Socialpedagogiskt arbete inom Malmö universitet
SKA VI GÅ PÅ DEJT?
EN STUDIE OM AUTISM OCH DEJTING
Förord
Jag vill först och främst tacka informanterna som tog sig tid och ställde upp på intervjuer och generöst delade med er av ert liv som hjälpte till att forma denna uppsats.
Jag vill rikta ett stort tack till min handledare Fil. Dr. Maria Norstedt för din ovärderliga feedback av arbetet och all kunskap du har bidragit med.
Jag vill även tacka mina nära och kära som har stöttat mig och visat förståelse under hela min studietid på Malmö universitet.
Sist vill jag tacka alla kursare och lärare under utbildningstiden på universitet för all kunskap, intressanta diskussioner och alla skratt som det har bjudits på. Mikael Andersson
SKA VI GÅ PÅ DEJT?
EN STUDIE OM AUTISM OCH DEJTING
MIKAEL ANDERSSON
Andersson, M. ”Ska vi gå på dejt? En studie om autism och dejting”
Examensarbete i Socialpedagogiskt arbete inom funktionshinderområdet 15 högskolepoäng. Kandidatexamen i Handikap- och rehabiliteringsvetenskap Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för socialt arbete, 2021.
ABSTRAKT
Autism kan innebära att individen har problem med socialt samspel och social kommunikation samt begränsande och repetitiva beteenden, intressen och aktiviteter enligt diagnosmanualen DSM 5. Individer med autism framställs ofta mer negativt i studier om autism och dejting samt kärleksrelationer och är få till antalet. Denna kvalitativa studie baserad på semikonstruerade intervjuer har i avsikt att undersöka hur människor med autism upplever dejting? Vilka hinder och möjligheter identifierar de själva när det kommer till dejtingsammanhang? Vad är deras syn på kärleksrelationer. Informanterna identifierar hinder och möjligheter relaterade till autism i större utsträckning när det kommer till kärleksrelationer de är eller har varit i. Tidiga insatser tros påverka
förutsättningarna senare i livet i social interaktion i tex dejtingsammanhang. Informanter identifierade hinder i dejtingsammanhang i form utav
prestationsångest, brist på bra balans i samtal, linda in saker i ”socialt fluff”. Bra möjligheter i dejtingsammanhang är online dejting via appar, eller andra
internetsidor som kan underlätta den sociala interaktionen, special events upplevs som en bra mötesplats att träffa potentiell kärlekspartner. Personer med autism behöver ha frizoner där de får interagera med andra individer utifrån sina
förutsättningar och inte ständigt behöva anpassa sig till neurotypiska normer vid social interaktion.
WOULD YOU LIKE TO GO ON A
DATE?
A STUDY ABOUT AUTISM AND DATING
MIKAEL ANDERSSON
Andersson, M. “Would you like to go on a date? A study about autism and dating”. Degree of Bachelor of Science with a Major in Disability and Rehabilitation Science, 15 Credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Social work, 2021.
ABSTRACT
Individuals with autism can have problem with social interactions, social
communication and limited and repetitive behaviors and interests, activities prior to the diagnostic manual DSM 5. Individuals with autism is often more presented as more problematic in studies about dating and love relationships and the studies are few. The purpose of this qualitative study based on semiconstructed interviews are to find out how individuals with autism experiences dating and which
obstacles and possibilities they can identify due to dating experiences. And to find out how they see on love relationships. The participants identify problems related to social interactions and social communications in much higher grade when they speak about relationships they are in or has been in. The participants thinks that efforts of support related to autism in early stages in their life can give them better tools to deal with problems with social interactions later in life for example dating situations. Obstacles identified due to dating was performance anxiety, balance in conversations, following neurotypical norms in conversations. Possibilities
identified due to dating are online dating through apps or other sites of the internet can promote problems with social interaction. Special events can be a good way to meet potential love partners and can be a free zone for people with autism. The conclusions are that people with autism need their free zones so they can interact with other people due to their prerequisites and not always adapt to neurotypical norms.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1 INLEDNING 5
1.1 Diagnos 5
1.2 Lagar och stöd i Sverige 6
1.3 Olika begrepp 7
1.4 Problemformulering 7
1.5 Syfte och frågeställningar 8
2 TIDIGARE FORSKNING 8 2.1 Databassökningar 8 2.2 Tidigare studier 8 3 METOD 11 3.1 Val av informanter 11 3.2 Intervjuer 12 3.3 Analys av empiri 13 3.4 Studiens tillförlitlighet 13 3.5 Forskningsetiska aspekter 13 3.5.1 Informationskrav 14 3.5.2 Samtyckeskrav 14 3.5.3 Konfidentalitetskrav 14 3.5.4 Nyttjandekrav 14 4 TEORIER 15
4.1 Det dramaturgiska perspektivet 15
4.2 Emotionellt arbete 15
4.3 Stigma 16
4.4 Normkritiska perspektiv 18
4.4.1 Normaten och den stirrande blicken 18
4.4.2 Crip theory 19
5 RESULTAT OCH ANALYS 19
5.1 Informanternas bakgrund 19
5.2 Synen på kärlek, relationer, partner 20 5.3 Social interaktion i form utav dejting 22
5.3.1 Online dejting 23
5.3.2 Den fysiska dejten 24
5.4 AST och kärleksrelation -lika barn leka bäst? 26
5.4.1 Emotionellt arbete 28
5.5 Attityder mot AST 31
6 DISKUSSION 32 6.1 Sammanfattning 32 6.2 Metoddiskussion 33 6.3 Resultatdiskussion 34 6.4 Vidare forskning 36 REFERENSER 37 BILAGA 1, 2, 3
INLEDNING
“These are my love ducks, if you´re single and seeking love, sit them beside your bed and love is sure to come your way”. – Michael (Love on the spectrum 2019).
“When they´re children there´s a lot of support given to people with autism about social skill and social interaction. And I think when people reach adulthood and they´re really looking for intimate relationships. I think that we don´t give a lot of support to understanding the really great complexity of flirting with somebody else, or how do we develop an intimate relationship with somebody else?” – Jodi Rogers (Love on the spectrum 2019).
Citaten är hämtade från reality serien ”Love on the spectrum” (2019). Michael har autism och är en utav deltagarna i serien som är fast besluten att han skall finna kärleken. Jodi Rogers är pedagog som skall lära Michael hur en dejt går till, vad man pratar om och hur man uppför sig i en sådan situation. Serien är för
närvarande tillgänglig på en utav världens största streamingtjänster och kan nå en miljonpublik runt om i världen. I serien skildras flera deltagare med autism och vi tittare får ta del av deras tankar kring kärlek, partnerskap och vi får se hur de på olika sätt förbereder sig för att gå på dejt och vad som hände efteråt. Att
människor med autism får ta plats i populärkulturen är viktigt. Det väcker också frågan hur man framställer människor med autism i sådana här format? Bidrar det till en mer stereotyp bild av individen med autism? Hur ser verkligheten ut för individer med autism utifrån det svenska dejtingklimatet? En reality serie redigeras och klipps för att framstå på ett särskilt sätt och serien utgår från en australiensk kontext. Denna uppsats skall fokusera på hur personer med autism upplever det är att dejta i Sverige.
Med inledningen av reality serien ”Love on the spectrum” (2019) följer här en presentation av detta avsnitt. Under rubriken ”diagnos” följer en kort beskrivning av diagnosmanualen DSM-5 och vilka potentiella problemområden en individ med autism kan ha. Därefter följer rubriken ”Lagar och stöd i Sverige” för att belysa lagar och rättigheter samt exempel på vilka stöd individen har rätt att ansöka om. Rubriken ”Olika begrepp” tar upp begrepp som används
genomgående i uppsatsen. Rubrikerna ”Problemformulering”, ”Syfte och frågeställningar” preciserar bakgrunden till det valda undersökningsområdet, syftet med uppsatsen och vilka frågor som skall besvaras.
