Framtidens digitaliserade studentboenden
Vilka funktioner och tjänster efterfrågar studenter i framtidens studentboende
The digitized student housing of the future
What functions and services do students request in future student housing
Marcus Ganlid & Sebastian Tenenbaum
Fastighetsvetenskap Kandidatnivå 15 hp Vårtermin 2019 Handledare: Peter Palm
Förord
Denna studie är det avslutande momentet inom Fastighetsföretagarprogrammet på Malmö Universitet och är på kandidatnivå vilket motsvarar 15 högskolepoäng. Studien genomfördes av Marcus Ganlid och Sebastian Tenenbaum under vårterminen 2019.
Vi vill rikta ett stort tack till alla studenter som tagit sig tid att besvara våra enkäter som ligger till grund för studien. Vi vill även tacka vår familj och vänner samt vår handledare Peter Palm för deras akademiska stöd och handledning under arbetets gång.
Abstract
Title: The digitized student housing of the future: What functions and services do students request in future student housing
Subject course: Real Estate Science, Degree Thesis 15 hp Author: Marcus Ganlid and Sebastian Tenenbaum
Advisor: Peter Palm
Keywords: Proptech, Digitalization, Smart houses, TAM, Student housing
The progress of digitization leaves few industries untouched. Digitization leads to higher efficiency and reduced costs. This will benefit property owners who get a more efficient property management with reduced overhead costs and tenants who can get a higher quality of life in their accommodation. But so far, digitalization has mainly gone to commercial and public buildings and has not yet had any major impact on private homes. The real estate industry is now in a transformation phase and even private homes will be more digitized than they are today. This means that the homes will have more technical functions and become more advanced. However, digitalization on the home side has not received as much attention in academic and non-academic writings. Even less attention has been paid to the digitization of student housing. Therefore, the purpose of this study to investigate what students want in future digitized student accommodation.
The question is answered through a questionnaire. The survey was sent to students in Malmö in order for them to answer what functions and services they would like in a more digitized accommodation. After analysis of the survey, it seems like a built-in Wi-Fi in the building and a smartbox were you can collect packages from shopping online are the most requested features. This is something that real estate companies can implement to continue developing their service offering.
Sammanfattning
Titel: Framtidens digitaliserade studentboenden: Vilka funktioner och tjänster efterfrågar studenter i framtidens studentboende
Ämne, kurs: Fastighetsvetenskap, Kandidatnivå 15 hp Författare: Marcus Ganlid och Sebastian Tenenbaum Handledare: Peter Palm
Nyckelord: Proptech, Digitalisering, Smarta byggnader, TAM, Studentbostäder
Digitaliseringens framfart lämnar få branscher oberörda. Digitaliseringen leder till högre effektivitet och minskade kostnader. Detta kommer gynna fastighetsägare som får en
effektivare fastighetsförvaltning med minskade omkostnader som följd och hyresgäster som kan få högre livskvalité i sitt boende. Men hittills så har digitaliseringen främst tagit sig till kommersiella och offentliga byggnader och har ännu inte haft några större avtryck i
privatbostäder. Fastighetsbranschen befinner sig nu i ett transformationsskede och även privatbostäder kommer att bli mer digitaliserade än vad de är i dag. Detta innebär att bostäderna kommer att få mer tekniska funktioner och bli mer avancerade. Men ännu har digitaliseringen på bostadssidan inte fått lika mycket uppmärksamhet i varken akademiska och icke akademiska skrifter. Ännu mindre uppmärksamhet har digitaliseringen av
studentbostäder fått. Därför är denna studies syfte att undersöka vad studenter efterfrågar i framtidens digitaliserade studentboende.
Frågeställningen besvaras genom en enkätundersökning. Dessa har skickats ut för att få studenter i Malmö att svara på vilka funktioner och tjänster de efterfrågar i ett mer
digitaliserat boende. Efter analys av enkätundersökningen visar det sig att ett inbyggt Wi-Fi i byggnaden och en smartbox för att hämta paket från e-handeln är den mest efterfrågade funktionerna. Detta är något som fastighetsbolagen kan ta till sig för att fortsätta utveckla sitt tjänsteutbud. Fastighetslösningar är främst till för att höja livskvalitén för de boende.
Innehållsförteckning
1. INTRODUKTION ... 1
1.1SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 2
1.2AVGRÄNSNINGAR ... 2
1.3DEFINITIONER OCH BEGREPP ... 2
2. DIGITALISERING ... 4 2.1DIGITALISERING I FASTIGHETSBRANSCHEN... 4 2.2SMARTA BYGGNADER ... 4 2.3BYGGSTENAR ... 5 2.4SMARTA FASTIGHETSLÖSNINGAR ... 6 2.5FINTECH ... 7 2.6PROPTECH ... 7 2.7DELNINGSEKONOMI ... 9
2.8TECHNOLOGY ACCEPTANCE MODEL ...10
3. METOD ... 12 3.1EMPIRI ...12 3.2FRÅGEKONSTRUKTION ...13 3.3GENOMFÖRANDE...13 3.4BORTFALLSANALYS ...14 4. RESULTAT ... 16 4.1RESPONDENTER ...16 4.2ENKÄTSVAR ...18 4.2.1FUNKTIONER FÖR APP ...18
4.2.2ANLÄGGNINGSORIENTERADE FASTIGHETSLÖSNINGAR ...19
4.2.3VILKA FUNKTIONER VÄRDESÄTTS HÖGST ...21
5. ANALYS OCH DISKUSSION ... 22
5.1FUNKTIONER I APP ...22
5.2ANLÄGGNINGSORIENTERADE FASTIGHETSLÖSNINGAR ...22
5.3VILKA FUNKTIONER OCH TJÄNSTER VÄRDESÄTTS HÖGST ...23
5.4RESPONDENTERNAS EGNA FÖRSLAG PÅ FUNKTIONER/TJÄNSTER ...24
6. SLUTSATS ... 25
6.1FORTSATTA STUDIER ...26
REFERENSER ... 27
BILAGA ... 29
1. Introduktion
Digitalisering är ett begrepp som har börjat användas mer frekvent i vår nutid. Just ordet “digitalisering” kan ibland vara missvisande då den digitala tekniken inte är något nytt. Digitalisering som begrepp ska snarare ses som ett samlingsnamn för den omställningen mot en mer uppkopplad och automatiserad framtid (Computer Sweden, 2018). Sverige har kommit långt med sin digitala infrastruktur, som har lagt grund för den kommande digitala framtiden. Detta skapar möjligheter för alla branscher att kunna utvecklas. Dem branscher som idag inte redan har blivit digitaliserade kommer troligtvis att bli det i någon form. Fastighetsbranschen som vanligtvis brukar vara beskyllt för att generellt inte ligga i framkant är numera över riksgenomsnittet av branscher när det kommer till digitalisering enligt, Vismas digitaliseringsindex (Visma, 2018).
