (Skans, 2011).
Ellinor Skaremyr (2014) har, via observationer och analys av barnens interaktioner, undersökt nyanlända barns aktiva deltagande i kommunikationstillfällen, samt vilka kommunikativa verktyg de nyanlända barnen använder sig utav i sådana kontexter. Syftet med Skaremyrs (2014) avhandling är som tidigare nämnt att bidra med vidare kunskap om hur nyanlända barn på olika sätt försöker att närma sig ett nytt främmande språk och ett nytt kulturellt
som kan synliggöras i interaktionerna i förskolan. Resultaten från observationerna i Skaremyrs (2014) studie visar hur nyanlända barn aktivt deltar i interaktioner som
förekommer i förskolan, genom att kombinera olika kommunikationsverktyg som exempelvis kroppsligt språk, tal, uppfinner språk, blandar språk och använder material när de skuggar samt hur barnen meta-kommunicerar och använder den omgivande strukturen i miljön som hjälp. Resultaten synliggör även hur barnen inom en period av fem månader har utvecklat språket, kommunikationsverktygen ändrades från att uttryckas med hjälp av en framträdande kroppslig form till ett mer verbalt uttryck. Denna förändring i barnens sätt att använda de kommunikativa verktygen, har lett till ett förändrat aktivt deltagande i svenska förskolors interagerande sammanhang. (Skaremyr, 2014).
Susanne Duek (2017) har i sin avhandling gjort en etnografisk studie om nyanlända barns möten med läskunnighet. Barnen är mellan 4-9 år gamla och har som gemensam nämnare att dem har invandrat från ett utomeuropeiskt land samt varit bosatta i Sverige mellan 1-2 år och har svenska som andraspråk. Föräldrarna till dessa barn har väldigt liten eller ingen formell utbildning innan de anlände till Sverige. Dueks (2017) syfte med studien är att utifrån ett flerspråkighetsperspektiv synliggöra fokusbarnets literacitetspraktiker i skola/förskola och hemmet samt fördjupa kunskapen om hur dessa praktiker samspelar. Det empiriska materialet samlades in med hjälp av observationer både i skola/förskola och i hemmet, samt intervjuer med lärare, föräldrar och barnen men också insamlat samt fotograferat material. Resultatet från Dueks (2017) studie visar på att lärares förhållningssätt till barnens olika språk får betydelse för vilken form av litteracitetspraktiker i skolan/förskolan tar och för barnens identitetsskapande. Ingen av lärarna talade på eget initiativ om modersmålet i förhållande till litteracitet och det framkom i studien hur planering, samarbete och kommunikation kring barns läsande och skrivande på de olika språken uteblir. Duek (2017) ser en tydlig norm och tradition som framträder i till exempel samlingar med inslag av skriven text, där fokusbarnen väljer att följa den norm som gäller för att inte särskilja sig från mängden.
3.3 Kön/ Genus
Christian Eidevald (2009) har gjort en studie om hur flickor och pojkar positionerar sig på olika sätt i relation till varandra och till förskollärare samt hur förskollärare bemöter dem i de olika situationerna. Studien är gjord vid två olika förskolor med två olika arbetslag och med
materialet har samlats in med hjälp av videoinspelningar som gjorts på avdelningarna samt fokusgruppsintervjuer med dem två arbetslagen. Det som framkom i studien var att flickor och pojkar behandlas på stereotyper och att förskolan inte är könsneutral utan istället producerar kön och makt. Flickor och pojkar blir bemötta utifrån stereotypa könsrelaterade förväntningar som förskollärare har, oavsett lärarens kön, ålder eller utbildning. Eidevald (2009) drar slutsatsen på att diskurser om kön är djupt rotade och svåra att förändra då bemötandet av flickor och pojkar oftast sker omedvetet (Eidevald, 2009).
Annika Månsson (2000) har i sin studie undersökt och försökt hitta ett mönster i interaktionen som sker mellan barnen och förskolepersonalen utifrån ett genusperspektiv. Genom att
studera relationen mellan en kvinnlig pedagog och en flicka respektive pojke kunde
könsbundna mönster och skillnader synliggöras. Det empiriska materialet samlades in genom observationer med hjälp av videoinspelningar men även intervjuer med pedagogerna.
Resultatet av observationen visar på att det finns skillnader i interaktionen som sker mellan pedagoger och barn utifrån ett genusperspektiv. Pojkar ges mer uppmärksamhet och utrymme än flickorna, speciellt i dem lärarledda situationerna som till exempel samlingar. Månsson (2000) menar dock på att vid de mindre lärarledda situationerna och i mindre grupper var var det inte så stor skillnad eftersom då kunde flickorna komma till uttryck. I resultatet
av intervjuerna synliggjordes det att pedagogerna hade omedvetna och oreflekterade köns-och individrelaterade förväntningar. Månsson (2000) beskriver att dessa förväntningar bygger till viss del på individuella och kulturellt färgade föreställningar om flickor och pojkar,
pedagogerna hade olika kriterier beroende på kön (Månsson, 2000).
3.4 Intersektionalitet
Angerd Eilard (2008) har gjort en studie där hon undersökt innehållet i några svenska läseböcker som används eller har används i den tidig skolåren från 1960 fram till 2000 talet utifrån aspekter som är kopplade till våra samhällsidentiteter som barn, kvinnor och män som i sin tur är knutna till aspekter så som mångfald, jämställdhet och barndom. Eilard (2008) har använt sig utav diskursanalys för att belysa texters heterogenitet i läseböckerna och menar på att det sker stora förändringar i böckerna speciellt vad gäller heteronormativitetsidealet men att det fortfarande kvarstår diskurser. Eilard (2008) har i resultatet presenterat de mest framträdande diskurserna som synliggjorts i studien och det är den vita koloniala
västerländska diskursen som är ganska oförändrad under hela perioden, diskursernas kamp om utseendeideal och familjeideal där det i böckerna konstrueras tecken och utelämningar av ett visst idealt utseende eller ideal kropp och normalisering, andrafiering och utelämningar där till exempel tjocka flickor ses om oattraktivt, ingen med funktionsvariation eller där huvudpersonen har en helt annan bakgrund än etniskt svensk (Eilard, 2008).
