Sjuksköterskors attityder till att vårda patienter med blodsmittaEn litteraturstudie

(1)

Sjuksköterskors attityder till att vårda patienter

med blodsmitta

En litteraturstudie

Nurses’ attitudes toward caring for people with

blood-borne diseases.

A literature review

Författare: Amanda Lagerlöf och Henrietta Möller

HT 2019

Examensarbete: Kandidat, 15 hp

Huvudområde: Sjuksköterskeprogrammet, Omvårdnadsvetenskap Institutionen för hälsovetenskaper, Örebro universitet.

Handledare: Siv Rosén, Universitetsadjunkt, Örebro

(2)

Abstrakt

Bakgrund: Blodsmitta innebär smitta som överförs till blodbanan via blod, blodprodukter

och blodtillblandade kroppsvätskor. De vanligaste blodsmittorna är HIV och hepatit B och C. Vad för typ av vård en smittad patient får från sjuksköterskor kan bestämmas genom

sjuksköterskans attityder till blodsmitta.

Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors attityder till att vårda patienter

med en blodsmitta.

Metod: En litteraturstudie med systematisk sökning och deskriptiv design av nio studier med

kvalitativ och kvantitativ metod.

Resultat: Bidragande orsaker till sjuksköterskors negativa attityder är okunskap och

stigmatisering. Det framkom även positiva attityder till att vårda patienter med en blodsmitta. Att kunna känna empati för sina patienter var en bidragande orsak till positiv attityd även hög kunskapsnivå bidrar till positiv attityd.

Slutsats: Attityden till att vårda patienter med en blodsmitta varierar, en bidragande faktor till

attityden är kunskapsnivå. Då okunskap är en bidragande faktor till negativ attityd anses det behövas mer utbildning kring blodsmittor.

(3)

Innehållsförteckning

1 Inledning ... 4 2 Bakgrund ... 4 2.1 Attityd ... 4 2.2 Stigmatisering ... 4 2.3 Blodsmitta ... 5 2.3.1 HIV ... 5 2.3.2 Hepatit B & C ... 5 2.4 Smittväg ... 5 2.5 Förebyggande arbete ... 6 3 Problemformulering ... 7 4 Syfte ... 7 5 Metod ... 8

5.1 Sökord och sökstrategi... 8

5.2 Urval ... 8

5.3 Kvalitetsgranskning ... 9

5.4 Analys ... 9

6 Forskningsetiska överväganden ... 9

7 Resultat ... 10

7.1 Sjuksköterskans negativa attityder till att vårda patienter med blodsmitta... 10

7.1.1 Kunskapsnivå ... 10

7.1.2 Stigmatisering ... 10

7.2 Sjuksköterskans positiva attityder till att vårda patienter med blodsmitta ... 11

7.2.1 God kunskapsnivå ... 11

7.2.2 Empati ... 11

7.3 Omgivningens påverkan på sjuksköterskans attityd ... 11

8 Resultatsammanfattning ... 12

9 Diskussion ... 12

9.1 Metoddiskussion ... 12

9.2 Resultatdiskussion ... 13

9.2.1 Attityd kopplat till sjuksköterskans kunskap ... 13

9.2.2 Teoretisk referensram: Den etiska koden ... 14

9.2.3 Samhällets påverkan på sjuksköterskans attityd ... 14

9.2.4 Genus ... 15 10 Slutsats ... 15 10.1 Klinisk nytta ... 15 10.2 Fortsatt forskning ... 16 11. Referenslista ... 17 Bilagor ... 21 Bilaga 1 ... 21 Bilaga 2 ... 23 Bilaga 3 ... 32

(4)

1 Inledning

Enligt World Health Organisation (2019) lever idag cirka 40 miljoner människor med humant immunbristvirus (HIV) världen över. Folkhälsomyndigheten (2019) har uppskattat att var tolfte person i världen är kroniskt sjuk av hepatit B eller C. Det betyder att cirka 330 miljoner människor lever med en kronisk infektion av antingen Hepatit B eller C.

Det utgör en tänkbar risk för blodsmitta för framförallt sjuksköterskor då det är den yrkesgruppen som arbetar närmast patienterna (Weiland, 2019).

Trots globala framsteg i behandling och vård av hepatit och HIV förekommer det ändå negativa attityder från sjuksköterskor mot patienter som har en blodsmitta. Fördomar hos sjuksköterskor minskar med ökad erfarenhet av att vårda patienter med blodsmitta. Nivån av kunskap speglar sjuksköterskans attityder vilket i sin tur visar sig höra ihop med

sjuksköterskans beteende gentemot patienter med en uttalad blodsmitta (Vorasane et al, 2017).

Den stora risken för sjuksköterskor att drabbas av en blodsmitta och den vanligt

förekommande stigmatiseringen mot personer med blodsmitta byggde på ett redan befintligt gemensamt intresse i att fördjupa oss i ämnet, med avsikt att belysa sjuksköterskors attityder av att vårda patienter med blodsmitta.

2 Bakgrund

2.1 Attityd

Enligt Rosén (2019) definieras begreppet attityd som inställning eller förhållningssätt. Attityd betraktas utifrån tre olika aspekter: den kognitiva aspekten handlar om hur en person uppfattar ett fenomen, den affektiva aspekten handlar om hur en person känslomässigt reagerar på ett fenomen och den intentionella aspekten handlar om beredskapen till handling gentemot ett fenomen.

Sjuksköterskors attityd till patienter med blodsmitta spelar stor roll hur patienten blir bemött (Folkhälsomyndigheten, 2019).

En bidragande orsak till negativ attityd är fördomar. Fördomar leder ofta till diskriminerande handlingar gentemot individer i samhället (Rosén, 2019).

Negativ attityd kan baseras på att sjuksköterskan har otillräcklig kunskap. Om en sjuksköterska har otillräcklig kunskap inom ämnet blodsmitta kan det innebära att sjuksköterskan har en dålig inställning mot att vårda patienter som är smittade (Statens offentliga utredningar, 2015).

2.2 Stigmatisering

Stigmatisering utgår från fördomar, ett nedvärderande synsätt och okunnighet gentemot personer som, i detta fall, lever med HIV eller hepatit. Stigmatiseringen mot personer med blodsmitta gör att många undviker att söka hjälp då dem känner att viss sjukvårdspersonal ser ner på dem smittade (Folkhälsomyndigheten, 2019).

(5)

Det finns tre olika kategorier av stigmatisering när det kommer till blodsmitta: rädslan för att bli smittad, personen är inte medveten om sin stigmatisering eller att personen associerar blodsmitta med ett omoraliskt beteende (Vorasane et al. 2017).

Normer kan förklaras som oskrivna lagar i samhället och om dessa normer inte följs anses det som avvikande eller onormalt. När en person frångår normen och börjar skilja sig från övriga gruppen anses den personen som mindre värd. Stigmatisering i vården är vanligt

förekommande, främst mot patienter som lever med HIV eller hepatit, detta kan leda till sämre vård och att patienterna känner att de inte vågar öppna upp sig om sina problem (Goffman, 2014).

2.3 Blodsmitta

Blodsmitta eller blodburen smitta innebär smitta som överförs via blod, blodprodukter och blodtillblandade kroppsvätskor. Smittämnet i blodet kan ge upphov till en infektion hos mottagaren (Alsiö, Å. 2018). De vanligaste smittämnena är Hepatit B virus, Hepatit C virus och HIV dom omfattas av smittskyddslagen i Sverige. Det betyder att den som vet eller misstänker att hen har en av dessa sjukdomar är skyldig att vidta åtgärder för att skydda andra mot smittrisk (Smittskyddslag, SFS 2004:168, 2 §).

2.3.1 HIV

Genom att skada kroppens immunförsvar påverkar HIV kroppens förmåga att bekämpa organismer som orsakar sjukdom, det gör att kroppen blir mer känslig mot andra infektioner och det är de infektioner som ger symtom. Det finns ingen botande behandling mot HIV men sedan 1996 finns det en effektiv kombinationsbehandling som innefattar olika antivirala mediciner. Behandlingen minskar mängden virus så mycket att det oftast inte går att mäta upp några virusnivåer i blodet (Folkhälsomyndigheten, 2018).

2.3.2 Hepatit B & C

Hepatit orsakas av ett virus som skapar en inflammation i levern.

Hepatit C- viruset ger oftast inga symtom alls men en smittad person kan känna av trötthet och aptitlöshet. Cirka 50 % av de smittade utvecklar en kronisk inflammation i levern som vid kraftig leverinflammation skapar gulaktig hud. I vissa fall kan infektionen läka ut dock är patienten oftast bärare av viruset under lång tid (Folkhälsomyndigheten, 2013).