Diagnos
För att få en autismdiagnos används bland annat diagnosmanualen DSM-5 (american psychiatric association 2021) som är den världsledande. Två huvudkategorier med tillhörande kriterier skall uppfyllas för att eventuell tillskrivas diagnos. Den ena kategorin består av begränsningar av social kommunikation och socialt samspel. Den andra kategorin av begränsande och repetitiva beteenden, intressen och aktiviteter Det krävs av individen att uppfylla kriterier inom båda fälten för att det skall klassas som ett autismspektrumtillstånd. I samband med att DSM-5 gavs ut reviderades även de olika formerna av autism och idag går Asperger syndrom, högfungerande autism etc. under namnet ”autism
spectrum disorder” (ASD) eller ”autismspektrumtillstånd” (AST). De personliga egenskaperna och problemområden preciseras och blir då avgörande för hur mycket stöd individen kan tänkas behöva. Detta är i sin tur indelat på tre nivåer. Behov av stöd, omfattande stöd, mycket omfattande stöd. Lundin och Mellgren (2012) menar att vid kommunikationen kan faktorer så som att kunna läsa av kroppsspråk och ansiktsuttryck vara en förutsättning för personen för att kunna förstå vad den andre partens känslor och intentioner är, men också att själv kunna förmedla dessa subtila signaler. Det är viktigt att i en konversation kunna hantera turtagning för att ett samtal skall kunna fortlöpa optimalt. AST kan också innebära att individen måste utföra saker i en viss ordning. Rubbas ordningen kan detta leda till stress hos individen. Förmågan att kunna värdera kunskap och placera det i ett praktiskt sammanhang kan vara problematiskt för individen samt i
interaktionen med andra. Detta innefattar också att aktiviteter som inte anses vara meningsfulla helt enkelt struntas i. Språkförståelsen kan vara begränsad, ibland tolkar personen allt som sägs ordagrant och då blir det svårt med att försöka tyda ordspråk. Vilket kan leda till situationer med missförstånd. Specialintressen betyder att personen kan uppslukas av särskilda kunskapsområden eller av olika föremål som i andras ögon kan betraktas som en besatthet. Kognitiva förmågor såsom brister i ”Central koherens” innebär förmågan att kunna placera
information eller tidigare upplevelser i ett sammanhang, man ser olika delar men har svårt att sätta det i relation till helheten. ”Theory of mind” kan översätts till mentaliseringsförmåga där individen kan ha problem att tolka andras känslor, handlingar, tankegångar vilket är en stor komponent i social interaktion med andra människor. ”Exekutiva funktioner” står för förmågan att kunna planera,
problemlösa, och anpassa sig. Problem med motoriken är något som kan förekomma och ter sig i en form av fumlighet i rörelser.
Lagar och stöd i Sverige
Vad kan en person med AST förvänta sig av från svenska samhället i form av lagar och stöd? Nedan följer kortfattat om socialtjänstlag (2001:453), lag (1993:387), skollag (2010:800), hälso- och sjukvårdslag 2017:30, som är några utav de mest grundläggande lagarna och exempel på insatser som individen kan ansöka om.
Socialtjänstlag (2001:453) (SoL) belyser att människor med
funktionsnedsättningar skall få möjlighet att deltaga i samhällsgemenskapen och kunna leva som alla andra. SoL uttrycker också att kommunen har ett ansvar att i planering av människor med psykiska och fysiska funktionsnedsättningar skall samverka med regionen och andra organisationer och samhällsorgan, även här uttrycks att kommunen skall sörja för en meningsfull sysselsättning och särskild bostad som anpassas efter individens behov.
I Sverige omfattas individen med autism eller autismliknande tillstånd av Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Personen har rätt att ansöka om insatser som till exempel rådgivning och stöd som kräver specialkunskaper om funktionsnedsättningarna är omfattande. Daglig verksamhet är också ett exempel på en insats som riktar sig till personer som är i
yrkesverksam ålder men som ej arbetar eller utbildar sig och insatsen fyller även en social funktion. Särskilt boende är en insats som går att ansöka om personen inte klarar av att bo själv eller behöver omfattande stöd i hemmet.
I skollag (2010:800) uttrycks barn och ungdomars rätt till en anpassad skolgång och stödinsatser för att nå kunskapsmålen. Även alternativa skolformer såsom grundsärskola och vuxensärskola kan vara en möjlighet för personer med AST. Specialpedagogiska skolmyndigheten (2020) verkar efter skollag (2010:800), de har i uppdrag att bland annat ta fram pedagogiska lösningar för att främja
inlärning hos de som behöver extra stöd. Deras roll är också att sprida kunskap i form av litteratur och kunskapsutveckling för personal i skolverksamheter. De bedriver också specialskolor som inriktar sig på kommunikation, språk och har högre personaltäthet för att kunna ge individen ett bättre stöd.
Hälso- och sjukvårdslag (2017:30) (HSL) anger regionernas skyldighet att erbjuda habilitering och rehabilitering och samverkan med andra aktörer. Habiliteringen kan erbjuda insatser som riktar sig mot att individen utvecklar förmågor att kunna sköta sin vardag, allt från att sköta sysslor i hemmet till att utveckla färdigheter inom kommunikation och främja socialt samspel. Habiliteringen inriktar sig främst till barn och ungdomar upp till sjutton år men de har även verksamheter som riktar sig till vuxna. Förutom att bedöma behov så bildar habiliteringen även team där både närstående, skola, arbetsplats kan ingå (Regionskåne 2019).
Olika begrepp
Som det nämndes tidigare så är autismspektrumtillstånd ett brett begrepp där det tidigare fanns olika benämningar på olika former av tillstånd inom autism. Förkortningen AST (autismspektrumtillstånd) kommer användas fortlöpande i texten då det är ett samtida och det korrekta begreppet. Dock kommer olika
autism diagnoser användas när resultat från tidigare studier presenteras, för att inte ta fokus ifrån vilka benämningar av autism det forskats på. Begreppet
”Neurotypiker” som också kommer användas i uppsatsen florerar i många studier och används flitigt i AST sammanhang och innebär benämningen på personer utan autism. Att spåra dess ursprung har dock varit problematiskt, men kan ha sitt ursprung i begreppet ”Neurodiversity” neurologisk mångfald som myntades av aktivisten Judy Springer och Journalisten Harvey Blume på 1990-talet som en kritik på psykiatrins syn på människor med AST. Begreppet är både en ideologi och politiskrörelse. Personer med AST ville frigöra sig från värderingar och föreställningar att de skulle vara annorlunda jämfört med neurotypikern. Bli bemötta med respekt och att vi alla har våra olika neurologiska förutsättningar. Begreppet inkluderar även mångfald inom etnicitet, ras, sexuell läggning, religion (Armstrong 2017). Neurotypiker för tankarna mot begreppet ”Normaten” som används för att beskriva gemeneman som inte har en funktionsnedsättning. Gemeneman skapar samhällsstrukturer och normer samt vilka egenskaper en människa skall ha för att betraktas som normal (Garland Thomson1997).
Problemformulering
Kvalitativa studier kring ämnet AST och dejting är relativt få (Sedgewick m.fl. 2019). Studierna är ofta baserade på få informanter och resultaten kan då vara svåra att generalisera på en större grupp människor med AST (Wilson m.fl. 2017) Jag anser att studierna ofta tenderar att utgå ifrån att informanterna redan har problem med socialt samspel och social kommunikation då forskningsfrågorna är utformade efter denna vetskap (Wilson m.fl. 2017). Resultaten blir då per
automatik att tillskriva personen med AST som problematiska i frågor gällande att finna en partner, att de utgör de största problemen i en kärleksrelation eller att personen med AST har problem att vara i långvariga relationer (Hancock m.fl.
2020). Kärleksrelationer kan vara komplexa och kräver mycket arbete från båda håll (Laurenceau m.fl. 2005). Åtgärder från flera studier inriktar sig ofta på att personen med AST skall åtgärda sina brister med hjälp av undervisning i socialt samspel och social kommunikation utifrån en neurotypisk kontext. Detta innebär att individen måste anpassa sig och leva upp till normer skapta av neutotypikern och detta kan innebära att individen strider mot sina förutsättningar att interagera med omvärlden och kan resultera i att känna utanförskap och inte känna sig förstådd av andra (Bertilsdotter- Rosqvist m.fl. 2013). Därför anser jag att denna uppsats är av vikt där utgångsläget är att individerna själva får identifiera
eventuella hinder och möjligheter i ett dejtingsammanhang i relation till deras AST. Samt hur de själva upplever dejting och hur de ser på kärleksrelationer.
Syfte och frågeställningar
Syftet med studien är att undersöka hur personer med AST upplever det är att dejta utifrån deras egna förutsättningar som individer och hur de ser på kärleksrelationer.
• Hur ser personer med AST på kärleksrelationer? • Hur upplevs dejting av personer med AST?
• Vilka hinder och möjligheter identifierar individerna själva när det kommer till dejtingsammanhang?
TIDIGARE FORSKNING
I detta kapitel kommer först en presentation av hur databassökningarna gått till och därefter kommer relevanta forskningsartiklar presenteras kortfattat med de viktigaste resultaten.
Databassökningar
Följande databaser har använts för att hitta artiklar, studier och annan litteratur som är relevant för att besvara forskningsfrågorna. Diva, Google scholar, Libsearch, Pubmed, Springer, SwePub, Tandfononline. Sökord som använts för att få bredd på resultat och relevanta artiklar, avhandlingar etc. på engelska och svenska var autismspectrumdisorder, asperger syndrome, autistic disorder, couples, dating, highfunctioning autism, intimacy, love, neurodiversity,
neurotypical, relationship, sexuality, Sweden. Övrig litteratur lånades på Malmö universitets bibliotek Orkanen och Hälsa och samhälle.
