Organisationer och ledarskap

NUMMER 1 1996

Varför är det så svårt för kvinnor

att avancera ? Hindras de av männens homosociala

förälskelse? Ar ledarskap en manlig egenskap - eller

är det bara en social konstruktion ? Ar kvinnor

i så fall en maktresurs som själv måste

få utforma sitt ledarskap ?

Författarna ansvarar själva för innehållet i sina artiklar. För insända ej beställda manuskript ansvaras ej.

Ansvarig utgivare: Sylvia Benckert. Redaktörer: Gerd I .indgren och Carin Mann-berg-Zackari.

Ämnesredaktörer för detta nummer: Gerd Lindgren och Anna Wahl

Redaktionskommitté: Eva Aniansson, Sylvia Benckert, Annelie Bränström Ohman, Gunilla Domellöf, Lena Eskilsson, Eva

Referensgrupp: Eva Borgström, Mona Elias-son, Johanna Esseveld, Anita GöransElias-son, Birgitta Holm, Ulla Tebelius och Gert-rud Aström.

Kvinnovetenskaplig tidskrift utkommer med fyra nummer om året. Prenumerera genom att sätta in 230 kr på pg 88 41 78-5. Stödprenumerationer å 250 kr eller mer är mycket välkomna.

Förteckning över tidigare utkomna tema-nummer kan beställas från redaktionen.

7M018-10 31 32, 10 31 33. Fax 018-10 35 11.

Grafisk form: Leif Thollander. Vinjetter: Maria Persson. Tryckt på miljövänligt papper hos Wikströms, Uppsala.

ISSN 0348-8365.

© Författarna och Kvinnovetenskaplig tidskrift.

Utgivningen har möjliggjorts av anslag från Humanistisk- Samhällsvetenskapliga Forskningsrådet och Utbildningsdepartementet

Nr 1 1996 Årg 17

Från r e d a k t i o n e n 1

GERD LINDGREN

Broderskapets logik 4

ANNA WAHI.

Företagsledning som konstruktion av manlighet 15

EVA MAGNUSSON

"Jag har faktiskt aldrig lidit av att vara kvinna" 30

MARGARETHA JÄRVINEN

Makt eller vanmakt? 47

ELIN WÄGNER

Det hemlighetsfulla kuvertet 65

Sara Raphael, Medarbetare på kvinnosidan i The Guardian, 1994 (National Portrait Gallery, Lon-d o n .

Från redaktionen

Organisationsteori är ett akademiskt o m r å d e m e d flera aktiva discipliner, främst sociologi, företagsekonomi och psykologi. Den har till största delen varit könsblind, kön har alltså in-te beskrivits eller problematiserats i forskning om organisationer.

I n o m ledarskapsforskningen, som kan ses som en del av organisationsteorin, har intres-set för kön varit betydligt större. Den relativt intensiva forskningen om kvinnliga chefer och kvinnligt ledarskap som bedrevs redan u n d e r 1970-talet i USA h a d e dock inte någon egentlig koppling till teori om kön, varken på organisations- eller samhällsnivå. U n d e r sena-re år har kritiken mot d e n könsblinda organi-sations- och ledarskapsteorin vuxit sig allt star-kare både i E u r o p a och USA. Samtidigt har allt fler forskare, även i de nordiska länderna,

börjat konstruera ny teori utifrån ett genus-perspektiv. En av h u v u d u p p g i f t e r n a blir att problematisera de outtalade självklarheter som d e n könsblinda teorin om organisationer producerat. Att kvinnor och m ä n oftast befinner sig på olika positiobefinner i organisatiobefinner -och i olika typer av organisationer över hu-vudtaget - är j u ett empiriskt f e n o m e n som är u p p e n b a r t . Den könsblinda teorin har m e d a n d r a o r d förstärkt föreställningen o m att kvinnor och m ä n inte b ö r vara på samma plat-ser.

Forskningen om kvinnliga chefer som gjor-des u n d e r 1970- och 80-talen var i huvudsak individorienterad. Man frågade sig t ex vilka egenskaper kvinnliga chefer hade, vilken bak-g r u n d som var bak-g e m e n s a m och h u r u v i d a kvinnliga chefer anpassade sig till r å d a n d e

stereotyper o m kvinnor.1 Många intressanta

u n d e r s ö k n i n g a r publicerades u n d e r d e n pe-rioden, m e n de påverkade inte synen på or-ganisationer som könsneutrala i någon större utsträckning. Mansdominansen på chefsposi-tioner beskrevs utan att problematiseras.

En forskare som tidigt f r a m f ö r d e d e n n a kritik var llosabeth Moss Kanter. H e n n e s bok

Men and, Women of the Corporation kom att

bety-da mycket för synsättet att strukturerna, i hög-re grad än d e individuella egenskaperna, är avgörande för kvinnors situation i organisa-tioner.2 Framför allt visade Kanter h u r

kvin-nor utsattes för olika lojalitetstester om de var i minoritet på en arbetsplats. M ä n n e n krävde bland a n n a t att de inte skulle alliera sig m e d a n d r a kvinnor. De fick alltså uppgiften att u p p t r ä d a som "gatekeepers" för att hålla and-ra kvinnor borta och hjälpte d ä r m e d till att återskapa könssegregeringen.

Könssegregeringen och dess reproduktion är ett å t e r k o m m a n d e tema i n o m den feminis-tiska organisationsteorin. J e a n Lipman-Blu-m e n s förklaring är helt enkelt att organisatio-ner d o m i n e r a s av m ä n och m ä n är homoso-ciala.' Män kontrollerar resurserna. De identi-fierar sig m e d och orienterar sig mot andra m ä n . D e n n a teori har också använts och ut-vecklats av a n d r a forskare.

Både minoritetssituationen och könssegregeringen ger alltså u p p h o v till att kvinnor -just för att d e är kvinnor - utsätts för m e r

stress än män. Forskningen kring kvinnors villkor i organisationer kretsar d ä r f ö r mycket kring olika f o r m e r av diskriminering. Till ex-e m p ex-e l finns forskning som visar att kvinnor b e d ö m s a n n o r l u n d a än m ä n vid rekrytering och befordring, att arbetslivet inte är utfor-mat efter kvinnors livsvillkor m e d ansvar för familj, att även ogifta kvinnor utan barn anses som avvikande då (den manliga) n o r m e n i or-ganisationer förutsätter äktenskap och barn, att kvinnor saknar viktiga förebilder, mento-rer och nätverk i organisationer, att kvinnor måste bemöta och h a n t e r a stereotypa före-ställningar om kvinnor och att kvinnor utsätts för sexuella trakasserier.

Undersökningar av kopplingen mellan or-ganisationskultur och kön h a r avslöjat bety-delsen av symboliska aspekter av kvinnlighet

och manlighet. Yrken, branscher och positio-ner kan laddas m e d maskulinitet eller femini-nitet, och när mönstret bryts får det konse-kvenser. Mäns kulturella motstånd mot kvin-n o r kakvin-n vara olika starkt i olika orgakvin-nisatio- organisatio-ner.

U n d e r senare år har m e r u p p m ä r k s a m h e t riktats m o t m ä n n e n som män, dvs könsvarel-ser, och h u r d e ser på f ö r ä n d r i n g a r när det gäller kvinnors u t r y m m e och inflytande. Forskning visar att majoriteten m ä n är emot f ö r ä n d r i n g a r eftersom d e anser att kvinnor och m ä n faktiskt arbetar på lika villkor. Upp-fattningen att organisationer är könsneutrala existerar m e d a n d r a o r d b å d e i teorin och i praktiken.

Kopplingen mellan makt och kön är cent-ral i all feministisk forskning, så även på orga-nisationsområdet. Ett antal forskare, b å d e in-ternationellt och i N o r d e n , använder sig av strategiteori för att beskriva och förklara kvin-nors a g e r a n d e utifrån ett maktperspektiv. D e n n a teoriansats gör det möjligt att betrakta kvinnor som aktiva och rationella subjekt i stället för passiva offer för diskriminering.

Detta t e m a n u m m e r av Kvinnovetenskaplig

tidskrift presenterar fyra artiklar som på olika

sätt b e h a n d l a r betydelsen av kön i organisa-tioner. Företagsekonomen? Anna Wahl pro-blematiserar kombinationen av d e n manliga d o m i n a n s e n på företagsledande positioner och den könsneutrala ideologin i näringslivet. H o n hävdar att konstruktionen av ledarskap är kopplad till konstruktionen av manlighet. Kvinnor som chefer blir d ä r f ö r något motsä-gelsefullt. Kvinnor betraktas som antingen en bristfällig och outnyttjad resurs eller som en a n n o r l u n d a m e n m i n d r e viktig resurs. Anna Wahl presenterar tanken p å kvinnliga chefer som en maktresurs. H o n anser att kvinnor b ö r få använda sin k o m p e t e n s som kvinnor m e d makt, i stället för att bli utnyttjade av makten. Sociologen Gerd Lindgren beskriver i sin ar-tikel betydelsen av d e n manliga homosociali-teten i organisationer. H o n såg i sin tidigare forskning om kvinnors villkor i mansdomine-rade organisationer h u r det fanns ett "för-b u n d " mellan m ä n n e n som uteslöt kvinnor-na. Detta f e n o m e n , manlig homosocialitet, har h o n studerat n ä r m a r e i sin forskning om

kön och makt på en sjukhusklinik. H o n fann då att homosocialiteten hjälpte m ä n n e n att upprätthålla överordningen relativt kvinnor-na på arbetsplatsen. H e n n e s slutsats är att kvinnor m ö t e r motstånd bland g r u p p e r av män i alla s a m m a n h a n g där d e försöker få in-flytande u t a n f ö r hushållet.

