Malmö högskola
Lärarutbildningen
Skolutveckling och ledarskap
Examensarbete
10 poäng
Efter gymnasiet
En studie av elever som avslutat utbildningen på Hotell- och Restaurangprogrammet
After upper secondary school
A study of pupils after completing their studies on the Hotel- and Restaurant programme
Mikael Jonsson
Tommy Olsson
Lärarexamen 60 poäng Höstterminen 2005
Examinator: Elisabeth Söderqvist Handledare: Marie Leijon
Malmö Högskola
Lärarutbildningen 60 poäng Skolutveckling och ledarskap Höstterminen 2005
Sammanfattning
Jonsson, Mikael & Olsson, Tommy (2005). Efter gymnasiet.
En studie av elever som avslutat utbildningen på Hotell- och Restaurangprogrammet. (After upper secondary school.
A study of pupils after completing their studies on the Hotel- and Restaurant programme). Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildningen, Malmö högskola.
Vi ansvarar för och utbildar våra elever under tre års tid därefter släpper vi ut dem i yrkeslivet eller till fortsatta högre studier och önskar dem lycka till. Kontakten bryts.
Arbetet är gjort utifrån en kvalitativ studie och med hjälp av en enkätundersökning med förtryckta svarsalternativ samt plats för egna kommentarer. Enkäten skickades till samtliga elever i två klasser som avslutade studierna på Hotell- och Restaurangprogrammet olika år och på skilda platser i landet.
Vårt syfte med arbetet är att vi som lärare ska få kunskap om vad eleverna tycker om sin tidigare utbildning och om vi behöver ändra på vår undervisning i framtiden.
Sammanfattningsvis pekar resultatet av vår undersökning på att elevens syn på Hotell- och Restaurangprogrammet samt sin nuvarande situation inte skiljde sig nämnvärt beroende på vilken del av landet eleven bor.
Nyckelord: Hotell- och Restaurangprogrammet, utbildning, yrkesval
Tommy Olsson Mikael Jonsson Handledare: Marie Leijon
Lundsholm mossvägen 23 Knipuddevägen 38 Examinator: Elisabeth Söderquist 681 95 Kristinehamn 394 77 Kalmar
Innehållsförteckning
1.Inledning...
71.2 Bakgrund ... 8
1.3 Syfte ... 9
2.Litteraturgenomgång ...
112.1 Vad gymnasiet ska ge?... 11
2.2 Människans kontaktbehov... 13 2.3 Lev Vygotskij... 14
3.Metod...
17 3.1 Enkät... 17 3.1.1 Enkätens utformning ... 17 3.2 Urval... 18 3.3 Genomförande... 18 3.4 Tillförlitlighet ... 194.Resultat...
214.1 Är eleverna nöjda med utbildningen? ... 21
4.2 Grunden till inträdet i yrkeslivet ... 22
4.3 Hur många arbetar idag inom branschen?... 23
4.4 Har någon eftergymnasial utbildning påbörjats? ... 24
4.5 Är det viktigt att alla gymnasieelever får högskolekompetens efter avslutad utbildning? ... 25
4.6 Hur länge har du arbetat inom branschen efter skolan? ... 26
4.7 Vilken var den viktigaste kursen? ... 27
4.8 Vilken var den roligaste kursen?... 28
4.9 Vilken var den jobbigaste/svåraste kursen? ... 29
4.10 Vilket program skulle du välja idag? ... 30
4.12 Om du fick ge några råd till eleverna som går Hotell- och Restaurangprogrammet just nu... 32
4.13 Vilka tips eller idéer skulle ni ge lärarna på Hotell- och Restaurangprogrammet? ... 33
4.14 Det mest positiva minnet du har från dina 3år på Hotell- och Restaurangprogrammet. ... 35
4.15 Vad anser du om lärarnas kompetens?... 36
4.16 En resumé över dina tre år på Hotell- och Restaurangprogrammet. ... 37
5.Diskussion ...
395.1 Diskussion HR98... 39
5.1.1 Tycker eleverna att de har fått en relevant utbildning förhållande till sitt yrkesval. ... 39
5.1.2 Behöver vi lärare ändra vår undervisning i framtiden?... 41
5.1.3 Arbetar eleverna med det som de har utbildning för?... 42
5.2 Diskussion HR01... 42
5.2.1 Tycker eleverna att de har fått en relevant utbildning förhållande till sitt yrkesval? ... 42
5.2.3 Arbetar eleverna med det som de har utbildning för?... 43 5.3 Slutdiskussion... 44
6.Källförteckning...
47 6.1 Litteratur... 47 6.2 Artiklar ... 487.Bilagor...
49 7.1 Bilaga 1 ... 49 7.2 Bilaga 2 ... 541. Inledning
För att möta den framtida konkurrensen på världsmarknaden behöver Sverige både kunskap och kompetens. Framför allt inom hotell och restaurangbranschen som är den ekonomiskt och sysselsättningsmässigt tyngsta delen inom rese och turistindustrin. I framtidens Sverige räcker det inte med kulturattraktioner och vacker natur. Det nationella hotell och restaurangprogrammet är ett av de mest sökta programmen inom gymnasieskolan. Varje år utexamineras ca: 33001 elever från programmet, trots detta är det i vissa delar av landet brist på utbildad och kompetent personal.
Vi har valt att undersöka elever som tagit studenten och avslutat sina studier på hotell och restaurangprogrammet. Undersökningen skall ge oss en inblick i vad eleverna arbetar med efter sin utbildning samt ge oss en uppfattning om vad de tyckte om sina 3 utbildningsår, och även om de tycker att de har fått med sig något av betydelse såväl teoretiskt som praktiskt. Det är två enskilda undersökningar som vi gör till ett examensarbete.
Anledningen till att vi valt att undersöka hotell och restaurangprogrammets elever är för att vi båda arbetar som karaktärsämneslärare på detta program och det ligger i vårt eget intresse (och även skolans) att veta om våra elever är nöjda med den utbildning de har fått, och om de har eller har haft någon nytta av sina 3 år på hotell och restaurangprogrammet.
Vi kommer att använda oss av två tidigare avgångsklasser som vi skall skicka ut enkäter till, en klass som har avslutade sin utbildning år 2003 i Kristinehamn och en klass som avslutade sina studier år 2001 i Kalmar för att få en spridning både geografiskt och åldersmässigt. Vi kan då också se om det är någon skillnad på svaren beroende på åldersstegringen.
I litteraturavsnittet kommer vi att ta upp människans behov av social kontakt. Vi kommer också att ha beröringar inom gruppsykologin.
1.2 Bakgrund
Samhället förändras, industrin är på väg bort, rese och turismindustrin växer vilket gör att arbetsmarknaden ser stabil ut för hotell och restaurangelever. I en rapport2 skriver Statistiska centralbyrån om behovet på lång sikt, SCB skriver att både tillgång och efterfrågan beräknas bli ungefär densamma som för närvarande. På lite längre sikt spår SCB att efterfrågan på utbildad restaurang och storhushållspersonal kan öka. Det framgår också att många jobbar utanför sina ”målyrken”. Hotell och Restauranganställdas förbund3 varnar för att det är alldeles för många som slutar och söker sig till andra branscher. Tittar vi tillbaka till tiden då vi avslutade våra studier i början på 80-talet på den då 2-åriga restauranglinjen visade det sig att efter bara några få år var det många som inte arbetade inom det så kallade ”målyrket”. Anledningen har aldrig givits något svar på men orsakerna kan vara många t.ex. litet utbud av restauranger i hemkommunen, olust att flytta till arbetsmarknaden d.v.s. flytta till storstäderna där omsättningen av personal och restaurangantalet är större, fortsatta studier eller att dom ansåg sig inte ha tillräckligt med ämnes och branschkunskap.
Även gymnasieskolan har förändrats. 1992 försvann de 2-åriga teoretiska och yrkesförberedande linjerna och 16 nationella program organiserades. Dom 16 programmen blev 3-åriga och ger grundläggande behörigheter till fortsatta högskolestudier. Hotell och Restaurangprogrammet har historiskt sett varit ett yrkesprogram där grunderna till inträdet i restaurangbranschen grundlades. Idag har de praktiska karaktärstimmarna skurits ner till förmån av de högskolebehöriga kärnämnena. I vårt arbete undersöker vi elever som avslutat sin utbildning på skolorna där vi undervisar. Nyfikenheten till att göra detta till ett examensarbete ansåg vi befogat då det är svårt att hitta någon direkt uppföljning av elever som avslutat sina studier och inträtt i yrkeslivet.
