Sammanställning av bränsledata

(1)

Halter och bränslenyckeltal

RAPPORT 5401 • DECEMBER 2004 0,8 1 1,2 1,4 1,6 1,8 30 32 34 36 38 40 42 44 Syrehalt [%TS] Syrehalt [%askfritt]

(2)

Halter och bränslenyckeltal

(3)

Box 110 93 161 11 Bromma Internet: www.naturvardsverket.se/bokhandeln NATURVÅRDSVERKET Tel: 08-698 10 00 (växel) Internet: www.naturvardsverket.se Postadress: Naturvårdsverket 106 48 Stockholm ISBN 91-620-5401-5.pdf

(4)

Innehåll

Förord 3 Innehåll 4 Sammanfattning 5 Summary 6 1 Introduktion 7 1.1 Bakgrund 7 1.2 Syfte 7 1.3 Avgränsningar 7 1.4 Benämningar 8 2 Om redovisningen av bränsledata 9 2.1 Redovisade parametrar 9 2.2 Bränslenyckeltal 9

2.3 Data om analyserna och diagrammen 10

Bilaga 1 Bark 11 Bilaga 2 Flis 12 Bilaga 3 Skogsflis 13 Bilaga 4 Spån 14 Bilaga 5 Pellets 15 Bilaga 6 RT-flis 16 Bilaga 7 Avfall 17 Bilaga 8 Torv 18 Bilaga 9 Kol 19 Bilaga 10 Eldningsolja 20 Bilaga 11 Eo5 21 Bilaga 12 Slam 22 Bilaga 13 Svärta 23 Bilaga 14 Kolhalt [%TS] 24 Bilaga 15 Vätehalt [%TS] 25 Bilaga 16 Syrehalt [%TS] 26 Bilaga 17 Kvävehalt [%TS] 27 Bilaga 18 Svavelhalt [%TS] 28 Bilaga 19 Askhalt [%TS] 29

Bilaga 20 Effektivt värmevärde [MJ/kgTS] 30

Bilaga 21 Effektivt värmevärde [MJ/kgTS askfritt] 31

(5)

(6)

Sammanfattning

Denna rapport innehåller bränsledata från 344 bränsleanalyser, redovisade i dia-gramform. De bränslen som finns representerade och hur många analyser per bränsle som finns framgår av tabellen nedan.

Bränsle Antal analyser Bark 95 Flis 46 Skogsflis 15 Spån 16 Pellets 23 RT-flis 8 Avfall 5 Torv 27 Kol 35 Eldningsolja 6 Eo5 24 Slam 23 Svärta 21

De parametrar som redovisas är halter i % torrsubstans (%TS) för innehåll av kol (C), väte (H), syre (O), kväve (N), svavel (S) och aska (förkortas A i denna rap-port). Vi redovisar också kalorimetriskt och effektivt värmevärde på torrt prov, fukthalter och något som vi har valt att kalla bränslenyckeltal. Detta bränslenyckel-tal har visat sig vara mycket konstant för olika typer av bränslen.

(7)

Summary

This report shows data from 344 fuel analyses in diagrams. Thirteen different fuels, mainly bio fuels, are included. The parameters in the diagrams are content of coal, hydrogen, oxygen, nitrogen, sulphur and ash. Inferior and superior heating value and content of moisture are also included in the diagrams.

(8)

1 Introduktion

1.1 Bakgrund

Sedan slutet av 1990-talet har NOX-gruppen på Naturvårdsverket, som en del av kvalitetssäkringen av mätningar av NOX-utsläpp från förbränningsanläggningar, fokuserat på rökgasflödesberäkningar. I samband med detta har ett stort antal bränsleanalyser inkommit till Naturvårdsverket. Dessa har samlats i en bränsleda-tabas. Sommaren 2004 var antalet bränsleanalyser uppe i över 600 stycken. Efter-som bränslesammansättning och även kopplingen till rökgasflödesberäkningar är intressant för flera grupperingar i Sverige, som t ex förbränningsanläggningar, forskare, pannkonstruktörer m fl har NOX-gruppen valt att redovisa den informa-tion som finns samlad i bränsledatabasen och vissa av de slutsatser som man har dragit med stöd av denna information.

1.2 Syfte

Syftet med rapporten är att sprida de fakta om bränsledata som finns samlade i NOX-gruppens bränsledatabas.

