Yrkesverksamma kvinnors upplevelser av
smartphonens inverkan på dagliga aktiviteter
Josefin Hallberg
Maria Nilsson
Arbetsterapeut 2020
Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap
______________________________________________________________________________ Luleå tekniska universitet
Institutionen för hälsovetenskap
Avdelningen för hälsa och rehabilitering Arbetsterapeutprogrammet, 180 hp
Yrkesverksamma kvinnors upplevelser av smartphonens inverkan på dagliga
aktiviteter
Working women’s experiences of how smartphones affect daily activities
Josefin Hallberg & Maria Nilsson
Examensarbete i arbetsterapi, 15hp Vårterminen 2020
Hallberg, J. & Nilsson, M.
Yrkesverksamma kvinnors upplevelser av smartphonens inverkan på dagliga aktiviteter. Examensarbete i arbetsterapi 15 hp, Luleå tekniska universitet, Institutionen för Hälsovetenskap, Avdelningen för hälsa och rehabilitering, 2020.
Sammanfattning
Syfte: Syftet med denna uppsats var att utveckla kunskap om yrkesverksamma kvinnors upplevelser av smartphones inverkan i dagliga aktiviteter. Metod: Datainsamlingen genomfördes genom semistrukturerade intervjuer där 15 kvinnor i yrkesverksam ålder intervjuades. En kvalitativ innehållsanalys genomfördes för att analysera insamlad data där meningsbärande enheter togs ut som kondenserades och kodades vilka bildade fyra kategorier. Resultat: i) Smartphone: Hjälpmedel eller begränsning i aktivitet , ii) Smartphone och parallella aktiviteter, iii) Smartphone i sociala aktiviteter, iiii) Nåbar och uppkopplad i aktivitet. Resultatet visade att smartphonen var en integrerad del i deltagarnas liv som tog mycket tid men som även underlättande utförandet av dagliga aktiviteter. Smartphonen upplevdes många gånger som en fördel för att uppnå en effektiv och smidig vardag, både i arbetet och under fritiden. De upplevde den dock som ett hinder när den medvetet eller omedvetet bidrog till att andra viktiga och värdefulla aktiviteter inte genomfördes eller prioriterades bort på grund av smartphonen. Slutsats: Smartphones inverkade stödjande och hindrande i utförandet av kvinnors dagliga aktiviteter. Med stöd av de funktioner som smartphonen erbjuder, kan människors delaktighet i samhället möjliggöras då mycket av samhällets aktiviteter idag delvis bygger på en uppkopplad teknik. Normer och etiska principer växer successivt fram om hur smartphones ska användas i dagliga aktiviteter och vad den har för betydelse i människors vardag. Studien visade att smartphones har en stor inverkan på kvinnors dagliga aktiviteter.
Hallberg, J. & Nilsson, M.
Yrkesverksamma kvinnors upplevelser av smartphonens inverkan på dagliga aktiviteter. Examensarbete i arbetsterapi 15 hp, Luleå tekniska universitet, Institutionen för Hälsovetenskap, Avdelningen för hälsa och rehabilitering, 2020.
Abstract
Aim: The aim of this study was to develop knowledge about the experiences of how smartphones influenced the daily activities of working women. Method: 15 women in working age were interviewed, using a semi-structured design. Data were analysed using qualitative content analysis. Sentences were taken out, condensed and coded and in the end resulted in four categories. Results: i) Smartphone: Resource or limitation, ii) Smartphones and parallel activities, iii) Smartphones in social activities, iiii) Reachable and connected online in activity. The results showed that smartphones had an impact in women's daily activities. The smartphone was an integrated part of women's activities and could both be taking time from some activities but also be an important part of its performance. Many times it could make activities easier to perform and more effective, in both work- and leisure activities. However it could affect the person's focus and interrupt their performance of activities. The participants found that the smartphone could, consciously or not, be detrimental to the performance of tasks that have been subjectively more important for them. Conclusion: In women's daily activities, smartphones could both have a supportive impact as well as limitative in the performance of activities. The smartphones' functions serve to facilitate greater cohesion with society, since it is more reliant on everyday technology. Norms and ethical principles are successively growing on how smartphones are adequately used in peoples' lives. This study showed that smartphones had a great impact in women's daily activities.
Innehållsförteckning
Inledning 5
1. Bakgrund 5
1.1 Aktivitet och upplevd hälsa 5
1.2 Aktivitetsbalans hos kvinnor 6
1.3 Smartphones och uppkopplad teknik 7
1.4 Smartphones i aktivitet 7
1.5 Problemformulering 9
2. Syfte 9
3. Metod 9
3.1 Design 9
3.2 Urval och procedur 10
3.3 Datainsamling 11
3.4 Analys av data 11
Tabell 1: Exempel på processen hur författarna kom fram till huvudkategorier 12
3.5 Forskningsetiska aspekter 13
4. Resultat 14
4.1 Smartphone: Hjälpmedel eller begränsning i aktivitet 14
4.2 Smartphone och parallella aktiviteter 16
4.3 Smartphone i sociala aktiviteter 17
4.4 Nåbar och uppkopplad i aktivitet 18
5. Diskussion 20 5.1 Resultatdiskussion 20 5.2 Metoddiskussion 25 5.2.1 Styrkor 25 5.2.2 Svagheter 26 6. Konklusion 27 6.1 Fortsatta rekommendationer 28 6.2 Tillkännagivande 28 Referenslista 29 Bilagor 34
Inledning
Under utbildningen i arbetsterapi har författarna fattat intresset för människans behov av aktivitet i relation till vardagsteknik och digitalisering, samt inhämtat kunskaper som givit förståelse för aktiviteters betydelse för människan. Av egna erfarenheter har författarna upplevt att smartphone i vardagen inverkar både positivt och negativt på dagliga aktiviteter. Från att enbart ha varit en resurs för kommunikation har tekniken utvecklats och idag är smartphone ett multiverktyg som kan användas simultant i flera aktiviteter i vardagen.
Mobiltelefoner och vardagsteknik har varit en självklarhet i författarnas och de yngre generationernas vardag. Samtidigt som de växt upp har utvecklingen av mobiltelefoner till smartphones snabbt progredierat och blivit en integrerad teknisk lösning i vardagen. Därför är förståelsen och användningen mer accepterad och självklar för författarnas generation, medan vardagen kan ha sett annorlunda ut för generationen innan författarna.
Yrkesverksamma kvinnor tycks ha flera samtidigt pågående och utmanande dagliga aktiviteter som påverkar deras utförande. En sådan vardag tycks tas för givet att kunna bemästra, där även smartphones kan vara en del i helheten. Därför vill författarna till studien undersöka sambandet mellan kvinnors dagliga aktiviteter och användningen av smartphones, samt hur det inverkar på utförandet och upplevelsen av aktiviteter på individ- och gruppnivå.
1. Bakgrund
1.1 Aktivitet och upplevd hälsa
Aktivitet, person och miljö är centrala begrepp inom arbetsterapi. Personers liv byggs upp av aktiviteter, valda eller nödvändiga och uppgifter utförs på olika sätt i samspel med den föränderliga omgivande miljön. För att förstå vad som ingår i vardagliga aktiviteter har litteraturen kommit fram till flera olika indelningar. Ett exempel är lek, aktiviteter i dagliga livet (ADL) och arbete. En annan indelning är att aktivitet delas upp i de tre kategorierna: aktiviteter i det dagliga livet, lek och produktivitet, med flertalet underkategorier av aktiviteter (Erlandsson &
Persson, 2014; Fisher, 2009; Taylor, 2017). De fysiska, sociala, kulturella, ekonomiska och politiska dimensionerna av miljön möjliggör eller hindrar aktivitet i interaktion med personens viljekraft, vanebildning och utförandekapacitet. Genom meningsfulla aktiviteter i vardagen som baseras på personens egna intressen och motivation utvecklas personens identitet och en känsla av hälsa kan uppnås (Hammel, 2004; Taylor, 2017).
Inom arbetsterapi ses hälsa och välbefinnande som en direkt effekt av aktivitet (Erlandsson & Persson, 2014; Håkansson, Dahlin-Ivanoff & Sonn, 2006; Taylor, 2017). Människan kan påverka sin hälsa genom aktivitet och handling då de finner en balans mellan aktivitet och vila. En subjektiv upplevelse av rätt mängd och variation mellan aktiviteter kan också bidra till att hälsa uppnås, definierat som aktivitetsbalans (Eklund, Orban, Argentzell, Bejerholm, Tjörnstrand, Erlandsson & Håkansson, 2017; Erlandsson & Persson, 2014; Wagman & Håkansson, 2014). Att finna en dynamik mellan aktivitetsbalans, hanterbarhet och meningsfullhet leder till minskad stress i vardagen vilket i sin tur kan inverka positivt på kvinnors upplevda hälsa (Håkansson et al., 2006; Håkansson, Lissner, Björkelund & Sonn, 2009).