Digitalisering inom fastigheter har fått ett eget begrepp “PropTech” som påminner om begreppet “FinTech” inom finansbranschen. Begreppet är en sammanslagning av orden “Property” och “Technologies” (Baum, 2017). Idag har digitaliseringen främst satt sina spår på den kommersiella och offentliga sidan av fastighetsbranschen, men ännu inte på
bostadsmarknaden. Ännu mindre genomslag har digitaliseringen haft på studentbostäder (Svensk Byggtjänst, 2017). För att komplettera dem studier kring digitalisering i fastigheter som finns i dagsläget som exempelvis Baums studie “PropTech 3.0: Framtiden inom
fastigheter” (2017), så kommer denna studie att undersöka vad studenter efterfrågar inom digitaliseringen av studentbostäder. Vad studenterna faktiskt saknar i sina nuvarande bostäder och hur detta skulle kunna kompletteras med mer digitala funktioner. Exempel på en sådan funktion skulle kunna vara ett flöde där hyresgästerna kan utbyta information med sina grannar. Syftet är att undersöka vilka digitala funktioner eller tjänster som efterfrågas och vilka som är mest efterfrågade. Detta för att undersöka vilka funktioner eller tjänster en digital plattform skulle kunna innehålla för dem boende samt vilka funktioner en byggnad kan tänkas ha i framtiden.
1.1 Syfte och frågeställningar
Studiens syfte är att undersöka vad studenter i Malmö efterfrågar i ett mer digitalt och
uppkopplat boende. Detta för att undersöka vilka funktioner och tjänster som värdesätts högst av studenter i ett framtida digitaliserat boende och varför. Denna kunskap kan sedan
användas av fastighetsbolag i sitt digitaliseringsarbete. Frågeställningarna som kommer besvaras:
● Vilka digitala funktioner eller tjänster i boendet efterfrågar studenter?
● Vilka av dessa funktioner eller tjänster värdesätts högst av studenter och varför?
1.2 Avgränsningar
Denna studie kommer att geografiskt avgränsa sig till studenter som bor i studentbostäder i Malmö. Studien kommer baseras utifrån studenternas perspektiv och inte ur ett
fastighetsägarperspektiv. Hänsyn till kostnader för dessa installationer eller om det är tekniskt genomförbart i dagsläget kommer inte att tas.
1.3 Definitioner och begrepp
AppFörkortning av applikation som är ett datorprogram till datorer eller mobila enheter som är avsett för en viss tillämpning (Nationalencyklopedin, 2019-04-29).
Automatisering
Innebär att steg i processen utförs automatiskt, vilket gör att processen helt eller delvis utförs av sig själv (Nationalencyklopedin, 2019-04-29).
Digitalisering
Är begreppet som beskriver dem digitala förändringarna de i processer och system som företag och organisationer använder sig av. På engelska benämnt “digitalization”. (SOU 2016:85).
Digital teknik
Handlar om att beskriva en analog signal med en digital representation och är på engelska benämnt “digitization” (SOU 2016:85).
Fastighets-FinTech
En avgränsad del av FinTech-sektorn (Baum, 2017).
FinTech
Användningen av teknik och innovativa affärsmodeller inom finansiella tjänster (World Economic Forum, 2015).
Individuell mätning och debitering
Innebär att energianvändningen för varje enskild bostad mäts och debiteras individuellt. Det som kan mätas individuellt i bostaden är mängden tappvarmvatten, el-energi, värmeenergi och även komfortkyla kan innefattas i vissa fall (Siggelsten, 2010).
IoT – Internet of Things
Möjliggör att olika komponenter kan ha en informationsförsörjning men även kunna ha möjligheter till fjärrdetektering eller fjärrstyrning, vilket skapar möjligheter att slå av och på system från distans (Baum, 2017).
Sensor
Samlingsbegrepp på anordning som känner av absolutvärdet eller ändringen av en fysikalisk storhet som tryck, temperatur, flödeshastighet, pH-värde, intensiteten för ljus, ljud eller radiovågor och omvandlar informationen till en form som lämpar sig för ett datainsamlande system (Nationalencyklopedin, 2019-04-29).
Smartbox
Möjliggör flexibel leverans och upphämtning av paket från e-handeln och går under flera samlingsnamn (Fastighetsnytt, 2017).
PropTech
Olika tekniska lösningar som har koppling till fastighetsbranschen kallas för Property Technology och är en kombination av Fintech och property. (Kairos Future, 2018).
Wi-Fi
2. Digitalisering
Digitalisering är ett relativt nytt begrepp. Digitaliseringen har påverkat många branscher men det finns fortfarande många kvar att digitalisera. Fastighetsbranschen har till viss del blivit digitaliserad men detta har främst handels- och kontorsfastigheter märk av denna förändring (Fastighetsägarna, 2018). Inom detta område finns det en större mängd underlag med forskning och studier i. Däremot har digitaliseringen ännu inte slagit igenom på bostadssektorn. Här är forskningsområdet relativt smalt och antalet akademiska skrifter som berör digitaliserade studentbostäder är ännu mer begränsat.
2.1 Digitalisering i fastighetsbranschen
Fastighetsägarna (2018) skriver i sin rapport “Lysande utsikter för fastighetsbranschen” att fastighetsbranschen likt andra branscher har ett behov av att förhålla sig till den digitala omställningen. Den behandlar hur omställningen till en mera digital närvaro kommer att påverka möjligheterna för fastighetsföretagen att delvis effektivisera sin kärnverksamhet samt ge möjlighet till att utveckla sidoverksamheter. Fastighetsbranschen är inne i ett digitalt transformationsskede men detta är främst märkbart för hyresgäster i kommersiella och offentliga byggnader i jämförelse med hyresgäster av privatbostäder (Fastighetsägarna, 2018).
2.2 Smarta byggnader
Smarta byggnader är ett begrepp för att beskriva byggnader som använder sig av teknik i samverkan. Det finns två typer av smarta byggnader, dels så finns det byggnader som använder sig av tekniska plattformar för att vara mer effektiva och dels byggnader som stödjer tekniska plattformar, exempelvis datacenter åt Google, Facebook etc. Det finns flertalet definitioner om vad en smart byggnad innebär men dessa är skapade av konsultbolag åt sina kunder. Enkelt beskrivet så innebär en smart byggnad att driften av byggnadens system fungerar så effektivt som möjligt tack vare automatiserad teknik. Detta innebär att dem smarta byggnaderna är gröna byggnader tack vare sin effektivitet vilket också bidrar till att göra dem hållbara (Baum, 2017). Några av dem nya tekniska verktygen som har störst inverkan på de smarta byggnaderna är dataanalys, molnteknologi, artificiell intelligens och Internet of Things. En smart byggnad kan generera mervärde åt fastighetsägare samt hyresgäster men även åt leverantörer som levererar tekniska lösningar. Dessa leverantörer
kommer få en viktig roll i det nya ekosystemet som bildas kring smarta byggnader (Fastighetsägarna, 2018).