1.3 Avgränsningar

Vid färdigställandet av denna rapport fanns det 649 bränslen i bränsledatabasen. Samtliga analyser är utförda av analyslaboratorium. Bränsleanalyserna är i bränsle-databasen indelade i kategorierna olja, kol, torv, bio, avfall och gas. De är också identifierade via bränslenamn, t ex ”flis”, ”Eo5” osv.

I denna rapport ingår endast 344 av bränsleanalyserna. Det finns flera orsaker till att bränsleanalyser har valts bort:

x Det bränsleprov som analyserats har varit en blandning av flera bräns-len, t ex ”bark/slam”

x Bränslet har namngivits på ett för obestämt sätt, t ex ”bio”

x Bränslet tillhör en bränslesort som vi valt att inte redovisa här, oftast pga av för få analyser. I respektive grupp som redovisas ingår endast bränslen som angivits exakt så. I gruppen Bark ingår t ex inte analyser som varit märkta med ”Städbark” osv.

I vissa fall finns det analyser som avviker så mycket från genomsnittet att man kan misstänka att något skett i samband med analysen. Dessa finns dock redovisa-de tillsammans med övriga bränslen i bränslegruppen och redovisa-det är upp till läsaren att dra egna slutsatser om detta.

(9)

1.4 Benämningar

A Aska

Bränslenyckeltal torrt stökiometrisk rökgasflöde i enheten m3(n)/kg TS delat med torrt effektivt värmevärde

C Kol

[C] halt av kol i fuktigt prov [%]

[C]TS Halt av kol i torrt prov [%TS]

Eo5 Eldningsolja 5

F Fuktinnehåll [%]

g0t torrt stökiometrisk rökgasflöde [m3(n)/kg bränsle]

Heff,TS torrt effektivt värmevärde [MJ/kg TS]

Hkal,TS torrt kalorimetriskt värmevärde [MJ/kg TS]

H Väte

N Kväve

O Syre

(10)

2 Om redovisningen av

bränsledata

2.1 Redovisade parametrar

De parametrar som vi valt att redovisa är halter i % torrsubstans (%TS) för innehåll av kol (C), väte (H), syre (O), kväve (N), svavel (S) och aska (förkortas A i denna rapport). Vi redovisar också kalorimetriskt och effektivt värmevärde på torrt prov samt fukthalter. Elementarsammansättning och värmevärde redovisas även på ask-fritt prov.

Resultaten presenteras i två typer av diagram. I bilaga 1-13 redovisas samtliga parametrar för ett visst bränsle. I bilaga 14-22 redovisas en viss parameter för samt-liga bränslen, vilket gör det möjligt att jämföra de olika bränslena.

2.2 Bränslenyckeltal

Eftersom NOX-gruppens syfte med att samla in bränsledata var att bedöma om de bränsledata som användes för beräkning av rökgasflöde var rimliga, så undersöktes möjligheterna till att finna nyckeltal för bränsledata. Ett samband mellan torrt stö-kiometriskt rökgasflöde och torrt effektivt värmevärde upptäcktes.

Torrt stökiometriskt rökgasflöde (g0t) beräknas enligt följande ekvation.

I denna formel är det meningen att man ska sätta in halterna i % totalsubstans för att få ett korrekt resultat. Om man i stället sätter in halterna i % torrsubstans och delar hela ekvationen med effektivt torrt värmevärde enligt följande ekvation får man ett bränslenyckeltal som har visat sig vara mycket konstant för olika typer av bränslen.

(I enheten kan man här förkorta bort kgTS och få kvar m3(n)/MJ. Då det av denna enhet inte framgår att detta bränslenyckeltal skiljer sig från det stökiometriska rökgasflöde som man normalt räknar ut i m3(n)/MJ har vi valt att låta kgTS stå kvar.) I och med att bränslenyckeltalet är relativt konstant för ett specifikt bränsle lämpar det sig väl för att jämföra med bränsledata som används vid en beräkning av rökgasflöde och att identifiera bränsledata som skulle kunna vara felaktiga. I bilaga 22 återfinns bränslenyckeltalet beräknat för samtliga bränslen. För respekti-ve bränsle återfinns bränslenyckeltalet ärespekti-ven i bilaga 1-13.

