SKOLKURATORERS HANDLINGSUTRYMME I
GRUNDSKOLANS LÄGRE ÅRSKURSER
ALEXANDRA GÓMEZ
KENNY NYHUS FADIL
Examensarbete i socialt arbete 15hp Malmö Universitet
Kurs SC163B Hälsa och Samhälle
SCHOOL COUNSELORS DISCRETION IN
PRIMARY SCHOOL
ALEXANDRA GÓMEZ
KENNY NYHUS FADIL
Alexandra Gómez och Kenny Nyhus Fadil. School counselors discretion in primary school. Degree project in Social Work 15/30 credits. Malmö University: Faculty of health and society, Department of social work, 2018
This study is of a qualitative nature and its purpose is to explore how school counselors in primary school experiences their discretion, and in what way they work to promote a beneficial social atmosphere in their respective schools. The research has been conducted by interviewing six school counselors that work at primary level schools, within different Swedish municipalities. We wanted to investigate what a few school counselors’ perspective were on how their duties are regulated and in what way they work preventively on their respective schools, in correspondence to what the Swedish education act (2010:800) states on student health, which is supposed to be primarily preventive and promotional.
The material gathered from the interviews was analyzed by using mainly Michael Lipsky’s (1969, 1980, 2010) theory of street-level bureaucracy, and his theoretical concept of discretion. The results that we found reveal that the preventive and promotional works the different school counselors implement are diverse. They experience having a great discretion, however simultaneously, that discretion is obstructed by several factors. In conclusion several of the interviewees expressed an endeavor to work more preventively and promotionally, but felt that it is challenging to succeed, in regards to that there are, for example, regularly immediate situations that need to be resolved.
Keywords: School counselors, School counselors’ role, School counselors discretion,
preventive work, Promotional work, Social atmosphere
SKOLKURATORERS HANDLINGSUTRYMME I
GRUNDSKOLANS LÄGRE ÅRSKURSER
ALEXANDRA GÓMEZ
KENNY NYHUS FADIL
Alexandra Gómez och Kenny Nyhus Fadil. Skolkuratorers handlingsutrymme i grundskolans lägre årskurser. Examensarbete i socialt arbete, 15/30 högskolepoäng. Malmö Universitet: Hälsa och Samhälle, Socionomprogrammet, 2018.
En kvalitativ studie om hur skolkuratorer i grundskolans lägre årskurser upplever sitt handlingsutrymme och hur deras arbete för att främja det sociala klimatet i skolan ser ut. Detta har undersökts genom sex intervjuer med skolkuratorer i svenska kommuner och som arbetar på låg- och mellanstadieskolor. Syftet med studien är att få skolkuratorernas perspektiv på hur deras arbetsuppgifter fastställs och hur det förebyggande och främjande arbetet ser ut på deras skolor i relation till vad skollagen (2010:800) uttrycker om att elevhälsoarbetet främst skall vara förebyggande och främjande. Materialet från dessa intervjuer analyserades med hjälp av främst Lipskys (1969, 1980, 2010) teori om gräsrotsbyråkrati och handlingsutrymme. Resultatet visar att skolkuratorernas förebyggande och främjande arbete ser olika ut, att de upplever sig ha stort handlingsutrymme men att handlingsutrymmet samtidigt begränsas av flertalet faktorer. I den avslutande diskussionen tas upp att många av de intervjuade skolkuratorerna uttrycker en strävan att arbeta mer främjande och förebyggande men att det är svårt att lyckas, eftersom det t ex ofta dyker upp akuta ärenden som måste lösas.
Nyckelord: Skolkuratorer, Skolkuratoratorers roll, Skolkuratorers handlingsutrymme,
Främjande arbete, Förebyggande arbete, Socialt klimat
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. Inledning sid 5
1.1 Syfte och Problemformulering sid 7
1.2 Frågeställning sid 7
1.3 Disposition sid 8
2. Tidigare forskning sid 9
2.1 Förebyggande arbete sid 9
2.2 Skolkuratorers arbetsuppgifter och handlingsutrymme sid 11
3. Teori sid 14
3.1 Gräsrotsbyråkrati sid 14
3.2 Handlingsutrymme sid 15
4. Metod sid 17
4.1 Urval: Deltagare i studien sid 17
4.2 Datainsamling: Intervjuer sid 18
4.3 Analys: Kvalitativ innehållsanalys sid 19
4.4 Etiska överväganden sid 20
5. Analys och resultat sid 22
5.1 Tema 1: Beskrivning av förebyggande och främjande arbete sid 23 5.1.1 Avsaknad av tydlig arbetsbeskrivning sid 23 5.1.2 Tolkning av förebyggande och främjande arbete sid 24 5.2 Tema 2: Beskrivning av arbetssituationen sid 25 5.2.1 Oändliga behov och akuta ärenden sid 26 5.2.2 Tillgänglig men inte tillräcklig sid 26
5.3 Tema 3: Handlingsutrymme sid 27
5.3.1 Behov av betydande handlingsutrymme sid 27 5.3.2 Faktorer som påverkar handlingsutrymmet sid 28
5.4 Sammanfattning analys och resultat sid 32
6. Diskussion sid 33
6.1 Resultatdiskussion sid 33
6.2 Metoddiskussion sid 34
6.3 Förslag på ytterligare forskning sid 34
Referenser sid 36 Bilaga sid 41
4
1. INLEDNING
“Var femte 15-åring känner sig ensam i skolan” (Skolverket 2017, s.2). Denna slutsats gör Skolverket (2017) utifrån vad OECD (2017) redovisar i Pisas enkätundersökning från 2015, som visar att elevers mående har försämrats sedan 2003. Samma undersökning visar att de elever som känner sig inkluderade också uppvisar bättre resultat i de tre kompetensområden PISA mäter: naturvetenskap, läsförståelse och matematik. Socialstyrelsen (2016) menar också att elevers hälsa och det psykosociala måendet påverkar hur eleven fungerar i det sociala klimatet på skolan, och att det även inverkar negativt på elevens lärande. Vidare säger Isaksson (2014, 2016) att forskningen både internationellt och ännu mer i Sverige vad gäller skolkuratorers arbete i Sverige kring det sociala arbetet i skolan är begränsad.
Kuratorns roll och utveckling, 1943 anställdes den första skolkuratorn vid Norra Latin i Stockholm och 1955 hade antalet ökat till 15 skolkuratorer i Sverige. På 1960-talet blev det mer populärt att anställa skolkuratorer som på den tiden skulle ta hand om de besvärliga barnen och skapa underlag för att placera dem i specialklasser eller specialskola. På den tiden såg man dessa elever som problembarn både inom skolan men också inom familjen vilket man inte gör idag (Wester 1996). Kuratorernas roll har också förändrats med tiden. Från början var det både att ta hand om problembarn vilket då var det elevvårdande arbetet men också att fungera som studie och yrkesvägledare. Dessa studie och yrkesvägledande arbetsuppgifter togs senare över av syo/syv professioner på 1960 och 1970 talet vilket gjorde att skolkuratorn kunde fokusera på det elevvårdande arbetet (Guvå 2009). Akademikerförbundet SSR (2015) rekommenderar en socionomexamen för skolkuratorer, då det idag finns krav på skolkuratorn att ha kompetens inom beteende- och samhällsvetenskap, som sociologi, juridik, psykologi och statsvetenskap samt socialt förändringsarbete och psykosocialt behandlingsarbete.
Skollagens utveckling från skolhälsovård till elevhälsa. Den nya skollagen (2010:800) som började gälla juli 2011 ersatte den tidigare skollagen från (1985:1100). Den stora skillnaden som denna studien tittar på är att i den gamla skollagen från 1985 där menar man främst med skolhälsa och då förebyggande skolhälsa den fysiska hälsan. I den nya skollagen (2010:800) förändrades skolhälsa till elevhälsan och då ändrades också vilka professioner rektorn i skolan var skyldig att tillgodose eleverna med. Även om det inte helt tydligt förklaras vad tillgång till kurator betyder så finns det ändå en skyldighet att det på skolan skall finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator.
I skollagen står det att för medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Samt att i de fall en elev har behov av specialpedagog skall detta behov tillgodoses (2010:800, 2 kap § 25). Socialstyrelsen
(2016) menar att professionerna inom elevhälsan behöver samverka och detta görs i
elevhälsoteam (hädanefter kallat EHT) där det är viktigt att rektorn leder detta arbetet. Detta
för att det är av stor betydelse att skolans personal har en gemensam bild av hur de skall
arbeta hälsofrämjande och förebyggande.