Varför är det så svårt för kvinnor att avan-cera? Vilka valmöjligheter har d e på jobbet? O c h h u r h a n t e r a r de sina e r f a r e n h e t e r av att verka i en f ö r m e n t könsneutral organisation? "Jag har faktiskt aldrig lidit av att vara kvin-na,"sade en av de kvinnliga handläggare som psykologen Eva Magnusson har intervjuat m e d j ä m n a intervaller. Meningen väckte fler

frå-gor än d e n besvarade. Varför sade h o n att h o n aldrig h a d e lidit av att vara kvinna? Beror det på att d e t finns a n d r a som har lidit? Eller beror det på att h o n har lidit av att vara kvin-na på a n d r a ställen?

Uttalandet fick Eva Magnusson att reflekte-ra över kvinnors sätt att omvandla levda upp-levelser till tolkade erfarenheter. Vad kan de-ras sätt att tala lära oss o m h u r kvinnor skapar sig själva på arbetsplatsen?

I d e n fjärde och sista artikeln diskuterar

Margaretha Järvinen diskursteori utifrån nyare

könsteoretisk Foucaultlitteratur. Hon utgår ifrån tre typer av f e n o m e n där diskursteori kan vara tillämpbart i forskning om kön, makt och sexualitet. Dessa är h u r människors socia-la identiteter formas och förändras, h u r kol-lektiva aktörer skapas och upplöses u n d e r ojämlika villkor samt h u r d o m i n e r a n d e sam-hällsgruppers kulturella h e g e m o n i

upprätt-hålls och ifrågasätts. H o n visar på ett flertal p u n k t e r h u r det kan vara problematiskt att bygga på Foucault i empirisk forskning m e d könsperspektiv. Det gäller t ex Foucaults m a k t b e g r e p p och hans definition av "den andre", vilka enligt Järvinen inte utan vidare kan tas över av könsforskningen.

Med det här n u m r e t vill Umeå-redaktio-nen tacka för sig. Tidskriften h a r redan flyttat till vackra och ljusa lokaler i det så kallade Skandalhuset i Uppsala, där en ny redaktion är i full färd m e d planeringen av k o m m a n d e t e m a n u m m e r .

Vi vill passa på att tacka alla som på olika sätt medverkat u n d e r d e fyra år som lidskrif-ten givits ut i Umeå. Vi vill f r a m f ö r allt tacka våra extra fackredaktörer som kommit m e d idéer eller hjälpt oss läsa och ta ställning till olika manuskript. Vi vill också tacka alla våra läsare som h ö r t av sig med inspirerande brev och telefonsamtal. N u önskar vi Uppsala-redaktionen lycka till och h o p p a s att d e n får uppleva en lika lärorik och utvecklande tid som vi har haft m e d Kvinnovetenskaplig

tid-skrift.

N O T E R

1 För en genomgång av olika typer av undersökningar se

t ex Marshall, Judi Women Managers: Travellers in a

Ma-te World, Wiley, ChichesMa-ter 1984.

Kanter, Rosabeth Möss Men and Women of the

Corpora-tion. Basic Books New York: 1977.

1 I.ipman-Blumen, Jean "Toward a Homosocial Theory

of Sex Roles: an Explanation of the Sex Segregation of Social Institutions". Signs 1976:1/3

G E R D LINDGREN

Broderskapets logik

/ homosociala sammanhang konstrueras manliga

överordningstablåer. Genom att i gruppen synkronisera sig mot en

gemensa m norm skapar männen i sitt enkönade samspel en fantom som

får konsekvenser för kvinnor i deras närhet.

I en n å g o t aniatörmässig historisk analys f a n n

j a g i b ö r j a n av 1980-talet att a r b e t s d e l n i n g e n m e l l a n k ö n e n av allt att d ö m a h a d e sitt ur-s p r u n g i r e l a t i o n e r n a mellan m ä n . '

M e d u t g å n g s p u n k t i Heidi H a r t m a n n s d å aktuella tes o m d e t olyckliga ä k t e n s k a p e t mel-lan m a r x i s m och f e m i n i s m , s t u d e r a d e j a g m ö n s t e r i d e n svenska a r b e t s m a r k n a d e n s ut-veckling u n d e r f r a m f ö r a l l t 1900-talet.2 J a g

in-tresserade m i g i första h a n d för r e l a t i o n e n m e l l a n d e n fackliga rörelsens o c h arbetsgiva-r e n s arbetsgiva-r e p arbetsgiva-r e s e n t a n t e arbetsgiva-r .

Mitt syfte var att undersöka o m det f ö r e k o m ett samarbete mellan dessa parter och i så fall h u r detta bidrog till utvecklingen av d e n könssegregerade a r b e t s m a r k n a d e n . J a g f a n n h a n d -lingsmönster och uttalanden som liknade ett manligt g e m e n s a m t projekt a n g å e n d e under-o r d n i n g e n av kvinnunder-or. Detta visade sig b l a n d a n n a t g e n o m att konflikten mellan m ä n som ar-betstagare och arbetsgivare sattes på u n d a n t a g när deras g e m e n s a m m a intressen av att hålla kvinnorna kvar på relativt u n d e r o r d n a d e posi-tioner aktualiserades. Det hela verkade nästan som en konspiration. F e n o m e n e t fanns beskri-vet redan på 30-talet av Karin Kock i h e n n e s bi-drag till kvinnoarbetskommitténs betänkande: På de områden där männens och kvinnornas lämp-lighet för yrket är densamma, utgör kvinnornas lägre lönenivå ett mycket starkt konkurrenshot. Denna konkurrens kan mötas på två sätt: genom utjämning av lönedifferenser eller genom en upp-delning av arbetet.3

H o n m e n a r att valet h ä r avgörs av att det mel-lan arbetsgivaren och a r b e t e r s k o r n a f i n n s en t r e d j e part, m ä n n e n .

Fackorganisationerna våga eller vilja ej taga risken av en öppen konflikt på denna fråga, ofta under hänvisning till att det ligger i kvinnornas intresse att gå varsamt fram på grund av risken för deras ut-trängande ur industrin. Det ligger även nära till hands att fackföreningarna inom vilka männen har det största inflytandet, vid underhandlingar offra något av kvinnornas intressen för att möjliggöra en lönehöjning för de manliga arbetarna.4

Resultatet blev att a r b e t e t u p p d e l a d e s i kvali-fikationsgrader så att löneskillnaden mellan k ö n e n c e m e n t e r a d e s . Arbetsgivaren fick fort-satt tillgång till billig kvinnlig arbetskraft och d e m a n l i g a a r b e t a r n a k u n d e b e h å l l a sin rela-tiva ö v e r o r d n i n g g e n t e m o t k v i n n o r n a .

Homosocialitet

D e n n a o h e l i g a allians m e l l a n m ä n n e n blev s e n a r e också synlig i d e a r b e t s p l a t s s t u d i e r som låg till g r u n d f ö r m i n a v h a n d l i n g i mit-ten av 80-talet.5 M ä n n e n tycktes tala o m

k v i n n o r n ä r dessa i n t e var n ä r v a r a n d e o c h o m sig själva n ä r k v i n n o r var å h ö r a r e . Skill-n a d e Skill-n m e l l a Skill-n k ö Skill-n e Skill-n m a r k e r a d e s p å d e t t a sätt. M ä n s a m t a l a d e sällan m e d k v i n n o r i g r u p p s a m m a n h a n g . D e t t a visade sig också vara fallet i f ö r h å l l a n d e till ö v e r o r d n a d e . M a n l i g a a r b e t a r e s a m s p e l a d e " g r ä n s l ö s t " m e d f ö r m ä n n e n p å verkstadsgolvet. Då d e h a d e s y n p u n k t e r p å en kvinnlig a r b e t s k a m -rat v ä n d e d e sig till f ö r m a n n e n o c h lät ho-n o m f ö r a d e r a s talaho-n. Filer också valde basen att tala m e d d e m a n l i g a a r b e t s k a m r a t e r -n a i b e s l u t s o m g ä l l d e d e kvi-n-nliga. B a d o m s y n p u n k t e r p å h u r d e k l a r a d e j o b b e t till ex-e m p ex-e l .

J o h a n Tobias Sergel, Schön och Sergel i Köpenhamn proberar långbyxor• (från utställningen "Klädd o c h oklädd", N a t i o n a l m u s e u m , våren 1996).

Baserna är mer i klungan av killar och snackar bland annat om tjejen som finns på monteringsbanan.6

Situationer av detta slag vittnade o m att d e t f a n n s ett " f ö r b u n d " m e l l a n m ä n n e n , e n sorts vi-anda som uteslöt k v i n n o r n a , vilka i sin tur k ä n d e att d e inte e r k ä n d e s som "riktiga" kam-rater. H ä r f a n n j a g d e t lämpligt att a n v ä n d a J e a n L i p m a n B l u m e n s b e g r e p p "manlig

ho-mosocialitet" för att förstå d e n oheliga allian-sen som d e n n u f r a m t r ä d d e p å organisatio-n e organisatio-n s s a m h a organisatio-n d l a organisatio-n d l i organisatio-n g s organisatio-n i v å . '

J a g n o t e r a d e att d e m a n l i g a a r b e t s k a m r a -t e r n a s m e l l a n p e r s o n l i g a r e l a -t i o n e r , och d e -t som ansågs v ä r d e f u l l t o c h viktigt i dessa, be-g r ä n s a d e vilka r e l a t i o n e r d e k u n d e h a m e d sina kvinnliga a r b e t s k a m r a t e r . H a r r i e t Hol-ter o c h H a n n e H a a v i n d h a r b å d a p e k a t p å att e f t e r s o m m ä n intar d e n d o m i n e r a n d e

po-sitionen i f ö r h å l l a n d e till k v i n n o r är d e t lo-giskt att d e också i första h a n d s ö k e r bekräf-telse i sin e g e n g r u p p o m d e vill vara g o d a r e p r e s e n t a n t e r f ö r d e t ö v e r o r d n a d e k ö n e t .8

Kvinnor å sin sida m å s t e också d e få sina m a k t m ä s s i g a b e h o v t i l l g o d o s e d d a g e n o m m ä n . Att söka sig till a n d r a k v i n n o r är till följd av d e n r å d a n d e m a k t s k i l l n a d e n i d e t n ä r m a s t e liktydigt m e d att inte g ö r a a n s p r å k p å m a k t o c h i n f l y t a n d e .