En lärares arbete är komplext och mångsidigt. Listan kan göras lång över vilka förmågor en lärare förväntas ha för att klara av alla uppgifter. Ibland kan man undra om allt som krävs av en lärare kan rymmas inom en och samma person. 4Elever brukar framförallt betona två förmågor. Den ena är förmågan till empati, dvs att de upplever att läraren förstår, respekterar och bryr sig om dem. Den andra är lärarens förmåga till kunskapsutvecklande, dvs att de
2 Statistiska Centralbyrån, Arbetskraftsbarometern 2003
3www.lo.se Hur står det till med yrkesutbildningarna i Gymnasieskolan? Rapporten sammanställd av Kristina
Mårtensson och Irene Wennemo. Näringspolitiska enheten.
upplever att läraren är engagerad i deras lärande, att undervisningen är intressant och omväxlande, samt att de själva upplever att de är aktiva och att de lär.
Ofta framförs lärares sociala kompetens som avgörande för hur deras undervisning upplevs. Den handlar om lärarens förmåga att skapa meningsfulla relationer, att kunna kommunicera och att överhuvudtaget fungera socialt med elever. Kännedom om egna föreställningar, attityder, värderingar och en insikt om egna behov och förhållningssätt är en grundförutsättning för detta.
1.3 Syfte
Vart tar dagens elever vägen? Denna undersökning bygger på den tanken, att försöka kartlägga mönstret efter examinationen och få en uppfattning om vad som händer med våra elever efter några år in i yrkeslivet och om eleverna anser att de har tagit tillvara på de kunskaper som givits på den treåriga hotell och restaurangprogrammet.
Vårt syfte med arbetet är att vi som lärare ska få kunskap om vad eleverna tycker om sin tidigare utbildning och om vi behöver ändra på vår undervisning i framtiden.
Våra tre huvudfrågor är:
Tycker eleverna att de har fått en relevant utbildning förhållande till sitt yrkesval? Behöver vi som lärare ändra vår undervisning i framtiden?
Jobbar eleverna med det som de har utbildning för?
Tanken med att lyfta fram åsikter från elever som avslutat sin utbildning är att kollegor och andra lärare ska kunna läsa vårt arbete och reflektera över sin egen lärarroll och kanske också undervisningsform i skolan. Med detta arbete ville vi också få en uppfattning av ifall eleverna tog tillvara möjligheten att studera vidare på högskola eller om de valde att arbeta inom sitt ”målyrke”.
Vi kommer troligtvis att få svar på många fler frågor som berör vårt ämne och som kommer att vara till hjälp i vår undervisning för att på så sätt få en bättre lärandemiljö för våra ungdomar som är vår framtid.
2. Litteraturgenomgång
I vår litteraturdel har vi utgått från hotell och restaurangutbildningens programmål och hotell och restauranganställdas förbund, vi berör också lärarens yrkesetik. Vi har även försökt att få lite insyn i hur gruppdynamiken påverkar oss människor, för att försöka förstå hur gemenskap med andra är ett så stark behov för oss människor. Detta behov verkar vara väldigt starkt inom vissa områden exempelvis skolan.
2.1 Vad gymnasiet ska ge?
Vi ansvarar för våra elever och ska utbilda dem under tre läsår sedan släpper vi ut dem i arbetslivet eller till fortsatta studier.
Regeringen har ett långsiktigt 50-procentmål vilket menas med att 50 procent av en årskull skall ha påbörjat högskolestudier vid 25 års ålder5. Gymnasiekommittén tolkar regeringens direktiv med att i princip alla studievägar kan leda vidare till studier på högskolor. På så sätt skall det underlätta ett förverkligande av 50 procentmålet. Kommittén menar att det skall på sikt stärka landets ekonomiska tillväxt. Resterande 50 procent förutsätts att de ska skolas in i arbetslivet eller på annat sätt utbilda sig på eftergymnasiala utbildningar såsom påbyggnadsutbildningar, komvux eller kvalificerad yrkesutbildning. Kommittén menar även att arbeten som förr utförts av personal med gymnasieskola som högsta utbildning kommer i framtiden att behöva personal med eftergymnasial utbildning.
För att få eleverna intresserade av eftergymnasiala utbildningar skall tiden de studerar på gymnasiet vara så stimulerande för alla elever – oberoende av bakgrund – att det skapar ett fortsatt studie intresse. Eftergymnasiala utbildningar kan vara längre högskoleutbildningar, kortare yrkesutbildningar vid högskolan eller kvalificerad yrkesutbildning.6
Hotell o restaurangprogrammet är ett av gymnasieskolans mest populära program med en jämn fördelning av pojkar och flickor som går på programmet.7 Hotell- och
5 Prop.2001/02:15
6 Åtta vägar till kunskap 2002
7 Sex av gymnasieskolans sexton nationella program har en jämn könsfördelning. (skolverkets rapport nr 157,
Restaurangprogrammets syfte är att ge eleverna de grundläggande kunskaperna som behövs för att arbeta inom hotell- och restaurangverksamheten, syftet är också att ge eleverna en grund till ett fortsatt lärande i arbetslivet och även för vidare studier.8
Att det är väldigt inne att arbeta inom restaurangbranschen råder inga tvivel om, många elever vill bli kändisar och TV - kockar. Vilken tid på dygnet vi än slår på vår TV finns det någon kanal som har sin egen kockkändis, allt som tillagas ser lekande lätt ut och bidrar till Hotell- och Restaurangprogrammets popularitet. År 2002/2003 examinerades 2565 elever inom kategorin restaurang- och storhushållsutbildade, antalet kvinnor var 53 procent9. Sammanlagt var det 4180 ungdomar totalt på Hotell- och Restaurangprogrammet år 2002/2003. Andelen av dessa elever som tänkte läsa vidare på högskolan var 11 %, 47 % svarade nej och 42 % visste inte om de skulle fortsätta med högre studier visar en undersökning från statistiska centralbyrån.10
Enligt Hotell och Restauranganställdas Förbund stannar bara en från varje klass kvar i branschen efter avslutad utbildning. Därför anser Hotell och Restaurangfacket att grundutbildningarna måste förbättras för att höja statusen i branschen. Åtgärder som kan höja grundutbildningarna skulle kunna vara att lägga till ett fjärde år eller, liknande det som finns inom byggbranschen, lägga av ett gesällprov några år efter avslutad utbildning. Hotell- och Restaurangfacket ser kvalitetsbrister när varje kommun ska ha en egen utbildning och anser att det finns gott om duktiga yrkesmänniskor på skolorna men pedagogerna saknas11. Hotell- och Restaurangfacket menar att de som anställs som yrkeslärare har lång yrkeserfarenhet samt ett gediget kunnande inom sitt gebit. Att pedagogerna på yrkesförberedande program saknas kan tolkas som skolledningen inte ställer det kravet på en ej behörig yrkeslärare som tillträtt sin tjänst att den läraren också skall påbörja och avsluta en pedagogikutbildning inom en viss tid.
8 Hotell- och Restaurangprogrammet. Programmål (skolfs 1999:12). Skolverket
9www.lo.se Hur står det till med yrkesutbildningarna i Gymnasieskolan? Rapporten sammanställd av Kristina
Mårtensson och Irene Wennemo. Näringspolitiska enheten.
10www.scb.se/statistik
11 www.lo.se Hur står det till med yrkesutbildningarna i Gymnasieskolan? Rapporten sammanställd av Kristina
Hotell- och Restaurangfacket menar även att högre löner, tryggare anställningar, skälig bemanning på arbetsplatserna och en bra arbetsmiljö skapar bättre villkor och branschen får kompetent personal.12
För att få en bra skola måste skolan ha bra lärare med stor professionalism och ett yrkesetiskt ansvar. Lärarens yrkesetik innebär att: Lärare skall på alla sätt använda sitt yrkeskunnande till att höja kvaliteten i sin yrkesutövning och stärka sin professionalism i vetskap om att höja kvaliteten i yrkesutövningen direkt inverkar på samhället och samhällsmedborgarna. Lärarna värnar om läraryrket och lärarens pedagogiska frihet samt bidrar till att göra skolan till en bra arbetsplats.13 En viktig punkt är: Lärare förbinder sig att i sin yrkesutövning ta ansvar för att utveckla sin kompetens för att kunna bedriva god undervisning och följa den yrkesmässiga och vetenskapliga utvecklingen inom sitt yrkesområde.14
2.2 Människans kontaktbehov
Enligt Gunilla Ladbergs15 bok om människors utveckling är vi människor sociala varelser, med det menar hon att vi måste leva tillsammans med andra människor. Överallt i världen så lever vi i samhällen, Människor behöver ha nära kontakt med andra människor för att utvecklas. Vår överlevnad bygger på gruppen och på att vi samarbetar. Därför har vi en social drift inbyggd i oss. Människan kan inte låta bli att vara social. Exempelvis Schimpanser kan sitta länge och plocka varandra i pälsen. Forskarna menar att detta stärker de sociala banden inom gruppen. Så menar Gunilla att det även är med oss människor men vi har andra sätt att hålla kontakten, vi ser på varandra, håller i varandra, gör saker tillsammans och vi har även förmågan att kommunicera med språket. Hon menar att vi människor utvecklas genom sociala kontakter. Det som vi ser i skolan idag med allt detta kontaktbehov som verkar finnas mellan elever är väl ett exempel på detta.