I Skollagen (2010:800) 2kap 25§ står följande två aspekter: “Elevhälsan ska främst vara
förebyggande och hälsofrämjande” och “För ... psykosociala insatser ska det finnas tillgång
till ... kurator”(2010:800, 2 kap § 25). Akademikerförbundet SSR (2015) skriver i sin policy
för skolkuratorer att denne skall ansvara för det psykosociala perspektivet och då vara
skolans kompetens i det sociala och psykosociala arbetet med eleverna på individ, grupp och
organisationsnivå. Att se elevens helhetsbild i skolan. Med det sociala klimatet i skolan avses här följande:
“Det sociala klimatet i lärmiljön skapas genom relationerna mellan lärare och elever och elever emellan. Kvalitet och kvantitet av kommunikation och samspel i lärmiljön påverkar elevers välbefinnande, motivation, självuppfattning och lärande”
(Allodi 2010, s.207; Allodi 2017, s.1).
Detta är från artikeln “Specialpedagogiska insatser genom det sociala klimatet i lärmiljön.” (Allodi 2017) som syns på skolverket. Med andra ord utgörs kärnan i det sociala klimatet av relationer och kommunikation elever och lärare emellan.
I likhet med vad Socialstyrelsen (2016) uttrycker, går främjandet av det sociala klimatet i skolan i linje med artikel 2, 3, 6 och 12 i Konventionen om barns rättigheter (Regeringskansliet 2006) (följaktligen kallad barnkonventionen). Särskilt artikel 2 som beskriver barns lika värde och att inte diskrimineras. Främjande av det sociala klimatet i skolan gynnar således barns livskvalite. Likaså återkommer delar av barnkonventionen (artikel 12) även i Skollagen.
“I all utbildning och annan verksamhet enligt denna lag som rör barn ska barnets bästa vara utgångspunkt. Med barn avses varje människa under 18 år. Barnets inställning ska så långt det är möjligt klarläggas. Barn ska ha möjlighet att fritt uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör honom eller henne. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad.”(2010:800, 1 kap § 10)
Förutom ökad livskvalité blir arbetet med att främja det sociala klimatet i skolan även en samhällsinvestering. Nilsson & Lundmark (2015) menar att “ett tämligen måttligt, livslångt, utanförskap kostar cirka 10 – 15 Mkr” (Nilsson & Lundmark 2015, s.11) kontra om man sätter in tidiga insatser för ett barn i skolan vilket skulle kunna kosta med olika specialpedagoger cirka 500 000 kr.
Skolverkets statistik från 2009 säger att det går 728 elever per heltidsanställd skolkurator. Enligt senaste Novus (2017) kartläggningen av skolkuratorer så uttrycker tre av fyra skolkuratorer att de har ansvar för över 500 elever samt att de inte hinner med det förebyggande arbetet som de skulle önska. I samma kartläggning svarar en av tre skolkuratorer med ansvar för över 500 elever att de inte känner att de lever upp till det som sägs i skollagen om att det skall finnas en tillgänglig skolkurator. Kartläggningen visar också att de kuratorer med ansvar för upp till 300 elever i större utsträckning hinner med det förebyggande arbetet i önskad utsträckning. Utifrån ovanstående kan man ställa frågor som belyser skolkuratorers handlingsutrymme och dess främjande och förebyggande elevhälsoarbete.
I denna studie riktar vi fokus kring just skolkuratorers handlingsutrymme att arbeta för att främja det sociala klimatet för elever. Detta inte bara eftersom det är ett arbete som främjar barns livskvalité, utan även eftersom det enligt Nilsson (2015) dessutom är en betydande samhällsinvestering. Allodi (2012) säger att skolans sociala klimat och miljö påverkar elevers psykiska hälsa och välbefinnande. Relationen mellan lärare och elever är också en viktig faktor för just god psykisk hälsa och att den stödjande relation som byggs i tidig ålder tycks kunna förebygga senare skolsvårigheter. “Förskolan, förskoleklass och de första åren i skolan är otroligt viktiga miljöer för barns utveckling och välbefinnande” (Allodi 2012). Med detta som bakgrund fokuserar denna studien på grundskolans lägre årskurser.
1.1 Syfte och problemformulering
Syftet med denna studie är att undersöka hur skolkuratorer upplever sitt handlingsutrymme att arbeta för att främja det sociala klimatet i skolan för elever i grundskolans lägre årskurser. 1.2 Frågeställningar
Utifrån syftet har följande frågeställning formulerats: - Hur upplever skolkuratorer sitt handlingsutrymme?
- Hur arbetar skolkuratorerna för att främja det sociala klimatet?
1.3 Disposition
Denna studien inleds med en bakgrund om skolkuratorns roll och framväxt samt att det kommer ny lagstiftning. Detta för att ge en bild av hur det historiskt har sett ut. I denna studien har vi intervjuat just skolkuratorer om deras arbete och hur de tolkar och arbetar efter nya skollagen förebyggande och främjande. Därefter följer ett avsnitt där vi tar upp tidigare forskning kring skolkuratorns roll i det förebyggande arbete bland elever i grundskolans lägre årskurser samt hur de uppfattar sitt handlingsutrymme och vad som påverkar handlingsutrymmet. Därefter kommer en presentation av teorin som denna studien använder sig av för att analysera det empiriska materialet då främst Lipsky (1969, 1980, 2010) och hans teori om gräsrotsbyråkrater. Detta avsnitt följs sedan av ett metodavsnitt som beskriver vilka som studeras, hur de studerats, hur informationen som getts analyserats och vilka etiska överväganden som har gjorts. Metodavsnittet följs av studiens analys och resultat i förhållande till teorin där frågeställningarna besvaras med hjälp av det empiriska material från våra intervjuer. Sist kommer ett diskussionsavsnitt där görs en sammanfattning och hur metoden fungerat och några fynd vi gjort i denna studien, samt förslag på fortsatt forskning.
2. TIDIGARE FORSKNING
Här nedan redogörs för tidigare forskning kring kuratorers förebyggande och främjande arbete för att skapa en trygg och trivsam miljö för elever i grundskolans lägre årskurser. Inledningsvis redovisas och beskrivs processen för hur den tidigare forskningen tagits fram. Efter det redovisas internationell forskning på arbetsmodeller som visat sig ha ett positivt utfall i att främja den sociala miljön och minska antal disciplinära åtgärder i skolan.
I likhet med vad Isaksson (2014, 2016) och Backlund (2007) uttrycker, finner vi att svensk forskning kring skolkuratorer fortfarande är mycket begränsad. Den internationella forskningen om det sociala förebyggande arbetet i skolan är även den begränsad. Den forskning som hittats är främst från USA. I USA där har de studerat det sociala arbetet i skolorna i nästan 100 år (Shaffer, 2006).
Sökning av tidigare forskning. Här beskrivs urvalet och vilka sökningar som gjordes i vilka databaser, vilka sökord och vilka begränsningar som använts. Vi tog hjälp av MAH bibliotekets service för att hitta relevant tidigare forskning kring kuratorers förebyggande och främjande arbete för att skapa en trygg och trivsam miljö för elever i grundskolans lägre årskurser. Med denna hjälp söktes tidigare forskning i tre databaser Swesub, Eric by ebsco och psykinfo. Följande sökord användes vid sökning av internationell forskning: “school counselors AND Prevention AND elementary schools OR elementary schools students”.Och följande sökord användes vid sökning av svensk forskning: “(kurator* OR skolkurator*) AND "socialt klimat" Både vid sökning av internationell och svensk forskning tillämpades begränsningarna 2000-talet och framåt samt “Peer reviewed”.
2.1 Förebyggande arbete
I den forskning som här presenteras, används titeln school counselor. I det amerikanska skolsystemet harschool counselor en bredare roll än sveriges skolkurator. School counselors i Amerika ansvarar nämligen även för arbetsuppgifter som i Sverige utförs av studie och yrkesvägledare (American School Counselor Association, 2018). Men eftersom school
counselors också ansvarar för kurativa arbetsuppgifter, bedömer vi att school counserlor är den profession som mest överensstämmer med Sveriges skolkurator. Men även social worker at school är en benämning på det som vi kallar skolkurator i denna studie och som överensstämmer med de arbetsuppgifter som en skolkurator har i Sverige (School social work association of America 2018).
Goodman-Scott, Betters-Bubon & Donohue (2015), Betters-Bubon & Donohue (2016); Betters-Bubon, Brunner & Kansteiner (2016 ) belyser vikten av att arbeta förebyggande och undersöker de evidensbaserade modeller med olika namn som “positive behavior
interventions and support” (PBIS) och “school-wide positive behavioral intervention and support” (SWPBIS) som är en vidareutveckling av PBIS. Modellerna rekommenderar att det är school counselors (fortsättningsvis omnämns som skolkuratorer) som bäst leder detta arbetet och handleder övrig skolpersonal i denna modell.