Hepatit-B har till större delen samma egenskaper som hepatit-C. Hepatit-B läker oftast ut av sig själv dock drabbas cirka 5 % av bärarna av kronisk leverinflammation. Regelbundna blodprov visar om sjukligheten upphört eller går över i en kronisk fas. Om det övergått i kronisk fas behandlas sjukdomen med antivirala läkemedel (Folkhälsomyndigheten, 2013).

2.4 Smittväg

Hos en person med hepatit B finns smittämnet i de flesta kroppsvätskor. Smittan sprids oftast genom injektionsnålar som är orena och används av flera personer men också genom samlag. Smittan kan även spridas genom att smittat blod kommer in i skadad vävnad eller kommer i kontakt med slemhinnor. Inom 2–6 månader från smittotillfället visar sig första symtomen. (Folkhälsomyndigheten, 2013).

(6)

Hos en person med hepatit C förekommer smittan i blodet. Smittan förs vidare genom att blod får kontakt med blodbanan på en annan person. År 1992 i Sverige infördes rutinmässiga tester av allt blod som donerats. Om en person har fått blodtransfusion innan 1992 finns en liten risk att personen kan ha blivit smittad (Folkhälsomyndigheten, 2013).

HIV kan smittas på tre sätt: genom slemhinnor vid sexuella kontakter, i samband med förlossning mellan nyfödd och mamman eller genom blod det vill säga att smittat blod skall ha kommit in i blodbanan genom sår eller stickskada, det överförs lättast genom blod (Folkhälsomyndigheten, 2015).

Då hepatit och HIV lättast smittas genom blod är det därför viktigt att sjuksköterskor vidtar skyddsåtgärder när det finns en risk att komma i kontakt med blod. Exempel på

skyddsåtgärder kan vara att vid provtagning samordna och planera, ha en ergonomisk arbetsställning och att utrustningen placeras lättåtkomligt (Madehall & Möller, 2019).

2.5 Förebyggande arbete

Förebyggande åtgärder för att inte få en blodsjukdom är basala hygienrutiner samt att

skyddsutrustning används vid kontakt med blod och blodblandade kroppsvätskor. Vid risk för stänk rekommenderas visir och skyddsförkläde samt utrustning för sköljning vid exponering av stänk i ögonen. Produkter och instrument för flergångsbruk desinfekteras omedelbart och produkter som tål värme desinfekteras i disk/spolmaskin. Medicintekniska hjälpmedel med skyddsmekanismer skall alltid användas för att minska risk för stick och skärskador. Planering av genomförandet av moment är viktigt för att förebygga stick och skärskador, planeringen bidrar till minskad risk för oväntade händelser. Exempel på planering av moment är att: tag fram allt material som behövs innan provtagning och ha burken för stickande och skärande avfall nära sig. Kunskap om utrustning och hantering av hjälpmedel är viktig för patientsäkerheten och arbetsmiljön till exempel sticksäkra produkter och att stickburkarna är korrekt monterade (Madehall & Möller, 2019).

För att förebygga att bli smittad av Hepatit B finns det vaccin som rekommenderas till riskgrupper som sjuksköterskor och annan vårdpersonal. Vaccin mot Hepatit C eller HIV finns inte, det främsta skyddet mot sjukdomarna är att följa riktlinjerna mot smittspridning (Folkhälsomyndigheten, 2013). När sjuksköterskor hanterar blod ska dem alltid ha i åtanke att blodet kan vara smittat, därför skall allt blod eller blodtillblandade vätskor behandlas som om det vore smittförande (Kuusinen, 2019).

2.6 Teoretisk referensram: Sjuksköterskan och etik

För att ett yrke skall räknas som en profession skall en etisk kod finnas. Koden uppfattas som en försäkran om vad patienten skall förvänta sig vid behandling och bemötande.

I den etiska koden beskriver Svensk sjuksköterskeförening (2012) att sjuksköterskan har fyra ansvarsområden: Förebygga sjukdom, främja hälsa, återställa hälsa och lindra lidande. Sjuksköterskan ska ge jämlik vård. Några aspekter att ta hänsyn till för att kunna ge jämlik vård är: Ålder, kön, nationalitet, sjukdom och funktionsnedsättning. Sjuksköterskan ska uppträda på ett sådant sätt att yrkets rykte stärks och förtroendet från allmänheten stärks. Det är därför viktigt att sjuksköterskan behandlar alla patienter lika och att sjuksköterskan ger alla patienter möjlighet att få samma vård oavsett vad sjuksköterskan har för fördomar. (a.a) Sjuksköterskans arbete förutsätter att omvårdnaden utförs med visad respekt för vårdtagarens integritet, värderingar och rättigheter (Svensk sjuksköterskeförening, 2017).

(7)

Det finns fyra etiska principer som ska vävas in allt arbete som sjuksköterskan utför. De fyra principerna är godhetsprincipen, inte skada principen, rättviseprincipen och

autonomiprincipen. Godhetsprincipen innebär att sjuksköterskan skall göra gott för patienten, det som utförs skall bidra till någon form av nytta för patienten och dess tillstånd. Inte skada principen innefattar att sjuksköterskan inte skall utföra något moment i omvårdnad eller bemötande som skadar patienten på något sätt. Rättviseprincipen innebär att sjuksköterskan skall behandla alla rättvist oavsett kön, etnisk tillhörighet, ekonomi eller sjukdom.

Autonomiprincipen innefattar att alla har rätt att bestämma om sin vård och att patienten har rätt att få veta all information om sin sjukdom och behandling och därefter ta egna beslut gällande sin fortsatta vård. Etiska konflikter kan uppstå när två eller flera principer ställs mot varandra. För ett etiskt välgrundat beslut krävs det att alla i vårdteamet är delaktiga i den etiska diskussionen och i sitt arbete kunna behärska olika etiska aspekter på ett genomtänkt och strukturerat sätt (Beauchamp & Childress, 2009; Kjellström & Sandman, 2018).

3 Problemformulering

Det rapporteras hela tiden nya fall av Hepatit B, hepatit C och HIV i Sverige. Detta innebär att sannolikheten ökar att sjuksköterska vårdar en patient som lever med en blodsmitta. Det är vanligt att personer som lever med HIV och/eller hepatit upplever stigmatisering och fördomar från omgivningen. När personerna kommer i kontakt med sjukvården är det viktigt att de får samma vård som personer som inte har en blodsmitta. Nuvarande forskning visar på att det förekommer stigmatisering mot patienter med blodsmitta, detta kan bidra till sämre vård och att patienter inte vågar öppna upp sig och prata om sina problem till sjuksköterskor. Problemet somstudien ska undersöka är sjuksköterskors attityder till att vårda patienter med en blodsmitta. Sjuksköterskans attityd kan spegla hur bra vård patienten får. Då det

förekommer stigmatisering i samhället mot patienter som har en blodsmitta är det viktigt att patienterna känner sig trygga och vågar öppna upp sig när dem är i kontakt med vården. Sjuksköterskans attityd kan vara avgörande i om patienten känner tillit till sjuksköterskan.

4 Syfte

Litteraturstudiens syfte var att beskriva sjuksköterskors attityder till att vårda patienter med blodsmitta.

(8)

5 Metod

Syftet besvaras genom en litteraturstudie med systematisk sökning och deskriptiv design.

5.1 Sökord och sökstrategi

Datainsamlingen gjordes genom att utföra en systematisk litteratursökning i databaserna MEDLINE och CINAHL. Ämnesord baserades på syftet och användes för att gallra bort artiklar som inte var relevanta för litteraturstudien. Ämnesord bestämmer innehållet i artiklarna, detta gör att det går enklare att få fram relevanta artiklar när ämnesord blir inkluderade i sökningen (Willman, Stoltz & Bahtsevani, 2016).