H o m o s o c i a l i t e t e n som ett n o r m s y s t e m ga-r a n t e ga-r a ga-r att m ä n f ga-r a m t ga-r ä d e ga-r n å g o ga-r l u n d a en-hetligt inför kvinnor. Enskilda m ä n kan h a långt m e r v a r i e r a n d e r e l a t i o n e r till kvinnor. Men dessa utgör individuella e n s k i l d h e t e r och ges inget inflytande p å d e r a s u p p t r ä d a n -d e i g r u p p s a m m a n h a n g .

M e n L i p m a n B l u m e n s definition av h o m o -socialitet är också l a d d a d m e d emotionalitet:

The seeking, enjoyment, a n d / o r preference for the company of the same sex....The basic premise of this homosocial view of sex roles suggests that men are attracted to, stimulated by, and interested in other men. It is a process that is noticeable in early childhood and is channeled and encouraged by the entire range of social institutions within which males live.9

H e n n e s ordval kan tveklöst associeras till nå-g o n f o r m av förälskelse! S å d a n a a n t y d n i n nå-g a r var p å åttiotalet o c h är givetvis f o r t f a r a n d e kontroversiella, m e n j a g h a r blivit alltmer övertygad o m att d e t känslomässiga inslaget i h o m o s o c i a l i t e t e n är centralt, fast kanske inte som L i p m a n - B l u m e n tänkt sig. J a g ska strax å t e r k o m m a till d e n n a fråga.

Brottet mellan privat och offentligt

I slutet av 80-talet k o m jag åter i k o n t a k t m e d mysteriet m e d d e n oheliga alliansen b l a n d m ä n . J a g b e f a n n mig d å i initialskedet av ett p r o j e k t o m kön och m a k t på e n sjukhuskli-nik.1" Till skillnad f r å n i a v h a n d l i n g e n

försök-te j a g s t u d e r a hela hierarkin på e n arbetsplats. R e d a n i d e första tolkningsförsöken blev d e t u p p e n b a r t att inte b a r a d e kvinnliga u t a n också d e manliga läkarnas a g e r a n d e på ar-betsplatsen måste förstås i ljuset av d e r a s pri-vata p a r f ö r h å l l a n d e n . Med a n d r a o r d d e r a s ä k t e n s k a p s k o n t r a k t och dess eventuella avvi-kelse f r å n d e t s k "standardkontraktet".1 1 Det

karaktäriseras av m a n l i g över- o c h kvinnlig u n d e r o r d n i n g o c h är d e t k o n t r a k t som åtm i n s t o n e d e flesta k v i n n o r f ö r s ö k e r f ö r h a n d -la sig b o r t ifrån i riktning m o t n å g o n f o r m av 'jämställdhetskontrakt".1 2 Det framgick att d e

manliga läkarnas privata situation h a d e en po-sitiv inverkan p å deras ställning på arbetsplat-sen. För d e kvinnliga l ä k a r n a var d e n privata situationen s o m regel h i n d r a n d e eller splitt-r a n d e fösplitt-r k a splitt-r splitt-r i ä splitt-r e n . Fösplitt-r m ä n n e n fösplitt-relåg däsplitt-r- där-e m o t där-en sorts i m m u n i t där-e t m o t privatlivdär-ets krav p å j ä m s t ä l l d h e t . H o m o s o c i a l i t e t e n h j ä l p t e d e m att u p p r ä t t h å l l a en ö v e r o r d n i n g relativt k v i n n o r n a på arbetsplatsen och d e t t a gällde även m ä n m e d "svagare" ställning i familjen än d e n som s t a n d a r d k o n t r a k t e t e r b j u d e r . Pri-vat jämställda m ä n o c h d e som var relativt un-d e r o r un-d n a un-d e h u s t r u n vaun-d gällun-de yrkesstatus

och i n k o m s t å t n j ö t också d e h o m o s o c i a l till-h ö r i g till-h e t octill-h m a n l i g u p p v ä r d e r i n g på arbets-platsen. Deras privata situation utövade inte n å g o t inflytande på b r ö d r a s k a p e t eller värde-r i n g e n av d e m som m ä n och läkavärde-re. Devärde-ras j ä m s t ä l l d h e t d o l d e s eller skämtades b o r t ,

al-ternativt förlöjligades, av d e m själva eller andra n ä r d e b e f a n n sig i h o m o s o c i a l a s a m m a n -h a n g .

R e d a n i avhandlingsstudien h a d e jag vis-serligen n o t e r a t detta f e n o m e n b l a n d FOA-m ä n n e n såväl s o FOA-m b l a n d Volvo-arbetarna m e n j a g tillskrev d e t inte n å g o n d j u p a r e bety-delse då. J a g n ö j d e mig m e d att k o n s t a t e r a att s a m m a m a n som satt på jobbet och talade o m sin h u s t r u i negativa t e r m e r som "kärring-skrället", "skåpet" etc vid intervjutillfället tala-d e o m s a m m a h u s t r u som tala-d e t bästa som h ä n t h o n o m i livet. J a g b e t o n a d e b a r a att talet o m "skåpet" var riktat till d e kvinnliga arbetskam-r a t e arbetskam-r n a m e d b u d s k a p e t att så h ä arbetskam-r searbetskam-r vi på kvinnor, dvs n e d .1'

Vad talet b e t y d d e för d e m a n l i g a arbets-k a m r a t e r n a f u n d e r a d e j a g inte på då. Men j a r g o n g e n i d e n h o m o s o c i a l a g r u p p e n var

m e d största s a n n o l i k h e t i första h a n d riktad till " b r ö d e r n a " och m ä n n e n s e g e n självupp-fattning. De kvinnliga k a m r a t e r n a var varken orsak eller fokus för detta s k e e n d e . Talet gav m ä n n e n tillträde till "det ö v e r o r d n a d e k ö n e t " i en h ö g r e g r a d än vad d e r a s privata förhål-l a n d e n tiförhål-lförhål-l kvinnor vittnade o m . Deras kär-leks- o c h a n d r a personliga f ö r h å l l a n d e n till kvinnor byggde på m e r ömsesidigt b e r o e n d e än vad som k o m till uttryck eller tilläts ut-tryckas i d e n h o m o s o c i a l a g r u p p e n . H ä r före-låg e n sorts "pluralistic i g n o r a n c e " i så m å t t o att alla a g e r a d e som o m vissa f ö r h å l l a n d e n r å d d e — d e var alla "karl f ö r sin hatt"— trots att d e n privata verkligheten såg a n n o r l u n d a ut, m e n d e t t a förpassades g e m e n s a m t till tystna-den.1 4 O m alla m ä n agerar p å d e t t a sätt så

pro-d u c e r a r pro-d e en sorts ö v e r o r pro-d n i n g s t a b l å e r p å arbetsplatsen som nedskriver k v i n n o r n a som kollektiv. I f ö r l ä n g n i n g e n k o n s t r u e r a s själv-u p p f y l l a n d e p r o f e t i o r o m m ä n s ö v e r l ä g s e n h e t o c h kvinnors därav f ö l j a n d e lägre värde, vilket får reella konsekvenser för k v i n n o r n a . Vad m ä n n e n d o c k p r i m ä r t eftersträvat m e d d e t h o m o s o c i a l a samspelet är n å g o t a n n a t . Det

kan förstås som en synkroniserad och g e n o m k o n k u r r e n s u p p d r i v e n b e k r ä f t e l s e r i t u a l

(överordningstablå) i en g r u p p m e d l i k n a n d e e r f a r e n h e t e r . Detta ritualtal resulterar i en f r a m v ä x a n d e f a n t o m (idealbild) g e n t e m o t vil-ken alla önskar eller tvingas kallibrera sin m a n l i g h e t . J a g tror att d e t t a är en del av g r u n d v a l e n till d e n h o m o s o c i a l a a t t r a k t i o n e n .

Homosocialitet som relationsarbete

0 j s t e i n Gullvåg H o l t e r h a r analyserat m ä n s specifika sätt att b e a r b e t a personliga relatio-ner, dvs m ä n s relationsarbete.1 1 H a n s

forsk-n i forsk-n g kastar ytterligare ljus över b r o d e r s k a p e t s lustfylldhet. H a n finner att d e t t a a r b e t e h a r vissa g r u n d l ä g g a n d e d r a g som b o t t n a r i m ä n s r e l a t i o n e r till sina fäder. U t m ä r k a n d e för rela-t i o n e n rela-till f a d e r n är erela-trela-t anrela-tal principer; från-varo, b o r t s t ö t a n d e o c h samtidigt införlivande, l a t e n t b e a r b e t n i n g av f ö r h å l l a n d e t samt ut-a g e r ut-a n d e . " ' Sut-amtligut-a p r i n c i p e r verkut-ar i relut-a- rela-t i o n e r n a mellan m ä n som en sorrela-ts skuggspel av f ö r h å l l a n d e t till f a d e r n .