1.2 Aktivitetsbalans hos kvinnor
I västerländska kulturer har människor i arbetsför ålder ofta flertalet aktiviteter som pågår parallellt, vilket kan vara utmanande att kombinera i vardagens aktiviteter (Eklund et al., 2017; Erlandsson & Persson, 2014). Dagens människor strävar efter att uppnå en balans i sin vardag med arbete, hemsysslor och familj, samt sociala förväntningar från samhället, vänner och kollegor. Många kvinnor har komplexa vardagliga aktivitetsmönster där vissa aktiviteter påbörjas och färdigställs medan andra avbryts av andra aktiviteter, vilket leder till oavslutade aktiviteter som i sin tur kan leda till sämre upplevd hälsa (Eklund et al., 2017; Erlandsson & Persson, 2014). Denna komplexitet av aktiviteter och aktivitetsmönster har visat sig bidra till lägre upplevd hälsa (Eklund et al., 2017; Erlandsson & Persson, 2014; Håkansson et al., 2009). Vidare indikerar forskningen att kvinnor har komplexa aktivitetsmönster i vardagen med
anledning av att de är yrkesverksamma och oftast har det största ansvaret för hushållsarbete samt för att ta hand om deras barn. Kvinnorna blir också ofta avbrutna i deras aktivitetsutförande av
barn eller arbete, vilket har visat sig kunna medföra en sämre upplevd hälsa (Wagman & Håkansson, 2014; Wästberg, Erlandsson & Eklund, 2012).
1.3 Smartphones och uppkopplad teknik
Smartphones har en mer avancerad teknik än tidigare utvecklade mobiltelefoner där funktionerna varit mer begränsade till samtal, medan den nu även har internetuppkoppling samt erbjuder många möjligheter i samhället (Hawi & Samaha, 2015; Mind Commerce, 2012). Den vanligaste tekniken för att använda internet är genom mobiltelefoner. Det har framkommit att personer upp till 55 år använder mobiltelefoner dagligen. I en rapport från år 2019 visade det sig att användandet av smartphones och surfplattor ökat stadigt för varje år, genom utvecklingen av smartphonens funktioner. Det som tidigare bara har kunnat utföras på en dator går idag att utföra på en smartphone eller surfplatta (Svenskarna och internet, 2019b; Verdonck & Maye, 2015). Detta innebär att människor är anträffbara och kan utföra uppgifter m ed teknik i snart alla kontexter och miljöer. Den stora tillgången till smartphones ger också möjlighet till att delta i meningsfulla, digitalt baserade aktiviteter i skilda kontexter (Larsson, Larsson-Lund & Nilsson, 2017; Verdonck & Maye, 2015). Forskare har upptäckt att internet och ny teknik inte ersätter äldre medier, utan är istället ett komplement till den. Exempelvis kan personer söka upp nyheter i sin smartphone och behöver då inte vara uppkopplade direkt till en TV när nyhetssändningen äger rum (Robinson, 2011).
1.4 Smartphones i aktivitet
En stor del av den forskning som finns tillgänglig om smartphones och sociala medier behandlar hur smartphones kan användas som interventioner för olika grupper i samhället, eller hur arbetsterapeuter kan använda det som stöd i sitt arbete. Det visade sig vara en resurs för tillgänglighet, lärande, nätverk samt för att utveckla färdigheter och kunskaper (Derks & Bakker, 2014; Goel & Gupta, 2019; Larsson, Nilsson & Larsson-Lund, 2013; Murray & Ward, 2019; Naidoo, Govender, Stead, Mohangi, Zulu & Mbele, 2018; Parks, Sorby, Davis, McFarland, Wallbank, King & Adams, 2017; Zivnuska, Carlson, Carlson, Harris & Harris, 2019).
Införandet av smartphones i samhället bidrar med underlättande funktioner för människan i vardagen, exempelvis genom att den ger verktyg för att hålla kontakt med vänner och familj samt ger möjlighet att ta del av andras vardag vilket leder till ökad delaktighet i samhället (Larsson et al., 2017; Nutley, 2019; Verdonck & Maye, 2015). Andra studier beskriver de utmaningar som användningen av teknik i arbetet och vardagen kan innebära för personer med olika former av funktionsnedsättningar. Personer utan funktionsnedsättningar hade lättare att hantera vardagsteknik och smartphones, i jämförelse med personer med funktionsnedsättningar där vardagsteknik och smartphones kunde bidra till utmaningar i vardagen (Kassberg, Malinowsky, Jacobsson & Larsson-Lund, 2013; Kottorp, Malinowsky, Larsson-Lund & Nygård, 2019; Malinowsky & Larsson-Lund, 2014).
Att ständigt vara uppkopplade till smartphones oavsett tid och plats är något som idag förväntas av människor, vilket kan upplevas påfrestande då det förväntas av personen att svara direkt när de får ett meddelande i sin smartphone. Detta påverkar i sin tur personers uppmärksamhet i den aktivitet de utför i stunden, exempelvis utförandet av arbetsuppgifter (Derks & Bakker, 2014; Nutley, 2019). Om de samtidigt gör något annat eller befinner sig i ett samtal, riskerar den personen att vara mindre uppmärksam och närvarande i samtalet. Sambandet mellan multitasking, att göra flera saker samtidigt och uppmärksamhet beskrivs som en negativ upplevelse för personer, eftersom det är svårt att fokusera och göra fler saker samtidigt, speciellt om det är en uppmärksamhetskrävande aktiviteten (Nutley, 2019).
Sociala medier är en av de största källorna för kommunikation idag (Gray, Norton, Breault-Hood, Christie & Taylor, 2018). Vidare beskrivs att sociala medier kan bidra till ett internetberoende vilket är ett växande socialt problem som diskuteras i världen. Beroendet kan leda till en obalans i både arbets- och familjelivet. Det som förväntas av en person i vardagliga aktiviteter är svårt att uppnå i samband med beroendet av sociala medier. Då tid och energi förloras från arbete för sociala medier kan personen uppleva känslor av att inte räcka till, att inte nå upp till mål och får då arbeta hårdare för att uppnå det arbetet kräver (Cash, Rae, Steel & Winkler, 2012; Zivnuska et al., 2019). Således bidrar den ständiga uppkopplingen både till
minskat fokus i aktivitet och försämrad aktivitetsbalans, men smartphones agerar även som ett smidigt verktyg i vardagen (Derks & Bakker, 2014; Goel & Gupta, 2019; Zivnuska et al., 2019).
1.5 Problemformulering
Efter litteraturgenomgången fann författarna flertalet studier och litteratur om smartphones, teknik i vardagen, sociala medier samt kvinnors aktivitetsbalans (Cash et al., 2012; Derks & Bakker, 2014; Erlandsson & Persson, 2014; Goel & Gupta, 2019; Gray et al., 2018; Håkansson et al., 2006; Nutley, 2019; Verdonck & Maye, 2015; Zivnuska et al., 2019). Intressant forskning hittades som beskrev hur smartphones kan användas för olika grupper i samhället eller på vilket sätt arbetsterapeuter kan använda sig av uppkopplad teknik som stöd i sitt arbete (Kassberg et al., 2013; Larsson, et al., 2013; Murray & Ward, 2019; Naidoo et al., 2018; Parks et al., 2017). Dock återfanns ingen forskning som studerat sambandet mellan kvinnors vardagliga aktiviteter och samtidig användning av smartphones. Därmed vill författarna undersöka upplevelser av smartphonen och dess inverkan på sammanboende yrkesverksamma kvinnors utförande av dagliga aktiviteter.
2. Syfte
Syftet var att utveckla kunskap om upplevelser hur smartphones influerar de dagliga aktiviteterna bland yrkesverksamma kvinnor i åldrarna 18-55 år, som bor i gemensamt hushåll.
3. Metod
3.1 Design
En kvalitativ semistrukturerad intervjustudie (Denscombe, 2016) valdes för denna uppsats. Detta valdes för att undersöka yrkesverksamma kvinnors användning av smartphone för att kunna identifiera egenskaper och beskaffenheter rörande kvinnors användning och upplevelser av smartphones inverkan i vardagliga aktiviteter. För att bidra till kunskap samt för att skapa en god interaktion med deltagarna under intervjun skapades frågor till intervjun som berörde dessa delar (Kvale & Brinkmann, 2014; Patel & Davidson, 2011). Innan frågeguiden formulerades tog
författarna reda på information om ämnet de valt att söka kunskap om för denna uppsats. Vidare utformades frågorna öppna för att inte riskera att påverka deltagarnas svar.