> @

_>

_@

bränsle t m n kg O N S H C g / 100 63 , 2 8 , 0 33 , 3 95 , 20 90 , 8 3 0

> @

» ¼ º « ¬ ª MJ kgTS kgTS n m H O N S H C keltal bränslenyc TS eff TS TS TS TS TS 3 , 100 63 , 2 8 , 0 33 , 3 95 , 20 90 , 8

(11)

2.3 Data om analyserna och diagrammen

Totalt ingår 344 analyser i de data som presenteras i bilagorna 1-22. Nedan redovi-sas vissa data om de ingående analyserna.

Bränsle Antal analyser År då analyserna genomfördes Bark 95 1991 – 2004 Flis 46 1989 – 2004 Skogsflis 15 1997 – 2003 Spån 16 1997 – 2004 Pellets 23 1996 – 2003 RT-flis 8 1999 – 2003 Avfall 5 1997 – 2003 Torv 27 1993 – 2003 Kol 35 1996 – 2004 Eldningsolja 6 1991 – 2001 Eo5 24 1995 – 2003 Slam 23 2002 – 2004 Svärta 21 2002 – 2004

I diagrammen redovisas varje värde som en svart fyrkant. Vit fyrkant med svart kant representerar medelvärdet för respektive parameter för respektive bränsle.

(12)

Bilaga 1 Bark

40 4 2 44 4 6 48 50 5 2 54 5 6 58 K olh a lt [%T S ] K olh a lt [% a s kf ri tt ] 4 4,5 5 5,5 6 6 ,5 7 V ä te h a lt [% T S ] V ä teh a lt [% a s kf ri tt ] 30 3 2 34 3 6 38 40 4 2 44 S y reh a lt [%T S ] S yr e h a lt [% a s kf ri tt ] 0 5 10 15 2 0 2 5 As k h a lt [%T S ] 0 10 2 0 30 40 50 6 0 70 80 Fu k th a lt [% ] 15 1 6 17 18 19 2 0 2 1 22 2 3 He ff T S [MJ/ k gT S ] H ka l T S [M J /k gT S ] 0, 22 0, 2 3 0, 2 4 0, 2 5 0, 26 0, 2 7 0, 2 8 Br ä n sle-ny c k elt a l 0 0, 1 0, 2 0, 3 0, 4 0, 5 0, 6 0, 7 Kv ä ve h a lt [% T S ] Kv ä ve h a lt [% a s kf ritt ] 0 0,05 0,1 0,15 0, 2 0, 2 5 0,3 S v a v elh a lt [% T S ] S v a v elh a lt [% a s kf ritt ]

(13)

Bilaga 2 Flis

40 4 2 44 4 6 48 50 5 2 54 5 6 58 6 0 K olh a lt [%T S ]K o lh a lt [% a s kf ri tt] 4 4, 5 5 5, 5 6 6 ,5 7 V ä teh a lt [%T S ] V ä te h a lt [% a s kf ri tt] 30 3 2 34 3 6 38 40 4 2 44 4 6 S y reh a lt [% T S ] S y reh a lt [% a s kf ri tt] 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 As k h a lt [% T S ] 0 10 2 0 30 40 50 6 0 Fu k th a lt [% ] 1 6 17 18 19 2 0 2 1 22 He ff T S [MJ/ k gT S ] H ka l T S [MJ/ k gT S ] 0, 22 0, 2 3 0, 2 4 0, 2 5 0, 26 0, 2 7 0, 2 8 Br ä nsle -ny c k elt a l 0 0,5 1 1,5 2 2 ,5 Kv ä ve h a lt [%T S ] Kv ä ve h a lt [% a s kf ritt] 0 0, 0 5 0, 1 0, 1 5 0, 2 0, 2 5 0, 3 0, 3 5 0, 4 S v a v elh a lt [%T S ] S v a v elh a lt [% a s kf ri tt ]

(14)