2.3 Byggstenar
För att de olika tekniska funktionerna ska kunna samexistera i en och samma byggnad så krävs det att systemen är anpassningsbara. Det krävs att byggnaden i grunden är utrustat med system och andra tekniska lösningar som kan bearbeta insamlad data från olika källor. Detta för att kunna nyttja datan i syfte att styra och övervaka byggnadens prestanda. De tekniska funktionerna ska vara smidiga att anpassa för att slippa ominstallation om ny utrustning ska installeras i byggnaden (Deloitte, 2016). Komponenter som är väsentliga byggstenar för att vara en smart byggnad är följande:
– Fysisk infrastruktur: Är grundläggande för att en smart byggnad ska fungera väl. De viktiga byggstenarna i denna del är allt ifrån avfallssystem och VVS till telekommunikation.
– Sensorer och styrsystem: För att skapa förutsättningar att forma en smart byggnad krävs det att sensorer placeras ut i byggnaden. Sensorerna samlar in data kring tre olika perspektiv; fastighetens tekniska prestanda, fastighetsförvaltningen och hyresgästernas mönster. Den insamlade informationen kan sedan användas av fastighetsägaren. Att kombinera den insamlade datan med installerad som sensorer eller styrsystem i fastigheten innebär detta att händelser kan förutspås och fastighetsägaren har då möjlighet att kunna agera proaktivt.
– Uppkoppling: Det är viktigt att sensorerna och hårdvaran installeras samt kopplas ihop med varandra för att en smart byggnad ska kunna fungera. Uppkopplingen kan ske via trådbunden teknik men även via trådlösa lösningar såsom Wi-Fi, Bluetooth och 4G/5G.
– Plattformar: Genom att samla in all data till en sammanställande plattform leder det till att den insamlade data blir lättöverskådlig och beslut kan fattas utifrån denna information. Utifrån de ovanstående komponenterna skapas nya tjänster inom smarta fastigheter.
2.4 Smarta fastighetslösningar
Det finns två perspektiv på smarta fastighetslösningar, beroende på vem som kommer nyttja lösningarna. De anläggningsorienterade fastighetslösningarna är tänkta att effektivisera fastighetsförvaltningen och de boendeorienterade fastighetslösningar är främst till för att höja livskvalitén för de boende (Northstream, 2018).
Anläggningsorienterade fastighetslösningar
I de anläggningsorienterade fastighetslösningarna är dessa nedanstående komponenter centrala för att byggnaden ska kunna vara smart:
- Sensorer för att kunna styra och optimera temperaturer samt flöden, detta under samlingsnamnet VVS-lösningar.
- För att minska elförbrukningen inom belysningen krävs automatiska system som även kan fjärrstyras manuellt.
- Sensorer som läser av förbrukningen av el vilket leder till att de boende tydligt kan se hur mycket de konsumerar. Detta under samlingsnamnet elektricitetlösningar.
- Inom fastighetsdrift sker smarta lösningar som gör att komponenterna som installerats i byggnaden själva meddelar om när de behöver bytas ut. Detta för att förebygga att viktig data förloras om de skulle sluta fungera.
- Teknologi inom säkerhet för dem boende skulle exempelvis kunna vara igenkänning av ansikten och smarta larmsystem.
- Inbyggt Wi-Fi som täcker hela fastighetens area.
Boendeorienterade fastighetslösningar
I de boendeorienterade fastighetslösningarna är dessa följande komponenter centrala för att byggnaden ska kunna vara smart:
- El- och vattenförbruknings lösningar som gör det enkelt för dem boende att kunna förstå och övervaka sin egen förbrukning.
- Nya kommunikationssätt som förenklar kommunikationen mellan fastighetsskötare och dem boende. Detta utifrån applikationer i telefoner till digitala anslagstavlor kan erbjuda frågor och svar samt felanmälningshantering.
- Kommunikation mellan de boende kan genom plattformar där informationsflödet skulle bli mer transparent.
2.5 FinTech
FinTech står för Financial technology och är ett samlingsbegrepp för alla typer av tekniska innovationer som används för att stödja eller tillhandahålla finansiella tjänster. Aktörer verksamma i denna sektor benämns som FinTech-bank eller FinTech-bolag. Definitionen av en FinTech-bank eller FinTech-bolag är bred och förändras allt eftersom då det är ett begrepp och bransch som förändras efter utvecklingens gång. För att kallas FinTech-bank så anser Europeiska Centralbanken utifrån deras rapport “Vägledning vid bedömning av
tillståndsansökningar från fintech-kreditinstitut” att en sådan bank har ”en affärsmodell i vilken produktion och leverans av bankprodukter och tjänster baseras på teknikgrundad innovation”. Alla leverantörer av finansiella tjänster som traditionella storbanker eller försäkringsbolag använder sig idag av mer tekniska lösningar och blir allt mer beroende av dessa. Skillnaden med traditionella aktörer som har finansiella lösningar eller tjänster som kärnverksamheten, så har FinTech-bolag tekniska lösningar och innovationer som utgör kärnan i affärsverksamheten. (Europeiska Centralbanken, 2018)
2.6 PropTech
PropTech kan ses som en avgränsad del FinTech sektorn. I rapporten The Pulse of Fintech (2016) från KPMG så menar de att aktörerna som är verksamma i FinTech-sektorn kan delas in i följande industrisegment: ● Utlåningstjänster ● Betalnings-/faktureringstjänster ● Personlig finans-/förmögenhetsförvaltning ● Pengaöverföring ● Blockkedjor/Bitcoin ● Institutionella/kapitalmarknadstjänster ● Gräsrotsfinansiering ● Försäkringstjänster
Dessa ovanstående segmenten är relevanta för fastighetsbranschen. Aktörer som är verksamma och agerar inom samtliga av dessa segment kallas för PropTech-bolag. Men PropTech är inte bara en delmängd av FinTech utan en sammanslagning av FinTech, smarta fastigheter och delningsekonomi. Illustrerat nedan av Baum (2017).
Figur 1. PropTechs delsektorer (Baum, 2017)
Som det går att utläsa från figuren ovan så består begreppet PropTech av FinTech, smarta fastigheter och delningsekonomi. Dessa tre sektorer är:
Fastighets-FinTech - plattform som underlättar ägandet av fastigheten. Plattformen skulle kunna underlätta informationsutbyte eller verkställa transaktioner som rör ägande av tillgångar eller hyresavtal. Denna sektor är knuten till kapitalmarknaden för fastigheter.
Delningsekonomi - plattform som skulle kunna underlätta användningen av fastighetens gemensamma anläggningar. Till exempel bokning av gemenskapsutrymme, hyra av tillgång eller tjänst. Denna plattform stödjer användarna av fastigheten.
Smarta fastigheter - plattform som skulle kunna underlätta driften och förvaltningen av fastigheter. Kan i realtid övervaka byggnadens prestanda och tillämpa effektiv styrning och övervakning tack vare sensorer och system i samverkan. Denna plattform stödjer
I tabellen nedan av Baum (2017) så illustreras de vertikala PropTech-sektorerna och de horisontella drivkrafterna, tillsammans utgör dessa begreppet PropTech.
Tabell 1. Vertikala och horisontella PropTech-sektorer (Baum, 2017).
De tre vertikala delsektorer i tabellen utgörs av Fastighets-FinTech, Delningsekonomi och Smarta fastigheter. Tabellen ovan visar vilken av de tre horisontella drivkrafterna
information, transaktion och förvaltning som respektive sektor använder sig av. De tomma fälten innebär att drivkraften inte är relevant för just den sektorn.