Sökord kopplade till syftet valdes ut och tre sökningar genomfördes. Två sökningar med likadana sökord gjordes i MEDLINE och CINAHL. Relevanta sökord och synonymer

plockades ut från syftet och översattes till engelska. Sökorden som användes var: Nurs*, HIV OR Hepatitis*, Attitude* OR Perception* OR Experience* (MH “Blood-borne Pathogens”). I MEDLINE gavs då 58 träffar och i CINAHL gavs det 28 träffar. I slutet av varje sökning kombinerades sökorden, i MEDLINE gavs då 58 träffar och i CINAHL gavs det 28 träffar. Begränsningar lades till och det gav ett resultat på 10 träffari MEDLINE och 12 träffar i CINAHL. I MEDLINE gjordes ytterligare en sökning med sökorden: Hepatitis C OR HCV OR Hepatitis B OR HBV OR HIV, Nurs*, Caring. Sökorden kombinerades och gav 456 träffar. När begränsningarna inkluderats framkom ett resultat på 34 artiklar. (se bilaga 1) Sökorden kombinerades ihop med de Booleska sökoperatorerna OR och AND. OR används för att söka på liknande begrepp, sökoperanden AND används när två sökord ska kombineras med varandra. Högertrunkering (*) läggs till vid sökorden för att databasen skall kunna söka på alla möjliga ändelser av ordet (Willman et al, 2011, s.76).

Begränsningar i sökningarna efter artiklar var att studierna skulle vara skrivna på engelska, vara peer reviewed och skrivna mellan 2009 och 2019.

5.2 Urval

Kristensson (2014) menar på att artiklarna som söks fram skall granskas i flera steg.

Artiklarna undersöktes först enskilt av författarna och lästes sedan igenom gemensam. I första steget lästes alla artiklarnas titlar i respektive databas. I första sökningarna med likadana sökord som gjordes i CINAHL och MEDLINE bedömdes tre artiklar från respektive databas ha titlar som stämde bra överens med syftet och de artiklarna gick vidare till steg två där artiklarnas abstrakt lästes igenom. När artiklarnas abstrakt hade lästs igenom gick urvalet vidare till steg tre där de relevanta artiklarna lästes i fulltext. I steg tre var det fortfarande tre artiklar från respektive databas. I den enskilda sökningen som gjordes i MEDLINE lästes 34 titlar. Fem titlar bedömdes relevanta och gick vidare till steg två där abstracten lästes igenom. Fyra artiklar bedömdes ha relevanta abstract och gick vidare till steg tre där de lästes i

fulltext. När artiklarna hade lästs i fulltext bedömdes tio artiklar vara relevanta. Två artiklar var dubbletter vilket innebar att det valdes nio relevanta artiklar med kvalitativ och kvantitativ metod.

Inklusionskriterierna för artiklarna var att de skulle handla om sjuksköterskor och deras attityder till att vårda patienter med HIV och/eller Hepatit. studierna skulle vara publicerade mellan 2009–2019.

(9)

5.3 Kvalitetsgranskning

Granskningsmall för studier med kvalitativ och kvantitativ metod enligt Friberg (2017) användes för att granska samtliga nio artiklars kvalitet (se bilaga 3). Frågorna i

granskningsmallen värderar hur trovärdig/tillförlitlig en studie är. Artiklarna granskades av båda författarna utifrån syfte, metod, problem, resultat, diskussion och etiska resonemang. Om en studie kunde svara på många frågor ökade trovärdigheten. Studierna fick en poäng per fråga som den kunde svara på, de kvalitativa artiklarna i studien kunde få max 14 poäng och de kvantitativa artiklarma kunde få max 13 poäng. När granskningen genomfördes kunde alla artiklar svara på alla frågor vilket gjorde att författarna bedömde att artiklarna har hög

kvalitet.

5.4 Analys

För att bearbeta de olika studiernas innehåll har Kristenssons (2014) integrerade analys använts. Den valda analysen görs genom olika steg. Först lästes de nio artiklarna noggrant flera gånger av båda författarna för att hitta vad som var mest relevant kopplat till studiens syfte. Det som ansågs relevant markerades och jämfördes. I det andra steget färgkodades likheter och skillnader i artiklarna som författarna ansåg svara på syftet. Färgkoderna användes sedan för att identifiera kategorier och underkategorier som ligger till grund för studiens resultat. Det framkom tre olika kategorier med olika underrubriker (tabell 1). En artikelmatris sammanställdes med artiklarnas författare, publikationsår, land, syfte, metod, värdering och resultat. (se bilaga 2)

6 Forskningsetiska överväganden

All forskning bör utgå från ett etiskt förhållningssätt. I valet av studier är det viktigt att kontrollera att de fått tillståndav en etisk kommitté eller framfört etiska resonemang i studien (Forsberg och Wengström, 2008, s.77). Alla artiklar som har involverats i resultatet har antingen fått tillstånd av en etisk kommitté eller framfört etiska resonemang.

Arbetet är inte riskfritt ur ett etiskt synsätt, risken finns att litteraturens innehåll vid

bearbetning omedvetet kan feltolkas. Vad som spelar in vid tolkning av litteratur är läsarens förförståelse. Då författarna inte har träffat på så många patienter med en blodsmitta under studietiden kommer den potentiella förförståelsen främst från media och från författarnas omgivning.

Intentionen är att analysera artiklar utan att försköna innehållet med förförståelse och

fördomar (Kjellström, 2012). Vid tolkning av litteraturen fördes en kontinuerlig dialog mellan författarna för att garantera att innehållet tolkades på samma sätt.

(10)

7 Resultat

Resultatet i litteraturstudien baseras på information från nio vetenskapliga artiklar. Resultatet från analysen av artiklarna presenteras i tre olika kategorier med underkategorier. (tabell 1)

Tabell 1. Redovisning av kategorier och underkategorier. Sjuksköterskans negativa

attityder till att vårda patienter med blodsmitta

Sjuksköterskans positiva attityder till att vårda patienter med blodsmitta

Omgivningens påverkan på sjuksköterskans attityd

Kunskapsnivå God kunskapsnivå

Stigmatisering Empati

7.1 Sjuksköterskans negativa attityder till att vårda patienter med

blodsmitta

Det framkommer att negativa attityder gentemot patienter med en blodsmitta är vanligt förekommande. Negativa attityder och förhållningssätt grundas främst i okunskap,

stigmatisering och rädslan att bli smittad. De negativa attityderna leder till att sjuksköterskor undviker att vårda patienter som är smittade och patienten får då inte den vården som den förtjänar. Desto längre enpatient vårdas desto större risk har sjuksköterskan att bli smittad, detta kan leda till att sjuksköterskor visar sämre attityd till att vårda patienter ju längre vårdtid patienten har(Hughes. 2011; Kagan, Ovadia, Kaneti. 2009).

7.1.1 Kunskapsnivå

Att ha en negativ attityd till att vårda patienter med en blodsmitta är associerat med en ålder över 40, det hade troligtvis och göra med att när personerna växte upp så fanns det inte så mycket forskning om HIV och Hepatit vilket bidrar till rädslan. Istället för att följa riktlinjer och utföra arbetsuppgifter på ett korrekt sätt så väljer vissa sjuksköterskor att istället undvika att vårda patienter med en blodsmitta. Om sjuksköterskorna sedan skulle bli exponerade för blod följs inte rutinerna vid exponering. Rädslan att bli smittad och dålig kunskap om smittvägar är också en bidragande faktor till en negativ attityd. Det fanns även en koppling mellan hög kunskapsnivå och ovilja till att vårda patienter med en blodsmitta. Hög kunskap gör att sjuksköterskan är mer påläst om sjukdomarna och på så sätt nackdelarna med

sjukdomarna. En negativ attityd behöver inte bara ha koppling till dålig kunskap utan kan även kopplas samman med vad sjuksköterskan har för personlig inställning (Daniel et al, 2016; Ishimaru, Wada, Arphorn & Smith. 2018; Konlan, Aarah-Bapuah, Kombat & Wuffele. 2017).

7.1.2 Stigmatisering

Fördomar från sjuksköterskor mot en patient med en blodsmitta är vanligt förekommande. De vanligaste fördomarna är att patienten har blivit smittad på grund av antingen ett injicerande drogmissbruk eller att de har haft flera sexpartners. En del sjuksköterskor menar på att om patienterna har levt sitt liv så att de har blivit smittade så får dem ”skylla sig själva”. Det finns även en koppling mellan homofobi och en negativ attityd till att vårda patienter med en

(11)

ökad stigmatisering och ett undvikande beteende gentemot smittade patienter. Sjuksköterskor glömmer av att se hela patienten när dem bara fokuserar på sjukdomen kan sjuksköterskan missa andra viktiga anledningar till att patienten faktiskt har sökt vård. En orsak till att sjuksköterskor kan ha en negativ attityd till att vårda patienter med blodsmitta är att det är stigmatiserat på grund av kulturella skäl, det innebär en risk för sjuksköterskorna att bli utfrysta av sin familj och vänner. (Ishimaru, Wada, Arphorn & Smith. 2018; Lin, Li, Wan, Wu & Yan. 2012). När studier har genomförts i USA har det framkommit att över 50 % av de deltagande sjuksköterskorna har uppgett att de inte vill vårda en patient med en blodsmitta (Ishimaru, Wada, Hoang, Bui, Nguyen, Le, & Smith. 2017).