Mäns relationsarbete, till skillnad f r å n kvin-nors, präglas av avstånd i d e fall n ä r h e t skulle betyda en k r ä n k n i n g av r a n g och integritet. Det är helt e n k e l t så, m e n a r Holter, att frånva-r o p frånva-r i n c i p e n uteslutefrånva-r känslofrånva-r i d e t manliga frånva- re-lationsarbetet. Den f r å n v a r a n d e f a d e r n u n n a s inte n å g o n f o r m av känslomässig reaktion. I Holters intervjuer m e d norska m ä n är d e n f r å n v a r a n d e f a d e r n ett ständigt å t e r k o m m a n -d e tema. Även n ä r h a n är fysiskt n ä r v a r a n -d e upplevs h a n som f r å n v a r a n d e som person. Under min uppväxt tyckte jag att pappa var en idiot....som jag hade mycket lite kontakt med. Han var sur och vresig när han var hemma. Sur och trött. Egentligen borde jag ha varit arg på honom. Resten av livet. Men det unnar jag honom inte.1'

Satt du i din pappas knä någon gång? Har du sak-nat det - att ni inte hade samma förhållande som du och din dotter har?

Nej, det har inte känts som någon saknad - jag kän-ner att det var ett mycket ytligt förhållande på

nå-» 18 got satt.

Det visar sig att h ä l f t e n av d e i n t e r v j u a d e m ä n -n e -n klart o c h tydligt säger att d e h a d e ett -

ne-gativt f ö r h å l l a n d e till f a d e r n . R ä k n a r m a n d e s s u t o m m e d d e m som i b ö r j a n är n e u t r a l a eller diffusa m e n samtidigt k o m m e r m e d un-d e r f ö r s t å un-d un-d eller uttalaun-d kritik p å viktiga p u n k t e r k o m m e r a n d e l e n negativa u p p till två tredjedelar. Räknas till d e kritiska d e s s u t o m d e som a n t i n g e n säger ganska lite o m f a d e r n eller sätter u p p något som verkar vara en fa-sad k o m m e r a n d e l e n u p p i tre fjärdedelar.1'1

J a g tror att vi i en m o t s v a r a n d e studie av kvinnors r e l a t i o n e r till sina m ö d r a r också skulle f i n n a en stor a n d e l negativa, d e t är d o c k stor skillnad p å h u r r e l a t i o n e n beskrivs. M ä n n e n beskriver d e n diffuse, tafatte, argsin-te, o i n t r e s s e r a d e etc f a d e r n som d e inte för-stod och som d e inte k ä n d e personligen. Kvinnors r e l a t i o n e r till sina m ö d r a r är känslo-mässigt l a d d a d e och fulla av diskussioner, bråk och ö p p e n konflikt, a g e r a n d e som visar att d e är b e r o e n d e av och d ä r f ö r direkt bear-b e t a r relationen. Det som u t m ä r k e r m ä n n e n är istället att d e till synes a c c e p t e r a r f a d e r n s sätt att vara. D e n f r å n v a r a n d e f a d e r n u n n a s som n ä m n t s inte n å g o n f o r m av känslomässig närvaro.

Avståndet mellan m ä n är n å g o t som m ä n -n e -n "väljer" o c h i-nte -n å g o t som påtvi-ngas d e m , m e n a r Holter. Frånvaron skapar g r u n -d e n för självstän-dighet o c h styrka att klara av tillvaron på e g e n h a n d . Det finns e n bekräftel-se och ett e r k ä n n a n d e , j a till och m e d e n sorts lojalitetsförklaring i b o r t s t ö t n i n g e n och av-ståndstagandet till f a d e r n . D e n n a lojalitet rik-tar sig d o c k inte till f a d e r n som person u t a n till f a d e r n som r e p r e s e n t a n t för en position. Männen är skenbart passiva i sitt sätt att bearbeta förhållandet till fadern. De gör det inte öppet i själ-va förhållandet. De bekräftar istället det faderliga genom att inte lägga sina känslor framför faderns tröskel, genom att inte dagligen prata med honom i telefon, genom att inte ingå i en rad "nära rela-tioner", som kvinnorna upprättar. Relationsarbe-tets latenta karaktär är en viktig orsak till att män kan bli starkt knutna till andra män, även när för-hållandet ytligt sett verkar ganska avlägset, så som fallet kan vara bland fäder och söner och mellan kolleger och vänner.""

Relationsarbetets art h ä n g e r s a m m a n m e d m a k t f ö r h å l l a n d e n o c h r a n g o r d n i n g b l a n d

M a r i a n n e L i n d b e r g d e G e e r , Jag tänker på mig själv, 1994.

m ä n o c h g e n t e m o t kvinnor, säger Holter. H ä r är h a n d o c k n å g o t oklar 0111 h u r maktaspek-ten ska förstås. Bortstötn ingen b e h ö v e r som ovan n ä m n t s inte vara fientlig utan d e n sker s n a r a r e p å ett generellt plan.

Den Andre är utanför. Män inkorporerar ("om-famnar") inte den Andre pä samma sätt som kvin-nor gör i sitt relationsarbete. De skapar ett förhål-lande till någon annan - "där ute". Detta betyder dock inte att de inte internaliserar ("tar in") den

Andre. Det är formen för införlivandet som är an-norlunda. Man kan kanske säga att män och kvin-nor bearbetar personliga relationer på samman sätt som de bearbetar den övriga tillvaron. Kvin-nornas arbete är i regel riktat mot människor, med-an männens arbete är riktat mot ting eller den ytt-re natuytt-ren."1

M a n s g e m e n s k a p e n kan d ä r f ö r verka "känslo-lös" i jämförelse m e d k v i n n o g e m e n s k a p e n . Men d e t t a är enligt H o l t e r e n synvilla. Män

vi-sar v a r a n d r a respekt g e n o m att inte visa va-r a n d va-r a känslova-r. l)et i n n e b ä va-r att m a n e va-r k ä n n e va-r d e n a n d r e som n å g o n som kan b e h ä r s k a sina känslor o c h inte är i b e h o v av h j ä l p p å detta o m r å d e .

Det manliga relationsarbetet styrs inte av idealen om omsorg eller inlevelse, lika lite som av medvet-na önskemål om makt eller herravälde. Det är istäl-let baserat på vad som faktiskt fungerar mellan män i det dagliga livet - med en given rangordning både i förhållande mellan män och kvinnor, och rangskillnader inom respektive kön.""'

Avstånd och e r k ä n n a n d e t av d e n A n d r e som position g a r a n t e r a r att i n g e n k r ä n k n i n g av r a n g och integritet kan k o m m a ifråga. Åter-k o p p l a r vi detta till mitt r e s o n e m a n g o m syn-k r o n i s e r a d m a n l i g h e t via ö v e r o r d n i n g s t a b l å e r så blir d e t tydligt att h o m o s o c i a l i t e t e n kan ses som ett uttryck för manligt relationsarbete. I d e n h o m o s o c i a l a g r u p p e n sker kallibreringen m o t "de a n d r a " som positioner och inte som personer, d e t är via d e n n a distans som d e t blir möjligt att undvika en personlig känslosam-h e t till f ö r m å n för en m e r kollektiv förälskel-se i d e t m a n skapar o c h g ö r tillsammans. Re-lationen till f a d e r n via b o r t s t ö t n i n g o c h inför-livande av h a n s position blir d e n m o d e l l ge-n o m vilkege-n m ä ge-n latege-nt b e a r b e t a r sige-na relatio-n e r till vararelatio-ndra."' Det är d e t s e relatio-n a r e j a g tagit fasta p å och som s t ä m m e r m e d m i n a iaktta-gelser. H u r u v i d a allt b o t t n a r i relationen till f a d e r n och h a n s f r å n v a r o är n å g o t som m i n f o r s k n i n g inte kan ta ställning till, d e t får således helt tillskrivas Holter. J a g h a r d o c k f u n -nit att d e t sätt p å vilket h a n karaktäriserar m ä n s r e l a t i o n e r till v a r a n d r a är i överens-stämmelse m e d m i n a iakttagelser, i s y n n e r h e t h u r d e tillsammans söker tillfällen att "kon-s t r u e r a " m a n l i g h e t i e n k ö n a d e r u m .2 4

Manliga rum

N ä r m ä n u m g å s m e d v a r a n d r a r å d e r e n rela-tiv avsaknad av skuld och k l a n d e r i förhållan-d e t mellan förhållan-d e m . I r e l a t i o n e r m e förhållan-d kvinnor är k l a n d r e t m e r u t b r e t t till följd av att kvinnor ofta f ö r s ö k e r å s t a d k o m m a en f ö r ä n d r i n g hos d e n a n d r e . H o l t e r m e n a r att d e t t a strider m o t d e manliga s p e l r e g l e r n a d ä r m a n ska "ta

bol-len, inte m a n n e n " .2 5 D e n a n d r e kan givetvis

kritiseras, stötas ut och oskadliggöras, fortsät-ter Holfortsät-ter, m e n h a n kan inte klandras. H a n s moraliska d o m över sig själv blir i g r u n d och b o t t e n h a n s e g e n sak.

I m i n a samtal m e d k v i n n o r n a p å Volvo f r a m k o m ofta p å s t å e n d e t att m ä n var b ä t t r e k a m r a t e r av d e t skälet att d e var sakliga o c h inte gick till a n g r e p p på d e t sätt m a n m e n a d e att d e kvinnliga a r b e t s k a m r a t e r n a k u n d e gö-ra.26 Kvinnor var helt e n k e l t m e r personligt

n ä r a v a r a n d r a och d e t g j o r d e att skuld o c h k l a n d e r o f t a r e k o m till uttryck b l a n d d e m .

Detta s t ä m m e r m e d vad H o l t e r säger n ä r h a n m e n a r att m ä n verkar trivas m e d att inte vara så nära av sig och att skuld för d e m ofta f ö r k n i p p a s m e d just kvinnor. Relationer till kvinnor upplevs av m ä n n e n som m e r krävande och hotfulla, och något d e ibland vill fly ifrån."''

D e t f a k t u m att m ä n tar distans och riktar u p p m ä r k s a m h e t e n m o t saker o c h ting snara-re än p e r s o n e r ger d e m d ä r m e d e n sorts fri-h e t ocfri-h a n d r u m . De strävar e f t e r r u m d ä r d e kan vara sig själva p å detta distanserade, sak-o r i e n t e r a d e sätt.

