Vad fångar läslust hos elever med svenska som andraspråk i år 7 - 9 på en skola?

Examensarbete

15 högskolepoäng på avancerad nivå

Vad fångar läslust hos elever med

svenska som andraspråk i år 7 – 9 på en

skola?

What attracts the students from Grade 7 to 9 with Swedish as the

second language to read in a school?

Yali Olsson

Lärarexamen med inriktning mot grundskolans senare år

270 hp Handledare: Ange handledare

2014-06-05

Examinator: Anna Henningsson-Yousif

Handledare: Haukur Viggosson

Sammanfattning

Syftet med mitt examensarbete är att undersöka om elever med svenska som andraspråk i år 7 - 9 tycker om att läsa respektive inte läsa och vad begreppet läslust betyder för dem respektive för deras andraspråkslärare. Vidare undrar jag vad som fångar deras läslust och hur man kan fånga deras läslust.

För att kunna besvara mina frågeställningar har jag dels läst litteratur om vad som väcker elevers läslust och hur skolan och lärare kan inspirera elever till läslust genom skolbibliotek och undervisningen, samt hur föräldrar kan hjälpa barnen att uppleva läsglädje, dels läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet samt kursplan – Svenska som andraspråk på Skolverket.

I undersökningen använde jag mig av den kvantitativa metoden, d.v.s. enkäter. Jag har genomfört undersökningen med elever i år 7 – 9 och de fyllde i enkäter om läsning och syn på läslust, för att ta reda på varför eleverna tycker om att läsa respektive inte läsa, och vad som fångar deras läslust. Jag har också använt mig av den kvalitativa metoden, d.v.s. intervju. Jag har genomfört en intervju med den enda läraren i svenska som andraspråk om hans elevers läsning och hans syn på läslust på en skola, för att ta reda på hur läraren fångar elevernas läslust. Dessutom valde jag observationer i klassrummet för att se vad som skedde i klassrummet och få en djupare bild av elevernas läsning.

Mina slutsatser är att somliga elever tycker om att läsa för att det är jättekul, spännande och roligt att läsa om den är en bra bok, man får en bättre uppfattning av livet så man kan förbereda för sin framtid, samt man kan lära sig nya ord. Somliga elever gillar inte att läsa för att det är tråkigt att läsa och det tar så lång tid att hitta en bra bok, samt det är svårt att koncentrera sig på att läsa.

Begreppet läslust för eleverna betyder att man vill läsa, tycker om att läsa, har lust att läsa, och man kan spendera mycket tid på läsning. För läraren betyder begreppet att man har lust att vilja läsa olika böcker, inte bara en genre.

En bra bok som handlar om fantasi, äventyr, deckare, ungdomars liv eller livsberättelse i olika situationer som är baserad på riktiga händelser, kärlek, relationer mellan människor, sport, etc kan fånga elevernas läslust enligt enkäterna. Å andra sidan, kan att respektera deras vilja också fånga elevernas läslust, t ex var, vad och när eleverna vill läsa, för att de inte gillar att tvingas till att läsa.

Enligt enkäterna kan man fånga elevernas läslust genom att ge en rätt bok till en rätt elev, läsa högt för dem, ge vuxenstöd till dem, samt bli bra läsande förebilder.

Genom undersökningen kom jag fram till att lärare måste inse vikten av att väcka elevernas läslust genom bokprat på ett intressant sätt, även om elevena inte vill att någon presenterar boken/böckerna till dem innan de börjar läsa.

Innehållsförteckning

1. Inledning

...

...8

1.1 Syfte och frågeställning...

...9

2. Litteraturgenomgång

...

10

2.1 Läslust...

10

2.2 Skönlitteraturens betydelse...

12

2.2.1 Läsningens betydelse...

12

2.2.2 Skönlitteraturens roll i skolan...

13

2.3 Den gemensamma läsningens betydelse...

16

2.4 Modersmålets betydelse...

18

2.5 Läsande förebilders betydelse...

19

3. Metod och genomförande

...

20

3.1 Metodval...

20

3.2 Urval...

22

3.3 Genomförande...

22

3.4 Forskningsetiska principer...

24

3.5 Reliabilitet och validitet...

25

4. Resultat

...

26

4.1 Elevernas och lärarens syn på begreppet läslust...

26

4.1.1 Elevernas syn på begreppet läslust...

26

4.1.2 Lärarens syn på begreppet läslust...

26

4.2 Varför eleverna tycker om att läsa eller inte läsa...

27

4.4 Hur man fångar elevernas läslust...

29

4.5 Observationer av lektionerna...

30

5. Analys och teoretisk tolkning

...

31

6. Slutsats och diskussion

...

34

7. Referenser

...

36

1. Inledning

Carleson & Norberg (2003) skriver om i boken Läslust & lättläst att ungdomar läser mindre än för flera decennier sedan. Enligt senare års läsvaneundersökningar har bokslukande minskat och slukaråldern som förr inföll vid 9 – 12 års ålder finns inte längre på samma sätt. Antalet barn och ungdomar som inte vill läsa har ökat (19 % 11-12 åringar och 48 % 15-16 åringar) (Carleon & Norberg, 2003). Den senaste Pisa-undersökningen presenterade i slutet av förra året att svenska barn blivit sämre på läsförståelse. De svenska 15-åriga eleverna låg under snittet i de deltagande länderna. Men även om resultatet är deprimerande, tycker bibliotekarien Paula Högström i Växjö att det finns mycket som föräldrar och andra vuxna kan göra för att vända trenden och väcka barnens läslust (Alriksson, 2014). Jag undrar om de ovan nämnda barnen och ungdomarna har svenska som modersmål eller som andraspråk. Om de har svenska som modersmål, hur är det med dem som har svenska som andraspråk?

Under min verksamhetsförlagda tid märkte jag att de flesta av andraspråkselever i min partnerskola inte hade stor läsintresse och bara låtsades läsa böcker för att de måste följa andraspråkslärarens instruktion när läraren ville att de läste tyst på lektionerna. Kanske är det inte därför att de inte tycker om att läsa. Kanske är det bara på grund av deras bristande förståelse, speciellt för de andraspråkselever som kom till Sverige i tonåren. Så jag är intresserad av att ta reda på varför de tycker om att läsa böcker respektive inte läsa, vad som fångar deras läslust och hur man kan fånga deras läslust. Det ska inte bara gynna mig, en blivande svenska som andraspråkslärare och kommer säkert att hjälpa mig i mitt framtida läraryrke, utan andra blivande andraspråkslärare och andraspråkslärare som jobbar i skolan. Faktiskt tycker jag att det gynnar alla pedagoger. I Boken om läslust (Nasiell & Bjärbo, 2007) berättar de att böcker är dörröppnare till nya världar och kan skapa gemenskap och hjälpa oss att utforska livets små och stora frågor. Läsning är en viktig mänsklig verksamhet. Genom att läsa böcker får elever möta många olika sorters människor. Elever kan känna en främmande människa inifrån och förstå hur han/hon tänker och fungerar. I Fånga läslusten (Nilsson & Nilsson, 1990) berättade Nilsson att skönlitteraturen gestaltar viktiga frågeställningar, t ex om historien, samhället och livet.

När elever läser skönlitteraturer utvecklar de förmågan att läsa, förstå och formulera sig. Med en faktabok kan elever få insikt i ett spännande ämne. Det är viktigt för andraspråkselever att utveckla förmåga att läsa, förstå och formulera sig genom att läsa böcker. ”Ju mer man läser desto bättre blir man på att förstå text” (Nasiell & Bjärbo 2007, s.10). När elever blir bokälskande personer, är det naturligt att de kan uppnå målen i svenska/svenska som andraspråk, och i fortsättningsvis kan detta hjälpa dem att uppnå de andra ämnenas mål, för om elever har lätt att tillgodogöra sig läsning, blir det lätt att alla ämnen känns intressanta. Elever som är duktiga på att läsa och skriva får tillgång till samhällets alla utbildningsalternativ (Kohl, 1977). Därför kan det också inspirera andra pedagoger. Så jag tycker att det är viktigt för alla pedagoger, oavsett vilken lärare som helst, språkslärare, andraspråkslärare, eller de andra ämneslärare, att veta vad som fångar elevers läslust och hur man kan fånga deras läslust.

