Examensarbete
15 högskolepoäng, grundnivåAuktoritet och uppfostran i relation till
samhället vi lever i genom fem lärares
ögon
Authority and parenting through the society we live in through the
eyes of five teachers
Pontus Terry
Jonas Nilsson
Lärarexamen 210hp Handledare: Ange handledare
Religionsvetenskap och lärande 2012-12-27
Examinator: Pierre Wiktorin Handledare: Anders Lindh Lärande och samhälle
3
Abstract
Den här studien tar upp fem lärares syn på auktoritet, disciplin och fostran i relation till samhället vi lever i. Detta är en studie om läraren som en auktoritet i klassrummet och deras förhållningssätt till begreppen auktoritet, fostran och disciplin i skolverksamheten. För att få djupare förståelse om lärarnas syn på dessa begrepp har vi använt oss av kvalitativa intervjuer och litteratur som ett komplement för att förstå och relatera i ett historiskt perspektiv på synen av en lärare.
I studien kom vi fram till att lärarens roll som auktoritet hör i väldigt stor grad ihop med lärarens lärarstil och hur den är som person. Vidare spelar omgivningen och samhället vi lever i in väldigt mycket i normer angående vilka beteende som lärare uppmuntrar och inte uppmuntrar. Detta har betydelse då lärarens auktoritet svarar på de responser runt omkring en.
Samhället och olika generationer har stor inverkan på vilka beteenden som uppmuntras och inte uppmuntras då vår känslighet, vårt seende och tänkande har förändrats betydligt under sista halvan av 1900- talet.
4
Förord
I detta arbete har vi valt att inte fördela arbetet på något speciellt sätt. Vi har båda haft ett finger med i allt som skrivits och gjorts, då det är ett grupparbete. Intervjuerna har gått till så att vi har båda ställt frågor men inte efter någon speciell ordning eller mall, utan mera när det fallit in att göra så. Därför har vi båda pratat olika mycket under olika intervjuer.
6
Innehållsförteckning
1. Inledning s.8 2. Syfte och frågeställning s.9
3. Förklaring av olika begrepp s.9 3.1 Auktoritet s.9 3.2 Fostran s.10 3.3 Makt s. 11 4. Bakgrund s.12 5. Litteraturgenomgång s.14 6. Metod och genomförande s.16 6.1 kvalitativa intervju s.17 6.2 Risker s.18 6.3 Intervjuguide s.19 6.4 Urval s.20 6.5 Etiska överväganden s.21 7. Introduktion Resultat och analys s.22 7.1 Resultat och analys s.22 7.2 Analys 1 s.25 7.3 Analys 2 s.32 7.4 Analys 3 s.38 8 Slutdiskussion s.42 8.1 Förslag på vidare forskning s.47 9. Referenser s.48
8
1. Inledning
När vi skulle planera vårt examensarbete så vandrade tankarna från förslag till förslag. Vi funderade på vilka saker som fick oss att bli nyfikna, engagerad och exalterad. En dag såg vi Peter Tillbergs tavla är du lönsam lille vän. Här ser vi en skolklass på 70 talet som sitter i sina skolbänkar och lyssnar på sin magister som står längs fram vid sin kateder. Även om tavlan var väldigt vacker så var det inte vad som fångade ens uppmärksamhet, det var bristen på nyfikenhet, förväntan och liv i barnens ansikte. Miljön i sig ingav ingen chans till lärande eller
relationsbyggande för barnen, utan det som förväntades var att man skulle sitta tyst och stilla och att inte synas för mycket. Bilden av att barnen var objekt som skulle fyllas med information förstärktes, men om man tittar lite noggrannare och närmre så ser man en ensam tjej som sitter längst med fönstren som blickar ut och drömmer sig iväg.
Efter att ha tittat på fler bilder på gamla klassrum så bekräftades bilden av en lärare som hade en självklar auktoritet som inte ifrågasattes, man såg en klar och militärisk struktur över vilka beteende som gällde och inte gällde. Detta fick oss att intressera oss och undersöka om lärarens auktoritet och hur den ser ut och har sett ut. Vi har gått från ett modernt till ett postmodernt samhälle, från klassrumsbänkar i raka led till klassrum där eleverna sitter på golvet och jobbar. Som blivande lärare är vi väldigt intresserad att höra olika typer av lärare berätta angående hur de är som auktoritär ledare och hur deras syn på barn och barnuppfostran ser ut idag. Vi anser att detta berör vårt yrke i högsta grad. Som blivande religionslärare känner vi att detta ämnesområde ger oss kunskap om hur vi kan undervisa som lärare, när vi i januari år 2013 beger oss ut i
skolverksamheten. Det här under en tid då samhället förändrats i en väldigt snabb takt och där barnen ses mer och mer som jämbördiga och ansvarstagande människor i relation till hur barn förväntades uppträda och bete sig förr i tiden.
Det är vår avsikt att få en naturlig auktoritet som vuxen och som lärare, utan att göra som lärare gjorde innan oss, det vill säga att skapa auktoritet som bygger på rädsla.
9
2. Syfte och frågeställning
Det här examensarbetet intention är att utforska och belysa några äldre och några yngre lärares föreställningar om hur uppfostran i skolan bör se ut, samt hur de ser på lärarens auktoritet och samhällsroll och hur den förändrats från deras egen skoltid till idag som lärare.
Våra frågeställningar är följande:
● Hur ser några äldre respektive några yngre lärare på begreppen auktoritet och disciplin i klassrummet, samt hur jobbar de med det i skolverksamheten?
● Vad har samhället haft för inverkan på lärarnas roll när det kommer till elevens fostran?
3. Förklaring av olika begrepp
I det här examensarbetet kommer en rad olika begrepp tas upp och diskuteras. Vad betyder egentligen dessa begrepp och vad har de för innebörd? För att underlätta för dig som läsare kommer vi kort beskriva dessa begrepp.
3.1
Begreppet Auktoritet
Den tyske sociologen, filosofen och nationalekonomenMax Weber definierade begreppet auktoritet inom sociologin som "...There is a probability that certain persons will act in such a way to carry out the order governing the organization” (Weber, Economy and Society volume 2, 1978, s, 49). Exempelvis kan nämnas att en polis ser till att efterleva de lagar som staten har
10
stiftat, de är specifikt angivbara personer för att göra just det. Utifrån det exemplet så är staten den auktoritära över polisen, medan polisen blir den auktoritära över civil befolkningen genom att till exempel ge böter för olämpligt beteende och så vidare.
Anledningen till varför man ser upp och underordnar sig speciella personer menar Weber har med ideologiska motiv som känsloband och materialintressen att göra. Gemensamt för alla institutioner och myndigheter är att de måste försöka resonera och föra resonemang om varför deras auktoritet är legitimerad. Weber målar här upp tre former av legitim auktoritet som vi människor förekommer att godta, dessa är. Uppfattningen om att auktoriten är legal och sker
med laglig rätt (Weber, 1978, s, 217). Att den sker av tradition och följer praxis (Weber, 1978, s, 227). Slutligen om ledaren är karismatisk (Weber, 1978, s, 241). Förekommer några av dessa tre klassificeringar så brukar människan av naturen acceptera det (Weber, 1978).
3.2 Begreppet fostran
Psykologen Dion Sommer beskriver i sin bok Barndomspsykologi: Utveckling i en förändrad
värld att fostran är en del av den vuxnas roll och att de ska finnas där för att assistera barnet i
dess skapande av moraliska värderingar och sociala beteende. Detta för att barnet senare i livet ska kunna orientera sig och fungera i det sociala samhället. Vuxna är med andra ord en del i skapandet av barnets personlighet. Vidare skriver Dion Sommer att när personaliserade omsorgen avtar övergår den vuxnes ansvar till att allt mer fostra barnet om moralen och kunskapen om livets spelregler. Detta anser Sommer är nödvändigt för att barnet skall kunna navigera och orientera sig i världen och lära sig förstå allt ifrån direkt uttryckta och
underförstådda regler, när det kommer till ett att socialt och moraliskt handlande (Sommer, 2005).