3.2 Urval och procedur
Författarna till studien valde ett strategiskt urval genom att använda sig av ett snöbollsurval, vilket innebär att första deltagaren hänvisar inbjudan vidare till andra potentiella deltagare (Denscombe, 2016).
Inklusionskriterier var: i) att deltagarna skulle vara yrkesverksamma kvinnor, ii) boende i gemensamt hushåll med en eller flera familjemedlemmar och, iii) dagligen använde sig av en smartphone.
Då denna studie hade en kvalitativ ansats strävade författarna efter att uppnå en mättnad i materialet, det vill säga att intervjuerna fortsatte tills dess att insamlingen inte gav någon ny information enligt beskrivning av Thorén-Jönsson (2017). Efter att informationsbrevet (bilaga 1) delades via Facebook tog tio blivande deltagare kontakt med författarna och deltagarna i sin tur hänvisade informationsbrevet vidare till andra kvinnor. Författarna fick sammanlagt kontakt med 16 deltagare. Deltagarna kontaktade författarna via meddelandefunktionen på Facebook eller via författarnas telefonnummer som hade delats i informationsbrevet. Alla som visade intresse för att delta uppfyllde inklusionskriterierna. Efter att dessa 16 kvinnor visat intresse för att delta fick författarna inga fler förfrågningar. Det blev ett bortfall av en person, då denna lämnade återbud. Detta innebar att 15 deltagare valde att delta. Författarna upplevde att en mättnad i materialet hade uppnåtts efter det att de 15 intervjuerna hade genomförts då syftet och frågeställningarna hade blivit besvarade. Därför bedömdes det inte nödvändigt att rekrytera ytterligare deltagare till studien.
Det fanns ingen specifik geografisk begränsning för att söka deltagare till uppsatsen eftersom informationsbrevet delades offentligt på Facebook. För att nå potentiella deltagare skickades ett informationsbrev ut via det sociala mediet Facebook för att finna deltagande till studien. Författarna delade inlägget offentligt för att möjliggöra för potentiella deltagare de inte kände att ta del av informationsbrevet. De första deltagarna som anmält sitt intresse hade i sin tur delat
informationsbrevet vidare och på så sätt anmälde sig fler deltagare. Innan intervjun inleddes skrev samtliga deltagare under ett samtyckesformulär (bilaga 3).
3.3 Datainsamling
Författarna började med att göra varsin pilotintervju med en intervjuguide utformad med öppna frågor. Detta genomfördes för att uppskatta frågornas kvalitet, tidsomfång, om frågorna besvarade studiens syfte ordentligt samt hur författarna agerade som intervjuare (Denscombe, 2016; Patel & Davidson, 2011). De intervjuerna användes inte som datamaterial för studien på grund av att författarna i samråd med handledaren efter de genomförda pilotintervjuerna valde att ta bort och lägga till andra frågor i intervjuguiden som bättre kunde besvara studiens syfte. Deltagarna som anmält intresse att deltaga i uppsatsen kontaktades därefter via telefon eller mail. Efter information med potentiella deltagare bestämdes tid, dag och plats för intervju. Hur intervjuerna ägde rum bestämdes av deltagarna utefter vad som passade bäst för dem. 14 av intervjuerna genomfördes via personligt möte, en intervju genomfördes via videosamtal. Alla intervjuer spelades in via smartphones. Inspelning av intervjuer är en viktig del för att inte gå miste om värdefullt material och för att datamaterialet ska kunna analyseras (Kvale & Brinkmann, 2014). Författarna förhöll sig följsamma till deltagarnas svar och ordningen på frågeställningarna kunde förändras beroende på deltagarnas svar. Författarna ställde följdfrågor eller påståenden för att få tydligare svar samt för att försäkra sig om att de förstått deltagaren rätt. Deltagarna garanterades konfidentialitet och att de när som helst kunde dra sig ur tidigare.
3.4 Analys av data
I denna studie användes en kvalitativ innehållsanalys för att analysera inkommen data, vilket innebar att beskriva och identifiera skillnader och likheter i datamaterialet (Lundman & Hällgren Graneheim, 2017). Efter att intervjuerna hade spelats in transkriberades materialet. Därefter lästes materialet igenom av båda författarna för att erhålla en övergripande förståelse över materialets innehåll. Därefter inleddes kodningen genom framtagandet av meningsbärande enheter. För den första intervjun jämfördes analysen mellan de båda författarna samt handledare,
där alla var för sig skulle ta fram meningsbärande enheter som kondenserades, för att sedan jämföra dessa tillsammans. Detta utfördes för att säkerställa att de båda författarna tänkte på likvärdigt sätt i analysen av datamaterialet. De kondenserade enheterna plockades ut och rangordnades efter studiens syfte, där enheter som inte var förenliga med syftet gallrades bort. Författarna kodade därefter enheterna individuellt. Därefter sattes likvärdiga koder ihop och bildade preliminära kategorier. Målet med denna analysform är att få ett rikt innehåll och beskrivning utifrån datamaterialet (Lundman & Hällgren Graneheim, 2017; Olsson & Sörensen, 2011).
Tabell 1: Exempel på processen hur författarna kom fram till huvudkategorier
Meningsbärande enheter Kondenserad meningsenhet
Kod Kategori
Nej men jag väljer ju att använda den för att jag tycker det är som ett hjälpmedel. Men det är ju såhär att den blir lite som en snuttefilt, mobilen.
Jag väljer att använda telefonen för att det är ett hjälpmedel. Men den blir som en snuttefilt.
Hjälpmedel Smartphone som hjälpmedel
Ja det är väl när man är med barnen tänker jag mest. Man vill se vad de gör och
engagera sig i deras och så börjar telefonen att plinga och det är svårt att låta bli att kolla. Ja man blir distraherad och tappar fokus.
När man är med barnen, man vill engagera sig och då kan telefonen göra att man blir
distraherad och tappar fokus.
Förhållningssätt Sociala aktiviteter
Den underlättar mycket. Nu är väl inte jag en som sitter och skickar en massa sms och så. Men de blir ju
lättillgängligt man når ju människor fort. Sen är de ju ett sattyg att man når människor också.
Den underlättar mycket. Det blir lättillgängligt, man når människor fort. Sen är det ett sattyg att man når
människor också (skrattar).
Nåbarhet Att ständigt vara nåbar och uppkopplad
Med hjälp av telefonen kan man snabbt ta reda på fakta. Man kan kolla upp fakta väldigt snabbt så att onödiga diskussioner inte blir av. I de läget tycker jag att telefonen är fantastiskt.
Om det blir diskussioner kan man kolla upp fakta snabbt. Då är telefonen fantastisk. Informationskäll a Smartphone som hjälpmedel 3.5 Forskningsetiska aspekter
Inför varje datainsamlingstillfälle förklarade författarna syftet med studien för deltagarna och vad deras medverkan skulle bidra till. I samband med intervjuerna fick deltagarna skriva under ett samtyckesformulär och de fick även information om att de fick avbryta sitt deltagande utan några konsekvenser. Personuppgifterna behandlades med konfidentialitet, vilket innebär att samtliga uppgifter om deltagarnas identitet endast finns tillgängligt för författarna. Transkriberingarna kodades med sifferkombinationer för att säkra anonymitet för deltagarna. När transkriberingarna var klara raderades de. Med deltagarnas samtycke kunde författarna även kontakta dem för vidare frågor som kunde behöva tilläggas eller tydliggöras. Samtalsklimatet är viktigt för att trovärdighet, information och begriplighet ska kunna uppnås (Olsson & Sörensen, 2011; Patel & Davidson, 2011). Det uppnåddes genom att författarna visade intresse för deltagarna utan att vara dömande eller ifrågasättande samt agerade neutralt, öppensinnigt och icke-dömande under datainsamlingen.
Nyttan med intervjuer kan vara att författarna får deltagarnas personliga och komplexa uppfattningar och subjektiva upplevelser. Författarna kan även få möjlighet att förtydliga saker som deltagarna inte förstått. Det finns en risk att deltagare blir hämmade av ljudinspelning och inte till fullo kan svara på frågorna, då det kan upplevas som ett störningsmoment (Olsson & Sörensen, 2011; Patel & Davidson, 2011).