1.1 Syfte och frågeställning

Syftet med mitt examensarbete är att ta reda på varför andraspråkselever i år 7 - 9 tycker om att läsa böcker respektive inte läsa. Jag är också nyfiken och vill ta reda på vad begreppet läslust betyder för dem respektive för deras andraspråkslärare. Jag vill bara se vad svenska som andraspråkslärare har för syn på begrepp läslust, för att mitt examensarbete handlar om andraspråkselevers läsning. Vidare vill jag undersöka vad som fångar deras läslust och hur man kan fånga deras läslust.

Mina frågeställningar är:

 Vad betyder läslust för eleverna och deras lärare?  Vad fångar andraspråkselevernas läslust?

2. Litteraturgenomgång

Det finns inte speciella teorier och forskning om svenska som andraspråkselevers läsning i års 7 – 9, men många forskare och pedagoger har forskat om tonårings läsning i Sverige och undersökt vad som fångar deras läslust samt hur man kan fångar deras läslust.

2.1 Läslust

Jag slår upp ordet lust i ordböcker och får sådana förklaringar som: glädje, tillfredsställelse, intresse, begär, önskan att pröva något som man känner skulle skänka nöje eller tillfredsställelse, känsla av glädje och tillfredsställelse.

Amborn & Hansson (1998) anser att läslust var ett begrepp för tidigare generationer och innebar lusten att studera vidare. Med läslust menade de att skolan försökte få barnen intresserade av läsning på fritiden, d.v.s. barnen skulle ha lust att läsa (Amborn & Hansson, 1998). De beskriver att läslusten måste skapas, men sedan måste släppas fri. Att skapa läslust betyder att hjälpa barnen att upptäcka hur spännande det är i boken. För att kunna släppa läslusten fri måste läsaren våga lita på sin läsförmåga när han/hon läser texten för att skapa självförtroende och få läsvana. Med självförtroende och läsvana kan läsaren ha lust att fortsätta läsa.

I Boken om läslust (Nasiell & Bjärbo, 2007) berättade de två redaktörerna att

för att ett barn har lärt sig att läsa betyder det inte att han eller hon automatiskt förstår innebörden i texten. För att bli bra på att förstå text behövs mycket träning, uppmuntran och stöd. Det är nu barnet måste få lust och intresse att läsa själv(S. 8 ).

De anser att läslust betyder att barn vill läsa på egen hand och av eget intresse. Det känns lockande att sätta sig med en bok. De tycker att man kan skydda barns läslust genom att låta barnen läsa vad de vill och respektera barnens val. “Så länge ditt barn vill läsa, låt honom eller henne välja vad som roar” ( Nasiell & Bjärbo 2007, s.19-20).

Norberg (2003a) tycker att viljan att lära är stor och nyfikenheten är drivkraften. Barnen ska lära sig att älska att läsa i skolan (Norberg, 2003). Hon anser också att det är viktigt och nödvändigt för lärare i svenska som andraspråk att skapa förförståelse så att alla elever med svenska som andraspråk lättare kommer in i texten och känner läsglädje. Löthagen (2003) berättar att barnen kan närma sig läsandets värld genom att få pratläsa om böcker, samtal om bilderna i böckerna, få lyssna till vuxna som högläser och berättar sagor, leka språklekar, etc. Det är en start som leder till läslust, tycker hon, och det är viktigt att skapa läslust. Barnen ska känna att det är roligt att läsa och att de lyckas i sin läsning. Hon menar att det är likhetstecken mellan läsande och glädje.

Körling (2003) tycker att en lustfylld läsning kan inkludera många val, t ex valet att själv välja en bok och en plats att läsa på, att läsa tyst eller högt för sig själv eller för andra som vill höra på, att läsa om sagan hur många gånger som helst, att avsluta läsningen för att göra något annat, etc. Hon anser att det är viktigast att lära barnen älska att läsa. Hon är osäker var detta ska äga rum för någonstans, i skolan eller i hemmen. Men hon tycker att de barn, som vill läsa böcker och lärare lyckas med, brukar ha ett gott stöd hemifrån. De har bra läsande förebilder i föräldrar som fortfarande ser lustfyllt ut och vill läsa högt för barnen.

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 talar inte speciellt om läslust, istället lust att lära. Det skriver att skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolan syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla elevers utveckling, lärande och en livslång lust att lära (Lgr 2011). Elevernas harmoniska utveckling ska bidras till. En grund för skolans verksamhet ska utgöras av elevernas utforskande, nyfikenhet och lust att lära (Lgr 2011).

I Kursplanen – Svenska som andraspråk står det om att undervisningen ska syfta till att andraspråkselever utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna utveckla sitt svenska tal- och skriftspråk så att de får tilltro till sin

språkförmåga. Så undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva på svenska (Lgr 2011, Kursplan).

2.2 Skönlitteraturens betydelse

2.2.1 Läsningens betydelse

Läsning är en viktig mänsklig verksamhet och har stor betydelse för alla. Genom att läsa böcker får vi möta många olika sorters männsiskor med olika känslor och tankar, uppleva olika händelser, lära känna olika kulturer i världen, osv. Så läsning har speciell betydelse för andraspråkselever att delta i det svenska samhället. Med andraspråkselever menar jag elever som har ett annat språk än svenska som sitt modersmål. Litteraturläsningen i ämnet svenska som andraspråk hjälper eleverna att formulera tankar och känslor som de kan känna igen och som de har saknat ord för på det nya språket. Dessutom kan det också vidga elevernas omvärldskunskaper och utgöra en grund för ord- och begreppsinlärning i meningsfulla sammanhang (Bergman, 2003).

Kohl (1977) anser att människor som är duktiga på att läsa och skriva i skolan får tillgång till samhällets alla utbildningsalternativ. Han anser också att, att lära sig läsa är lika lätt som att lära sig gå eller tala. Vi kan tillägna oss den färdigheten på ett naturligt och informellt sätt och i alla möjliga miljöer, t ex i skolan, i hemmet, eller på gatan, osv. Han menar att läsning är en viktig mänsklig verksamhet som unga människor bör behärska. Böcker är dörröppnare till nya världar. Genom att läsa kan vi lära känna olika främmande människor inifrån och förstår hur de tänker och fungerar, samt få insikt i ett spännande ämne genom en faktabok (Nasiell & Bjärbo, 2007). Nasiell & Bjärbo skriver också att läsning kan ge bättre språk. När man läser varierade genrer lagrar han/hon ord och får ett rikt ordförråd. Ett rikt ordförråd är en av de viktigaste förutsättningar att förstå text. Men man kan utveckla ordförråd främst genom att läsa och samtala (Nasiell & Bjärbo, 2007).

Förutom att ordförråd utökas, förstärks elevers språkkänsla och läshastighet genom läsningen. Elever kan också uppleva en känsla av avkoppling och spänning, snarare än av stressande krav på studieframgång (Wingård, 1994). Klyftan mellan tal- och skriftspråk blir inte så svår att överbrygga för elever och skriftspråket bygger på internaliserade genom läsningen. Samtidigt hjälper böcker oss med hjärngympa. Genom att uppleva böckers värld utvecklar vi vår fantasi, eftersom vi skapar egna bilder inom oss medan vi läser. Så läsningen har stor betydelse för fantasin. Genom läsningen sköter vi om vår fantasi så att det aldrig slocknar och vissna ner (Wingård, 1994).

Löthagen (2003) visade att hon fick en av de mest skrivglada klasser hon haft genom att satsa på läsningen med andraspråkseleverna. Hon skriver att läsandet utgör största delen av hennes undervisning. Hon anser att andraspråkselevers problem med språket kan avhjälpas genom att hon läser mycket tillsammans med eleverna. Då kan eleverna bygga upp ett rikt ordförråd och en rik fantasi. Hon tycker att den goda språkliga vanan att läsa är mer avgörande än om man har svenska som modersmål eller inte, för att elever blir duktiga i svenska (Löthagen, 2003).

2.2.2 Skönlitteraturens roll i skolan

Sedan slutet av 1800-talet har begreppet skönlitteratur varit en vanlig benämning på poesi, dramatik, fiktionsprosa, essäistik m.m (Nationalencyklopedin, 2014-04-16). Begreppet skönlitteratur är en motsats till facklitteratur. Skönlitteratur är en samlingsterm för berättelser och innehållet kan vara påhittat, men facklitteratur behandlar om verkligheten, t ex dagböcker, dokumentärer, biografier, etc. Jag har funnit att många författare och forskare betonar betydelsen av användning av skönlitteratur i skolan.