11
3.3 Begreppet Makt
I boken Det sociala landskapet - en sociologisk beskrivning av Sverige från 50 - 90 talet av Göran Ahrne, Christine Roman och Mats Franzen som alla är sociologer, så pratar de om att makt uppstår när någon är beroende av den andre. Finns det inte något beroende från den ene parten så finns det heller ingen orsak till ett maktförhållande. Beroende situationer innebär att de olika aktörerna på olika sätt kan belöna eller bestraffa varandra genom att förändra sitt beteende. Dessa förhållanden är något som kommer till efter ett långvarigt utbytesförhållande, där de som är mest beroende av någon oftast har minst makt. Genom att skaffa sig olika tillgångar till det man är beroende av så minskar man även sitt beroende till en aktörs maktövertag (Ahrne, al. Roman, Franzen, 1996, s. 23- 24).
Sätter man in detta i en skolmiljö så är det läraren som har makten då den har information och betyg att ge eleverna och på så sätt får makt genom det. Sen kan man tänka sig att alla barn är i behov av olika behov, lärare bestraffar samt belönar elever efter beteende och uppnådda mål på samma sätt som elever ändra sina beteenden efter det man har eller inte har tillgång till. I de yngre åldrarna som vi inriktar oss åt kan tanke på uppmärksamhet och omtanke vara något många är i behov av. Barn som saknar detta kan då uppvisa ett beteende som gör att de får mer uppmärksamhet och så vidare, vilket skulle kunna uttryckas i att de kan verka stökiga och jobbiga.
12
4. Bakgrund
“Det är mitt arbete att disciplinera er, att får er att respektera mig, ty jag företräder de
maktägande, och ert hela liv kommer att förflyta i underdånighet mot det maktägande (Neill, 1944, s. 21).”
Så lyder ett citat från A. S. Neills bok Problemläraren från år 1944. Den här boken skrevs under en tid då världen befann sig i ett världskrig och där läraren enligt Neill försåg och såg till att eleverna blev laglydiga undersåtar som tjänade statens ideologi. Läraren har på så sätt ingen fri vilja enligt A.S. Neill som hävdar att läraren är bunden till händer och fötter, av systemet. Läraren har i princip lika mycket makt över fredens händelser som en korpral har över krigets händelser. Lärarens är alltså inget mer än en underordnad och ödmjuk tjänare enligt Neill (Neill, 1944, s. 20 - 21).
A.S. Neill beskriver den komplicerade sociala värld läraren lever i och beskriver hur läraren på något sätt har hamnat i ett ingenmansland, där läraren är fast mellan två samhällsklasser. Vanligtvis är arbetarklassen den samhällsklass som läraren härstammar från, då han eller hon genom sitt yrke strävar mot de högre samhällsklasserna. Även i skolan är läraren medvetet som omedvetet en stor ledstjärna för klassamhällets indelningar, då han eller hon spenderar större delen av sin tid i en klassvärld, där läraren är den styrande klassen och eleverna den
underordnade klassen (Neill, 1944, s. 124).
Neill framstår som väldigt mörk och bitter i sina resonemang angående skolan och lärare, men han är väldigt tydlig med att han beundrar de lärare som trots det orättvisa systemet och den komplicerade sociala delen i samhället valt att stanna kvar. Ett val som han själv inte gjorde. Neill tar även upp sin frustration över hur ett så viktigt yrke som läraryrket har en sådan orättvis ställning i samhället år 1939 (Neill, 1949).
En annan bok som behandlar skolans utveckling och indirekt lärarens vardag under 1930-, 1940 - talet är boken Läraryrkets många ansikten (Brynolf, al. Carlström, Svensson, Wersäll, 2012).
13
Den beskriver den intensiva diskussion som fanns under denna tidsperiod där den obligatoriska skolans framtid stod i centrum. Syftet med framtidens obligatoriska skola var att generera en högre utbildad arbetskraft. Man såg under den tiden skolan som den myndighet som skulle bygga upp det nya samhället där alla skulle få rätt till en högre utbildning (Brynolf, al. Carlström, Svensson, Wersäll, 2012).
Boken Läraryrkets många ansikten tar också upp det A. S Neill pratar om, angående hur lärare såg på skolan och hur lärarrollen har förändrats. Till skillnad från A.S. Neill så utgår Brynolf, Carlström, Svensson och Wersäll från intervjuer med lärare, mycket likt det som vi har haft som metod i det här examensarbetet. Största märkbara förändringen som de tillfrågade lärarna
upplevde var att de ansåg att läraren fått ta över ett större ansvar för elevernas sociala fostran. Det är något som ökat successivt genom åren som gått. De tillfrågade lärarna ansåg att
föräldrarnas förhållningssätt till lärarens jobb förändrats. Tidigare hade läraren fungerat som en form utav rådgivare till föräldrarna, med den här relationen övergick med åren till att föräldrarna istället blev en kritisk kravställare angående hur lärare uppfostrade deras barn (Brynolf, al. Carlström, Svensson, Wersäll, 2012, s. 12).
Lärarna som tillfrågades ansåg att samhället fram till 1970-talet hade en positiv och respektabel syn på lärare och läraryrket. Efter 1970-talet fram till idag anser lärarna att de fått en låg status i samhället. Lärarna har halkat efter i relation till andra yrken med motsvarande utbildningsnivå. Andra bidragande faktorer enligt de tillfrågade lärarna är bristande kompetens från de fackliga organisationer och deras sätt att ta tillvara på lärarnas intressen. Avtalet om arbetsplatsförlagd tid har fått negativa konsekvenser för yrkesrollen och verksamheten. Lärare har fått mindre frihet vilket har genererat en ökad frustration och stress. Det ökande kravet på dokumentation och kontroll i skolan har även varit en stor avgörande faktor till den ökade stressen bland lärare (Brynolf, al. Carlström, Svensson, Wersäll, 2012, s. 13- 14).
14
5. Litteraturgenomgång
Utbildningsforskaren Andy Hargreaves bok Läraren i det postmoderna samhället från 1998 beskriver förändringar som skett i samhället och i skolvärlden. Böckerna Problemläraren och
Läraryrkets många ansikten tar upp och riktar fokus på lärarens roll genom tiderna medan Läraren i det postmoderna samhället lägger fokus på samhället och den kultur vi lever i.
Boken tar upp kopplingen mellan skolan och 1900 - talets utveckling som skedde i väldigt snabb takt, då vi gick från ett modernt till ett postmodernt samhälle. Hargreaves menar att de
förändringar som sker i skolan är en effekt av det som sker i det postmoderna samhället som han säger kännetecknas av ”ett allt högre förändringstempo och en intensiv komprimering av tid och rum, kulturell mångfald, teknologisk komplexitet, nationell ovisshet och vetenskaplig osäkerhet” (Hargreaves, 1998, s. 17-18).
Mot denna bakgrund ska skolan försöka anpassa sig till att vara både traditionsenlig men samtidigt förändras i samma takt som samhället och människorna i det. Väldigt ofta blir det skolan som blir samhällets papperskog där samhällets problem dumpas och förväntas göras om till något som ska hålla i praktiken.
Boken Ledarstilar i klassrummet av docenten i pedagogik Christer Stensmo från 2000 fokusera på lärares olikheter. Det finns inget sätt att undervisa på som passar alla lärare. Stensmo menar att det är upp till läraren att utveckla sin egen läraridentitet.
Boken behandlar olika principer om antagande om människans natur genom olika experimentella psykologer, som Burrhus Frederick Skinners och hans operanta inlärningsteori angående
människans beteende. Han menar att denna är en klinisk och pedagogisk tillämpning av influenser från den behavioristiska inlärningspsykologin. Inom denna psykologi så definieras inlärning som en beteendeförändring som uppstår av övning eller erfarenhet som inte kan tillskrivas biologiska eller kemiska orsaker.
I den här boken beskrivs hur undervisning och ledarskap bör utformas i klassrummen. Vi kan läsa om sex olika ledarstilar som skiljer sig åt när det kommer till synen på kontroll i
klassrummet. Dessa baseras på olika principer om människans natur och om hur undervisning och ledarskap i klassrummet bör utformas. De olika lärstilarna kommer från sex olika
15
upphovsmän. Sonia Burnard: Beteendemodifikation, Le och Marlene Canters: Själv - säker
disciplin, Jacob Kounin: Disciplin och gruppledarskap, Rudolf Dreikurs: Äkta och falska mål,
William Glasser: Realitet, kontroll och kvalitet, Thomas Gordon: Aktivt ledarskap. I Boken ligger dessa som sex enskilda kapitel där vi får ta del av deras tankar (Stensmo, 2000).