Exempel ur Gunilla Ladbergs bok om människors utveckling.
”Anders jobbar på en stor idrottsanläggning. Han tycker egentligen att arbetet är ganska
enformigt. Men fast han har blivit erbjuden bättre jobb så stannar han kvar. Det är så fin
12www.hrf.net pressmeddelande 2005 05 22 13 Lärarens Handbok. Lärarförbundet 14Lärarens Handbok. Lärarförbundet
stämning där. Alla hjälps åt, rycker in för varandra när det behövs och gör upp om ledigheter så att det ska passa alla. Några av arbetskamraterna tippar tillsammans, spelar innebandy och går ut och tar en öl efter jobbet ibland”.
Med detta citat så menar Gunilla Ladberg att innehållet i jobbet är inte alltid det viktigaste utan man tar också ställning till hur bra gemenskapen är emellan människorna . Vår tolkning av detta är att så här är det även i skolan, eleverna går inte alltid till skolan för att de är intresserade av ämnet utan ofta för att det är så roligt med kompisarna och känner av gemenskapen i klassen.
Även Lars Svedberg menar att det är ett starkt socialt motiv att få vara med och räknas in i en gemenskap, det är i de olika grupperna som vi söker glädje, förståelse och inte minst mening.16 Alla har vi detta behov för vem vill känna sig utanför?
2.3 Lev Vygotskij
Den ryske psykologen och pedagogen Lev Vygotskij(1896-1934) räknas som en av pedagogikhistoriens stora. Han var länge okänd i väst och förbjuden i öst. När väl hans skrifter blev uppmärksammade i USA fick de genast stort genomslag och kom att påverka beslutsfattare i skola och högskola.
Vygotskij ägnade sig speciellt åt undervisningens sociala organisation.17 Rent generellt så var det samarbetet mellan vuxna och barn som han såg som själva kärnan i undervisningsprocessen
Enligt 18Vygotskij så istället för ensidig aktivitet som riktas från den vuxne till barnet, så handlar det om ett samarbete där man påverkar varandra ett slags ömsesidig assistans, som var och en av parterna bidrar till utifrån sina egna förutsättningar och på sina egna premisser. Vygotskij hyste inga tvivel om att det var eleven som spelade huvudrollen i detta samarbete. Den vuxne, läraren utnyttjar å sin sida de möjligheter som ligger i den sociala situationen, och styr och vägleder elevens egna kognitiva processer för att främja dess vidare utveckling.
16 Lars Svedberg 2003 Gruppsykologi s 109 17 Ivar Bråten 1998 Vygotskij och pedagogiken s 23 18 Ivar Bråten 1998 Vygotskij och pedagogiken s 24
Vygotskij byggde i hög grad sina tankar på det konstaterande som 19Hegel hade ”att människa blir människa endast genom kontakt med andra och i ett socialt sammanhang i den historiska utvecklingen”. Han knöt även an till 20Émile Durkheim som menar att människors föreställningar och tankar har en social förankring. Vygotskij intresserade sig också av 21Jean Piagets teori om barns intellektuella utveckling.
Den pedagogiska konsekvensen av 22Vygotskijs teori är att lärare har stor betydelse som handledare av elever och studenters lärande. De måste först lyssna på eleverna och studenterna, observera dom och försöka förstå i vilken utvecklingsfas de befinner sig, så att de med lämpliga uppgifter och viss handledning kan hjälpa dem in i nästa utvecklingszon, den som ligger närmast den där de befinner sig var och en eller som grupp.
Vygotskijs pedagogik passar bra i vår tid eftersom han betonar det dialektiska samspelet mellan delaktighet i ett kollektiv och individens självstyrning. Detta samspel sker genom att lärare och handledare lägger upp aktiviteterna på ett sådant sätt att de utförs med gradvis mindre insats från den vuxne och motsvarande större insats från barnet/eleven själv.
19 Henry Egidius 2002 Pedagogik för 2000-talet s 28 20 Henry Egidius 2002 Pedagogik för 2000-talet s 73 21 Henry Egidius 2002 Pedagogik för 2000-talet s 94 22 Henry Egidius 2002 Pedagogik för 2000-talet s 84
3 Metod
När vi insåg att våra examensarbeten om före detta elever var till stor del lika beslöt vi oss för att göra arbetet tillsammans. Vi diskuterade om hur arbetet skulle genomföras. Skulle det bli kvantitativt eller kvalitativt. Vi var på det klara med vad vårt arbete skulle gå ut på och att vi skulle undersöka före detta elever på Hotell- och Restaurangprogrammet. Enligt Hartman23 står kvalitet för att man är intresserad av hur något är beskaffat alltså vilken natur eller vilka egenskaper något har. Vi var intresserade av vad eleverna tyckte om sin utbildning och vad de tog för väg när de klev in i yrkeslivet. Vi hoppades också på att få tips om och hur de ville förändra/förbättra utbildningen. Vår undersökning fick bli kvalitativ.
3.1 Enkät
Insamlingsmetoden vi tänkte använda oss av var enkät- och intervjumetod. Vi ville nå ut till alla elever som hade gått i klass HR 98 i Kalmar och HR01 i Kristinehamn samt att ställa samma frågor till dem. Vi är båda heltidsarbetande yrkeslärare med familjer och ansåg att tiden inte räckte för att använda båda metoderna därför uteslöt vi intervjuerna och använde oss av enkäter24. Enkätmetoden menar Ejvegård passar bäst när vanligt folk skall utfrågas och då det gäller att få fram attityder, smak och åsikter.25 Det är också ett mindre tidskrävande sätt
att samla in material på än intervjun.
3.1.1 Enkätens utformning
När vi gjorde vår enkät så tänkte vi på att öka läsbarheten26 genom att sätta linjer mellan de olika frågorna så att de avgränsas och formuläret blir på så sätt mera lättläst. Vi ville också begränsa antalet frågor till 16st i formuläret för att göra det intressant och lättöverskådligt. Vi skickade även med ett följebrev27 som talade om varför vi gjorde enkäten och varför vi tyckte att det var viktigt att få deras svar, för att öka svarsfrekvensen så skrev vi att vi bjuder på lunch nästa gång när de besöker restaurangskolan (i skrivande stund har 6 personer ätit
23 Vetenskapligt Tänkande Jan Hartman 24 Bil 1
25 Rolf Ejvegård Vetenskaplig metod 26 Göran Ejlertsson enkäten i praktiken 1996 27 Se bilaga.1
lunch i Kristinehamn). I början av följebrevet skrev vi även deras namn (Hej Stina) för att öka personligheten och förhoppningsvis svarsfrekvensen.
Vi var också medvetna om att vi hade en del öppna frågor som kanske skulle inverka på svarsfrekvensen de la vi sist i enkäten och vi satte de enkla frågorna med kryssalternativ i början. För om man lagt ner tid på att besvara övriga frågor28, så kastar man inte gärna hela formuläret för att man har tveksamheter inför några frågor på slutet.
3.2 Urval
Vi har valt att göra en kvalitativ29 undersökning på elever som tagit studenten och avslutat sina studier på hotell och restaurangprogrammet. Undersökningen skall ge oss en inblick i vad eleverna arbetar med efter sin utbildning samt ge oss en uppfattning om vad de tyckte om sina 3 utbildningsår, och även om de tycker att de har fått med sig något av betydelse såväl teoretiskt som praktiskt.
Vi valde en klass från Kristinehamn som hade gått ut för 1 år sedan och en klass från Kalmar som hade gått ut för 4 år sedan, vi tyckte att detta var lämpligast därför att vi bägge jobbar som karaktärsämneslärare på respektive skolor och att vi även skulle få lite perspektiv på om det var någon skillnad på svaren ju äldre eleverna blev.
3.3 Genomförande
Innan vi skickade ut enkäten så testade vi den först på Tommys son som är 22 år och ungefär i den åldern som vissa av eleverna, han påpekade att det var en del frågor som det var mycket att skriva på som var jobbiga, vi gjorde lite justeringar. Vi visade även för lärarkolleger i Kristinehamn som fick komma med synpunkter. Sist så testade vi igen på Tommys andra son som är 19 år han tyckte det var ok men fortfarande jobbiga skrivfrågor i slutet.
När vi skickade ut våra enkäter så skickade vi även med ett adresserat frankerat svarskuvert så att det skulle vara lätt att returnera.
28 Göran Ejlertsson enkäten i praktiken 1996 s86 29 Jan Hartman vetenskapligt tänkande 2004
För att få rätt adresser till Kristinehamnseleverna så ringde vi runt efter klasslistan eftersom oftast så finns föräldrarna kvar på detta telefonnummer men ungdomarna har kanske flyttat, några adresser fick vi genom söksidan eniro på Internet och många hjälpte de lokala skattemyndigheterna oss med.
Eftersom vi skulle undersöka elever som hade lämnat skolan så tyckte vi att det var det bästa att göra enkäter. Svarsfrekvensen från Kristinehamn var 17 stycken utav 27 utskickade, det innebär i procent 63 % vilket vi anser vara en bra svarsfrekvens.
