Linköpings universitet
Grundskollärarprogrammet, 4-9
6RILD1LOVVRQ
$WWXQGHUOlWWDHOHYHUVOlUDQGH
Ett arbete om olika inlärningsstilar
Examensarbete 10 poäng Handledare:
Kerstin Nilsson,
LIU-IUVG-EX—02/90--SE Institutionen för
$YGHOQLQJ,QVWLWXWLRQ Division, Department Institutionen för utbildningsvetenskap 581 83 LINKÖPING 'DWXP Date 2002-09-01 6SUnN Language 5DSSRUWW\S Report category ,6%1 X Svenska/Swedish Engelska/English Licentiatavhandling X Examensarbete ,651 LIU-IUVG—EX-02/90 C-uppsats D-uppsats 6HULHWLWHORFKVHULHQXPPHU
Title of series, numbering
,661 Övrig rapport ____ 85/I|UHOHNWURQLVNYHUVLRQ 7LWHO Title
Att underlätta elevers lärande To facilitate pupils´ learning
)|UIDWWDUH Author Sofia Nilsson 6DPPDQIDWWQLQJ Abstract
Mitt mål med detta arbete var att ta reda på hur elever lär sig på olika sätt. Detta för att kunna individanpassa undervisningen efter olika elevers behov.
I litteraturgenomgången tar jag kortfattat upp hur hjärnan fungerar samt Howard Gardners teorier om olika
intelligenser. Vidare skriver jag om olika inlärningsstilar. Jag har valt att koncentrera mig på holistiskt, sekventiellt, kinestetiskt, auditivt och visuellt lärande. Jag nämner också olika alternativa pedagogiska arbetssätt så som
Montessori och Waldorf samt hur man kan använda musik och lek i undervisningen för att främja inlärningen. Jag tar även upp yttre och inre faktorer som kan påverka inlärningen.
Föremålet för min undersökning blev Alfa-skolan. Alfa-skolan är ett projekt som startades för elever som på ett eller annat sätt inte kunnat tillgodo göra sig den ordinarie undervisningen.
I diskussionen behandlas tankar kring hur man kan variera undervisningen för att nå fram till så många elever som möjligt.
1\FNHORUG
Keyword
inlärning, inlärningsstilar, Alfa-skolan
,11(+c//
%DNJUXQG 6\IWH 3UREOHPIUnJHIRUPXOHULQJ $YJUlQVQLQJ 0HWRG /LWWHUDWXUNlOORURFKNlOONULWLN /LWWHUDWXUJHQRPJnQJ +MlUQDQ 2.1.1 Vår hjärna 6 2.1.2 Hjärnvågor 7 2OLNDLQOlUQLQJVVWLODU 2.2.1 Olika intelligenser 8
2.2.2 Holistiska och sekventiella sätt att lära 10
2.2.3 Kinestetiska inlärare 10 2.2.4 Auditiva inlärare 11 2.2.5 Visuella inlärare 11 $OWHUQDWLYSHGDJRJLN 2.3.1 Montessoripedagogik 12 2.3.2 Waldorfpedagogik 12 2.3.3 Musik i undervisningen 13
2.3.4 Lek för att främja inlärningen 13
<WWUHRFKLQUHIDNWRUHUVRPSnYHUNDULQOlUQLQJHQ
2.4.1 Självkänsla och motivation 14
2.4.2 Kommunikation i klassrummet 15 2.4.3 Tid 16 2.4.4 Klassrummets miljö 16 8QGHUV|NQLQJ $OIDVNRODQHQLQWURGXNWLRQ 2EVHUYDWLRQDYXQGHUYLVQLQJHQL$OIDVNRODQ 3.2.1 Miljön 17 3.2.2 Observationer av elever från år 3 18 3.2.3 Observation av elever från år 8 19
3.2.4 Samtal med Birgitta Sundvall angående hennes arbetssätt 20
'LVNXVVLRQ $OIDVNRODQNRQWUDOLWWHUDWXUHQ 6DPPDQIDWWDQGHGLVNXVVLRQ /LWWHUDWXUI|UWHFNQLQJ Inledning %DNJUXQG
I läroplanen står det att undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Ett sätt att individualisera undervisningen är att ta hänsyn till att alla lär sig på olika sätt. För mig var olika inlärningsstilar ett relativt okänt område. Jag har därför valt att skriva mitt examensarbete om inlärningsstilar. Min förhoppning är att jag i och med detta arbete får bättre kunskap om hur jag kan använda olika arbetssätt för att stimulera undervisningsmiljön och göra undervisningen så individuell som möjligt. I slutet av min lärarutbildning kom jag i kontakt med Birgitta Sundvall som arbetar med ett projekt som hon kallar ”Alfa-skolan”. Alfa-skolan blev således en del av föremålet för min undersökning.
6\IWH
Syftet med detta arbete är att jag genom litteraturstudier och observationer vill ta reda på hur elever lär sig på olika sätt och i och med detta i framtiden kunna individanpassa min undervisning efter olika elevers behov.
3UREOHPIUnJHIRUPXOHULQJ
• Vilka olika slags inlärningsstilar finns det och vad innebär de?
• Hur kan man variera undervisningen för att nå fram till så många elever som möjligt?
• Hur ser arbetet i Alfa-skolan ut?
$YJUlQVQLQJ
Det finns många skolor med olika pedagogiska inriktningar. Jag har valt att i detta arbete presentera olika inlärningssätt vilket innebär att jag inte har fördjupat mig i en teori eller i en metod. Detta arbete blir en genomgång av olika inlärningsstilar och undervisningsmetoder. Jag har inte haft möjlighet att själv testa olika inlärningsstilar i praktiken än. Föremålet för min undersökning blev Alfa-skolan som jag har observerat under två dagar.
I detta arbete har jag även försökt förstå hur hjärnan fungerar och hur jag med denna kunskap kan förbättra undervisningen. Inlärningsstil innebär det sätt/den metod som en person använder för att på bästa sätt lära sig något. Det finns många olika teorier om hur vi lär oss bäst och hur vi kan påverka vår inlärning. När det gäller olika inlärningsstilar så har jag fokuserat på begreppen holistiska och sekventiella sätt att lära samt kinestetiska, auditiva och
visuella inlärare. När en person är holistisk så innebär det att personen vill ha helheten före delen och sekventiell betyder att man föredrar delarna före helheten. En kinestetisk person använder kroppen vid inlärning. Den auditiva eleven använder sig av hörselminnet för att lära sig något medan den visuella minns något som den sett. Ofta är man inte bara det ena eller det andra utan lär sig bäst av en kombination av de olika tillvägagångssätten.
0HWRG
Med hjälp av litteraturstudier har jag försökt komma underfund med vad de olika inlärningsstilarna innebär samt vilka metoder man kan använda i undervisningen för att sträva efter variation. Genom observationer och samtal har jag undersökt Alfa-skolans arbetssätt med elever som har problem i skolan och inte kan tillgodogöra sig undervisningen i den ordinarie skolan.