Av den tidigare forskningen som har redovisats presenteras mångfald utifrån enskilda
kategorier som kön, flerspråkighet, nyanlända, intersektionalitet etc. Vilket sedan kommer att användas för att diskutera resultaten som studien har kommit fram till.
4. Metod
I detta avsnitt kommer de metoder som använts vid genomförandet av den här studien att presenteras. En redovisning för tillvägagångssätt vid genomförande och urval av intervjuer kommer att presenteras. Dessutom kommer de forskningsetiska principerna som studien tillämpar att presenteras och avslutningsvis kommer analysförfarandet som har används för att analysera studiens empiriska material att beskrivas.
Den kvalitativa metoden är mest lämplig för denna uppsats syfte och teoretiska utgångspunkter samt en bra förutsättning för att samla in det empiriska materialet
eftersom studien undersöker hur förskollärare tolkar begreppet mångfald och vilka faktorer som påverkar deras tolkning och förhållningssätt till begreppet. Alvehus (2019) beskriver kvalitativ metod som flera metoder som alla har gemensamt att de studerar olika
orsakssamband. Det handlar om att visa på komplexitet och nyanserat samband. Alvehus (2019) beskriver intervjuer som en kvalitativ metod som försöker ta reda på hur människor tänker, känner och beter sig i olika situationer. Intervjuer är ett effektivt redskap som används i interaktion med respondenten för att ta reda på hur personer ser på ett visst fenomen eller ett händelseförlopp (Alvehus, 2019).
I denna studie har vi valt semistrukturerade intervjuer vilket innebär att att intervjuerna är mer öppna och det finns en viss frihet. På grund av den rådande situationen med Covid-19 kom intervjuerna att ske i form av videosamtal genom programmet Zoom där de samtidigt spelades in utifrån en funktion i programmet. Alvehus (2019) beskriver semistrukturerad intervju som den mest vanliga bland intervjuerna och består av ett fåtal öppna frågor eller bredare teman där respondenten har möjlighet att påverka intervjuns innehåll. En viktig del i en
semistrukturerad intervju är att som forskare ställa följdfrågor för att uppmuntra respondenten till att utveckla sitt svar (Alvehus, 2019).
4.1 Urval
Syftet med denna studie var att få en förståelse för hur förskollärare definierar och arbetar med mångfald i olika områden men på grund utav Covid-19 fick vi smalna av urvalet och
kämpa med att få ihop tillräckligt med förskollärare för att studien kunde utföras. Därför har tre förskollärare intervjuats från en och samma förskola men från olika avdelningar. Det enda kravet för att medverka i studien var att respondenten skulle vara en verksam förskollärare.
4.2 Genomförande
Innan intervjuerna genomfördes fick respondenterna läsa igenom samtyckesblanketterna för att sedan ge ett muntligt godkännande när intervjuerna påbörjade. Intervjuerna spelades in med hjälp av programmet Zoom som sedan användes för att transkribera ordagrant vad informatörerna sa. Intervjuerna var uppdelade utifrån informatörernas önskemål och transkriberingen skedde hädanefter. På grund utav konfidentialitetskravet skedde en del ändringar i transkriberingen så som namn på förskollärare. Transkriberingen gjordes på enskilda dokument för varje intervju som vi båda sedan hade tillgång till.
4.3 Forskningsetiska överväganden
Syftet med de forskningsetiska principerna är att användas som en god avvägning mellan
individskyddskravet och forskningskravet, vid konflikter som kan uppstå mellan
undersökningsdeltagarna och forskaren. De är även till för att vägleda forskaren genom sin enskilda planering av kommande studier och att användas som ett underlag för forskarens egna insikter och reflektioner i sitt ansvarstagande. (Vetenskapsrådet, 2002, s. 6).
Individskyddskravet som måste följas inom humanistisk samhällsvetenskaplig forskning, kan preciseras i fyra huvudkrav: samtyckeskravet, informationskravet, nyttjandekravet och konfidentialitetskravet (Vetenskapsrådet, 2002, s. 6). Dessa krav har olika regler som måste följas för att kunna uppfylla individskyddskravet, exempelvis kommer informationskravet att uppfyllas när förskollärarna, studiens deltagare, blir tydligt informerade om syftet med forskningen och att deras deltagande är frivilligt samt att de när som helst kan avbryta deras samverkan under och efter intervjun (ibid, s. 7-8). Informationskravet går hand i hand med
samtyckeskravet, vilket går ut på att se till att alla som ska intervjuas ger sitt samtycke för
deltagande, oftast sker detta skriftligt via en blankett som har utformats av Malmö Universitet, där alla vuxna deltagande skall underteckna. Men på grund av situationen som Sverige
befinner sig i med Covid-19, kommer deltagarnas samtycke att spelas in via det digitala verktyget Zoom, efter att förskollärarna har fått en samtyckesblankett skickad via mail med all information om studiens innehåll och intervjuns upplägg. (ibid, s. 9-11).
Alla etiskt känsliga uppgifter som lämnas ut och som spelas in via Zoom, som exempelvis personuppgifter, kommer att hanteras med tystnadsplikt samt lagras på ett ställa där inga utomstående kan få tillgång till dem förutom författarna samt handledaren och examinatorn vid begäran. Vid transkriberingen av intervjuerna kommer namnen på förskollärarna och förskolan att anonymiseras så att deltagarna inte kan identifieras. Istället används namnen Daniel, Ivan och Carola. Studien har då uppfyllt ett av dem forskningsetiska principerna, vilket är konfidentialitetskravet. (Vetenskapsrådet, 2002, s. 12-13). Det empiriska materialet som kommer att samlas in under studiens gång med hjälp av intervjuerna kommer enbart att användas för detta forskningssyfte och inget annat ändamål. Empirin kommer därefter att förstöras tillsammans med det inspelade materialet ett halvår efter att examensarbetet är klart och godkänt. Detta uppfyller den sista forskningsetiska principer som utgör
individskyddskravet, vilket är nyttjandekravet. (ibid, s. 14).