Bilaga 3 Skogsflis

40 4 2 44 4 6 48 50 5 2 54 5 6 Ko lh a lt [%T S ]K o lh a lt [% a s kf rit t] 4 4, 5 5 5, 5 6 6 ,5 7 V ä te h a lt [%T S ] V ä te h a lt [% a s kf ritt ] 30 3 2 34 3 6 38 40 4 2 44 S y reh a lt [% T S ] S y reh a lt [% a s kf rit t] 0 0, 5 1 1, 5 2 2 ,5 3 3, 5 4 4, 5 5 As k h a lt [% T S ] 0 10 2 0 30 40 50 6 0 Fu k th a lt [%] 15 1 6 17 18 19 2 0 2 1 22 2 3 He ff T S [MJ/ k gT S ] H ka l T S [MJ/ k gT S ] 0, 22 0, 2 3 0, 2 4 0, 2 5 0, 26 0, 2 7 0, 2 8 Br ä nsl e -ny c k el ta l 0 0, 2 0,4 0, 6 0,8 1 1, 2 1,4 Kv ä ve h a lt [%T S ] Kv ä ve h a lt [% a s kf ri tt] 0 0,0 1 0,0 2 0,0 3 0,0 4 0,0 5 0,0 6 S v a ve lh a lt [% T S ] S v a ve lh a lt [% a s kf ri tt]

(15)

Bilaga 4 Spån

40 4 2 44 4 6 48 50 5 2 54 Ko lh a lt [ % T S ]K o lh a lt [% a s kf ri tt] 4 4,5 5 5,5 6 6 ,5 7 V ä te h a lt [%T S ] V ä teh a lt [% a s kf ritt] 30 3 2 34 3 6 38 40 4 2 44 4 6 S yr e h a lt [%T S ] S yr e h a lt [% a s kf ri tt] 0 0,5 1 1,5 2 2 ,5 3 3,5 A s k h a lt [%T S ] 0 10 2 0 30 40 50 6 0 70 80 F u k th a lt [%] 15 1 6 17 18 19 2 0 2 1 22 2 3 He ff T S [MJ/ k gT S ] H ka l T S [MJ/ k gT S ] 0, 22 0, 2 3 0, 2 4 0, 2 5 0, 26 0, 2 7 0, 2 8 Br ä ns le -ny c k el ta l 0 0, 0 5 0,1 0, 1 5 0, 2 0, 2 5 Kv ä ve h a lt [%T S ] Kv ä ve h a lt [% a s kf ri tt] 0 0, 0 2 0, 0 4 0, 0 6 0, 0 8 0,1 0, 1 2 S v a v elh a lt [%T S ] S v a ve lh a lt [% a s kf ri tt ]

(16)

Bilaga 5 Pellets

40 4 2 44 4 6 48 50 5 2 54 5 6 Kol h a lt [%T S ]K o lh a lt [% a s kf ri tt ] 4 4, 5 5 5, 5 6 6 ,5 7 V ä teh a lt [%T S ] V ä te h a lt [% a s kf rit t] 30 3 2 34 3 6 38 40 4 2 44 4 6 S yr e h a lt [%T S ] S y reh a lt [% a s kf ritt ] 0 0, 5 1 1, 5 2 2 ,5 3 3, 5 4 A s k h a lt [%T S ] 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Fu k th a lt [%] 15 1 6 17 18 19 2 0 2 1 22 2 3 He ff T S [MJ/ k gT S ] H ka l T S [MJ/ k gT S ] 0, 22 0, 2 3 0, 2 4 0, 2 5 0, 26 0, 2 7 0, 2 8 Br ä nsl e -ny c k el ta l 0 0, 1 0, 2 0, 3 0, 4 0, 5 0, 6 Kv ä ve h a lt [%T S ] Kv ä ve h a lt [% a s kf ritt ] 0 0, 0 2 0, 0 4 0, 0 6 0, 0 8 0,1 0, 1 2 S v a ve lh a lt [%T S ] S v a ve lh a lt [% a s kf ri tt]

(17)

Bilaga 6 RT-flis

2 6 2 6 0 Kol h a lt [%T S ]K o lh a lt [% a s kf ri tt] 4 4, 5 5 5, 5 6 6 ,5 7 7, 5 8 V ä teh a lt [%T S ] V ä te h a lt [% a s kf rit t] 30 3 2 34 3 6 38 40 4 2 44 S yr e h a lt [%T S ] S yr e h a lt [% a s kf ritt] 0 5 10 15 2 0 2 5 As k h a lt [%T S ] 0 5 10 15 2 0 2 5 30 35 40 45 50 Fu k th a lt [%] 15 1 6 17 18 19 2 0 2 1 22 2 3 He ff T S [MJ /k gT S ] H ka l T S [M J/ k gT S ] 0, 22 0, 2 3 0, 2 4 0, 2 5 0, 26 0, 2 7 0, 2 8 Br ä nsl e-ny c k el ta l 0 0, 2 0,4 0, 6 0,8 1 1, 2 1,4 Kv ä ve h a lt [%T S ] Kv ä ve h a lt [% a s kf ritt ] 0 0, 1 0, 2 2 5 0, 3 0, 4 S v a ve lh a lt [%T S ] S v a ve lh a lt [% a s kf ri tt]