/LWWHUDWXUNlOORURFKNlOONULWLN
De böcker som jag använt mig av är nästan alla från Brain Books förlag. Brain Books har publicerat många böcker som tar upp ämnen som inlärning och hjärnforskning. Dessa böcker är de som varit tillgängliga och de har därför också styrt utformningen av mitt arbete. Nackdelen med att alla böcker är publicerade av samma förlag är att av alla böcker som jag läst är det främst tre inlärningsstilar som presenteras, kinestetisk, visuell, och auditiv inlärning. Dessa inlärningsstilar fokuserar på ”input”, hur vi använder våra sinnen vid inlärning. Böcker som jag har haft stor användning av är Boströms böcker ,QOlUQLQJ Sn HOHYHUQDVYLOONRUoch)UnQXQGHUYLVQLQJWLOOOlUDQGH samt 'HQ1\D,QOlUQLQJVUHYROXWLRQHQav Gordon Dryden och Jeannette Vos'HQ1\D,QOlUQLQJVUHYROXWLRQHQhar jag använt mera som en uppslagsbok för att sedan läsa mer i andra böcker. Dessa böcker presenterar huvudinnehållet av många av de andra böckerna jag läst. De ger många konkreta förslag om hur man kan tillämpa olika inlärningsstilar i klassrummet. Min kritik av dessa böcker är att författarna till dessa böcker presenterar olika lekar och spel utan att man får information om genomförandet. En bok som inte direkt handlar om inlärning/inlärningsstilar men som ändock har haft betydelse för mitt arbete är Bodil Jönssons bok 7LRWDQNDURPWLG. Denna bok ger ett bra perspektiv på hur vi ser på tid och hur vi kan förändra vårt sett att se på tid och tidsbrist. Vad gäller min undersökning av Alfa-skolan så har jag inte haft tillgång till något skriftligt material, då sådant ännu inte finns. Dokumentation om eleverna och deras utveckling finns men ingen sammanställning av den pedagogik som Birgitta Sundvall bedriver. Varje gång
som jag varit i kontakt med Alfa-skolan så är det samma moment som övats. Det skulle vara intressant att få veta vad händer sedan? Hur arbetar hon vidare med eleverna när de gjort de övningar som jag sett och som hon berättat för mig? Det är också svårt att veta vad Birgitta Sundvall har tagit till sig genom forskning eller via erfarenhet. Det skulle kanske kunna vara önskvärt att jag hade gjort en mer ingående studie av någon elev som har haft undervisning på Alfa-skolan, detta är dock svårt eftersom det endast är ett fåtal elever som kommer regelbundet. Projektet är relativt nystartat och det har därför inte utvärderats än. Kanske är det också det som jag riktar min kritik mot, att det inte skett skriftliga utvärderingar. Att det inte blir kontinuitet/regelbundenhet för alla elever tror jag också kan vara en nackdel, vissa elever har bara besökt Alfa-skolan en gång. Jag tror också det är viktigt att man skriver ned sina tankar och tillvägagångssätt när man tillämpar en annorlunda pedagogik. Annars är det svårt för utomstående att ta del av vad som sker och förstå vikten av arbetet.
Litteraturgenomgång
+MlUQDQ
Vår hjärna
Hjärnan har en enorm kapacitet och forskare menar att vi endast utnyttjar en bråkdel av vår egentliga förmåga. Exakt hur stor kapacitet hjärnan egentligen har vet inte forskarna än. Om människans hjärna jämförs med världens bästa datorer så är vår hjärna tusen gånger starkare. Hjärnan är uppdelad i olika delar; nedre delen av hjärnan som även kallas hjärnstammen, centrala hjärnan, även känd som det limbiska systemet samt hjärnbarken och lilla hjärnan. Den nedre delen av hjärnan kallas också ibland för reptilhjärnan. Den delen styr många av våra autonoma funktioner som till exempel andning och hjärtslag. Dessa funktioner sker reflexmässigt utan att vi behöver tänka på att vi utför handlingen. Denna del liknar kallblodiga reptilers hjärna därav namnet reptilhjärnan. I den centrala delen av hjärnan finns det limbiska systemet som ibland också kallas däggdjurshjärnan eftersom den påminner om hjärnan hos varma däggdjur. Denna del gör att spädbarn instinktivt vill suga mjölk från mammans bröst kort efter födseln. Senare i livet styr det limbiska systemet känslor och sexualitet hos oss människor och den är även en viktig del för vårt minne. Den övre delen av hjärnan, hjärnbarken, är den delen av hjärnan som vi använder när vi tänker, pratar och för resonemang. Lillhjärnan kommer ihåg sådant som utförts fysiskt, till exempel att cykla. De olika delarna i hjärnan samverkar och det är alltså inte bara en del av hjärnan som arbetar åt
gången.1 Hjärnan är även indelad i två halvor, den högra och den vänstra. Den vänstra hjärnhalvan innehåller bland annat ett centra för matematik, logik och ord. Den högra hjärnhalvan behandlar kreativa aktiviteter musik, bilder, dagdrömmar, rim och rytm.2
Mellan höger och vänster hjärnhalva finns det ett mycket komplext kopplingssystem. Man lär sig något allra bäst om man samordnar flera olika delar av hjärnan. Detta kan ske till exempel om man lyssnar på en låt då den vänstra hjärnhalvan arbetar med orden medan den högra bearbetar musiken. Kopplas sedan det limbiska systemet med och vi involverar känslor lär vi oss något nytt mycket snabbt. Eftersom det känslomässiga centrat i hjärnan, limbiska systemet, är sammankopplat med långtidsminnet så kommer vi ihåg information bättre om vi anknyter känslor till den nya informationen. Vid inlärning är det tre företeelser som är mycket viktiga; att hjärnan kan hämta och lagra information på ett snabbt och effektivt sätt, att vi lär oss hur vi kan använda informationen för att lösa problem samt att vi kan använda information för att skapa nya idéer. De två första företeelserna sker genom hjärnans förmåga att associera och knyta an till tidigare kunskap. Jeanette Vos skriver i 'HQ 1\D ,QOlUQLQJVUHYROXWLRQHQ att ju mer vi sammankopplar ny information med tidigare kunskaper och erfarenheter desto mer lär vi oss. Genom att ständigt associera kan vi ta steget att använda våra outnyttjade förmågor som hjärnan faktiskt har kapacitet för. För att kunna vara ´nytänkande´ och få fram nya idéer krävs det, att man bryter gamla mönster och sätter samman information på ett nytt sätt, istället för att försöka associera till tidigare kunskaper. 3
Hjärnvågor
Hjärnan fungerar på liknande sätt som en radio eller TV med olika våglängder. De fyra huvudsakliga hjärnvågorna i hjärnan är alfa, beta, delta och theta. I en inlärningsmiljö som skolan är det lämpligt att försöka uppnå ett tillstånd av avslappnad koncentration.Detta sker när hjärnvågorna arbetar mellan 8-12 cykler/intervaller per sekund, alfanivå. När man befinner sig i detta tillstånd känner man sig fridfull och lugn. Information som tas in vid detta sinnestillstånd tycks gå till långtidsminnet. Betanivån som är mellan 13-25 cykler per sekund innebär att är man klarvaken med koncentrerad mental aktivitet. Hjärnan försöker analysera problem och tänker kring listor och detaljer. Dock tycks den nya informationen inte gå till
1
Dryden, Gordon – Vos, Jeanette, 1\D,QOlUQLQJVUHYROXWLRQHQ, (Brain books, Jönköping 2001) s. 113 ff
2
Dryden, Gordon – Vos, Jeanette, 1\D,QOlUQLQJVUHYROXWLRQHQ s. 125
3
långtidsminnet. Är nivån på hjärnvågorna högre än 22 kallas de för högt betatillstånd och detta sker ofta vid humörsvängningar, oro, snabba reaktioner och vid snabb tankeverksamhet, till exempel vid vissa problemlösningar. Thetavågorna är vid 4-7 cykler per sekund och är ofta ett tillstånd av dagdrömmeri samt under drömperioden i sömnen. Det är under detta stadium som hjärnan återhämtar sig. Boström skriver att det är viktigt för alla att någon gång under dagen varva ned till thetanivån för att hämta kraft inför nya uppgifter. Vid 0,5-3 cykler per sekund infinner sig deltatillståndet och detta sker vid djupsömn.4
2OLNDLQOlUQLQJVVWLODU
Olika intelligenser
Enligt Howard Gardner, professor i psykologi vid Harvard, finns det åtta olika sorters intelligenser: Lingvistisk Logisk-matematisk Spatial Kroppslig, Kinestetisk Musikalisk Interpersonell Intrapersonell Naturintelligens
Samlingsnamnet för dem alla är multipla intelligenser.