Tidigare studier
Sedgewick m.fl. (2019) menar att det finns en del studier som avhandlar frågan om hur vuxna neurotypiker upplever det med att knyta vänskapsrelationer och kärleksrelationer. Men att det saknas studier om hur människor med AST
upplever vänskaps och kärleksrelationer. I studien jämförs hur kvinnor med AST upplever vänskaps samt kärleksrelationer med kvinnor som inte har AST. Syftet var att låta kvinnorna med AST berätta om deras upplevelser kring relationer och hur dessa förändrats över tid och jämföra med neurotypikerns upplevelser. De fick
svara på en enkät för att ta reda på hur nära de stod sin partner och hur väl de förstår sociala situationer. Och sedan genomgå intervjuer. Resultatet var att kvinnor med och utan AST hade liknande förhållande gällande partners och antal barn. Kvinnorna med AST hade svårare att tolka sociala situationer och att de generellt hade mer komplicerade vänskaps och kärleksrelationer men att de i större utsträckning var mer nöjda med relationerna. Studien pekar på att kvinnorna med AST är mer utsatta för sexuellt våld i relationen än neurotypikern. Att få ett kvinnligt perspektiv var viktigt för studien men också att påvisa att
könskonstruktioner och sociala erfarenheter kan påverka en relation lika mycket som autismen i sig. Studien jämförde en annan studie som undersökte mäns relationer. Forskarna i studien påpekar bristen av inkludering av homosexuella, bisexuella, transsexuella queer-personers (hbtq) (Svenska Akademien 2015) upplevelser.
En svensk studie undersöker psykosociala faktorer hos sexton individer med Asperger syndrom och högfungerande autism. Frågorna som ställdes gällde bland annat arbetssituation, kärleksrelationer. Resultatet visade på att alla var ogifta, fem var i en kärleksrelation men att de inte levde ihop i ett samboskap. Forskarna började då fundera över frågor kring huruvida relationerna hade fungerat om de i stället hade levt i ett samboskap utifrån deras förmågor att hantera socialt samspel och social kommunikation då det tenderar att bli problematiskt (Engström m.fl. 2003).
En tysk studie belyser att människorna med autism i studien upplever det
problematiskt med att få kärleksrelationer att hålla men också att ta initiativ till att inleda någon. Informanterna i studien hade övervägande angett att de ville vara i en kärleksrelation och att många upplevde att de hade en bättre relation om partnern också hade autism (Strunz m.fl. 2017).
I en nätbaserad enkätstudie fann forskarna fyra olika nyckelområden som bidrar till förståelsen av hinder för personer med autism. Intressen, möjligheten att kunna utveckla kärleksrelationer, relationernas längd, mängden oro för hur framtida relationer skulle te sig. I studien jämfördes detta sedan med personer utan autism och i de tre senare nyckelområdena hade forskarna stött på skillnader. De fann också vikten av att ha vänner som kan stötta personerna i frågan om att hitta en partner, den informella kunskapen kan ibland tillämpas bättre än den formella som ges av yrkesprofessionella (Hancock m.fl. 2020).
En studie lyfter som kritik att studier ofta tenderar att fokusera på det
problematiska när det kommer till att skapa sociala band eller att individer med autism behöver lära sig sociala färdigheter och för att passa in i en neurotypisk mall. Forskarna uppmanar att man i stället bör fokusera på individens olika förutsättningar i stället för brister. Betydelsen av mötesplatser kan också skapa bättre förutsättningar för individen att skapa relationer. Internet kan innebära en större frihet för personer med autism där de inte tvingas in i en situation med att mötas ansikte mot ansikte och därav kanske behöver spela en särskild roll utifrån inlärda sociala roller eller aspekter kring kommunikation (Bertilsdotter- Rosqvist m.fl. 2013).
March m.fl. (2017) menar på att internet kan skapa en frizon och kan ge
människor med AST större möjlighet att träffa någon via en dejting app. En app betyder applikation som är särskilt avsedd för mobila enheter (Svenska
Akademien 2015). Personen har möjlighet att först bekanta sig med någon och känna sig trygg på platsen den befinner sig på. Samtidigt finns det en baksida, hur kan personen veta om den andre är den person som den utger sig för att vara? Internet kan också vara en plats där människor med oärliga eller onda avsikter. Människor med narcissistiska drag, psykopatiska drag, sadistiska drag kan uppleva njutning genom att lura andra (March m.fl. 2017).
Att inte kunna tyda ansiktsuttryck, kroppsspråk och ha hyperkänsliga sinnen kan leda till att interaktionen med andra människor kan bli problematisk för personer med autism. Men också bidra till att individen känner sig utanför då den inte förstår den andre. Den andre kan i sin tur se den med autism som avvikande. Detta kom forskarna fram till i denna studie av Ryan och Räisänen (2008).
En studie belyser att det krävs arbete från båda håll för att få en kärleksrelation att fungera i längden. Ett arbete som bygger på responsiv kommunikation och
ömsesidighet samt förståelsen för den andres behov är några av aspekterna. Studien är baserad på neurotypiska informanter (Laurenceau m.fl. 2005).
En studie har studerat aspekterna kring kommunikation mellan par där den ena har Asperger och den andre är neurotypiker. Studien har som utgångsläge att en bra relation bygger på ömsesidig kommunikation. Tidigare studier har identifierat problem där en person med Aspergers har en tendens att prata ”på” snarare än ”till” personen. En osäkerhet kan då skapas för hur den andres gensvar kommer bli. En ensidig kommunikation utan ömsesidighet kan på sikt skada relationen. Rädslan för att göra bort sig eller att inte förstå sammanhang eller vara medveten att det kommer bli problem vid ett senare tillfälle skapar ångest. Individer med Asperger har en tendens till dålig självkänsla. Studien lyfte bland annat att
neurotypikern ibland upplevde sig otillfredsställda med att kommunikationen och interaktionerna kunde vara så begränsade, att de ibland kände sig som förälder till den andre då de upplevde att de ständigt behövde förklara saker och ting.
Resultatet kan då bli att partnern med Asperger drar sig tillbaka. Forskarna efterlyser mer pedagogiskt stöd i form utav bildning i vad ömsesidighet innebär i en kärleksrelation och att neurotypikern specifikt uttrycker sina önskemål i om vad denne behöver som den andre partnern kan ha problem att förstå. En lösning de rekommenderade är interpersonell psykoterapi. De påpekar dock att studien endast är baserade på 18 deltagare och kan därför vara svår att generalisera på en större befolkningsmängd med AST och samtidigt poängterar hur komplext det är att vara i en relation (Wilson m.fl. 2017).
Bertilsdotter-Rosqvist och Jackson- Perry (2020) har analyserat ett svenskt
diskussionsforum för AST personer för att få sig en bredare kunskap om sexualitet och sexuella vanor och analyserat genom Rubins (1993) sexualitetshierarki. Rubins (1993) utvecklade denna modell som en cirkel för att belysa vad som anses vara en normal och accepterad sexualitet i samhället. I mitten står vad som kan betitlas det normativa. Till exempel tvåsamhet och heterosexualitet i det privata. Det som hamnar utanför tillexempel polyamori, homosexualitet, att ha sex för pengar, stora åldersskillnader m.m. ses som avvikande och tabubelagt. Detta kan ses som konstruktioner och att det finns en över och underordnad maktaspekt i sexualitet. Bertilsdotter-Rosqvist och Jackson- Perry (2020) ville med hjälp av cirkeln se om personer med AST någonsin skulle betraktas att ha en god och hälsosam sexualitet som kan vara en social strävan och som ryms inom det normativa. Personer med AST tillskrivs ofta att ha begränsade och repetitiva
intressen samt ha bristande empati och därför ville de se skärningspunkten mellan AST och sexualitet för att komma fram till ett resultat. Forskarna efterlyser bland annat studier av vad som kan anses vara sexualitet i allmänhet.
Sammanfattningsvis lyfter tidigare studier att människor med AST kan uppleva en större tillfredställelse i relationer trots att de tenderar att vara mer problematiska än neurotypikern men att de samtidigt är mer utsatta för sexuellt våld. Det saknas studier hur samborelationer fungerar hos personer med AST utifrån eventuella problem med socialt samspel och social kommunikation. Personer med AST kan ha problem att inleda relationer, eller få relationer till att hålla under längre tid. Informell kunskap från vänner kan värderas högre än den som yrkesprofessionella ger. Studier tenderar på att tillskriva individer med AST problem redan från början. Internet kan ses som en frizon för personer med AST men att det samtidigt kan finnas risker med att möta oärliga människor. Tidigare studier lyfter också att inte kunna tyda ansiktsuttryck eller kroppsspråk kan leda till att individen känner sig utanför. I relationer mellan neurotypiker och AST lyfts ofta problem i from utav kommunikationssvårigheter, dålig självkänsla och osäkerhet. Sexualitet och AST kan belysas genom skapta normer och maktstrukturer.