7.2 Sjuksköterskans positiva attityder till att vårda patienter med

blodsmitta

Trots att artiklarna visar på en generell negativ attityd till patienter som lever med en

blodsmitta så finns det sjuksköterskor som engagerar sig och har en positiv inställning till att vårda patienter med blodsmitta. Sjuksköterskor menar på att det inte ska spela någon roll om patienten har en smitta eller inte för att alla patienter ändå ska behandlas med samma

skyddsåtgärder (Kagan, Ovadia & Kaneti. 2009).

7.2.1 God kunskapsnivå

Det finns en koppling mellan att inte ha arbetat som sjuksköterska mer än ett par år och positiv inställning till att vårda patienter med blodsmitta. Bra kunskapsnivå om blodsmittor leder till positivare inställning till att vårda smittade patienter enligt riktlinjerna. Genom att arbeta på enligt riktlinjerna är det mindre risk för skador och olyckor. Om sjuksköterskan känner att hen har tillräckligt med kunskap för att kunna undvika smitta så hade hen en bättre attityd till att vårda en smittad patient. Sjuksköterskor med högre utbildning hade bättre attityd och inställning till att vårda (Haber, Roby & High-George. 2001; Ishimaru, Wada, Arphorn & Smith. 2018; Ishimaru et al, 2017; Konlan, Aarah-Bapuah, Kombat & Wuffele. 2017).

7.2.2 Empati

Sjuksköterskor som kände empatiför sina patienter hade en positivare inställning till att vårda patienter med en blodsmitta. Patienter smittade med HIV eller Hepatit är en stigmatiserad grupp som har stort behov av empati från sjuksköterskor. Sjuksköterskor som utvecklat ett empatiskt synsätt ser patienternas behov och krav på ett tydligare sätt. Det främjar en effektivare kommunikation och en känsla av att patienten förstås och accepteras. Språk och ickeverbala språk som leenden och uppmärksamhet förmedlar ett viktigt budskap om

omtänksamhet och empati. Genom att förmedla empati till patienterna ökade självkänslan och det kunde också lindra oro och ångest hos patienterna (Hughes. 2011; Lin, Li, Wan, Wu & Yan. 2012).

7.3 Omgivningens påverkan på sjuksköterskans attityd

Sjuksköterskor menade på att den negativa attityden påverkas av vad omgivningen tycker. Sjuksköterskor som arbetade med patienter med en blodsmitta fick negativt bemötande från dem som inte gör det, dem förklarade att dem älskar sitt jobb men att det även är svårt på

(12)

grund av fördomarna som omgivningen har. Devar oroliga över när nästa generation ska ta över arbetet och känner att enda sättet för dem att kunna gå i pension med gott samvete är om ett botemedel mot HIV uppfinns. Sjuksköterskor som mötte HIV-/hepatitsmittade människor i vardagen hade generellt en bättre attityd till att vårda patienter. Om det fanns en positiv säkerhetskultur på sjuksköterskans arbetsplats förbättrades sjuksköterskans attityd till att vårda patienter med blodsmitta (Haber, Roby & High-George. 2011; Ishimaru, Wada, Arphorn & Smith. 2018).

8 Resultatsammanfattning

Alla patienter skall ha rätt till likvärdig vård oavsett om patienten är smittad med en blodsmitta eller inte, smittan ska inte påverka vilken typ av vård patienten får. Det

framkommer ett samband mellan att vara nyexaminerad sjuksköterska och att ha en positivare attityd till att vårda patienter med en blodsmitta. Sjuksköterskor som visar empati för personer med en blodsmitta har generellt en bättre attityd till att vårda denna patientgrupp. Empatin främjar kommunikation och bättre förståelse. Negativa attityder är vanligt förekommande och grundar sig främst i okunskap, stigma och rädslan att bli smittad. Patienterna riskerar att inte få en rättvis vård på grund av att en del sjuksköterskor väljer att undvika dessa patienter. Den negativa attityden hos äldre sjuksköterskor kan bero på att forskningen om HIV och hepatit inte hade kommit så långt när dem utbildade sig vilket har lett till mindre kunskap och rädsla. Det fanns även en koppling mellan hög kunskapsnivå och negativ attityd till att vårda

personer smittade med en blodsmitta, i detta fall handlar det om att sjuksköterskorna är väl pålästa om sjukdomarna vilket leder till en rädsla och ovilja till att vårda. Andra faktorer som kan påverka attityden är homofobi och sjuksköterskans omgivnings åsikter. Sjuksköterskor som träffar på personer med en blodsmitta utanför arbetet har visat sig ha en bättre attityd till att vårda just denna patientgrupp. Det har visat sig att arbetsplatser som har en positiv

säkerhetskultur påverkar sjuksköterskans attityd åt det positiva.

9 Diskussion

9.1 Metoddiskussion

Litteraturstudie är en bra metod för att ställa samman väsentlig kunskap och sedan föra över kunskapen i praktiken. Sökningar för att få fram relevanta artiklar gjordes i databaserna CINAHL och MEDLINE eftersom båda databaserna innehåller artiklar som berör ämnet omvårdnad (Karlsson, 2017).

Sökord som kopplade till syftet användes vid litteratursökningen. Det genomfördes tre sökningar. I sökningarna begränsades tidsintervallet till att artiklarna inte fick vara

publicerade senare än tio år tillbaka i tiden. Detta för att forskningen om blodsmitta går framåt hela tiden. Ett krav från författarna på studierna som valdes ut var att de skulle vara peer-reviewed. Det innebär att varje artikel ska vara klinisk granskad av personer som är experter inom det valda forskningsämnet, varje artikel skall även vara publicerad i en vetenskaplig tidskrift (Forsberg & Wengström, 2008). Genom att endast inkludera artiklar som är

(13)

peer-reviewed anser författarna att resultatet i studien får ökad trovärdighet. En svaghet är att flera studier som hade relevanta titlar fick uteslutas då de inte gick att få i fulltext. Artiklarna kunde ha beställts från Universitetsbiblioteket men den korta tiden för uppsatsskrivandet gjorde att författarna valde att gå vidare med andra artiklar då författarna var osäkra på om artiklarna skulle hinna analyserats om de var tvungna att beställas. Artiklarna som valdes ut var av både kvalitativ och kvantitativ ansats, det anser författarna är en styrka då det valda

forskningsproblemet har presenterats från olika synvinklar. De studier med kvalitativ metod svarar tydligare på personliga erfarenheter, upplevelser och attityder medan en studie med kvantitativ metod mer fokuserar på exempelvis hur vanligt det är att en sjuksköterska undviker en patient som har en blodsmitta (Forsberg & Wengström, 2008).

Författarna anser att deras egen förförståelse kopplat till studiens syfte har varit låg, då ingen av författarna har vårdat någon patient med en blodsmitta tidigare, varken under tiden som student på vårdavdelning eller arbetande undersköterska vid sidan om studierna.

För att granska studiernas trovärdighet/tillförlitlighet genomfördes en kvalitetsgranskning (se bilaga 3). Mallen valdes främst för att författarna ansåg att den enkel och lätt förstå.

Artiklarna granskade både enskilt och gemensamt av författarna, på så sätt ökar artiklarnas trovärdighet/tillförlitlighet då båda författarna får komma med sina åsikter gällande

artiklarnas innehåll. Med hjälp av kvalitetsgranskningsmallen ställdes frågor till varje artikel för att på så sätt avgöra hur hög kvalitet artiklarna har. Samtliga artiklar godkändes i

granskningen. Då författarna till den aktuella studien var ovana att bedöma kvaliteten på vetenskapliga studier medför det en risk för felbedömning vilket borde anses som en svaghet i studien.

När artiklarnas resultat bearbetades framkom det att författarna till de olika artiklarna inte hade valt att skilja på män och kvinnors attityder och i en studie hade de manliga

sjuksköterskorna uteslutits helt på grund av det låga antalet.