Figur 1. Trestegsmodell som illustrerar PBIS och SWPBIS
Dessa modeller som arbetar efter en trestegsmodell där det primära arbetet sker till alla elever på skolan och kräver att hela skolans personal arbetar för att tillsammans forma vilka värderingar och förväntningar skolan har och hur man skapar det sociala klimatet som gynnar elevers sociala och kunskapsmässiga lärande. Den sekundära del av arbetet som är mer intensiv och fokuserar på de elever som man anser ha större behov av både stöd i undervisningen men också i det sociala samspelet. Där använder man mindre grupper för att kunna ge det stöd som behövs. En tredje nivå där man ger enskild stöttning och enskilda samtal till elever med störst behov. Detta är den mest intensiva insatsen, där man försöker förebygga och främja eleverna i de tidigare nivåer. Det är en evidensbaserad metod och man arbetar aktivt med uppföljning och utvärdering av data och resultat. Man har gjort mätningar 10
på antal office discipline referrals (ODR) som är när en elev bryter mot skolans regler (beteende eller våld) eller förväntningar och då skickas till ledningen för att få en åtgärd. I dessa mätningar har man sett att det skett förändringar till det positiva då antalet ODR minskat i alla de artiklar vi hittat redan från år ett och fortsätta minskat kontinuerligt till år fyra.
Man har i dessa skolor som använder sig av en PBIS baserad modell märkt positiva förbättringar för eleverna i skolklimatet (mindre mobbning, eller utfrysning). Gemensamt är att alla skolor har minskat antalet disciplinära åtgärder eller avstängningar av elever. (Betters-Bubon, Donohue 2016; Betters-Bubon, Brunner & Kansteiner 2016;
Goodman-Scott, Betters-Bubon, Donohue 2015). I Betters-Bubon, J, Brunner, T, &
Kansteiner, A (2016) efterfrågar de, att utöver mätningen av antalet ODR, skulle en komplettering med en perceptionsundersökning av processer vara intressant. De menar att det kan vara bättre att fånga förändringar över tiden med hjälp av intervjuer med personal, föräldrar och elever där man undersöker skolans klimat och det sociala beteendet.
Andra studier visar även de på positiva resultat vid fokus kring det främjande arbetet som sker på systemnivå till alla på skolan. Likväl så är det de andra två nivåerna, de individuella akuta ärendena och de som sker till grupper, där man också ser ett behov som upptar större delen av skolkuratorernas insatser (Frey & Dupper 2005; Peckover, Vasquez, Van Housen, Saunders & Allen 2012; Phillippo & Stone 2011).
Bye, Shepard, Partridge & Alvarez (2009) visar att de skolor med en skolkurator på plats har högre närvaro och mindre disciplinära ärenden. Även antalet elever som går ur skolan med godkända betyg visar på ett positivt samband (Bye, Shepard, Partridge & Alvarez 2009).
2.2 Skolkuratorers arbetsuppgifter och handlingsutrymme
Skolkuratorers rådande och önskvärda arbetsuppgifter. Backlunds (2007) intervjuade skolkuratorer uttrycker att deras arbetsuppgifter övervägande består av insatser till enskilda elever och stöttning till pedagogerna. Backlund beskriver att riktade förebyggande och generella insatser sällan förekom. Skolkuratorerna i studien uttryckte en önskan om att andelen förebyggande arbete hade varit avsevärt högre. Lee (2012) visar på snarlika resultat från studie i Australien. Socialarbetare i skolan uttryckte att de tillbringade störst andel tid på rådgivande samtal och därefter på administration, hantering av ärende och konsultation gentemot övrig skolpersonal. Socialarbetare i skolan uttryckte vidare att det fanns flertalet arbetsuppgifter de anser angelägna som de inte har nog tid för. För att kunna prioritera arbetet med att förbättra skolklimatet, gruppövningar, öka elevers motivation till aktiviteter, 11
engagera föräldrar önskade socialarbetare tillbringa mindre tid på administration, hantering av ärenden och enskild rådgivning. Dilemmat med att lyckas prioritera angelägna arbetsuppgifter uttrycktes bero på behovet av att i stor utsträckning behöva lägga tid på att “släcka bränder” dvs lösa uppkomst akuta situationer. Tid som man istället önskat lägga på förebyggande insatser och proaktiva aktiviteter. Lee (2012) beskriver vidare att socialarbetare i skolan efterfrågade ökad jämvikt mellan dess arbete på mikro- och makronivå.
Gällande handlingsutrymmeuttryckerBacklund (2007) att skolkuratorernas yrkesbeskrivning och bild av sin yrkesroll är otydlig. Skolkuratorernas arbete beskrivs styras framför allt av egna intresseområden, av vad rektorn förväntar sig eller av skolkuratorernas egna omdöme och uppfattningar. Backlund (2007) menar även att skolkuratorerna är särskilt mottagliga för omgivningens förväntningar i skolmiljön som en följd av både otydlig yrkesroll, svag styrning, frånvaro av egen teknologi samt låg status.
Isaksson (2014, 2016) analyserar och diskuterar skolkuratorers formella och informella handlingsutrymme. Hon menar att skolkuratorers formella handlingsutrymme är beroende av lagar och regleringar, i synnerhet eftersom det inverkar på det kurativa arbetets legitimitet på skolan. I Isakssons studier resonerar skolkuratorerna främst kring arbetsbeskrivningars inflytande. Studien visar på att att skolkuratorers handlingsutrymme är stort som en följd av att dess arbetsuppgifter är märkbart vagt formulerade. Ytterligare en följd av vagt formulerat åliggande är att det för kuratorer i större utsträckning öppnar upp för förhandlingar om deras rätt att utföra och ha kontroll över vissa arbetsuppgifter, med andra yrkesgrupper och då särskilt med lärare.
Skolkuratorerna i samma forskning menar att arbetsbeskrivningen är betydande för handlingsutrymmet. Skolkuratorerna uttrycker att diffusa arbetsbeskrivningar begränsar dess arbete. I synnerhet arbetsuppgifter som innebär samverkan med skolpersonal. Däremot kan en tydlig arbetsbeskrivning bli en tillgång för skolkuratorerna i dess förhandling av handlingsutrymmet gentemot andra professioner. Om t ex handledning och konsultation för lärare anges i skolkurators arbetsbeskrivning kan det uppfattas som att det ökar skolkuratorers handlingsutrymme. Forskaren lyfter fram att en sådan arbetsuppgift verkar erfordra godkännande från rektor. Även värt att nämna ur studien är att det tycks det vara ovanligt att handledning och konsultation för lärare anges i kuratorers arbetsbeskrivningar, trots att kuratorerna ger uttryck för att stor del av deras tid går åt till just detta. I stort sett samtliga intervjuade kuratorer gav uttryck för utförande av arbetsuppgiften men använde istället ordet “bollande”. Isaksson gör tolkningen att detta handlar om att arbetsuppgiften, handledning och rådgivning, utmanar anseende och position mellan olika professioner på en arbetsplats (2014, 2016).
Trots att skolkuratorerna sedan Nya skollagen (2010) erhållit en starkare reglerad position inom elevhälsan menar Isaksson (2014, 2016) att åtskilliga skolkuratorer gav uttryck för att deras arbete har låg legitimitet bland pedagoger och rektor. Isaksson (2014, 2016) menar vidare att med tanke på att skolkuratorers arbete i låg grad beskrivs och specificeras, har de ett stort formellt handlingsutrymme men att handlingsutrymmet informellt begränsas vilket får skolkuratorerna att snarare uppleva ett relativt litet handlingsutrymme.
Hylander (2011) har undersökt olika professioners föreställningar om egna och andras uppdrag i skolans elevhälsoarbete. Studien visar att skolkuratorerna upplever att andra professioner i skolan har en oklar uppfattning kring vad skolkuratorns arbetsuppgifter är. En orsak till detta menade kuratorerna kunde bero på att de inte i särskilt hög utsträckning profilerar sig. De uttryckte ett behov av att själva definiera vad de ska ägna sig åt, istället för att invänta instruktioner. Hylander (2011) menar vidare att skolkuratorerna upplevde att rektor och andra professioner inom elevhälsan tycktes vara av uppfattningen att skolkuratorns arbetsuppgifter lika väl kan utföras av övriga kollegor. Enligt Hylander (2011) kan skolkuratorer arbeta på såväl individ- grupp som organisationsnivå.
3. TEORI
Förutom Lipskys (1969, 1980, 2010) teori om gräsrotsbyråkrati och handlingsutrymme beaktas i detta kapitel även Svensson, K, Johnsson, E, & Laanemets, L (2008) som utforskat handlingsutrymme och utmaningar i socialt arbete.
3.1 Gräsrotsbyråkrati
Under 1960-talet upplevde Michael Lipsky (1969), samt andra forskare, att det fanns ett behov av att mäta vilken genomslagskraft staten hade på människor. Lipsky såg att det fanns ett tomrum i forskningen kring hur staten nådde den allmänna människan, s.k. ”mötesplatsen” dem emellan. Det skulle finnas ett smidigare tillvägagångssätt där ”klienter” och statsanställda kunde mötas. Vad Lipsky försökte skapa var en ny teoretisk referensram som han kallade gräsrotsbyråkrati.