4. Resultat
Vid analysen av intervjuerna framkom det att deltagarna dagligen använt smartphone i utförandet av olika aktiviteter, på liknande men även på varierande sätt, beroende på deras aktuella livssituation. Smartphone visade sig vara en integrerad del av kvinnornas vardag, både i hemmet, arbetet och i sociala sammanhang. De allra flesta deltagarna i studien ansåg att smartphone var stödjande i utförandet av aktiviteter, men kunde även avbryta utförandet i vissa aktiviteter. En del av deltagarna upplevde sig beroende av sin smartphone, vilket resulterade i att de avstod från meningsfulla och viktiga aktiviteter. Deltagarnas upplevelser har sammanställts till följande kategorier: i) Smartphone: Hjälpmedel eller begränsning i aktivitet, ii) Smartphone och parallella aktiviteter, iii) Smartphone i sociala aktiviteter, iiii) Nåbar och uppkopplad i aktivitet.
4.1 Smartphone: Hjälpmedel eller begränsning i aktivitet
Denna kategori återspeglar deltagarnas erfarenheter och upplevelser av hur smartphone inverkade på utförandet av vardagliga aktiviteter såsom arbete-, fritid- och hemsysslor. Analysen av datan återspeglade att samtliga deltagare använde sig av smartphone i arbetet, antingen via arbetstelefon, privat smartphone eller båda delar. Vidare förklarade deltagarna att smartphonen var integrerad i större delen av de dagliga aktiviteterna.
Det framkom att användningsområdet av smartphones i arbetet var olika bland deltagarna. De flesta deltagarna uttryckte att deras privata smartphone inte skulle användas i arbetet, eftersom flertalet hade arbetstelefoner. Dock hade de allra flesta ändå deras privata smartphone nära till hands under arbetstid, främst för att vara nåbara för familjemedlemmar, för att skapa trygghet både för sig själva och för de närstående. De kunde även ha den nära för annat privat bruk utan vidare motivering. För några upplevdes smartphones även som en nödvändig produkt för utförandet av arbetsuppgifter eller åtminstone för att underlätta olika situationer i arbetet. Till exempel att använda kalender, mail eller funktioner för identitetskontroll vid inloggningar i vissa program och tjänster. Citat från en av deltagarna:
“Jobbtelefonen använder jag mest för att kolla jobbmailen och att ringa på medan den privata telefonen används för att hålla kontakt
med familjen under arbetstid.”
Vidare framkom det att användningen av smartphone ansågs underlättande vid utförandet av aktiviteter i hem-och fritid i deltagarnas vardag. Smartphonen verkade som en resurs i form av ett redskap, inspiratör och inte minst kommunikationsmedel. Deltagarna upplevde att deras kommunikation med andra och att söka information underlättades med stöd av smartphone och att aktiviteter blev mer effektiva och tidsbesparande genom användandet av dem. Deltagarna uttryckte att smartphones kunde vara en säkerhet i olika sammanhang, vilket upplevdes som en positiv aspekt. Den agerade som en trygghet i nödsituationer då det underlättade att snabbt kunna kommunicera och ringa samtal eller söka på kartor för att navigera sig. Deltagarna var många gånger överens om att smartphonens funktioner under de senaste åren har underlättat och bidragit till en enklare och mer effektiv vardag och att möjligheten till att söka information inverkade till det bättre i vardagen. De kunde enklare söka samhällsinformation, få tillgång till nyheter och förmedla sig i en ny dimension i form av användandet av internet med stöd av smartphone. Nedan följer ett citat från en deltagare som berättar om hur smartphones kunde underlätta utförandet av vardagliga aktiviteter:
“Jag älskar Swish-funktionen och Instagram. Min bil är kopplad till telefonen också och det är ju helt fantastiskt att det går att göra så. Youtube använder jag om man till exempel vill se hur man åker skridskor på ett bättre sätt. Jag har även en app i telefonen som är
kopplad till min träningsklocka.”
Det framkom av deltagarnas berättelser att smartphones agerade som ett stöd genom dagens olika procedurer. På morgonen använde några deltagare smartphones som väckarklocka, under frukosten för att läsa nyheterna, på väg till arbetet kunde de läsa mail, uppdatera sig på sociala medier och lyssna på musik. Ingen av deltagarna upplevde smartphonen som något hindrande under morgontid, mer som en avkopplande, underlättande eller underhållande vana. Det var delade tankar om hur smartphonen upplevdes under kvällstid. För de flesta hade den en negativ
inverkan, då den ofta tog tid från andra aktiviteter som egentligen var mer värdefulla, som att umgås med sin familj eller ta hand om hushållssysslor. Det framkom att smartphones kunde påverka sömnen på ett hindrande sätt om de ägnade mycket tid till den när de lagt sig, då det bidrog till en svårare insomning. Några deltagare beskrev att de valde att lägga den långt ifrån sängen eller i ett helt annat rum för att möjliggöra avslappning inför sömnen. Smartphonen var integrerad i större delen av kvinnornas vardag, vilket också innebär att den ofta användes samtidigt som andra aktiviteter utfördes, vilket kunde påverka upplevelsen och utförandet av aktiviteten.
4.2 Smartphone och parallella aktiviteter
Smartphones medverkade ofta till en parallell aktivitet eller var en nödvändig del för att utföra en aktivitet. Flertalet deltagare uppgav till exempel att de använde smartphone under matlagning för att söka recept, vilket upplevdes som en underlättande funktion i tillvaron. Det bidrog till tidsbesparing och de kunde även använda tidtagningsfunktion för matlagning vilket upplevdes som en funktion som effektiviserade och förenklade matlagningen. Många utförde även hushållssysslor samtidigt som de spelade musik eller radioprogram från sin smartphone. Några av kvinnorna berättade om tillfällen då de utförde aktiviteter relaterade till hygien, som toalettbesök och duschsituationer, där smartphonen också var med som en del av aktiviteten. De kunde exempelvis titta på filmklipp eller sociala medier samtidigt som de tog hand om sin hygien. De uttryckte själva att det var något de tyckte var en dålig ovana men samtidigt något som fick utförandet av dessa aktiviteter att upplevas trevligare. Flera av dem uppgav också att i sammanhang då de skulle anmäla sig på gruppträning behövde de använda uppkopplad teknik, smartphonen eller en dator med internet. Därav beskrevs uppkopplad teknik bidra till att deltagarna hade större möjlighet till att vara delaktiga i aktiviteter än före internets början. Citat från en deltagare som beskriver parallella aktiviteter:
“När jag går promenader kan jag samtidigt ha igång en app för att veta hur långt jag går. Vid middagar kan jag ha musik på i bakgrunden via telefonen, eller så använder jag mig av mycket recept i olika appar i telefonen för att hitta inspiration vad man
Flera deltagare upplevde att eftersom smartphones i princip nästan alltid fanns med i deras vardag kunde användandet också störa och avbryta andra aktiviteter. Detta kunde ge effekter som att deltagarna fick minskad koncentrationsförmågan och kände sig styrda av smartphonen. Att växla fokus flertalet gånger under tiden deltagarna utförde olika aktiviteter i kombination med att titta på sin smartphone var något som kunde upplevas onödigt och ibland även stressande vid utförandet av aktiviteter, som till exempel vid tittandet på tv. Detta eftersom de upplevde att de missade något som kunde vara av värde. Citat från en av deltagarna som beskrev det på följande sätt:
“När man tänker efter så är det dumt att man ligger framför tv:n och tittar och när det är något ointressant så tar man genast upp smartphonen. Lite ofokuserad blir man när man tittar fram och
tillbaka i den, istället för att fokusera på en sak ordentligt.”
Smartphones kunde vara en parallell aktivitet som var mer eller mindre aktiv samt mer eller mindre fördelaktig. Smartphones kunde även verka som ett tidsfördriv där sociala medier och spel var en av de största applikationerna som användes parallellt i andra vardagsaktiviteter som kunde upplevas rogivande, men som även kunde upplevas skamfullt. Där smartphones uppfattades som minst positivt inverkande var i aktivitet gällande sociala sammanhang.
4.3 Smartphone i sociala aktiviteter
Denna kategori handlar om hur smartphones inverkade på deltagarnas sociala liv och dess aktiviteter, samt deras upplevelser av ett stödjande eller hindrande användande för sociala sammanhang och relationer.
Deltagarna upplevde det positivt att kunna kommunicera och planera aktiviteter med familj, vänner och arbetskollegor med smartphonens meddelandefunktioner, där sociala medier också inkluderades. Utan smartphones skulle de inte haft samma möjlighet till en enkel och smidig kontakt med sin umgängeskrets och familj menade deltagarna.