3.4 Tillförlitlighet
Av sammanlagt 44 utskickade frågeenkäter kom 26 svar oss tillhanda, 59 %. Från HR98, Jenny Nyströmsskolan i Kalmar var svarsfrekvensen lägst, trots att en påminnelse30 skickades till samtliga som inte svarat efter två veckor. Svaren man får är beroende av intresset hos dem som svarar, om de tycker undersökningen är viktig eller känner sympati för den som frågar, då anstränger de sig mera att svara riktigt och sanningsenligt.31 En anledning till det kan vara att ingen av oss känner eleverna eller arbetade som lärare när dessa elever gick sin utbildning. Arbetet kan ur statistisk synvinkel inte vara rättvisande och ligga till grund för hur det ser ut för elever som avslutat sin utbildning på Hotell- och Restaurangprogrammet. Tolkningen av procentsatsen blir lite missvisande då varje tillfrågad person besitter en stor andel procent. Före detta elever från Kalmar besitter 11 % var av den totala procentsatsen, elever från Kristinehamn besitter 4 % var. Om två av dessa svarat t.ex. nej på en av frågorna upplevs det som om det kan vara ganska många människor som har den åsikten. Således blir förändringarna statistiskt sett stora i enkäten om någon har svarat osäkert.
Rolf Ejvegård32 menar att det knappast är meningsfullt att bearbeta enkäter med färre än 40 tillfrågade på ett statistiskt och sofistikerad sätt. Han menar också att det är vanligt att studenter visar upp arbeten som inte för forskningen framåt utan syftet är mer att studenterna
30 Bil. 2
31 Ladberg Gunilla, Om människors utveckling 32 Vetenskaplig Metod 2003
skall lära sig hantverket och praktisera som forskare. Med bakgrund av detta ansåg vi att vi kunde slutföra vår kvantitativa undersökning.
4. Resultat
Är eleverna nöjda med sin utbildning och fick eleverna den grund att stå på för ett inträde i sitt yrkesverksamma liv efter gymnasiet. I resultatet tänker vi redovisa vad eleverna svarat på vår frågeenkät. Våra resultat kommer att redovisas fråga för fråga. Vi kommer även att dela upp frågorna så att vi på det viset ser om svaren skiljer sig åt från de olika skolorna samt de olika årgångarna.
4.1 Är eleverna nöjda med utbildningen?
På frågan om eleverna är nöjda med sin utbildning på Hotell- och Restaurangprogrammet visade det sig att av klass HR98 tyckte 78 % att de var ganska nöjda eller ställde sig lite likgiltiga till sin utbildning. 22 % av eleverna var mycket nöjda med sin utbildning. I kommentarerna kunde vi läsa att ”Lite mer praktik önskvärd”. ”Skulle vara bättre om Hotell-
och Restaurangprogrammet var ännu mer praktiskt inriktat, ta bort lite av kärnämnena så eleverna blir mer fokuserade på restaurangarbetet”. ”Det mesta man lärde sig var på praktiken”. Någon tyckte det hade varit mycket strul med lärare och att planeringen inte var
så bra då som den är idag.
Av klassen HR01 tyckte 59 % att de var ganska nöjda med sin utbildning. 18 % var mycket nöjda med sin utbildning medan däremot 12 % var missnöjda med sin utbildning. I kommentarerna från HR01. ”Jag trivdes enormt bra och är jättenöjd med allt jag lärt mig.”
”Det var synd att vi inte fick prova på kvällstid då och då, så att man kunde lära sig lite mer om viner och vinservering.” ”Trodde vi skulle få lära oss mer grunder och att facktermerna skulle komma tidigare än i 3: an.” ” Alldeles för många elever i ett litet kök, skulle nog lärt mig mer om vi var färre” ”Känner att vi kunnat lära oss mer om vissa saker . Fördjupat oss mer i våra inriktningar.” ” Alldeles för lite praktik. Borde ha minst 4 veckors praktik redan i 2: an. Lärarna hade brist på intresse kändes det som de borde arbeta utanför skolan inom restaurang”
Är du nöjd med din utbildning på Hotell- och Restaurangprogrammet 2 4 3 0 0 3 10 2 2 0 0 2 4 6 8 10 12 14 16
Mycket Nöjd Ganska Nöjd Varken nöjd eller missnöjd Missnöjd Mycket missnöjd HR98 HR01
4.2 Grunden till inträdet i yrkeslivet
Hotell- och Restaurangprogrammets syfte är att ge grundläggande kunskaper för arbete inom hotell- och restaurangverksamhet. Programmet syftar även till att ge en grund för ett fortsatt lärande i arbetslivet och för vidare studier33. 67 % av HR98-eleverna tyckte att de delvis kunnat tillgodose sig den grunden. 22 % tyckte att de helt och hållet fått den grund de behövde för att kliva in i arbetslivet medan 11 % ansåg sig inte alls ha fått den kunskap för att börja arbeta inom branschen.
Av HR01 tyckte 53 % att dom delvis fick en grund inför yrkeslivet medan 24 % tyckte att de hade fått den helt och hållet. 24 % tyckte att de inte hade fått den grund de behöver inför yrkeslivet. I kommentarerna ” Man kan inte riktigt jämföra skolan med verkliga arbetslivet.
Man fick en liten grund men det fanns mycket, mycket kvar at lära!” ” Kändes mycket ostadigt i början även nu. Lärde mig mer på de 10 veckors praktik vi hade än de 3 åren i skolan, tyvärr” ” Man blir ju aldrig fullärd” ”Efter 10 veckors praktik vet man vad man behöver träna på och lära sig mer av men då är ju skolan slut. Att ha praktik tidigare skulle vara bättre.” ”Ja, pga. min praktikplats i 3: an som jag fick tack vare hotell och
restauranglinjen. Lärde mig det mesta där av dessa 3 år. På praktikplatsen alltså” ”Man kan ju inte allt på en gång, man lär sig under tiden” ”Kan ju lite grund i servering, men det är bara det”
2.Känner du att utbildningen gav dig den grund du behövde för ditt inträde i yrkeslivet?
2 6 1 4 9 4 0 2 4 6 8 10 12 14 16
Ja helt Ja delvis Nej
HR98 HR01
4.3 Hur många arbetar idag inom branschen?
Av de elever som startade sin utbildning -98 är det 55 % som idag arbetar inom branschen. 33 % har valt att hoppa av en eller annan anledning. 11 % har fortsatt att studera på högskolan. Kommentarerna var ”Restaurangbranschen har blivit för tung och stressig för
mig”. ”Slutade p.g.a. taskiga arbetstider, lustig personal och dåligt betalt”.
Av HR01 arbetar idag 59 % av eleverna inom restaurangbranschen. 18 % jobbar i någon annan bransch (blomsterhandel, vården). 24 % är arbetslösa varav 1 person nyligen blivit arbetslös, men jobbade tidigare inom restaurangbranschen. I kommentarerna kan man läsa.
”Jag älskar att jobba inom denna bransch. Det är kul att jobba med människor. Det är också kul att man klättrar uppåt för varje dag” ”Säsongsjobbar i fjällen på vintern och kusten på sommaren”
3.Arbetar du idag inom restaurangbranchen? 5 3 1 10 3 4 0 2 4 6 8 10 12 14 16
Inom branchen Ej inom branchen Går annan utbildning Arbetslös HR98 HR01
4.4 Har någon eftergymnasial utbildning påbörjats?
Av de elever som slutade sin utbildning -01 och har tre års yrkeserfarenhet är det 22 % som valt att studera någon form av eftergymnasial utbildning. Antalet som valt att studera på högskola är 11 %. Studierna är sådana som: komplettering av gymnasiebetygen på komvux, Restauranghögskolan i Umeå, Restauranghögskolan i Vimmerby.
I HR01 så är det ingen som har påbörjat någon annan utbildning efter sin avslutade hotell och restaurangutbildning
4.Har du studerat någon eftergymnasial utbildning? 2 7 17 0 5 10 15 20 25 30 Ja Nej HR98 HR01
4.5 Är det viktigt att alla gymnasieelever får högskolekompetens efter
avslutad utbildning?
På denna fråga tyckte eleverna från HR98 att högskolekompetens är väldigt viktigt. Hela 89 % svarade ja, några kommentarer var ”Man vet inte riktigt helt säkert om men vill jobba inom
yrket när man är så ung”. ”Om man vill studera vidare ska det inte vara ett måste att läsa på komvux innan högskola eller annan utbildning”. Ingen svarade att de tyckte det var oviktigt
med högskolekompetens.