4.4 Analysmetod
Studiens analysmetod delas in i två processer: den första processen strukturerar upp det insamlade materialet medan den andra tolkar empirin.
Resultaten från analysen av studiens empiriska material har först delats upp under olika rubriker som följts i intervjuguiden: bakgrundsinformation om förskollärare, beskrivning av förskolan och definition av mångfald. Därefter har resultatet noggrannare sorteras in i tre grupper baserat på frågeställningarna som utgör studiens forskningssyfte, för att sedan presenterats i studien. Slutligen har resultaten analyserats med begreppen och de teoretiska perspektiven som presenterats i studien.
5. Resultat och analys
I det här kapitlet kommer det empiriska materialet att presenteras och analyseras utifrån studiens frågeställningar: hur tolkar förskollärare begreppet mångfald, hur beskriver förskollärare deras arbete med mångfald och hur kan förskollärare utifrån ett
intersektionalitetsperspektiv få en utvidgad förståelse för kommande arbeten med mångfald i förskolan. Analysen är gjord med utgångspunkt i tidigare presenterad teori.
5.1 Hur tolkar förskollärare begreppet mångfald?
En av förskollärarna som intervjuades tolkade mångfald på följande sätt:[...]. Jag tänker att det kan betyda, ehmm att det finns många olika slags människor ehmm, i den liksom miljön man rör sig i, asså att människorna har en bakgrund, liksom ehmm olika kön , olika etniciteter olika religioner olika lixom ja olika sorters, inte sorters människor men olika lixom ja vad ska man säga härkomst, bakgrunder liksom som då möts [...]. (Intervju
förskollärare David).
Beskrivningen som deltagaren gav i exemplet ovanför synliggör förståelsen för att begreppet mångfald kan innebära en variation av olika egenskaper hos individer som exempelvis bakgrund, kön, etnicitet, religion och härkomst. Daniels beskrivning visar på en tydlig förståelse för hur de olika variablerna som ingår i mångfaldsbegreppet kan variera beroende på den demografi som finns i området där förskollärarna arbetar men också vikten av att belysa varje enskild kategoris betydelse för definitionen.
Vidare beskriver en annan förskollärare begreppet så här:
[...]. Eh jag tolkar det som att man kan, att vi är olika människor, med olika förutsättningar och har olika preferenser, massor av olika saker, och mångfald bygger på att vi ger oss styrka tillsammans och lär oss av varandra på massor av olika sätt, det är så jag tolkar det. (Intervju förskollärare Ivan).
I citatet ovan beskriver Ivan mångfaldsbegreppet som en styrka som ger människor möjlighet att lära av varandra och att vi är olika individer som alla har olika förutsättningar.
Eh, variation. Eh eh hur kan jag mer beskriva. Ehm det kan handla om bakgrunder, eh både inom familjen, ehm det kan vara språk tänker jag också. Och även olika behov, ehm kan jag också inkludera i det här med mångfald vi försöker ju sätta upp barnens behov och det kan ju se väldigt olika ut […]. (Intervju förskollärare Carola).
Carola beskriver mångfald som etnisk variation med språk som central betydelse för att kunna uttrycka barnens olika bakgrunder. Vidare menar hon att mångfald används som ett verktyg för att inkludera barnens olika behov. Carolas förklaring tyder på att förskollärare medvetet måste tänka på hur deras värderingar kommer till uttryck för att motverka konstruktionen av vi och dem andra för att inkludera barn med etniska bakgrunder.
5.2 Hur beskriver förskollärare sitt arbete med mångfald?
En av förskollärarna förklarade hur de arbetar med mångfald på deras avdelning:
[...]. Vi jobbar mycket med att se varje barn som unikt och att deras intresse är spännande ... det handlar också om bemötandet liksom man är som man är och allting är okej [...]. Och det är så vi jobbar med det, vi har inga speciella teman och sånt, utan vi försöker uppmuntra barnen, om man vill så får man jättegärna säga något annat språk och märker man att de råder för det så kan man fråga flera gånger eller så här liksom [...]. (Intervju förskollärare Ivan).
Ivan lyfter fram vikten av att bemöta och se varje barn som unikt där deras intressen ligger till grund för det pedagogiska arbetet på avdelningen. Han väljer att inte arbeta utifrån teman på avdelningen för att undvika att hamna inom mångfaldens normer utan istället låter barnens röster bestämma vart arbetets fokus ska ligga på.
I intervjun med en annan förskollärare synliggörs det ett annat förhållningssätt när de pratar om deras arbete med mångfald:
[...]. Vi försöker hålla oss i alla fall till det här gemensamma språket som vi kallar för TAKK [...]. Vi sjunger sånger och visar tecken för dem olika orden och där gäller det för oss pedagoger
också hålla oss lite uppdaterade och inte heller bli för bekväma, att våga prova och våga göra fel också [...]. Så TAKK tecken använder vi oss mycket av [...]. (Intervju förskollärare Carola).
Carola beskriver arbetet på avdelningen där stor vikt läggs på att hitta ett gemensamt språk, vilket hon menar är Takk. Genom att sjunga sånger och teckna orden försöker hon inkludera alla barn och menar på att detta kan vara ett sätt att belysa mångfalden. Det som synliggörs i Carolas förklaring är att barnens etniska bakgrunder ligger till grund för hur mångfaldsarbetet på avdelningen ska utvecklas.