Enligt Lipsky (1969) så kan man definiera en gräsrotsbyråkrat som någon som arbetar för staten som: 1) hela tiden ska vara beredd på att under sitt dagliga arbete interagera med medborgare; 2) ha ett stort handlingsutrymme beträffande arbetsbeslut; och 3) ska potentiellt ha en omfattande genomslagskraft på sina klienters liv.
Med hänsyn till kravet att jobba inom ramen för socialtjänstlagen (2001:453) har skolkuratorn ett stort handlingsutrymme (Isaksson 2014, 2016). Lipsky (1980, 2010) menar på att gräsrotsbyråkater med press från politiker och medborgare, ska effektivisera sitt arbete, spara pengar och skyndsamt handlägga medborgares ärende. Samhällets skattemedel får inte användas på olämpligt vis. Han beskriver en gräsrotsorganisation präglad av; konstant otillräckliga resurser, hög arbetsbelastning, begränsad kontakt med klienter, arbete för medborgare med varierande bakgrund, krav på att skyndsam beslutsfattning under förutsättningar med brist på både tid och information. Detta är omständigheter som även identifieras i skolkuratorers arbete.
I en gräsrotsorganisation kontrolleras arbetet genom policys med utgångspunkt från politiken och den kultur som är gällande på arbetsplatsen. Lipsky (1980, 2010) uttrycker att policys präglas av otydliga formuleringar i kombination med högt satta mål. Vidare menar han att otydliga politiska anvisningar och riktlinjer som är svåra att förstå resulterar i att gräsrotsbyråkrater skapar enskilda strategier, för att göra arbetet hanterbart och förenkla för sig. Istället för att tillämpa policys som godkänts av politiker, skapar gräsrotsbyråkrater, enligt Lipsky (1980, 2010), egna policys som markant kan avvika från de officiella policys. Gräsrotsbyråkrater förses med en mängd material som är ämnade att fungera vägledande men 14
som dock är vagt formulerade och med ambitiösa mål. Lipsky lyfter även fram behovet av handlingsutrymme för att få saker gjorda i verksamheten. Enligt författaren är detta något som accepteras av ledningen i gräsrotsorganisationer eftersom den är resultatfokuserad och i hög utsträckning prioriterar att begränsa kostnaderna.
3.2 Handlingsutrymme
Lipsky (1980, 2010) uttrycker att handlingsutrymme skapas till följd av att den politiska ledningen inte ifrågasätter gräsrotsbyråkrater eftersom dessa i sin profession är experter inom sitt fält. Kompetensen i ämnet bidrar till att arbetsmöjligheterna ökar vilket resulterar i möjlighet till autonomi. Tillika menar Svensson, K, Johnsson, E, & Laanemets, L (2008) att rik kännedom om organisationen man är verksam inom leder till större förutsättningar att som socialarbetare använda sitt handlingsutrymme. Kännedom om tillgängliga resurser, organisationens främsta uppdrag samt om hur folk utifrån uppfattar organisationen är exempel på sådan kännedom som inverkar på socialarbetares möjlighet att använda sitt handlingsutrymme (Svensson, K, Johnsson, E, & Laanemets, L (2008).
Lipsky (1980, 2010) menar att gräsrotsbyråkratens upplevelse av handlingsutrymme med självstyre bygger på följande tre faktorer; 1) upplevelse av frihet utifrån vad arbetet kräver, 2) förfogande över verktyg att skapa sina egna strategier samt 3) upplevelsen av att frångå kommunala policydokument. Gräsrotsbyråkratens handlingsutrymme kan enligt Lipsky nyttjas på olika vis. Till att komplettera policys, för att täcka upp för existerande luckor eller till att avvika från den lokala politiken och jobba utifrån sin autonomi. Lipsky (1980, 2010) menar att socialarbetare gör sitt yttersta för att kunna utnyttja sitt handlingsutrymme och att därför policys i låg omfattning har inverkan på socialarbetaren.
Även om handlingsutrymmet inte är helt okomplicerat, menar Lipsky (1980, 2010) att det ändå är nödvändigt. Om gräsrotsbyråkrater tar avstånd från sitt potentiella handlingsutrymme, innebär det enligt Lipsky att denne avsäger sig sitt ansvar gentemot medborgaren. Att i sina beslut, enbart sätta sin tillit till policys och riktlinjer kan enligt Lipsky förklaras som en typ av kultur, ett sätt att arbeta på, i syfte att skjuta skulden bort ifrån sig eftersom det är enklare att referera till resurser och politiska anvisningar än att använda sitt handlingsutrymme, göra egna bedömningar som eventuellt kan bryta mot gällande kultur på arbetsplatsen (Lipsky 1980, 2010). Vidare menar Lipsky att ett sådant bortskjutande av skulden många gånger speglar upplevelsen av otillräcklighet i jämförelse med formulerade mål och det gräsrotsbyråkrater i praktiken har möjlighet att realisera (Lipsky 1980, 2010).
Ett resultat av gräsrotsbyråkraters handlingsutrymme är enligt Lipskys kritiker de olikheter som finns i bedömningarna vilket gör dem orättvisa, vilket bidrar till ojämna premisser för 15
klienterna. Lipsky (1980, 2010) delar inte denna åsikt, utan beskriver att avsikten med handlingsutrymmet är att möjliggöra individuella bedömningar. Detta utifrån kunskap om att alla klienter behöver en viss standard, och att en del erfordrar något mer än andra för att uppnå samma nivå, eller visar sig de facto ha ett större behov (Lipsky 1980, 2010). Lipsky menar att gräsrotsbyråkrater med sitt handlingsutrymme och utformande av enskilda (individuella) strategier bedriver politik. Av denna anledning menar Lipsky vidare att det är högst angeläget att vara lyhörd kring hur beslut fattas och processen runt beslutsfattande. Lipsky uttrycker behov av analysering då gräsrotsbyråkrater rutinmässigt fattar beslut med stöd av förenklade tillvägagångssätt (Lipsky 1980, 2010). Riktlinjer i arbetet skapas för att vara till gagn och stöd åt socialarbetare men Lipsky anser det vara problematiskt att i förenklade och politiska riktlinjer, inrymma det vida kunskapsområde och utbud socialarbetare egentligen besitter via handlingsutrymmet (Lipsky 1980, 2010).
4. METOD
För att besvara denna studies syfte och frågeställningar, har en kvalitativ metod använts. Enligt Patton (1985) är kvalitativ forskning ett försök att förstå situationer i dess unikhet, som del av en specifik kontext där interaktioner sker. Den förståelse är ett mål i sig och försöker inte förutsäga vad som kan hända i framtiden (Merriam 2009). Studiens empiriska material består av kvalitativa semistrukturerade intervjuer (Bryman 2011) som genomförts med skolkuratorer i svenska grundskolor. Intervjuerna var semistrukturerade då de utgick från, av oss i förväg, bestämda teman. Med inspiration från den forskning som lyfts i ovanstående kapitel 2, formulerades huvudteman i en intervjuguide (bilaga 1.). I intervjuguiden angavs teman och underteman i en ordning men den kom sedan att variera utifrån varje intervjuad persons svar (Bryman 2011). Den metod som tillämpats vid analys av intervjumaterialet är kvalitativ innehållsanalys (Graneheim & Lundman 2004, 2017). Analysmetoden, som beskrivs senare i detta kapitel, är av induktiv karaktär. Induktiv på så vis att intentionen är att få en helhetsförståelse av ämnet och att studien i förväg inte kopplas till någon specifik teori utan att val av teori fattas utifrån det empiriska materialet (Bryman 2011).
När arbetet med denna studie påbörjades, skapade vi en loggbok. I den loggboken dokumenterades processen för studien. Följande beskrivning av urval och datainsamling härrör från loggboken. Loggboken hölls i låst undangömt förvar från obehöriga under genomförandet av studien. I samband med att studien godkänns, raderas loggboken.
4.1 Urval: Deltagare i studien
Kriteriet för studiedeltagande definieras till: Anställd person som jobbar i svensk grundskola med huvudansvar för skolans kurativa arbete för elever i någon eller några av årskurserna F-9 Studiedeltagarnas tjänstetitlar var Skolkurator alternativt Socionom i skola. Oavsett
tjänstetitel matchade de ovan beskrivna kriteriet.