Det framkom av analysen att deltagare inte använde, eller försökte att inte använda smartphones i sociala sammanhang när de umgicks med vänner eller familj. De upplevde att smartphoneanvändning gjorde sammanhangen asociala och irritation kunde därmed uppstå. Exempel på situationer var då de umgicks med vänner och bekanta där deltagarna tyckte att den sociala interaktionen var det viktigaste och skulle vara det huvudsakliga syftet. Deltagarna tyckte att fokus försvann på den sociala interaktionen när smartphones användes av sällskapet, vilket förtydligas med följande citat:
“Jag kan bli irriterad om någon sitter med telefonen när man pratar. Jag försöker inte göra det själv, men det är inte alltid så lätt. Men jag försöker att inte ha den framme.”
Resultatet avspeglar att det upplevdes viktigt för deltagarna att smartphones inte tog över den sociala interaktionen när de var tillsammans med andra. Det fanns ingen tvekan om att den var fördelaktig för att kunna bestämma möten och träffar med andra eller för att ha möjlighet att hålla kontakt med vänner och familj. Dock uppdagades det att deltagare i sociala sammanhang kände att smartphones tog över och det sociala mötet blev således inte lika interaktivt och trevligt. De upplevde det fördelaktigt att smartphonen fanns nära till hands i och med att den var en bra informationskälla, men inte att den användes för tidsfördriv genom att kolla på sociala medier eller annat som inte tillförde något av värde till umgänget.
4.4 Nåbar och uppkopplad i aktivitet
Följande kategori beskriver hur deltagarna förhöll sig till smartphones i vardagen och deras upplevelse av deras användning. Hur de faktiskt använde den och önskad användning och hur detta sammankopplades med nåbarhet och den ständiga uppkopplingen.
Flertalet av kvinnorna hade delade uppfattningar av hur mycket de använde sina smartphones. Både att de inte använde den särskilt mycket, men trots allt för mycket i jämförelse med deras önskade tidsanvändning för den. En önskan fanns att kunna utföra fler aktiviteter utan smartphone i jämförelse med nuläget, men det var svårt att uppnå i och med att många aktiviteter
krävde att de skulle vara uppkopplade, vilket gjorde att de kände sig begränsade. Citat från en deltagare:
“Jag önskar att jag kollade på den mycket mindre, men jag vet inte hur jag skulle kunna göra det. Det är ju en del av mitt jobb så jag måste använda den lite, men jag borde kanske bli bättre på att bestämma när jag ska använda den och inte.”
Deltagare beskrev även upplevelsen av de funktioner som i sig innebar en nåbarhet, att kunna nå andra samt bli nådda själva och hur de tyckte att detta inverkade på deras vardag. Deltagarna var ofta något ambivalenta då de ansåg det som en fördel att lätt kunna nå andra, men att det var en mer krävande känsla att själv ständigt vara nåbar och uppkopplad. Flera av deltagarna uttryckte att smartphones alltid var med dem och de beskrev smartphonen som en bästa vän, snuttefilt och att de inte kände sig kompletta utan den.
“Den är ju alltid med och man går omkring och bär på den. Det är en katastrof om den skulle försvinna och jag skulle inte klara mig utan den. Den är ju en hjälpreda men den erbjuder ju mycket som gör att man går miste om saker också, för att den är så
lättillgänglig.”
Att vara nåbar upplevdes vara en effektiv lösning och en trygghet i vardagen, men samtidigt något som skapade förväntningar och normer som i sin tur kunde leda till en underliggande stress. Detta eftersom omgivningen i princip ställde krav på deltagarna att vara nåbara för dem, oavsett vilka aktiviteter som utfördes. Vid avsaknad av förståelse hos andra berörande deltagarnas användning av smartphones, kunde frustration uppstå på grund av att många är beroende av sina smartphones och har en uppfattning om att det är en naturlig del av allas vardagliga aktiviteter. En viss förståelse fanns åtminstone hos deltagarna att de inte förväntade sig att andra skulle vara nåbara och uppkopplade i sociala aktiviteter eller under arbetstid, men samtidigt kunde det upplevas fundersamt om personen trots allt inte var nåbar.
5. Diskussion
5.1 Resultatdiskussion
Syftet med denna studien var att söka kunskaper om upplevelser av hur smartphones influerar de dagliga aktiviteterna bland yrkesverksamma kvinnor i åldrarna 18-55 år, som bor i gemensamt hushåll. Resultatet visade att kvinnorna upplevde att smartphonen i stort sett influerade alla dagliga aktiviteter. Enligt Lange (2002) har den tekniska utvecklingen ökat i samhället vilket bidragit till att aktiviteter i hemmet och i samhället har förändrats. Resultatet visade att det var en underlättande teknik för att möjliggöra flertalet aktiviteter, som var stödjande för utförandet av sociala och samhälleliga aktiviteter. Emiliani, Vanderheiden och Stephanidis (2011) beskriver att tekniken möjliggör en självständighet och kan bidra med hjälpande funktioner för människor. Det framkom också av resultatet att deltagarna använde smartphones som ett komplement i vardagen. Det sammanträffar med Robinson (2011) som beskriver att istället för att behöva vara bunden till exempelvis tv då nyheter sänds, kan människor istället när de vill söka upp nyheter i deras smartphone.
Kvinnorna i studien uttryckte att det var en stor fördel att använda smartphones i situationer för att kunna delta i samhällets aktiviteter, såsom bokningar av aktiviteter inkluderande träningspass, biljetter för kollektivtrafik- eller kulturella utbud. I enlighet med Kottorp et al., (2019) är det en stor fördel om människor har förmågan att använda teknik i vardagen för att kunna skapa delaktighet, både i hem aktiviteter men även i samhället. Vidare illustrerar resultatet att kvinnorna i studien upplevde sig kompetenta att använda smartphones och dess funktioner. Taylor (2017) skriver, att uppleva sig kompetent i ett utförande av aktivitet tillåter personen att kunna utföra och fortsätta med aktiviteter och resulterar i att människor upplever sig delaktiga i aktivitet. Detta i sin tur medförde att deltagarna i denna uppsats upplevde att smartphones bidrog till en förenkling i den vardag de trivdes med.
Då utvecklingen av teknik har expanderat de senaste åren blir också användningsområdena för smartphones större. Människor får större möjligheter att delta i aktiviteter och utföra uppgifter
genom smartphones (Lange, 2002; Svenskarna och internet, 2019b). Resultatet av denna uppsats indikerar att planerandet av sociala aktiviteter skedde i de flesta av deltagarnas fall med hjälp av smartphone, vare sig de skickade meddelanden eller ringde varandra och de ansåg att det var en stor möjliggörare för att kunna samlas med vänner och anhöriga. Svenskarna och internet (2019a) påvisar att meddelandefunktionen är en funktion i smartphones som har utvecklats. Från att e-post har varit dominerande för kommunikation syns idag en stor ökning av chattfunktioner som ersätter de mindre och informella konversationerna.
Det framkom av resultatet att smartphones agerade genom de allra flesta aktiviteter, mer eller mindre. Antingen som något som gett ytterligare ett självbelönande och konkret värde genom att underlätta utförandet av aktiviteten eller bidragit till att göra en aktivitet, till exempel handla mat, samtidigt som de reste till sitt arbete vilket leder till att vardagen effektiviseras och mer tid kan frigöras till andra aktiviteter som ger ytterligare aktivitetsvärde. Erlandsson och Persson (2014) skriver att aktivitetsbalans är en betydande komponent för upplevd hälsa och är väl studerat inom arbetsterapi. Att uppleva balans mellan aktiviteter som tillhör rekreativa aktiviteter, arbete, lek, skötsel och sömn är viktiga delar som det krävs att man finner en balans emellan och det är dynamiskt och ändras över tid genom livet. De funktioner som smartphones bidrog med hade ett stort inflytande i vardagen och genererade en effektivitet som gynnade en känsla av upplevd hälsa då flertalet aktiviteter i vardagslivet kunde utföras via smartphonen, till exempel att handla mat som de annars upplevde kunde ta mer tid genom att behöva att åka till affären. Detta var en faktor som bidrog positivt för aktivitetsbalansen. Flertalet studier beskriver aktivitetsbalans som att uppfatta livet som att man har rätt mängd och variation mellan olika aktiviteter i relation till aktivitetskategorier, aktiviteter av olika kännetecken och tidsanvändning (Eklund et al., 2017; Wagman, Håkansson & Björklund, 2012; Wagman & Håkansson, 2014).
Även om det framkom från resultatet att smartphones var invävd i deltagarnas vardag som ett redskap, framkom det även negativa upplevelser. Ofta var orsaken att smartphones användes parallellt i andra aktiviteter. Smartphones var en faktor som tog tid och fokus från en annan aktivitet, som att umgås med vänner eller familj, samt kunde bidra till obalans i sin
aktivitetsrepertoar och personen upplever då en försämrad hälsa och ett försämrat utförande av dagliga aktiviteter.