I Kursplanen – Svenska som andraspråk står det att eleverna ska möta samt få kunskaper om skönlitteratur från olika tider och skilda delar av världen i undervisningen i ämnet svenska som andraspråk. Det innebär att genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften (Skolverket 2011, Kursplan). Den skriver också att skönlitteratur belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor (Skolverket 2011, Kursplan).

Löthagen (2003) anser att

Genom att läsa skönlitteratur får andraspråkseleverna ett livsviktigt inflöde av ett rikt och avancerat svenskt språk och det är speciellt viktigt för de elever som bor i segregerade områden och knappast alls kommer i kontakt med svenska språket utanför skolan. Den skönlitterära texten blir för dem inte bara en färdighet utan också ett medel för att lära sig mer svenska (s.153).

Genom att läsa skönlitteratur kan det också ge eleverna mönster för den egna svenskans ordförråd, meningsbyggnad, stavning, osv. Det ger eleverna språkstimulering på ett roligt sätt, t ex bearbetning av tankar och känslor, inlevelse, empati, spänning, fantasi, kreativitet, kunskap, etc. Skönlitteratur är också ett sätt för andraspråkelever att komma in den svenska kulturen och det svenska samhället. Därför är skönlitteratur livsviktigt för andraspråkselever (Löthagen, 2003). Det är en viktig anledning för Löthagen att våga sastsa på läsning av skönlitteratur och låta läsandet utgör största delen av hennes undervisning.

Norberg (2003a) betonar också att skönlitteratur kan ge andraspråkselever ett rikt inflöde av svenska. Hon anser att innehållet är viktigare än formen och en spännande bok blir lätt att läsa. Men hon tycker att det är nödvändigt att skapa förförståelse för andraspråkselever så att alla lättare kommer in i texten (Norberg, 2003a).

Bergman & Sjöqvist (2003) använder skönlitteratur som andraspråkselevers läromedel. De anser att litteraturen har en central roll i undervisningen i svenska som andraspråk och det finns många fördelar att använda skönlitteraturen som läromedel (Bergman & Sjöqvist, 2003). ”Skönlitteraturen – sagor och annan barnlitteratur för yngre elever ungdoms- och vuxenlitteratur för äldre - är en outtömlig källa i språkundervisningen” (Bergman & Sjöqvist 2003, s.106). Att läsa skönlitteratur kan ge många naturliga tillfällen till skrivövningar för eleverna. Genom skrivande får eleverna chanser att bearbeta innehållet, både tankemässigt och språkligt. På så vis får de syn på sina egna tankar, kan matcha dem mot andras och samtidigt har de tänkt själva. Andraspråkselever får också allsidig språkträning genom att formulera sig, argumentera och reda ut sina

tankar. Genom att diskutera kring ord och begrepp tränar eleverna muntlig färdighet. Språket görs rikt och levande på grund av texters innehåll och elevernas egna reflektioner. De anser att det är det mest effektiva sättet att utnyttja lektionstiden, vilket ger andraspråkselever förutsättningar att kunna uppnå kursplanens mål (Bergman & Sjöqvist, 2003).

Enligt Amborn & Hansson (1998) använder man skönlitteratur i skolan för att t ex utveckla elever fantasifullhet, kreativitet, och få ökad språklig kompetens, större empatisk förmåga, ökade kunskaper, tillfälle till avkoppling och förståelse. Att läsa skönlitteratur kan ge en känsla av skydd och gömställe och på det sätt kan läsningen erbjuda tröst (Amborn & Hansson, 1998). De anser att elever kan förstå världen och sig själva genom att läsa skönlitteraturen som handlar om att man skriver om nya världar. De tycker att skönlitteratur är som ett kitt i en kulturgemenskap och man skulle falla utanför den kulturella gemenskapen utan läsning.

Molloy (2003) skriver också att skönlitteratur hjälper elever att förstå världen och sig själva. Det ger elever kunskap om barns, kvinnors och mäns livsvillkor under olika tider och i olika länder, samt ger också perspektiv på det nära och vardagliga (Molloy, 2003). Hon anser att genom mötet med skönlitteratur i skolan kan en möjlig väg till tolerans för andra människors livsvillkor och tänkesätt öppnas för läsare i olika åldrar (Molloy, 2003). Alleklev & Lindvall (2000) anser att en läsvärd bok kan stärka elevers självförtroende och övertyga dem om att läsning är spännande och roligt. Elever ska alltid uppleva att läsning är något positivt och något man vill fortsätta med. Så de tycker att det är viktigt att elever läser riktiga böcker med ett innehåll som de tycker är intressant oavsett vilken böcker de är, skönlitteratur eller facklitteratur (Alleklev & Lindvall, 2000). Så gör även Nasiell & Bjärbo (2007). De skriver om att unga människor kan utvecklas snabbare, få bättre insikt i språket och upptäcka fantastiska saker om andra människors känslor och tankar som annars kanske kan ta många år av erfarenhet att lära sig (Nasiell & Bjärbo, 2007). Men ibland tycker elever inte om att läsa, vilket t ex kan bero på begränsade förkunskaper, dåligt ordförråd, eller att de skönlitteraturerna är för svåra för dem. Då kan

man använda facklitteratur som räddning (Nasiell & Bjärbo, 2007). Enligt deras undersökning är de faktaböcker som handlar om självförtroende, vänskap, kärlek, sexualitet och könsroller mest populära för barn- och ungdomar.

2.3 Den gemensamma läsningens betydelse

Andraspråkselever är inte en enhetlig grupp eftersom det finns stora skillnader mellan dem. Det beror på när de kom till Sverige (många är födda här), språklig grund i modersmålet, skolbakgrund, föräldrars utbildningsbakgrund, familjens och egna förväntningar, osv. Dessutom får eleverna svårt att läsa skönlitteratur på svenska jämfört med elever som har svenska som sitt modersmål. Andraspråkselevers svårigheter hänger ihop ofta med en bristande förståelse, men facktermer och andra typer av ord och uttryck kan vålla besvär, t ex kulturspecifika ord, metaforer, småord, etc (Löthagen, 2003). Därför det är viktigt att skapa förförståelse för att hjälpa alla elever in i texten. Gemensam läsning, d.v.s att alla elever i klassen eller grupper läser samma bok på samma gång, kan hjälpa elever känna att de lyckas i sin läsning (Löthagen, 2003). Det kan vara högläsning och tyst läsning. Fylking (2003) anser att det betyder mycket för eleverna att läraren diskuterar den gemensamma boken med dem eller på annat sätt ger feedback på det som de läser tillsammans. Hon hävdar att både att läsa tillsammans i gruppen och att läsa högt för elever kan ge dem gemensamma upplevelser och berika deras idévärld och omvärldsuppfattning. Det är mycket viktigt för de elever som kommer från kulturellt missgynnade familjer och elever som har annat modersmål än svenska (Fylking, 2003).

Löthagen (2003) menar att många skolor använder sig av gemensam läsning med stor framgång under lektionerna i svenska som andraspråk. Hon tycker att det är ett bra sätt att hjälpa alla andraspråkselever in i läsandet om elever i klassen läser samma bok på samma gång. Men det är bättre att den gemensamma boken är svårare än böcker som eleverna läser på egen hand (Löthagen, 2003). När läraren läser kan eleverna lyssna och uppleva om personen i texten är glad eller arg, om ord är positivt eller negativt laddadde, osv. Samtidigt kan eleverna föjla med texten och njuta av vad som händer i texten. Genom att

läsa tillsammans med förförståelse och språkutvecklande frågor och övningar kan läraren få alla elever med sig, även de ointresserade och ovana eleverna (Löthagen, 2003).

Norberg (2000) anser att man ibland bör läsa gemensamt i klassen för att ge eleverna det nödvändiga stödet och en fördjupning i läsarbetet. Då måste läraren läsa boken först innan den gemensamma läsningen sätts i gång med eleverna. Samtal om läsupplevelser och egna erfarenheter är nödvändigt eftersom eleverna kan lära sig att lyssna till sina kamrater och respektera dem. Eleverna kan också träna sig i att formulera sina egna åsikter och tankar och på så sätt arbeta med sitt språk och sina attityder (Norberg, 2000). Förutom att klassen regelbundet borde läsa gemensamma böcker och samtidigt ska läraren leda boksamtal på ett intresseväckande sätt, beskriver Norberg (2003b) att undervisningen ska inkludera både tyst läsning och högläsning genom skolans alla stadier. Läsningen ska väl förberedas med förförståelseövningar, förutsägelse, funderingsfrågor, osv (Norberg, 2003b). Norberg (2003c) betonar också att man behöver gemensam läsning i klassen för att boksamtal kan utveckla läsförståelsen mer än enbart läsningen i sig. Det är lättare för läraren att hålla ett boksamtal i helklass än flera små gruppssamtal (Norberg, 2003c). Hon menar också att vi inte får underskatta den betydelse högläsningen har för elevernas litteraturupplevelse. En lärare läste en halvtimme för sina nior varenda dag bara för att vara lyckliga tillsammans och att höra alla hjärtan klappa i takt (Norberg, 2003d). Hon skriver att läraren kan göra många pauser i högläsningen, diskutera med eleverna och förklara ord, eller kan välja ut en händelse och knyta an till elevernas egna erfarenheter. På det sättet skapar läraren större förståelse för texten. Hon tycker att situationen i högre skolstadier kanske hade varit annorlunda om lärarna varit medvetna om högläsningens och samtalets betydelse (Norberg, 2003d). ”Boken är bara hälften, samtalet kring boken är den andra hälften” (Nasiell & Bjärbo 2007, s.24).