METOD
I detta kapitel kommer jag beskriva hur undersökningen har genomförts. Hur informanter valts ut och hur empiri samlats in. Hur empirin har analyserats och hur forskningsetiska aspekter har beaktats under uppsatsens gång.
Syftet med uppsatsen var att besvara frågan hur personer med AST upplever dejting och hur de själva identifiera personliga hinder eller möjligheter i dejtingsammanhang samt synen på kärleksrelationer. Därför valdes kvalitativ metod som utgångsläge för undersökningen. Det är informanternas egna ord och upplevelser som står i centrum. En ”induktiv” ansats används i analysen då empirin är baserad på informanternas egna upplevelser och ord samt hur de upplever verkligheten. Därefter valdes lämpliga teorier ut som uppsatsförfattaren kommit fram till och kan dra slutsatser av (Bryman 2018).
Val av informanter
Kriterierna som ställdes i informationsbrevet var att informanten skall ha en AST diagnos samt vara myndig. För att eftersträva en så mångfacetterad empiri som möjligt var det också önskvärt att en så jämn könsfördelning som möjligt samt olika etniciteter. Informanterna som ställde upp i intervjuerna var 26, 33, 34, 40 år gamla. Två som identifierar sig som kvinnor och två som män. Varav en utav dessa identifierar sig som hbtq-person. En informant är gift och har två barn. Två är i kärleksrelationer och en har dejtat en och samma person under en längre tid och är optimistisk att det skall leda till en fast kärleksrelation. Tanken var att först annonsera efter informanter i en specifik grupp på sociala medier där målgruppen har eller känner någon med autism. En förfrågan om att få tillåtelse att publicera informationsbrevet (bilaga1) i forumet sändes ut till administratörer och
moderatorer. Tyvärr uteblev godkännandet och strategin fick ändras.
Rekryteringen skedde då via uppsatsförfattarens eget konto på det sociala mediet där hen publicerade informationsbrevet med uppmaning att dela det vidare eller
skicka det till någon som uppfyllde kravet att ha en autismdiagnos och vara myndig. Denna metod kallas ”snöbollsurval” där Bryman (2018) menar på att uppsatsförfattaren väljer ut en liten grupp personer med anknytning till det tänkta forskningsområdet som i sin tur förmedlar kontakten vidare, detta är en bra metod när det annars kan vara svårt att få tillträde till en särskild målgrupp.
En särskild mailadress (gmail) hade upprättats för examensarbetet där potentiella informanter med AST själva tog kontakt. När jag sedan svarade bifogade jag informationsbrevet (bilaga 1), samtycke (bilaga 2), samt intervjuguiden (bilaga 3) för att informanterna skulle få information kring studien och ta ställning till om de ville medverka i studien. Efter ett godkännande av personens medverkan i studien bestämde vi i samråd huruvida den semistrukturerade intervjun skulle gå till. Med i åtanke var att personer med AST kan ha svårigheter i kommunikation samt socialt samspel och de fick relativt fria händer att själva komma med förslag om hur de ville intervjuas.
Intervjuer
Efter att jag bland annat kollat och analyserat reality showen ”Love on the spectrum” (2019) samt tagit del av skönlitteratur i ämnet och även en del tidigare studier så började jag konstruera en intervjuguide efter olika teman. Det bör poängteras att frågorna utformades på sådant sätt att informanterna själva skulle identifiera hinder och möjligheter vid dejting utifrån deras diagnos. Detta för att inte i förväg anta att det är några problem i förhållande till diagnosen. En Semistrukturerad intervju beskriver Bryman (2018) som en metod där
uppsatsförfattaren har ett visst antal frågor som är av mer allmän karaktär där ordningsföljden kan varieras, informanten upplever förhoppningsvis
intervjutekniken som mer avslappnad och spontan. En annan fördel med intervjuformen är att uppsatsförfattaren kan ställa flera frågor som kan ge fördjupade svar.
Intervjuguiden testades i förväg på uppsatsförfattarens sambo för att se om
frågorna var tydligt formulerade och att svaren i största mån måste få informanten att tänka efter för att ge svar. Intervjuerna genomfördes via ett digitalt
mötesprogram. Total genomfördes fyra intervjuer mellan den 10–18 Mars 2021. Intervjuerna varade mellan 30–45 minuter. En intervju genomfördes via chatt då informanten uttryckte att hen inte ville intervjuas via telefon eller via kamera då det skulle upplevas som väldigt jobbigt. Jag föreslog då att vi kunde ta det via chatt vilket informanten gick med på och att vi skulle få hålla på längre. Intervjun tog 1,5h. Vi kompletterade kommunikationen med emojis för att utrycka
känslolägen och utveckla svaren mer om det skulle behövas. En femte intervju var planerad men föll bort.
Att intervjua online menar Bryman (2018) att det kan jämföras med
telefonintervjuer. Med en webbkamera får intervjun ett visuellt element och upplevs om en direkt och personlig intervju. Fördelarna är många dels
flexibiliteten att det är lätt att planera intervjun. Inga resor är nödvändiga och man kan få en bred geografisk spridning av informanterna. Det kan också vara lättare att få informanter att ställa upp på intervjuer då metoden kan upplevas som mindre omständlig. Vidare menar Bryman (2018) att det finns få indikationer på att intervjuaren skulle ha större problem att skapa tillit till informanten än vid ett direktmöte. Begränsningarna med online intervjuer kan vara teknikstrul med
dåliga uppkopplingar som kan resultera i avbrott eller fördröjningar och då kan fokus försvinna från intervjun eller att det är svårare att tyda vad som sägs.
Analys av empiri
Intervjuerna som skedde via det digitala mötesprogrammet spelades in på diktafon. Därefter transkriberades materialet och informanterna blev
avidentifierade. Intervjun som skedde via chatt transkriberades på nytt för att avidentifiera personen och chatten raderades från det sociala mediet.
Tematisk analys valdes för att bearbeta empirin kvalitativt. Bryman (2018) beskriver tematisk analys som ett verktyg då citat plockas ut från informanternas intervjuer, dessa sorteras och placeras i olika teman och underteman.
Uppsatsförfattaren koncentrerar sig på att leta efter repetitioner i texterna som är den vanligaste metoden för att identifiera teman. Intervjuerna skrevs ut på papper för att jag lättare skulle få en översikt över empirin. Därefter börjades texterna läsas flertalet gånger för att lära känna materialet för att kunna identifiera olika teman. Den första sorteringen utgick från intervjuguidens teman. Därefter
fortsattes läsningen av intervjuerna för att hitta ytterligare teman och underteman. Citat omarbetades för bättre läsvänlighet men till den grad att det fortfarande låg nära informantens egna språk och sätt att uttrycka sig. Sedan klipptes citat itu för att placeras in i de olika valda teman, inledande orienterande kommentarer skapades för att förtydliga vad informanten i citatet berättar om och i vilket sammanhang. Därefter kommer citatet som sedan förklaras med hjälp av teorier och tidigare studier.
Studiens tillförlitlighet
Bryman (2018) menar på att tillförlitligheten i en kvalitativ studie baseras på fyra olika delkriterier. ”Trovärdighet” består i att uppsatsförfattaren skall förmedla resultat av studien så att den blir godtagbar i andras ögon genom att följa de regler som finns för forskning. Resultatet kan även skickas till de medverkande
informanterna som kan återge om studien speglade deras sociala verklighet så som de beskrev den. Detta kallas ”respondentvalidering”. ”Överförbarhet” som betyder att uppsatsförfattaren ger ”täta beskrivningar” av vad som ingår i en särskild kultur. Är beskrivningarna bra kan detta sedan användas i andra kontexter. Citat från informanterna har fått tagit mycket plats i resultat och analysdelen och på så sätt har jag försökt sträva efter att uppnå överförbarhet. Studiens ”pålitlighet” beskrivs av att alla delar av processen skall dokumenteras och beskrivas, vilket det görs i uppsatsens metod del. Arbetet skall genomsyras av transparens. ”Möjligheten att styrka och konfirmera” beskrivs som
uppsatsförfattarens förmåga att inte lägga egna värderingar eller låta teoretiska inritningar styra uppsatsen på ett snedvridet sätt. Jag har strävat efter att vara objektiv trots mina förkunskaper i ämnet och inte låtit mina antaganden färga min tolkning. Det är informanternas berättelser som ligger till grund för denna uppsats och därefter valde jag ut teorierna.