Flertalet deltagare berättade om aktiviteter de utförde där den huvudsakliga aktiviteten kunde avbrytas på grund av användandet av smartphone. Resultatet avspeglar att smartphones användes flitigt av deltagarna i princip i alla aktiviteter eller under tiden som de utförde andra aktiviteter. Erlandsson och Persson (2014) beskriver att många kvinnor i arbetsför ålder har komplexa aktivitetsmönster och många parallella aktiviteter som kan vara utmanande i vardagen. Dynamiken mellan aktivitetsbalans, hanterbarhet och meningsfullhet har i forskning visat sig leda till minskad stress i vardagen och påverkar kvinnors subjektiva hälsa till det positiva (Håkansson et al., 2006; Håkansson et al., 2009). I denna uppsats visade det sig att det var svårt för deltagarna att finna en god dynamik mellan dessa aspekter, där smartphones haft en betydande inverkan. Detta framförallt i aktiviteter som krävt ett splittrat fokus. De flesta sammanhangen då smartphones användes parallellt av deltagarna upplevdes det som tidsbesparande eller underlättande. Det kunde vara vid matlagning, resor eller träning där de kunde använda applikationer för att exempelvis mäta distans, lyssna på musik eller söka recept. Dock fanns det aktiviteter där deltagarna inte själva visste varför smartphones egentligen var en integrerad del av den. Vidare visade resultatet att kvinnorna blev avbrutna i aktiviteter, på grund av att smartphonen allt som oftast var i närheten och lättillgänglig för dem. Ett samtal, meddelande eller sociala medier kunde bidra till att den huvudsakliga aktiviteten fick mindre fokus och det var inte alltid aktiviteterna blev färdigställda på grund av detta. Personer som har dessa aktivitetsmönster där aktiviteter inte färdigställs eller avbryts av annat, kan bidra till en lägre upplevd hälsa (Eklund et al., 2017; Erlandsson, Eklund & Persson, 2011; Erlandsson & Persson, 2014). Vidare visar aktuell forskning att personer som har hög tidsanvändning av teknik kan uppleva en nedsatt hälsa genom att de missar andra hälsorelaterade aktiviteter och sociala interaktioner (Thomée, 2018). Deltagarnas subjektiva hälsa upplevdes därmed nedsatt, på grund av en stress, förväntan och en frustration relaterat till avbrutna aktiviteter där smartphonen stulit fokus från huvudaktiviteten.
Flera deltagare upplevde att när de väl träffade andra kunde smartphonen påverka uppmärksamheten och fokus i en negativ riktning i det sociala sammanhang deltagarna befann sig i. Det kunde handla om att vara nåbar för familjen eller att de uppdaterade sig på sociala medier. Erlandsson och Persson (2014) skriver att en aktivitets sociosymboliska värde är subjektivt och personer kan uppfatta och värdera en och samma aktivitet olika beroende på de normer och kontext som utgör och finns i aktiviteten. Deltagarna i studien kunde uppleva det störande när en annan person i gruppen tog upp sin smartphone, vilket kan leda till att en aktivitet dämpas eller hindras. Likaså som en sådan handling subjektivt kan upplevas annorlunda hos en annan individ (Erlandsson & Persson, 2014). I deltagarnas fall var flertalet överens om att en sådan handling kunde upplevas störande och påverkade sammanhanget negativt, vilket överensstämmer med Fellesson och Salomonson (2020) som beskriver att tekniken kan ha en negativ inverkan på de sociala sammanhangen då den verkliga interaktionen försämras. Dock kunde de själva utföra denna handling i syftet att vara tillgängliga för deras familjer vilket de upplevde värdefullt på ett personligt plan, vilket kan tolkas som ett självbelönande och sociosymboliskt värde (Erlandsson & Persson, 2014). Smartphonen kunde utöver det även bidra som informationskälla i sammankomsterna på så sätt att de kunde söka tidtabeller, boka resor, göra betalningar till varandra eller söka information om något annat viktigt som kunde tillföra något till den sociala aktiviteten.
Det framkom att deltagarna fann meningsfullhet med att använda Facebook som social media, främst för funktionen “Messenger” som gjorde att de lätt kunde kommunicera. Enligt Gray et al. (2018) använder vuxna kvinnor Instagram som social medie för att få bekräftelse genom att dela med sig av bilder, vilket inte stämde överens med resultatet i denna studie då deltagarna menade att sociala medier var till för kommunikation och underlättade därmed sociala interaktioner. Tillgång till kommunikation och sociala medier visade sig även medföra att deltagarna upplevde en stress av att ständigt vara nåbara och uppkopplade.
Deltagarna beskrev att de önskade att de inte hade varit så beroende av att alltid ha smartphonen nära, för att kunna fokusera på en sak i taget. Nyligen publicerad forskning indikerar att
internetberoende kan leda till att människor får en obalans i arbets- och familjeliv. Det på grund av att det som förväntas av en person är svårt att uppnå om de är beroende av internet då mer tid spenderas på internet och andra aktiviteter blir svåra att utföra när tiden inte räcker till (Zivnuska et al., 2019). Från deltagarnas berättelser framkom det att de kunde sitta med smartphonen i handen, utan att de egentligen visste vad de kollade på och vad det egentliga syftet med användningen var. Nutley (2019) skriver att multitasking påverkar människors uppmärksamhet eftersom de har svårt att fokusera och göra flera saker samtidigt. Det finns en risk att människor inte kan fokusera och vara närvarande i samtal med andra om de avbryts av annat som också kräver mycket uppmärksamhet. Vilket upplevdes av deltagarna i uppsatsen, framförallt i de sociala sammanhangen vid middagar och andra sammankomster där smartphonen ofta låg nära till hands för att snabbt vara tillgänglig.
Det finns en förväntan på människor att ständigt vara uppkopplade, vilket medför att människors uppmärksamhet påverkas, exempelvis då de får meddelanden i smartphones (Derks & Bakker, 2014; Erlandsson & Persson, 2014; Nutley, 2019). Att kommunicera och ha smartphonen som en källa till att vara nåbar för omvärlden var en stor del av deltagarnas vardag visade resultatet av datainsamlingen. Både på så sätt att de kunde ringa, skicka meddelanden, men även aspekten på samhällsnivå, att deltagarna kunde bli nådda med information både frivilligt och mindre frivilligt då de blev tillgängliga så fort de sökte på internet eller var inloggade på sociala medier. Vilket kan vara ett sätt att minska gränser och skapa en effektiv och tillgänglig värld. Svenskarna och Internet (2019a) påvisar enligt deras undersökning att svenskar upplever att sociala medier sällan är väl använd tid, vilket deltagarna enligt ovan hade fler synvinklar på. Exempelvis att kunna kontakta sina barn när de är ute sena kvällar eller att snabbt kunna få reda på nyheter om något stort i omvärlden har hänt. Det gav en trygghet och känsla av kontroll. Eller så kunde de vara just de faktorerna, känslan av att man måste vara tillgänglig och ha kontroll som skapade en stress och oro hos deltagarna, vilket är förenligt med studier (Derks och Bakker, 2014; Thomée, 2018).
Deltagarna upplevde ett krav att vara tillgängliga och nåbara samt att telefonen lockade när de såg att det hände något på smartphonens skärm. De beskrev att de tog emot meddelanden,
uppdateringar på sociala medier och samtal, som bidrog till att aktiviteterna blev avbrutna då deltagarna kände sig tvungna att svara. De nna känsla berodde på att deltagarna var rädda att den personen som hörde av sig till dem skulle tänka att de inte svarade för att de inte ville prata, när det i själva verket kunde handla om att de utförde andra aktiviteter som de fokuserade på. För några var det en stark känsla, att inte själv kunna välja vad de skulle fokusera och lägga tid på, utan kände sig tvungna att hela tiden vara nåbara och uppkopplade, för att inte riskera missförstånd. Detta överensstämmer med Thomée (2012) som skriver att en hög frekvens av smartphoneanvändning kan orsaka en ökad risk för depression och detta framförallt bland de som upplever tillgängligheten via sin smartphone som stressande.
Ett betydelsefullt område inom arbetsterapi handlar om att få människor så delaktiga som möjligt i livet på det sätt att människor ska kunna möta och klara av krav från arbetets,- den sociala-, personliga- och hemmiljön (Duncan, 2011).