Dessutom kan högläsning stimulera ungdomars språkutveckling, koncentrationsförmåga, fantasi och inlevelseförmåga. Det utveclar vidare deras talande och lyssnande samt skapa läslust (Nasiell & Bjärbo, 2007).

2.4 Modersmålets betydelse

Som vi alla vet får andraspråkselever svårt att läsa skönlitteratur på svenska på grund av bristande förståelse, t ex facktermer, andra typer av ord och uttryck, etc. Så Löthagen anser att läraren kan skapa förförståelse med hjälp av modersmålslärare, t ex modersmålsläraren kan berätta lite början av historien och förklara svåra ord och uttryck som eleverna inte förstår (Löthagen, 2003). Å andra sidan anser Löthagen att läsning på modersmålet kan stötta och underlätta andraspråkselevers läsande på svenska. Hon menar att elever kan föra med sig de goda läsvanorna från läsning på modersmålet till läsning på svenska om vi uppmuntrar att elever läser på modersmålet (Löthagen, 2003). Därför hoppas Löthagen att föräldrarna kan ta sig tid att lyssna på sina barn när de läser högt, antingen på modersmålet eller på svenska, antingen de förstår det eller inte, eftersom de visar att läsandet är betydelsefullt (Löthagen, 2003).

För att läsutveckling sker på det språk som elever behärskar bäst (Benckert, 2003), har modersmålet stor betydelse för andraspråkselevers läsning. Därmed betonar Bergman (2003) att andraspråkselever bör tillägna sig basen i sitt modersmål, både nyinflyttade elever och elever som är födda här och bor i en begränsad språkmiljö, för att de kan ha brister i basen även i sitt modersmål. Om de får undervisning i sitt eget modersmål kan de utvecklas utbyggnaden på sitt eget språk (Bergman, 2003). Då är det lättare för dem att läsa på svenska i detta fall.

2.5 Läsande förebilders betydelse

Elever som gillar att läsa har ofta ett gott stöd i hemmen, där finns läsande förebilder i föräldrar. Böcker är en del av deras vardagliga liv. Föräldrar är fulla av läslust och vill också läsa högt för barnen (Körling, 2003).

Nasiell & Bjärbo (2007) anser att ett av de sätt som väcker läslusten hos barn är att vuxna läser själva – ” barn gör som de vuxna gör”, ”det är viktigt att atmosfären hemma uppmuntrar till läsning, berättande och högläsning” (Nasiell & Bjärbo 2007, s.23).

Norberg (2003e) anser också att lärare och föräldrar borde fungera som goda läsande förebilder genom att läsa mycket själva och tala om sin läsning. Hon betonar att föräldras roll som läsande förebilder är odiskutabel (Norberg, 2003e). Hon tycker att vuxna borde hålla kontakt med sin egen läslust för att kunna väcka den hos barnen och ungdomar. Läraren som alltid läser kan lättare övertala sina elever om läslust. Läraren kan sprida en oerhörd läsglädje genom att berätta boken som han/hon håller på att läsa (Norberg, 2003e).

3. Metod och genomförande

3.1 Metodval

De vetenskapliga metoderna inkluderar kvalitativa intervjuer, observationer, enkäter, kompletterade med prov, samt tester och ananlys av elevalster, osv (Johansson & Svedner, 2006). Jag undersökte en avgränsad skolmiljö. Min uppsats handlar om att undersöka vad svenska som andraspråks elever och deras lärare har för syn på begrepp läslust, vad som fångar elevernas läslust och hur man kan fånga deras läslust. Jag valde både kvantitativ och kvalitativ metod, d. v. s. enkäter, kvalitativ intervju och observationer.

Jag använde mig av den kvantitativa metoden genom att alla andraspråkselever mellan årskurs 7 – 9 fyllde i enkäter på den undersökta skolan för att få ett underlag om andraspråkselevers läsning. Kvantitativ metod betonar kvantifiering när det gäller insamling och analys av data och handlar om att relationen mellan teori och forskning är av ett deduktivt slag. Då väljer man ut många elever för att besvara, t ex enkäter, etc (Bryman, 2011). Jag använde mig av enkäter för att jag är intresserad av att jämföra olika elevers åsikter. Det är också lättare för elever att besvara frågor som kanske rör känsliga områden i enkätform, eftersom de tillfrågade elever kan känna att de är mer anonym än i en intervjuundersökning (Dimenäs, 2007). Elever kan besvara enkäter under lektionstiderna och det ger lärarstuderande möjlighet att muntligt presentera sina frågor och ordna upp oklara formuleringar (Johansson & Svedner, 2006). Men det finns nackdelar med enkäter, t ex att elever inte förstår frågorna i enkäter och på så vis kan man få ett missvisande resultat, man får inte ett djup i frågorna, i en enkät kan inte ingå så många frågor som helst, etc.

Jag använde också mig av en kvalitativ metod, nämligen intervju som jag utförde med en lärare i svenska som andraspråk. I den undersökta skolan finns det bara en lärare i svenska som andraspråk. Jag vill inte intervjua de andra lärarna för att jag bara vill se vad

svenska som andraspråkslärare har för syn på begrepp läslust och för erfarenheter i undervisningen, eftersom min uppsats handlar om andraspråkselevers läsning. Med kvalitativ metod använder man sig av en liten grupp. Vikt läggs vid ord och inte kvantifiering under insamlingen och analysen av data. Det lägger vikten vid hur individerna uppfattar och tolkar sin sociala verklighet (Bryman, 2011). Jag använde mig av kvalitativ intervju för att det kan ge intressanta och lärorika resultat om t ex elevers attityder, förkunskaper, intressen och värderingar, respektive lärarens syn på elever, undervisning, förhållningssätt och planering, etc (Johansson & Svedner, 2006). ”Intervjun ger, rätt använd, kunskap som är direkt användbar i läraryrket” (Johansson & Svedner 2006, s.41). Men nackdelar med intervjuer är att intervjuaren kan påverka den intervjuad genom på vilket sätt intervjuaren ställer frågorna, eftersom den intervjuade kan ge sitt svar utifrån vad han/hon tror intervjuaren vill höra (Johansson & Svedner, 2006). Jag valde också observationer för att jag ville se vad som skedde och förstå vad som skedde i klassrummet (Dimenäs, 2007). Det är ett bra sätt att få en inblick i elevers vardag i skolan. Naturligtvis kombinerade jag intervjun, enkäter och observationer så att jag kunde få elevernas och lärarens syn på läslust och läsning. Jag gjorde mina observationer under lektionstiderna i klassrummet. Eleverna visste att jag var där och observerade dem. De känner mig och var vana vid att jag följde dem i klassrummet varje dag, så deras beteende påverkades inte.

Jag använde mig av hermeneutiken som passar min undersökning. Hermeneutiken söker språkliga innebörder och handlar om tolkning av människors förståelse och upplevelse eller erfarenhet av verkligheten. Den teorin utgår från tanken att människor har en förmåga att förstå andra människors förståelse (Gunnarsson, 2014). Jag valde enkäter, intervju och obervationer, där jag skulle använda mig av hermeneutikssynsätt och försöka tolka varje enskild elevs och lärarens svar samt mina observationer. Jag ville se om resultatet närmar sig de forskningar som jag tog upp i min uppsats.