Lingvistisk intelligens kan även kallas ordbegåvning och innebär att man har en förmåga att använda ord funktionellt muntligt och/eller skriftligt. Ofta är människor inom denna kategori bra talare till exempel politiker och journalister. Människor som är utpräglat lingvistiskt intelligenta har ofta en god känsla för språkets uppbyggnad och struktur, språkets syntax samt hur ord uttalas, fonologin.
4
Dryden, Gordon – Vos, Jeanette, 1\D,QOlUQLQJVUHYROXWLRQHQ s 168 f. Boström, Lena, )UnQXQGHUYLVQLQJWLOO OlUDQGH s. 96 ff
Logisk- matematisk intelligens innebär, enligt Gardner, att man har en känsla för siffror och logik. Denna typ av intelligens finner vi bland personer som gillar att föra logiska resonemang och hitta mönster och samband mellan olika saker. Vetenskapsmän inom naturvetenskap hör ofta till denna kategori av människor liksom matematiker och dataprogrammerare.
Spatial intelligens betyder bildbegåvning och innebär att individer har ett sinne för färg, form och mönster. Bland dessa människor finns arkitekter, konstnärer och inredare.
Kroppslig-kinestetisk intelligens är en förmåga att kunna uttrycka känslor och tankar genom att använda hela kroppen. Dansare, idrottsutövare tillhör denna kategori men även hantverkare och skulptörer som använder sina händer för att framställa saker.
Musikalisk intelligens betyder att människor som tillhör denna kategori har talangen att kunna uppfatta musikaliska olikheter, omforma och uttrycka olika slags musik. Kompositörer, musikkritiker och musiker tillhör denna grupp.
Interpersonell intelligens betyder bland annat förmågan att samarbeta i grupp samt förmågan att kunna kommunicera muntligt och skriftligt med andra personer. Människor som tillhör denna kategori kan uppfatta andra människors känslor och humörförändringar och kan ofta sätta sig in i andras upplevelser. Exempel på människor som ofta har en högt utvecklad interpersonell intelligens är lärare, terapeuter, politiker och religiösa ledare.
Intrapersonell intelligens innebär självkännedom. Människor med denna begåvning har en uppfattning om sina egna känslor och känner till sina egna emotionella reaktioner. Denna intelligens ger möjligheter till självanalys och självdisciplin och återfinns bland annat hos filosofer och psykiatriker.
Howard Gardner har senare lagt till naturintelligens till sin teori om olika intelligenser. Naturintelligens innebär att man har en förståelse för och uppskattar naturen. Exempel på människor som hör hit är Charles Darwin och Carl von Linné.5 Howard Gardner anser att i skolan är det främst två intelligenser som har prioriterats, nämligen lingvistisk intelligens och logisk/matematisk intelligens. Gardner anser att det är svårt att testa de olika intelligenserna och intelligensnivån endast genom prov. Man bör därför även göra en tillbakablick och se till
de erfarenheter man har och sätta dem i samband med de olika intelligenserna, som Gardner kallar för de multipla intelligenserna.6
Holistiska och sekventiella sätt att lära
I )UnQ XQGHUYLVQLQJ WLOO OlUDQGH görs det en skillnad mellan holistiskt och sekventiellt lärande. De holistiskt lagda eleverna vill gärna ha helheten före detaljerna. Enligt Boström vill många av dessa elever gärna ha bakgrundsmusik medan de studerar. Belysningen ska gärna vara nedtonad och möbleringen får gärna vara informell. Flera elever vill äta något när de arbetar och de vill ofta utföra något fysiskt när de försöker koncentrera sig. Holistiska elever arbetar gärna tillsammans med andra. Dessa elever är ofta hjälpta av fantasi och bilder vid sin inlärning De är ofta impulsiva i sitt beslutsfattande till skillnad mot de sekventiella eleverna som analyserar problemen innan de fattar ett beslut. Sekventiella elever vill ha delarna före helheten. De vill ha detaljer och fakta som följer logiskt efter varandra. Dessa elever föredrar specificeringar och exakt respons. Sekventiella elever är ofta mottagliga för muntliga instruktioner och de fokuserar ofta på detaljer. Starka sekventiella elever brukar föredra tystnad, stark belysning och formell möblering för att på bästa sätt lära sig något. 7
Kinestetiska inlärare
Människor lär sig, tar in information, på olika sätt. Hos spädbarn sker inlärningen genom kinestetiska och taktila sätt. Det vill säga, barnen utforskar världen genom att känna och smaka på saker och ting. I förskolan och i de lägre årskurserna i skolan är undervisningen ofta kinestetiskt inriktad. Högre upp i åldrarna inriktas undervisningen mer mot auditivt- och visuellt sätt. Enligt vissa forskare är det inte förrän i tonåren som pojkar utvecklar en auditiv förmåga, det vill säga ett hörminne.