Psykologen Mats Edin och beteendevetaren Nick Drummond pratar i sin bok Ordning och reda i
skolan - ett steg på vägen mot dynamik och harmoni i klassrummet, om hur man utifrån
utvecklingspsykologisk forskning kan beskriva olika steg som människan genomgår i sin sociala utveckling, och vad som kännetecknar dessa steg. De förklarar hur en lärare ska bemöta elever för att de ska kunna gå vidare i sin sociala utveckling. Genom denna bok försöker de ge förståelse för varför vissa barn uppträder och gör som de gör. I boken ger de handfasta råd om hur man som lärare ska bemöta dessa beteenden. Vidare så tar boken upp elevernas begär av att lärarna ser eleverna i det stadiet de befinner sig i och att man på så sätt ska bemöta eleverna på den nivån de är. Boken är skriven utifrån förhållningssättet att i Sverige så belönas negativ beteende framför det positiva beteendet då lärarna hela tiden uppmärksammar det negativa beteendet hos eleverna. Det positiva beteendet blir lidande då lärarna inte har tid att uppmuntra det. Boken känns nyanserad på det sätt att den ger konkreta förslag på hur man kan jobba och ger bild på hur samhället påverkar barnen och deras beteende. Genom den postmoderna kulturens påverkan av individualism, mångfald och pluralism, menar författarna att vi förlorat det
mänskliga samspelets förmåga att se det positiva med vertikalitet och naturliga hierarkier. Detta innebär enligt författarna att vi brutit oss loss från överdriven respekt för överheter och fått en stark motvilja mot auktoriteter i samhället och då särskilt när den krävs av oss själva (Edin & Drummond, 2006, s. 25 - 26). Detta leder till att människor blir uttråkade och desillusionerade och får en mörk framtidstro. I detta fall då eleven inte har något att se fram emot eller någon att se upp till. Tanken som författarna ger uttryck för rör väldigt mycket Andy Hargreaves och
Läraren i det postmoderna samhället från1998.
A. S Neills bok Problemläraren som tidigare nämnts i bakgrundsavsnittet kommer även ha en betydande roll i analysdelen i det här examensarbetet. Problemläraren är relevant därför den skildrar lärarens situation under 1930 - 1940-talet. Den ger viktigt kunskap och information när det kommer till analysendelen av de intervjuade lärarnas svar kring deras egen skoltid.
16
Filosofen Roger Fjellströms bok Skolområdes etik är en viktig bok då den bygger på studie om skolans fostran. Den tar upp, bearbeta samt behandlar problem som kan uppstå kring skolans roll när det kommer till fostrans ram inom skolans verksamhet. Boken är ett bra verktyg för att försöka förstå vad som egentligen gäller i skolans värld när det kommer till fostran, och framför allt vad som är skolans respektive hemmets ansvar.
En relevant bok för det här examensarbetet är Läraryrkets många ansikten. I den här boken tar filosofie forskaren i pedagogik Margrethe Brynolf, pedagogik forskaren Inge Carlström, skolledaren Kjell-Erik Svensson och filosofie doktor i sociologi Britt-Louise Wersäll upp och diskuterar hur lärarens intensiva och omfattande arbete har förändrats genom tiderna. De tar även upp alltifrån skolans värdegrund till lärarens professionalisering. Boken är faktainriktad och redovisar olika styrdokument och forskningsresultat. Boken innehåller intervjuer med lärare om hur de ser på läraryrkets roll för och nu.
6. Metod och genomförande
I det här examensarbetet har vi valt att bygga studien kring en kvalitativ forskningsmetod utifrån en hermeneutisk syn och utifrån semi strukturerade intervjuer.
Det finns många forskare som har olika syner på hur hermeneutik ska definieras, till det här examensarbetet har vi valt att begränsa oss till filosofen Bertil Carlsson och den pedagogiska professorn Sebastian Kvales definition om vad hermeneutik är för någonting. Bertil Carlsson som är filosofie doktor i pedagogik beskriver i sin bok Kvalitativa forskningsmetoder
hermeneutik som ett synsätt där forskaren inte bara konstaterar och registrerar ett beteende, utan
även ett synsätt där forskaren även måste försöka förstå vad beteendet betyder för den individen som ska studeras eller intervjuvas (Carlsson, 1991, s. 16).
Den pedagogiska professorn Steinar Kvale beskriver bland annat hermeneutik på följande sätt i sin bok Interviews:
17
Hermenueutics is the doubly relevant to interview research, first by elucidating the dialogue producing the interview texts to be interpreted, and then by clarifying the subsequent process of interpreting the interview texts produced, which may again be conceived as a dialogue or a conversation with the text (Kvale, 1996, s. 46).
Kvale menar att hermeneutik är förståelse kring en text som har flera processer där man
analyserar texten i delar och genom dessa analyser så kan resultatet hela tiden förändras. Kvale menar detta är en process som aldrig slutar då analysen kan hålla på i evigheter, men att i
praktiken är den slut då forskaren har kommit till någon sorts slutsats av analysen och som fyller en funktion för studien (Kvale, 1996, s. 47).
Vi har till stor del valt denna metod då vi känner att den ger oss möjlighet till att tydligöra saker från intervjuerna som inte omedelbart är uppenbara, metoden ger oss även möjligheten att sätta in informationen i ett sammanhang där kontexten får en mening. Eftersom vi har gjort väldigt långa intervjuer och där intervjuerna har kunnat liknas vid ett samtal så hjälper denna metod oss att sätta in det relevanta som sagts i ett sammanhang utifrån tolkningar vi gjort.
Vi har även valt kvalitativa intervjuer då den har som mål att upptäcka företeelser, egenskaper eller innebörd. Vi vill upptäcka och försöka förstå olika erfarenheter och reflektioner utifrån tolkningar som vi gör, detta istället för att bestämma omfattningen av någonting som på förhand är bestämt som till exempel kvantitativa intervjuer.
(Starrin & Svensson, 1996, kvalitativa studier i teori och praktik, s. 55).
6.1 kvalitativ intervju
Socialvetaren Alan Bryman beskriver i boken Samhälsvetenskapliga metoder från 2001 hur man kan jobba med kvalitativa intervjuer. Vad som kännetecknar en kvalitativ intervju är att
tillvägagångssättet brukar vara betydligt mindre strukturerat i en kvalitativ intervju än i en kvantitativ intervju. En kvalitativ forskning behöver inte förhålla sig till strikta anvisningar och riktlinjer för hur man ska gå tillväga vid insamling av analys och data.
I kvalitativ forskning kan intervjuarna avvika i tämligen stor utsträckning från varje form av intervjuguide eller frågeschema som man planerat fram. Intervjuarna kan avvika på så sätt att de
18
följer upp frågor kring svar som är relevanta men som inte är berörda i intervjuguiden (Bryman, 2001, s. 300 - 303)
Det här examensarbetet bygger på en semi strukturerad intervju som kännetecknas av att forskaren då har en lista över specifika teman som ska beröras. Intervjupersonen har samtidigt stor frihet att utforma svaren på sitt eget sätt. Frågorna behöver inte komma i samma ordning som i intervjuguiden. Frågor som inte ingår i denna kan också ställas om intervjuaren anknyter till något som intervjupersonen sagt.
En ostrukturerad intervju beskriver sociologen Robert G. Burgess som att intervjuaren här lämnar intervjupersonen utrymme till att reflektera fritt, intervjuaren ställer uppföljningsfrågor kring de svar som känns relevanta för studien. Den här metoden kan liknas som ett samtal mellan två människor som utbyter information och erfarenheter (Burgess, 1984, s. 101 - 102)
Våra intervjuer är till sättet uppbyggda väldigt mycket som ett samtal mellan i detta fallet tre människor där vi utbyter information och erfarenheter utifrån en ostrukturerad modell, men däremot så har vi en rad specifika frågor utifrån vårt valda tema som ska beröras. Vad som kännetecknar båda modeller är att de är flexibla, tonvikten är att intervjuaren är tydlig och konkret som gör så att intervjupersonen förstår syftet i studien (Bryman, 2001, s. 301)
6.2 Risker
Något Bryman pratar om är den kvalitativa kärleken för att uppfatta saker och ting genom intervjupersonens ögon. Vad som då kan ske är att man uppfattar situationer och miljöer på ett annat sätt än vad en utomstående gör. Risker med att uppfatta situationer utifrån den studerade personens perspektiv är att man identifierar sig allt för mycket med personerna man intervjuar. Detta kan leda till att man tappar bort vad syftet med studien var, vilket brukar kallas för “going native”. Risken finns också att man som forskare antar vissa personers perspektiv mer än andras (Bryman, 2001, s. 265)
19
Många kvantitativa forskare har även kritiserat den kvalitativa forskningen för att vara alldeles för subjektiv. De menar att de kvalitativa resultaten alltför ofta bygger på forskarnas
osystematiska uppfattningar om vad som är betydelsefullt och viktigt, de syftar att detta till stor del beror på det personliga förhållandet som uppstår med undersökningspersonerna. Vidare menar de också att man som läsare kan få väldigt lite information kring varför forskarna har valt ett område eller tema att jobba med, detta därför att forskarna först efter hand preciserar
frågeställningarna.