Via internet inhämtades mejladresser till samtliga skolkuratorer på grundskolor i fem svenska kommuner. Val av kommuner gjordes utifrån närhetsprincip. Därefter formulerades ett informationsbrev till dessa skolkuratorer med förfrågan om att delta i denna studie. När handledaren godkänt informationsbrevet, mejlades detta ut till dessa sammanlagt 25 stycken skolkuratorer. Parallellt med utformning av intervjuguiden, bokades intervjutillfällen in med de skolkuratorer som tackat ja till förfrågan om att delta i studien. Sammanlagt åtta intervjuer bokas in. En intervju per skolkurator. Handledaren godkänner intervjuguiden och därefter hålls intervjuerna. Första intervjun används som testintervju. Därefter förbättras intervjuguiden. En av de inbokade intervjuer avbokas efter försök att få till ett nytt 17
intervjutillfälle. Skolkuratorn meddelade förhinder även inför det andra inbokade tillfället och uttryckte att det skulle dröja innan hen hade tid för intervju. Olyckligtvis gav tidsramen för denna studie oss inte möjlighet att invänta nytt intervjutillfälle med denne kurator. Utifrån att en intervju avbokades och att testintervjun exkluderas från materialet som analyseras, blev antal deltagare i studien totalt sex skolkuratorer. Mejlkonversationerna med samtliga skolkuratorer hölls i låst undangömt förvar från obehöriga under genomförandet av studien. Detta i enlighet med Vetenskapsrådets konfidentialitetskrav (Vetenskapsrådet 2002, 2017) vilket beskrivs i slutet av detta kapitel. I samband med att studien godkänns, raderas mejlkonversationerna med skolkuratorerna.
4.2 Datainsamling: Intervjuer
Antal deltagare i denna studie var totalt sex skolkuratorer. Samtliga sex, oavsett tjänstetitel, benämns i studien som skolkuratorer. Intervjuerna genomfördes på de arbetsplatser respektive skolkurator jobbade på. Vi båda var med under samtliga intervjuer. Under dessa hade en av oss rollen som intervjuare, den andre ansvar för mottagande av skriftligt samtycke till deltagande i enlighet med gällande etiska riktlinjer (Etikrådet, Malmö Högskola), ljudinspelning och säkerställande av att inte något från intervjuguiden råkar missas. Ljudinspelningar och skriftliga samtycken hölls i låst undangömt förvar från obehöriga under genomförandet av studien. Detta i enlighet med Vetenskapsrådets konfidentialitetskrav (Vetenskapsrådet 2002, 2017) vilket beskrivs i slutet av detta kapitel. I samband med att studien godkänns, raderas ljudinspelningarna och samtyckena totalförstörs. Under intervjuerna användes en semistrukturerad intervjuguide (bilaga) som stöd för att komma ihåg ämnen/aspekter att fråga om. Varje intervju inleddes med fråganVilken tjänstetitel har
du? I de fall de intervjuade inte svarade Skolkurator, ställdes följdfrågan Vad innebär det i jämförelse med tjänstetiteln Skolkurator? I samtliga fall (två personer) gjorde de intervjuade bedömningarna att deras arbetsuppgifter kunde likställas med en Skolkuratorns arbetsuppgifter. Därefter tillfrågades studiedeltagarna om vilka årskurser de arbetar med. Med dessa inledande frågor säkerställdes att den intervjuade matchar definierat kriterie. Därefter följde frågor kring temana i intervjuguiden. Under intervjuerna framkom emellanåt uppgifter som gav upphov till ytterligare följdfrågor. Samtliga intervjuer avslutade vi med frågan om något önskas kompletteras, vilket enligt (Beazley S, Moore M & Benzie D (1997) ger den som intervjuas ökad kontroll. Enligt (Bengtsson & Svensson 2010) kan delad erfarenheter språk och kunskap främja ett trevligt och bekvämt intervjuklimat.
4.3 Analys: Kvalitativ innehållsanalys
När studiens samtliga intervjuer slutförts, transkriberades dessa. Citaten i vårt kapitel Analys och Resultat har valts då de summerar det centrala i vad flera av intervjupersonerna på olika sätt gav uttryck för under intervjuerna. Analysmetoden kvalitativinnehållsanalys (Graneheim & Lundman 2004, 2017) tillämpas. Det transkriberade intervjumaterialet hölls i låst undangömt förvar från obehöriga under genomförandet av studien. Detta i enlighet med Vetenskapsrådets konfidentialitetskrav (Vetenskapsrådet 2002, 2017) vilket beskrivs i slutet av detta kapitel. I samband med att studien godkänns, raderas det transkriberade intervjumaterialet.
Motivet i kvalitativ innehållsanalys är att få fram uppfattningen utifrån den synvinkel som i detta fall intervjupersonerna haft (Bryman 2011).
Kvalitativ innehållsanalys (Graneheim & Lundman 2004, 2017) användes för att i intervjumaterialet länka teman och ämnen, som därefter bildade ett system av kategorier. Utifrån dessa kategorier kunde ämnet förstås. Analysen är som tidigare nämnt av induktiv karaktär, då studiens empiriska material bearbetas utifrån en inte förutbestämd teori (Bryman 2011) och i denna studie riktas fokus på manifest innehåll i intervjumaterialet. Manifest analys inriktar sig på direkt synliga och uppenbara komponenter i materialet. Latent analys inriktas istället på underliggande och inbäddad mening i materialet. Berg (2001) menar att om möjligt bör både manifest- och latent analys kombineras.
Analysen utfördes steg för steg på det vis (Graneheim & Lundman 2004, 2017) beskriver; 1) Intervjumaterialet lästes i sin helhet av oss båda separat. Avsikten i detta moment var
att ges en övergripande förståelse av vad intervjumaterialet innehåller.
2) Identifiering och utplock av meningsbärande enheter i materialet. Meningsbärande enheter är meningar eller fraser innehållande, utifrån frågeställning, relevant information.
3) Kondensering av de utplockade meningsbärande enheterna, med avsikt att förkorta texten och likväl behålla hela innehållet.
4) Kodning av de kondenserade meningsbärande enheterna, utifrån innehåll. Detta gjordes först enskilt av oss båda.
5) Tolkning och kodning diskuteras.
6) Gruppering av koder, med liknande innehåll. Grupperna namngavs, utifrån dess respektive innebörd, och ordnas kategorivis. Kategorierna motsvarar analysmaterialets manifesta innehåll.
7) Säkerställning av kategorisering genom jämförelse och konstrastering av kategorierna gentemot koderna, och koderna gentemot texten.
Vi tolkade därefter materialet utifrån Lipskys (1980, 2010) teori om gräsrotsbyråkrati och handlingsutrymme.
För att undvika partiskhet vid datainsamling och analys utförd av enbart en forskare, tillämpades forskartriangulering (Curtin & Fossey 2007), på så vis att vi inledningsvis enskilt analyserade materialet och därefter diskuterade våra individuella analyser . Detta minskade dessutom risken för antaganden, vilka skulle kunna påverka resultatet.
4.4 Etiska överväganden
I studien tillämpas Vetenskapsrådets (2017) riktlinjer för den etik som skall beaktas vid intervjuer av detta samhälls och humanistiska slag. I vetenskapsrådet (2002) finns följande fyra allmänna huvudkrav: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet. Dessa har använts för att i så stor utsträckning som möjligt skydda intervjupersonerna.
Informationskravet “Forskaren skall informera de av forskningen berörda om den aktuella forskningsuppgiftens syfte”(Vetenskapsrådet 2002, s.7) tillämpas genom att det har skickats ett informationsbrev till alla intervjupersoner med information om studiens övergripande syfte och hur intervjuerna skulle gå till och hur lång tid som behövs för intervjuerna.
Information kring samtyckeskravet “Deltagare i en undersökning har rätt att själva bestämma över sin medverkan” (Vetenskapsrådet 2002, s.9) ingick även den i informationsbrevet där det framgick att intervjun är frivillig och att det går att avbryta intervjun när som helst utan någon vidare anledning. Skriftliga samtycken samlades in vid varje intervjutillfälle. Samtliga intervjupersoners mailadresser hittades genom sökning på internet. Dessa användes i mailutskicken gällande förfrågan om deltagande med bifogat informationsbrev. Vid varje intervjutillfälle tillfrågades intervjupersonerna om det fanns hinder från ledningen eller närmaste chef om att delta in studien. Samtliga intervjupersoner svarade att det inte fanns något sådant hinder.
I denna studie har konfidentialitetskravet “Uppgifter om alla i en undersökning ingående personer skall ges största möjliga konfidentialitet och personuppgifterna skall förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte kan ta del av dem” (Vetenskapsrådet 2002, s.12) beaktats i så stor utsträckning som möjligt genom att intervjupersonerna anonymiserats. Detta genom att ta bort namn, könsneutralisera, ålderskategorisera, kategorisera antal arbetade år och inte namnge i vilka kommuner intervjupersonerna jobbar. Allt för att säkerställa att det inte ska gå att identifiera intervjupersonerna.
Nyttjandekravet “Uppgifter insamlade om enskilda personer får endast användas för forsknings- ändamål” (Vetenskapsrådet 2002, s.14) tillämpas även det via det informationsbrevet som mailats till intervjupersonerna. Där framgick det tydligt vad studien används till och vart den kommer publiceras efter att den genomgått examination. Då intervjuerna gjorts med vuxna kuratorer om deras profession och arbetssätt, har dessa etiska överväganden bedöms tillräckliga. Vetenskapsrådet (2017).