Den kinestetiskt lagda personen uppfattas ofta som stökig och okoncentrerad. Denna elev lär sig ibland långsammare än andra elever men när denna elev lärt sig en sak så ’sitter kunskapen kvar’. Vid inlärning använder den kinestetiska eleven gärna kroppen och tar rörelser och känslor till hjälp. I ,QOlUQLQJ Sn HOHYHUQDV YLOONRU står det att man inte bör titta den kinestetiske eleven i ögonen. Anledningen till detta är att en kinestetisk elev ofta försöker
5
Armstrong, Thomas, %DUQVROLNDLQWHOOLJHQVHU s. 12 f, 48, Lazer, David, cWWDVlWWDWWXQGHUYLVD s. 14-16
6
Armstrong, Thomas, %DUQVROLNDLQWHOOLJHQVHU s. 25
7
ta över ledarrollen från läraren eftersom en kinestetisk elev själv vill vara ledare. Det påpekas även i boken att med denna elev är det särskilt viktigt att det uppstår ett förtroende mellan eleven och läraren. Detta måste ske på elevens villkor och kan inte på något vis tvingas fram.8
Vissa forskare delar upp elever som lär kinestetiskt och taktilt. Med en taktil inlärare menas att eleven behöver ta på, röra vid något för att lära sig. Ett hjälpmedel kan vara att använda en koosboll (en stressboll) som eleven kan använda för att främja inlärning. I ,QOlUQLQJVVWLODU rekommenderas också att denna elev kan få arbeta mycket med dator och välskrivning. Dessa elever kan behöva lite extra tid, då de ofta är väldigt noggranna. 9
Auditiva inlärare
Den auditiva eleven lär sig mycket genom att man diskuterar. Han/hon föredrar ofta grupparbeten framför individuellt arbete. Även att arbeta med bakgrundsmusik kan vara givande för denna elev. Det är även viktigt att tänka på hur man som lärare använder rösten. Genom att variera röstläget och dra nytta av pauser kan man fånga upp den auditiva inläraren. Man bör även vara medveten om sitt kroppsspråk och försöka få rösten att stämma överens med sitt kroppsspråk10
Visuella inlärare
Den visuella inläraren lär sig genom att se bilder eller genom att läsa texter. Som lärare bör man enligt Boström/Wallenberg tänka på att hålla en viss distans till denna elev. En lärare bör inte skriva på tavlan samtidigt som hon/han pratar. Det gör det svårt för den visuella eleven att hänga med. Denna elev vill helst ha skriftliga instruktioner, gärna relativt detaljerade. En visuell inlärare kan också ha stor glädje av att träna på andra inlärningssätt till exempel genom taktila/kinestetiska övningar.11
$OWHUQDWLYSHGDJRJLN
8
Boström, Lena – Wallenberg, Hans, ,QOlUQLQJs. 88
9
Boström, Lena – Wallenberg, Hans, ,QOlUQLQJs. 36, 112
10
Boström, Lena – Wallenberg, Hans, ,QOlUQLQJs. 110
11
Montessoripedagogik
Redan i början av 1900-talet kom Maria Montessori, 1870-1952, med en pedagogik som byggde på att barnen skulle mötas på sin nivå. Maria Montessori, som var Italiens första kvinnliga läkare, arbetade med barn som hade psykiska problem. Hon ansåg att många utav dessa barns problem var av pedagogiskt slag snarare än medicinsk art. En av grundidéerna i Montessoripedagogiken innebär att barnen själva ska ha möjlighet att välja aktivitet och att de ska kunna arbeta självständigt. I skolan blir lärarens främsta uppgift att i en stimulerande miljö handleda barnen i deras kunskapssökande. Dialogen mellan lärare och elever anses vara mycket viktig eftersom läraren måste veta vilken nivå eleven ligger på.12 Montessoriskolor arbetar alltid åldersintegrerat och ofta hjälper de äldre eleverna de yngre. I denna pedagogik arbetar man holistiskt, det vill säga man strävar efter en helhet och ämnen `plockas inte isär`. Ofta använder man sig av färger vid inlärningen, till exempel när man tränar olika ordklasser så har alla ordklasser en bestämd färg. Materialet som eleverna använder är till stor del självrättande, de ska inte behöva lärarens hjälp vid rättning 13
Waldorfpedagogik
Rudolf Steiner,1861- 1925, hette mannen som var grundaren bakom
Waldorfpedagogiken. Den första Waldorfskolan startade 1919 i Stuttgart. Skolan skulle ta emot flickor och pojkar i första hand från arbetar- och tjänstemannaklassen och de skulle gå i en och samma skola från årskurs ett till sista åren på gymnasiet. Ett viktigt mål var att överbygga klyftan mellan de som var intellektuellt begåvade och de som var praktisk verksamma. Waldorfskolan bygger på en kristen kulturgrund. Detta innebär i det här sammanhanget att människan inte bara ses som en fysisk/materiell individ utan även som ett själsligt och andligt väsen. Människan är en del av en större helhet. Denna syn på människan påverkar upplägget av undervisningen i skolan. Enligt Waldorfpedagogiken bör ämnen/teman läras ut vid vissa speciella tidpunkter. Årstiderna har betydelse för vad man lär ut likaså barnets ålder. Man arbetar med olika perioder oftast 3-4 veckor då man fokuserar på ett tema för att sedan börja på något annat ämne.
12
Reimer-Eriksson, Ellinor, 0RQWHVVRULLHQSHGDJRJLNLWLGHQ)UnQ förskola till gymnasium s. 11 ff
13
I Waldorfskolorna försöker man också att arbeta efter dagens rytm. De två första timmarna på morgonen används till periodens ”huvudämne” under denna tid läser man kunskapsämnen, till exempel matematik På förmiddagen efter rasten ägnar man undervisningen till sådant som kräver repetition, till exempel språkundervisning och på eftermiddagen när koncentrationen kanske inte är lika skärpt ägnas tiden åt gymnastik, slöjd eller något annat praktiskt ämne. Christhild Ritter skriver i sin bok
:DOGRUISHGDJRJLN att Waldorfpedagogen svåra uppgift är att på bästa sätt skapa den
optimala förutsättningar/ inlärningsmiljö så att barnets ”fria jag” kan växa och utvecklas till en stark individ.14
Musik i undervisningen
Ett sätt att skapa lugn i klassrummet kan vara att använda musik i undervisningen. Klassisk musik kan användas för att skapa ett harmoniskt inlärningsklimat. Även ljud av vågor och andra naturljud har lugnande effekt. Barockmusik är den musik som författare och forskare rekommenderar för att främja inlärningen. Christer Gudmundsson skiljer mellan att lyssna på något aktivt respektive passivt. Han, liksom Boström, anser att man bör anpassa musiken efter vad syftet med lektionen är. Om man ska introducera något nytt kan läraren läsa med en uttrycksfull röst till musik som är dramatisk och av emotionell karaktär. Musik med tempobenämningen allegro rekommenderas. Gudmundsson ger konkreta musikförslag med Mozarts Violin konsert no 5 och Pianokonsert no 18 och 21, Beethoven med Pianokonsert no 2 och 5. Han kallar denna aktiverande musik för `en aktiv konsert´. När det är dags för en repetition av texten, en passiv aktivitet, används lugnare musik. Här föreslås musik med tempot largo, till exempel Bach med Fantasi i G-dur och Fantasi i C-moll. Läraren ska läsa samma text fast med en lugnare stämma, detta är för att skapa ett tillstånd av avspänd koncentrationsom främjar inlärningen.15
Lek för att främja inlärningen
14
Ritter, Christhild, :DOGRUISHGDJRJLN s. 7, 13, 37, 80
15