69 % av HR01 tycker att det är viktigt att få högskolekompetens, 12 % tycker inte att det är viktigt och 19 % har ingen åsikt om detta. Kommentarer som eleverna skrev var ”Vill man så
ska man kunna söka vidare” ”Man vet aldrig vad man vill göra senare i livet så det kan nog vara bra” ”En självklarhet. Alla vet inte vid 15 års ålder vad man vill göra resten av livet, man måste få ångra sig”
5.Tycker du det är viktigt att alla gymnasieelever får högskolekompetens efter avslutad utbildning? 8 1 12 2 3 0 5 10 15 20 25 Ja Nej Vet ej HR98 HR01
4.6 Hur länge har du arbetat inom branschen efter skolan?
Av de elever från HR98 som slutade år 2001 har 44 % arbetat hela tiden inom branschen. Kommentarer ”Började direkt efter gymnasiet som praktikant, därefter timanställd till år
2003, därefter fast anställning”.
33 % av eleverna har arbetat något kortare tid – 2-3år. Kommentarer ”Är mammaledig just
nu”. 22 % har inte kommit in i branschen eller valt andra vägar och arbetat 0-1år.
Kommentarer ”Jobbade nästan ett år på ett ställe, har varit arbetslös också, går nu
utbildning”. ”Jag har inte jobbat inom Hotell och Restaurang”.
Av förklariga skäl så har HR01 inte hunnit med att jobba så länge inom branschen 94 % har jobbat mindre än 1 år. 0,6 % eller 1 person har 3-5 år inom yrket för att han jobbade innan han började skolan
6.Hur länge har du, efter gymnasiet, arbetat inom branchen? 2 3 4 16 1 0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 0-1 År 2-3 År 3-5 År HR98 HR01
4.7 Vilken var den viktigaste kursen?
Här blev svaret inte helt överraskande från HR98 att 67 % tyckte kökskurserna var viktigast i deras utbildning med kommentarerna ”Det är på de kurserna man lär sig hur ett kök
fungerar, lär sig grunderna och övrig matlagning”. ”Kallkökskursen eftersom jag ville jobba inom den kategorin”. Varmkök, det är där man lär sig grunderna till yrket”. ”Jag har haft ganska eller väldigt mycket nytta av specialkoster som gluten, laktos o.s.v. Men viktigast är ju den praktiska biten i köket”.
22 % tyckte att hygienkursen var viktigast med kommentarer som ”Med tanke på att allt
sådant kollas upp på restauranger väldigt noga nu för tiden, bra att kunna även hemma”. ”Det är viktigt med rätt skötsel och hantering när man jobbar med mat”. Näringslära och
Engelska var också kurser som eleverna tyckte var viktiga.
De flesta eleverna ur HR01 tycker att de praktiska kurserna kök och servering är de viktigaste de som har inriktning kök ser även näringsläran som viktig och de som har inriktning servering ser barteknik och vinkunskap som viktiga för sin utbildning. Kommentarer ”Synd
att vi inte hade vinkunskap alla åren”. ”Jag har haft stor nytta av kursen näringslära.” ”Alla kurser behövs synd bara att de inte gjordes intressantare så att man fick inse se sambandet mellan dem och matlagningen, nu skulle jag vilja gå vissa kurser igen.” ”Näringsläran, för
att jag fick lära mig om alla näringsämnen och det tycker jag är en stor och viktig del i restaurangbranschen.” ”Servering, eftersom det var det jag ville lära mig och det är ett praktiskt ämne som inte bara går att läsa sig till.”
7.Vilken, tycker du, var den viktigaste kursen på Hotell- och Restaurangprogrammet?
1 1 2 6 3 1 6 3 1 1 1 0 2 4 6 8 10 12 14
Engelska Näringslära Hygien Kökskurserna Servering Vinkunskap Barteknik Alla kurserna HR98 HR01
4.8 Vilken var den roligaste kursen?
Här svarade HR98 till karaktärsämneslärarnas glädje att kökskurserna hade varit de roligaste kurserna. 78 % ansåg att de var roligast och kommenterade så här ”Kallkök, jätteskoj att
jobba med förrätter och desserter dessutom hade vi en jättebra lärare”. ”Kökskurserna – tror att praktiska ämnen skapar bättre sammanhållning i klassen”. ”Specialkost för restaurangkök var något som jag tyckte om och det var intressant och dessutom viktigt att lära sig”.
22 % tyckte dryckeskursen var roligast med motiveringen ”Vår lärare gjorde så att
måndagsmorgonen bara flög iväg”. ”Vi hade en engagerad lärare som var bra på att undervisa, fick lära oss mycket viktig information om drycker på olika sätt”.
De flesta i HR01 59 % tycker att de praktiska kurserna inne på skolan var de roligaste. Kommentarer ”Servering eftersom jag tycker om att servera”. ”Alla de kurser vi hade
oss mest på de här tre åren. Där fick man lära sig hur det var i det verkliga arbetslivet och ta mer ansvar vilket var svårt i skolan pga. De stora grupper som vi var”. ”Serveringslektionerna var nog roligast, alla var så nervösa och pirriga när man visste att det skulle komma en del folk, det var spännande”. ”Dietik och dietmatlagning, för att jag tycker att det är väldigt intressant att läsa om kost och sånt”. ”När vi fick praktisera i 10 veckor på den inriktningen som vi hade valt, lärde mig enormt mycket som jag inte hade en aning om innan”.
8.Vilken, tycker du, var den roligaste kursen på Hotell- och Restaurangprogrammet?
7 2 10 2 1 4 0 2 4 6 8 10 12 14 16 18
Kökskurserna Drycker Ansvarsfull Alkoholhantering Praktik ute HR98 HR01
4.9 Vilken var den jobbigaste/svåraste kursen?
Eleverna från HR98 pekade inte på något specifikt ämne men 78 % ansåg att teoretiska kärnämnen som Näringslära, Matematik och Naturkunskap hade varit jobbiga eller svåra kurser. ”Näringslära – mycket läsa och sånt som man nästan inte har någon nytta av. Beror
ju mycket på vart man jobbar senare”. ”Näringslära – det är så himla mycket man ska kunna i det ämnet. Givetvis är det viktigt men jag hade velat att det fanns mer tid”. ”Naturkunskap – jag hade lite svårt för det därför blev det tråkigt”. ”Om något får det bli åk 1 i varmköket.
Man var en liten gröngöling och nästan allt var helt nytt”. ”Matematik – på grund av att jag har svårt för det”.
Även eleverna från HR01 hade lite utspridda ämnen, men näringsläran var det flera 21 % som upplevde jobbig eller svår. 57 % av eleverna tyckte att de teoretiska ämnena var jobbiga/svåra. Kommentarer ”Hotellkunskap det var mycket teori som var ointressant. Det
som man intresserar sig av brukar vara lätt”. ”Jag tyckte inte någon kurs var speciellt svår. Men alla kurser var väl lite motiga ibland”. ”Näringslära jag var inte så intresserad av det”. ”Näringskunskap det var mycket svåra ord och mycket att hålla reda på. Har haft mycket nytta av den efter gymnasiet”. ”Ansvarsfull alkoholhantering okey om man ska bli bartender, men man kan inte kräva att man ska kunna olika druvsorter och vilka viner som är populära”.
9.Vilken, tycker du, var den jobbigaste/svåraste kursen på Hotell- och Restaurangprogrammet?
3 2 2 1 1 2 1 3 1 1 1 1 1 3 0 1 2 3 4 5 6 7 Storkök
Projektarbete Näringslära MatematikNaturkunskap Praktiken
Varmkök åk 1Hotellkunskap
Ansvarsfull alkoholhanering
Gastronomi
Arbetsätt och lärande
Ingen HR98 HR01
4.10 Vilket program skulle du välja idag?
Här skulle 44 % av eleverna från HR98 välja Hotell- och Restaurangprogrammet igen. Kommentarerna var att det är bra med en yrkesutbildning. Av de elever som skulle välja en annan utbildning blev kommentarerna som var få ”Skulle inte välja samma. Bättre jobba och
tjäna pengar. Jordbruksutbildning skulle det nog bli”. ”Vet inte riktigt, har nog inte bestämt mig än idag”.
Av HR01 eleverna skulle 47 % välja att gå hotell och restaurangprogrammet igen. Kommentarer ”Jag känner ej att mina 3 år på hotell och restaurang varit någon flopp, så jag
skulle göra samma sak igen och göra det snäppet bättre”, ”Hotell och restaurang på annan ort”. Natur el något liknande pga. Att det är lättare att börja på universitet senare”. ”Samhäll som ger en bred möjlighet efter gymnasiet”.
10.Om du idag fick chansen att läsa 3-årig gymnasieskola igen vad skulle du då välja?
1 4 1 1 1 1 8 1 2 1 2 2 1 0 2 4 6 8 10 12 14 Veterinärutbildning HR
Jordbruk Vet ej Natur Handels Li Bageri Bygg
Florist/trädgårdOmvårdnadsprog
Samhäll HR98 HR01
4.11 Vad skulle du vilja ändra i utbildningen på Hotell- och
Restaurangprogrammet?