2.7 Delningsekonomi
Enligt SOU rapporten “Delningsekonomi - På användarnas villkor” (2017) så defineras delningsekonomi som ”ett ekonomiskt system där tillgångar eller tjänster delas mellan privatpersoner, med eller utan ersättning, ofta med hjälp av internet”. Men delningsekonomi handlar också om att dela underutnyttjade resurser, detta kan vara p-platser som står tomma, verktyg som inte används eller arbetskapacitet som annars inte hade nyttjats (SOU, 2017:26).
Under de senaste åren har delningsekonomin blomstrat mycket tack vare den digitala
utvecklingen, från att ett koncept har funnits på en lokal nivå till att kunna finnas på en global nivå. Delningsekonomi är dock inget nytt fenomen utan har funnits under lång tid. Detta då det har skett byten av tjänster och verktyg mellan människor sedan långt tillbaka i tiden. Den annars påstådda trögrörliga fastighetssektorn har påverkats kraftigt av företag såsom
WeWork, Xbed och Airbnb som är lyckade företag inom fastighetsbranschen. Gemensamt för dessa företag är att de använder delningsekonomi som kärna i sin affärsverksamhet. Företagen har förändrat människors syn på hur vi ser på arbetsplatser och att hyra rum. Detta har blivit ett teknologiskt, ekonomiskt och socialt fenomen (Botsman & Rogers, 2010).
Delningsekonomin fortsätter att växa och förs framåt av utvecklingen inom information- och kommunikationsteknologi, webbaserade forum, social handel och ökad
konsumentmedvetenhet menar Wang & Zhang (2012).
2.8 Technology Acceptance Model
Användaracceptans är en viktig del när ny teknik ska implementeras. För att bättre kunna förstå och analysera vilken avsikt människor har att använda ett system utvecklade Fred D. Davis modellen “Technology acceptance model” (TAM) på 1980-talet. Detta är en vanlig modell för att förutse och förklara hur användare kommer att acceptera och använda ny teknologi. Modellen mäter hur troligt det är att en person kommer att använda ett system utifrån variablerna uppfattad användbarhet och uppfattad användarvänlighet. För att en person frivilligt ska använda sig av ett system så måste denna uppfatta en användbarhet av systemet (Diop, Zhao & Van Duy, 2019).
I figur 2 av Diop, Zhao & Van Duy (2019) så illustreras en persons uppfattning av nyttan med systemet utifrån variablerna uppfattad användbarhet och uppfattad användarvänlighet.
Figur 2. TAM-modellen av Diop, Zhao & Van Duy (2019).
Variablerna uppfattad användbarhet och uppfattad användarvänlighet är de viktigaste
variablerna i modellen. Dessa påverkar personens attityd till systemet och huruvida personen kommer använda systemet eller inte. Förklaring nedan av de olika variablerna i
TAM-modellen:
Uppfattad användbarhet (Perceived Usefulness ) - Hur användaren uppfattar att systemet kommer tillföra något som underlättar för användaren.
Uppfattad användarvänlighet (Perceived Ease of Use) - Hur användaren uppfattar enkelheten i att använda systemet.
Attityd till användning (Attitude Towards Use) - Användarens attityd till systemet beror på variablerna uppfattad användbarhet och uppfattad användarvänlighet. Uppfattar inte användaren någon nytta med systemet så spelar det ingen roll om det är enkelt att använda. Likadant omvänt, om ett system är komplicerat att använda så minskar motivationen att använda detta.
Avsikt att använda (Intention to Use) - En variabel som mäter en persons avsikt att använda ett system.
3. Metod
Utifrån ett vetenskapsteoretiskt perspektiv bör valet av forskningsmetod baseras och anpassas efter studiens syfte (Silverman, 2010). Kvantitativa metoder betecknar olika sätt att samla in kvantitativ data där enkät- och intervjuundersökningar är de vanligaste (Eliasson, 2013). Då studien behandlar vad studenter efterfrågar inom bostadsdigitalisering så har
enkätundersökningar använts, därför är en kvantitativ metod vald. Detta för att nå hög
reliabilitet och validitet. Kritiken med denna metod som redovisning är att det kan leda till att relevant kvalitativ information går till spillo.
För att kunna besvara frågeställningen så hartidigare akademiska studier analyserats för att ta reda på vad som är omnämnt inom digitalisering inom fastighetsbraschen. Vidare har
befintliga funktioner och tjänsteutbud från fastighetsbolag studerats och analyserats. Detta för att lägga grunden för enkätfrågorna. Då tidigare akademiska studier har behandlat
digitaliseringen av fastighetsbranschen i stort finns det få studier som behandlar
studentbostäder och digitalisering. Därför är studiens syfte att undersöka vilka funktioner och tjänster studenter efterfrågar i sitt boende.
3.1 Empiri
Enkäten bestod av frågor med förutbestämda svarsalternativ med en avslutande fråga där de som svarat kunde formulera ett eget svar om vad efterfrågas. De som besvarat enkäten kommer vidare att benämnas respondenter. Resultatet visar på faktiska siffror och ger ett tydligt resultat. Vid utformningen av enkäten har validitet och reliabilitet varit två
grundläggande begrepp, detta för att avgöra om resultatet kan anses som användbart och tillförlitligt (Ejlertsson, 2014). Ejlertsson (2014) definierar begreppen som följande; med validitet menas att enkätfrågorna mäter det de är avsedda att mäta och är utformade efter detta. Reliabiliteten mäter studiens tillförlitlighet, vilket betyder att mätningen kan upprepas och ge ett resultat som är liknande (ibid.). Målet med enkäten var att få så hög validitet och reliabilitet som möjligt.
3.2 Frågekonstruktion
En viktig och central del när det kommer till enkätmetodik är hur enkätens frågor utformas. (Ejlertsson, 2014; Berntson et al., 2016). Det är viktigt att enkätens frågor är baserade på en teoretisk föreställning för att få en bra undersökning samt att frågorna följer studiens
övergripande frågeställning. (Berntson et al., 2016). Hur frågorna formuleras är avgörande för att informationen som samlas in ska nå önskad kvalité. Om frågorna är dåligt formulerade kan detta leda till att slumpvariationen blir stor och därmed ge en låg reliabilitet (Ejlertsson, 2014). När enkätfrågorna utformades så undveks branschtermer som hade kunnat missförstås av respondenterna. Enkätfrågorna är baserade på litteratur och befintliga funktioner hos fastighetsföretagen MKB (2019) och Tosito (2019). Gemensamt för dessa fastighetsbolag är att de har ett pågående digitaliseringsarbete. Det som har studerats har varit olika
anläggningsorienterade och boendeorienterade lösningar som gör att en byggnad kan klassas som smart. Funktioner och tjänsteutbud i företagens app har därför studerats och analyserats. Då syftet var att få fram vilka funktioner respondenterna värdesatte högst så utformades frågan vad studenterna var villiga att betala extra i månaden, detta då det visar på vilka funktioner som respondenterna värderar högst. För att ta reda på information om respondenterna ställdes bakgrundsfrågor om kön, ålder, vilket boende och boendeform. Bakgrundsfrågorna gjorde det möjligt att undersöka om svaren på frågorna skiljde sig mellan olika grupper.