I /lUPHGPXVLN föreslår Christer Gudmundsson att när man introducerar ett nytt språk så kan det vara positivt att använda sig av bilder, musik och dramatisering för att förstärka inlärningen. Han ger exempel på hur man kan leka sig fram när man introducerar ett språk. Läraren börjar med att skriva upp namn på kända personer från landet i fråga. Syftet med detta, som inte avslöjas för eleverna, är att de så småningom ska lära sig hur språket låter. Läraren presenterar därefter ett antal bilder och ord på vardagliga ting, till exempel hus, jacka och så vidare. Eleverna uppmanas sedan att väja ett förnamn från listan med personer och ett efternamn från listan med olika saker. Därefter ska eleverna gå runt och presentera sig för varandra. Han menar att det kan vara lättare att våga utföra dialoger om man inte behöver föreställa sig själv. Man skapar sig genom detta en ny inlärningsidentitet och undviker negativa känslor såsom att man själv som person inte klarar av något. Vidare skriver han att vi borde ta fram barnet inom oss, släppa de vuxna hämningarna och på så sätt främja inlärningen. Gudmundsson menar att inlärning sker som lättast när vi inte är medvetna om lärprocessen. Han kallar det för defokusering, vilket innebär att eleverna lär sig utan att tänka på det, till exempel med spel och lekar. 16
<WWUHRFKLQUHIDNWRUHUVRPSnYHUNDULQOlUQLQJHQ
Självkänsla och motivation
Lena Boström skriver i )UnQXQGHUYLVQLQJWLOOOlUDQGH att när elever lyckas med sina studier så växer deras självkänsla och de får än mer motivation. Det blir en positiv spiral som gynnar elevernas inlärning. Hon skriver att tvärtom motverkas lärandet genom hot och kontroll. Detta kan göra att eleven känner sig stressad, vilket i sin tur missgynnar lärandet.17 Genom att anpassa undervisningen till elevers olika inlärning skapas en positiv attityd till studierna. Till följd av att först fokusera på elevernas styrkor kan man senare ta itu med de svaga sidorna hos dem. 18
Boström poängterar även att en elevs inlärningsstil inte är oföränderlig utan ändras i och med medvetenhet. Hon skriver att ansvaret för lärosituationen är uppdelat mellan lärare och elever. Läraren står för de yttre förutsättningarna, arbetsuppgifter samt information, medan eleven
16
Gudmundsson, Christer, /lUPHGPXVLN s. 21ff
17
Boström, Lena, )UnQXQGHUYLVQLQJWLOOOlUDQGH s. 12
18
måste ta ansvar för sitt eget lärande. Lärprocessen bör ständigt följas av utvärdering och egna reflektioner.19
Lärare måste vara flexibla. De måste ta hänsyn till att elever lär på olika sätt och försöka anpassa sin undervisning efter elevernas behov. Flexibilitet innebär att de måste vara öppna för nya förslag och förändringar. De måste våga pröva olika saker.
Boström skriver att barn ofta är mycket flexibla men att många vuxna har tappat denna förmåga.20 Det finns flera orsaker till att vuxna förlorar sin flexibilitet, enligt henne kan en anledning vara att man vill bli omtyckt. Detta gör att man försöker anpassa sig efter sin omgivning. Beteenden blir sedan till en vana.Ytterligare en anledning är att ”Vi tror att vi är vårt beteende”.21 Lena Boström anser dock att man inte är statisk i sitt beteende utan att alla kan förändra sig om man bara har medvetenhet om sitt handlingssätt.
Kommunikation i klassrummet
Hur gör man för att kommunicera med elever? Lena Boström och Hans Wallenberg skriver att i en klassrumssituation är det endast 18% av kommunikationen som består av verbala signaler medan 82% av signalerna består av icke verbala signaler. De påpekar även hur viktigt det är med variation av röstläget. Om en lärare ständigt höjer rösten, kommer klassen att göra det samma. I boken tipsar de om att om man slutar med en högre slutintonation så uppmanar man till svar från eleverna. Rösten bör alltså användas olika beroende på om man ger information eller om man förväntar sig ett svar. Även andningen är ett viktigt redskap för att skapa lugn och ro i klassrummet. Om man som lärare andas lugnt så sprids även denna lugna stämning till eleverna. Är däremot lärarens andning spänd så blir effekten att eleverna blir stressande. Likaså kroppshållningen är viktig för att kommunicera med eleverna på rätt sätt. En spänd kropp sprider ofta oro samtidigt som en avspänd kropp sänder ut signaler om lugn. Med lugn och avspänd andning förbättras inlärningsförmågan hos eleverna.22
19
Boström, Lena, )UnQXQGHUYLVQLQJWLOOOlUDQGHs. 31
20
Boström, Lena, )UnQXQGHUYLVQLQJWLOOOlUDQGHs. 36
21
Boström, Lena, )UnQXQGHUYLVQLQJWLOOOlUDQGHV. 37
22
Tid
Ett stort problem i skolan idag är att det är ont om tid. Lärare och elever känner sig stressade över att det är så mycket som ska göras på så kort tid. I Bodil Jönssons bok 7LRWDQNDURPWLG vänder hon på resonemanget om tid och menar att tid, det är egentligen det enda vi har. Hon pratar om begrepp som ställtid, ostyckad och styckad tid. Ställtid, skriver hon, är den tid vi behöver för att förbereda oss på att utföra något. Ostyckad tid innebär en tid som inte blir sönderhackad i smådelar. Det kan handla om ett sommarlov som kan kännas oändligt långt för att man vistas på ett och samma ställe hela tiden. Styckad tid innebär motsatsen, tiden delas upp i små sekvenser. Sommarlovet blir uppdelat i olika veckor då man ska vara på många olika ställen. Vissa människor har behov av att stycka sin tid för att må bra medan andra har behov av ostyckad tid för att känna sig tillfreds.23
Klassrummets miljö
Miljön är mycket viktig vid inlärning. En stimulerande miljö ökar motivationen. Ett klassrum som är trevligt inrett ”aktiverar kemiska responser”24 i kroppen. 10-40 % av eleverna påverkas av sin omgivning. Boström skriver att enligt vissa forskare skulle ett trevligt inrett klassrum kunna förbättra det pedagogiska arbetet med 25%. Många anser därmed att det traditionella klassrummet är hämmande för inlärningsprocessen.
Även temperaturen i klassrummet kan ha betydelse för inlärningen. Omkring 19° C är den temperatur som rekommenderas, men en del vill ha varmare samtidigt som andra föredrar om det är lite svalare i klassrummet. 25
Undersökning
$OIDVNRODQHQLQWURGXNWLRQ
Under min sista termin på lärarutbildningen kom jag i kontakt med $OIDVNRODQ. Alfa-skolan är ett projekt som drogs i gång av Birgitta Sundvall. Huvudsyftet med Alfa-skolan är att eftersträva att eleverna ska känna sig lugna och harmoniska vilket ska hjälpa dem att tillgodogöra sig undervisningen på ett bättre sätt. Birgitta Sundvall började arbeta med
23
Jönsson, Bodil, 7LRWDQNDURPWLG s. 11, 37, 50, 53
24
Boström, Lena, )UnQXQGHUYLVQLQJWLOOOlUDQGHs. 91
25
"problembarn" som på ett eller ett annat sätt inte kunde ta till sig undervisningen i skolan. Genom att eleverna snabbt förbättrade sina studieresultat väcktes intresset för Alfa-skolan av många rektorer i Linköpingsområdet, och projektet kunde utvidgas. Birgitta Sundvall arbetar med elever i olika åldrar. Barnen kommer ut med skolskjuts och stannar på Ekelund, som huset kallas, för några timmars undervisning. Enligt Sundvall är det mycket viktigt att eleverna får ett bra självförtroende och hon arbetar mycket med övningar som ska stärka barnens självkänsla.