Återigen k ä n n e r vi igen homosocialiteten. Där riktar m ä n n e n sitt intresse mot abstrakta relationer och undviker d e konkreta motsvarig-heterna, och på så sätt kan d e å s t a d k o m m a sina fritt svävande överordningstablåer. Helt i kon-sekvens m e d detta fortsätter Holter g e n o m att konstatera att m ä n n e n söker r u m och sam-m a n h a n g där d e kan tolka utåtriktad aktivitet så att d e n även blir givande och positiv på det per-sonliga planet. Leken illustrerar detta g e n o m att d e n kan bli ett ideal, något som gör det man-liga attraktivt, pojkaktigt och intressant. Mannen lyckas när han skapar en mer lekfull håll-ning till sekundärförhållanden: Män lär sig att leka sitt jobb, som det heter, på ett "konstruktivt sätt". Mannen ska hålla ett avstånd, men i detta avstånd ska det också finnas en avspänd närhet."'8

I d e manliga r u m m e n finns "meningsfull tid" och "subjektneutralitet". Meningsfull tid in-n e b ä r ein-nligt H o l t e r att u t r y m m e för historia och f ö r ä n d r i n g ges tillsammans m e d tillfällen att s t a n n a u p p o c h ta d e t lungt. M ä n n e n u p p -lever en ö d e s g e m e n s k a p i vilken d e t finns ett

inslag av motstånd mot en starkare makt - va-re sig d e n n a va-repva-resenteras av samhället eller systemet är detta ett viktigt inslag i umgänget. Övermakt och försvar mot övermakt är viktiga inslag i m ä n n e n s r u m o b e r o e n d e av vilka kul-turer och livsstilar de i övrigt representerar. Hjältarnas tid är meningsfull, de kämpar för sin sak."1

G e n o m subjektneutraliteten b e h a n d l a s den Andra på sätt och vis som ett "ting i sig" menar Holter. 1 min vokabulär är subjekt-neutraliteten en förutsättning för att den an-dre ska bli en avspegling av idealbilden eller fantomen i den synkroniserande bekräftelse-ritualen.

Tidigare har jag försökt visa hur män ska-par klyftor mellan privat och offentligt bete-ende. De låter inte sina privata relationer till kvinnor få något inflytande på deras offentli-ga dito. Homosociala regler hjälper d e m att upprätthålla detta särskiljande genom "plura-listic ignorance" och produktion av överord-ningstablåer på arbetsplatsen. Holter och många andra har övertygande visat att för m ä n n e n är arbetet det primära och familjen det sekundära. För kvinnor är det tvärtom, och d e n n a diskrepans visar sig vara grundläg-gande för utformningen av och förhandlings-barheten hos könskontraktet och dess kär-leksgrund. Männens egna r u m är enligt Hol-ter dock till för något annat än arbete, samti-digt som m ä n n e n försöker bygga ut dem i för-hållande till yrkeslivet och de krav som ställs där. "Jobbet vmagnetiserar' det manliga

hos självet", säger Holter.'"

Det bör ha framgått att jag på basis av mina studier menar att den homosociala g r u p p e n på arbetsplatsen utgör ett ytterst viktigt och för m ä n n e n lustfyllt maktcentrum. Kopplat till Holters analys blir detta fullt begripligt. Så-väl avspänd lek som uppdriven konkurrens

får samsas här. Där arbete och manliga r u m kan förenas blir det av män befolkade magne-tiska centret ointagligt för partiklar med "fel" laddning.

Genusordningens manliga rättigheter

H a n n e Haavind har konstaterat att det finns tre rättigheter som tillkommer m ä n n e n i den

rådande genusordningen." Den första gäller privilegiet att ägna sig åt arbetet som det pri-mära utan ansvar för omsorg och kontinuitet i tillvaron. Att delta i arbetet på detta sätt in-nebär också att förvalta den egna positionen i den hierarki som är viktigast för män. Den andra är rätten att få avhängighet och lydnad från personer som är svagare än en själv. Den gäller såväl i familjen (kvinnan är underord-nad) som på arbetet där u n d e r o r d n a d e män och kvinnor förväntas respektera m a n n e n s position.

Den tredje rätten gäller åtskiljandet mellan privat och offentligt, dvs den rätt som vi ovan redan diskuterat. Och den betyder att det en man gör i en situation inte sammankopplas m e d vad han gör i en annan situation, om den ena situationen kan uppfattas som mer privat än den andra.

I min forskning k o m m e r uttryck för d e n n a rättighet tydligt fram i en serie situationer. O m det t ex blir känt att en läkare misshand-lar sin hustru, så uppfattar hans manliga kol-legor detta som ett intermezzo de inte har med att göra. De klandrar h o n o m inte för det-ta och det påverkar inte deras arbetsrelatio-ner till m a n n e n ifråga. Det skulle hota deras gemensamma fantombild. De kvinnliga kolle-gorna däremot bryter helt eller blir obekväma i relationer till misshandlaren eftersom de an-ser att hans agerande också b o r d e misskredi-tera h o n o m i arbetet. De klandrar h o n o m för hans handlande och kopplar samman privat med offentligt agerande.

Kooptation och homosocialitet

Tillträde till de manliga r u m m e n / s a m -m a n h a n g e n kräver f ö r u t o -m egenskapen "man" också vissa a n d r a kvalifikationer eller färdigheter. Bland manliga läkare fann jag det befogat att tala om utvecklingen av en sorts informell kooptationskultur på arbetsplatsen. De män som blev föremål för kooptation ha-de vissa gemensamma drag, ha-de som h a m n a d e utanför gemenskapen var förutom kvinnorna också några män som var avvikande i någon bemärkelse.

Med kooptation menar jag i detta sam-m a n h a n g regler för upptagandet i gesam-menska-

gemenska-pen, eller en sorts fyllnadsval till en kår som redan är definierad via vissa formella krite-rier (vilka också kvinnor kan uppfylla) m e n som också har informella av tradition framvux-na regler för införlivande i den utvalda skaran.

En informell huvudregel tycks vara att d e n som upptas i g r u p p e n ska tillföra något vär-defullt nytt eller på annat sätt förstärka grup-pens status. I läkargruppen gäller det utbild-ning och specialisering, i idrottssammanhang eller älgjakllaget gäller kooptationens formel-la regler a n d r a kompetenser. Man kan kanske tala o m en sorts garantiregler för att en ny m e d l e m i vart fall inte ska sänka g r u p p e n s framtida status. Kvinnor kan idag oftast for-mellt bli m e d l e m m a r i manliga kretsar av oli-ka slag, m e n när detta sker visar det sig finnas informella gemenskaper i g r u p p e n som mot-verkar betydelsen av det generella medlem-skapet. Centralt i dessa s a m m a n h a n g är just de outtalade ritualiserade samhandlingsfor-m e r n a inosamhandlingsfor-m r a samhandlingsfor-m e n för den hosamhandlingsfor-mosociala ge-menskapen.

Kooptation och hierarki

William Foot Whyte gjorde på 1940-talet en antropologisk studie av italienska pojk- och mansgäng i "Cornerville". I sin bok Street

Cor-ner Society beskriver han h u r pojkarna och

se-dan de vuxna m ä n n e n samhandlar enligt ett bestämt m e n outtalat hierarkimönster.3 2 De

växlar mellan tvåpersons- och flerpersons-g r u p p e r b e r o e n d e på var i hierarkin de står och vilka som är n ä r v a r a n d e i gänget. Leda-ren k u n d e utan vidare initiera samtal m e d och aktiviteter för hela g r u p p e n . H a n måste inte i förväg f ö r b e r e d a sina initiativ m e d de enskilda m e d l e m m a r n a . H ä r i g e n o m var han den e n d a personen som k u n d e k o m m a m e d något nytt och överraskande. När han talade lyssnade de a n d r a på ett särskilt sätt. Vad han h a d e att säga bemöttes m e d intresse och re-spekt. En person placerad längre n e d i hie-rarkin skapade d ä r e m o t osäkerhet och villrå-dighet o m h a n tog sig samma frihet. Whyte fann att en lågstatusperson först förväntades diskutera sina idéer enskilt m e d en eller flera m ä n m e d högre status än han själv. Ä r e n d e t vandrade sedan u p p å t i hierarkin via nya

par-samhandlingar för att slutligen n å fram till le-daren. O m ledaren sedan fann att förslaget var bra så var det han som lanserade det i g r u p p e n , därav det särskilda intresset för vad ledaren h a d e att säga. H a n fördelade de vär-defulla "gåvor" (förslag, idéer) som transpor-terats u p p g e n o m hierarkins led.

O m Whytes iakttagelser anknyts till Georg Simmels distinktion mellan dyaden och tria-d e n framgår tria-den särskiltria-da p o ä n g e n m e tria-d tria- des-sa hierarkiregler.3 3 De u n d e r o r d n a d e s b r u k av

dyadernas flyktiga intimitet garanterade att g r u p p e n och dess ledning k u n d e undvika le-gitimitetskriser.34 Frågor, problem och

initia-tiv bland g r u p p m e d l e m m a r n a silades u p p å t g e n o m dyaderna och endast de spörsmål som överlevde d e n n a färd n å d d e hela vägen upp. G e n o m detta förfaringssätt undveks konflik-ter och den m a k t k a m p som annars säkerligen skulle k o m m i t i dagen om vem som helst, när som helst, h a d e gett uttryck för sin m e n i n g i g r u p p s a m m a n h a n g e t . Ledarskiktets m a k t skulle då hela tiden vara hotat och dess legiti-mitet ifrågasatt. Dock förekom det ibland att u n d e r o r d n a d e tog sig friheten att tala o m "oförberedda ä m n e n " direkt i g r u p p e n , och dessa regelbrott resulterade då helt följdrik-tigt i att de "uppifrån" betraktades som opålit-liga och illojala samt bestraffades g e n o m att inte längre anförtros för g r u p p e n viktiga upp-gifter.