5.2 Metoddiskussion 5.2.1 Styrkor
För denna uppsats valdes en kvalitativ ansats vilket är passande eftersom syftet var att beskriva personers subjektiva erfarenheter som överensstämmer med syftet för en kvalitativ ansats enligt Lundman och Hällgren Graneheim (2017). För att underlätta för läsaren att bedöma i vilken utsträckning studien är överförbar är det viktigt att så noggrant som möjligt beskriva urvalet, deltagare, datainsamlingen och analys av data (Lundman & Hällgren Graneheim, 2017) vilket författarna har gjort.
En annan styrka med denna uppsats var enligt författarna urvalskriterierna av deltagarna då de ville uppnå en rik mängd data och en stor bredd från kvinnor i yrkesför ålder. Författarna gav en noggrann beskrivning av urval och analysarbetet, vilket är ett sätt att ge läsaren möjlighet att bedöma giltigheten menar Lundman och Hällgren Graneheim (2017).
En styrka i denna uppsats är att utbildningen har gett en bra grund för att samla in information av människor, där en del i arbetsterapiprocessen innebär att intervjua eller genom andra bedömningar samla in information utifrån strukturerade eller semistrukturerade frågor. Dessa intervjumetoder redogörs i arbetsterapeutiska processmodeller (Duncan, 2011; Taylor, 2017). Deltagarna kunde avläsa författarnas gester och ansiktsmimik vid intervjutillfällena. Patel och Davidson (2011) skriver att det är en fördel vid intervjuer.
Trovärdigheten och tillförlitligheten för studier kan påverkas av insamlingsmetoden. Vad gäller intervjuer är det av stor vikt att den som intervjuar tänker på hur frågorna ställs under intervjun, eftersom olika formuleringar kan resultera i olika resultat (Lundman & Hällgren Graneheim, 2017). Därför formulerade författarna intervjuer med öppna frågor där deltagarna gavs möjligheten att be om förklaringar och att följdfrågor kunde ställas, vilket ger en högre trovärdighet i svaren då det blir mindre sannolikt att deltagarna inte skulle förstå frågorna. Det är flera personer som gått igenom analysen var för sig och även tillsammans, vilket innebär en ökad giltighet och tillförlitlighet (Lundman & Hällgren Graneheim, 2017). Olikheter och likheter framkom och författarna enades om vilka meningsbärande enheter som bäst beskrev syftet med studien. Kategorier framställdes genom samarbete mellan författarna. Detta ökar trovärdigheten enligt Lundman och Hällgren Graneheim (2017). Författarna delade också med sig av en tabell över exempel på hur meningsbärande enheter från transkriberingen har kodats och kategoriserats (tabell 1) vilket bidrar till en ökad tillförlitlighet. Resultatet presenteras i kategorierna som skapades från analysen av data där varje kategori innehåller ett eller flera citat från deltagare i studien. Författarna har även beskrivit resultatet i kategorier där det karaktäristiska lyfts fram för det som var avsett att beskrivas och resultatet anses då vara giltigt enligt Lundman och Hällgren Graneheim (2017).
5.2.2 Svagheter
En svaghet med kvalitativa intervjustudier är att de har ett lågt bevisvärde (Denscombe, 2016). Författarna hade inget specifikt upptagningsområde för deltagare, dock resulterade delningen av
informationsbrevet i att de första deltagarna sedan rekommenderade vidare det till andra. Författarna till studien kan inte med säkerhet påstå att alla frågor ställts på exakt likvärdigt sätt även om de följde intervjuguiden. Detta kan leda till att resultatet inte har tillräcklig reliabilitet (Kvale & Brinkmann, 2014).
6. Konklusion
Det framkom av denna uppsats att smartphones och användandet av dessa sågs som en integrerad del av de yrkesverksamma kvinnornas vardag. Vidare återspeglar denna uppsats resultat att smartphone användes av deltagarna som en aktivitet för sig, en parallell aktivitet och som en integrerad del av aktiviteter. Det framkom att smartphone som ett kommunikationsmedel och informationskälla var det som uttrycktes som den viktigaste funktionen för att möjliggöra ett socialt liv tillsammans med vänner och närstående, samt för delaktighet i samhället. Trots detta upplevdes smartphonen som en hindrande faktor som gav upphov till stress och missnöje med avseende på aktivitetsbalans och aktivitetsmönster på grund av ständig uppkoppling och nåbarhet. Sammanfattningsvis avspeglar resultatet att användandet av smartphones fortfarande är under utveckling och blir en alltmer integrerad del i människans vardag, vilket innebär att allt fler vardagsfunktioner utförs med stöd av teknik. Denna utveckling sker samtidigt som normer och etiska principer växer fram om hur smartphones ska användas i dagliga aktiviteter och vad den i framtiden bör ha för betydelse i människors vardag. Sammanfattningsvis visade resultatet av denna uppsats att deltagarna upplevde det svårt att hantera och finna en balans i användandet av sin smartphone, samtidigt som det var ett hjälpmedel de inte kunde vara utan för utförandet av sina dagliga aktiviteter.
6.1 Fortsatta rekommendationer
Författarna har under denna uppsats genomförande, fått förståelse för att det finns ett stort intresse kring användandet av teknik som vidare behöver studeras, då smartphones innehar många funktioner som påverkar vardagen i både positiv och negativ bemärkelse. Vidare tänker författarna att smartphonen kommer att bli en ännu mer accepterad och tillgänglig teknisk enhet som kan nå fler människor för en ökad inkludering i samhället. Det är idag en dyr teknisk pryl
som många tar för givet att alla innehar, framförallt de yngre generationerna. Författarna till studien anser därför att det finns ett vidare intresse för att forska på hur smartphonen kan bli tillgänglig för hela samhället och hur de påverkar delaktighet på samhällsnivå.
Det har beskrivits att kvinnor ägnar mer tid åt hemarbete än män (Wagman & Håkansson, 2014; Wästberg et al., 2012). Svenskarna och internet (2019a) påvisar att kvinnor även spenderar mer tid än män på sociala medier och att män generellt är mer intresserade av teknik än kvinnor samt att de använder sig utav e-tjänster och begagnatsidor mer än kvinnor. I denna uppsats valde författarna att utgå ifrån kvinnor, därför kan det också vara av intresse att studera hur männens vardagliga aktiviteter påverkas av smartphones. Under datainsamlingen uppmärksammade författarna utifrån ett arbetsterapeutisk perspektiv att deltagarnas aktivitetsbalans upplevdes påverkad, vilket kan vara ett relevant ämne för arbetsterapeuter att forska vidare kring, gällande vad smartphones kan ha för hälsoeffekter och effekter på den upplevda hälsan.
6.2 Tillkännagivande
Stort tack till alla deltagare som ställt upp på intervjuer, utan er hade detta inte gått att genomföra. Samt vill vi rikta ett varmaste tack till vår handledare Ann-Charlotte Kassberg, adjungerad universitetslektor vid institutionen för hälsovetenskap vid Luleå tekniska universitet. Tack för din tålmodighet, vägledning och stöttning, genom en C-uppsats under en pågående pandemi. Tack!
Referenslista
Cash, H., Rae, C. D., Steel, A. H., & Winkler, A. (2012). Internet Addiction: A Brief Summary of Research and Practice. Current Psychiatry Reviews, 8(4), 292-298. doi: 10.2174/157340012803520513
Denscombe, M. (2016). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. (3., rev. och uppdaterade uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Derks, D., & Bakker, A. B. (2014). Smartphone Use, Work-Home Interference, and Burnout: A Diary Study on the Role of Recovery. Applied Psychology: An International Review, 63(3), 411–440. https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1111/j.1464-0597.2012.00530.x
Duncan, E. (2011). Foundations for Practice in Occupational Therapy (5. Ed.). Edinburgh: Elsevier.
Eklund, M., Orban, K., Argentzell, E., Bejerholm, U., Tjörnstrand, C., Erlandsson, L-K., & Håkansson, C. (2017). The linkage between patterns of daily occupations and occupational balance: Applications within occupational science and occupational therapy practice. Scandinavian Journal of Occupational Therapy, 24(1), 41-56. doi: 10.1080/11038128.2016.1224271
Emiliani, P.L., Stephanidis, C., & Vanderheiden, G. (2011). Technology and inclusion - Past, present and foreseeable future. Technology and Disability, 23, 101-114. doi: 10.3233/TAD-2011-0319
Erlandsson, L.-K., Eklund, M., & Persson, D. (2011). Occupational value and relationships to meaning and health: Elaborations of the ValMO-model. Scandinavian Journal of Occupational Therapy, 18(1), 72–80. https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.3109/11038121003671619
Erlandsson, L-K., & Persson, D. (2014). ValMO-modellen - Ett redskap för aktivitetsbaserad arbetsterapi (1. uppl). Studentlitteratur AB: Lund.