Grundtanken i projektet är att stimulera alfavågorna i hjärnan eftersom detta har en lugnade effekt på många människor. Alfavågorna arbetar mellan 8-12 cykler per sekund och vid denna sinnesstämning infinner sig ett lugn, så kallad avspänd koncentration . Många forskare anser att hjärnan vid detta tillstånd tar in information och lagrar den i långtidsminnet och det är enligt denna princip som Alfa-skolan arbetar. För att stimulera alfavågorna i hjärnan och för att uppnå ett behagligt undervisningsklimat, arbetar Birgitta Sundvall mycket med klassisk musik som ligger på alfanivå, gärna Mozart.
För att skapa lugn och harmoni anser Birgitta Sundvall att miljön, utomhus och inomhus är mycket viktig. Ekelund, där Alfa-skolan arbetar, är en idyllisk röd stuga med vita knutar, omgiven av gamla trähus, ängar och en sjö.
2EVHUYDWLRQDYXQGHUYLVQLQJHQL$OIDVNRODQ
En del av eleverna som besöker Alfa-skolan kommer ut regelbundet en timma i veckan, andra kommer bara någon enstaka gång. Det är alltid någon eller några vuxna med, antingen lärare, elevassistenter eller kamratstödjare. Tanken är att de lärare som följer med sina elever ska kunna fortsätta med samma undervisningsstil i klassrummet för att skapa kontinuitet.
Miljön
För att skapa lugn och ro är miljön i klassrummet och omgivningen runtomkring mycket viktig. Ekelund ligger idylliskt och inne i stugan är det ett trivsamt möblemang av soffor, fåtöljer och ett soffbord. Lite avskilt i ett hörn står några bord och stolar. Väggarna är ljusgula och på dem är bilder ritade av elever uppsatta. Gardinerna är gula och ger ett varmt och
inbjudande intryck. Miljöombytet som eleverna får när de kommer till Ekelund upplevde jag som mycket positivt.
Observationer av elever från år 3
Eleverna i år 3 som endast var pojkar började dagen med att samla ved till brasan innan de kom in i stugan. Detta för att de skulle bli av med lite ´spring i benen´. När de senare kom in i stugan möttes de av lugn klassisk musik. Birgitta Sundvall började undervisningen med att läsa en saga. Eleverna fick lägga sig till ro med kuddar och filtar på sofforna medan Birgitta läste en berättelse om Lucia. Under sagoläsningen var den lugna klassiska musiken på i bakgrunden. Därefter arbetade eleverna med ord som knöt an till vintern och julen. Eleverna fick var sitt papper med två spalter bestående av ord. I den vänstra spalten var det substantiv och i den högra spalten verb. Eleverna satt kvar i sofforna och hade brickor som skrivunderlägg. De uppmanades att rita bilder till varje ord. Efter detta förhörde eleverna varandra. Med hjälp av sina bilder skulle de komma ihåg vad det var för ord som stod skrivet på pappret. De valde sedan två favoritord från de båda spalterna. Birgitta Sundvall hade skrivit rubriken ”Midvinternattens köld är hård” på blädderblocket, denna mening läste de alla tillsammans och därefter läste varje elev sin ordkombination. Eleverna gjorde sedan en lite längre mening av orden. De som var klara snabbt skrev flera meningar. Birgitta skrev upp en mening från varje elev på blädderblocket. Tillsammans hade eleverna skapat en dikt som de sedan läste högt.
För att eleverna skulle få röra på sig efter att de suttit stilla ett tag gjorde de en ordlek. Birgitta Sundvall hade klippt sönder ord som hon la på olika ställen i rummet. Barnen skulle samla ord, de fick bara skriva ned ett ord från varje plats i taget, sedan var de tvungna att gå till en annan plats. De kunde sedan gå tillbaka till första stället. Den elev som hade skrivit flest ord vann denna lilla tävling. Nästa uppgift bestod av läsning av en färdigskriven dikt. Varje elev fick en rad som bara han skulle läsa högt, de övriga raderna i dikten läste alla högt tillsammans. När det var dags för lunch åt eleverna medhavd matsäck. På rasten var alla elever utomhus, de sågade stockar eller täljde pinnar. När de kom in i stugan efter rasten tränades avslappning. Eleverna lade sig på var sin soffa och kröp ner under filtar. De tränade på att varva ned och andas rätt, med magen och inte högt uppe i bröstet. Under tiden spelades klassisk musik på låg ljudnivå medan Birgitta Sundvall talade med låg röst.
Eleverna skulle lämna Ekelund klockan 12.30 och dagen avslutades med en sagostund framför brasan. Under dagen använde Sundvall poängsystem. Vid bra arbete och uppförande blev det pluspoäng och minuspoäng om man uppförde sig dåligt mot sina kamrater. Eleverna höll noga räkningen på hur många poäng de hade. Den elev som hade flest poäng skulle få ett litet minipris.
Observation av elever från år 8
Två tjejer i årkurs åtta kom till Ekelund på eftermiddagen för att ha engelska. De började med att repetera en scen ur en pjäs som de arbetat med vid ett tidigare besök på Ekelund. Därpå följde en kort diskussion och genomgång på blädderblocket om hur man gör frågor på engelska. Detta jämfördes med hur vi gör frågor på svenska och de diskuterade att ordföljden såg annorlunda ut på svenska och engelska. Meningarna var från pjäsen som eleverna hade tränat på. Därefter började de arbeta med en ny scen av pjäsen. Birgitta Sundvall läste först högt för eleverna och de läste sedan efter. Efter detta läste alla sin replik högt mot varandra. Även dessa elever uppmanades att göra bilder till sina repliker, i bakgrunden hördes klassisk barockmusik. Eleverna gick sedan igenom vad de skulle säga på ett ungefär, genom att titta på sina bilder. Pjäsen lästes upp ytterligare en gång, alla läste sin replik så fort man kunde. I pjäsen ingick även sånger och danser. När Birgitta Sundvall arbetar med en uppgift låter hon eleverna koncentrera sig på en sak för att sedan lägga uppgiften lite åt sidan, hon kallar det för att fokusera och sedan defokusera uppmärksamheten. Detta för att främja inlärningen. Så skedde även under pjäsarbetet. Dialogträningen avbröts med att Sundvall berättade vad som skulle hända längre fram i pjäsen och eleverna tränade på en sång och en dans. När de hade fått röra på sig en stund återgick de till att arbeta med dialogen i pjäsen. Återigen läste man sina repliker högt mot varandra så fort man bara kunde. Därefter var det dags för uppspelning. Med lite rekvisita och manuset i hand blev uppspelningen riktigt bra och tjejerna verkade nöjda efteråt.