(18)

Bilaga 7 Avfall

40 45 50 55 6 0 6 5 70 Ko lh a lt [ % T S ]K o lh a lt [% a s kf ri tt] 5 5,5 6 6 ,5 7 7,5 8 8,5 V ä te h a lt [%T S ] V ä teh a lt [% a s kf ritt] 15 2 0 2 5 30 35 40 45 S yr e h a lt [%T S ] S yr e h a lt [% a s kf ri tt] 0 5 10 15 2 0 2 5 As k h a lt [%T S ] 10 15 2 0 2 5 30 35 40 45 F u k th a lt [%] 15 1 6 17 18 19 2 0 2 1 22 2 3 He ff T S [MJ/ k gT S ] H ka l T S [MJ/ k gT S ] 0, 22 0, 2 3 0, 2 4 0, 2 5 0, 26 0, 2 7 0, 2 8 Br ä ns le -ny c k el ta l 0 0, 2 0, 4 0, 6 0, 8 1 1, 2 1, 4 1, 6 1, 8 Kv ä ve h a lt [%T S ] Kv ä ve h a lt [% a s kf ri tt] 0 0, 5 1 1, 5 2 2 ,5 S v a ve lh a lt [% T S ] S v a v elh a lt [% a s kf ri tt]

(19)

Bilaga 8 Torv

2 6 2 6 0 Kol h a lt [% T S ]K o lh a lt [% a s kf ritt] 4 4, 5 5 5, 5 6 6 ,5 7 7, 5 V ä teh a lt [%T S ] V ä teh a lt [% a s kf ri tt] 2 0 2 5 30 35 40 45 50 S yre h a lt [%T S ] S y reh a lt [% a s kf rit t] 0 2 4 6 8 10 1 2 14 As k h a lt [%T S ] 0 10 2 0 30 40 50 6 0 Fu k th a lt [%] 18 19 2 0 2 1 22 2 3 2 4 He ff T S [M J/ k gT S ] H ka l T S [MJ/ k gT S ] 0,19 0, 2 0, 2 1 0, 22 0, 2 3 0, 2 4 0, 2 5 0, 26 0, 2 7 0, 2 8 Br ä ns le-ny c k elt a l 0 0,5 1 1,5 2 2 ,5 3 3,5 Kv ä ve h a lt [%T S ] Kv ä ve h a lt [% a s kf ri tt] 0 0,1 0, 2 2 5 0,3 0,4 S v a v elh a lt [%T S ] S v a ve lh a lt [% a s kf ri tt]

(20)

Bilaga 9 Kol

6 0 6 5 70 75 80 85 90 95 Ko lh a lt [ % T S ]K o lh a lt [% a s kf ri tt] 4 4, 2 4,4 4, 6 4,8 5 5, 2 5,4 5, 6 5,8 V ä te h a lt [%T S ] V ä teh a lt [% a s kf ritt] 0 2 4 6 8 10 1 2 14 1 6 18 S yr e h a lt [%T S ] S yr e h a lt [% a s kf ri tt] 0 2 4 6 8 10 1 2 14 1 6 18 2 0 As k h a lt [%T S ] 0 2 4 6 8 10 1 2 14 1 6 F u k th a lt [%] 2 5 26 2 7 2 8 2 9 30 31 3 2 33 34 He ff T S [MJ/ k gT S ] H ka l T S [MJ/ k gT S ] 0, 22 0, 2 3 0, 2 4 0, 2 5 0, 26 0, 2 7 0, 2 8 Br ä ns le -ny c k el ta l 0 0, 5 1 1, 5 2 2 ,5 3 Kv ä ve h a lt [%T S ] Kv ä ve h a lt [% a s kf ri tt] 0 0, 2 0, 4 0, 6 0, 8 1 1, 2 S v a ve lh a lt [% T S ] S v a v elh a lt [% a s kf ri tt]