Forskningsetiska aspekter
Vetenskapsrådet (2017) är myndigheten i Sverige som gett ut rapporten ”God forskningssed” som anger hur forskning skall bedrivas med hänsyn till etiska principer och är i fas med hur lagarna ser ut kring forskning. En studie av detta
slag som innehåller känsliga personuppgifter skall enligt Lag (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor genomgå en etikprövning. Då studentuppsatser frångår detta krav är det i stället universitets egna etikråd för varje fakultet som prövar om studentarbetet är lämpligt att genomföra eller ej (Malmö universitet 2021). En sådan ansökan fylldes i och i samband med att den inte ansågs olämplig genomfördes studien. Bryman (2018) tar upp de
grundläggande kraven kring de etiska principerna inom samhällsvetenskaplig forskning som beskrivs nedan.
Informationskrav
Med detta menas att uppsatsförfattaren skall informera de tilltänkta informanterna om studiens syfte, hur den skall gå till, att deltagandet är frivilligt och att de när som helst kan välja att hoppa av utan att ange skäl. Denna studie baserades på ett snöbollsurval där rekryteringsprocessen står beskriven under rubriken val av informanter. Förutom att få informationen mailad i förväg erbjöds informanterna att få informationen muntligt innan intervjun startade och då ha möjlighet att ställa frågor (Bryman 2018).
Samtyckeskrav
Bryman (2018) menar på att samtyckeskravet innebär att deltagaren har rätt att bestämma om denne vill vara med eller inte i undersökningen och skall i sådana fall ge sitt medgivande. För minderåriga innebär detta att en vårdnadshavare ger sitt godkännande. Samtyckeskravet i denna uppsats inhämtades via
mailkonversationerna samt innan intervjuns start. Det förtydligades att de när som helst fick hoppa av studien utan att ange skäl.
Konfidentalitetskrav
Konfidentialitetskravet består av att uppsatsförfattaren skall behandla
informationen om deltagarna i studien på ett säkert sätt så att ingen obehörig kommer åt den. Detta uppfylldes genom att uppsatsförfattarens dator är
lösenordskyddad samt att information lagras på en lösenordskyddad USB-sticka. Vid transkriberingen avidentifierades informanten och fick ett fiktivt namn. Diktafonen förvaras på en säker plats i uppsatsförfattarens hem och en registrering i Malmö universitets Dataskyddsförordningsregister har skett efter hänvisning (Bryman 2018).
Nyttjandekrav
Bryman (2018) menar på att nyttjandekravet innebär att det insamlade materialet från informanterna endast får användas för forskningsändamålet. När uppsatsen är slutförd och har erhållit ett godkännande kommer samtliga uppgifter kring
informanterna att raderas och registreringen i dataskyddsförordningsregistret raderas.
TEORIER
I detta avsnitt kommer de teorier presenteras som valdes utifrån informanternas berättelser som jag sedan använde i tolkandet av empirin i resultat och analys avsnittet.
Det dramaturgiska perspektivet
Sociala interaktioner med andra människor kan liknas vid ett skådespel. Vi spelar en roll och hur den rollen gestaltas är beroende på i vilken situation vi befinner oss i. Uppsatsen handlar om dejting och därför kan Goffmans (2004)
dramaturgiska användas för att förklara vad som händer människor emellan i interaktionen.
Goffman (2004) menar på att i de ”bakre regionerna” är vi oss själva, vi behöver inte spela någon roll eller leva upp till något och på så sätt behöver vi inte ha en fasad utåt. De ”bakre regionerna” kan motsvaras när vi till exempel befinner oss i vårt hem och är avslappnade. När vi sedan skall leva upp till en särskild roll ute i samhället som har förväntningar på oss och vi skall skapa förtroende ”idealiserar” vi rollen. Inför dejten så förbereder personen sig med att finjustera sina yttre attribut som till exempel trimma skäggväxt, sminka sig, duscha, ta på parfym, ta på sig fina kläder. Goffman (2004) menar på att i denna fas bestämmer vi också vad vi vill att andra skall ha för information om oss och på så sätt styr den. När vi sedan befinner oss på dejten rör vi oss i de ”främre regionerna” och skall anpassa oss till rollen, vara flexibla och skapa intryck samt följa de. ”Definition av situationen” menar Goffman (2004) är ett sätt för oss att skapa en välbekant känsla med den vi interagerar med. Genom att till exempel kallprata med
standardiserade fraser och vara väl medveten om vad som kan sägas och inte säga. Detta steg ställer också krav på individens olika kognitiva förmågor enligt Lundin och Mellgren (2012) för att samspelet skall fungera.
Goffman (2004) menar på att i den sociala interaktionen kan så kallade ”felsteg” uppstå. Till exempel att säga fel namn på den man är på dejt med. Detta hanteras med ”normaliseringsfaser” där båda försöker avfärda misstaget genom att skratta bort eller bagatellisera felsägningen. Det krävs då en form av ”taktkänsla” för att lösa och normalisera de vardagliga felstegen utan att det skall uppstå stora
missförstånd. När situationen inte går att rädda genom ”normaliseringsfraser” till exempel om den ena parten börjar bli rejält berusad, hämningarna släpper och omdömet börjar bli dunkelt och tar sig friheten att göra sexuella antydningar till den andre. Vilket inte mottas väl hos den andre och börjar bli obekväm. Då är den berusade personen igång med att ställa till en ”scen”. För att försöka rädda
situationen har en serveringspersonal observerat den händelsen och kommer fram till sällskapet och frågar om allting är okej och tittar med en menande blick på den berusade. Detta menar Goffman (2004) är ”hemlig kommunikation” en strategi för att försöka avstyra händelsen så att inte situationen eskalerar och går över styr. Det dramaturgiska perspektivet är användbart för att förklara hur själva
interaktionen går till men förklarar inte individens känsloarbete och processen bakom. Därför kommer Hoschilds (2012) teori om ”Emotionellt arbete” också användas i uppsatsen.
Lundgren och Mellgren (2012) menar på att individer med AST kan ha problem med kommunikationen till andra människor och pekar på kognitiva förmågor som kan vara bristfälliga. Med Hochschilds (2012) teori kan vi få en tydligare bild om det känslomässiga arbetet bakom och vad som ligger till grund.
Arlie Russel Hochschild (2012) har forskat kring människors emotionella arbete. Hur vi förhåller oss till våra egna och andras känslor. Hochscild (2012)
inspirerades av Goffmans (2004) ”dramaturgiska perspektiv” genom att utveckla teorin med det emotionella arbete som ligger inom individen. Hochscild (2012) menar på att vi människor har en benägenhet att försöka uttrycka oss på ett passande sätt utan också att vi försöker känna rätt emotioner dessa regleras via ”känsloregler” som står för handlingsmönster och förhållningssätt som är skapta ur samhällets moraliska och kulturella normer. Detta ligger till grund för det ”emotionella arbete” vi utför för att upplevas som bra och pålitliga i ett socialt sammanhang. ”Emotionellt arbete med bruksvärde (emotion work)” innefattar hur vi hanterar känslor i vårt privatliv medan ”emotionellt arbete med bytesvärde (emotional labor)” sker i vårt yrkesliv. Hochschild (2012) menar på att ett ”ytligt emotionellt agerande” är att personen låtsas att känna något den inte känner för att anpassa emotionen till situationen, möter vi någon som är glad och inte själva är det och det sker för ofta kan en ”emotionell dissonans” uppstå när individen anpassar känslan eller uttrycket efter yttre tecken. ”Djupt emotionellt agerande” betyder att känslan kommer inifrån vi har byggt upp förväntningar av något att det kommer bli lyckat och därför kan resultatet bli därefter. Detta sker inte per
automatik utan det är något vi har lärt oss och även att bemästra muskelrörelser för att uttrycka känslan i situationen. Hochschild (2012) menar på att det finns två typer av socialt utbyte av emotioner. ”Rakt socialt utbyte av emotioner” innebär att vi följer rådande känsloregler i en specifik situation, till exempel att vi tar i hand när vi hälsar på någon. Det kan givetvis uppstå problem i en sådan här situation då personerna kan ha en annorlunda uppfattning om det är norm att ta i hand när man hälsar. När individen ägnar sig åt ”improviserat socialt utbyte av emotioner” utmanas känsloreglerna med att blanda in till exempel humor vilket kan kräva en fingertoppskänsla att kunna läsa av den andres intentioner.
När den sociala interaktionen inte fungerar eller individen är utmärkande på något sätt kan personen bli kategoriserad eller stämplad av andra. Goffmans (2020) stigmateori används i uppsatsen för att förklara detta fenomen.