3.2 Urval

Den undersökta skolan ligger i ett mångkulturellt område i en liten stad i södra Sverige. I år 7 – 9 finns det 5 grupper, 31 elever med utländsk bakgrund som deltar svenska som andraspråk. I år 7 finns det två grupper, 12 elever, i år 8 två grupper, 10 elever och i år 9 en grupp, 9 elever. Varje grupp som har mest 9 elever. Somliga elever är födda i Sverige, somliga kom hit under barndomen, och några kom hit i tonåren. Eleverna fyllde i en enkät i vilken jag ville ta reda på deras läsning, vidare ville jag undersöka vad som fångar deras läslust och hur man kan fånga deras läslust.

I skolan finns det bara en lärare i svenska som andraspråk som jag vill intervjua. Han har jobbat där mer än tio år och har långa lärarerfarenheter som andraspråkslärare. Han undervisar bara i svenska som andraspråk på skolan.

3.3 Genomförande

Först, tog jag kontakt med rektorn och läraren i svenska som andraspråk och berättade om mitt examensarbete för att få deras tillåtelse att kontakta elevernas föräldrar. För att kunna undersöka eleverna måste jag få föräldrarnas godkännande. Jag skrev ett brev (se bilaga 1) som beskrev mitt examensarbete, vad mitt syfte var och hur jag skulle undersöka eleverna, samt berättade att allt material skulle bli anonymt så det fanns ingen risk att någon fick reda på vem som hade skrivit eller sagt något. Därefter bad jag andraspråksläraren om hjälp att skicka brev till elevernas föräldrar. Efter det fick jag information av andraspråksläraren att jag kunde börja undersökningen.

Medan jag väntade på tillåtelse av föräldrarna, intervjuade jag andraspråksläraren. Via e-post fick jag intervjutid hos honom. Jag intervjuade honom i klassrummet där eleverna har lektion med svenska som andraspråk. Jag tycker att platsen är trygg för information. Då hade läraren ingen lektion och elever. Så jag genomförde min intervju i lugn och ro på en ostörd plats. Jag ställde öppna frågor till läraren (se bilaga 2) och låter honom berätta.

Ibland frågade jag t ex vad han menade med något, för att få djupare insikter om hans tankar. Jag fick spela in intervjun med läraren på min mobiltelefon och transkriberade sedan noggrant. Jag lyssnade på inspelningen några gånger för att inte missa något viktigt. Så jag är nöjd med resultatet från intervjun.

Andraspråksläraren hjälpte mig att dela ut 31 brev till eleverna och alla ville delta i undersökningen. Jag kontaktade läraren och frågade vilka tider jag kunde göra min undersökning med eleverna. På grund av att eleverna i årskurs 9 fortfarande hade nationella prov och somliga elever i årskurs 8 hade prao, fick jag fyra lektionstider under tre dagar att undersöka eleverna. Då hade eleverna i årskurs 7 lektionen tillsammans (de har en lektion tillsammans i veckan). Det är 40 minuter per lektion. Under de lektionstiderna var det bara eleverna och jag i klassrummet. Först berättade jag om vad vi skulle göra under lektionen, även om de visste varför jag var på skolan. Sedan delade jag ut enkäterna (se bilaga 3) till eleverna. För att vi hade 40 minuter på oss, fick de utrymme att ventilera sina tankar, tycker jag. Om eleverna hade någon fråga, då försökte jag förklara för dem.

I år 7 deltog alla elever, d.v.s. 12 stycken, i undersökningen. I år 8 deltog alla elever, d.v.s. 10 stycken, i undersökningen. I år 9 fyllde 7 elever i enkäter och 2 elever var inte i skolan när vi gjorde undersöningen. Så totalt 29 elever fyllde i enkäter.

Efter jag slutligen fick allt material, började jag sortera, läsa och analysera det. Jag läste litteratur/forskning och gjorde jämförelser, sedan skrev jag mitt examensarbete.

3.4 Forskningsetiska principer

I mitt examensarbete har jag följt de fyra forskningsetiska principer som gäller för humanistisk samhällsvetenskaplig forskning, d.v.s. informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet).

Informationskravet innebär att undersökningsdeltagare och uppgiftslämnare skall informeras om den aktuella forskningsuppgiftens syfte. Jag började alltid min undersöking med att berätta om syftet. Det upplystes om att deltagandet var frivilligt och om att de hade rätt att avbryta sin medverkan. Samtyckeskravet handlar om att deltagaren i undersökningen har rätt att själva bestämma över sin medverkan (Vetenskapsrådet). För att inhämta uppgiftslämnarens och undersökningsdeltagares samtycke, tog jag kontakt med rektorn och läraren i svenska som andraspråk på skolan, sedan skickade jag ett brev till vårdnadshavaren att berättade om mitt examensarbete och syfte, samt att det var en frivillig undersökning. Konfidentialitetskravet innebär att alla uppgifter i undersökningen, t ex namn på elever, personer, plats, skola, osv skall ges största konfidentialitet, d.v.s att det är omöjligt att identifiera eleverna, personerna, platserna, skolan, osv i undersökningen (Vetenskapsrådet). I min uppsats har eleverna och läraren fingerade namn. Varken skolan där jag gjorde min undersökning eller staden och orten där skolan ligger nämns. Den sista principen är nyttjandekravet som innebär att uppgifter som insamlas i undersökningen bara kan användas i den aktuella vetenskapliga forskningsuppgiften, inte få användas i andra icke - vetenskapliga syften (Vetenskapsrådet). Uppgifter som jag fick i undersökningen kommer bara användas i denna uppsats. Efter jag är klar med mitt examensarbete ska alla uppgifter förstöras.

3.5 Reliabilitet och validitet

Reliabilitet betyder tillförlitlighet och att lita på. Det handlar om frågor som angår måttens och mättningarnas pålitlighet och följdriktighet (Bryman, 2011). Validitet innebär sanna slutsatser. Det handlar om att de slutsatser som genererats från en undersökning hänger ihop eller ej (Bryman, 2011).

När jag intervjuade läraren utgick jag intervjufrågorna från mina frågeställningar. Jag spelade in intervjun med läraren för att dels kunna fokusera på vad han sa under intervjun och att dels kunna gå tillbaka för att få samtalet korrekt transkriberat. I min undersökning, besvarade 29 andraspråkselever i års 7 – 9 enkäten. Enkätstrukturen är inte svår. På grund av att enkäten var anonym och eleverna har informerats om examensarbetets syfte och frivillighet, vågade de skriva vad de tyckte. Så jag tog reda på det jag ville undersöka utifrån min examensarbets syfte.

4. Resultat

Även om det bara finns en lärare i svenska som andraspråk som jag intervjuade på skolan, kallar jag den läraren L1. Jag kallar eleverna följande: elev 1, 2, 3, osv.

4.1 Elevernas och lärarens syn på begreppet läslust

4.1.1 Elevernas syn på begreppet läslust

När jag läste elevernas enkätsvar om vad begreppet läslust betyder för dem, fick jag bl.a. följande svar: ” Man vill läsa”, ”Man gillar/tycker om att läsa”, ” Man har lust att läsa”, ”Det är roligt att läsa om man har lust för det”, skrev de flesta elever i år 7 – 9. ”Man kan spendera mycket tid på det”, skrev elev 1. ”Man känner sig sugen att läsa”, skrev elev 2. ”Man älskar att läsa varje dag och läser jättemånga böcker”, skrev elev 3. Fem elever skrev ” Vet inte”.

4.1.2 Lärarens syn på begreppet läslust

L1 har jobbat som svenska som andraspråkslärare i mer än tio år och har långa erfarenheter av undervisningen. Han sade att läslust för honom betydde lusten att vilja läsa böcker, ”olika sorters böcker, inte bara en genre” (L 1). T ex om elever kanske bara ville läsa, t ex sportböcker, då försökte han att ”få dem att gå ut i andra genrer för att vidga deras vyer” (L 1).

För att få skapa sina elevers läslust, å ena sidan läste ibland L1 det första kapitlet i en ny bok, ifall de introducerade ett nytt ämne eller lärde sig tillsammans. På så sätt kanske kände eleverna sig att ” oj, den här var bra” (L 1), då kunde de arbeta med den. Å andra sidan samarbetade L1 med skolbibliotekarien och bokade tid hos henne, då tipsade hon också. L1 tipsade ibland om elever, som inte visste vad de skulle läsa.

4.2 Varför eleverna tycker om att läsa eller inte läsa

När jag sorterade enkäterna, fann jag att 11 elever tyckte om att läsa, 15 elever inte tyckte om att läsa, och 3 elever skrev ”Så där”. 3 elever läste varje dag, 16 läste någon gång i veckan, 2 läste någon gång i månaden, 1 läste någon gång om året, 5 läste aldrig och 2 svarade inte.