(21)

Bilaga 10 Eldningsolja

2 6 Kolh a lt [%T S ] 10 10, 5 11 11, 5 1 2 1 2 ,5 13 13, 5 V ä te h a lt [% T S ] V ä te h a lt [% a s kf rit t] 0 0, 1 0, 2 0, 3 0, 4 0, 5 0, 6 0, 7 0, 8 S y reh a lt [% T S ] S yr eh a lt [% a s kf ritt ] 0 0, 00 2 0, 004 0, 00 6 0, 008 0, 01 0, 01 2 As k h a lt [% T S ] 0 0, 1 0, 2 0, 3 0, 4 0, 5 0, 6 0, 7 0, 8 0, 9 1 Fu k th a lt [% ] 40 40,5 41 41,5 4 2 4 2 ,5 43 43,5 44 44,5 45 He ff T S [MJ /k gT S ] H ka l T S [MJ/ k gT S ] 0, 22 0, 2 3 0, 2 4 0, 2 5 0, 26 0, 2 7 0, 2 8 Br ä ns le-ny c k elt a l 0 0,05 0, 1 0,15 0, 2 0, 2 5 0, 3 0,35 Kv ä ve h a lt [%T S ] Kv ä ve h a lt [% a s kf ritt ] 0 2 6 S v a v elh a lt [%T S ] S v a ve lh a lt [% a s kf ri tt]

(22)

Bilaga 11 Eo5

84,5 85 85,5 8 6 8 6 ,5 87 87,5 88 88,5 89 Kol h a lt [%T S ] Kol h a lt [% a s kf ritt] 10 10 ,5 11 11 ,5 1 2 1 2 ,5 13 13 ,5 V ä teh a lt [% T S ] V ä teh a lt [% a s kf rit t] 0 0, 5 1 1, 5 2 2 ,5 S y reh a lt [%T S ] S yr e h a lt [% a s kf ritt] 0 0, 0 2 0, 04 0, 0 6 0, 08 0, 1 0, 1 2 As k h a lt [%T S ] 0 0, 1 0, 2 0, 3 0, 4 0, 5 0, 6 0, 7 0, 8 Fu k th a lt [% ] 38 39 40 41 4 2 43 44 45 4 6 He ff T S [MJ/ k gT S ] H ka l T S [M J/ k gT S ] 0, 22 0, 2 3 0, 2 4 0, 2 5 0, 26 0, 2 7 0, 2 8 Br ä nsl e-nyc k el ta l 0 0,0 5 0,1 0,1 5 0, 2 0, 2 5 0,3 0,3 5 0,4 0,4 5 Kv ä ve h a lt [%T S ] Kv ä ve h a lt [% a s kf ri tt] 0 0, 2 0,4 0, 6 0,8 1 1, 2 1,4 1, 6 1,8 2 S v a ve lh a lt [%T S ] S v a ve lh a lt [% a s kf ri tt ]

(23)

Bilaga 12 Slam

0 Kol h a lt [% T S ]K o lh a lt [% a s kf ritt] 4 4, 5 5 5, 5 6 6 ,5 7 V ä teh a lt [%T S ] V ä teh a lt [% a s kf ri tt] 2 0 22 2 4 26 2 8 30 3 2 34 3 6 38 40 S yre h a lt [%T S ] S y reh a lt [% a s kf rit t] 0 5 10 15 2 0 2 5 30 35 As k h a lt [%T S ] 0 10 2 0 30 40 50 6 0 70 80 Fu k th a lt [%] 10 11 1 2 13 14 15 1 6 17 18 He ff T S [M J/ k gT S ] H ka l T S [MJ/ k gT S ] 0, 22 0, 2 3 0, 2 4 0, 2 5 0, 26 0, 2 7 0, 2 8 Br ä ns le-ny c k elt a l 0 0,5 1 1,5 2 2 ,5 Kv ä ve h a lt [%T S ] Kv ä ve h a lt [% a s kf ri tt] 0 2 6 S v a v elh a lt [%T S ] S v a ve lh a lt [% a s kf ri tt]

(24)