Stigma
Goffmans (2020) stigmateori är applicerbart i människor vardag då samhället delar in människor i kategorier och vilka karaktärsdrag som är mest
förekommande och äkta för de personer som befinner sig inom denna kategori. En social miljö avgör vilka kategorier av människor som vistas inom den och vilka sociala regler som styr. En person som passar in i denna miljö behöver därför aldrig reflektera särskilt mycket över samspelet med andra. När en utomstående dyker upp börjar individen genast tillskriva personen egenskaper och kategorisera den så kallade ”sociala identiteten”. Här ryms också personens personliga
egenskaper som ärbarhet men också systematiska egenskaper som till exempel profession. Detta omvandlas sedan och inte alltid medvetet till normativa
förväntningar och legitima konstruerade krav. Det är först när frågan väcks som vi blir medvetna om hur personen borde vara, detta kallas en ”skenbar social
identitet”. När en individ lever upp till att visa de egenskaper i den miljö hen tillhör i kallas detta hens ”verkliga sociala identitet”. När en individ avviker med någon egenskap tillskrivs hen som mindre bra, farlig eller veklig. I medvetandet minskas då personen som en fullvärdig och normal människa till en ”fläckad” och ”misskrediterad” person. Det är då ett stigma tillskrivs individen. Ett stigma är alltid kontextbundet och riktat mot individen. ”Social information” är det som uppfattas direkt av den andra och kan hänga kvar under en längre tid. Goffman (2020) talar bland annat om symboler avseende ”status” och ”prestige”, det kan innefatta hur personen väljer att klä sig eller på annat sätt uttrycka sig,
klasstillhörighet, kroppsspråk. ”Symboler för stigma” innebär att individen på något sätt drar uppmärksamhet till sig genom att bryta vissa regler i ett
sammanhang som tillexempel bli bjuden på fest och inte förstå ömsesidig
turtagning vid samtal med en annan person. ”Desidentifikationer” betyder att vår allmänna bild av en särskild grupp av människor störs utav något som inte är väntat då vi redan har en föreställning. Goffman (2020) menar att det finns tre olika typer av stigma ”Kroppsliga stigman” när individens kropp skiljer sig från normen genom utseende, kroppsliga funktionsnedsättningar, synliga ärrbildningar. ”Tribala stigman” som står för den bakgrund individen har i fråga om etnicitet, grupp, nation, religion. ”Fläckar på den individuella karaktären” som belyser där personens egenskaper eller historik. En person kan uppfattas som svag, oärlig, ha starka åsikter, uppfattas som avvikande på grund av sin sexuella läggning,
missbruksproblematik, psykisk ohälsa, arbetslöshet. En individ kan bli tillskriven stigma ur olika kategorier.
Goffmans (2020) teori är omfattande och innehåller många olika begrepp därför väljs bara begrepp ut som kan passa in i informanternas situation utifrån sina berättelser. Att bli ”misskrediterad” innebär att ”normaten” (Garland-Thomson 1997) upptäckt individens avvikande egenskaper eller utseende och kan då få ett stigma över sig. Ofta kan det handla om att personen har ett hjälpmedel eller säreget utseende som inte går att dölja (Goffman 2020).
En person med AST har en funktionsnedsättning som inte syns på utsidan men som kan upptäckas vid social interaktion. Goffman (2020) menar med andra ord hur ”synligt” personens attribut är. Individen är då ”misskreditabel” när det fortfarande inte är känt för normaten och stigmat ännu inte existerar.
”Informationskontroll” är något individen kan ägna sig åt och innebär att personen själv kontrollerar informationen som inverkar på ”synligheten”
(igenkänningsfaktor, påtaglighet, hur dess fokus uppfattas av normaten) och på så vis avgör om personen kan ”passera” utan att bli ”misskrediterad”. Detta genom att individen är strategisk genom att till exempel uppträda på ett särskilt sätt, undvika särskilda platser, att anpassa sig till rådande normer. Men det kan också handla om att ta makten över attributet som kan bidra till stigmat genom att försvara eller förklara det för att undvika uppmärksamhet som inte är önskvärd. Att försöka ”passera” kan också innebära att individen blir helt dränerad på energi får ångestproblematik för att ständigt försöka leva upp till en norm. Vidare menar Goffman (2020) att de som kan se den stigmatiserade ur egna ögon och inte ser den som avvikande tillhör de ”sympatiska andra” som fungerar som ett
paraplybegrepp. ”De egna” är individer som själva delar stigmat och förstår hur det är att avvika från normen. Här kan små subkulturer uppstå där människor skapar symboler för vad som innebär anseende och vanheder gentemot de andra och intar en expertroll ett exempel kan vara en organisation som är nischad mot en viss typ av funktionsnedsättning. ”De visa” är personer som förstår hur individens livsvillkor ser ut. Det kan röra sig om familjemedlemmar och partners. De måste
dock förtjäna respekten och leva upp till den stigmatiserades förväntningar för att bli godkända. Anhöriga kan också ta avstånd från den som är stigmatiserad av rädsla för att själva bli stämplade eller att de agerar med att hävda att de inte själva bär på stigmat. När det kommer till yrkesprofessionella som arbetar för en särskilt utsatt grupp till exempel vård och omsorgspersonal kallas de ”kloka sympatiska andra” och här är det viktigt att påpeka att det finns en maktfaktor genom att personal kan ha vetorätt. Att inse och eventuellt acceptera sitt stigma menar Goffman (2020) är en process i tre steg. Individen förstår normen och förstår på vilket sätt hen avviker från den. Individen accepterar situationen och ser hur andra behandlar denne. Individen lär sig vad som fungerar och inte fungerar i olika situationer och kan på så sätt strategiskt avleda och ”passera” utan att sticka ut eller bli behandlad på ett särskilt sätt.
Att bli betraktad som annorlunda och avvikande från det normativa i samhället kommer följas i nästa rubrik ”Normkritiska perspektiv”
Normkritiska perspektiv
I detta avsnitt kommer begreppet ”normaten” samt ”den stirrande blicken” Garland- Thomson (1997, 2006) presenteras samt innebörden av crip theory McRuer (2006).
Normaten och den stirrande blicken
Garland -Thomsons (1997) begrepp ”Normaten” nämndes i inledningen som förmedlar synen på vad som är normalt eller avvikande ur gemenmans perspektiv. Begreppet härstammar ur en diskussion om den funktionsnedsatte kroppen. En kropp som inte fungerar som gemenmans kan upplevas som farlig och
okontrollerbar. Personen med funktionsnedsättning kan då bli stigmatiserade för att de hamnar utanför normen, samhället är uppbyggt kring normata kroppar. Resultatet blir då att ”normaten” kan tillskriva personen ett särskilt
förhållningsätt, anpassning eller motstånd. Detta kan också appliceras i att vara avvikande i de sociala koder som det normativa samhället har skapat och stör då mönstret. Garland- Thomson (2006) beskriver ”stirrandet” och dess funktion. En blick kan innehålla mycket information. Den kan visa på att personen är nyfiken, beundran, vänlighet men också visa avsky och överlägsenhet. Den kan förmedla våra avsikter för andra men kan också misstolkas och få personen att uppleva en rad olika känslor. Stirrandet ger oss också kunskapsinhämtning av något som är intressant eller nytt. Garland-Thomson (2006) myntade begreppet ”Extraordinära kroppar” vilket betyder att person som avviker från normen får stirrande blickar av andra människor, givetvis kan alla bli utsatta för den stirrande blicken då det är svårt att leva upp till den så kallade normen. Den stirrande blicken kan tillskriva den andre ett stigma men också genom att placera i fack baserat på etnicitet, sexualitet, klasstillhörighet och hur individens kropp ser ut. Garland-Thomsons (1997,2006) begrepp bygger på den avvikande kroppen. AST är inget man direkt kan se hos en annan människa men är relevant då kommunikation sker genom kroppen via tal och kroppsspråk.
Det finns ett motstånd mot att bli betraktad som normavvikande och detta baseras på skeva maktstrukturer i samhället. Synen på människor med
funktionsnedsättningar, sexualitet eller hur konstellationen ser ut i en
samhället och belysa maktstrukturer kommer syftet bakom Crip theory kortfattat presenteras här.
Crip theory
McRuer (2006) har bland annat inspirerats av Garland-Thomsons studier kring vad som anses vara det normativa i samhället. Han är en utav föregångarna till Crip theory. Teorin vill belysa maktförhållanden och strukturer i samhället som hindrar personer med funktionsnedsättningar att bli fullvärdiga medlemmar av samhället. Teorin fokuserar inte på att funktionsnedsättningen eller människor med funktionsnedsättningar som avvikande. Den riktas istället mot hur normalitet och funktionsfullkomlighet skapas i samhället. Detta med synsättet spunnet ur queer och genusforsknings syn på hur kön och sexualitet konstrueras. Teorin andas aktivism och att de som anses vara normbrytande skall återta makten.