På frågan ” Varför tror du att man ska läsa böcker”, svarade eleverna att man lärde sig och förbättrade sin svenska, t ex nya ord, stavning, grammatik. Man skulle bli bättre på att läsa och skriva. Några elever skrev att man skulle bli smartare. Elev 4 skrev ” Man kan utveckla sin fantasi, ordförråd och det var kul att läsa”.

De flesta som tyckte om att läsa skrev att det var roligt, kul och spännande om det var en bra bok. Två elever skrev att de lärde sig. Elev 5 skrev att ” Man får en bättre uppfattning av livet, så man kan förbereda sig för sin framtid”. Majoriteten av eleverna som inte tyckte om att läsa skrev att det var tråkigt och jobbigt att läsa om boken inte kunde ”fånga min uppmärksamhet”, därför ville de gärna kolla på en film istället. Två av dem skrev att det var svårt att koncentrera sig på boken. En annan anledning är att det tog så lång tid att hitta en bra bok som de tyckte om. Elev 6 skrev ” det är drygt och tråkigt att läsa, men det är bra att läsa, så jag gör det ändå”. En av de tre elever som svarade ”så där” skrev ”Jag läser när jag känner mig tråkig”, de andra förklarade inte varför de kände sig ”så där”.

4.3 Vad fångar elevernas läslust

En bra bok kan fånga elevernas läslust. Enligt enkäterna tyckte 15 elever inte om att läsa och 13 elever brukade inte läsa ut en bok för att det var tråkigt och jobbigt att läsa om den inte var en bra bok.

Eleverna tyckte att en bra bok skulle handla om t ex fantasi, kärlek, äventyr, deckare, ungdomars liv eller livsberättelser i olika situationer som är baserade på riktiga händelser, relationer mellan människor, krig, djur samt sport, t ex fotboll, boxning.

Att respektera elevernas val kan också fånga deras läslust, t ex respektera deras bokval, var de vill läsa, skapa en positiv självkänsla hos eleverna och uppmuntra dem, etc.

På frågan ” Kommer du att bli mer motiverad till att läsa om din lärare och dina föräldrar tvingar dig att läsa” är 13 elevers svar negativt, eftersom de läste när de ville och de ville läsa av sig egen vilja. 10 elevers svar är positiva, för att de skulle läsa om läraren och föräldrarna tvingade dem. Det var nyttigt för dem att lära sig. På frågan ”Vad kan din lärare och dina föräldrar göra för att få dig läsa en bok” svarade 7 elever att presentera en bra bok för dem. 5 elever ville att läraren och föräldrar tvingade dem, 4 ville att man bara skulle säga till dem och påminna dem om att läsa. 5 tyckte inte att läraren och föräldrar kunde göra någonting. 2 elever ville läsa om föräldrar gav pengar till dem.

12 elever ville läsa hemma för att det var lugnt, tyst och mysigt. De kunde också koncentrera sig. 7 elever ville läsa i skolan eftersom de fick tid att läsa och de brukade göra andra saker hemma. 6 elever ville läsa på bägge ställena för att de kunde både få hjälp och vara i tystnad (elev 7).

12 elever tyckte att de läste mest hemma för att det var tyst, lugt och lättare att koncentrera sig. 11 elever läste mest i skolan eftersom de hade speciella lästider där och fick mer tid att läsa på lektionerna. 1 elev läste mest på bägge ställena.

4.4 Hur man fångar elevernas läslust

Efter att jag sorterat och analyserat enkäterna, fann jag att vi kan fånga elevernas läslust om vi ger en rätt bok till rätt elev, läser högt för dem, ger vuxenstöd till dem och själva blir läsande förebilder.

Som jag nämnde tidigare, tyckte eleverna inte om att läsa och inte ville läsa ut en bok för att den inte var en bra bok. De tyckte om böcker som handlar om fantasi, kärlek, äventyr, deckare, ungdomars liv eller livsberättelse i olika situationer som är baserade på riktiga händelser, relationer mellan människor, krig, djur samt sport, t ex fotboll, boxning. Så vi kan ge elever böcker som passar deras intresseområden, d.v.s. ge elever tillgång till bra böcker.

I min undersökning ville 15 elever att läraren läste högt för dem på lektionerna för att det var lättare att förså och kunna förstå mer och bättre. Det var också kul att läraren läste högt på lektionerna.

25 elever ville få hjälp av någon när de inte förstod något i boken, för att det blev lättare att förstå vad man läste och på det sätt lärde man sig mer svenska. Om man inte förstod boken, var det inte roligt att läsa. Genom att få hjälp av någon, slapp man också att kolla i ett lexikon.

I undersökningen, läste 15 elevers föräldrar hemma och deras barn tyckte också om att läsa, utom 2 elever. Därför kan att bli läsande förebilder inspirera elever till läslust.

4.5 Observationer av lektionerna

Under min verksamhetsförlagda tid observerade jag noggrant vad som hände på lektionerna i klassrummet för att få mer information om elevernas läsning. I den här skolan har varje elev i år 7 – 9 en dator.

Läraren brukade använda olika teman i olika årskurser, t ex sagotema, deckartema, fantasitema, kärlekstema, etc. I början förklarade läraren vad t ex sagor var och hur man skrev sagor, osv. Efter undervisningen lånade eleverna böcker i skolbiblioteket och började läsa dem. Eleverna läste inte gemensamt och de fick låna vad de ville läsa om samma tema. På lektioner hade eleverna 40 minuters tyst läsning i veckan. Under tyst läsning läste somliga elever noggrant. Somliga satte böckerna framför datorerna och låtsades att läsa medan de spelade dataspel, surfade på internet och lyssnade på musik. Om läraren upptäckte detta, öppnade de böckerna och började läsa. I klassrummet var det inte bullrigt under tyst läsning.

5. Analys och teoretisk tolkning

I mitt examensarbete har jag kommit fram till elevernas och lärarens syn på begreppet läslust. Både eleverna och läraren har resonerat kring begreppet som tidigare forskning och Skolverket visade. De flesta elever har utgått ifrån känsla av glädje och intresse. De tyckte att begreppet läslust betydde att man hade lust att läsa som Amborn & Hansson (1998) och Skolverket (2011) tog upp i sina forskning, att man älskade att läsa som Norberg (2003a) och Körling (2003) visade, samt att det var roligt att läsa och man ville läsa på egen hand och av eget intresse som Nasiell & Bjärbo (2007) och Löthagen (2003) påpekade i sina forskning. Läraren hade samma syn som Nasiell & Bjärbo (2007) att läslust betydde lust att vilja läsa böcker. Som ordböckerna visar, menar jag också att lust är en önskan från människors hjärtan.

Enligt undersökningens resultat tyckte hälften av eleverna (15 av 29) inte om att läsa, även om de förstod att det var bra att läsa. De visste att de kom att gynnas av att läsa. De kunde lära sig, förbättra sin svenska och kom att bli smartare genom att läsa. Det innebär att de förstod läsningens betydelse som Bergman (2003), Kohl (1997), Wingård (1994) och Löthagen (2003) tog upp i sina böcker. Men varför tyckte de fortfarande inte om att läsa? Enligt enkäterna svarade elever som inte tycker om att läsa att det var tråkigt och jobbigt att läsa, eftersom det oftast inte var en bra bok och det tog så lång tid för dem att hitta en bok som de tyckte om.

När jag frågade vad de tyckte att en bra bok skulle handla om, svarade de flesta att den skulle handla om t ex fantasi, kärlek, äventyr, deckare, ungdomars liv eller livsberättelse i olika situationer som är baserade på riktiga händelser, relationer mellan människor. Några tyckte att en bra bok skulle handla om krig, djur och sport, t ex fotboll, boxning. Det innebär att de flesta elever tycker om att läsa skönlitteratur och ett mindre antal gillar att läsa facklitteratur. Detta passar slutsatserna som forskarna visade, t ex Norberg (2003a), Löthagen (2003), Bergman & Sjöqvist (2003), Amborn & Hansson (1998), Molloy (2003) och Alleklev & Lindall (2000) som betonade skönlitteraturens betydelse i skolan. Kursplanen – Svenska som andraspråk vill att andraspråkselever ska utveckla sin

förmåga att läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften. Kursplanen betonar också att skönlitteratur belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor (Skolverket, 2011). Men när elever är trötta på skönlitteratur som kanske är svår för dem, kan man använda facklitteratur som räddning (Nasiell & Bjärbo, 2007). I den här skolan tycker andraspråkselever om att läsa krig, djur och sport. Då kom jag fram till att en bra bok kan fånga elevernas läslust.