Detta är något som Daniel också tar upp i sitt svar:
[...] vi har olika språk i vår personalgrupp som där jag och vi försöker uppmuntra varandra för dem som kan flera språk att liksom använda dem språken [...]. Kanske läsa saga på Bosniska , vi försöker liksom verkligen möta varje, barn med på samma premisser och respektera och stärka [...]. (Intervju förskollärare Daniel).
där strävan efter ett gemensamt språk blir tydligt men i förhållande till den enskilda individen istället för till hela barngruppen. Vidare menar han att de försöker använde sig av personalens språkliga kunskaper i mötet med flerspråkiga barn. Trots att Carola och Daniel bestämmer sig för att lyfta fram barnens etniska bakgrunder som viktiga i arbete med mångfald jobbar de med det på olika sätt. Carola strävar efter en jämlikhet för hela barngruppen genom att bortse språk variationen och istället fokuserar på att hitta ett gemensamt språk i detta fall Takk. I vidare samtal med pedagogerna gällandet arbetet med mångfald blev det tydligt att pedagogernas teoretiska förankring inte alltid synliggjordes i praktiken.
[...]. Det handlar om olika etniska bakgrunder, det finns ju även i läroplanen att man ska främja dem olika traditioner, bakgrunder eller vars familjer har kanske traditioner som inte vi har här försöker vi uppmärksamma dem också [...] dansat väldigt mycket till orientalisk musik, till exempel på samlingarna [...]. (Intervju förskollärare Carola).
Carola lägger stor vikt på den etniska bakgrunden eftersom hon menar på att det är en av läroplanens strävansmål. Hon beskriver hur barnen på avdelningen har dansat till orientalisk musik för att utforska olika traditioner.
Det som har framkommit i intervjuerna är hur stor påverkan samhället har på förskollärarnas egna värderingar som därmed medfört att det sker en omedveten uppdelning i vi och dem. Förskollärarna har uttryckt svårigheter i att sätta gränser när det kommer till arbetet med mångfald:
[...] har jag haft lite problem och har det fortfarande, lite i och hitta en balans i [...] att jag fastnar där eller att den familjen blir en representant för Spanien [...] och det kanske inte är något de alls vill [...].(Intervju förskollärare David).
För att hindra att barnens egna meningssystem används som en referensram vid pedagogernas bemötande av andra barn med samma nationaliteter. Detta är något som de har handskats med under en lång tid och är fortfarande lika aktuellt idag.
5.3 Hur kan förskollärare utifrån ett
intersektionalitetsperspektiv få en utvidgad förståelse för
kommande arbeten med mångfald i förskolan?
Ett intersektionalitetsperspektiv kan användas som ett analytiskt verktyg för att kunna
utveckla en helhetsbild av mångfaldsbegreppet. Där förskollärarna får en förståelse för orden som definierar begreppet för att sedan kunna ta sig an vad det innebär att arbeta utifrån inkludering. Normen för dagens samhälle utgör en stor etnisk variation som har påverkats av politiska värderingar vilket också sätter gränser för hur värdegrundsarbetet i förskolan efterföljs. Detta synliggörs i studiens intervjuer med förskollärarna:
[...] tänka sig att det finns vissa syner, vissa politiska världsåskådningar, vissa [...] krafter kanske starkare i ett visst område eller i en viss segment i samhället ehhm där till exempel mångfald eller sådär vilja liksom motverka eh segregering eller vad som helst där det mer eller mindre prioriterat [...]. (Intervju förskollärare David).
Där människors politiska världsåskådningar påverkar hur mycket fokus som läggs på etnisk variation i olika områden. Ivan tar upp ett exempel:
Jag vill bara tydliggöra att det finns också folk som kan bli kränkta att det finns mycket invandrare i Sverige [...]. (Intervju förskollärare Ivan).
Den etniska bakgrunden blir central vid tolkandet och bemötandet av människor i dagens Malmö. Vidare talar Carola om detta i sin förklaring för hur hon har arbetat där hon beskriver att det finns en skillnad i förhållningssättet beroende på område:
[...] mitt arbete på en förort [...] där har mångfald begreppet betytt något helt annat än vad det gör här nu i centrum. (Intervju förskollärare Carola).
Detta tydliggör behovet av att få en mer omfattad definition av vad mångfald ska innehålla i styrdokumenten eftersom flera pedagoger belyser saknaden av begreppet i läroplanen för förskolan. Istället tar de upp att det handlar om normkritik och vuxnas bemötande:
ja, ja det tycker jag asså läroplanen också det är viktigt att det handlar om normkritik också allt sånt här går in i begreppet mångfald och det handlar om hur vi vuxna bemöter det , hur vi är mot alla, mot varandra, mot barnen och så här [...]. (Intervju förskollärare Ivan).
vilket gör att fokus hamnar på en kategori istället för att se mångfald ur ett helhetsperspektiv:
Jag skulle inte säga att jag verkligen tänkt att Mångfald är ett centralt begrepp, det skulle jag inte säga men jag har för mig att det finns formuleringar som handlar om [...] att man ska stärka [...] minoritetens grupper i Sverige [...] ge bekräftelse uppmuntran och stöd att utveckla både sitt modersmål och sin svenska språket till exempel. (Intervju förskollärare Daniel).