RESULTAT OCH ANALYS
I det här avsnittet kommer resultatet av intervjuerna presenteras. Intervjuerna har analyserats med hjälp av en tematisk analys där teorier och tidigare forskning fungerat som stöd. De teman som framträdde var ”Synen på kärlek, relation, partner”. ”Social interaktion i form utav dejting” där ”Online dejting” och ”Den fysiska dejten ingår”. ”AST och kärleksrelation -lika barn leka bäst”? Här ingår undertemat ”Emotionellt arbete”. ”Attityder mot AST”. Studiens forskningsfrågor är hur personer med AST upplever dejting och vilka hinder och möjligheter identifierar de i ett dejtingsammanhang, samt synen på kärleksrelationer.
Informanterna tenderar att i större utsträckning identifiera hinder och möjligheter kring deras AST när de pratar om relationer de är i eller har varit. Detta är ett viktigt fynd i studien som kommer framträda mer under temat ”Synen på kärlek, relation, partner” och ”AST och kärleksrelation -lika barn leka bäst”? Avsnittet inleds med en kort presentation av informanterna med lite bakgrundsfakta.
Informanternas bakgrund
Informanternas könsidentitet, sexualitet, ålder samt civilstånd har redogjorts i metodavsnittet. Martin, Elias, Kristin, Elin valde jag att döpa informanterna till som ställde upp på intervjuerna. Intervjuguiden innehöll en del
uppvärmningsfrågor och en del resultat kommer att presenteras här. Det är en stor geografisk spridning på informanterna. Tre av fyra informanter ger intrycket att de är socialt utåtriktade och gillar aktiviteter som att träffa vänner, promenera, fika. Dataspel är också ett intresse hos flera både tillsammans med andra och på egen hand. En viktig komponent hos en kärlekspartner är att ha gemensamma intressen som samtliga informanter uttryckte. Andra egenskaper som nämndes var ”Att vara sig själv”, ”stabil”, ”vara en god lyssnare”, ”kunna föra diskussioner”, ”vara respektfull”, ”vara stödjande” och ”behjälplig när det behövs”. Skoltiden var också ett ämne som avhandlades och informanterna uppgav olika erfarenheter av hur de klarade av skolgången. Gemensamt är att ingen informant fick sin AST diagnos fören relativt sent. Den person som fick diagnos tidigast var tjugotvå år gammal. Detta väcker frågan huruvida informanterna hade fått andra
förutsättningar i livet gällande den sociala interaktionen i ett dejtingsammanhang om diagnos hade tillskrivits tidigt och de fått mer stöd och hjälp riktade mot AST problematik?
Elias berättar
”Jag tror att hade jag fått diagnosen tidigare så hade det ju bara varit gynnsamt för mig, alltså då hade man kunnat sätta in rätt hjälp eller insatser som kunde ha gjort att man sluppit gå på många nitar i livet. Man har fått lära sig mycket den svåra vägen om man säger som så.” (Elias).
Flera informanter talar om en del svårigheter i skolan men klarade av den med hjälp i form utav att få sitta ensam i ett grupprum vilket Elin berättade. Martin hade elevassistent. Jag tolkar att i skollag (2010:800) är det beskrivit att skolan är skyldig att ge extra stöd till de barn som behöver det. Lagen preciserar dock inte vilket stöd som skall erbjudas utan det är upp till skolorna själva. Ingen av
informanterna hade fått diagnos vid denna tid, men det är inget de behövde ha för att få stöd då lagen inkluderar alla barn
Kristin berättade att hon hade svårt att interagera med andra barn vid lek. Lundin och Mellgren (2012) lyfter bland annat vid AST så kan individen ha svårigheter med mentaliseringsförmågan och det innebär att personen kan ha svårigheter att tolka andra människors känslor, handlingar och tankegångar. Även tidigare studier bekräftar att svårigheter med att kunna tyda ansiktsuttryck och kroppsspråk kan skapa en utanförskapskänsla (Ryan och Räisänen 2006). Detta tolkar jag som att det kan resultera i problem gällande den sociala interaktionen, med tidiga insatser och diagnos kan individer med denna problematik få lära sig vad detta innebär och utveckla sociala färdigheter via t.ex. habiliteringen och få verktyg med förhoppningen att kunna integrera bättre med människor senare i livet i till exempel en dejtingsituation.
Med denna korta bakgrundsinformation leds uppsatsen nu in på de olika identifierade teman som skall besvara forskningsfrågorna.
Synen på kärlek, relationer, partner
I detta avsnitt har informanternas berättelser analyserats för att visa hur de ser på att ha en kärlekspartner, relationer, samt hur ett partnerskap kan se ut.
Som jag påvisat i metod avsnittet så har informanternas ålder, civiltillstånd och sexuella identitet redovisats och skiljer sig åt inom gruppen men samtliga uttryckte att de vill vara i kärleksrelationer men att det inte alltid varit så självklart.
Martin berättar att innan han träffade sin fru så såg livet och värderingarna annorlunda ut. Detta förändrades dock när han träffade sin nuvarande fru och de skaffade barn.
”Innan jag träffade min fru då sa jag alltid att jag kommer typ aldrig skaffa barn, antagligen alltid bo själv för resten av mitt liv, det var aldrig hade planerat. Jag var rätt så emot sådant. Men det blev så ändå, jag har ändrat mig extremt mycket sedan jag träffade henne, innan var jag ju väldigt oflexibel, inte villig att tumma på någonting, på min personlighet liksom och det är
Martin redogör här att efter han träffade sin fru och de flyttade ihop bidrog det till att började omvärdera sin situation och värderingar. Ett samboskap kan mycket väl ha bidragit till en positiv självutveckling för honom. I studien av Engström m.fl. (2003) lyftes psykosociala förhållanden för personer med AST tillexempel arbetssituation och kärleksrelationer. Av de sexton informanterna var fem i kärleksrelationer men ingen levde i samboskap. Forskarna efterlyste studier som belyser hur personer med AST fungerar i samboskap utifrån sina förmågor att kunna hantera socialt samspel och social kommunikation då det tenderar att vara problematiskt. Martins situation tolkar jag som att samboskapet lett till att han utvecklats som person, men att han fortfarande har saker han måste arbeta på och att trivs i situationen han är i nu.
Kristin å andra sidan berättar att hon är rätt nöjd med tillvaron utan en
kärlekspartner att hon får ut mycket av livet med vännerna. Men hon gillar också tanken på att ha en kärlekspartner.
”Jag hade kunnat leva ensam om jag inte hade träffat han som jag dejtar. För då hade jag haft mina vänner att prata och umgås med som jag gör nu. Men visst är det trevligt att ha en partner som man kan pyssla om och ge extra känslor till.” (Kristin).
Elias gillar tanken på att ha en kärlekspartner men kan ibland uppleva sig lite ambivalent i frågan.
”Jag vill ha kärlek, men har svårt att hålla i den kan man säga, en del av mig vill ha den där närheten men en annan sida klarar inte av det. Blir för nära och fysiskt och sådant där” (Elias).
Tidigare studier pekar på att det inte finns några indikationer på att människor med AST skulle vara mindre benägna att vilja vara i kärleksrelationer i jämförelse med neurotypikern (Sedgewick m.fl. (2019), Struntz m.fl. (2017). Elias svar kan tolkas med hjälp av Laurenceau m.fl. (2005) studie om att ett långvarigt
förhållande bygger på förståelse för den andres behov. Då min tolkning bygger på att en neurotypisk partner som inte alltid förstår hans behov av att få utrymme för att han ibland behöver ha distans och därför kan tanken på en kärleksrelation upplevas som problematisk, han upplevs som den avvikande i relationen. En kärleksrelation kan se olika utifrån vilka behov en människa har. Tidigare studier har en tendens att utgå från en heteronormativ monogam tvåsamhets syn på kärleksrelationer (Wilson m.fl. (2017) Studien av Bertilsdotter-Rosqvist och Jackson- Perry (2020) där målet var att analysera ett svenskt diskussionsforum för personer med AST för att lära sig mer om deras sexualitet och vanor utmanas den ovannämnda normen. Informanten berättar här att hens syn på kärleksförhållanden skiljer sig från den heteronormativa monogama tvåsamhetsnormen. Informanten berättar att hen praktiserar polyamori som innebär att man har flera
kärlekspartners samtidigt (svenska akademin 2015).
”Jag är flersam så till och från har jag flera partners fast just nu har jag bara en”. (Elin).