Å andra sidan, ville eleverna läsa på egen hand och av eget intresse. De ville inte att någon tvingade dem, men några ville att lärare och föräldrar bara sade till dem att läsa eller påminde dem om läsning, så de gjorde det. Det är likadant som Nasiell & Bjärbo (2007) beskriver i Boken om läslust att man kan skydda elevers läslust genom att låta dem läsa vad de vill och respektera deras val.

Enligt enkäterna som eleverna fyllde i, tycker jag att vi kan fånga deras läslust genom att ge rätt bok till rätt elev, läsa högt för dem, ge vuxenstöd till dem och bli bra läsande förebilder. Olika elever har olika intressområden. De flesta elever tyckte inte om att läsa för att böcker inte var bra. När vi presenterar böcker för elever, är det viktigt att välja böcker som passar elevers ålder och intresseområden. För att väcka elevers läsintresse, behöver vi hitta rätt bok till rätt elev i rätt ögonblick och samtidigt tänka på elevers mognad, läsförmåga, intresse, aktuella situation, erfarenheter, osv (Nilsson & Nilsson, 1990). Hälften av eleverna ville att läraren läste högt för dem på lektionerna. De tyckte att det var kul och lättare för dem att förstå bättre. Som Norberg (2003d) visade, genom högläsning skapar läraren större förståelse för texten. Löthagen (2003) påpekade att eleverna kan lyssna och uppleva om personen i texten är glad eller arg, om ord är positiv eller negativt laddade osv, när lärare läser. Det kan hjälpa andraspråkselever in i läsandet. Högläsning är det bästa sättet för att öka språkmedvetandet (Nasiell & Bjärbo, 2007). Som Fylking (2003) visade, är högläsning särskilt viktigt för de elever som har annat modersmål än svenska.

Jag har kommit fram till att de flesta elever ville få vuxenstöd när de inte förstod något i boken för att de kunde förstå boken och lära sig mer svenska. Som Löthagen tog upp i sin

artikel, har andraspråkselever svårigheter att läsa skönlitteratur på svenska p.g.a. bristande förståelse (Löthagen, 2003). Å ena sidan kan lärare skapa förförståelse med hjälp av modersmålslärare. Å andra sidan kan läsning på modersmålet stötta och underlätta andraspråkselevers läsande på svenska. I min undersökning läste 14 elever på modersmålet och de tyckte om också att läsa. Det visade Benckert (2003) att läsutveckling sker på det språk som elever behärskar bäst.

Jag har också kommit fram till att elever, vilkas föräldrar inte läste hemma, inte tyckte om att läsa. 15 elevers föräldrar läste hemma och deras barn tyckte om att läsa, utom 2 elever. Därför tycker jag att föräldrar är bra läsande förebilder som kan inspirera barnen till läslust. Det stämmer med tidigare forskningar, t ex Körlings (2003), Nasiell & Bjärbos (2007) och Norbergs (2003e) som betonade att föräldrar/vuxna är goda läsande förebilder. Vuxna är som vägvisare. Om lärare/föräldrar/vuxna läser själva, är det lättare att övertyga barn och ungdomar om läslust. Vi bör skapa positiva attityder till böcker och till läsning för att väcka barn och ungdomars läslust.

6. Slutsats och diskussion

I min undersökning gäller det bara 29 andraspråkselever i en skola. Det innebär att resultatet inte ger en helhetsbild av andraspråkselevers läsning i olika skolor. Om man gör en undersökning i ett större sammanhang skulle det vara spännande att se om det som jag har tagit reda på gäller för andra elever med svenska som andraspråk på olika skolor. Resultatet som jag har kommit fram till i min undersökning stämmer med tidigare undersökningar som gjordes av forskarna.

Mina slutsatser är att elevernas och deras andraspråkslärares syn på läslust är att man älskar att läsa, har lust att läsa, vill läsa på egen hand och av eget intresse, samt att det är roligt att läsa. Om elever i min undersökning tycker om att läsa eller inte läsa beror på att om det är en bra bok eller inte. Därför har jag kommit fram till att en bra bok som passar elevers ålder och intresseområden kan fånga deras läslust. Å andra sidan, om man låter elever läsa vad de vill och respektera deras val har elever också läslust. Ett annat resultat är att lärare/vuxna kan ge en rätt bok till en rätt elev, läsa högt för elever, ge vuxenstöd till dem och bli bra läsande förebilder för att inspirera elever till läsning.

Jag tycker att det finns ett resultat som är värt att diskutera. I min undersökning ville 15 av eleverna inte att läraren eller någon annan skulle presentera boken/böckerna för dem innan de började läsa. Som vi vet, får andraspråkselever ibland svårt att läsa skönlitteratur på svenska på grund av bristande förståelse, men man kan skapa förförståelse, t ex genom att ha bokprat innan de börjar läsa. Men de tyckte att det inte behövdes och de såg ingen mening bakom detta. Eleverna skrev att bokpratare kunde avslöja mycket, då var det inte så kul att läsa. Som Amborn & Hansson (1998) beskriver att det är en konst att presentera böcker för elever och att väcka elevers intresse för en bok. Därför anser jag att det hade varit intressant att ta reda på hur andraspråkslärare bör introducera böcker till elever med svenska som andraspråk för att underlätta förståelse och väcka deras läslust innan elever sätter igång med läsningen.

Fylking säger att pedagoger blir viktiga läsande förebilder och vägvisare till elever om de inte har tillgång till läsnings stimulans och förebilder hemma (Fylking, 2003). Vidare anser jag att det hade varit intressant att ta reda på hur andraspråkslärare kan inspirera elever med svenska som andraspråk som inte har läsande förebilder hemma till läsning.

7. Referenser

Alleklev, Birgitta & Lindvall, Lisbeth. ( 2000). Listiga räven. Läsinlärning genom

skönlitteratur. Ett läsprojekt i Kvarnbyskolan, Rinkeby i samarbete med Rinkeby bibliotek. En bok för all AB.

Alriksson, Kerstin. (2014). Så väcker du barnens läslust. Smålandsposten Lördag. 5 April, 2014, S. 10 – 11.

Amborn, Helen & Hansson, Jan.(1998). Läsglädje i skolan. En bok om

litteraturundervisning tillsammans med slukarålderns barn. En bok för alla.

Benckert, Susanne. (2003). ”Hur man kan arbeta med svenska som andraspråk med yngre elever, några exempel”. Att undervisa elever med svenska som andraspråk – ett

referensmaterial (S.84 – 93)). Stockholm: Liber Distribution. Beställningsnummer:

U03:027. 2:a upplagan, 3:e tryckningen. Produktion:2 ST. AB.

Bergman, Pirkko. (2003). ”Två olika svenskämnen – två kursplaner”. Att undervisa

elever med svenska som andraspråk – ett referensmaterial (S.32-45). Stockholm: Liber

Distribution. Beställningsnummer: U03:027. 2:a upplagan, 3:e tryckningen. Produktion:2 ST. AB.

Bergman, Pirkko. (2003). ”Andraspråkseleverna och deras förutsättningar”. Att undervisa

elever med svenska som andraspråk – ett referensmaterial (S.22-30). Stockholm: Liber

Distribution. Beställningsnummer: U03:027. 2:a upplagan, 3:e tryckningen. Produktion:2 ST. AB.

Bergman, Pirkko & Sjöqvist, Lena. (2003). ”Skönlitteratur som läromedel”. Att undervisa

elever med svenska som andraspråk – ett referensmaterial (S.95 – 107)). Stockholm:

Liber Distribution. Beställningsnummer: U03:027. 2:a upplagan, 3:e tryckningen. Produktion:2 ST. AB.

Bernt, Gunnarsson. (2014). Vetenskapligt förhållningssätt med fokus på kvalitativa data. Malmö högskolan. Vetenskapligt_HD. mp4. http://www.mah.se/fakulteter-och-

omraden/ls/Ar-student/Guide-for-dig-antagen-2011/Natresurser-till-examensarbetet/Natresurser-till-examensarbetet/Empiriska-studier/ (Hämtad: 2014-04-08)

Bryman, Alan. (2011) Samhällsvetenskapliga metoder. 2 (rev.). Uppl. 2. Malmö: Liber. Översättning: Nilsson, Björn.