Mångfald ska genomsyra det dagliga arbetet i förskolan oberoende av i vilket område förskolläraren befinner sig i för att kunna fullfölja värdegrundsarbetet i läroplanen “ … Den ska ta hänsyn till barns olika förutsättningar och behov och anpassas till alla barn i förskolan” (Lpfö 98/18, s.6). För att kunna inkludera alla barn krävs det att förskollärarna tar hänsyn till alla variablerna som utgör en individ i lika stor utsträckning. Balansen mellan
maktstrukturerna kan upprätthållas genom att skapa nya markörer som bryter de traditionella gränserna mellan vi och dem. Därför är det viktigt att inte fastna i den största variationen inom mångfalden som uttrycks i förskolan. En av förskollärare gav följande exempel:
[...] ett kritiskt öga på böcker, sagor asså allt sånt vi som finns på förskolan och jag försöker liksom ehh men ha med mig intersektionell kritisk blick på det i vår vardag [...]. (Intervju förskollärare David).
för att tydliggöra på vilket sätt förskollärare kan arbeta med mångfald utifrån ett intersektionalitetsperspektiv.
5.4 Sammanfattning av analys
Det empiriska materialet som samlades in för studien gav tillräckligt med information som gav tydlig resultat i analysen och besvarade studiens frågeställningar. I den första
frågeställningen synliggjordes det hur samtliga pedagoger visar ett tydligt normkritiskt förhållningssätt till definitionen av begreppet när de enbart använder och fokuserar sig på normerna inom kategorierna som exempelvis etnicitet och språk (Lahdenperä, 2011). Carola börjar med att definiera begreppet med variation men övergår snabbt till att enbart fokusera på den etniska mångfalden vilket tyder på ett kulturkontrasivt förhållningssätt inom det
interkulturella lärandet (Lahdenperä, 2018). Ivan däremot väljer att avstå från att ens använda de olika kategorierna för att definiera vad variation inom mångfalden kan vara och visar därför ett tydligt normkritiskt tänkande. Daniel var den enda vars svar belyste begreppets komplexitet, där han både var normkritisk med definitionen av begreppet samtidigt som förståelsen för helheten synliggjordes utifrån intersektionalitetsperspektivet. Daniels kunskap om begreppet grundar sig i ett intersektionalitetsperspektiv då samhällsgrupperna är
definitionens centrala argument samtidigt som förståelsen för hur olika kategorier samverkar och påverkar varandra synliggörs (Mulinari & de los Reyes, 2005).
Utifrån analysen har det framkommit likheter och skillnader i förskollärares tolkning av begreppet. Den gemensamma nämnaren för alla tre underlag är att de har ett normkritiskt förhållningssätt i deras förklaring av begreppet vilket kan bero på att de alla arbetar på samma förskola. Ett annat mönster som synliggjordes i analysen var att de förskollärare som hade arbetat i mer än 10 år utgick från ett interkulturellt förhållningssätt medan förskolläraren som varit verksam i 2 år definierade mångfald med hjälp av det intersektionella perspektivet.
Resultatet från den andra frågeställningen visar på hur den teoretiska förankringen skiljer sig från den praktiska när förskollärare arbetar med mångfald i förskolan. Empirin visar på hur stor påverkan samhället har på förskollärarnas egna värderingar som därmed har medfört att det sker en omedveten uppdelning av vi och dem vilket har resulterat i ett rasifierat tankesätt där barnets nationalitet och etnicitet ligger i fokus på hur förskollärarna arbetar med mångfald i förskolan (Mulinari & de los Reyes, 2005). Förskollärarna har uttryckt svårigheter i att sätta gränser när det kommer till arbetet med mångfald för att hindra att barnens egna
meningssystem används som en referensram vid pedagogernas bemötande av andra barn med samma nationaliteter. Detta är något som de har handskats med under en lång tid och är fortfarande lika aktuellt idag enligt pedagogerna då de inte får tillräckligt med tid att ta hänsyn till etnocentrismen i arbetet (Lahdenperä, 2018).
Med utgångspunkt i den sista frågeställningen visar resultatet på att mångfald ska genomsyra det dagliga arbetet i förskolan oberoende av i vilket område förskolläraren befinner sig i för att kunna fullfölja värdegrundsarbetet i läroplanen. Förskollärarna förklarar variationen genom att ifrågasätta samhällets gamla och nya politiska världsåskådningar och kritiskt reflektera över vilka karaktärer som är dominerande i olika områden i Malmö. Därför är det viktigt att inte fastna i den största variationen inom mångfalden som uttrycks i förskolan. För att kunna få en utvidgad förståelse för det fortsatta arbetet med mångfalden i förskolan måste pedagogerna först komma med en gemensam definition för begreppet på avdelningen för att förstå anknytningen mellan människors handlingar, strukturella relationer och
institutionella kontexter (Mulinari & de los Reyes, 2005). Därefter kan förskollärarna inkludera alla barn genom att ta hänsyn till alla variabler som utgör en individ i lika stor utsträckning. Balansen mellan maktstrukturerna kan upprätthållas genom att skapa nya markörer som bryter de traditionella gränserna mellan vi och dem. Detta kan pedagogerna göra utifrån ett intersektionalitetsperspektiv när de ställer frågor om hur ojämlikheter och makt interagerar vid förtryck av marginaliserade individer i förskolan (Mulinari & De los Reyes, 2005).
Intervjuerna beskriver hur maktutövandet har anknytning till normativa förutsättningar om etnicitet och språk vilket kan påverka hur eller om de marginaliserade individerna får uttryckas i förskolans avdelning.
6. Diskussion
I följande kapitel kommer studiens metod och resultat att diskuteras och återkopplas till tidigare forskning samt visa på en ökad förståelse kring hur arbetet med mångfald i förskolan kan praktiseras utifrån ett helhetsperspektiv för att stärka mångfalden i samhället.
Avslutningsvis kommer det komma förslag till fortsatt forskning och betydelse för yrkesutövning. Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollärare definierar mångfaldsbegreppet samt vilket förhållningssätt de har i arbetet för att sedan ur ett intersektionalitetsperspektiv få en utvidgad förståelse för helheten.