Informanten som utövar polyamori kan jag med hjälp av Goffmans stigmateori (2020) se möjligheten att informanten stämplas med stigmat ”fläckar på den
individuella karaktären” av andra då informanten i fråga väljer att ha flera olika partners och bryter mot en heteronormativ monogam tvåsamhetsnorm i samhället skapad av ”normaten” (Garland-Thomson 1997). Det går även belysa polyamori genom Rubins (1993) ”sexualitetshierarki” då heterosexuell tvåsamhet i det privata står i centrum för det normativa och polyamori hade hamnat i ytterkanten och blivit tabubelagt och ansetts avvikande och setts som en underordnad i makt i förhållande till den rådande normen. Men skall verkligen polyamori ses som något avvikande? Med ett crip teoretiskt perspektiv ses både informantens sexualitet och AST som sociala identiteter som kan utmana normer kring både sexualitet och funktionsförmåga (McRuer 2006)
Att träffa en potentiell kärlekspartner innebär att individen måste ta steget till kontakt med andra människor vilket leder in på nästa avsnitt.
Social interaktion i form utav dejting
I första delen av detta avsnitt kommer jag presentera resultatet av analysen av informanternas berättelser kring hur de upplever ordet ”dejt” och vilka känslor det väcker. Därefter resultatet av erfarenheter av online dejting via appar eller andra sidor på internet under första undertemat ”online dejting”. Därefter kommer erfarenheterna av fysiska träffar presenteras i andra undertemat ”den fysiska dejten”. Av etiska skäl kommer inte namnet på appar eller andra sidor på internet att namnges, utan istället kommer en beskrivning av inriktning samt hur det sociala mediet är uppbyggt.
Vad innebär ordet ”dejt” för informanterna och vilka känslor kan tanken på ordet väcka?
Elias redogör att han ser mer negativt än positivt på ordet.
”För mig är det nog mer ångestladdat för det ställs ju en massa förväntningar som jag kanske inte kan leva upp till.” (Elias).
Elias uttrycker att han redan i detta stadium upplever någon form av
prestationsångest. Elias citat kan jag tolka med hjälp av Hoochscilds (2012) begrepp om ”emotionellt arbete” då han inte vet vad som kommer att krävas av honom han vet inte vilka de rådande ”känsloregler” är om utbytet är ”rakt” eller om han måste ”improvisera det sociala utbytet av emotioner”. Detta kan bidra till att han känner prestationsångest över bara tanken på att dejta.
Medan Elin redogör för att hon använder begreppet dejt i en mycket mer avslappnad form. Men när det gäller att träffa en potentiell partner så ser hon begreppet ”dejt” som en aktivitet som är avsedd för två.
”Jag har ´reclaimat´ det ordet lite. Jag använder det i ett mycket bredare syfte än vad det är gjort för. Jag säger att jag har en dejt bara jag skall göra något med någon. Överhuvudtaget så att liksom. Jag säger även det när min syster skall komma hit i morgon men det är ju ingen ´sådan dejt´ vi skall ha en bak dejt och göra rulltårta.” (Elin).
När informanterna berättar om sina känslor kring begreppet ”dejt” märker jag att de uppfattar dejting på olika vis. Elias känner press på att han skall leva upp till någonting och är osäker på om han kan leverera i stunden. Elin däremot redogör
att hon ser mer avslappnat på begreppet. Det går inte här att dra en slutsats om AST-diagnosen kan ha en bidragande faktor till att ordet upplevs som negativ i Elias fall. I studien av Wilson m.fl. (2017) lyfts att personer med AST generellt kan ha sämre självkänsla och att paren i studien där den ena hade AST kunde den andra parten uppleva att en ensidig kommunikation upplevs begränsande. Detta förutsätter dock att personen med AST har problem med kommunikationen. Att ordet dejt kan väcka olika känslor eller att man ser olika på begreppet har avhandlats i detta avsnitt. Att ta första steget till att träffa någon kan idag ske genom internet som en första interaktion. För och nackdelar med detta kommer presenteras i nästa avsnitt.
Online dejting
Idag finns det en uppsjö av olika dejting appar och internetsidor som inriktar sig på dejting. Samtliga informanter uppgav att de hade erfarenhet av dejting via app eller sidor på internet. Att prata med någon online och lära känna personen innan man ses ute i offentligheten upplever samtliga som en trygghet. Valet av app kan också vara avgörande för vilken typ av dejt man är ute efter. Valet av app eller hemsida kan uppfattas som mer seriöst med förhoppning om en kärleksrelation eller mer en temporär förnöjelse i stunden.
Elin börjar att berätta om en app hon brukar använda som är uppbyggd kring att personen svarar på en massa frågor som sedan kan läsas av personen som har svarat på samma frågor.
”Tror många med autism söker sig till [appens namn] av någon anledning, kanske lite för att grejen är att det finns många tusen frågor man kan svara på och se vilka svar man tycker att den andra personen har svarat på som är okej eller inte. Man kan lära känna någon genom text utan att behövt ha pratat med den genom att bara behövt besöka dennes profil.” (Elin).
Elin redogör här att hon tror att den är särskilt fördelaktig för personer med AST. Att ställa frågor för att lära känna någon är en naturlig företeelse. När personen sitter och skriver slipper denne att ha interaktionen ansikte mot ansikte, vilket kan upplevas som en trygghet för personer med AST om personen i fråga har
problematik enligt vad Lundin och Mellgren (2012) tar upp.
Elias berättar om en app som han brukade använda som är uppbyggd kring att människor lägger upp bilder på sig själva och eventuellt lägger till en presentation om sig själv. Appen är uppbyggd att du ser profiler som är i närheten av en själv. Jag frågar hur han ser på den appen.
”Väldigt mycket köttmarknad över det hela. Ytligt, utseende fixerat och det bygger ju då på att man då har rätt bilder och rätt presentation för att få napp… mm och väldigt mycket sex upplever jag det med den appen.” (Elias).
Frågan ställdes om han upplevde det som mindre seriöst och om att det skulle vara svårare att hitta en potentiell kärlekspartner via den appen.
”Ja det skulle jag absolut säga! om man inte är väldigt poängterad efter vad man söker efter eller är väldigt klar med det redan från början. Annars kan det
bli väldigt ´tricky´. Man får nästan förvänta sig att man inte hittar någon seriös där eller ja det finns väl den där kända nålen i höstacken men den är fan svår att hitta” (Elias).
Två av informanterna talade om erfarenheter av andra dejtingsidor på internet och en informant berättade om negativa upplevelser om hur människor kan gå över gränsen för vad som är okej.
”Jag dejtade på en sida via [namnet på sidan] och då fick jag massa nakenbilder av killar som jag aldrig hade pratat med innan så jag kände mig äcklad”
(Kristin).
Martin berättade att innan han träffade sin fru var han aktiv på många olika dejtingsidor.
”Jag var jätteaktiv att dejta ett tag, tyckte det var jätteroligt att träffa nya människor hela tiden. Jag bara satt vid massa olika dejtingsidor och bara skrev och så fick man se om dom svarade” (Martin).
Internet kan vara ett bra forum att träffa andra människor och underlätta för människor med AST i interaktionen precis som Bertilsdotter m.fl. (2013) uttrycker i sin studie. Det finns inte enbart positiva sidor av internet utan kan också vara förenat med negativa upplevelser och risker. March m.fl. (2017) lyfter att personer kan skapa alternativa identiteter och på så sätt inte utger sitt riktiga jag och kan ha helt andra intentioner än att träffa personen för en dejt. Kristin fick nakenbilder skickade till sig trots att hon inte bett om det och är då föremål för en kriminell handling enligt diskrimineringslag (2008:567).
Genom Goffmans (2004) dramaturgiska perspektiv tolkar jag att den sociala interaktionen genom online dejting hamnar i en gråzon mellan de ”bakre” och ”främre regionerna”. Personen med den andre parten kan ske i den trygga hemmiljö som då kan liknas vid de ”bakre regionerna”. Hen väljer hur mycket information om sig själv som hen vill dela med sig av till den andre. Samt avgöra hur aktiv hen vill vara i interaktionen med den andre. När det kommer till att ”idealisera” rollen kan personen ifråga välja att vara sig själv eller spela en annan roll och kan när som helst utan att den andra märker gå ur den. När personer träffas fysiskt ute i samhället i de ”främre regionerna” blir det andra spelregler då interaktionen sker ansikte mot ansikte och rollspelet sker mer som redogörs i teori avsnittet.
Att det finns både för och nackdelar för människor med AST att interagera med andra människor över nätet har illustrerats i detta avsnitt. När interaktionen sker ute i samhället möts vi av helt andra krav och förväntningar i hur vi är och uppträder och detta kommer avhandlas i nästkommande avsnitt.
Den fysiska dejten
I detta avsnitt har informanternas upplevelser analyserats i hur de upplever den sociala interaktionen när de är på den fysiska dejten. Att gå på dejt tolkar jag med hjälp av Goffmans (2004) dramaturgiska perspektiv, dejting liknar en form utav en ritual med en viss förutbestämdhet i hur man kommunicerar och interagerar