Andra risker är svårigheten att replikera en kvalitativ undersökning då undersökningen ofta är ostrukturerad och beroende av forskarens egen tolkning, reflektion och uppfinningsrikedom (Bryman, 2001, s. 270).
Vad man bland annat kan förstår utifrån kritiken av den kvalitativa forskningen är just förhållandet mellan intervjupersonen och intervjuaren. De menar att en alltför osystematisk struktur i sig kan leda till tolkningar som bygger på förhållandet och kemin som uppstått mellan intervjuvaren och aktören och detta i sig kan skapa en alltför subjektiv bild av en studie.
6.3 Intervjuguide
Att genomföra en intervju är något som kräver tid och planering. Erfarenhet är givetvis något som underlättar när man planerar och genomför en intervju, framförallt för självförtroendet och nerverna.
Något som är viktigt när man börjar en intervju är att få intervjupersonen insatt i vilken
information som önskas och varför detta är viktigt för forskarna (intervjuarna). Detta är något som vi kan läsa i Kvalitativa metoder av samhälls- och beteendevetaren Mogens Kjaer Jensen, där vi kan läsa fyra olika punkter som kan vara av relevans för
intervjupersonen.
1 Förklarar syftet för intervjuen och vad frågorna som ställs kommer handla om. 2 Vem får nytta av resultaten?
3 Vem berörs?
4 Hur kommer intervjupersonens svar bli behandlade. Frågor om sekretess är viktigt att förklarar och göra klart så det inte sker något missförstånd (Kjaer Jensen, 1995).
20
Vi kan läsa om olika frågor som kan ställas till intervjupersonerna. Dessa är erfarenhetsfrågor,
opinions- och värdefrågor, frågor om känslor, kunskapsfrågor, sinnesfrågor, bakgrundsfrågor
och tidsfrågor. Ska man utgå från vårt syfte så kommer frågorna av tidsfrågor vara väldigt centrala. Här handlar frågorna om sådant som kan relateras till det förflutna, nutiden och framtiden (Kjaer Jensen, 1995). Att använda sig av tidsaxlar är ett sätt att få fram
intervjupersonen historia, men det är även ett sätt att ge intervjun en avslappnad början genom att låta personen få berätta sin historia. Det ger även intervjuaren en bättre chans att lära känna och förstå människan som man intervjuar (Kjaer Jensen, 1995).
Men det kommer självklart även frågor som berör känslor och kunskapsfrågor då vi kommer intervjua personer med flera års kunskap och erfarenhet inom läraryrket.
6.4 Urval
Våra intervjuer har skett på de skolor där intervjupersonerna jobbar, oftast i deras klassrum. Från början var tanken att intervjuerna skulle ske på ett café eller liknande för att intervjupersonerna skulle bli mer avslappnade och prata fritt. Men på grund av tidsbrist så skedde intervjuerna på skolorna.
Vi har börjat intervjuerna med att berätta vårt syfte med vårt examensarbete och sedan
informerat om att allt som sägs är under sekretess. Deras riktiga namn, vilken skola de jobbar på kommer inte att framgå i texten. Vi har även haft med lite fika som ett sätt att göra det mer avslappnat och avspänt. Vi ville också skapa en miljö där diskussionen kommer naturligt där det inte känns som en intervju utan mer som en diskussion mellan kollegor.
I transkriberingen har vi försökt citera så exakt som möjligt, men då talspråket skiljer sig från skriftspråket har vi ibland fått formulera om meningar så de blir grammatisk korrekta. Vi har ibland kortat ner intervjufrågorna till att bli mer koncisa men där deras åsikter och synpunkter fortfarande är intakta. Vi har använt oss av en diktafon till varje intervjutillfälle och dessa inspelningar har vi arkiverat på våra datorer som bara vi har tillgång till.
Vi har intervjuat 5 personer, tre män och två kvinnor. Männen är i åldrarna 28, 42 och 27. Kvinnorna är 62 och 63. Genom dessa val hoppas vi få en bild av hur några lärare ser på sin roll
21
som auktoritär ledare i klassrummet, för sätta in i relation till hur skolan och samhället har sett ut genom åren, och hur dessa faktorer har påverkat lärarens auktoritet.
Från dessa fem intervjuer har vi mestadels använt oss av fyra intervjuer då en intervju inte gav tillräcklig med relevant information Utifrån våra tre frågeställningar i analysen så svarar inte “Bill” på dessa i den mån som gör innehållet i hans svar begripliga, i relation till kontexten de ska befinna sig inom.
6.5 Etiska övervägande
Inom alla områden där det sker forskning är oftast även människor inblandade och detta kan innebära olika etiska dilemma för forskare. Det är alltid forskarna som har ansvaret för att forskningen är av god kvalitet och moraliskt acceptabel.
Under våra intervjuer har vi en etisk och moralisk skyldighet att nämna vad examensarbetet berör samt vara tydlig med att deras identitet inte kommer offentliggöras. Likaså måste personerna om så önskas få möjlighet att läsa igenom vad som skrivits innan man publicerar, detta ifall de misstycker med vad som har skrivits.
Vi har använt oss av vetenskapsrådet som är en statlig myndighet som ger stöd till
grundforskning inom alla vetenskapsområden. Vi har använt deras moraliska och etiska aspekter kring intervjuer och människors integritet. De finns fyra huvudkrav som vi har följt och jobbar efter när det gäller vår kontakt med personerna som är berörda. Det första är informationskravet, det andra är samtyckeskravet, det tredje är konfidentialitetskravet och det fjärde och sista
22
7. Introduktion analys och resultat
Här följer resultatet och analyserna utifrån intervjuerna och de teoretiska tolkningar från den litteratur vi har läst, och som vi känner är relevant för analysen. Resultat och analysdelen är strukturerad på följande sätt. Vi har tre huvudfrågor som intervjupersonerna berör. Efter varje del kommer en analysdel där vi resonerar kring de svar vi fått med hjälp av relevant kurslitteratur. Frågorna är kategoriserade efter följande:
● Lärarnas egen skoltid och förebilder ● Respekt, auktoritet och disciplin ● Uppfostran, hemmet kontra skolan
I analysdelen så kan det även förekomma andra citat från intervjuerna av lärarna som inte är med i intervju-delen. Dessa är med då de berör innehållet specifikt.
7.1 Resultat och analys
Frågor om lärarnas egen skoltid och förebilder.
Fråga: Jag tänkte lite på din egen skoltid och de lärarna du hade då. Har de varit bra förebilder?
“Gunilla” 62 år - Jag slutade gymnasiet för 40 års sen. Jag slutade lärarhögskolan -72 och då
var jag lågstadielärare. Jag gick i... och det var en jätte bra lärarhögskola, det var två och ett halvt år till lågstadielärare så jag var färdig till julen -72 och så började jag jobba -73.
23
“Gunilla” - Hon var en riktig “fröken”, ogift och inga barn. Fast jag var säkert jätteförtjust i
henne, det var vi nog allihopa. Vi var till och med hemma hos henne. Varje morgon satt hon vid sin orgel medan vi fick stå upp, nej det vill jag inte ha tillbaka. Sen tror jag inte hon var särskilt religiös, men man gjorde så. Hon hade ett upphöjt podium där hon hade sin kateder. Jag tro aldrig hon gick därifrån. Hon satt som en drottning. Vi som ville ha hjälp stod på ett jättelångt led. Där stod man länge och pillade och plockade på varandra och var lite busig. Då skällde hon på en. Tyst i ledet!! Det var min fröken, sådan skulle jag aldrig vilja bli.