3.3 Genomförande
Inledningsvis undersöktes marknaden för att få fram vilka funktioner och tjänster som finns i dagsläget för att ta reda på vilka som var intressanta att ta vidare till enkäten. För att se vilka funktioner och tjänster som respondenterna efterfrågade så ledde detta till att
enkätundersökningen genomfördes mellan datumen 26 april till 13 maj 2019. Enkäten var utformad via Google formulär och respondenternas svar var anonyma. Facebook-grupper avsedda för boende i de olika fastigheterna har använts för att nå studenterna. MKB och Heimstaden som förvaltar studenthusen har lämnat sitt godkännande för utskick i Facebook-grupper. Syftet att använda Facebook-grupper var för att nå så många studenter i Malmö som möjligt och för att göra det enkelt för att besvara enkäten på valfri plats och tid. Vid
sammanställningen av svaren användes Excel som verktyg för att sammanställa resultat och diagram. För ökad validitet hade enkätundersökningen kunnat vara öppen under längre tid
samt att utskicket hade kunnat upprepas i Facebook-grupperna. Detta hade eventuellt kunnat leda till att fler studenter hade sett enkäten samt haft längre tid på sig att besvara den. Då enkäten var grundläggande för studien prioriterades tiden på att utforma frågorna på ett så bra och tydligt sätt som möjligt. Detta ledde till att enkäten var öppen för svar under 18 dagar.
Om varje respondent skulle fått mer information och därmed till fullo förstå innebörden av de olika svarsalternativen i enkäten så hade även utfallet kunnat bli annorlunda. Resultatet skulle även kunna bli annorlunda i framtiden då fler boenden antagligen är digitaliserade, vilket förmodligen skulle bidra till att den generella kunskapen inom ämnet blir högre.
3.4 Bortfallsanalys
Bortfallsproblemet har ökat under flera decennier vilket är viktig att vara medveten om (Ejlertsson, 2014). Enkäten har skickats ut till Facebook-grupper avsedda för de boende i studenthusen, vilket har lett till bortfall i svarsfrekvensen. De studenter som inte är
medlemmar i dessa grupper kan tänkas vara mindre intresserade av ny teknik och därmed inte använder sig av tjänster som Facebook. Bortfallet kan även bero på att de tillfrågade
studenterna inte finner ämnet intressant. Det kan även bero på att studenternas Facebook-flöde fylls av annat innehåll som är mer intressant för studenten, vilket kan leda till att de inte besvarade eller uppmärksammade enkäten. I Facebook-grupperna finns det även gamla studenter som numera är färdigutbildade men är kvar i grupperna. Detta kan förklara varför alternativet “annat” i enkäten valts. I de tillfrågade studentboenden är det sammanlagt 1599 stycken lägenheter varav 665 av dessa tillhör Malmö studenthus (2019) och resterande 934 tillhör MKB (2019). I Facebook-grupperna i dessa fastigheter är det sammanlagt 3852
personer som är medlemmar, vilket tyder på att det kan vara många personer som bott i dessa fastigheter som har flyttat men ännu inte lämnat Facebook-grupperna. Det kan även vara utomstående personer som är med i dessa grupper, exempelvis bekanta till de boende. Detta leder till att svarsfrekvensen utifrån antal lägenheter är 7,8% och 3,2% utifrån antalet
medlemmar i Facebook-grupperna. Detta är beräknat på de 124 respondenterna. Antalet svar på de fyra första enkätfrågorna var 124 men sjönk under nästkommande frågor. Detta kan bero på att de fyra första frågorna var kortare och enklare att besvara. Nästkommande frågor innebar att respondenten var tvungen att tänka igenom vilka funktioner och tjänster som hen värdesätter. Svarsfrekvensen på fråga 5 och 6 var 123 respektive 120, vilket ändå är högt relativt till den totala mängden på 124 respondenter. På fråga 7 är dock antalet respondenter
91 stycken vilket kan tyda på att de 33 respondenterna som inte svarat är mindre villiga att välja funktioner om dessa skulle innebär en högre hyra.
Då svarsfrekvensen är relativt låg kan inga större generaliseringar göras. Dock visar resultatet tydligt på vilka funktioner och tjänster som efterfrågas. Detta ger en fingervisning vad
respondenterna efterfrågar för funktioner och tjänster. Reliabiliteten i studien kan därmed ses som tillräckligt tillförlitlig för att kunna ge en fingervisning, trots att resultatet skulle kunna bli annorlunda om svarsfrekvensen hade varit högre och därmed visat ett mer generellt resultat. För att studiens validitet ska öka måste olika perspektiv tas i hänsyn i studien, detta för att leda fram till ett resultat som kan anses som användbart och tillförlitligt (Ejlertsson, 2014). Genom att enkätfrågorna är noggrant utvalda och relaterade till litteraturen samt förhåller sig till syftet leder detta perspektiv till ökad validitet. Ett annat perspektiv är att enkätfrågorna besvarades av rätt målgrupp vilket har gjorts i studien då enkäten riktades till Facebook-grupper för studentboenden i Malmö. Validiteten i studien bedöms därmed som tillförlitlig då studiens primärdata utgår ifrån den kvantitativa undersökningen som besvarats av studenter. En extra enkätfråga som besvarar om respondenten är student eller inte hade kunnat adderas till enkäten, detta för att öka validiteten. Om personen är student eller inte kan delvis utläsas under frågan vilket studentboende personen bor i eller om hen bor i någon annan typ av boende.
4. Resultat
I detta avsnitt presenteras resultatet från enkätundersökningen. Undersökningen gjordes för att ta reda på vilka funktioner eller tjänster som studenter efterfrågar i framtidens
studentboenden. Redovisningen av enkäten delas upp i två delar under detta kapitel, första delen där bakgrundsfakta om respondenterna ges och en andra del som redovisar enkätsvaren. Enkätens avslutade fråga angående egna förslag på funktioner eller tjänster i boendet tas upp i avsnittet “5.1.4 Analys och diskussion” då de svaren är svåra att presentera med diagram och tabeller. Därför lämpar det sig att bättre analysera de enskilda svaren som tillsammans bidrar till att besvara syftet.
4.1 Respondenter
Enkäten har riktats till Facebook-grupper avsedda för de boende i de olika studenthusen. Syftet med detta har varit att enbart få studenter att svara på enkäten vilket annars kan vara svårt att filtrera bort. Detta resulterade i att enkäten besvarades av 124 personer.
Bakgrundsfakta om respondenternas kön, ålder, i vilket studenthus och lägenhetens utformning redovisas i figurerna 3-6.
Figur 3. Fördelning av respondenternas kön.
Enkätsvaren i figur 3 visar att 64,5% av respondenterna utgjordes av kvinnor, 33,9% män och 1,6 % svarade annat.
Figur 4. Fördelning av ålder.