9.2 Resultatdiskussion

Flera av de granskade studierna hade ett resultat som inkluderade annan vårdpersonal än bara sjuksköterskor. Till författarnas fördel hade data till dessa studier samlats in med hjälp av enkätundersökning där deltagaren fick kryssa i vilket yrke hen hade. Detta gjorde att det enkelt gick att skilja på vilken data som kom från sjuksköterskor och vilken data som kom från övrig vårdpersonal. Resultatet tyder på att det förekommer brist i sjuksköterskors kunskaper gällande att vårda patienter med blodsmitta vilket i sin tur leder till att sjuksköterskor har en dålig attityd gentemot patienter som har en blodsmitta (Arphorn, Ishimaru, Smith, & Wada. 2018). Då sjuksköterskeyrket är ett yrke dominerat av kvinnor är det främst studier som involverar kvinnliga sjuksköterskor. Flera av forskarna i de olika studierna har valt att utesluta manliga sjuksköterskors åsikter i sitt resultat då antalet manliga sjuksköterskor i urvalet var för litet.

9.2.1 Attityd kopplat till sjuksköterskans kunskap

Resultatet visar på att sjuksköterskors attityder till att vårda patienter med blodsmitta

påverkas av olika saker: tidigare kunskap om blodsmitta men även stigmatisering och empati spelar stor roll gällande vilken attityd en sjuksköterska när det gäller att vårda smittade patienter. En yngre sjuksköterska har en positivare attityd till att vårda en smittad patient än vad en sjuksköterska över 40 år har. Författarnas egna antagande är att en anledning till att yngre sjuksköterskor är villigare att vårda patienter med en blodsmitta kan vara att de yngre

(14)

nyligen har gått i skolan och på så sätt har de nyare kunskap inom ämnet. Studierna visar på att ju nyare kunskap en sjuksköterska har inom ämnet HIV och hepatit, desto mindre risk är det att sjuksköterskan diskriminerar en patient som lever med smittan (Arphorn, Ishimaru, Smith, & Wada. 2018; Garus-Pakowska & Górajski. 2019).

Resultatet tyder på att den negativa attityden sjuksköterskor är relaterat till dålig kunskap inom ämnet blodsmitta. Sjuksköterskor uppger att den enda kunskapen som dem fått inom ämnet är på sjuksköterskeutbildningen (Garus-Pakowska & Górajski. 2019). Men även stigmatisering bidrar till negativ attityd. Sjuksköterskor menar på att dem är rädda för vad samhället ska tycka om det kommer fram att sjuksköterskan jobbar med smittade patienter. En del sjuksköterskor menar på att de har blivit utfrysta av omgivningen då dem tror att sjuksköterskan kan sprida smittan vidare.

9.2.2 Teoretisk referensram: Den etiska koden

Sjuksköterskor har en etisk kod som dem ska följa i sitt arbete, den etiska koden innebär bland annat att främja hälsa och lindra lidande (Svensk sjuksköterskeförening, 2012). I den etiska koden nämns fyra etiska principer. När en person läggs in på en vårdavdelning innebär det automatiskt att personen avstår till viss del från sin autonomi. Det kan medföra att

personen känner en känsla av maktlöshet och förlorad värdighet. För att personen ska våga öppna sig och prata om sina tankar är det viktigt att personen blir bemött på ett bra sätt och inte bara betraktas som något som måste lagas, det är viktigt att sjuksköterskan ser hela personen. Empatin främjar en bättre kommunikation mellan patient och sjuksköterska (Hughes, 2011). Om sjuksköterskan har ett empatiskt synsätt är det lättare för hen att se patienternas behov Sjuksköterskan behöver vara påläst om personens sjukdom så att personen kan få så bra vård som möjligt. En bättre förståelse av sjukdomen leder till bättre vård och i sin tur minskad stigmatisering av personer med en blodsmitta. Sjuksköterskor måste vara medvetna om sina attityder, medvetenheten är viktig så att attityderna inte påverkar vården negativt (Zahedi et al. 2013).

När HIV först påträffades gav det upphov till många etiska dilemman. Många medicinska tidskrifter skrev om sjuksköterskor som vägrade ge vård till personer som var smittade. Sjuksköterskors negativa attityd till att vårda smittade patienter lever kvar än idag. En person berättar om när hon sökte vård på grund av en fraktur i ansiktet men då vägrades vård på grund av att hon är HIV-positiv. När sjuksköterskor vägrar patienter vård går dem ifrån den etiska koden som alla sjuksköterskor ska arbeta efter (Kaposy et al,. 2017).

9.2.3 Samhällets påverkan på sjuksköterskans attityd

Resultatet visar på att sjuksköterskors attityd till att vårda patienter med blodsmitta påverkas av samhället. Studien från Vietnam (Ishimaru., Wada, Hoang, Bui, Nguyen, Le & Smith, 2017) beskriver att det på grund av kulturella skäl är stigmatiserat att vårda patienter med HIV. Sjuksköterskor väljer därför att undvika att vårda smittade patienter för att dem vill undvika fördomar från bland annat andra sjuksköterskor, som inte har erfarenhet av att arbeta med patienter som har en blodsmitta, och från sin familj. I Malawi i södra Afrika (Creel, Rimal, Mkandawire, Böse & Brown. 2011) sänds varje vecka ett radioprogram med syftet att minska stigmat kopplat till HIV. Stigman kopplat till HIV är ett samhällsproblem och grundar sig i samhällets rädsla och okunskap relaterat till HIV. Folk som lever med HIV får utstå diskriminering och fördomar från sin omgivning. Det förekommer även diskriminering inom sjukvården. Skaparna till radioprogrammet menar på att om det pratas mer om HIV blir det

(15)

mer “normalt” och stigman kommer automatiskt minska för att folk får mer kunskap. Det är viktigt att samhället lär sig att det med rätt behandling går att leva ett normalt liv trots HIV. Att använda sig av radio eller annan media som hjälpmedel är ett bra sätt för att nå ut till samhället och på så sätt få större spridning på informationen. Mer kunskap kommer leda till minskad stigmatisering och bättre attityd gentemot personer smittade med HIV och det kommer leda till att personer som lever med HIV blir bättre behandlade i samhället och får tillgång till samma vård som en person som inte är smittad.

9.2.4 Genus

Genus kan användas för att förstå och urskilja idéer och handlingar som sammantaget formar en människas sociala kön. Till genusmedicin hör begreppet jämlikhet. Jämlikhet definieras som “alla individers lika värde”. Till det kan etiken, som nämnts tidigare, kopplas. Begreppet

jämlikhet kan kopplas till studiens syfte genom att det bland annat innebär att alla patienter

ska behandlas lika oberoende av vilken sjukdom de har. Patienter ska alltid få bästa möjliga vård oavsett sjuksköterskans privata åsikter. Ett annat begrepp som hör till genusmedicin är

genusbias. Genusbias innebär att det ena könet utesluts och behandlas med det andra som

norm. Alltså, männen utesluts ur studierna på grund av det låga antalet män i urvalet. Men när resultatet publiceras beskrivs det som att det gäller alla sjuksköterskor på den undersökta avdelningen när det egentligen bara är de kvinnliga sjuksköterskornas attityder som är undersökta (Wijma, Smirthwaite & Swahnberg. 2010). Genusbias förekommer i artiklarna som är involverade i studien då artiklarnas resultat inte gör någon skillnad på manliga och kvinnliga sjuksköterskor.

10 Slutsats

Sjuksköterskors attityder gällande att vårda patienter blodsmitta är varierande. Ökad kunskap gällande HIV och hepatit kan leda till positivare attityder från sjuksköterskor gentemot patienter med en blodsmitta. Sjuksköterskor arbetar efter en etisk kod som innebär bland annat att oavsett kön, ålder, religion eller sjukdom så ska alla patienter ha rätt till samma vård. Sjuksköterskor glömmer av att se de patienter med en blodsmitta som en helhet, istället fokuserar dem bara på sin rädsla för sjukdomen och glömmer bort patientens känslor. De bristande kunskaperna leder även till att riktlinjer, gällande vissa omvårdnadsmoment, inte följs och detta gör att sjuksköterskan utsätts för smittorisk. Blodsmitta är vanligt

förekommande och sjuksköterskor måste erbjudas undervisningstillfällen kontinuerligt på sin arbetsplats för att förbättra sin kunskap gällande blodsmitta vilket i sin tur kommer förbättra sjuksköterskors attityder.