Angående Anders lärare
“Anders” 28 år - Jag växte upp utan pappa så jag hade ingen manlig förebild och när jag
började fyran fick jag en manlig lärare som var väldigt kunnig och duktig. Han blev som en fadersfigur. Vi har kontakt än idag. Han har varit som en pappa för mig sen jag gick i fyran. Han jobbar som lärare än idag även om han är rektor. Han ändrade hela mitt sätt att se på livet och jag ville ju alltid bli fotbollstjärna men om någon kunde rädda mig så här, så kanske jag kan göra det för någon i framtiden. Så det betydde jättemycket för mig, det betydde mer än fotbollen.
Har hans sorts lärarstil satt sig kvar hos dig?
“Anders” - Absolut! Exakt som jag jobbar jobbade nog han. Saker som han gjorde och som jag
kommer ihåg har jag med mig än idag. De sakerna brukar jag göra ibland, fast jag försöker mixa ihop mina egenskaper med hans. Det var väldigt strängt, men rättvist och det var mycket humor. Det funkade jättebra i vår klass och det är det som jag brukar köra på och märker jag att något inte stämmer så justerar jag lite.
Angående olika lärstilar
“Anders” -“Jag har testat olika saker, träffat olika lärare, olika rektorer och på dem skolorna
försöker jag alltid hitta någon som jag tycker, wow den här personen verka alla tycka om. Alla lyder den har personen, vad gör den här personen annorlunda. Jag försöker följa den personen
24
och se vad den gör och vad det är för mönster den följer. Sen försöker jag ta till mig de bästa egenskaperna den människan har, lägga till det till mig själv, fast samtidigt i min egen stil. Man märker ju för varje ny skola och varje ny klass man får så funkar inte alltid allting med allihopa så jag försöker hela tiden justera och anpassa det till gruppens kunskaper eller gruppens personlighet”.
Angående Helenas lärare
“Helena” 63 år - Ja det har väl varit två stycken lärare som jag känt lite mer samhörighet med
så att säga. Dels läraren jag hade i årkurs tre och fyra. Då gick jag ute i..., han var nästan som en liten far för oss alla. Vi fick gå och plocka frukt i hans trädgård och lite annat. Han var väldigt duktig på att få oss att lyssna. Jag var väldigt nyfiken av mig, jag har alltid upplevt att vi har varit skolklasser som hängt ihop.
Sen var det en nyutexaminerad lärare vi fick i årskurs sex, som också gav lite inspiration, då fick vi plötsligt ämnet engelska vilket är ett ämne som jag älskar. Så han gav mig en liten extra ”puff”.
Vilken påverkan hade din handledare på dig? Gav hon dig någon inspiration eller något tankesätt som du tog med dig i din egen roll som lärare?
“Helena” - Man kan titta på folk som gör jättefina lektioner men det är inte säkert den lektionen
passar dig hur fin den än är. Det känns kanske väldigt obekvämt för dig att göra på det sättet. Att man ändå hittar sätt att göra bra saker på. För att du ska få ut samma av det så är det kanske inte det bästa att göra exakt likadant som någon annan. Samtidigt ska man lyssna och ta till sig förslag från andra för då kanske du får en ”aha upplevelse”, och det skapar klarhet i något du har gått runt och tänkt på länge. Det händer än idag för mig när jag går och funderar på saker. Jag och min kollega Jonna diskuterar mycket saker och vi drar mycket nytta av varandra och sporrar varandra.
25
Någon speciell lärare som betytt mycket för dig?
“Johan” 27 år - Jag har tre SO lärare som jag tänker på. De är varandras motpoler. En var
flummig, alltid arg och verbal. Den andre var underbar, jätte ordningsam och pedagogisk. Den sista var likadan men lite mer galen. De har följt med mig.
Du har tagit på dig deras egenskaper?
“Johan” - De har jag ju i tanken, man vill vara som dem men samtidigt sin egen. Åtminstone två
av dem.
7.2 Analys 1
Vi kan se utifrån dessa frågor att Gunilla och Helena har jobbat ca 40 år som lärare och att Gunilla tog lärarexamen 1972 och Helena tog sin 1971. Under denna tid så gällde LGR69 som var en läroplan för grundskolorna. Vad som kännetecknade denna läroplan var bland annat att betyg avskaffades i ordning och uppförande (skolverket.se).
Något som kännetecknar 60 - talet och början på 70 talet är att det börjar ske stora förändringar i samhället. Det postmoderna samhället kännetecknas av att gränser suddas ut och ingenting är på förhand givet, livet ses som tillfälliga förflytningar och rollbyten. Människor blir mer
intresserade av individuella projekt samt efter jakten på nu upplevelser. Men det postmoderna samhället kännetecknas till stor del av alla förändringar som sker, allt från teorier, konst, arkitektur och särskilt inom det ekonomiska, politiska och det organisatoriska livet. Dessa förändringar kom att kallas postmodernitet (Hargreaves, 1998). I LGR69 står det i första paragrafen följande.
Den genom samhällets försorg bedrivna undervisningen av barn och ungdom har till syfte att meddela eleverna kunskaper och öva deras färdigheter samt i samarbete med hemmen främja elevernas utveckling till harmoniska människor och till dugliga och ansvarskännande samhällsmedlemmar.
26
Från LGR 62 som var den första läroplanen för grundskolor så går vi mot förändringar i den bemärkelsen att den tar tillvara på barns olikheter samt att det är barnet som ska stå i centrum.Vi kan läsa om Gunillas egen skoltid med läraren som sitter på “ett upphöjt podium”, till att skolan ska bli ett mer hänsynstagande humanare klassrum som ser varje individ (Brynolf, al. Carlström, Svensson, Wersäll, 2012, s. 43-46).
Vi ser även en riktning som pekar bort från lärare som använder rädsla för att skapa disciplin samt bestraffning vid dåligt uppförande. Gunillas beskrivning av sin lärarinna från sin egen skoltid har de kriterier som Neill menar kännetecknar en dålig lärarinna. I sin bok
Problemläraren beskriver Neill en dålig lärarinna som en som har en gäll och genomträngande
röst. Hon har även en skarp blick som hon använder till att scanna av klassrummet i sökandet efter olämpligt beteende från eleverna. Hon har även en stor tendens till att bråka om småsaker. Finns möjligheten bestraffar hon eleverna om de enligt henne uppfört sig opassande eller om eleverna gjort något olämpligt (Neill, 1939, s. 82).
Något vi kan tyda i svaren från Gunilla är en sorts dubbelmoral, på så sätt att hon å ena sidan säger att hon “säkert var jätteförtjust i sin lärare”, men samtidigt inte alls vill bli som henne rörande läraridentitet. Vad som kan spela in här är förändringen i samhället och frågor kring utbildning. Under den tid som hon var barn så hade hon bara andra lärare att jämföra med, vilka under denna tid hade en annan syn på hur lektioner skulle bedrivas. Som vi har kunnat läsa förändrades denna bild väldigt snabbt under 60 - 70 talet med bland annat nya läroplaner. Betyg för uppförande och ordning avskaffades samt att skolan och undervisningen blev mer
hänsynstagande. Detta i sig gör det svårt att relatera sin egen ledarroll till en tid och stil som är utdaterad och som inte längre känns relevant.
När det gäller Anders skoltid ser man tydligt att hans lärare haft en betydande roll i hans uppväxt då en manlig faderfigur sen tidigare saknats. Anders lärare gjorde det som Neill tar upp i sin bok
Problemläraren, nämligen att han hade ett uppriktigt förhållande till Anders och resten av
klassen. Han både mötte och bekräfta dem. Neill menar på att uppriktighet är ett av livets kriterium och att ärlighet är besläktad med kärlek. Det är viktigt som lärare att man faktiskt är mer än en bara en lärare, utan att man även är mänsklig. Läraryrket är enligt Neill världens viktigaste yrke och när det kommer till relationen mellan lärare och elev så får man som lärare
27
aldrig mista elevens förtroende. Händer detta kommer stor skada hos lärarens auktoritet att uppstå och relationen mellan elev och lärare kommer bli en komplicerad och infekterad historia (Neill, 1944, s. 35).