Under rasten var de ute och sågade ved till brasan. När de kom in i stugan fick de, precis som treorna gjort, träna avslappning och andning till lugn musik med Birgitta Sundvalls vägledning. Efter detta tränades engelska fraser. Eleverna skrev av en mening från en stencil på ett litet färgkort och ritade därefter en bild till frasen. Birgitta arbetar med färgkorten som eleverna så småningom får i läxa. När de skrivit några meningar på korten skulle de stå upp och med slutna ögon göra rörelser i slowmotion med hela kroppen. Till exempel ”Do you hear
the streams when they flow down from the mountains?” Senare brukar de översätta meningarna till svenska på baksidan av korten. Dagen avslutades med fika och småprat.
Samtal med Birgitta Sundvall angående hennes arbetssätt
En viktig del i Birgitta Sundvalls undervisning är att undervisningsklimatet är positivt och avslappnat. För att få eleverna att vara avslappnade så tränar Sundvall avspänning och andning. Hon hävdar att stress och oro missgynnar inlärningen. Många stressade och oroliga elever andas ofta fel, men genom att träna andning kan elevens inlärningssituation förbättras. Även avslappningsövningar görs för att eleverna ska kunna stressa av och ta till sig undervisningen
Elever som ständigt misslyckas i skolan får ofta ett dåligt självförtroende. För att stärka elevernas självförtroende börjar Birgitta Sundvall ofta med uppgifter som inte kan misslyckas. Till exempel vid ord/frasinlärning ska eleverna skissa en egen bild av ordet, detta för att stimulera höger hjärnhalva som då sätts i arbete. Genom att aktivera flera delar av hjärnan minns man bättre. När det gäller matematikundervisningen försöker hon arbeta med flera sinnen. För de elever som har haft svårt att förstå matte började Sundvall undervisningen med att eleverna skulle gå ut och plocka ekollon. Eleverna skulle lägga 10 ekollon i en liten färgglad påse, som föräldrarna hjälpt till att sy, 10 påsar skulle sedan läggas i en jordgubbskartong. Allt detta för att eleverna skulle få grepp om siffrorna och dess värde. När de arbetade med matematik hade Sundvall först en genomgång på blädderblocket. Eleverna fick sedan rita talen i sin mattebok, gärna med färger. Detta för att defokusera, låta informationen sjunka in. Sundvall är även noggrann med att vid nästa tillfälle som hon och eleverna träffas repetera vad de gjort gången innan, allt för att kunskaperna skulle fästa bättre.
Birgitta Sundvall poängterade flera gånger att om hon inte lyckats så bra med `problembarn` så hade förmodligen inte intresset för Alfa-skolan blivit så stort som det nu har blivit. Hennes första uppgift var att arbeta med en elev som när Birgitta Sundvall kom i kontakt med honom skolvägrade. Tack vare att undervisningen inte skedde i den ´riktiga skolan´ så släppte också många hämningar och barriärer som han byggt upp. När vi talade om det poängsystem som hon använt med eleverna från år 3 sa hon att det var ingenting som hon brukade göra. Att det skett när jag var där var mer en `nöd` lösning för att få eleverna att skärpa sig.
Diskussion
$OIDVNRODQNRQWUDOLWWHUDWXUHQ
När jag jämför Birgitta Sundvalls arbetssätt med vad jag läst i litteraturen om hur man kan arbeta i skolan, så är det mycket som stämmer överens. Sundvall har koncentrerat sig på att skapa en avstressande miljö och undervisning. Detta gör hon genom att arbeta mycket med musik som stimulerar Alfavågorna i hjärnan. Genom att variera undervisningen lyckas hon ofta nå fram till elever som lär sig visuellt, auditivt och kinestetiskt. Sundvall anser sig själv vara en kinestetisk inlärare, hon är tvungen att vara i en viss sinnesstämning för att hon ska kunna ta till sig information. Ofta är det de kinestetiska barnen som får mycket problem i skolan och ofta är det de som blir skoltrötta. Birgitta Sundvall beskriver det som om skolan står och knackar på en dörr som inte går att öppna. Lyckas man däremot öppna en annan dörr, inlärning på ett annat sätt, så finns alla möjligheter till att ta in information. I 1\D ,QOlUQLQJVUHYROXWLRQHQ jämförs mottagandet av information med en TV. Om kanalen inte är riktigt inställd blir bilden suddig och otydlig. Vissa elever kan ha behov av att få hjälp med att ´ställa in kanalen´ för att deras inlärning ska fungera. Även Sundvall nämner denna liknelse.
Många författare påpekar hur viktigt det är att skapa en lugn och harmonisk sinnesstämning. Detta är ett av huvudmålen med Alfa-skolan, och av vad jag såg tycker jag att Birgitta Sundvall lyckades mycket bra med detta. Genom att arbeta med klassisk barockmusik stimuleras alfavågorna i hjärnan och avslappning tränades för att uppnå ett tillstånd av avslappnad koncentration som främjar inlärning samtidigt som den nya informationen går till långtidsminnet. Att inlärningen sker i en stimulerande miljö påpekas också som ett viktigt element vid inlärningen. Alfa-skolan på Ekelund ligger idylliskt i en charmig omgivning. Även inne i stugan är det trevligt och ombonat. Jag önskar att det i den offentliga skolan också fanns resurser och möjligheter till att göra lokalerna mysiga och trivsamma. Många skolor har lyckats få en trevlig miljö, men tyvärr är det fortfarande alltför många som ser riktigt trista ut.
Det är viktigt att komma ihåg att Birgitta Sundvall endast arbetar med ett fåtal elever åt gången. Därför kanske det inte är rättvist att jämföra ett klassrum med 26 elever med Ekelund. Jag tror dock att det är viktigt att ha drömmen om att få skolan att bli trivsam, för att kanske
kunna göra något åt det. När jag har fått ta del av Sundvalls fantastiska historia om hur hon fick möjlighet att starta sin verksamhet på Ekelund, inser jag hur viktigt det är att inte ge avkall på sina drömmar. Mycket går om man bara vill och arbetar för det.
En viktig skillnad mellan Birgitta Sundvalls verksamhet och en `vanlig skola` är tiden. Med Birgitta Sundvall får man nästan känslan av att hon har obegränsat med tid, hon har ingen klocka på sig och den enda tiden hon behöver vara medveten om är när eleverna ska åka tillbaka till sin egen skola. Hela hennes arbetssätt består av tid som hon själv fyller som hon vill. Detta är en lyx som knappast existerar i skolvärlden eller i dagens samhälle. Efter att ha läst Bodil Jönssons bok om tid hoppas jag dock att jag kan tänka på tid på ett sunt sätt, tid är det som vi alla har lika mycket av. Ett citat som har suttit uppe på min anslagstavla är ”Tid sparar man när man använder den” detta tycker jag är tänkvärt. Bodil Jönsson talar om ställtid, den tid vi behöver för att förbereda oss på något. När man i skolan tränar avslappning rensar man tankarna från distraherande saker och hjärnan blir därmed mottaglig för att ta in något nytt. Bodil Jönsson skriver också om styckad respektive ostyckad tid. Jämför man Alfa-skolan med övrig skolverksamhet så har eleverna på Ekelund en ostyckad lektionstid, visst har de avbrott som rast och lunch, men aktiviteterna flyter in i varandra. I de vanliga skolorna är tiden istället styckad. Lektionerna på högstadiet är ofta endast 40 minuter långa och därefter ska eleverna bryta upp och iväg till nästa lektion.