Carleson, Viveca & Norberg, Inger. (2003). ”Pojkars och flickors läsning i dag”(s. 60 – 77). Norberg, Inger. ( 003)(red.). Läslust och lättläst. Att förebygga och reparera

lässvårigheter och bevara läslusten. Lund: Författarna och Bibliotekstjänst AB Lund.

Dimenäs, Jörgen. (2007). (Red). Lära till lärare. Att utveckla läraryrket – vetenskapligt

förhållningssätt och vetenskaplig metodik. Liber.

Fylking, Eva. (2003). ”Om läs- och skrivutveckling”(s. 26 – 36). Norberg, Inger. (2003) (red.). Läslust och lättläst. Att förebygga och reparera lässvårigheter och bevara

läslusten. Lund: Författarna och Bibliotekstjänst AB Lund.

Johansson, Bo & Svedner Olov Per. (2006). Examensarbete i lärarutbildningen

Undersökningsmetoder och språklig utformning. Kunskapsföretaget i Uppsala AB.

Läromedel & Utbildning.

Kohl, Herbert. (1977). Konsten att lära sig läsa. Ny syn på läsundervisning och

läsinlärning praktiska exempel och metodanvisningar. W & W.

Körling, Anne-Marie. (2003). ”Läsning från början”(s. 10 – 25). Norberg, Inger. (2003)(red.). Läslust och lättläst. Att förebygga och reparera lässvårigheter och bevara

Löthagen, Annika. (2003). ”Litteraturarbete i svenska som andraspråk”(s. 149 – 167). Norberg, Inger. (2003)(red.). Läslust och lättläst. Att förebygga och reparera

lässvårigheter och bevara läslusten. Lund: Författarna och Bibliotekstjänst AB Lund.

Molloy, Gunilla. (2003). Att läsa skönlitteratur med tonåringar. Studentlitteratur, Lund. Nasiell, Annika & Lisa, Bjärbo. (Redaktörer) (2007). Boken om läslust En handbook om

att väcka ungas läsintresse, 7 – 15 år. Barnens Bokklubb.

Nationalencyklopedin - Uppslagsverk, Svensk ordbok. https://www.ne.se/om/svensk-ordbok https://www.ne.se/sk%C3%B6nlitteratur (Hämtad:2014-04-16 ).

Nilsson, Jan & Nilsson, Ulf. (1990). Fånga läslusten! En samling artiklar av Jan Nilsson och Ulf Nilsson. Illustrationer av Lars - Erik Håkansson. Nilsson & Nilsson. AMU Grafiska, Ronneby 1990.

Norberg, Inger. (2000). Möte med ungdomsboken 13 – 16 år. Utvecklande läsande kring

åtta ungdomsromaner. Liber AB.

Norberg, Inger. (2003a). Förord(s. 7 – 8). Norberg, Inger. (2003)(red.). Läslust och

lättläst. Att förebygga och reparera lässvårigheter och bevara läslusten. Lund:

Författarna och Bibliotekstjänst AB Lund.

Norberg, Inger. (2003b). ”Goda idéer om bokarbete”(s. 40 – 45). Norberg, Inger. (2003)(red.). Läslust och lättläst. Att förebygga och reparera lässvårigheter och bevara

läslusten. Lund: Författarna och Bibliotekstjänst AB Lund.

Norberg, Inger. (2003c). ”Läsning av skönlitteratur”(s. 92 – 108). Norberg, Inger. (2003) (red.). Läslust och lättläst. Att förebygga och reparera lässvårigheter och bevara

Norberg, Inger. (2003d). ”Högläsning på högre skolstadier”(s. 113 – 124). Norberg, Inger. (2003)(red.). Läslust och lättläst. Att förebygga och reparera lässvårigheter och

bevara läslusten. Lund: Författarna och Bibliotekstjänst AB Lund.

Norberg, Inger. ( 2003f). ”Läsande förebilder”(s. 81 – 90). Norberg, Inger. (2003)(red.).

Läslust och lättläst. Att förebygga och reparera lässvårigheter och bevara läslusten.

Lund: Författarna och Bibliotekstjänst AB Lund.

Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011.

http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/grundskoleutbildning/grundskola/laroplan (Hämtad: 2014-04-12 ).

Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011.

Kursplan – Svenska som andraspråk.

http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/grundskoleutbildning/grundskola/svenska-som-andrasprak (Hämtad: 2014-04-12). Vetenskapsrådet. Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig

forskning. Stockholm. ISBN: 91-7307-008-4 Tryck: Elander Gotab http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf (Hämtad: 2014-04-06).

8. Bilagor

Bilaga 1:

Ett brev till föräldrar Hej!

Mitt namn är Yali Olsson och är lärarstudent från Malmö högskola, lärarutbildningen. Just nu arbetar jag med mitt examensarbete som ska handla om svenska som andraspråks elevers läslust.

Jag har fått tillåtelser av rektorn – XXXX och lärare i svenska som andraspråk – XXXX att kontakta er angående mitt examensarbete om elevernas läslust.

Jag vore tacksam om ert barn får fylla i en enkät om hans/hennes läslust. Enkäterna kommer endast att användas som underlag till min uppsats. När min uppsats är klar kommer enkäterna att förstöras. Enkäterna kommer att vara anonyma så det finns ingen risk att någon får reda på vem som har skrivit eller sagt något. I min uppsats kommer det inte heller att framgå namn på skola, platser eller personer.

Var vänlig och fyll i lappen och lämna den så fort som möjligt till lärare i svenska som andraspråk – XXXX.

Ni får gärna kontakta mig om ni undrar om något. Tack på förhand!

Hälsningar

Yali Olsson(XXXXXXXXXX)  får delta i undersökningen

 får inte delta i undersökningen

Barnets namn:________________________________________________ Vårdnadshavare(underskrift )___________________________________

Bilaga 2:

Lärarens intervjufrågor: 1. Vad betyder läslust för dig?

2. Vilken roll tror du har skönlitteratur i skolan? Varför vill du använda skönlitteratur i undervisningen?

3. Hur ofta läser dina elever i skolan? 4. Vad är dina elevers attityd till läsning?

5. Kan du se någon ändring av attityden genom åren? Varför finns det sådan ändring av attityd?

6. Vad brukar du göra för att skapa dina elevers läslust?

7. Ger du tips om böcker till dina elever innan de börjar läsa? Kan detta väcka deras läslust?

8. Läser du ofta böcker själv?

9. Läser du för dina elever? Varför/Varför inte?

Bilaga 3:

Enkätformulering:

Du får en enkät som handlar om din läsning. Detta ska jag använda till mitt examensarbete vid Malmö högskola, lärarutbildningen.

Tack! Yali Olsson

Klass________ 1. Vad betyger läslust för dig?____________________________________________ _____________________________________________________________________

2. Varför tror du att man ska läsa böcker? __________________________________ _____________________________________________________________________ 3. Tycker du om att läsa? Varför/Varför inte?________________________________ _____________________________________________________________________ _____________________________________________________________________ 4. Vad tycker du att en bra bok ska handla om? _____________________________

____________________________________________________________________ 5. Läser du böcker på ditt modersmål? ____________________________________ 6. Vill du läsa tillsammans med läraren på lektionerna? Varför? / Varför inte?_____ ____________________________________________________________________

7. Hur får du tillgång till dina böcker?_____________________________________ 8. Vem brukar ge dig tips om böcker?_____________________________________

9. Vad brukar du göra om det är svårt att förstå något i boken?_________________ _____________________________________________________________________ 10. Vill du få hjälp av någon när du inte förstår något i boken? Varför? / Varför inte?

__________________________________________________________________ __________________________________________________________________ 11. Vill du att läraren eller någon annan presenterar boken/böckerna till dig innan du

börjar läsa den/dem? Varför/Varför inte? ________________________________ _____________________________________________________________________ 12. Brukar du läsa ut en bok? Varför/Varför inte?_____________________________ _____________________________________________________________________ 13. Vad brukar du göra när du har läst ut en boken? Varför?_____________________ _____________________________________________________________________ 14. Hur ofta läser du böcker? ( Varje dag, någon gång i veckan, någon gång i

månaden, någon gång om året, aldrig )___________________________________ 15. När du läser en bok, hur lång tid brukar du läsa per gång?___________________ 16. Hur många böcker läser du i veckan eller i månaden eller om året?____________ 17. Var vill du läsa, i skolan eller hemma, eller på bägge ställena? Varför?_________ _____________________________________________________________________ Läser du mest i skolan eller hemma, eller lika mycket på bägge ställena? Varför? ____________________________________________________________________ ____________________________________________________________________