Här fick eleverna se tillbaka och tycka till fritt om vad de ville förändra i sin utbildning. Av HR98:s enkät gick att läsa att 78 % ville ha mer timmar till praktiska kökstimmar antingen på APU:n eller i skolköket. Motiveringarna var ”Mer tid i skolrestaurangen. Vi fick stressa
oss igenom vissa dagar så man lärde sig inte helheten”. ”Mer praktik. Vi hade det inte bra men idag tycker jag att eleverna har det betydligt bättre”. Mer praktik och mindre teori. Man lär sig mer ute på praktikplatserna”. ”Kanske ha mindre kärnämnen och mer karaktärsämnen”. ”Få mer tid i skolköket och kunna prova på mera”.
11 % tyckte att engelskan skulle inrikta sig mer mot restaurangtermer. 11 % ville inte ändra på något utan tyckte det var en bra utbildning.
De flesta av HR01 40 % tyckte att det behövdes mera praktik ute på restaurang och då även tidigare i utbildningen. Kommentarer var ”Praktik redan i ettan så man inte får en chock i
trean och inser att inte allt är som i skolan”. ”Mycket mera svåra utmaningar. Mera à la carte från första början. Mera praktik”. ”Lärarna måste bli tuffare, inget daltande, mer läxor”. ”Mera grunder”. ”Sålla bort alla som inte är intresserade, låt de som vill få sin chans att lära sig”. ”Mera studiebesök”. ”Mindre grupper, mer ansvar”. ”Mer engagerade lärare”. ”Att de var lite strängare med prov, läxor mer bageri/konditori och ett större kök”.
11.När du nu ser tillbaka på skoltiden, vad skulle du vilja ändra i utbildningen på Hotell- och Restaurangprogrammet? 1 4 1 3 1 2 7 2 3 2 1 1 1 0 2 4 6 8 10 12
Inget Bra utbildningMer tid VK KKBättre praktikplatser
Mer praktik Engelskan
Strängare lärareMer elevansvar
Mer engagerade lärare
Mera grunder
Sålla bort ointresserade
Inriktning mot kök/serv i åk 2 HR98 HR01
4.12 Om du fick ge några råd till eleverna som går Hotell- och
Restaurangprogrammet just nu.
Några år efter avslutad utbildning inser eleverna i HR98 att tiden är det bästa råd som går att ge. 56 % tycker att eleverna skall ta vara på APU – tiden, kommentarer ”Den är oftast guld
33 % tyckte att eleverna skall ta vara på tiden i skolan med motiveringarna ”Ta till er så
mycket ni kan i köket, det är viktigt ute i arbetslivet”. ”Verkligen satsa på utbildningen, ta vara på tiden och ta åt er all kunskap ni kan, jobba extra för att få ännu mer kunskap”.
I HR01 så tyckte 65 % att man ska ta vara på skoltiden med kommentarerna ”För att
verkligen få ut något, bara va i skolan och göra sitt bästa. Annars tror jag inte man får med sig någon vettig kunskap”. ”Försöka ta egna initiativ”. ”Att utnyttja tiden i skolan till att verkligen lära sig så mycket man kan och ha roligt”. ”Jobba mycket med gästerna, gå gärna fram till gästerna några gånger för mycket än för lite”. ”Fråga mycket”. ”att ha bra närvaro och göra det man ska, kämpa på för det lönar sig i längden”. ”försök att lära er så mycket ni kan och fråga om ni inte förstår/kan. Er lärares jobb är att svara och hjälpa er. Inte lika roligt att fråga en köksmästare om något och få en utskällning ner till tårna. För att ni inte vet/kan hur man gör något”.
12.Vilka råd skulle du ge till de elever som går utbildningen just nu?
5 1 3 2 11 3 1 1 0 2 4 6 8 10 12 14 16
Ta vara på praktiken Vet ej Ta vara på skoltiden Fråga mkt Börja med projarb i tid Ta egna initiativ HR98 HR01
4.13 Vilka tips eller idéer skulle ni ge lärarna på Hotell- och
Restaurangprogrammet?
Här var svaren från HR98 olika några av tipsen och idéerna var ”Var nytänkande och ha
fräscha rätter, lär ut snygga tallriksupplägg”. ”Var förstående mot eleverna. Alla har inte lika lätt för att lära men man ska känna att man har chans till det om man vill”. ”Var inte så
j…a allvarliga jämt”. ”Ni skall vara glada, positiva och en god inspirationskälla samt en god förebild”.
Svaren från HR01 visade en större stapel på att de tyckte att vi skulle vara strängare det var 31 % som tyckte detta, en del tips som kom fram var ”Det är bara och ha tålamod”. ”Försök att
inte pressa eleverna för hårt, då blir allt så mycket jobbigare för dom”. ”att va lite strängare, lite mera prov och läxor så att man lär sig mer”. ”att åka ut på besök eller vara med i andra restauranger, för att få nya idéer och inspiration”. ”att ha ett mycket större engagemang, verkligen vilja göra eleverna till bra kockar resp. servitör-tris. Helst jobba i någon restaurang så dom blir påminda om hur det är, kändes som lärarna var lite trötta på det när jag gick där”. ”större menyer”. ”fördjupa kurserna, mera ansvar på eleverna”. ”lär eleverna mera grunder, bry er om de som vill istället för att ”ödsla” tid på de som inte bryr sig”. ”att låta eleverna pröva sig fram själva. Då lär man sig mer”. ”anpassa utbildningen efter verkligheten”. ”vara glada och trevliga men ändå vara lite mera strikta, snåla inte med att tala om att någon har varit duktig, då får eleverna självförtroende och det är väldigt bra”. ”var tuff men rättvis”. ”mera praktiska saker”. ”bli mer hårda, intressantare undervisningar hitta på mer saker som exempelvis studiebesök lite överallt”.
13.Vilka tips/idéer skulle du vilja ge till lärarna på Hotell- och Restaurangprogrammet?
1 2 2 1 2 1 1 3 5 1 1 2 1 1 0 1 2 3 4 5 6
Var inte så allvarliga
Mycket praktiska övningarFörståelse till olika nivåer Vet ej
Nytänkande, inspererande Mer studiebesök
Strängare men rättvis Mer prov
Större engagemeng
Variation på Teori/Praktik
Mer grunderStörre menyer HR98 HR01
4.14 Det mest positiva minnet du har från dina 3år på Hotell- och
Restaurangprogrammet.
Det eleverna från HR98 minns som mest positivt från utbildningen var tiden som de var i skolköken samt klassen och klasskompisarna. 56 % tyckte att tiden i skolköket var det positivaste minnet med kommentarer som ”Den tiden man var i skolköket, sammanhållningen
mellan arbetslagen”. ”Kallköksperioden”. ”Vi hade förbannat roligt i köket på kvällarna”.
Därefter tyckte 33 % av eleverna att klassen och klasskompisarna var det minnet de tar med sig. ”En bra sammanhållning i klassen”. ”Klasskamraterna och det tredje och sista året”. 11 % tyckte att APU:n var det mest positiva.
HR01 tyckte att det mest positiva man minns av de här 3 åren är klassen 37 % och lika många minns även praktiken som mycket positiv 37 % kommentarer som var ”sammanhållningen
och va roligt vi hade när vi jobbade tillsammans i restaurangskolan”. ”praktiken och studenten”. ”när vi åkte på studieresor”. ”att vi hela tiden hade så himla kul, vare sig det var på svenskan eller i disken i köket, trevligt program”. ”trevliga och glada lärare och vissa stunder mycket bra sammanhållning och glada skratt i klassen”. ”projektarbetet”. ”när vi bjöd alla föräldrar på mat en vardagkväll, då fick vi visa vad vi lärt oss”.
14.Vilket är det mest positiva du minns av dina 3 år på Hotell- och Restaurangprogrammet?
5 1 3 1 1 6 6 1 1 2 1 1 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Tiden i skolköken Vet ej
Klassen och Klasskompisarna
Praktiken Vissa lärare
Projektarbetet Studenten Studieresor Föraldrarmiddag HR98 HR01
4.15 Vad anser du om lärarnas kompetens?
22 % av eleverna från HR98 tyckte att lärarna de haft hade varit bra. 56 % tyckte att lärarna hade varit ojämna med motiveringar som ”Sista året var de kanonbra, men första – helt
dåligt”. ”Vissa var bra, andra mindre bra”. Väldigt dåligt när det gäller kökslärare de två första åren, gav dåliga kunskaper. Sista året var det bra varmkökslärare. Andra lärare i yrkesämnen var i allmänhet rätt bra”. ”Lite för gammalt tankesätt. Tror att det skulle vara bra för lärarna at få förnya sig lite. Utbildning i det moderna köket om man säger så”.
22 % tyckte att lärarna hade yrkeskunnandet men pedagogiken saknades. ”Många duktiga
lärare som kan sin sak men är inte så bra på att lära ut på ett bra sätt, då är det många elever som tycker det blir svårt och tråkigt och på så sätt lär man sig mindre”. Även om man ska lära sig alla grunder ordentligt så måste man även kunna lära ut nymodigheterna”.