5. ANALYS OCH RESULTAT
I detta kapitel presenteras studiens resultat och analys. Resultatet härrör från en kvalitativ innehållsanalys av de transkriberade intervjuerna.
Inledningsvis ger följande tabell 1 kort fakta om studiens sex intervjupersoner.
Intervjuperson Ålder Erfarenhet som
skolkurator Med ansvar för årskurs 1 55-64 år 20-30 år F-6 2 35-44 år 1-10 år F-5 3 35-44 år 1-10 år F-9 4 45-54 år 1-10 år F-5 5 25-34 år 1-10 år F-6 6 35-44 år 11-20 år F-9
Tabell 1. Kort fakta om intervjupersonerna.
Utifrån kvalitativ innehållsanalys framkom tre teman vilka vardera innehåller två underteman. Tabell 2 nedan visar dessa huvudteman och dess tillhörande underteman.
Tema 1 Beskrivning av förebyggande och främjande arbete Tema 2 Beskrivning av arbetssituationen Tema 3 Handlingsutrymme Avsaknad av tydlig arbetsbeskrivning
Oändliga behov och akuta ärenden.
Behov av betydande handlingsutrymme. Tolkning av förebyggande
och främjande arbete
Tillgänglig men inte tillräcklig
Faktorer som påverkar handlingsutrymmet Tabell 2. Teman och underteman
5.1 Tema 1: Beskrivning av förebyggande och främjande arbete Här presenteras hur intervjupersonerna tolkar det skollagen (2010:800) uttrycker om främjande och förebyggande arbete samt hur intervjupersonerna beskriver hur detta arbetet bedrivs. Under detta tema finns två underteman; Avsaknad av tydlig arbetsbeskrivning; Tolkning av förebyggande och främjande arbete.
5.1.1 Avsaknad av tydlig arbetsbeskrivning
Här beskriver intervjupersonerna hur deras arbetsuppgifter fastställs och av vem.
Vi får driva själv, eller tillsammans i kuratorsgruppen eller några stycken. Jag har också gått en handledarutbildning, konsultation för det är mycket av det som är vårt arbete här, och då har vi genomdrivit att få gå den på socialhögskolan i Lund. Så det är lite så att man ser vad man behöver och så finns det utrymme att forma sin tjänst lite. (intervjuperson 1)
Vi har ganska formulerat vad vi ska göra, SSR har policy för skolkurator, vägledning för elevhälsa...dock vagt och diffust. Vi kuratorer i kommunen har utformat vad vi tycker ingår. Och så skapar man sitt eget på skolan men styrs av vissa nationella. (intervjuperson 2)
Jag i stort och mycket också styr mitt eget arbete. Jag har ju en väldigt stor, stort utrymme att påverka det själv, och säga och tycka vad jag tänker om det. Det inte så att rektorn kommer och styr med hela handen. Det är väldigt mycket jag själv som kurator som får komma med ideér och prioritera och så vidare. (intervjuperson 3) Så jag har ju ganska mycket kunnat va med och besluta hur tjänsten ska se ut, för min egen del har jag alltid brunnit väldigt mycket för förebyggande arbete. Så det är ett måste och så det med också. (intervjuperson 4)
Jag blir tilldelad, Ärenden kommer ju upp på elevhälsan och då när det handlar om min, när det handlar om sociala psykosociala svårigheter så blir antingen jag eller skolpsykologen inkopplad och då har jag när jag får ett uppdrag så har jag stor möjlighet att påverka hur jag vill lägga upp uppdraget. (intervjuperson 5)
När vi tittar på vad våra intervjupersoner säger och detta går i linje med vad Lipsky (1980, 2010) anser om att gräsrotsbyråkrater blir policyskapare. I vår analys kan intervjupersonerna anses vara de som skall verkställa det lagen säger efter sina tolkningar och erfarenheter och 23
hur de skapat arbetsmodeller och rutiner, istället för att de arbetar efter en tydlig officiell arbetsrutin från ledningen/rektor som tolkat i från den lagtexten.
“Med tanke då på att rektor inte riktigt kan styra mig för mycket, och min chef träffar jag var fjortonde dag ungefär så styr inte hon heller mig så himla mycket och har full koll på hur vi jobbar och vad vi gör. Dels är hon ganska ny och dels skall hon sluta också och så här ser verkligheten ut så att vi är ju vana vid att sköta oss själva väldigt mycket på gott och ont skulle jag säga. Men i och med att jag är så van att jobba så, så tycker jag det är väldigt skönt.” (intervjuperson 6)
Här ser vi exempel på vad Lipsky (1980, 2010) menar om att otydliga riktlinjer skapar svårigheter i att enkelt kunna följa och utvärdera arbetet vilket kännetecknar gräsrotsbyråkrater.
5.1.2 Tolkning av förebyggande och främjande arbete
Här beskriver intervjupersonerna vad förebyggande och främjande arbete betyder för dem och hur deras arbete med detta ser ut.
“Både hälsofrämjande och förebyggande tycker jag är jätteviktigt. Vi försöker jobba på de nivåerna också och inte blir helt uppätna av individärenden. Sen kan det vara förebyggande också, beror på hur man definierar det. Jag kan tycka att kuratorssamtal kan vara en åtgärd men kan också vara förebyggande, det är både och tänker jag.” (intervjuperson 2)
“När man jobbar förebyggande så är det ju identifierade riskgrupper, då vänder man sig kanske inte ens till alla utan just riskgrupper. Sen kan alla ungdomar tillhöra en riskgrupp men det finns också vissa saker som bara rör vissa elever. När man jobbar främjande vänder man sig till alla elever, och det är ju kul när man kan få till det och få det att fungera.“ (intervjuperson 3)
“Vi har valt att göra oss mer tillgängliga för arbetslagen för att just jobba förebyggande, vi kommer ut till pedagogerna i de olika arbetslagen de jobbar i just utan att det har skett nåt speciellt och för att ha möjlighet till en diskussion eller för att skapa någonting. Just för att va vi tänker att det skall vara förebyggande iallafall sen hamnar vi kanske inte alltid där men vi jobbar aktivt med att försöka vara förebyggande i elevhälsan också” (intervjuperson 4)
“Det är tex de här gruppsamtalen det är någonting som är främjande då är det inte att jag ser problem i klassen utan då gör jag det med alla tvåorna för att öka det som är positivt. Förebyggande det är mer det om man ser att det är någonting som är dåligt och det är det vi gör i detta så då har vi enskilda samtal med alla eleverna det har mentorerna och då kan de se tex att det är jättemycket konflikter det är många som känner sig otrygga vid fotbollsplan och då kan vi sätta in en rastvakt vid fotbollsplan. Sen det åtgärdande det är mer när det är nån situation när det är någon elev som har det tufft. (intervjuperson 5)
När vi ser hur våra intervjupersoner berättar om hur de tolkar det som skollagen (2010:800) säger om att arbetet skall främst vara förebyggande och hälsofrämjande ses ett tydligt mönster att det är otydligt vad lagen säger och hur arbetet skall bedrivas i praktiken. Ändå kan vi se att våra kuratorer tycker det är bra att det finns där och att de gör ansatser att bedriva ett arbete som efter deras tolkning är främjande och förebyggande. Med detta menar Lipsky (1980, 2010) är utmärkande för gräsrotsbyråkrater, att det finns otydliga eller svårtolkade regler eller lagar vilket vi här tycker är skollagen (2010:800). Lipsky menar att när politiker skapar otydliga lagar och regler utan tydliga riktlinjer eller arbetsmodeller då lämnas möjligheten för en gräsrotsbyråkrat att själv göra tolkningar av begrepp. Detta ses hos våra intervjupersoner då inga beskrev och tolkade det främjande och förebyggande arbetet på ett precist likadant sätt. Man kan också säga att på det sättet som våra intervjupersoner tolkar lagar och förklarar hur deras främjande och förebyggande arbete ser ut överensstämmer med gräsrotsbyråkrati i likhet med vad Lipsky uttrycker. Lipsky säger att gräsrotsbyråkraters arbete inte skall begränsas med allt för strikta regler eller riktlinjer (Lipsky 1980, 2010). I denna analys blev det också tydligt att intervjupersonernas arbete är levande och varierande. Om detta säger Lipsky (1980, 2010) att det är tvunget med allmänna regler och styrning snarare än att ha för snäva och detaljerade riktlinjer för hur arbetet skall bedrivas.
Då vi ser att intervjupersonerna tolkar och beskriver det förebyggande och främjande arbetet på varierande sätt, gör vi tolkningen att intervjupersonerna förhåller sig till lagen och efter egna tolkningar tagit fram arbetsmodeller och rutiner som passar dem. Vilket gör de till så kallade policyskapare utav det främjande och förebyggande elevhälsoarbetet (Lipsky 1980, 2010).