Fellesson, M., & Salomonson, N. (2020). It takes two to interact – Service orientation, negative emotions and customer phubbing in retail service work. Journal of Retailing and Consumer Services, 54, 1-8. https://doi.org/10.1016/j.jretconser.2020.102050
Fisher, A. G. (2009). Occupational Therapy Intervention Process Model. Colorado: Three Star -press.
Goel, S., & Gupta, P. (2019). Role of Smartphone in Women Empowerment. International Journal of Knowledge-Based Organizations, Volume 9 (1), 1-2. doi: 10.4018/IJKBO.2019010101
Gray, T., Norton, C., Breault-Hood, J., Christie, B., & Taylor, N. (2018). Curating a Public Self: Exploring Social Media Images of Women in the Outdoors. Journal of Outdoor Recreation, Education & Leadership, 10(2), 153–170. Hämtad 20-04-27 från http://search.ebscohost.com.proxy.lib.ltu.se/login.aspx?direct=true&db=s3h&AN=129920435&l ang=sv&site=eds-live&scope=site
Hammell, K.W. (2004). Dimension of meaning in occupations of life. Canadian Journal of Occupational Therapy, 71(5), 296-305. doi:10.1177/000841740407100509
Hawi, N.S., & Samaha, M. (2016). To excel or not to excel: strong evidence on the adverse effect of smartphone addiction on academic performance. Computers & Education, 98, 81-89. https://doi.org/10.1016/j.compedu.2016.03.007
Håkansson, C., Dahlin-Ivanoff, S., & Sonn, U. (2006). Achieving balance in everyday life . Journal of occupational Science, 13(1), 74-82. https://doi.org/10.1080/14427591.2006.9686572 Håkansson, C., Lissner, L., Björkelund, C., & Sonn, U. (2009). Engagement in patterns of daily occupations and perceived health among women of working age. Scandinavian Journal of Occupational Therapy, 16, 110-117. doi: 10.1080/11038120802572494.
Kassberg, A. C., Malinowsky, C., Jacobsson, L. & Larsson-Lund, M. (2013). Ability to manage everyday technology after acquired brain injury.Brain Injury, 27 (13-14), 1583-38. doi: 10.3109/ 02699052.2013.837196
Kielhofner, G. & Taylor, R.R. (red.) (2017). Kielhofner's model of human occupation: theory and application. (5. Ed.) Philadelphia: Wolters Kluwer.
Kottorp, A., Malinowsky, C., Larsson-Lund, M., & Nygård, L. (2019). Gender and diagnostic impact on everyday technology use: a differential item functioning (DIF) analysis of the Everyday Technology Use Questionnaire (ETUQ). Disability and Rehabilitation, 41(22), 2688-2694. doi: 10.1080/09638288.2018.1472816
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun (3. uppl.). Johanneshov: MTM.
Lange, M.L. (2002). Technology and occupation: contemporary viewpoints -The future of electronic aids to daily living. American Journal of Occupational Therapy, 56(1), 107-109.
Hämtad 20-05-29 från
http://eds.b.ebscohost.com.proxy.lib.ltu.se/eds/detail/detail?vid=4&sid=e1bee788-7496-4890-bd be-32a4a694dcfa%40pdc-v-sessmgr03&bdata=Jmxhbmc9c3Ymc2l0ZT1lZHMtbGl2ZSZzY29w ZT1zaXRl#AN=RN107760416&db=edsbl
Larsson, E., Larsson-Lund, M., & Nilsson, I. (2017). Developing social contact and participation in social activities: Seniors experiences from a social Internet-based intervention process.
Gerontechnology, 16(2), 101-108. Hämtad 20-04-27 från https://doi.org/10.4017/gt.2017.16.2.005.00
Larsson, E., Nilsson, I., & Larsson-Lund, M. (2013). Participation in social internet-based activities: Five seniors’ intervention processes. Scandinavian Journal of Occupational Therapy,
20(6), 471–480. Hämtad 20-03-20 från
https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.3109/11038128.2013.839001
Lundman, B., & Hällgren Graneheim, U. (2017). Kvalitativ innehållsanalys. I B. Höglund-Nielsen & M. Granskär (Red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård (2. Uppl. s.211-226). Lund: Studentlitteratur.
Malinowsky, C., & Larsson-Lund, M. (2014). The association between perceived and observed ability to use everyday technology in working age people with ABI. Scandinavian Journal of Occupational Therapy, e-pub ahead of print. doi:10.3109/11038128.2014.919020
Mind Commerce. (2012). Smartphones : New User Paradigms and Behaviors. Mind Commerce. Murray, K., & Ward, K. (2019). Attitudes to social media use as a platform for Continuing Professional Development (CPD) within occupational therapy. Journal of Further and Higher Education, 43(4), s.545-559. doi: 10.1080/0309877X.2017.1378313
Naidoo, D., Govender, P., Stead, M., Mohangi, U., Zulu, F., & Mbele, M. (2018). Occupational therapy students’ use of social media for professional practice. African Journal of Health Professions Education, 10(2), s.101-105. Hämtad 2020-02-03 från https://www.ajol.info/index.php/ajhpe/article/view/175664#?
Nutley, S. (2019). Distraherad: hjärnan, skärmen och krafterna bakom (1. uppl.). Stockholm: Natur & Kultur.
Olsson, H., & Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen: Kvalitativa och kvantitativa perspektiv (3. uppl.). Stockholm: Liber AB.
Parks, M., Sorby, K., Davis, B., McFarland, J., Wallbank, H., King, R., & Adams, D. (2017). Exploring the use of social media by occupational therapy students. Hämtad 20-04-29 från http://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=edsbas&AN=edsbas.AC70BCEE&lang =sv&site=eds-live&scope=site
Patel, R., & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder - Att planera, genomföra och rapportera en undersökning (4. uppl.). Lund: Studentlitteratur AB.
Robinson, J. (2011). Arts and Leisure Participation Among IT Users: Further Evidence of Time Enhancement Over Time Displacement. Social Science Computer Review Volume, 29(4), s.470-480. doi:10.1177/0894439310385643
Svenskarna och internet - internetstiftelsen. (2019a). Fiber ökar och äldre alltmer digitala. (Allmänt om internetutvecklingen, kapitel 1). Hämtad 20-01-23 från https://svenskarnaochinternet.se/rapporter/svenskarna-och-internet-2019/allmant-om-internetutve cklingen/
Svenskarna och internet - internetstiftelsen. (2019b). Antalet användare av sociala medier börjar
plana ut. (Sociala medier, kapitel 7). Hämtad 20-01-21 från
https://svenskarnaochinternet.se/rapporter/svenskarna-och-internet-2019/sociala-medier/
Thomée, S. (2012). ICT use and mental health in young adults. Effects of computer and mobile phone use on stress, sleep disturbances, and symptoms of depression . (Doktorsavhandling, Göteborgs universitet, Göteborg). Hämtad 20-05-12 från http://hdl.handle.net/2077/28245 Thomée, S. (2018). Mobile Phone Use and Mental Health. A Review of the Research That Takes a Psychological Perspective on Exposure. Int. J. Environ. Res. Public Health. 15(12). doi: 10.3390/ijerph15122692.
Thorén-Jönsson, A. L. (2017). Grounded theory. I B. Höglund-Nielsen & M. Granskär (Red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård (2. Uppl. s.153-178). Lund: Studentlitteratur.
Verdonck, M., & Maye, F. (2015). Enhancing occupational performance in the virtual context using smart technology. British Journal of Occupational Therapy, 79. doi: 10.1177/0308022615591172.
Wagman, P., & Håkansson, C. (2014). Exploring occupational balance in adults in Sweden. Scandinavian Journal of Occupational Therapy, 21, 415–420. doi: 10.3109/11038128.2014.934917
Wagman, P., Håkansson, C., & Björklund, A. (2012). Occupational balance as used in occupational therapy: A concept analysis. Scandinavian Journal of Occupational Therapy, 19(4), 322-327. doi: 10.3109/11038128.2011.596219.
Wästberg, B. A., Erlandsson, L-K., & Eklund, M. (2012). Client perceptions of a work rehabilitation programme for women: The Redesigning Daily Occupations (ReDO) project. Scandinavian Journal of Occupational Therapy, 1-9. doi:10.3109/11038128.2012.737367 Zivnuska, S., Carlson, J. R., Carlson, D. S., Harris, R. B., & Harris, K. J. (2019). Social media addiction and social media reactions: The implications for job performance. The Journal of Social Psychology, 159(6), 746-760. doi: 10.1080/00224545.2019.1578725