Jag m e n a r att det Whyte här beskriver är vad Ojstein Gullvåg Holter m e n a r m e d sub-jektneutralitet och meningsfull tid i r u m där

m ä n kan känna frihet och trygghet i att deras positioner inte hotas. A w i k a r n a stöts ut från g e m e n s k a p e n när de inte bidrar till att upp-rätthålla en stabil och förutsägbar hierarki m e d f ö r m å g a att s a m o r d n a sin styrka och be-k ä m p a övermabe-kten, vad d e n n u än be-kan tänbe-kas bestå av.

För att bli en värdefull medlem i g r u p p e n måste m a n också visa att m a n kan förvalta de "gåvor" m a n får från u n d e r o r d n a d e medlem-mar på ett korrekt sätt. Det i n n e b ä r att bra in-itiativ ska föras u p p å t av d e m som mottagit dem. Den som inte medverkar på detta sätt blir en "propp" i hierarkin för de u n d e r o r d -nade, samtidigt som han kan framstå som en u t m a n a r e för ledaren. Endera sjunker hans

status m e d tiden p g a detta, h a n överflyglas e f t e r s o m h a n inte bidrar till d e n integrativa k o m m u n i k a t i o n e n . Eller så u p p s t å r d e t en m a k t k a m p o m ledarskapet d ä r antalet an-h ä n g a r e o c an-h deras b e l ö n i n g blir a v g ö r a n d e f ö r u t g å n g e n .

G e n o m att h a n d l a enligt r e g l e r n a blir m a n p å sikt aktuell f ö r u p p f l y t t n i n g i h i e r a r k i n . De som g ö r "rätt" blir f ö r e m å l för k o o p t a t i o n .

M e n d e t h a n d l a r också o m kvaliteten på vad m a n b i d r a r m e d , m e d a n d r a o r d "gåvor-nas" värde för g r u p p e n s m e d l e m m a r .

H ä r kan Whytes r e s o n e m a n g direkt kopp-las till H o l t e r s a n v ä n d n i n g av b e g r e p p e t "fo-kal ömsesidighet".

Centrerad gåvoutväxling präglas av omfördelning. Gåvorna går inte bara från givare till mottagare.... De flyter in till ett centrum för att sedan fördelas i gruppen.... Centrerad ömsesidighet består av ett spänningsförhållande mellan centret och perife-rin. Hushållet är ett sådant centrum, ett gemen-samt förråd i materiell eller symbolisk mening. I de flesta samhällen med fokala drag förknippas det kvinnliga med det centrerade och gemensamma och det manliga med det perifiera och privatäg-da.35

H ä r tror j a g att H o l t e r h a r rätt vad avser kvinn a kvinn s roll i hushållet, m e kvinn h a kvinn u p p m ä r k s a m -m a r inte d e t -manliga, c e n t r e r a d e gåvobeteen-d e t u t a n f ö r hushållet. D e n beskrivning j a g ti-d i g a r e gjort av såväl homosocialitet som koop-tation p e k a r j u s t p å att i manliga, och i för-h å l l a n d e till för-husför-hållet perifiera s a m m a n för-h a n g är g å v o r n a också c e n t r e r a d e , m e n d e o m f ö r -delas inte till var o c h e n efter b e h o v utan till var o c h e n e f t e r prestation. Resultatet blir e n r a n g o r d n i n g och en hierarki, dvs d e t som mo-d e r n i h u s h å l l e t försöker e l i m i n e r a g e n o m sin o m f ö r d e l n i n g .

Detta f e n o m e n k o p p l a t till att det p r i m ä r a för m ä n n e n är d e t som r ö r d e r a s v e r k s a m h e t u t a n f ö r familjen, m å l a r f r a m en g e n u s o r d -n i -n g som h a r d j u p a rötter i våra orga-nisa- organisa-t i o n s f o r m e r . I Haavinds beskrivning av sorganisa-tan- stan-d a r stan-d k o n t r a k t e t utgör stan-d e t t a i själva verket kärn a kärn i m ä kärn s och kvikärnkärnors ömsesidiga k o m m u -n i k a t i o -n s p r o b l e m a t i k . N ä r m a -n -n e -n relaterar till h u s t r u n u t g å r h a n ifrån att h a n s övriga re-lationer är p r i m ä r a i jämförelse m e d

förhål-l a n d e t tiförhål-lförhål-l h e n n e , m e d a n h o n u t g å r f r å n att d e t o m v ä n d a f ö r h å l l a n d e t gäller n ä r h o n rela-terar till h o n o m .3 6

Hierarkisk fokalitet, orsaks- och

fu nktionsförklaringar

J a g h a r försökt p r e s e n t e r a e n teori o m varför m ä n f ö r e d r a r v a r a n d r a samt vilka f u n k t i o n e r d e t t a får f ö r k v i n n o r n a o c h m a k t f ö r h å l l a n d e t m e l l a n k ö n e n . U t g å n g s p u n k t e n h a r varit att m ä n inte drivs av en längtan e f t e r att utöva m a k t över kvinnor u t a n att d e t t a b a r a är följ-d e n av följ-deras i n b ö r följ-d e s k a m p o m följ-d e n m a k t och d e positioner d e historiskt h a r tillskansat sig. N å g o n s t a n s i b e g y n n e l s e n u p p s t o d d e r a s maktövertag, m e n detta kan inte förklara fe-n o m e fe-n e t idag. De u r s p r u fe-n g l i g a o r s a k e r fe-n a är sedan länge överspelade. Dagens orsaker kan f ö r a n k r a s i d e t manliga relationsarbetets ka-raktär. I o r g a n i s a t i o n e r n a får d e t t a sitt uttryck g e n o m d e n h o m o s o c i a l a förälskelsen i e n fan-tombild g e n t e m o t vilken m ä n j ä m f ö r sig. Fan-t o m e n a n Fan-t a r olika f o r m e r i olika m a n l i g a g r u p p e r , bl a till följd av vilken klassbakgrund och livsstil d e r e p r e s e n t e r a r . M e n f a n t o m e n och h a n s attraktionskraft är inte b a r a e n so-cial k o n s t r u k t i o n , som i p r i n c i p kan se ut h u r som helst. F a n t o m e n i alla g r u p p e r av m ä n h a r en g e m e n s a m n ä m n a r e d ä r f ö r att h a n är k n u t e n till e n historiskt n e d ä r v d m a k t s t r u k t u r som är ytterst h a n d g r i p l i g och materiell. Män h a r d e n exekutiva m a k t e n i samhället o c h d e n r å d a n d e g e n u s o r d n i n g e n ger d e m d e r a s uni-ka utgångsläge i relationsarbetet. Det är för-klaringen till att m ä n m e d d i a m e t r a l t motsat-ta intressen ibland går s a m m a n i e n a d front.3 7

F u n k t i o n e r n a av f e n o m e n e t homosociali-tet är att kvinnor m ö t e r m o t s t å n d b l a n d grup-p e r av m ä n i alla s a m m a n h a n g d ä r d e försö-ker få inflytande. De k a n inte få g e h ö r för d e s a m b a n d d e ser mellan d e t privata o c h d e t of-fentliga, d e m ö t e r b r o d e r s k a p e t s hjältefan-t o m p å a r b e hjältefan-t s p l a hjältefan-t s e r n a o c h d e shjältefan-tälls u hjältefan-t a n f ö r g å v o s t r ö m m e n i d e n hierarkiska fokaliteten. Deras gåvor är fel eller ä n n u värre "kvinnli-ga". De f ö r h a n d l a r privat i ett k o n t r a k t som d e inte k ä n n e r r a m a r n a för och d e tvingas till in-dividuella lösningar och k o m p r o m i s s e r .

lös-ningar och kvinnliga strategier som homoso-cialiteten först blev synlig i min forskning. Det var kvinnorna jag till en b ö r j a n avsåg studera. O c h det j a g f a n n var olika f o r m e r av hetero-socialt h a n d l a n d e (kvinnor relaterar till m ä n i första h a n d ) . Deras m e r undanskymda homo-sociala övningar - i fabrikens omklädnings-r u m , i sjukhusets sköljomklädnings-rummen, på tjejtomklädnings-räffaomklädnings-r eller i d e mer feministiska kollektiven - syns mig idag dessutom i första h a n d ritualisera u n d e r o r d n i n g . "Modesty Blaise" t e n d e r a r lysa m e d sin frånvaro. Varför? Sysslar kvinnor m e d att inordna sig i d e n u n d e r o r d n a d e världen (dvs konstruera "kvinnligheter") där m ä n n e n s makt aldrig hotas? Bland flickorna i skölj-r u m m e t äskölj-r det utan tvekan så. De konstskölj-rueskölj-raskölj-r sin "kvinnlighet" i ritualer som till skillnad från m ä n n e n s kallibrerar och synkroniserar sig kring u n d e r o r d n i n g s t a b l å e r .w Vad gör

kvinnorna på universiteten när de umgås ho-mosocialt? Kan de som m ä n n e n hålla det pri-vata u t a n f ö r och k o n s t r u e r a kvinnlighetsideal som går på tvärs m e d deras position och hu-vudansvar i familjen? Svaret måste bli nej, om j a g b e g r u n d a r m i n a egna erfarenheter. Ar det bra eller dåligt? Ar e n k ö n a d e s a m m a n h a n g en framkomlig väg? Eller är det så att all f o r m av segregation är förkastlig eftersom vi i enkö-n a d e s a m m a enkö-n h a enkö-n g bara t e enkö-n d e r a r att rekoenkö-n- rekon-struera det som vi vill förändra? Kanske ska vi f u n d e r a på organisationsformer som bryter n e d alla f o r m e r av e n k ö n a d e s a m m a n h a n g i synnerhet manlig homosocialitet. Men vad ska vi i så fall ge m ä n n e n som ersättning för deras inbördes behov av bekräftelse från va-randra? O c h vad ska vi ge oss själva som er-sättning för vårt behov av bekräftelse från män?