5.2 Tema 2: Beskrivning av arbetssituationen
I detta tema beskriver intervjupersonerna sin arbetssituation. Detta tema består utav två underteman; Oändliga behov och akuta ärenden; Tillgänglig men inte tillräcklig.
5.2.1 Oändliga behov och akuta ärenden
Här ses hur intervjupersonerna uttrycker att de styrs av akuta händelser som påverkar deras arbete.
“Jag måste prioritera väldigt hårt och då måste jag prioritera bort väldigt mycket som jag egentligen känner att jag har ansvar för att hantera. “ (intervjuperson 5)
“Ja vi är överens men vi har väldigt svårt till att få det att bli mer förebyggande. För det händer många akuta saker på skolan.” (intervjuperson 4)
Det som intervjupersonerna uttrycker ovan är precis det som Lipsky (1980, 2010) säger att om gräsrotsbyråkrater har en ansträngd arbetssituation resulterar detta i att det blir nästan omöjligt att ordentligt utföra det som lagen säger om att arbetet skall främst vara förebyggande. Intervjupersonerna uppger att de akuta situationerna ofta styr arbetet att det är svårt att prioritera bort eller neka en elev som har behov av samtal. Dessa individuella samtal tar mycket tid och då blir det främjande och förebyggande arbetet som sker till alla eller till grupper lidande. Detta som då skall vara det mest prioriterade arbetet men som då får stå åt sidan för att tiden inte räcker till.
5.2.2 Tillgänglig men inte tillräcklig
Här beskriver intervjupersonerna vad det kan innebära att ansvara för flera skolor. “Dilemmat tänker jag är när, man jobbar med människor så är ju behoven oändliga. Jag hade kunnat jobba bara på den här skolan 200%, det hade inte räckt ändå. För då hade man kunnat jobba på ett helt annat sätt. Men klart att man önskar att det funnits kuratorer på alla skolor, att man bara hade haft en skola. Man skulle kunna göra så otroligt mycket tänker jag “ (intervjuperson 2)
“Det måste finnas en kurator på plats på skolan regelbundet . Kuratorns jobb är så mycket relation och att lära känna folk på skolan, det är jättesvårt att bara komma in som kurator. (...) Det blir jättesvårt att jobba som skolkurator på det sättet, att bara vara tisdagar, eller fredagar. Det tar jättelång tid att komma in i det eller du, man kommer inte in i det.(...) Det tar tid, och man får jobba in sig. Man måste lära känna folk och lära känna skolan och då måste man måste vara på plats, man kan inte vara en dag på skolan.” (intervjuperson 3)
Flera intervjupersoner säger att det är just tiden som inte räcker till. Lipsky (1980, 2010) menar att för gräsrotsbyråkrater så är nästan helt omöjligt att ha nog med resurser, för om 26
resurserna ökar kommer även arbetsbelastningen öka. Med det sagt så är kanske lösningen inte mer resurser för att minska arbetsbelastningen utan arbetsmodellen det vill säga sättet man arbetar på.
5.3 Tema 3: Handlingsutrymme
I detta tema reflekterar intervjupersonerna kring upplevda handlingsutrymme utifrån följande två underteman; Behovet av ett betydande handlingsutrymme; Faktorer som påverkar handlingsutrymmet.
5.3.1 Behov av betydande handlingsutrymme
Här presenteras vad intervjupersonerna säger om vikten av ett betydande handlingsutrymme.
“Mycket autonomi. Före jag jobbade här, jobbade en god vän till mig som kurator här, ett par år, och det var första gången som man hade kurator på den här skolan, så jag har ju ganska mycket kunnat va med och besluta hur tjänsten ska se ut, för min egen del har jag alltid brunnit väldigt mycket för förebyggande arbete. Så det är ett måste och, så det finns med också” (intervjuperson 4)
Samtliga intervjuade skolkuratorer uttrycker att de har ett stort handlingsutrymme. Lipsky (1980, 2010) menar att ett betydande handlingsutrymme är en viktig del av gräsrotsbyråkraters arbete. Lipsky (1980, 2010) menar att gräsrotsbyråkrater ska ha ett betydande handlingsutrymme när de tar ställning till typ, kvalité och omfattning av förmåner och åtgärder som dess arbetsplats erbjuder. Skolkuratorerna erbjuder ofta samtalsstöd och konsultation, vilket kan ses som förmåner till elever och dess föräldrar. Flertalet skolkuratorer uttrycker autonomi i arbetet, att de i hög utsträckning på egen hand ges möjlighet att bestämma på vilket sätt och i vilken utsträckning de jobbar gentemot elever och föräldrar.
”Utmaningar finns ju och det ja jag har ju vart här så himla länge så det kanske blir lite långtråkigt också men det blir ju inte riktigt det för det är ju nya elever och det är ny personal och det ja varje individ har ju sina grejer liksom” (intervjuperson 3)
Lipsky (1980, 2010) beskriver även behovet av gräsrotsbyråkraters betydande handlingsutrymme utifrån att det i dess arbete ofta ställs krav om svar på mänskliga dimensioner. Skolkuratorer arbete innefattar i stor utsträckning situationer som kräver just detta. I arbetet med elever och dess föräldrar samt skolpersonal behöver skolkuratorerna se
till individen och dess specifika situation. Arbetet kräver flexibilitet, fingertoppskänsla och att ständigt kunna situationsanpassas.
”Ser att det är mycket släcka bränder. Det kommer vi alltid att få göra, på ett eller annat sätt. För det går inte att förebygga. Jag tror ju mer man kan bli varse och jobba med olika värdegrunder, jobba tidigt och jobba ihop klasser och jobba med övergångar. Det finns mycket arbete att göra för att elever känner sig mer tillfreds. För jag tror att allt vårt arbete här, därför jag tror att lärarna bygger på att ha goda relationer. Så når du inte fram på något sätt” (intervjuperson 1)
Detta krävs i det löpande arbetet men i synnerhet kring beslut i akuta situationer som så ofta uppkommer. Flera skolkuratorer uttrycker att det är stor variation i hur arbetsdagarna ser ut. Det i kombination med att ofta behöva ut och så kallat. “släcka bränder” kräver handlingsutrymme stort nog för att kunna svara på mänskliga dimensioner.
5.3.2 Faktorer som påverkar handlingsutrymmet
Betydelse av olika relationer. Lipskys (1980, 2010) resonemang kring gräsrotsbyråkraters betydande handlingsutrymme koncentreras mycket kring bristen eller utformningen av regler. Flertalet skolkuratorer i denna studie uttrycker även flertalet andra faktorer som får stor inverkan på dess handlingsutrymme.
“Relationer är ju det viktigaste för att kunna få vissa barn att jobba, vissa barn som har det svårt eller som är svikna på vuxna, de kan ibland va hur skärpta som helst men de går inte in och jobbar med någon som har en attityd mot dem. Så det här med kommunikation och attityder tycker jag är väldigt väldigt viktigt.” (intervjuperson 4) “Jag försöker jobba jättemycket med föräldrar. Och ha regelbunden kontakt med föräldrarna, både för att barnen är små men också för att det är dem som är de viktiga. Kan också vara på gruppnivå. “ (intervjuperson 1)
“Jag har haft många olika rektorer och jobbat med en som inte delade värdegrund, då kan jag jobba mig blodig liksom men det kommer ju aldrig få genomslag eftersom högsta ledningen uppmuntrar något annat, då är mitt handlingsutrymme noll nästan. Så rektorn är otroligt viktig.” (intervjuperson 2)
En av dessa faktorer är relationer. Gång efter annan poängterade skolkuratorerna betydelsen av relationen till framför allt rektorn. Lipsky (1980, 2010) pratar inte mycket om relationers inverkan på gräsrotsbyråkraters handlingsutrymme men uttrycker att gräsrotsbyråkraterna har 28
direktkontakt med medborgarna och nämner kort om klienters foglighet i kontakt med gräsrotsbyråkrater, som inte är frivillig. Svensson, K, Johnsson, E, & Laanemets, L (2008) beskriver kort att samspelet mellan socialarbetare och klient kan få inverkan på handlingsutrymmet. Dock klargörs inte vad eller på vilket sätt ( Svensson, K, Johnsson, E, &
Laanemets, L (2008). Då skolkuratorers arbete mestadels sker i relation till andra människor
som t.ex. elever, föräldrar, pedagoger och rektor förvånas vi inte över att skolkuratorerna ger uttryck för att relationen till dessa påverkar dess handlingsutrymme.
Ytterligare en faktor som våra intervjupersoner tar upp och som påverkar handlingsutrymmet är betydelsen av ledningens fokus på hur arbetet ska bedrivas.