6DPPDQIDWWDQGHGLVNXVVLRQ
Det finns mycket som vi inte vet om hjärnan idag. Forskare menar att vi endast utnyttjar en liten del av den förmåga som vi egentligen har. Detta tycker jag är otroligt intressant. Det är viktigt att som lärare använda sig av de kunskaper om hjärnan som faktiskt finns. I undervisningssituationen måste man ta hänsyn till att elever lär sig på olika sätt. De inlärningsstilar som jag har tagit upp i mitt arbete är holistiskt och sekventiell inlärning samt kinestetisk, auditiv och visuell inlärningsstil. De elever som lär sig holistiskt vill ha helheten före detaljerna och den sekventiella eleven föredrar delarna före helheten. Eftersom den holistiska elevens inlärningssätt är raka motsatsen till den sekventiella elevens sätt är det svårt att tillgodose båda samtidigt. Men genom att tänka på det kan man som lärare se till att man inte lär ut eller låter elever redovisa arbeten på samma sätt hela tiden. Variation i undervisningen blir nyckelordet för mig. Den kinestetiska inläraren tar gärna rörelser och händerna till hjälp för att främja inlärningen. Den auditiva eleven tar till sig information
genom att lyssna. Denna elev diskuterar gärna med andra och föredrar ofta grupparbete framför självständigt arbete. Den visuella inläraren lär sig genom att se bilder eller texter. Även om man inte kan nå alla mentalt hela tiden kan man genom variation i undervisningen nå fler. Genom att ta hänsyn till Howard Gardners teorier om olika intelligenser kan man försöka uppmärksamma och uppmuntra eleverna på det som de själva är bra på.
Ett bra sätt att variera undervisningen och ta hänsyn till olika inlärningsstilar kan vara genom att dramatisera dialoger och pjäser. Eleverna använder då både sin kinestetiska, auditiva och visuella förmåga. Att arbeta med olika teman där eleverna själva får välja vilket tema de vill arbeta med samt hur de vill redovisa tror jag är bra. Det är då viktigt att man som lärare hjälper eleverna att hitta olika arbetssätt och redovisningsformer. Den auditiva eleven kanske föredrar att göra en muntlig redovisning medan den visuella kanske vill lämna in ett skriftligt arbete. Att arbeta med väggplanscher och att göra egna utställningar som man visar antingen för föräldrar eller för andra elever kanske också kan stimulera eleverna och främja deras inlärning. Den kinestetiska eleven kanske vill göra en modell av något. Problemet här kan vara tillgången på material i skolan samt att läraren själv saknar kunskap om olika tillvägagångssätt. Om läraren inte själv kan hjälpa eleven så kanske man kan samarbeta med andra lärare till exempel bild- och/eller slöjdläraren.
Material som oftast finns på skolan är papper, overheadblad, videobandspelare och bandspelare. Dessa material kan läraren använda när man presenterar något. Men man kan också låta eleverna göra sin egen film eller ljudband för att redovisa ett arbete. Man kan även låta eleverna göra en serie eller en klasstidning där deras arbeten presenteras. Ibland förekommer tävlingar som ordnas utifrån, där man till exempel ska göra en klasstidning. Att delta i tävlingar kan kräva mycket arbete men förhoppningsvis blir eleverna stimulerade och det främjar gruppkänslan att göra något tillsammans som ska göra att klassen vinner en tävling. Jag tror också att det är viktigt att man skiftar mellan att låta eleverna arbeta individuellt, i par och i grupp. Detta eftersom vissa föredrar grupparbeten framför individuellt arbete och andra tvärtom.
Jag tror också att lekar kan främja inlärningen. Framförallt bidrar lekar och frågesporter till en positiv stämning i klassrummet. Både i litteraturen som jag läst och i Alfa-skolans undervisning används musik för att främja inlärningen och skapa ett bra arbetsklimat. Jag tror också att musik och sånger kan vara bra hjälpmedel. Man kan till exempel arbeta med
musiktexter i engelskan och låta eleverna översätta eller hitta synonymer och motsatsord. Eleverna kan själva få göra en låt eller skriva en egen vers till någon känd låt.
Det är viktigt att man som lärare vågar pröva nya saker samtidigt som man inte ska vara rädd för att upprepa arbetssätt som fungerar. För många elever är det viktigt med rutiner och att de känner igen sig i arbetssättet. Som jag tidigare nämnt så är det viktigt att man med variation ibland bryter mot det vanliga undervisningsmönstret.
Montessoripedagogikens metoder med att använda självrättande material samt att använda olika färger för att främja inlärningen tror jag också kan vara fördelaktigt i undervisningen. Waldorfpedagogikens sätt att arbeta med olika teman och att ”följa dagens rytm” kan nog vara en bra idé. Alltför många lektioner i vanliga skolor har styckad tid som Bodil Jönsson uttrycker det. Kanske är det så att elever har svårt att fokusera på något längre än 40 minuter. Men varför inte ta en rast efter 40 minuter och sedan återgå till samma ämne?
En dröm för mig är att få undervisa i en sådan miljö som i Birgitta Sundvall undervisade i. På Ekelund är omgivningen idyllisk och miljön inne i stugan är mycket trivsam. Detta är tyvärr inte möjligt i alla skolor men man kan efter sin förmåga försöka att göra klassrummet angenämt att vistas i. Att skapa lugn och harmoni är en av huvudpunkterna i Alfa-skolan. Detta tror jag är extremt viktigt. Är stämningen otrevlig i klassrummet så hämmas också inlärningen.
Litteraturförteckning
Armstrong,Thomas, %DUQVROLNDLQWHOOLJHQVHU Jönköping: Brain books. 1988 Boström, Lena – Wallenberg, Hans, ,QOlUQLQJSnHOHYHUQDVYLOONRU
Jönköping: Brain books. 1997
Boström, Lena, )UnQXQGHUYLVQLQJWLOOOlUDQGH Jönköping: Brain books. 1998
Dryden, Gordon – Vos, Jeanette, 1\D,QOlUQLQJVUHYROXWLRQHQ Jönköping: Brain books. 2001
Gudmundsson, Christer, /lUPHGPXVLN Jönköping: Brain Books. 1992
Jensen, Eric, $NWLYPHWRGLN Jönköping: Brain Books. 1996
Jönsson, Bodil, 7LRWDQNDURPWLG Brombergs förlag. 1999
Lazer, David, cWWDVlWWDWWXQGHUYLVD Jönköping: Brain Books. 1998
Reimer- Eriksson, Ellinor, 0RQWHVVRUL HQ SHGDJRJLN L WLGHQ )UnQ I|UVNROD WLOO J\PQDVLXP Värnamo: Reimer – Eriksson och Ekelunds.1995
Ritter, Christhild, :DOGRUISHGDJRJLN Liber. 1997