10.1 Klinisk nytta

Resultatet tyder på att sjuksköterskor är i behov av ökad utbildning om blodsmitta, framförallt för att minska stigmatisering och rädsla. Med ökad kunskap kan de negativa attityderna bli bättre och omvårdnaden av patienter med blodsmitta kan förbättras. Även fast

litteraturstudiens artiklar kommer från olika delar av världen pekar resultatet i stora delar på samma resultat. Studien visar på att vikten av kunskap är grunden för att erbjuda god vård och

(16)

för att sjuksköterskorna ska känna trygghet att vårda patienter med en blodsmitta. För att öka sjuksköterskors medvetenhet om diskriminering och vikten av sjuksköterskors kunskap kan denna studie vara bra. Genom att ha beskrivit sjuksköterskors attityder, både positiva och negativa, och vad som bidrar till attityderna kan andra sjuksköterskor ta del av informationen. Detta kan i sin tur bidra till att sjuksköterskor börjar tänka över hur de bemöter patienter med HIV och/eller Hepatit.

10.2 Fortsatt forskning

Den forskning som finns idag om HIV från Sverige är inte tillräckligt aktuell därmed behövs ny forskning som speglar Sveriges medborgare idag för att kunna göra en eventuell

förändring kring attityder hos sjuksköterskor. I resultatet av litteraturstudien ingår endast artiklar från andra länder. Utbildning och förutsättningar kan se olika ut i andra länder än i Sverige vilket kan skilja i syn och attityd beroende på var i världen studien kommer ifrån. Då de negativa attityderna från sjuksköterskor mot patienter med en blodsmitta drabbar patienternas vård föreslås att vidare forskning görs inom ämnet, framförallt sambandet mellan kunskap och attityd. Forskningen bör bedrivas för att få en större förståelse om de olika faktorerna som bidrar till sjuksköterskors negativa attityder och vad som kan göras för att förbättra attityderna. Vidare forskning föreslås även för att få större förståelse över hur personer med blodsmitta upplever attityderna från sjuksköterskor.

(17)

11. Referenslista

Referenser med trunkering (*) ingår i litteraturstudiens resultat.

Alsiö, Åsa. (2018) Blodburen smitta: Blodburen smitta – översikt. Hämtad 4 november, 2019, från Vårdhandboken,

https://www.vardhandboken.se/vardhygien-infektioner-och-smittspridning/infektioner-och-smittspridning/blodburen-smitta/oversikt/.

Beauchamp, T.L. & Childress, J.F. (2009). Priciples of Biomedical Ethics. New York: Oxford University Press.

Creel, AH., Rimal, RN., Mkandawire, G., Böse, K & Brown, JW. (2011). Effects of mass media intervention on HIV-related stigma: “Radio Diaries” program in Malawi. Health

Education Research, 26(3), 456-465. doi: 10.1093/her/cyr012

*Daniel, G. O., Onyejekwe, G., Wina, F., Ari, E., Ekpah, E & Zitta, P. (2016). Knowledge, Attitude and Practice of Healthcare Workers towards Hepatitis B infection and its Prevention in a selected Hospital in Jos, Plateau State, Nigeria. West African Journal Of Nursing, 27(1), 75–91. doi: 10.3233/JRS-2012-0558.

Folkhälsomyndigheten. (2019) Att minska stigma kring psykisk ohälsa och suicid. Hämtad 21 november, 2019, från Folkhälsomyndigheten

https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/psykisk-halsa-och-suicidprevention/att-minska-stigma/

Folkhälsomyndigheten, (2018). Hiv idag – Behandling. Hämtad 4 november, 2019, från Folkhälsomyndigheten, https://www.folkhalsomyndigheten.se/hividag/behandling/ Folkhälsomyndigheten, (2013). Sjukdomsinformation om Hepatit B. Hämtad 6 november, 2019, från Folkhälsomyndigheten,

https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/smittsamma-sjukdomar/hepatit-b/

Folkhälsomyndigheten, (2013). Sjukdomsinformation om Hepatit C. Hämtad 6 november, 2019, från Folkhälsomyndigheten,

www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/smittsamma-sjukdomar/hepatit-c/

Folkhälsomyndigheten, (2015). Sjukdomsinformation om hivinfektion. Hämtad 4 november, 2019, från Folkhälsomydigheten,

https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/smittsamma-sjukdomar/hivinfektion/

Forsberg, C., & Wengström, Y. (2008). Att göra systematiska litteraturstudier: värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. (2., [uppdaterade] utg.) Stockholm: Natur & Kultur

Friberg, F. (2017). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats- vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s. 133–143). Lund: Studentlitteratur AB. *Garus-Pakowska, A., & Górajski, M. (2019). Behaviors and Attitudes of Polish Health Care Workers with Respect to the Hazards from Blood-Borne Pathogens: A Questionnaire-Based

(18)

Study. International Journal of Environmental Research and Public Health, 16(5). doi:10.3390/ijerph16050891.

Goffman, E. (2014). Stigma: den avvikandes roll och identitet. (4. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

*Haber, D.B., Roby, J. & High-George, L.D. (2011). Stigma by association: the effects of caring for HIV/AIDS patients in South Africa. Health and Social Care in the Community, 19(5), 541-549. doi: 10.1111/j.1365-2524.2011.01002.x

*Hughes, AK. (2011). HIV knowledge and attitudes among providers in aging: results from a national survey. AIDS Patient Care and STDS, 25(9), 539-545. DOI: 10.1089/apc.2011.0026 *Ishimaru, T., Wada, K., Arphorn, S & Smith, DR. (2018). Willingness to care for blood-borne virus-infected patients in Thailand. Occupational Medicine, 68(3), 192-198. doi:10.1093/occmed/kqy040.

*Ishimaru, T., Wada, K., Hoang, HTX., Bui, ATM., Nguyen, HD., Le, H. & Smith, DR. (2017) Nurses’ willingness to care for patients infected with HIV or Hepatitis B/C in Vietnam. Environmental Health And Preventive Medicine, 22(1). doi:10.1186/s12199-017-0614-y.

*Kagan, I., Ovadia, K.L. & Kaneti, T. (2009). Perceived knowledge of blood-borne pathogens and avoidance of contact with infected patients. Journal of Nursing Scholarship, 41(1), 13-19. doi: 10.1111/j.1547-5069.2009.01246.x.

Kaposy, C., Greenspan, NR., Marshall, Z., Allison, J., Marshall, S & Kitson C. (2017). Clinical ethics issues in HIV care in Canada: an institutional ethnographic study. BMC

Medical Ethics, 18(1). doi: 10.1186/s12910-017-0171-3

Karlsson, E. K. (2017). Informationssökning. | M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och

metod: från idé till examination inom omvårdnad (s. 81–98). Lund: Studentlitteratur.

Kjellström, S. (2012). Forskningsetik. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod (s. 69-92). Lund: Studentlitteratur.

Kjellström, S & Sandman, L. (2018) Etikboken: etik för vårdande yrken. Lund: Studentlitteratur.

*Konlan, K-D., Aarah-Bapuah, M., Kombat, J.M. & Wuffele, G.M. (2017). TOPIC: "The level of nurses' knowledge on occupational post exposure to hepatitis B infection in the Tamale metropolis, Ghana". BMC Health Services Research, 17, 1–7. doi: 10.1186/s12913-017-2182-7.

Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter inom hälso- och vårdvetenskap. Stockholm: Natur & Kultur.

Kuusinen, M. (2019) Blodprov, venös provtagning - Översikt. Hämtad 20 november, 2019, från Vårdhandboken,

(19)

*Lin, C., Li, L., Wan, D., Wu, Z., & Yan, Z. (2012). Empathy and avoidance in treating people living with HIV/AIDS (PLWHA) among service providers in China. Aids Care, 24(11), 1341-1348. doi: 10.1080/09540121.2011.648602.

Madehall, K., & Möller, K. (2019) Förebyggande rutiner: Stick- och skärskador samt exponering med risk för blodburen smitta hos personal. Hämtad 18 november, 2019, från Vårdhandboken, https://www.vardhandboken.se/arbetssatt-och-ansvar/stick--och-skarskador-samt-exponering-med-risk-for-blodburen-smitta-hos-personal/forebyggande-rutiner/.

Rosén, A-S. (2019). Attityd. Nationalencyklopedin. Hämtad 5 december, 2019, från https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/attityd

SFS 2004:168. Smittskyddslag. Stockholm: Socialstyrelsen.

Socialstyrelsen. (2019). Vårdhygien: Basala hygienrutiner. Hämtad 18 november, 2019, från Socialstyrelsen,

https://www.socialstyrelsen.se/stod-i-arbetet/vardhygien/basala-hygienrutiner/

Socialstyrelsen, (2011). Yrkesmässig hygienisk verksamhet - Piercing, tatuering, fotvård,

massage med mera. Hämtad 4 november, 2019, från Socialstyrelsen,

http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/9407/2006- 101-3.pdf Statens offentliga utredningar, (2015). Samhällets insatser mot hiv/STI - att möta förändring. Hämtad 28 november, 2019, från Regeringen,

https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2004/02/sou-200413/.