“Mår man inte bra kan man inte lära sig. Och att ha en rektor som säger det är ju så bra, då är det lätt att jobba som skolkurator. Jag vet att det finns många andra skolor som fungerar på andra sätt, där rektor är fokuserad på resultat och prestation och då blir också lärarna det.” (intervjuperson 3)
“Men det är inte så att det är styrt uppifrån att det främjande arbetet är lika viktigt heller. Man går inte ut och sätter samma krut på att utbilda folk och på att tala om för personal att man måste göra det på samma sätt som man gör med t ex nu ska vi ändra betygssystem, eller nu ska vi jobba pedagogiskt så här eller så här. Det är hela tiden andra frågor som får större plats.” (intervjuperson 4)
“Inte bara tiden men också att man uppifrån inte har sagt att det främjande arbetet är så viktigt, alltså uppifrån menar jag inte bara min chef rektorn utan jag menar hennes chef som är chef över alla rektorerna. Jag menar kanske ända uppe på politiska håll där man hela tiden pratar om att ändra betyg och (….) Där man pratar väldigt sällan om värdegrundsarbete som ändå har ett helt kapitel i skollagen och vi hör ju vilka bekymmer det är ute på skolor rent allmänt krasst så att säga” (intervjuperson 4) “Vi har tyckt att politikerna varit lite illa ute, dom har ju haft det som mål att alla ska lyckas, och satt det som likhet med att alla ska få höga (....) få godkänt, får man inte godkänt så är det fel på dig som pedagog. Där vi har ganska kraftigt protesterat eftersom det har skapats sån enorm stress hos lärarna. Vilket i sin tur smittar ner till barnen ju. Att vi försöker att alla ska lyckas, det står även i skollagen att alla ska lyckas efter sina egna förutsättningar, det är en helt annan formulering än formuleringen att alla ska lyckas. (...) Finns väldigt lite utrymme, Det finns inte tid. Det blir på så vis än mindre tid för det förebyggande av det sociala klimatet. Där jag och specialpedagogerna stångas med rektorn, hon har ju sina direktiv, men vad vi vill.
Vi vill ju fokusera på bemötande förhållningssätt, det är där vi måste börja innan vi pratar kunskapsmål/innehåll. Det har ju varit läslyft lärarna måste prioritera, nu har det varit mattelyft. Medans vi tänker så här, vi vill bemöta, förhållningssätt, för får vi till det så kommer också barn lära sig mer. Du måste ha relationen, har du inte relationen så är det ett stort glapp mellan inlärning och relation. Det måste vara en brygga där. I år har politikerna i kommunen satt nya mål, där man mer ska titta på progression och trivsel. Då applåderar vi, Det är det vi vill ha. Handlingsutrymmet kanske blir större men det är ju fortfarande det att få tid.” (intervjuperson 2)
Intervjupersonerna menar att deras handlingsutrymme även påverkas av organisatoriska premisser vilket överensstämmer med vad Lipsky (1980, 2010) uttrycker, att gräsrotsbyråkrater är ålagda att följa lagar, regler och normer som bestämts av högre instanser. Beroende på ledningens normer och kommunens politiska mål avseende skola, blir skolkuratorernas handlingsutrymme olika stort. Skolkuratorerna uttrycker att handlingsutrymmet att jobba främjande och förebyggande underlättas om ledningen förstår kopplingen mellan elevers psykosociala mående och dess förutsättningar till inlärning.
“Jag känner inte att jag hade kunnat ha någonting ännu bättre i mitt handlingsutrymme. Utan jag känner nog att jag har fått det handlingsutrymmet jag har velat ha och behöver men jag kan inte driva det själv. Alltså det måste vara fler som har samma handlingsutrymme eller nåt annat handlingsutrymme så vi kan driva det gemensamt. Jag känner att jag stångar mig ganska mycket blodig för det emellanåt faktiskt.” (intervjuperson 4)
Här ges uttryck för ytterligare en organisatorisk aspekt, nämligen behovet av förutsättningen att kunna driva det främjande och förebyggande arbetet tillsammans med andra. Fler kollegor med tillräckligt handlingsutrymme att kunna fokusera mer på det främjande och förebyggande arbetet.
“Elevhälsoarbete är ju inget som sker på ett EHT en gång i veckan utan det sker ju ute i klassrummen. Där vi bestämde att vi måste göra något annat. Ville börja träffa dem, att elevhälsan är något vi gör tillsammans. Träffas tillsammans med alla i arbetslaget för att få en bild av eleven (...) Så vi vill ju va en live-situation för lärarna.
Dramatisk förändring att jobba förebyggande tack vare förändringen (...) Innan nådde man ju inte ut med det budskapet någonstans, för man träffade inte pedagogerna. Nu får vi hela tiden kontinuerligt, hela tiden elevhälsodiskussioner på ett sätt vi inte haft tidigare som för mig är helt fantastiskt.” (intervjuperson 2)
Här uttrycks framgången med gemensamt arbete där fler än kuratorns ges handlingsutrymme att regelbundet fokusera på det främjande och förebyggande arbetet.
En annan sak som återkommande kom fram var tiden. Att de som nedan uttrycker att de att tiden påverkar handlingsutrymmet.
“Tiden skulle jag säga är det jag upplever när det gäller personalen, så är det nog tidspress. Att personalen har så väldigt mycket att göra, så det är svårt känner jag, att få en del personal engagerad i detta, för detta får dem att känna sig som att det som att där ett arbete utöver det andra. Man ser oftast inte värdegrundsarbetet som lika viktigt som sina egna lektioner, är min uppfattning. Och enligt skollagen är det lika viktigt.” (intervjuperson 4)
“Medan jag utifrån min profession tycker att värdegrundsarbetet är det allra viktigaste, för kan inte ett barn känna sig trygg, eller en vuxen, men nu är jag mer fokuserad på barnen, kan inte ett barn känna sig tryggt i skolan så klarar de inte att jobba ändå. Så då hämmar, man vet att det hämmar hjärnans kapacitet för att lära sig och man blir så att säga dum fast man inte är dum. Det är så jag brukar uttrycka det för barnen. Så det är viktigt att dem är trygga i klassen och, att man jobbar hela tiden med värdegrundsarbete, men det är väldigt svårt att få gjort. Det är trög jobb, mycket motstånd. Och det är inte illvilja, det är jättebra personal här, och inte motstånd från ledningen utan det är tidspress. Finns ingenstans att stoppa in det.” (intervjuperson 4) Vissa intervjupersoner belyser tidsaspektens påverkan på dess handlingsutrymme att arbeta främjande och förebyggande. De menar att lärarna har mycket pressade scheman och att det i kombination med att det från högre instanser ställs höga kunskapskrav på eleverna, försvårar kuratorers möjligheter till t ex möten med lärarna för att utbilda, konsultera och bolla idéer kring främjande och förebyggande arbete.
Det som intervjupersonerna sagt går att likställas med vad Lipsky (1980, 2010) menar med att för lite resurser är typiskt för gräsrotsbyråkrater, som kan bidra till en ansträngd arbetssituation med utmaningar och hinder att hinna med det uppdraget kräver.
“Både hälsofrämjande och förebyggande tycker jag är jätteviktigt. Vi försöker jobba på de nivåerna också och inte blir helt uppätna av individärenden.” (intervjuperson 2) “Men klart att man önskar att det funnits kuratorer på alla skolor, att man bara hade haft en skola. Man skulle kunna göra så otroligt mycket tänker jag. Det handlar om att
jobba på en organisations- och systemnivå, en helt annan nivå också, skolans värdegrund, förhållningssätt och bemötande men jag tänker att många kuratorer fastnar i individsamtal, att det är det man gör främst.” (intervjuperson 2)
“Ja vi skolkurator och ledningen är överens kring behovet att jobba mer förebyggande men vi har väldigt svårt till att få det att bli mer förebyggande. För det händer många akuta saker på skolan.” (intervjuperson 4)
Andra skolkuratorer gav uttryck för att deras egen tid för främjande arbete var knapp pga elevers stora efterfråga om individuella samtal och mängden “bränder att släcka”. Faktorer som bidrar till mindre utrymme för främjande och förebyggande arbete.
5.4 Sammanfattning analys och resultat
Följande resultat framkom. Våra intervjupersoners avsaknad eller otydligheten i hur det främjande arbetet bör bedrivas ser vi gör att de måste själva tolka skollagens paragraf att arbetet främst skall vara förebyggande och främjande. Vi ser då hur många tolkar olika och deras förutsättningar gör att de arbetar olika. Vi ser att det finns en vilja att arbeta för att främja det sociala klimatet men att våra intervjupersoner alla så gott som gör på olika sätt och blir ganska mycket styrda av de akuta ärenden. Vi ser också att många intervjupersoner upplever sig ha ett stort handlingsutrymme men de uttrycker också att det finns flera faktorer som då begränsar de i sitt arbete så som relationer, ledningens fokus, organisationen, och tiden.