6.1 Metoddiskussion
I insamlingen av studiens material utfördes intervjuer med förskollärare från en och samma förskola i Malmö vilket inte var grundtanken. Den rådande situationen med covid-19 gjorde att det fick konsekvenser i insamlingen av empiri då det var svårt att få tag på förskollärare eftersom all kommunikation skedde genom digitala medier. Flera förskollärare som i början ville ställa upp och som räknades med i studien valde att inte delta vilket påverkade urvalet av deltagarna. Detta har påverkat studiens slutsatser från analysen gällande bredare variation i förhållningssättet geografiskt. Trots detta har det i studien synliggjorts hur förskollärare saknar ett helhetsperspektiv i deras arbete med mångfald.
Studien bestod av semistrukturerade intervjuer som både svarar på frågeställningarna och ger en mer utvidgad bild av faktorer som påverkar förskollärarens förhållningssätt i arbetet. Under insamlingen av materialet blev det tydligt att en formulering i en av frågorna inte var
välformulerad för att få ut det materialet som studien eftersträvade vilket gjorde att följdfrågor ställdes. Frågan: Hur synliggörs det på avdelningen? var egentligen tänkt att besvaras genom observationer i förskolan. Trots detta fick studien tillräckligt med information för att analysera och dra slutsatser. Intervjuerna spelades in genom Zoom vilket gjorde att inspelningarna sparas i form av videofiler vilket gjorde att ansiktsuttryck och andra faktorer synliggjordes vid transkriberingen.
6.2 Resultatdiskussion
I studiens resultat framkommer det hur förskollärarna tar till vara på personalen i arbetslagets kulturella erfarenheter. Där pedagogerna lär sig av varandra och hjälps åt för att jobba för en inkluderande miljö. Det är en av aspekterna inom det interkulturella lärandet där individen får möjlighet att dela med sig av sina erfarenheter för att lära sig att leva sig in i andra
människors behov (Lahdenperä, 2018). Detta är en skillnad i resultatet som Tampaki (2017) presenterade i sin studie där förskollärarna menade att detta istället skapade
kommunikationsproblem då några av förskollärarna upplevde att det var svårt att arbeta med och interagera med resten av arbetslaget i ett språk som inte är deras modersmål.
Förskollärarna i vår studie använde sina olika kulturella bakgrunder som tillgångar för att skapa lärandemoment som inkluderar mångfald. Skillnaden i Tampakis (2017) studie i jämförelse med vår kan ligga i förskollärarnas förhållningssätt gentemot variationen i arbetslaget vilket kan bero på normen i arbetslagets och barngruppens sammansättning. Det kan också bero på var geografiskt förskollärarna befinner sig i Sverige och vilka politiska åskådningar som dominerar i lokalsamhället även om detta inte ska påverka förskolans värderingar så har det visat motsatsen.
Vidare synliggörs det i Dueks (2017) studie på att lärares förhållningssätt till barnens olika språk får betydelse för i vilken form av litteracitetspraktiker förskolan tar för barnens identitetsskapande, vilket vi kan konstatera utifrån studiens resultat om hur förskollärarna inkluderar mångfald i barngruppen. Egna värderingar har stått till grund för om pedagogerna antingen väljer att bryta normen för vilket språk som ska talas i förskolan eller om de strävar efter en homogen barngrupp med ett gemensamt språk. Antingen har pedagogerna jobbat för en homogen barngrupp vilket tyder på ett monokulturellt förhållningssätt (Lahdenperä, 2018) eller så har de jobbat på ett inkluderade sätt där det sker en växelverkan mellan pedagog och barnen vilket grundar sig i ett interkulturellt förhållningssätt (ibid).
Eilards (2008) studie beskriver hur det än i dag finns böcker som används som synliggör normer och utelämnar en variation i familjeförhållande, utseende, funktionsvariationer. Han menar på att det saknas ett kritiskt tänkande hos pedagoger i urvalet av barnböcker som ska belysa alla aspekter som bidrar till mångfald. Vår studie har även synliggjort hur
(Mulinari & de los Reyes, 2005). Eildars (2008) resultat visar en brist på ett helhetsperspektiv vilket även blev synligt i vår studie när förskollärarna bara fokuserade på en variabel inom mångfald. För att kunna arbeta med mångfald måste förskollärarna vara medvetna om vilket förhållningssätt som står till grund för bland annat materialet och lärande momenten på avdelningen. Förskollärarnas medvetenhet ligger till grund för att de ska kunna få en utvidgad förståelse för ett helhetsperspektiv som tar hänsyn till alla variabler som utgör mångfalden vilket har resulterat i ett rasifierat tankesätt där barnets nationalitet och etnicitet ligger i fokus på hur förskollärarna arbetar med mångfald i förskolan (Mulinari & de los Reyes, 2005).
6.3 Förslag på ny forskning
I metoddiskussionen kom vi fram till att det behövs en bredare insamling av empiri för att kunna få ett större perspektiv på hur förskollärare arbetar med mångfald. Intervjuerna hade därför kunnat sättas i förhållande till observationer på avdelningarna för att synliggöra det praktiska arbetet. Den tidigare forskningen saknar ett helhetsperspektiv när det kommer till kategorierna som utgör mångfald och därför tror vi att en ny forskning som undersöker alla variabler i en och samma studie hade kunnat leda till ett större resultat med en djupare förståelse om hur förskollärare arbetar med mångfald.
6.4 Betydelse för yrkesutövning
Arbetet med inkludering i förskolorna har ökat under senaste tid i samband med att
befolknings variationen i samhället ökar. Därmed skapas en bredare förståelse för människors olika bakgrunder dock läggs det fortfarande en stor vikt på språk och etnicitet vilket gör att förskollärarna missar att belysa de andra variablerna som utgör en individ. Mångfald ska genomsyra det dagliga arbetet i förskolan oberoende på i vilket område förskolläraren befinner sig i för att kunna fullfölja värdegrundsarbetet i läroplanen “...Den ska ta hänsyn till barns olika förutsättningar och behov och anpassas till alla barn i förskolan” (Lpfö 98/18, s.6). Detta kan pedagogerna göra utifrån ett intersektionalitetsperspektiv när de ställer frågor om hur ojämlikheter och makt interagerar vid förtryck av marginaliserade individer i förskolan (Mulinari & De los Reyes, 2005).