Enkätsvaren i figur 4 visar att 8,9 % av respondenterna uppgav att de är mellan 18-20 år gamla, 67,7% uppgav att de är mellan 21-25 år gamla, 18,5% uppgav att de är mellan 26-30 år gamla, 2,4 % uppgav att de är 31-35 år gamla och 2,4 % uppgav att de är äldre än så. Ur figur 3 och 4 går det att utläsa att majoriteten av respondenterna är kvinnor i åldern 21-25 år.
Enkätsvaren i figur 5 visade att 25,8% är boende i Rönnen, 21 % i Malmö studenthus i Rosengård, 14,5% i Annat boende, 11,3% i Stapelbädden och 10,5% i Sommarstaden. 5,6 % uppgav att de bor i Dalaplan respektive Sege Park, 4,0 % i Xantippa och 1,6 % uppgav att de bor i Svante.
Figur 6. Respondenternas lägenhetstyp.
I figur 6 går det att utläsa att majoriteten, 79 %, av respondenterna uppgav att de bor i ett rum med eget kök och WC. 0,8 % uppgav att de bor i enkelrum med gemensamt kök och WC.
4.2 Enkätsvar
4.2.1 Funktioner för app
I figur 7 nedan så redovisas svaren på enkätfråga 5 över vilka funktioner som är mest eftertraktat att ha i en app för boendet. Denna fråga besvarades av 123 respondenter.
Figur 7. Redovisning av respondenternas svar av vilka funktioner och tjänster som efterfrågas i en app. Angivet
i antal röster per alternativ.
På frågan om en app skulle finnas till ett studenthus så svarade 116 respondenter vilket motsvarar 94,3% av samtliga svarande att de skulle vilja ha funktionalitet för
“Delningstjänster” såsom t.ex. bokning av privata eller gemensamma resurser som p-plats, lokal eller verktyg. Näst mest efterfrågat är funktion för “Felanmälan” direkt i en app där 104 respondenter vilket motsvarar 84,6% av samtliga efterfrågade. Minst efterfrågat är
funktionalitet för “Beställning av externa tjänster” som exempelvis take-away, städning eller liknande, det efterfrågas av 48 stycken respondenter vilket motsvarar 39 % av
respondenterna.
4.2.2 Anläggningsorienterade fastighetslösningar
I figur 8 nedan så redovisas svaren på enkätfråga 6 över vilka funktioner som är mest eftertraktade att ha i byggnaden. Denna fråga besvarades av 120 respondenter
Figur 8. Redovisning av respondenternas svar på vilka Anläggningsorienterade fastighetslösningar som är mest
eftertraktade. Angivet i antal röster per alternativ.
Vilka anläggningsorienterade fastighetslösningar som respondenterna efterfrågar så svarade 77 stycken respondenter vilket motsvarar 64,2% av samtliga svarande att de skulle vilja ha ett inbyggt “Wi-Fi i hela byggnaden som ingår i hyran”. Den andra mest efterfrågade
fastighetslösningen är en “Smartbox” för att hämta ut paket från till exempel e-handel där 68 stycken respondenter vilket motsvarar 56,7% av samtliga svarande att de efterfrågar. Den minst populära funktionen är “Individuell mätning och debitering av värme och vatten” vilket 30 % av respondenterna svarade att de vill ha.
4.2.3 Vilka funktioner värdesätts högst
I figur 9 så redovisas enkätfråga 7 över vilka funktioner respondenterna kan tänka sig en högre månadskostnad för. Denna fråga besvarades av 91 respondenter.
Figur 9. Redovisning av resporndernas svar av vilka funktioner man kan tänka sig en högre månadskostnad för.
Angivet i antal röster per alternativ.
För att undersöka vilken eller vilka funktioner respondenterna värderar högst utformades alternativet med formuleringen “Vilka funktioner respondenterna kan tänka sig att betala extra för”. Den funktionen som respondenterna värdesätter högst och kan tänka sig en högre månadskostnad för är “Wi-Fi i hela byggnaden som ingår i hyran”. Detta valde 56
respondenter vilket motsvarar 61,5% av respondenterna. Näst mest efterfrågat är en “Smartbox” där det går att hämta ut paket från e-handeln som efterfrågades av 30 stycken respondenter vilket motsvarar 33 % av samtliga svarande.
5. Analys och diskussion
I detta avsnitt redovisas analysen och diskussionen där den teoretiska referensramen
sammankopplas med det empiriska materialet. Det teoretiska tillsammans med det empiriska tolkas och ligger till grund för den avslutade slutsatsen.
5.1 Funktioner i app
Resultatet visar att 123 respondenter av 124 har besvarat denna fråga där delningstjänster och felanmälan är de mest eftertraktade funktionerna. Delningstjänster har blivit ett teknologiskt, ekonomiskt och socialt fenomen. (Botsman & Rogers, 2010) vilket kan förklara det höga resultatet på denna fråga. Även delningsekonomin fortsätter växa enligt Wang & Zhang (2012). Att felanmälan i app har det näst högsta resultatet kan förklaras av att behöva gå in på hyresvärdens hemsida eller behöva ringa in och felanmäla kan upplevas som omständigt. Att ha en funktion i en app där felanmälan skulle kunna lösas smidigt skulle innebära fördelar för både hyresgästen och hyresvärden. Detta genom att förenkla kommunikationen mellan parterna som att till exempel skicka en bild på problemet med en förklarande text. Detta genom att förenkla kommunikationen mellan parterna som flöde, betala hyran och information om din bostad hamnade på liknande resultat där mer än hälften av
respondenterna valde dessa alternativ. Detta kan bero på att det redan finns plattformar för dessa tjänster. Enligt TAM-modellen så krävs det att användaren ser nyttan med en funktion för att hen ska börja denna funktionen (Diop, Zhao & Van Duy, 2019). Beställning av externa tjänster är det alternativ som fått lägst resultat vilket kan förklaras genom att respondenterna inte använder sig av dessa funktioner ännu eller att de väljer att gå direkt till leverantörens hemsida eller app. Då det lägsta resultatet är 39% tyder detta ändå på att tjänsten är relativt efterfrågad men att den inte borde värderas lika högt som de andra alternativ som fått högre svarsfrekvens.
5.2 Anläggningsorienterade fastighetslösningar
Resultatet visar på att 120 av 124 respondenter har besvarat på denna fråga. Att ha inbyggt Wi-Fi i byggnaden var den mest efterfrågade funktionen i byggnaden enligt respondenterna. I dagsläget är detta ingenting som fastighetsbolag erbjuder till hyresgäster av privatbostäder, vilket leder till en affärsmöjlighet fastighetsbolagen borde ta vara på för att bredda sitt tjänsteutbud. Detta bör vara tekniskt möjligt samt att det används redan i kommersiella och
offentliga byggnader. Att ha en smartbox i sin byggnad är förståeligt att respondenterna efterfrågar då e-handeln är något som ökar och har ökat med tiden (Fastighetsnytt, 2017). Den minst efterfrågade funktionen är individuell mätning och debitering av värme och vatten. Anledningen kan bero på att respondenterna inte är tillräckligt insatta i hur systemet
individuell mätning och debitering fungerar (Siggelsten, 2010). Det kan även bero på att respondenterna tycker systemet för debitering av värme och vatten är mindre bra. Dock visar svarsfrekvensen på 30% av respondenterna att de vill ha denna funktion, vilket tyder på att den inte ska förkastas samtidigt som att den inte borde värderas lika högt som de andra alternativ som fått högre svarsfrekvens.