I HR01 tyckte 65 % av eleverna att lärarna hade bra kompetens. 24 % tyckte att de var ojämna och 12 % tyckte att de hade bra kompetens i köket men hade svårt att lära ut. Kommentarer
”lärarna var jättebra”. ”jag anser att alla lärare är jätteduktiga på att lära ut saker och att alla är trevliga och snälla, alla har sin speciella grej som dom är bra på”. ”helt ok”. ”kan bli bättre, man måste komma med nya grejer. Men överlag så var våra lärare så duktiga ändå, lärde oss mycket grunder”. ”engagemang är det enda som fattas, jag betvivlar inte att dom kan sina saker men mycket mer visat intresse skulle allt behövas”. ”godkänt”. ”de var bra men ge eleverna lite mer ansvar i restaurangen och i köket, ni hjälper till alldeles för mycket, låt dom sitta i skiten en dag så de får se lite hur det är i verkligheten”. ”tror att de kan men inte hade någon motivation för att lära oss saker, borde förnya sig lite, kolla nya trender och recept”. ”den är bra, fast de kunde vara mer stränga”. ”kompetensen hos lärarna anser jag bra. Det är klart att det finns saker som de hade kunnat göra bättre i vissa situationer, men så är det i princip överallt”. ”bra men som sagt var gärna lite strängare, dalta inte, man blir bara ännu slöare som elev då”.
15.Vad anser du om lärarnas kompetens? 5 2 2 4 2 11 0 2 4 6 8 10 12 14
Ojämna, kan bli bättre Duktiga i kök svårt att lära ut Bra HR98 HR01
4.16 En resumé över dina tre år på Hotell- och Restaurangprogrammet.
Som sista fråga på vår enkät ville vi att eleverna skulle sammanfatta sina tre år påHotell- och Restaurangprogrammet. Där svarade 78 % av HR98 att utbildningen hade varit intressant, lärorik och bra med motiveringarna ”Som trivsamma och lärorika”. ”Det var en
lärorik tid som jag ser som positivt. Jag ångrar inte att jag gick där”. ”En rolig och lärorik period i livet, fick grundläggande kunskaper om restaurang och köksarbete. Ganska varierad utbildning”. ”Både bra och dålig men mycket intressant och lärorik”. ”Jättebra”. ”Intressant och lärorik.. men det känns som om man skulle vilja lära sig ännu mer. Men i helhet är det en väldigt bra utbildning. Själv känns det som om dessa tre år, med tanke på all praktik, fått mig att vilja göra något annat. Nu efter snart fem år vill jag fortfarande inte sätta min fot i ett restaurangkök”.
11 % tyckte helt enkelt att det var roligare att ha gått en praktiskt program och 11 % gav både ris och ros med motiveringen att ”Man skulle vilja lära sig mer”.
I HR01 så tyckte 82 % av eleverna det har varit en bra, lärorik och intressant utbildning. Kommentarer ”lärorika, kämpiga helt ok”. ” lärorikt, kul, trivdes väldigt bra under mina 3
%”. ”roliga man lärde sig grunden och lite därtill”. ”roligt har fått vänner för livet genom den här klassen”. ”bra jag har utvecklats till den jag ville bli, en bra grund för framtiden. Har hela tiden jobbat inom detta sen jag slutade skolan och jag stormtrivs med arbetet och livet, passar mig perfekt”. ”underbara den bästa utbildningen jag kunnat välja, men kan alltid lära sig mer”. ”bra, stundtals, dålig sammanhållning, lärde mig inte så mycket”. ”roliga, lekfulla och spralliga perioder. Ibland kom man till uppförsbackarna, men tog sig upp ändå. Absolut en bra grund som man kunde ta med sig ut i arbetslivet och bygga på ännu mer”. ”tyvärr som sagt, så har jag lärt mig betydligt mer sen jag kom ut i arbetslivet för ca 1 år sedan än på de här 3 åren. Känner ofta att jag saknar viktiga grunder och inte kan självklara saker, tänker på hur mycket bättre jag skulle kunna varit om jag lärt mig lika mycket på de tre åren som nu”.
16.Hur skulle du, kortfattat, sammanfatta dina tre år på Hotell- och Restaurangprogrammet?
1 7 1 14 1 1 0 5 10 15 20 25
Roligare på en praktisk linje Bra, Intressant, Lärorikt Velat ha mer kökskunskap Dålig sammanhållning Saknar viktiga grunder HR98 HR01
5. Diskussion
I diskussionen har vi valt att analysera elevernas svar på frågeenkäten och knyta samman frågorna till litteraturen. Vi analyserar var sin årgång för att i den avslutande diskussionen få svar på om det är någon skillnad i tankesättet på de olika årgångarna. Vi ska fokusera på de tre huvudfrågorna som vi har ställt oss.
• Tycker eleverna att de har fått en relevant utbildning förhållande till sitt yrkesval. • Behöver vi lärare ändra vår undervisning i framtiden
• Arbetar eleverna med det som de har utbildning för
5.1 Diskussion HR98
5.1.1 Tycker eleverna att de har fått en relevant utbildning förhållande till sitt yrkesval.
Hotell- och Restaurangprogrammets syfte är att ge grundläggande kunskaper för arbete inom hotell- och restaurangverksamhet. Programmet syftar även till att ge en grund för ett fortsatt lärande i arbetslivet och för vidare studier34.
Det flesta elever som gick på Jenny Nyströmsskolan var nöjda med sin utbildning och tyckte att de fått en ganska bra grund att stå på för att gå ut i yrkeslivet. Många elever tyckte att de hade lärt sig mer på APU:n än i skolan vilket kan tyda på bra praktikplatser och bra handledare som får eleven att smälta in i gemenskapen och känna sig behövd och därmed växa med sin uppgift. Vilken praktikplats eleven väljer spelar stor roll då kvalitén på handledare och företag kan skilja betydligt från stad till stad. Skolverket har i ett PM arbetat fram några tankeskisser och idéer där man kan läsa att kvalitén på den arbetsplatsförlagda utbildningen är svår att garantera genom centrala direktiv. Genom nära samarbete mellan utbildningssamordnare och branschen i de lokala programråden bör utbildningsmålen diskuteras och konkretiseras. En viktig del i detta arbete är genomförandet av en kontinuerlig
handledarutbildning35. De som var mindre nöjda med sin utbildning motiverade det med att det helt och hållet var deras eget ointresse för skolan och programmet.
De kurser eleverna tyckte var svårast/jobbigast hamnade nästan uteslutande kärnämneskurser och omvänt så tyckte eleverna att de roligaste kurserna var de praktiska kökskurserna. Av vår egen erfarenhet kan vi säga att elever som söker Hotell- och Restaurangprogrammet oftast tycker det är mer roligt att arbeta praktiskt än teoretisk. Att de praktiska kökskurserna var det eleverna tyckte bäst om glädjer oss alla som undervisar i skolköken. Men för att skapa ett intresse för alla elever och goda förutsättningar för en kärnkaraktärsämnesintegration måste skolorna ta fram programriktad litteratur inom de kärnämnen där det anses möjligt. Sveriges skolminister Ibraim Baylan egna ord den 8 februari i Sundsvall angående integrerande av kärnämnen på yrkesförberedande program.
Samverkan mellan kärnämnen och karaktärsämnen måste bli bättre. Behovet av olika kunskaper för yrkesutövande kan göras tydligare för eleverna. Något som i sin tur kan öka motivationen för studier i kärnämneskurserna. På fordonsprogrammet i Fredrika Bremergymnasiet i Haninge innehöll A-kursen i matematik bland annat beräkningar av cylindervolymer och mängden CO-halt. Resultatet blev att alla elever fick godkänt på kursen. Ett sådant förhållningssätt ställer krav på samverkan och utvecklade arbetsformer mellan lärare i karaktärsämnen och kärnämnen, men det ställer också krav på staten att ha kursplaner som utgår från dagens verklighet. Skolverket har därför med anledning av gymnasiepropositionen ett uppdrag att se över kursplanerna och en viktig del av uppdraget är att se till att kärnämnena anpassas till den aktuella studievägen.36
Eleverna var mycket positiva till att alla ska få en högskolekompetens efter avslutad utbildning vilket måste tyda på att eleverna anser kärnämnen är en viktig del i utbildningen.
35www.skolverkat.se Program-PM för Hotell- och Restaurangprogrammet 36www.regeringen.se /
5.1.2 Behöver vi lärare ändra vår undervisning i framtiden?
Vi som lärare ansvarar för vår egen kompetensutveckling och skall använda vårt yrkeskunnande till att höja kvaliteten i skolan när vi bedriver lektioner. Vi skall utifrån vår undervisning i skolan och genom vår professionalism forma ”anställningsbara produkter” i samhället. Så kan vi tolka lärarens yrkesetik i Lärarens Handbok37.