Anders beskriver sin lärares lektioner som “väldigt strängt, men rättvist och det var mycket humor”. Något han säger satt sin prägel på hans egen lärarstil. Han påpekar att om det behöver
justeras lite så gör han det. Anders säger att han försöker mixtra ihop hans egna egenskaper med
sin lärares. Som lärare är det viktigt att hitta sin egen lärareidentitet för att känna sig trygg i den man är och det man gör under sina lektioner. Ingen elev är den andre lik, och på många sätt är det samma för lärare, vilket Christer Stensmo tar upp i boken Ledarstilar i klassrummet. Han tar upp vikten av att hitta sin egen lärarstil samt att en viss typ av undervisning inte passar alla lärare (Stensmo, 2000, s. 8). Detta är något även Helena tar upp i frågan om huruvida hon tagit med sig något tankesätt in i sin egen lärarroll.
Jag tycker det är viktigt. Man kan titta på folk som gör jätte fina lektioner men det är inte säkert den lektionen passar dig hur fin den än är, det känns kanske väldigt obekvämt för dig att göra på det sättet. Att man ändå hittar sitt sätt att göra en bra sak på.
Genom att hitta en ledarstil som passar en och som man känner sig bekväm i, är man också redo genom sitt ledarskap att organisera sin klass i frågor om disciplin, ordning och elevomsorg. Detta är saker som benämns som väldigt viktiga i Ledarstilar i klassrummet (Stensmo, 2000). Vi ser spår av detta från alla intervjuer, de har alla hittat bra och mindre bra saker genom åren som de tagit med sig och justerat till sin egen lärastil. Enligt psykologen Albert Bandura som är en av de mest inflytelsesrika inom social inlärningsteorier så räcker det att man observerar den andre för att lära in beteendet. Bandura säger att om den man observerar har framgång och förstärks i sitt beteende så förstärks även imitatörens benägenhet att tillägna sig och ta efter det beteendet (Albert Bandura, 1971, s. 1-2 ). Detta kan vi tydligt se i Anders observation av hans egna lärare. Vidare när frågan hur Anders läraroll har förändrats får vi svaret
Jag har testat olika saker, träffat olika lärare, olika rektorer och på dem skolorna försöker jag alltid hitta någon jag tycker, wow den här personen verka alla tycka om. Alla lyder den har personen, vad gör den här personen annorlunda. Jag försöker följa
28
den personen och se vad den gör och vad för mönster den följer. Sen försöker jag ta till mig de bästa egenskaperna den människan har, lägga till det till mig själv, fast samtidigt i min egen stil. Man märker för varje ny skola och ny klass man får så funkar inte alltid allting med allihopa så jag försöker hela tiden justera och anpassa det till gruppens kunskaper eller gruppens personlighet.
Här ser vi till största grad Albert Banduras tänk om social inlärningsteknik.Detta är något som kan användas i klassrummet då eleverna ser vilka beteende som tillåts och vilka som inte gör det (Bandura, 1971). De ser vilket som uppmuntras och vilket som inte gör det samt konsekvenserna av detta. I Johans fall ser vi att lärarna hängt kvar i hans tankar som några han vill efterlikna men påpekar även att han vill vara sin egen. Något som även styrker vikten av att ha en egen
läraridentitet som nämns i Ledarstilar i klassrummet.
Som tidigare nämndes hos Anders har även Helena haft en lärare som varit som en fader för hon och hennes klass. Här har relationen mellan lärare och elev varit en ömsesidig och ärlig sådan, där eleverna blev sedda och bemötta. Detta menar Neill i sin bok Problemläraren är en
självklarhet. Skolan ska vara en plats där varje lärare känner barns vitala angelägenheter, det vill säga att man som lärare visar ett aktivt och genuint intresse för varje elevs känslor, där elev och lärare sitter och pratar ansikte mot ansikte som vänner. Neill menar på att det förekommer många tragedier i ett barns liv, stora som små. Ibland kan det vara så att förhållandet mellan elev och dennes föräldrar är komplicerat, läraren blir då den vuxna människan eleven kan vända sig till. Neill menar att vid en sådan situation ska inte läraren ses som en fruktad auktoritet av eleven, utan läraren ska ha den sociala kunskapen att anpassa sig till eleven och släppa på sin auktoritet och värdighet. Annars menar Neill att det blir omöjligt för läraren att hjälpa en elev med någon form av inre svårighet. Ibland kan en simpel sak som Helena nämnde att plocka äpple i en
trädgård vara en flykt från bekymmer och besvär, samt vara ett sätt att känna sig bekräftad (Neill, 1944, s. 116-117).
29
Frågor som berör respekt, auktoritet, disciplin.
“Gunilla” - En bra auktoritet? Barnen ska inte vara tysta och snälla för att de är rädda för läraren. De ska kunna våga tala om sin åsikt, stå för sin åsikt, kunna skratta och känna sig trygg i klassrummet. Det är jätteviktigt.
Mina föräldrar som är 93 och 95 år berättade att när de gick i skolan var de livrädda för sin lärare. Han slog dem med pekpinnen och lyfte bänklocket så man fick sätta fingrarna där, och sen svuzzzz slog han igen bänklocket. Det var en auktoritet på grund av att de var livrädda för sina lärare.
Skolan skall vara deras trygghet där man kan lära sig en tillåtande miljö. Sen får man aldrig släppa det minsta på de här barnen, de tar över fullständigt. Ibland får man höja rösten och bli riktigt arg. Ta i ordentligt. Andra gånger behöver jag inte det, det är väldigt olika. Ibland hjälper det inte att stå där att skrika på dem.
Man får aldrig komma i den situationen när man låter ett barn vinna över en och de andra märker det. Det får man låta bli. Aldrig utsätta sig för det, det lär man sig.
Vi har som regel att det ska vara arbetsro i klassen och har man då sagt till dem en gång och de fortsätter, då har vi rätt att sätta dem utanför dörren med tillsyn. Det är väldigt sällan det behövs.
Finns det några disciplinära saker man kan komma åt. Som att räcka upp handen och så vidare?
“Gunilla” - Det kämpar jag jättehårt med fortfarande, lyssna på varandra, räck upp handen,
inte bara att lyssna på mig utan på varandra. Det får man dra hela tiden. Man får lära dem att alla inte kan prata på en gång. Det finns inget annat sätt än att räcka upp handen när man är så många som 20 - 25 i klassrummet.
30
Finns det några fler sätt som är bra att få en disciplin och struktur i klassrummet?
“Gunilla” - Ja det är positiv respons. Som jag sa innan är tjatet inte bra. Det brukar vara
väldigt stökigt när de ska plocka undan och de ska hem för dagen. Det kan ta väldigt långt tid och ett fasligt pratande. Då kan man säga “oh det bordet, ni var duktiga för ni var snabba och la ner”. Att man ser det positiva och bemärker det istället för det negativa. Eller att ge positiv respons till ett barn som normalt sätt pratar väldigt mycket. “Emilia idag har du varit duktig och räckt upp handen hela tiden, kom ihåg det”.
Ge beröm?
“Gunilla” - Ja! Att ge beröm helt enkelt och det kan vända det. Det kan vara mycket bättre än
det här tjatandet. Som igår tog det 7 minuter att plocka undan men idag klara ni det på 5 minuter, fantastiskt!! Den metoden tror jag på. Beröm och uppmuntran.
Angående auktoritet
“Bill” 42 år - Jag har inte funderat så mycket på det, med det är väl att ha en viss pondus. Att
man kan leda gruppen och att dem respekterar en. För det har man stött på att när man har en genomgång så står de och pratar där i alla fall. Eller håller på att “fibbla” med bänken, sånt kan jag explodera på.
“Anders” - Jag tar mycket old school auktoritet in till dagens samhälle för jag tror inte riktigt
det funkar som för i tiden när man stod vid katedern och bara vifta som en robot. Det går inte, man får tar det bästa som var då. De var jätte stränga och det funkade ju! De var många som
31
var rädda. Istället får man göra om denna rädsla till någon glädje, samtidigt är man sträng. Man måste vara auktoritär, man måste vara det som lärare. Jag tänker att man måste gå in och äga klassrummet.
Jag tror jag är förbannad varje dag. Jag tror det är viktigt att vara förbannad så man kommer hungrig och visar var skåpet ska stå för eleverna. Man är på hugget liksom. Det är ingen som får sticka ut, det är inte okej på något sätt. Att eleverna vet och förstår “om jag gör detta så sviker jag lärarens förtroende”. Man är sträng på ett bra sätt så att de inte känner sig orättvist behandlade, mer att, “han är sträng därför han vill att vi ska jobba helt enkelt”.
Hur tror du man skapar disciplin i ett klassrum?