Svensk sjuksköterskeförening, (2012). ICN:S etiska kod för sjuksköterskor. Hämtad den 2019- 11-07 från Svensk sjuksköterskeförening, https://www.swenurse.se/globalassets/01-

svensksjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etikpublikationer/sjukskoterskornas_etiska_kod_2017.pd

Svensk sjuksköterskeförening, (2017). Svensk sjuksköterskeförening- Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Hämtad 7 november, 2019 från Svensk sjuksköterskeförening, https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensksjukskoterskeforening/publikationer-svensk-f

Vorasane, V., Jimba, M., Kikuchi, K., Yasuoka, J., Nanishi, K., Durham, J & Sychareun, V. (2017). An investigation of stigmatizing attitudes towards people living with HIV/AIDS by doctors and nurses in Vientiane, Lao PDR. BMC Health Services Research. (17)1. DOI 10.1186/s12913-017-2068-8

Weiland, O. (2019). Stickskador inom vården. Hämtad 28 november, 2019, från Internetmedicin, https://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=189

• Wijma, B., Smirthwaite, G. & Swahnberg, K. (red.) (2010). Genus och kön inom medicin- och

vårdutbildningar. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Willman, A., Stoltz, P., & Bahtsevani, C. (2016). Evidensbaserad omvårdnad - En bro mellan forskning & klinisk verksamhet. (3. uppl.). Lund: Studentlitteratur.

(20)

World Health Organisation. (2019). HIV/AIDS: Data and statistics. Hämtad 7 november, 2019, från World Health Organisation https://www.who.int/hiv/data/en/

Zahedi, F., Sanjari, M., Aala, M., Peymani, M., Aramesh, K., Parsapour, A., Maddah Bagher, SS., Cheraghi MA,. Mirzabeigi GH,, Lerijani, B & Dastgerdi Vahid, M. (2013). The code of ethics for nurses. Iranian Journal och Public Health, 42(1), 1-8. PMID: 23865008

(21)

Bilagor

Bilaga 1

Artikelsökning i CINAHL 2019-11-08 10:23

Sökning Sökord & Kombinationer Begr. Antal träffar Lästa titlar Lästa abstract Lästa i fulltext Granskade artiklar Utvalda artiklar S1 Nurs* 837,889 S2 HIV OR Hepatitis* 139,112 S3 Attitude* OR Perception* OR Experience* 696,128 S4 (MH “Bloodborne- Pathogens”) 8,172 S5 S1 AND S2 8,172 S6 S3 AND S5 2,358 S7 S4 AND S6 * 12 12 3 3 3 2, 4, 9

(22)

Artikelsökning i MEDLINE 2019-11-08 13:50

Sökning Sökord & Kombinationer Begr. Antal träffar Lästa titlar Lästa abstract Lästa i fulltext Granskade artiklar Utvalda artiklar S1 Nurs* 826,791 S2 HIV OR Hepatitis* 560,959 S3 Attitude* OR Perception* OR Experience* 1,678,855 S4 (MH “Bloodborne- Pathogens”) 2,944 S5 S1 AND S2 13,822 S6 S3 AND S5 4,247 S7 S4 AND S6 * 10 10 3 3 3 1, 2, 5,

* English language, Peer Reviewed, 2009-2019

Artikelsökning i MEDLINE 2019-11-19 12:06

Sökning Sökord & Kombinationer Begr. Antal träffar Lästa titlar Lästa abstract Lästa i fulltext Granskade artiklar Utvalda artiklar S1 Hepatitis C OR HCV OR Hepatitis B OR HBV OR HIV 507,254 S2 Nurs* 560,959 S3 Caring 50,496 S4 S1 AND S2 13,465 S5 S3 AND S4 4,234 S6 S4 AND S5 * 34 34 5 4 4 1, 9, 11, 25

(23)

Bilaga 2 1 2

Artikelmatris 1

3 Författare, år, titel, tidskrift, sidnr och land

Syfte Metod Värdering Resultat

Daniel, G. O., Onyejekwe, G., Wina, F., Ari, E., Ekpah, E & Zitta, P. (2016).

Knowledge, Attitude and Practice of Healthcare Workers towards Hepatitis B infection and its Prevention in a selected Hospital in Jos, Plateau State, Nigeria. West

African Journal Of Nursing,

27(1), 75-91. doi: doi: 10.3233/JRS-2012-0558.

Nigeria.

1. To assess the level of knowledge of healthcare workers on hepatitis B virus infection

2. To determine the attitude of healthcare workers towards prevention of hepatitis B virus infection 3. To examine the level of practice of healthcare workers regarding hepatitis Bvirus infection

Kvantitativ studie med data från en enkät som fyllts i av sjukvårdspersonal på Plateau State Specialist Hospital i Nigeria.

Stratifierat slumpmässigt urval användes för att få en jämn fördelning mellan yrkesgrupperna. Bekvämlighetsurval

användes för att få fram 108 sjukvårdsarbetare för studien.

Svaghet:

- Alla som kommer i kontakt med patienterna får svara på studien, inte bara

sjuksköterskor. Styrka:

-Går att generalisera på hela sjukhuset.

Ungefär en tredjedel av sjukvårdspersonalen undvek att vårda patienter med Hepatit B, detta för att minska risken att själva bli smittade.

4 5 6

(24)

Artikelmatris 2

7

Författare, år, titel, tidskrift, sidnr och land

Garus-Pakowska, A., & Górajski, M. (2019). Behaviors and Attitudes of Polish Health Care Workers with Respect to the Hazards from Blood-Borne Pathogens: A Questionnaire- Based Study. International Journal

of Environmental Research and Public Health, 16(5).

doi:10.3390/ijerph16050891. Polen.

To identify behaviors and Attitudes of Polish Health Care Workers with Respect to the Hazards from Blood-Borne Pathogens.

Kvantitativ studie. Data samlades in genom enkätundersökning. Sjukvårdsarbetare på 26 olika sjukhus i Polen fick möjlighet att delta. Datan från enkäterna analyserades genom statistisk analys med hjälp av Fishers exakta test och Pearsons Chi-två-test.

Styrkor: -Stort urval. Svagheter:

-Går inte att generalisera resultatet för hela landet.

Sjuksköterskor är rädda för att bli smittade av HIV och hepatit och det leder till sämre vård för patienter. Det finns ett samband mellan dålig kunskap om sjukdomarna och ovilja att vårda patienter som är smittade.

8 9

(25)

Artikelmatris 3

10

Haber, D.B., Roby, J. & High-George, L.D. (2011). Stigma by association: the effects of caring for HIV/AIDS patients in South Africa.

Sydafrika.

To examine the Stigma by association: the effects of caring for HIV ⁄ AIDS patients in South Africa.

Enkätundersökning med 100 sjuksköterskor och läkare som arbetar med patienter som har HIV eller AIDS. Efter

enkäterna hade samlats in genomfördes en

gruppdiskussion med alla deltagare. Data analyserades med hjälp av statistisk analys. Styrka: -Tydliga inklusionskriterier. Svagheter: -Gruppdiskussionen fick inkludera tolk då vissa deltagare inte pratade engelska. Om tolken inte är medicinsk kunnig kan detta leda till brister i kommunikationen,

Ju högre utbildning desto mer accepterande är sjuksköterskor mot smittade patienter. Sjuksköterskor som arbetar med patienter som är smittade med HIV eller Hepatit får dåligt

bemötande av andra sjuksköterskor som inte jobbar med smittade patienter.

11 12

(26)

Artikelmatris 4

13

Hughes, AK. (2011). HIV knowledge and attitudes among providers in aging: results from a national survey. AIDS Patient Care

and STDS, 25(9), 539-545.

DOI:

10.1089/apc.2011.0026

USA.

To examine HIV

Knowledge and Attitudes Among Providers in Aging.

Tvärsnittsstudie med enkät för att samla in data. Studien riktar sig till sjuksköterskor som vårdar geriatriska patienter. Styrkor:  -Stort urval. Svagheter: -Inga tydliga exklusionskriterier

Sjuksköterskor har dålig kunskap gällande

komplikationer hos äldre patienter som är smittade med HIV, detta gör att dem visar en negativ attityd till att vårda äldre smittade patienter då sjuksköterskorna inte anser sig vara tillräckligt påläsa gällande hur vården ska gå till.