5.3 Vilka funktioner och tjänster värdesätts högst
Resultatet visar att 91 av 124 respondenter har besvarat på denna fråga, vilket kan visa på att om respondenten skulle vara tvungen att betala för funktionen eller tjänsten så sjunker viljan att svara på denna fråga. De funktionerna som har högst efterfrågan av respondenterna är heltäckande Wi-Fi i byggnaden samt att ha en smartbox. Detta är en affärsmöjlighet fastighetsbolagen borde ta vara på för att bredda sitt tjänsteutbud. Framförallt då det är funktioner som respondenterna ser nytta med, vilket leder till att sannolikheten ökar för att de ska använda funktionen enligt TAM-modellen.
Att respondenterna har valt just Fi kan bero på att de i nuläget själva behöver köpa en Wi-Fi-router samt själva teckna ett internetabonnemang. Respondenternas lägenhet kan täckas av sina grannars Wi-Fi men eftersom lösenord krävs för uppkoppling leder detta till individuella Wi-Fi-lösningar. Detta kan ge upphov till frågan varför de inte delar på samma Wi-Fi.Wi-Fi är vanligt förekommande i kommersiella och offentliga byggnader så det borde vara möjligt att implementera även detta i privatbostäder.
Även smartbox har börjat dyka upp i kommersiella och offentliga byggnader. Då respondenterna tydligt kan se nyttan med denna funktion och tjänst som skulle kunna underlätta deras vardag. Detta för att slippa gå till närmsta paketutlämning som ofta är belägen i spel- och matvarubutiker och därmed inte behöva bära hem sina paket hela vägen från paketutlämningen. Därmed kan det tyda på att de värdesätter denna funktion tillräckligt högt för att kunna tänka sig en högre månadskostnad, vilket innebär att även detta är en affärsmöjlighet fastighetsbolagen kan titta närmare på.
De funktioner som respondenterna var minst villiga att betala för är funktion för
fastighetsflöde i en egen app och individuell mätning och debitering av värme och vatten. På frågan “4.2.1 Om en app hade funnits till ditt studentboende” så är funktion för flöde den tredje mest efterfrågade funktionen. Men om detta skulle innebära en högre månadskostnad så är det den minst efterfrågade. Detta skulle kunna bero på att respondenterna anser att det finns liknande tjänster som fyller samma funktion. Exempelvis Facebook-grupper för boende i en viss fastighet.
På enkätfrågan som redovisas under rubriken “4.2.2 Vilka funktioner skulle du vilja ha i byggnaden” så var Individuell mätning och debitering av värme av vatten det minst
efterfrågade alternativet och den näst minst efterfrågade alternativet om det skulle innebära en högre månadskostnad. Detta skulle kunna bero på att respondenterna är inte är insatta i hur systemet fungerar eller tycker det är ett dåligt system. Enligt TAM-modellen så är det viktigt att användarna ser nyttan med funktionerna och uppfattar de som användarvänliga. Och de funktioner som är mest efterfrågade är Wi-Fi inbyggt i byggnaden och en smartbox. Detta är funktioner som är enkla att använda och som för användaren tydligt fyller en funktion. Om ett system för Wi-Fi eller en smartbox utformas på ett användarvänligt sätt och personen ser nytta med systemet så är det hög sannolikhet att hen kommer att använda sig av funktionen.
5.4 Respondenternas egna förslag på funktioner/tjänster
I enkätens sista fråga kunde respondenterna skriva egna förslag, där var det endast 17 av 124 som valde att besvara frågan. Två av dessa svar var “better security” och “En funktion för att smidigt kunna kommunicera med sin hyresvärd och vakt” bägge svaren kom från samma studenthus. Vilket innebär att detta studenthus kanske behöver fokusera på trygghetsskapande lösningar. Detta visar på att olika studenthus behöver olika typer av fastighetsorienterade lösningar. Ett annat svar som är värt att belysa är “I tradeoffen mellan digitaliserat boende till högre hyra och oförändrad hyra väljs oförändrad hyra”. Vilket kan visa på att viljan att ha fler digitala funktioner och tjänster i bostaden finns, men studenter kanske prioriterar en lägre hyra istället för ett mer digitaliserat boende. Vilket gör att svaren hade kunnat se annorlunda om en annan målgrupp hade valts. Så hänsyn till studenters generellt begränsade
6. Slutsats
Syftet med studien var att undersöka vad studenter i Malmö efterfrågar i ett mer digitalt och uppkopplat boende vilket ledde till följande slutsatser.
Fastighetsägare håller idag på att gå igenom en fas där det traditionella värdeerbjudandet som bara innefattar den fysiska bostaden skiftar fokus till att istället erbjuda kunden tjänster i större utsträckning. En utmaning blir att tillfredsställa olika kunders behov utifrån vilken fastighet de bor i. Utifrån litteraturen är ett digitalt uppkopplat boende på frammarschen och det gäller att användarnas önskemål gör sig hörda för att utforma ett så bra boende som möjligt. Enkätundersökningen visar på att Wi-Fi i hela byggnaden är den mest efterfrågade funktionen och smartbox den näst mest efterfrågade. Men Wi-Fi i hela byggnaden är den klart mest efterfrågade funktionen som respondenterna var villiga att betala för. Slutsatsen kan därför dras att Wi-Fi är den mest eftertraktade funktionen i ett mer digitalt uppkopplat boende enligt denna studie. Anledningen till varför Wi-fi i hela byggnaden är den mest efterfrågade funktionen skulle kunna bero på att det är ett smidigt sätt att koppla upp sig mot internet. I dagsläget måste studenten själv teckna internetabonnemang och köpa den
utrustning som krävs för att kunna använda internet. Då heltäckande Wi-Fi redan finns i offentliga och kommersiella byggnader så borde det även kunna implementeras i byggnader avsedda för bostäder. Vilket skulle kunna innebära studenten köper Wi-Fi som en
tilläggsfunktion i sitt boende direkt ifrån fastighetsägaren. Gällande smartbox är E-handeln är idag en växande trend. Detta har lett till att många människor hämtar ut sina paket. För att underlätta just studenters pakethantering skulle en smartbox kunna installeras i studenthus.
Svarsfrekvensen var relativt låg vilket gör att inga större kan generaliseringar dras. Dock visar resultatet tydligt på vilka funktioner och tjänster som efterfrågas. Men det ger en fingervisning på vad studenter faktiskt efterfrågar i ett mer digitaliserat studentboende i Malmö.
6.1 Fortsatta studier
För fortsatta studier inom vad hyresgäster efterfrågar i ett mer digitaliserat boende så kan andra avgränsningar på studien användas. Denna studie är avgränsad till målgruppen studentbostäder och är geografiskt avgränsad till Malmö stad. Därför kan vidare studier tänkas skifta fokus från målgruppen studentbostäder till seniorboenden eller hyresgäster generellt. Att avgränsa studien geografiskt till specifika stadsdelar, andra städer eller på nationell nivå kan vara förslag på vidare studier.