N O T E R

1 Analysen finns i "Anpassning och protest, om

deltids-arbete i det kapitalistiska patriarkatet".

Kvinnoveten-skaplig tidskrift nr 2 1982.

1 Heidi Hartmanns tes lanserades i Capital and Class nr 8

1979 med titeln "The Unhappy Marriage of Marxism and Feminism: Toward a More Progressive Union".

3 SOU 1938:47 , Karin Kock "Kvinnoarbetet i Sverige"

s 450 f.

4 Ibid s 451.

5 En studie gällde FOA och den andra Volvo

Umever-ken, båda ingår som bilagor i min avhandling Kamrater,

Kollegor och Kvinnor, Research Report, Soc inst Umeå

Universitet 1985.

6 Ibid s 51.

7 Jean Lipman-Blumen "Toward a Homosocial Theory

of Sex Roles: an explanation of Sex Segregation of So-cial institutions" i Signs, vol 1 nr 3 1976.

8 Se t ex deras respektive bidrag till Harriet Holter (red)

Kvinner i felleskap, Universitetsförlaget, Oslo 1982.

9 Lipman-Blumen ibid s 16.

I Se min artikel i Kvinnovetenskaplig tidskrift nr 3-4 1989,

"I broderskapets skugga". Denna forskning utmynnade så småningom i boken Doktorer, systrar och flickor, om

in-formell makt, Carlssons, Stockholm 1992.

II Standardkontraktet dryftas och definieras av H a n n e

Haavind i artikeln "Makt og kjaerlighet i ekteskapet" i Haukka, Hoel och Haavind(red) Kvinneforskning:

Bi-drag til Samfunnsteori, Universitetsförlaget, Oslo 1982.

12 Visserligen ett kontrakt i vardande eller under

för-handling men ändå det som bäst beskriver nuläget i re-lationen mellan könen. Ett läge som utmärks av offici-ell strävan efter lika rättigheter, skyldigheter och möj-ligheter. Se vidare Yvonne Hirdman "Genussystemet" s 94 f i SOU 1990:44 Demokrati och makt i Sverige.

13 Lindgren 1985, s 142.

14 Ett för sociologin klassiskt uttryck syftande på en

normefterlevnad som bara är en chimär, dvs där alla tror att alla de andra är normefterlevande och var och en håller tyst med sin avvikelse.

15 0jstein Gullvåg Holter Mäns livssammanhang,

Bonni-ers, Stockholm 1994. 16 Ibid s 39. 17 Ibid s 41. 18 Ibid s 42. 19 Ibid s 33. 20 Ibid s 43. 21 Ibid s 40. 22 Ibid s 41. 23 Ibid s 40 f.

4 Min forskning har uteslutande rört sig om

organisa-tionsnivån och perspektivet är konstruktivistiskt. Om genusordningens djupaste orsak ligger i mäns relatio-ner till fadern, tycker jag det är för stor psykoanalytisk slagsida i förklaringen för min smak. Det är tvärtom nå-got som jag betvivlar och känner instinktivt motstånd inför - essentialism? Jag har ännu inte i skrivande stund fått mitt beställda exemplar av Masculinities av Robert W Connell men kanske har han en mer tillta-lande förklaring. I synnerhet är jag nyfiken på hur han använder begreppet "hegemonisk maskulinitet".

25 Holter s 54. 26 Lindgren 1985. 27 Holter 1994 s 50 f. 28 Ibid s 50.

Hjältar är viktiga inslag i männens värld, se t ex Claes Gustafsson Produktion av allvar, om det ekonomiska

för-nuftets metafysik, Studier i företagsekonomi 3, 1994.

30 Holter 1994 s 196 ff.

31 Hanne Haavind i Metoder och problem i

52 William Foot Whyte Street Corner Society; the social

struc-lure of an Italian slum, sec ed Chicago 1955.

13 Georg Simmel Hur är samhället möjligt och andra essäer,

Urval av texter Erik af Edholm, Göteborg 1981.

14 Simmels visar att dyaden bestående av två personer

kan sägas sakna minne. Det som utspelar sig mellan två personer u p p h ö r när de lämnar varandra. I en grupp på tre däremot, finns alltid en person som publik och det som sker i gruppen lever vidare på grund av detta. När en tredje person varit närvarande finns ett kollek-tivt minne kvar som inte u p p h ö r när gruppen splittras.

35 Holter s 121. 36 Haavind, se not 11. 37 Jämför not 3.

38 Gerd Lindgren "Rangordning och ritual" i Nytt om

Kvinneforskning nr 1/1993 s 47.

S U M M A R Y

Men tend to seek, enjoy a n d / o r prefer the compa-ny of their own sex. This preference which is called hornosociality (Lipman-Blumen) is obviously very important among men and it suggests that men are attracted to, stimulated by, and interested in socia-lising with other men. The article discusses horno-sociality in relation to empirical data from several studies from different workplaces. The homosocial tendency seems to be classless and is present whe-rever men work, which makes female co-workers and colleagues feel like outsiders. The background of homosocial behaviour is discussed in connec-tion with the "matrimonial contract" theory as well as theories concerning growing up with an absent father, a common experience among men. The fact that women are thus excluded in the workpla-ce is seen merely as a latent function and not the real aim behind homosocial grouping among men.

Gerd Lindgren Arbetslivsinstitutet 171 84 Stockholm

A N N A W A H I ,

Företagsledning som

konstruktion av manlighet

Begreppet ledarskap beskrivs vanligtvis ur ett könsneutralt perspektiv samtidigt

som mansdominansen på ledande positioner uppfattas som självklar.

Ett könsperspektiv kan ge ny kunskap om ledarskap som en social konstruktion

-skapad i tid och rum - och följaktligen föränderlig.

Det är fruktbarare att se till kvinnors situation i organisationer och analysera

maktrelationen mellan kvinnor och män än att leta efter deras "sanna "

egenskaper.

Män d o m i n e r a r starkt på l e d a n d e positioner i svenskt näringsliv. Samtidigt lyser kvinnor m e d sin f r å n v a r o b å d e i f ö r e t a g s l e d n i n g a r och styrelser. I g e n o m s n i t t består en led-n i led-n g s g r u p p i privat led-näriled-ngsliv av 94 p r o c e led-n t m ä n och sex p r o c e n t kvinnor.1 Endast en

tredjedel av f ö r e t a g e n h a r officiellt uttalat att d e vill öka antalet kvinnor till chefsbe-fattningar. Två t r e d j e d e l a r av näringslivet anser alltså inte att k ö n s f ö r d e l n i n g e n p å le-d a n le-d e positioner är n å g o t p r o b l e m . En ma-joritet av f ö r e t a g e n h a r e n k ö n s n e u t r a l in-ställning till chefsrekryteringar. K o m p e t e n s - o c h inte kön - f r a m h å l l s som d e n styrande faktorn."

Har kön n å g o n betydelse för ledarskap -och i så fall hur? J a g anser att det är m e r f r u k t b a r t att se till maktrelationen mellan k ö n e n än till vissa l e d a r e g e n s k a p e r för att förstå och förklara d e n s n e d f ö r d e l n i n g som råder. Kön och ledarskap är socialt och kul-turellt k o n s t r u e r a d e b e g r e p p , d e t vill säga d e "är" inte utan de "skapas" i tid och r u m . De-batten om kvinnor och ledarskap rör sig of-tast i n o m d e n r å d a n d e u p p f a t t n i n g e n om vad dessa b e g r e p p innebär. G e n o m att be-trakta h u r b e g r e p p e n är skapade kan områ-det belysas p å ett a n n a t sätt. Att m ä n domi-n e r a r på l e d a domi-n d e positiodomi-ner kadomi-n förstås uti-f r å n synsättet att k o n s t r u k t i o n e n av ledar-skap är k o p p l a d till k o n s t r u k t i o n e n av man-lighet.3

Kön och ledarskap

sociala konstruktioner

Att betrakta kön, det vill säga kvinnlighet och manlighet, som skapade begrep]) innebär att de inte ses som eviga och sanna till innehåll. Kvinnlighet liksom manlighet är konstruktio-ner skapade av människor i ett visst samman-h a n g ocsamman-h vid en viss samman-historisk tidpunkt. Vad som uppfattas som typiskt kvinnligt och ty-piskt manligt förändras d ä r f ö r i tid och r u m , vilket innebär att det ser olika ut vid olika his-toriska tidpunkter och på olika platser.4

Begreppen kvinnlighet och manlighet kon-strueras alltid i relation till varandra. Maktre-lationen mellan k ö n e n är av betydelse för h u r detta "kvinnligt" och "manligt" skapas. Att även se ledarskap som ett socialt konstruerat b e g r e p p innebär på liknande sätt att det som tillskrivs b e g r e p p e t ledarskap i f o r m av egen-skaper, kunskaper och e r f a r e n h e t e r är f o r m a t i ett visst s a m m a n h a n g , och d ä r m e d inte evigt eller sant utan tvärtom föränderligt.