“Anders” - Man måste på något sätt få deras förtroende. Sen har man det i ryggsäcken. Om
något händer kan man kräva detta och detta från dig. Jag vet att man själv drog sig för att göra dumma saker när man var liten. Man tänkte, “fan tänk om han får reda på detta”. Det är så jag tänker om mina elever. Några elever som var ute och härjade hade varit och handlat något de inte fick. Då kommer mina elever och säger det till mig, ”Vi gjorde inte det för vi ville inte att du skulle bli arg, dem gjorde det så vi kommer och säger detta till dig”. Då vet jag att jag har skapat en relation. Inte en relation där man är kompisar utan där jag är din lärare och jag är en vuxen människa och där det finns en gräns, man blir som en förälder, samma respekt man har för en förälder. Du sitter inte med fötterna på bordet, du sitter inte och snackar skit i skolan, för det gör du förhoppningsvis inte hemma. Det blir lite så att de tänker” ja vi gör inte det framför andra” och så vidare. Så man måste få förtroende på något sätt. Man måste lista ut det.
Vad tänker du på när du hör ordet auktoritär, auktoritet.
“Johan” - När jag hör auktoritär så blir det negativt för mig. Den auktoritära läraren skall inte
existera längre med tanke på att i läroplanerna står det att elevdemokrati skall gälla. Så länge det inte påverkar det centrala innehållet. Jag vet inte riktigt vad det betyder men det är ett negativt ord. Poängen är ju inte att skrämma dem utan att göra de medvetna och då kanske inte auktoritär klingar så bra.
32
7.3 Analys 2
Vad vi förstår genom alla svar är att klasrummet är något läraren måste äga. Man måste som lärare ha kontroll på klassrummet annars tar eleverna över. Vikten av att ha förtroende och respekt är en genomgående röd tråd i svaren. Definitionen av vad auktoritet är beskrivs bland annat inom sociologin av Max Weber på följande sätt ”sannolikheten att en order med ett givet innehåll åtlyds av specifikt angivbara personer ” samt ”makt som grundas på frivillig
underkastelse från de åtlydande” (Weber, 1968, s. 37). Något Max Webber inte inkluderade i begreppet var makt som bygger på våld eller hot. Detta kan sättas i kontrast till lärare som använder sig av rädsla som vi kan höra Gunillas föräldrar blivit utsatta för. I svaren kan vi höra Gunilla säga att tjata är det sämsta man kan göra för då lyssnar de inte. Hon säger vidare att det är bättre att säga till på skarpen och markera för att sedan gå vidare. Genom att handla på detta sätt så belönar inte Gunilla negativt beteende. Det är något vi kan läsa i boken Ordning och reda
i skolan - ett steg på vägen mot dynamik och harmoni i klassrummet av Mats Edin & Nick
Drummond. Författarna menar att dagens skola belönar negativt beteende i den bemärkelsen att de får mer uppmärksamhet än resten av klassen, det är deras namn som hörs mest, det är dessa elever läraren tar mest kontakt med. Det finns då inte tid att uppmärksamma det positiva (Edin, Drummond, 2006, s. 27). Med detta i åtanke handlar Gunilla på ett bra sätt i att negligera negativ uppmärksamhet. Istället för att tjata och på så sätt upprepa namn till att ge uppmärksamhet för negativt uppförande, så säger hon till på skarpen och markerar direkt, vilket förhoppningsvis får eleven att skärpa sig. Vad som är viktigt och som den amerikanske psykologen Burrhus Fredrick Skinners (1904-1990) jobbade med, var att man först bör förstå beteende som en funktion av tidigare förstärkningar av omgivningen. Skinners kom på beteckningen operant beteende som är när människor alltid har möjlighet att bete sig på olika sätt. Det innebär att beteenden kan
förstärkas eller släckas ut, vilket sker beroende på konsekvenser av ett beteende (Burrhus Fredrick Skinners, 1974). Som lärare är det viktigt att inte straffa ett olämpligt och
kontaproduktivt beteende och tro att ett lämpligt beteende kommer uppstå. Ett lämpligt måste formas med positiva förstärkningsstrategier. Om man bestraffar ett olämpligt beteende måste man även ge orsaker till varför detta beteende inte är tillåtet, utan istället ge förslag på sätt som man kan bete sig på (Stensmo, 2000, s. 39).
33
Det är inget undantag att Anders syn på auktoritet och disciplin skapas genom förtroende och respekt för varandra. Däremot får man känslan av att Anders förlitar sig mer på en old school auktoritet än vad till exempel Gunilla gör. Vilket vi uppfattar är en lärare som använder sig av rädsla och bestraffning för att få ordning på barnen.
Vad man förstår efter intervjun med Anders är att han kräver respekt och att eleverna respekterar varandra. Anders tror mycket på ett tydligt ledarskap där stränghet är ett sätt att visa omtanke för eleven, vilket skapar förtroende och respekt. Vi kan från svaren tyda att Anders vill skapa ett samvete hos sina elever gentemot honom själv som lärare, samt varandra i klassen. Genom detta samvete handlar eleverna rätt, då de är rädda för att svika förtroendet för sin lärare och därmed respekten som förhoppningsvis finns där. Genom att eleverna valt ett beteende och väg där de har samvetet rent, så har de också visat andra vilka typer av beteende som accepteras i klassen. Genom att bete sig så man blir respekterad och uppskattad av andra lär man sig också att respektera och tycka om sig själv, för den man är. Beter man sig på ett otrevligt och ogillande sätt blir även konsekvensen att man ogillas och ej blir accepterad (Stensmo, 2000, s. 118). I boken Ledarskap och lärande i klassrummet av Michael Grinder kan vi läsa att den viktigaste faktorn i ett klassrum och dess lärande är förhållandet mellan elev och lärare. Är detta starkt kommer eleven lära sig att lära (Grinder, 1991, s. 10). Har man skapat ett förtroende och relation till sina elever får man även något tillbaka, vilket vi kan se i Anders fall. Samtidigt måste alltid relationen vara hierarkisk i den mån att läraren är den som bestämmer och får aldrig förlora klassrummet eller sin roll som auktoritet. I Johans fall så relaterar han ordet auktoritär till något negativt som han förknippar till att skrämma barnen och göra dem rädda. Detta menar han inte riktigt går hand i hand med elevdemokrati. Vad som är intressant är lärarnas olika uppfattningar och vad de lägger för betydelse i ordet auktoritet och auktoritär. För Bill så handlar auktoritet om en pondus som innebär att man kan “ leda gruppen och att dem respekterar en”. Vi kan
möjligtvis se från Anders svar att han helt klart ser positiva saker med att barnen är lite rädda för läraren. Vad som kan spela in här är i vilken miljö dessa lärare jobbar i. Anders jobbar på en väldigt stor skola i södra Sverige som har en stor kulturell mångfald i ett relativt tufft område. Detta medan Johan arbetar i en friskola i södra Sverige där eleverna kommer från familjer som har det relativt bra ställt. I relation till varandra så kräver deras sätt att leda sin klass olika förutsättningar för att lyckas skapa ett arbetsförhållande som fungerar i klassen.
34
Frågor om uppfostran! Hemmet kontra skolan
“Gunilla” -För var lärare och alla vuxna en naturlig auktoritet. Det var helt självklart att när man var i skolan skulle man lyda läraren, och göra som de sa. Var det några problem så tog föräldrarna lärarnas parti, det händer inte alltid idag. Idag känner jag inte att det är att lyda läraren det handlar om, utan en ömsesidig respekt. Jag måste ha respekt för barnen och dem för varandra. Så lyda är väl inte ett ord man använder idag, det var nog mer för. “Lyd, du skall lyda dina föräldrar”, “du skall lyda din lärare”. Så känner jag inte att det är idag, det handlar om respekt och ömsesidighet. Respekt är ett bra ord.
Känner du att man är fastbunden i vissa situationer och ifrågasatt på ett annat sätt idag än vad lärare blev förr i tiden?
“Gunilla” - De blev aldrig ifrågasatta förr på det viset, det tror jag inte. Det kan man bli av
föräldrar idag. Mycket handlar om uppfostran, att lära sina barn saker, att respektera andra människor, andra barn, vuxna. Inte precis lärare, men det är samma sak, respekterar man inte vuxna så respekterar man inte andra barn heller.
Har vi inte riktigt tid att uppfostra våra barn idag? Man lämnar över det lite på skolan?