14 15

(27)

Artikelmatris 5

16

Författare, år, titel, tidskrift, sidnr och land

Ishimaru, T., Wada, K., Arphorn, S & Smith, DR. (2018). Willingness to care for blood-borne virus-infected patients in Thailand. Occupational Medicine, 68(3), 192-198. doi:10.1093/occmed/kqy040. Thailand. To identify factors associated with Thai nurses' willingness to care for patients infected with HIV or HCV.

Kvantitativ studie med multivariabel logistisk regressionsanalys av data från enkät som fyllts i av sjuksköterskor på ett stort sjukhus i Bangkok. Inklusionskriterier var att sjuksköterskorna skulle jobba med direkta patientmöten. Manliga sjuksköterskor exkluderades relaterat till det låga antalet manliga sjuksköterskor i det totala urvalet.

Forskarna använde en statistisk analysmetod för att analysera resultatet.

Styrkor:  - Stort urval

- Enkätfrågor utgick från tidigare pålitliga studier. - Frågorna översattes till studiedeltagarnas språk, thailändska. Svagheter: - Fokuserar bara på kvinnliga sjuksköterskors erfarenheter. Sjuksköterskor äldre än 40 år är de som är minst villiga att vårda patienter med HIV eller hepatit. Sjuksköterskor som ansåg sig vara pålästa om sjukdomarna var de mest villiga att vårda patienter med HIV eller hepatit.

17 18

(28)

Artikelmatris 6

19

Ishimaru, T., Wada, K., Hoang, HTX., Bui, ATM., Nguyen, HD., Le, H. & Smith, DR. (2017) Nurses’ willingness to care for patients infected with HIV or Hepatitis B/C in

Vietnam. Environmental

Health And Preventive Medicine, 22(1).

doi:10.1186/s12199-017-0614-y.

Vietnam.

To identify factors associated with nurses’ willingness to care for patients infected with human immunodeficiency virus (HIV) or hepatitis B or C virus (HBV/HCV) in Vietnam.

Tvärsnittsstudie med 400 vietnamesiska

sjuksköterskor från två olika sjukhus valdes ut genom stratifierat slumpmässigt urval.

Inklusionskriterier var att sjuksköterskorna skulle jobba på något av Hanois största sjukhus där patienter med Hepatit eller HIV oftast vårdas Styrkor: - Stratifierat slumpmässigt urval. Svaghet: - Inga tydliga exklusionskriterier. Över hälften av studiedeltagare visade en vilja att vårda patienter med Hepatit eller HIV.

Sjuksköterskor äldre än 40 år är dem som är mest villiga att vårda smittade patienter. Om

sjuksköterskan anser sig ha kunskap om sjukdomarna visar detta positivt till att vilja vårda smittade patienter.

20 21

(29)

Artikelmatris 7

22

Kagan, I., Ovadia, KL. & Kaneti, T. (2009).

Perceived knowledge of blood-borne pathogens and avoidance of contact with infected patients.

Journal of Nursing Scholarship, 41(1), 13-19. doi: 10.1111/j.1547- 5069.2009.01246.x. Israel. To examine the relationship between nurses’ knowledge of blood-borne pathogens (BBPs), their professional behavior regarding handwashing, compliacne with standard precautions, and avoidance of

therapeutic contact with BBP- infected patients. Tvärsnittsstudie som genomfördes på ett regionsjukhus i centrala Israel. 180 deltagande sjuksköterskor. Data samlades in genom ett strukturerat frågeformulär.

Styrkor: 

-Låg risk för typ-1 fel. - Hög power.

Svagheter: -Inga tydliga exklusionskriterier

Finns ett behov av vidareutbildning för sjuksköterskor gällande blodsmitta. Sjuksköterskor har bättre kunskap

gällande HIV än vad dem har gällande Hepatit.

23 24

(30)

Artikelmatris 8

25

Konlan, K-D., Aarah-Bapuah, M., Kombat, J.M. & Wuffele, G.M. (2017). TOPIC: "The level of nurses' knowledge on occupational post

exposure to hepatitis B infection in the Tamale metropolis, Ghana". BMC

Health Services Research,

17, 1-7. doi:

10.1186/s12913-017-2182-7.

Ghana.

To examine the level of nurses’ knowledge on occupational post exposure to hepatitis B infection in the Tamale metropolis, Ghana.

Tvärsnittsstudie involverande 108 sjuksköterskor i olika kategorier, från sjukhus i Tamale (Ghana) som valdes ut genom ett slumpmässigt urval. Data samlades in genom semistrukturerat

frågeformulär. SPSS 16 användes för att analysera data.

Styrkor:

-Alla personer som blev inbjudna till studien valde att vara med.

Svagheter: 

-Går inte att generalisera

Finns en koppling mellan hög kunskapsnivå och ovilja till att vårda

patienter. Då hög kunskap gör sjuksköterskor mer pålästa om sjukdomarna och på så sätt nackdelarna med att bli smittad.

26 27

(31)

Artikelmatris 9

28

Författare, år, titel, tidskrift, sidnr och land

Lin, C., Li, L., Wan, D., Wu, Z., & Yan, Z. (2012). Empathy and avoidance in treating people living with HIV/AIDS (PLWHA) among service providers in China. Aids Care, 24(11), 1341-1348. doi:

10.1080/09540121.2011.648602. Kina.

To investigate health care providers' empathy levels and its association with avoidance in providing service to patients living with HIV/AIDS

(PLWHA) in China

Datainsamlingen gjordes genom två steg. Första steget valdes sjukhus ut, 40 sjukhus valdes slumpmässigt ut. I andra steget valdes

studiedeltagare ut.

Systematiskt urval gjordes på varje sjukhus.

Forskningspersonal pratade med de utvalda deltagarna och gick igenom studiens syfte, risker, och etik.

Styrkor:

-Att forskningspersonal pratade med

studiedeltagarna vilket gav deltagarna möjlighet att ställa frågor. Svagheter: -Studiedeltagarnas svar kan ha påverkats av personens omgivning. -Tvärsnittsdesignen begränsar forskarna till att dra orsakssamband.

Sjuksköterskor fokuserar för mycket på bara sjukdomen istället för att se hela patienten.

Sjuksköterskorna är dåliga på att ta hänsyn till

patientens sociala och kulturella roll.

(32)

Bilaga 3

30 31

Granskningsmall för kvalitativa och kvantitativa studier enligt F. Friberg (2017)

32

33

Kvalitativ granskning 34

35

1. Finns det ett tydligt problem formulerat? Hur är detta i så fall formulerat och avgränsat? 36

2. Finns teoretiska utgångspunkter beskrivna? Hur är dessa i så fall formulerade? 37

3. Finns det någon omvårdnadsvetenskaplig teoribildning beskriven? Hur är denna i så fall beskriven? 38

4. Vad är syftet? Är det klart formulerat? 39

5. Hur är metoden beskriven? 40

6. Hur är undersökningspersonerna beskrivna? 41

7. Hur har data analyserats? 42

8. Hur hänger metod och teoretiska utgångspunkter ihop? 43

9. Vad visar resultatet? 44

10. Hur har författarna tolkat studiens resultat? 45

11. Vilka argument förs fram? 46

12. Förs det några etiska resonemang? 47

13. Finns det en metoddiskussion? Hur diskuteras metoden i så fall? 48

14. Sker en återkoppling till teoretiska antaganden, t.ex. vårdvetenskapliga antaganden? 49

50

Kvantitativ granskning 51

52

1. Finns det ett tydligt problem formulerat? Hur är detta i så fall formulerat och avgränsat? 53

2. Finns teoretiska utgångspunkter beskrivna? Hur är dessa i så fall formulerade? 54

3. Finns det någon omvårdnadsvetenskaplig teoribildning beskriven? Hur är denna i så fall beskriven? 55

4. Vad är syftet? Är det klart formulerat? 56

5. Hur är metoden beskriven? 57

6. Hur har urvalet gjorts (t.ex. antal personer, ålder, inklusions- respektive exklusionskriterier.) 58

7. Hur har data analyserats? Vilka statistiska metoder användes? Var dessa adekvata? 59

8. Hur hänger metod och teoretiska utgångspunkter ihop? I så fall hur? 60

9. Vad visar resultatet? 61

10. Vilka argument förs fram? 62

11. Förs det några etiska resonemang? 63

12. Finns det en metoddiskussion? Hur diskuteras metoden i så fall t.ex. vad gäller generaliserbarhet? 64

13. Sker en återkoppling till teoretiska antaganden, t.ex. omvårdnadsvetenskapliga antaganden? 65

66 67 68