Litteraturförteckning
Alvehus, Johan (2019). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. Upplaga 2. Stockholm: Liber. Tillgänglig på Internet:
http://umu.diva-portal.org/smash/get/diva2:483605/FULLTEXT01.pdf
Berthelsen, Donna & Karuppiah, Nirmala (2011). Multicultural education: The
understandings of preschool teachers in Singapore. Australasian Journal of Early Childhood 36(4), 38–42.
Tillgänglig på internet: https://repository.nie.edu.sg/bitstream/10497/16987/1/AJOEC-36-4-38.pdf
Duek, Susanne (2017). Med andra ord [Elektronisk resurs] Samspel och villkor för litteracitet
bland nyanlända barn. Diss. Karlstad: Karlstads universitet. Tillgänglig på
Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-47481
Eilard, Angerd (2008). Modern, svensk och jämställd [Elektronisk resurs]: om barn, familj
och omvärld i grundskolans läseböcker 1962–2007. Diss. Lund: Lunds universitet.
Tillgänglig på Internet: http://dspace.mah.se/bitstream/2043/5588/3/avhandling_eilard.pdf Eidevald, Christian (2009). Det finns inga tjejbestämmare [Elektronisk resurs] att förstå kön
som position i förskolans vardagsrutiner och lek. Diss. Jönköping: Högskolan för lärande och
kommunikation.
Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-7732
Folkhälsomyndigheten. (2020-04-09). Bromsa smittan - det här kan du som privatperson
göra.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuella-utbrott/covid- 19/alla-har-ansvar-att-forhindra-smitta-av-covid-19/bromsa-smittan--det-har-kan-du-som-privatperson-gora/, (hämtad 2020-04-14).
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Tillgänglig på Internet: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Lahdenperä, Pirjo. (2018). Interkulturalitet i undervisning och skolutveckling. Västerås:
Mälardalens högskola. Tillgängligt på Internet:
https://www.skolverket.se/download/18.75bdbbb116e7434ebf835e/1574760947492/Interkult uralitet_i_undervisning_och_skolutveckling_Pirjo_Lahdenpera_20181003%20(1).pdf Lahdenperä, Pirjo (red.) (2011). Forskningscirkel: arena för verksamhetsutveckling i
mångfald. Västerås: Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, Mälardalens
högskola.
Månsson, Annika (2000). Möten som formar [Elektronisk resurs]: interaktionsmönster på
förskola mellan pedagoger och de yngsta barnen i ett genusperspektiv. Diss. Lund: Lunds
universitet.
Tillgängligt på Internet: http://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/7939/AM-avhandl.pdf?sequence=1&isAllowed=y
Olausson, Anna (2012). Att göra sig gällande [Elektronisk resurs] mångfald i förskolebarns
kamratkulturer. Diss. Umeå: Umeå universitet.
Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-51523
Runblom, Harald (2006). En granskning av hur etnisk tillhörighet framställs i ett urval av
läroböcker. Underlagsrapport i Skolverkets rapport “I enlighet med skolans värdegrund”.
Uppsala: Uppsala Universitet. Tillgängligt på Internet:
https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a6582a5/1553961645561/Etnisk% 20tillh%C3%B6righet.pdf (hämtad 2020-05-15).
Skans, Anders (2011). En flerspråkig förskolas didaktik i praktiken [Elektronisk resurs].
Licentiatuppsats. Malmö: Malmö högskola. Tillgängligt på Internet: http://hdl.handle.net/2043/11603
Skaremyr, Ellinor (2014). Nyanlända barns deltagande [Elektronisk resurs] i språkliga
händelser i förskolan. Licentiatavhandling. Karlstad: Karlstads universitet.
Tillgängligt på Internet:
http://kau.diva-portal.org/smash/get/diva2:731630/FULLTEXT01.pdf
Tampaki, Eleni. (2017). Working in culturally diverse preschool [Elektronisk resurs]: Focus
on preschool teachers´ experiences and perceptions. Diss. Gothengurg: University of
Gothenburg, Faculty of Education. Tillgängligt på Internet:
https://pdfs.semanticscholar.org/ca0d/efa28e2842c403279deef852453a1b4bbf66.pdf?_ga=2.6 4698927.1833088715.1591104940-498203348.1591104940
Intervjuer
Intervju med förskollärare Carola 2020-05-08 Intervju med förskollärare David 2020-04-29 Intervju med förskollärare Ivan 2020-05-08
Bilaga 1
LÄRANDE OCH SAMHÄLLE BARNDOM- UTBILDNING-SAMHÄLLE Datum: 2020-03-30Samtycke till medverkan i studentprojekt
Vi är två studenter Edina Sabic och Ranja Bezzina som läser till förskollärare på Malmö Universitet. Vi går termin 6 av 7 och kommer ta vår examen i Januari 2021. Nu är det dags för oss att skriva vårt examensarbete och på grund av den rådande situationen med Covid- 19 kommer vi enbart utföra studien digitalt.
Vi kommer att utföra en kvalitativ studie i form av intervjuer som kommer ske genom programmet Zoom där det är er pedagoger vi inriktar oss på. Syftet med vår uppsats är att synliggöra hur det praktiska arbetet med mångfald kan se ut i förskolor utifrån förskollärares olika förhållningssätt till begreppet.
Vi kommer båda delta under intervjuerna. Vi samlar in materialet genom video- och ljudupptagning som kommer ske genom programmet Zoom. Vi kommer att spela in hela samtalet genom en
funktionsknapp på Zoom och sedan kommer materialet att transkriberas. Personliga uppgifter som vi kommer behöva ta del av är er ålder och hur länge ni har arbetat som verksamma pedagoger.