Bilaga 13 Svärta

2 0 30 40 50 6 0 70 80 Kol h a lt [% T S ]K o lh a lt [% a s kf ritt] 2 3 4 5 6 7 8 V ä te h a lt [ % T S ]V ä teh a lt [% a s kf rit t] 0 5 10 15 2 0 2 5 30 35 S yre h a lt [%T S ] S y reh a lt [% a s kf rit t] 50 51 5 2 53 54 55 5 6 57 58 59 6 0 6 1 As k h a lt [%T S ] 3 6 38 40 4 2 44 4 6 48 50 Fu k th a lt [%] 8 8, 2 8,4 8, 6 8,8 9 9, 2 9,4 9, 6 9,8 He ff T S [MJ/ k gT S ] H ka l T S [MJ/ k gT S ] 0, 2 8 0, 2 85 0, 2 9 0, 2 95 0,3 0,305 0,31 0,315 0,3 2 0,3 2 5 Br ä nsl e -ny c k el ta l 0 0,1 0, 2 0,3 0,4 0,5 0, 6 0,7 0,8 0,9 Kv ä ve h a lt [%T S ] Kv ä ve h a lt [% a s kf ri tt] 0 0,05 0,1 0,15 0, 2 0, 2 5 S v a v elh a lt [%T S ] S v a ve lh a lt [% a s kf ri tt]

(25)

Bilaga 14 Kolhalt [%TS]

0 0 0 0 B ar k Fli s Sk og sf lis S pån Pe lle ts R T-fli s Av fa ll To rv Ko l E ldn ing sol ja Eo 5 S la m S vä rta

(26)

Bilaga 15 Vätehalt [%TS]

0 2 4 6 8 10 1 2 14 B ar k Fl is Sk og sf lis S på n P el le ts RT-fli s Av fa ll To rv Ko l E ld ni ng so lja Eo 5 S la m S vä rta

(27)

Bilaga 16 Syrehalt [%TS]

B ar k Fl is Sk og sf lis S på n P el le ts RT-fli s Av fa ll To rv Ko l E ld ni ng so lja Eo 5 S la m S vä rta

(28)

Bilaga 17 Kvävehalt [%TS]

0 0, 5 1 1, 5 2 2 ,5 3 3, 5 B ar k Fl is Sk og sf lis S på n P el le ts R T-fli s Av fa ll Torv Ko l E ldni ng so lja Eo 5 S la m S vä rta

(29)

Bilaga 18 Svavelhalt [%TS]

B ar k Fl is Sk og sf lis S på n Pe llet s R T-fli s Av fa ll To rv Ko l E ld ni ng so lja Eo 5 S la m S vä rta

(30)

Bilaga 19 Askhalt [%TS]

0 10 2 0 30 40 50 6 0 70 B ar k Flis Sk ogs fli s S på n P ell et s RT-flis A vfa ll To rv Ko l E ldni ngs ol ja Eo 5 S la m S vä rta

(31)

Bilaga 20 Effektivt värmevärde [MJ/kgTS]

B ar k Fl is Sk og sf lis S på n P elle ts RT-fli s Av fa ll To rv Ko l E ldni ngs olj a Eo 5 S la m S vä rta

(32)

Bilaga 21 Effektivt värmevärde [MJ/kgTS

ask-fritt]

0 5 10 15 2 0 2 5 30 35 40 45 B ar k Fli s Sk og sf lis S på n P elle ts R T-fli s A vf all To rv Ko l E ld ni ngsolj a Eo 5 S la m S vä rta

(33)

Bilaga 22 Bränslenyckeltal [se avsnitt 2.2]

ar k Flis P el le ts S kog sf lis S på n RT -fli s A vf al l To rv K ol S la m S vä rta E ldn in gs olj a Eo 5

(34)

Halter och bränslenyckeltal

Naturvårdsverket har samlat in ett stort antal bränsle- analyser och samlat dessa i en bränsledatabas. I den här rapporten redovisar vi bränsledata för bark, fl is, skogsfl is, spån, pellets, RT-fl is, avfall, torv, kol, slam, svärta och olja. Redovisningen är gjord i diagramform och de parametrar som redovisas är halter av kol, väte, syre, kväve, svavel, aska och fukt samt värmevärden och något som vi har valt att kalla bränslenyckeltal.

Detta bränslenyckeltal har visat sig vara mycket konstant för olika typer av bränslen och är därmed användbart vid bedömning och kvalitetssäkring av bränsledata.