Eleverna i HR98 ansåg att lärarna hade varit ojämna och ville ha lite mer av nytänkande lärare med fräscha idéer. Att eleven upplever läraren som gammalmodig kan till stor del bero på att läraren inte tagit tillvara på sin egen kompetensutveckling. En del av att utveckla det pedagogiska ledarskapet ligger i lärarens personliga kontext. Några lärarstuderande formulerade följande kriterier för ett bra pedagogiskt ledarskap38.
- Reflekterar över sitt eget sätt att tänka och handla.
- Är ansvarstagande och känner engagemang för sina uppgifter. - Vill lära nytt och utvecklas.
- Tror på sin egen förmåga att klara sina nuvarande såväl som framtida uppgifter. Vi anser att lärare som undervisar på Hotell- och Restaurangprogrammet bör få tid till egen kompetensutveckling för att kunna bedriva god undervisning. Det kan innebära t.ex. att läraren är ute på egen praktik en vecka en gång per termin på någon restaurang eller hotell för att hålla sig ajour med nya trender och få nya matlagningsinfluenser. Lärarna bör också få tid till att besöka praktikplatserna och tillsammans med sina elever vara med i produktionen och på det sättet visa eleven sitt yrkeskunnande utanför skolans salar.
Eleverna tyckte också att lärarna var skickliga och kunniga branschyrkesmänniskor men att de hade svårt att lära ut. Vi tolkar det med att det finns många yrkeslärare som är anställda utan behörighet och där skolledningen nöjer sig med det, eller kanske med att lärarna skall ha läst någon enstaka pedagogisk kurs för att på det sättet inneha en lokal behörighet. Regeringen har givit klartecken för en ny säl utbildning (säl3, 60p), som startar hösten 2005. 1000 nya utbildningsplatser, fördelat på åtta högskolor i landet, för yrkeslärare med syftet att öka andelen behöriga lärare samt att nyrekrytera lärare för undervisning i yrkesämnen. För att höja kompetensen på skolan och föra utvecklingen av det pedagogiska ledarskapet framåt anser vi att alla obehöriga lärare som skriver på ett anställningsbevis också skriver på en klausul som
37 Lärarförbundet. 2002
innebär att den tilltänkta läraren binder sig att inom en viss tid påbörjat den pedagogiska utbildningen.
5.1.3 Arbetar eleverna med det som de har utbildning för?
Av de elever från HR98 som sänt in sina svarsenkäter visade det sig att 56 % inte var verksamma inom sitt målyrke. Enligt Hotel och Restauranganställdas förbund blir bara en från varje klass kvar i branschen.39 Eleverna från HR98 som slutat i branschen ansåg att restaurangbranschen var för tung, stressig och att de blev för dåligt avlönade. Hotell och Restaurangfacket anser för att höja kompetensen inom branschen måste de få bättre villkor, högre löner, tryggare anställningar, skälig bemanning och en bra arbetsmiljö.40 HRF skriver också att det ska löna sig att satsa på ett jobb inom hotell och restaurangbranschen. Med anledning av detta beslöts det på Hotell och Restaurangfackets kongress 2005 att det ska tillsättas en arbetsgrupp vars uppgift blir att föreslå olika åtgärder som kan höja statusen i branschens yrken.
Svaren på frågan om vilket program eleverna skulle välja om de fick chansen att läsa på gymnasiet igen stämde bra överens med hur elevens situation såg ut idag. De som arbetade i branschen skulle mycket gärna läsa Hotell- och Restaurangprogrammet igen medan de som valt andra vägar också svarade med att de skulle ha valt helt andra program.
5.2 Diskussion HR01
5.2.1 Tycker eleverna att de har fått en relevant utbildning förhållande till sitt yrkesval?
Inför inträdet i yrkeslivet så tyckte 74 % att de helt eller delvis fick sin grund för detta i utbildningen, men man vill ju nå alla så hur ska man nå resterande 26 %, kanske genom mera praktik? För det var praktik som de flesta tyckte att de saknade eller behövde mera utav även om eleverna hade 10 veckors praktik i årskurs 3 så tyckte de att det var för lite och att det var för sent. Eleverna tyckte att praktik skulle genomföras tidigare redan i årskurs 1 och 2 för att få en uppfattning om hur det är i verkligheten, vad vi har upplevt som svårt med praktik i
39www.lo.se Rapporter. Hur står det till med yrkesutbildningarna i gymnasieskolorna. 40www.hrf.net Pressmeddelande 2005-05-22
början av utbildningen är att inte alla är mogna för det, och uteblir från praktikplatserna med följd av att det blir svårt att få praktikplatser senare.
Vi tycker att man kan utläsa ur enkäterna att huvuddelen av eleverna tycker sig att de har fått en relevant utbildning till sitt yrkesval även om inte alla är helt nöjda.
5.2.2 Behöver vi lärare ändra vår undervisning i framtiden?
Enligt vad våra elever tycker så vill de ha mera ansvar och inflytande41 det behöver vi bli bättre på. Vi behöver diskutera mera med eleverna för att på så sätt få dom mera delaktiga i utbildningen.
De flesta eleverna tyckte att lärarna har bra kompetens men en del tyckte att vi var ojämna i vår undervisning att vi behöver variera oss mera, speciellt på de teoretiska lektionerna, vi tror att vi ska ta mera hjälp av varandra karaktärsämneslärare och kärnämneslärare för att få mera variation i utbildningen och även på så sätt få mera infärgning av varandras ämnen, man kan vara duktig praktisk men kanske inte lika duktig teoretisk.
Det som förvånade oss var att det var flera elever som tyckte att vi skulle vara strängare och ha mera läxor och prov, någon skrev också att vi inte skulle dalta. Enligt Svedberg42 så fanns det olika strategier för att anpassa sig till gemenskapen en av dom var den personen som var besvärlig och bråkig och på alla sätt försöker att få uppmärksamhet, en sådan person syns väldigt väl i skolan och det gäller för läraren att i tid ta tag i den situationen och försöka att styra den i sådan riktning så att skolans elevvårdsteam tillsammans med läraren kan reda ut problemen, ju längre det dröjer eller om personen får för många chanser till bättring så upplevs nog detta som ”daltande”
5.2.3 Arbetar eleverna med det som de har utbildning för?
I HR01 så är det 10 av 17 som idag arbetar inom branschen, de flesta av dom praktiserade i sälen som då kan anses som bra praktikplatser enligt eleverna och det håller vi med om, bra praktikplatser är ett måste om eleverna ska ha kvar intresset för branschen.
41 lpf 94 s 13
Det som eleverna minns som mest positivt var klassen och sammanhållningen det är som både Gunilla Ladberg43 och Lars Svedberg44 skriver att vi människor har ett stort behov av gemenskap för att vi ska kunna fungera, gemenskapen blir en sammanhållande punkt i tillvaron som gör att vi fungerar på ett bättre sätt både i skolan och i yrkeslivet.
5.3 Slutdiskussion
När man jämför de två olika resultaten mellan HR98 och HR01 så ser man att det ser väldigt lika ut på många punkter, det som är intressant är de råd som de vill ge till de nuvarande eleverna på skolan är från bägge grupperna att de ska ta vara på skoltiden, det som skulle vara intressant att veta är om de själva anser att de tog till vara på skoltiden eller på ett eller annat sätt missade viktiga bitar i sin kunskapsinlärning.
Likaså tips och idéer till lärarna var lite olika HR01 tyckte att lärarna skulle vara strängare men HR98 tyckte att lärarna skulle ha mera nytänkande och komma med inspiration
Båda klasserna tyckte att det skulle vara mera praktik och det sammanfaller då med
45vygotskijs teorier om att det är samarbetet mellan vuxna och barn/elever som är kärnan i
undervisningsprocessen och det blir ett dialektiskt samspel mellan dem så att eleven gradvis gör en större insats än den vuxne.
När eleverna sammanfattar sina tre år på Hotell- och Restaurangprogrammet så är de väldigt lika i sina ord. Bra, intressant och lärorikt är de tre ord som många har skrivit oberoende av varandra.
Och även på första frågan har många svarat att de är nöjda med sin utbildning så sammantaget tycker vi att man kan utläsa att eleverna är nöjda med utbildningen. Det som var lite förvånande var att så få elever hade gått eller påbörjat någon högre utbildning trots en stor positivism av att ha högskolekompetens efter avslutad utbildning. Endast 4 % av de
43 Om människors utveckling Gunilla Ladberg 1995 44 Gruppsykologi Lars Svedberg 2003
tillfrågade eleverna hade börjat någon högskoleutbildning. Det kan vara en tillfällighet att så få ej har startat någon form av utbildning eller också är det så att regeringens46 50 % mål är högt satt. Även statistiskt47 sett visar det sig att det fler som tänker sig att börja en utbildning efter gymnasiet än vad undersökningen visar.
Att så många redan efter några år slutat inom branschen var inte någon nyhet. Fortsatt forskning önskas inom den frågan. Fortsatt forskning skulle också kunna vara att man följer upp ett antal avgående klasser för att se om resultaten som vi har fått fram är lika för varje år.
46 Prop.2001/02:15 47 www.scb.se/statistik