Sociala och kulturella konstruktioner går att betrakta u r olika perspektiv, vilket påver-kar vad som blir synligt. Begreppet ledarskap, både i teori och praktik, beskrivs vanligtvis ur ett könsneutralt perspektiv, det vill säga ur ett perspektiv där betydelser av kön osynliggörs eller förnekas. Att m ä n d o m i n e r a r på l e d a n d e positioner görs på detta sätt till något själv-klart och oproblematiskt. Att kvinnor är få på

ledande positioner säger teorin inget om, vil-ket framstår som att kvinnor inte vill eller kan. I praktikens värld uttrycks dessa förklaringar i de föreställningar som manliga företagsledare har om kvinnor och chefskap.5 Genom att det

ses som självklart att män är chefer, är det lika självklart att kvinnor inte är det. Att betrakta ledarskap ur ett könsperspektiv ger därför ny kunskap om vad ledarskap är eller kan vara. Det ger också en a n n a n förståelse för och för-klaring till varför kvinnor är så få på ledande positioner.

Uppfattningen om att män och kvinnor bör göra olika saker i arbetslivet blir synlig på den könssegregerade arbetsmarknaden. Att kvinnor utför vissa arbeten, och män oftast helt andra, gäller såväl historiskt som i dagens svenska samhälle.6 En del forskare menar att

just detta, att kvinnor och män arbetar med olika saker, möjliggör n o r m e n om manlig ö v e r o r d n i n g och kvinnlig u n d e r o r d n i n g .7

Sysslor anses oftast vara antingen manliga el-ler kvinnliga. Det finns också många exempel på hur detta kan förändras över tiden, hur en syssla kan övergå från att vara manlig till att vara kvinnlig, och även vice versa.8

Utmärkan-de för Utmärkan-den typen av förändringar är att statu-sen sjunker när ett yrke övergår från att vara manligt till att bli kvinnligt. Vad beror det på? Är det så att statusen på yrket först har sjunkit av olika skäl, och därför tillåts kvinnor tillträ-de? Eller är det först efter att kvinnor börjat k o m m a in i yrket, som statusen sjunker och män lämnar yrket? Dessa frågeställningar ska inte diskuteras här, men det är intressant att fråga sig vad arbetsdelningen mellan könen betyder för sysslan företagsledning. Den är ju helt dominerad av det ena könet, nämligen män. Kommer könsfördelningen på beslutan-de befattningar någonsin att bli jämn? Eller måste statusen på chefsarbete först sjunka? Finns det tecken på det? Kommer män i så fall att lämna över och flytta makten någon an-nanstans? Eller k o m m e r den manlige leda-rens karaktär att förändras m e d fler kvinnliga ledare?

Yvonne Due Billing och Mats Alvesson har i en studie beskrivit några organisationer m e d avseende på ideologi, struktur och könsför-delning.9 I en av dem fanns få hierarkiska

ni-våer, ideologin var demokratisk och det an-sågs inte speciellt eftersträvansvärt att vara chef. Där fanns relativt många kvinnor på chefsbefattningar.

I en a n n a n organisation ansågs det attrak-tivt att vara chef. Organisationen var mycket hierarkiskt uppbyggd, med en traditionell syn bland annat på ledarskap. Där fanns det yt-terst få kvinnor på ledande positioner. Kon-struktionen av ledarskap och konKon-struktionen av kön hänger alltså samman. Begreppen får betydelser i relation till varandra.

Kvinnors situation avgörande

för deras ledarstil

I näringslivet diskuteras för n ä r v a r a n d e "kvinnligt och manligt ledarskap" som något essentiellt snarare än som något grundat på erfarenheter. Jag ska därför redovisa min egen position när det gäller synen på kvinnli-ga chefer som lika eller olika manlikvinnli-ga chefer. Det är likheten i kvinnors villkor, inte i något essentiellt och väsensmässigt kvinnligt som är viktigast att synliggöra i forskning om kvinnor i arbetslivet. Kvinnor och män i Sverige lever till stor del olika slags liv, där de gör olika er-farenheter, eftersom a r b e t s m a r k n a d e n är könssegregerad och ansvarsfördelningen föl-hemarbetet är ojämn. Därför betraktar j a g oli-ka erfarenheter som en soli-kapad olikhet mellan kvinnor och män. Mäns överordning och kvinnors u n d e r o r d n i n g i detta könssegregera-de arbetsliv präglar män och kvinnor på olika sätt, vilket i sin tur kan skapa olikheter mellan könen.

U n d e r 70- och 80-talen gjordes många un-dersökningar kring kvinnors ledarstil. Upp-trädde kvinnor a n n o r l u n d a än män när de väl hade fått en chefsposition? De flesta studier visade att så inte var fallet."1 Kvinnor

uppvisa-de i stort sett liknanuppvisa-de beteenuppvisa-de och ledarstil som män. Ett flertal forskare har dock påpe-kat att själva grundfrågeställningen har påver-kat både utformandet av studierna och resul-taten." Ibland har syftet varit att visa att kvin-nor är lika kompetenta som män. Andra gång-er har syftet varit att visa att kvinnor kanske till och m e d är bättre som chefer än män.12 Det

f u n g e r a r m e r cirkulärt och föredrar e n nät-verksorganisation f r a m f ö r en hierarki. Sally Helgesen har i en u n d e r s ö k n i n g visat h u r kvinnor på chefsbefattningar planerar och ut-för sitt arbete på ett a n n a t sätt än vad som be-skrivits som typiskt i studier med manliga che-fer. Kvinnor är också mer tillgängliga än m ä n för sina medarbetare.

I n o m feministisk forskning pågår sedan länge en debatt o m k ö n e n s likhet eller särart. Diskussionen handlar n u m e r a oftare o m på vilket sätt forskningen ska k o m m a vidare från låsningen i detta b e g r e p p s p a r . " I frågan o m h u r kvinnor är som chefer, är d e lika eller oli-ka män, ansluter jag mig till forsoli-kare som häv-dar att m a n måste studera kvinnors plats i or-ganisationen. Ett flertal studier har visat att det ger strukturella effekter om kvinnor på chefsbefattningar är i stark minoritet.1 4 Den

som avviker måste anpassa sig efter n o r m e n , dvs efter ett typiskt manligt chefsbeteende.1 5

Flera forskare har d ä r f ö r hävdat att det är omöjligt att svara på frågan om kvinnor på chefsbefattningar är lika eller olika m ä n , d e är helt enkelt för få för att k u n n a u t f o r m a ett "eget" ledarskap."'

Med ett likhet-särarts t ä n k a n d e blir kvinn-liga chefer hela tiden j ä m f ö r d a m e d n o r m e n . De är antingen lika eller olika män. Kvinnor som aspirerar på chefsbefattningar kritiseras ofta för bristande auktoritet. Följaktligen har vi så få kvinnliga chefer just för att kvinnor in-te har den auktoriin-tet som krävs för att vara chef. A a n d r a sidan b r u k a r kvinnliga chefer beskrivas som manhaftiga. De uppfattas alltså som okvinnliga, vilket i sin tur gör d e m min-dre lämpade för chefsjobbet.1'

I båda fallen sker b e d ö m n i n g a r n a om kvin-nors likhet respektive olikhet på mäns villkor. Det är m ä n som avgör när d e n e n a eller a n d r a beskrivningen av kvinnor och chefskap är re-levant. Kvinnor blir på så sätt låsta av m ä n n e n s tolkningsföreträde. Att kvinnor är i minoritet på inflytelserika positioner är ett faktum som kvarstår oavsett likhet eller olikhet m e d män. Det är därför mer fruktbart, enligt mitt syn-sätt, att se till kvinnors arbetsvillkor och att studera maktrelationer mellan m ä n och kvin-n o r i orgakvin-nisatiokvin-ner äkvin-n att leta efter de "sakvin-n- "san-na" egenskaperna hos kvinnor och män.

Kön skapas också

i organisationer

Flickor och pojkar lär sig u n d e r uppväxten vad som är lämpligt för respektive kön. Köns-socialisationen bildar en bas för h u r kvinnor och m ä n k o m m e r att agera och behandlas se-nare i arbetslivet. Kön skapas också i organi-sationer.18 Konstruktionen av kön u p p h ö r

in-te, utan förändras och påverkas vartefter i li-vet. Det i n n e b ä r att också det som ses som lämpligt kvinnligt respektive lämpligt manligt i relation till ledarskap bestäms i organisatio-ner. O m situationen är sådan att kvinnors le-gitimitet som chefer är ifrågasatt i g r u n d e n , k o m m e r likheter ( m e d m ä n ) att betonas av kvinnor och av d e m som är positiva till kvin-nor. O m situationen är något mer gynnsam för kvinnor i en organisation, så kan även olik-heter ( i förhållande till m ä n ) få u t r y m m e för att förstärka kvinnors situation g e n o m att ta f r a m k o m p l e m e n t ä r a och bidragande aspek-ter på lerdarskap. Det är emellertid också möjligt att tolka just betoningen på olikheter som ett tecken på kvinnors svagare position i organisationen. Talet om olikheten håller kvinnligheten "på plats" och de starka kopp-lingarna mellan manlighet och ledarskap ho-tas på så sätt inte. Maktrelationen mellan kö-nen är i själva verket lika osynlig som d e n är central vare sig likhet eller olikhet d o m i n e r a r som beskrivning i organisationen.

O m något betraktas som skapat blir det möjligt att analysera vilka a n t a g a n d e n som gjorts. I detta avsnitt ska j a g d ä r f ö r skärskåda några formuleringar som beskriver kvinnor på l e d a n d e positioner. Det gör j a g för att visa att kön och ledarskap är sociala konstruktio-ner. De sju f o r m u l e r i n g a r n a illustrerar olika sätt att n ä r m a sig och förstå området. Jag gör inte några kopplingar till empiri, utan grans-kar enbart tankebilder och formuleringar.

Kvinnligt ledarskap. Rubriken ger intryck av

att det finns en a n n a n typ av ledarskap. Både till innehåll och f o r m skiljer sig kvinnligt le-darskap från del lele-darskap som det outtalat refererar till, det manliga. Ledarskap, om det står helt för sig själv, är dock helt knutet till det manliga, sociala könet. I rubriken kvinn-ligt ledarskap finns marginaliseringen av