Vidare studier kan istället utgå ifrån fastighetsägarens perspektiv. Detta för att undersöka vilka typer av funktioner och tjänster som faktiskt efterfrågas av fastighetsägarna och vilka ekonomiska konsekvenser digitaliseringen skulle kunna få. Vidare studier kan även tänkas gå djupare för att undersöka om det är möjligt att implementera dessa digitala funktioner i dagsläget eller andra förslag på funktioner och tjänster.
Referenser
Baum A (2017). Proptech 3.0 – Future of Real Estate. University of Oxford.
Berntson, E., Bernhard-Oettel, C., Hellgren, J., Näswall, K., & Sverke, M. (2016). Enkätmetodik.Stockholm:Natur och kultur.
Botsman, R., & Rogers, R. (2010). Beyond Zipcar: Collaborative consumption. Harvard Business Review, 88(10), ss. 30.
Computer Sweden (2018). Digitalisering kan frigöra tusen miljarder kronor per år – bara i Sverige. (Hämtad 19-05-10)
Digitaliseringskommissionen (2016). Digitaliseringens effekter på individ och samhälle, SOU 2016:85.
Diop, E. B., Zhao, S., & Van Duy, T. (2019). An extension of the technology acceptance model for understanding travelers’ adoption of variable message signs. Dalian University of Technology.
Ejlertsson, G. (2005). Enkäten i praktiken: en handbok i enkätmetodik. Lund: Studentlitteratur.
Eliasson, A. (2013). Kvantitativ metod från början Tredje upplagan. Lund: Studentlitteratur. Europeiska Centralbanken (2018). Vägledning vid bedömning av tillståndsansökningar från fintech-kreditinstitut.
Fastighetsnytt (2017). Nya leveranslösningar ökar flexibiliteten.
https://fastighetsnytt.se/2017/03/nya-leveranslosningar-okar-flexibiliteten/
Fastighetsägarna (2018). Lysande utsikter för fastighetsbranschen - En rapport om digitalisering och nya förutsättningar på fastighetsmarknaden.
Kairos Future (2017). Digitalisering och mobilitet. Fastighetsägarna Stockholm.
KPMG. (Q4 2016). The Pulse of Fintech. Publikation KPMG.
Malmö studenthus (2019). https://www.malmostudenthus.com (Hämtad 19-05-15) MKB (2019). Våra studenthus https://mkbfastighet.se/student/vara-studenthus/ (Hämtad 19-05-15) Nationalencyklopedin https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/ (Hämtad 19-04-29)
Northstream (2018). Smarta Fastigheter: hjärtat av den smarta staden.
Nylander, O & Eriksson, A (2009). Så använder vi våra bostäder. AB Svensk Byggtjänst.
Visma (2018). Vismas Digitaliseringsindex 2018.
Siggelsten, S. (2010). Individuell mätning och debitering av energianvändning i flerbostadshus. Avdelningen för byggproduktion, Lunds universitet.
Statens offentliga utredningar. (2017). Delningsekonomi: På användarnas villkor, SOU 2017:26
Svensk byggtjänst (2017). Byggbranschen och digitalisering.
Tosito (2019). Tosito Smart & Teknik
http://www.tosito.se/kopa-lagenhet-jonkoping/smart-teknik/ (Hämtad 19-05-22)
Wang, C., & Zhang, P. (2012). The evolution of social commerce: The people, management, technology, and information dimensions. CAIS, 31(5).
Bilaga
Enkät
Digitalisering av studentboendet
Enkätundersöknig till kandiatuppsats på Fastighetsföretagandeprogrammet på Malmö Universitet
1. Kön ❏ Man ❏ Kvinna ❏ Annat 2. Ålder ❏ 18-20 ❏ 21-25 ❏ 26-30 ❏ 31-35 ❏ Äldre
3. Vilket av följande studenthus bor du i?
❏ Rönnen ❏ Sommarstaden ❏ Sege Park ❏ Dalaplan ❏ Xantippa ❏ Svante ❏ Stapelbädden
❏ Malmö studenthus Rosengård ❏ Annat
4. Lägenhetstyp
❏ Enkelrum med eget WC gemensamt kök ❏ Ett rum med eget kök/WC
❏ Två rum med eget kök/WC ❏ Annat
5. Om en app skulle finnas för just ditt studenthus, vilka funktioner skulle du vilja ha i den då? Välj flera
eller alla alternativ.
❏ Delningstjänster - Exempelvis bokning av privata och gemensamma resurser så som tvättstuga, parkering eller lån av din grannes borrmaskin.
❏ Flöde - En funktion för att smidigt kunna kommunicera med sina grannar och hyresvärd. Beställning av externa tjänster så som take away, städning, bilpool/cykelpool
❏ Betala hyran via appen exempelvis med Swish.
❏ Felanmälan där du enkelt kan bifoga bild/video till hyresvärden
❏ Information om din bostad exempelvis manualer, skötselråd och instruktionsfilmer. 6. Vilka funktioner skulle du vilja ha i byggnaden? Välj flera eller alla alternativ.
❏ Wi-Fi i hela byggnaden som ingår i hyran ❏ Smarta lås, öppna din dörr via app/kod/blipp
❏ Individuell mätning av hushållsavfall för ökad medvetenhet kring klimatpåverkan Individuell mätning av vatten och värme
❏ Individuell styrning av ventilation och värme
❏ Smartbox - en leveransbox dit du får dina e-handelspaket skickade direkt till fastigheten ❏ Möjlighet att kunna fjärrstyra din belysning
❏ Smarta eluttag som du kan fjärrstyra. Exempelvis spis, kaffebryggare, tv etc.
7. Vilka av dessa funktioner skulle du kunna tänka dig att betala extra för? Välj flera eller alla alternativ.
❏ Delningstjänster - Exempelvis bokning av privata och gemensamma resurser så som tvättstuga, parkering eller lån av din grannes borrmaskin.
❏ Flöde - En funktion för att smidigt kunna kommunicera med sina grannar och hyresvärd. Beställning av externa tjänster så som take away, städning, bilpool/cykelpool
❏ Betala hyran via appen exempelvis med Swish.
❏ Felanmälan där du enkelt kan bifoga bild/video till hyresvärden
❏ Information om din bostad exempelvis manualer, skötselråd och instruktionsfilmer. Wi-Fi i hela byggnaden som ingår i hyran
❏ Individuell mätning av hushållsavfall för ökad medvetenhet kring klimatpåverkan. Individuell mätning av vatten och värme
❏ Individuell styrning av ventilation och värme
❏ Smartbox - en leveransbox dit du får dina e-handelspaket skickade direkt till fastigheten Möjlighet att kunna fjärrstyra din belysning
❏ Smarta eluttag som du kan fjärrstyra. Exempelvis spis, kaffebryggare, tv etc. 8. Egna förslag på funkt
on/tjänster som du skulle vilja ha i ditt boende.