De som kommer ha tillgång till det insamlade materialet är vi studenter, vår handledare och vår examinator. Det insamlade materialet, personuppgifterna och samtyckesblanketterna kommer att förvaras oåtkomligt för andra på Zoom under tiden examensarbetet pågår och därefter raderas när examensarbetet är godkänt och klart.
Vi kommer i vår studie att ta hänsyn till Vetenskapsrådets forskningsetiska principer genom att:
- Medverkan baseras på samtycke och detta samtycke kan när som helst återkallas. Varje deltagare har alltså rätt att avbryta sin medverkan när som helst, utan några negativa konse-kvenser.
- Deltagarna kommer att avidentifieras i det färdiga arbetet.
- Materialet kommer enbart att användas för aktuell studie och kommer att förstöras när denna är examinerad.
Vill ni veta mer om Vetenskapsrådets forskningsetiska principer så hänvisar vi till denna länk: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
På förskollärarutbildningen vid Malmö universitet skriver studenterna ett examensarbete på sjätte terminen. I detta arbete ingår att göra en egen vetenskaplig studie, utifrån en fråga som kommit att engagera studenterna under utbildningens gång. Till studien samlas ofta material in vid förskolor, i form av t.ex. intervjuer och observationer. Examensarbetet motsvarar 15 högskolepoäng, och utförs under totalt 10 veckor. När examensarbetet blivit godkänt publiceras det i Malmö universitets databas DIVA
(http://mau.diva-portal.org/smash/search.jsf?language=s
Tack på förhand.
Vid eventuella frågor nås vi på telefon eller mail.
Edina Sabic Ranja Bezzina 070-7779482 070-6204732
Sabic99@hotmail.com Ranja.Bezina@gmail.se
Ansvarig handledare på Malmö universitet:
Lars Hansson
Lars.ab.hansson@mau.se
Kursansvarig på Malmö universitet:
Sara Berglund
Kontaktuppgifter Malmö universitet: www.mah.se
Information om Malmö universitets behandling av
personuppgifter
Personuppgiftsansvarig Malmö universitet
Dataskyddsombud dataskyddsombud@mau.se
Typ av personuppgifter Namn, anteckning av lärandesituation, bild och/eller filmklipp samt ditt samtycke till att Malmö universitet behandlar dessa
personuppgifter.
Ändamål med behandlingen För att möjliggöra undervisnings- och examinationssituationer i förskolemiljö för studenter vid Malmö universitets förskollärar-utbildning.
Rättslig grund för behandling Ditt samtycke.
Mottagare Personuppgifterna kommer endast användas i utbildningssyfte inom ramen för Förskolärarprogrammet vid Malmö universitet och kommer inte att spridas vidare till någon annan mottagare.
Lagringstid Malmö universitet kommer spara dina personuppgifter så länge de behövs för ovan angivet ändamål eller till dess att du återkallar ditt samtycke. Efter genomförd kurs/program kommer
person-uppgifterna att raderas. Malmö universitet kan dock i vissa fall bli skyldiga att arkivera och spara personuppgifter enligt Arkivlagen och Riksarkivets föreskrifter.
Dina rättigheter Du har rätt att kontakta Malmö universitet för att 1) få information om vilka uppgifter Malmö universitet har om dig och 2) begära rättelse av dina uppgifter. Vidare, och under de förutsättningar som närmare anges i dataskyddslagstiftningen, har du rätt att 3) begära radering av dina uppgifter, 4) begära en överföring av dina uppgifter (dataportabilitet), eller 5) begära att Malmö universitet begränsar behandlingen av dina uppgifter. När Malmö universitet behandlar personuppgifter med stöd av ditt samtycke, har du rätt att när som helst återkalla ditt samtycke genom skriftligt meddelande till Malmö universitet. Du har rätt att inge klagomål om Malmö universitets behandling av dina personuppgifter genom att kontakta Datainspektionen, Box 8114, 104 20 Stockholm.
Samtycke
Härmed samtycker jag till att medverka i ovan beskrivna studentprojekt, samt bekräftar att jag har tagit del av informationen om Malmö universitets behandling av personuppgifter.
Namn: ………
Namnförtydligande:……… Dagens datum: ………
Bilaga 2
Frågorna till intervjun:
Bakgrundsinformation om förskolläraren • Vad har du för utbildning?
• Hur länge har du arbetat i förskolan?
• Har du arbetat i någon annan kommun med din profession? Om svaret är ja, vilken? Om svaret är nej, har du arbetat i en annans stadsdel i Malmö?
Beskrivning av förskolan
• Hur skulle du beskriv förskolan du arbetar på? (området, avdelning, antal barn/avd) • Arbetar förskolan med någon specifik inriktning? (undervisning)
• Hur ser din barngrupp ut på avdelningen? (ålder) • Hur ser ditt arbetslag ut?
• Beskriv hur era vardagsrutiner ser ut på din avdelning?
Definition av mångfald
• Hur tolkar du begreppet mångfald?
• Vilka aspekter har bidragit till din förståelse för begreppet? (undervisning, erfarenheter etc)
• Tycker du att begreppet fick en tillräckligt stor plats i din utbildning? • Har din syn på begreppet förändrats under åren? (Om svaret är ja, varför?)
Mångfald i förskolan
• Hur kopplar du mångfald till styrdokumenten? (Lpfö)
• Är det något som ni gemensamt diskuterar i arbetslaget? Om ja, på vilket sätt? Om nej, varför inte?
• Hur synliggörs det på avdelningen?
• Upplever du att det finns svårigheter med arbetet kring mångfald på er avdelning? Om ja, vad tror du att det beror på?
• Har du upplevt samma svårigheter i tidigare förskolor du har arbetat på? Eller skiljer sig arbetet med mångfald på andra förskolor?