“Gunilla” - Så kan det nog vara. För var det kanske större trygghet med mormor, farmor och ett
större skyddsnät runt barnen. Det minns jag när jag var liten, det var jätte viktigt att man skulle vara artig och tacka för saker och ting. Det var en jätte viktig sak. För många barn idag funkar det jättebra, men det finns dem som överhuvudtaget inte säger tack för någonting. Sådana grundläggande saker som behövs för att andra människor ska acceptera en. Idag är nog väldigt många föräldrar ensamstående. Jag har sju stycken här som är ensamstående och då kanske man är så upptagen av sina problem. När jag gick i skolan så var nästan alla utom en mamma hemma, det var hemmafruar. När jag gick hem från skolan så var min mamma där. Hon var där alltid. Många barn har det så idag att de är en vecka hos mamma och en vecka hos pappa och så är det kanske olika regler. Det kan väl också påverka.
35
Du tror alltså att skilsmässor har en betydande roll för elevernas beteende?
“Gunilla” - Ja. Ibland kanske mamman och pappan har barn från tidigare förhållandet och sen
skaffar de ett barn tillsammans. Då är det plötsligt en hel del barn som ska samsas.
Det kan också bli så att de inte får samma uppmärksamhet som innan, då tar de ut det negativa här i skolan kanske för att få lite uppmärksamhet.
Hur tycker du lärarens och förälderns roll har förändrats?
“Anders” - Innan var det så att man sa till sin mamma” nej det här gjorde inte jag” och min
mamma trodde på läraren. Sa min lärare att ” nej, han gjorde detta och detta”, min mamma litade på läraren för det fanns ingen anledning för honom att ljuga. Idag blir det ett triangel drama mellan läraren, barnet och föräldern.Jag blir ifrågasatt och det är bara för att alla föräldrar vill vara så himla engagerade på grund av de inte är engagerade på andra område i deras barns liv. Så vill de överengagera sig i skolan.
Föräldrar idag, om barnen säger någonting till sina föräldrar då litar de på det. Om de sen frågar lärarna så är det en helt annan historia.
Hur känner du kring uppfostringsaker som hälsningsfraser och så vidare?
“Anders” - Jag tycker det är jätteviktigt, speciellt i denna generation. Ungarna här, jag frågar ”
hur är det”, då säger dem ”bra”. Frågar det inte hur det är med mig så stoppar jag den
personen och säger ” och hur är det med mig”. Det är jätteviktigt, sådant lärde min mamma mig hela tiden. Att fråga hur det är, öppna dörren, tacka för maten. För mig är inte bara skolan gånger tabellen, glosor och svenska. Utan det handlar om den personen du skall bli i framtiden och hamnar du fel så är det stor sannolikhet att du också hamnar på fel bana.
36
Hur tycker du barns uppfostran har förändrats under din tid? Har du känt en förändring?
“Anders” - Ja! Det är inte många som säger tack, det är inte många som öppnar och håller
dörrar. Jag menar de hälsar, men jag tror många har svårt att viss uppskattning. Jag tror också det handlar om att alla är så hårda nuförtiden, alla ska vara tuffa. Alla ska vara bäst och alla andra är “skit och sämst”. Du visar inte den här kärleken som när man är liten. Här när de kommer upp till sexan och vidare då ska man bli hård. ”Nej kolla här, kolla skorna på den personen”, ”mitt är nytt och ditt är begagnat”. Kärleken finns inte längre, alla blir så tuffa de visar ingen uppskattning. Det är jättetrist och de kommer förlora på det i längden.
Tror du föräldrarna tillåter mer idag än vad man gjorde innan?
“Anders “- Ja det ser man på skolor överallt. Föräldrarna jobbar och är upptagna med sitt.
Vissa enligt mig ska inte ens ha barn. Det funkar inte. Han har ju ingen respekt för någon (en elev som benämndes), detta var samma elev som hoppa ut genom fönstret. Vikarien försökte hjälpa honom men han sa typ till sin pappa ” du, den här vikarien skadade mig när jag hoppa ut genom fönstret”. Pappan hör inte meningen att hans son hoppat ut genom fönstret, utan han hör bara ordet ”skada”.
Hur tror du man får en sådan elev att lära sig disciplin? Är detta något som måste ske i hemmet först?
“Anders” - Jag tror många barn och ungdomar behöver någon förälder som är auktoritär och
kräver respekt och kräver kunskap, samt att deras barn ska leva ett gott liv. När de sedan
kommer till skolan har de med sig det, och har de en liten bit av det med sig kan läraren fortsätta på det jobbet. Är du duktig som lärare och du får en unge som är helt utflippad på grund av vad som försiggår hemma då blir det jätte svårt. Sen har du tjugo andra du ska undervisa som är jätte duktiga, men den här ungen kräver kanske två timmar extra än alla andra, och då förlorar de andra två timmar kunskap på grund av det.
37
Har hemmet lagt över ansvaret på skolan när det kommer till uppfostran?
“Helena” - Ja i vissa saker, man kan märka det i vissa omgångar. Det har väl liksom kommit lite
i vågor.Föräldrar kan påverka mer genom att anmäla åtgärdsprogram, på ett lite annorlunda sätt. Sen är det så att alla kan lärarens jobb för alla har gått i skolan. Alla vet hur det är. Det är viktigt att man inte går runt och låstas att man vet vad man pratar om utan, “nej vi har faktiskt inte kommit ditt”. Man måste vara öppen, barnen läser av dig som bara den.
Synen på hur skolans roll i fostran har förändrats
“Helena “- Man ser utveckling från när jag började som lärare till nu. Idag vågar barnen
mycket mer och det kan både vara positiv och negativt. Då är det hela tiden på gränsen för vad som är acceptabel och inte acceptabelt. Om barnen kommer och säger något i stil med “alltså du, din jävla idiot, varför har du tagit de här skorna på dig”. Det accepterar jag inte att eleverna kommer och säger något sådant till mig.
Synen på hur skolans roll i fostran har förändrats
“Johan “- Ja det tycker jag faktiskt. Jag anser att de bör vara medvetna om allmänna regler som
inte bara gäller skolan, utan oskrivna regler som gäller i samhället. Det kan vara allt från att man inte pratar när någon annan pratar till att man inte slår någon. Saker i den bemärkelsen.
Känner du att det är något barnen saknar idag?
“Johan” - Det beror på. Vi får inte glömma att vi lever i en annan tid där vi inte ser efter de här
oskrivna reglerna på samma sätt som tidigare. Jag tycker ändå det är viktigt att man är medveten om att vi bor i ett samhälle som vi ska dela på, och då bör man ju uppträda efter det också. Just för att slippa onödiga konflikter.
38
Uppfostrar skolan barnen mer idag?
“Johan” - Att uppfostra vad som är rätt och fel ska ligga på hemmet. Föräldrarna har
förhoppningsvis blivit uppfostrade till att vara goda medborgare, sen ska det reflekteras på deras barn. Det här enkla om vad som är rätt och fel blir alltmer skolans roll. Det är lite skrämmande. Sen inser inte föräldrarna att vi, eller de har väl insett att vi i skolan spenderar mer tid med deras barn än vad de själva gör. Därför lämnar de över allt mer uppfostrande till skolorna, även om det inte är vår uppgift. Föräldrar som för en dialog med varandra har en bättre grund rörande uppfostran om deras barn.
De föräldrar som för en dialog oavsett om de är separerade eller inte har en bättre grund till att uppfostra. Det ser jag själv, föräldrar som inte för en dialog eller har en kontakt med varandra deras barn är väldigt kluvna i hur de ska bete sig. Då får skolan hoppa in och vara någon sort uppfostringsanstalt.
7.4 Analys 3
Vad som känns synonymt för alla lärare är kampen att få föräldrarnas förtroende. Lärarna behöver inte bara vinna barnens respekt, utan de måste kämpa väldigt hårt för föräldrarnas förtroende. Lärarna vi har intervjuat är av den uppfattningen att man måste försvara sig idag på ett helt annat sätt än man behövde för i tiden. Idag är det inte självklart att man som lärare har föräldrarna på sin sida när man till exempel påvisar eller tillrättarvisa en elev för dåligt beteende. Det blir som Anders nämner ett triangeldrama där man blir ifrågasatt, något som Gunilla menar läraren blir mer idag än förr i tiden. Som tidigare nämnts i bakgrunden bekräftas också i
Lärarens många ansikten där de intervjuade lärarna menade att lärarens roll har förändrats.
Läraren har gått från en sorts rådgivare till något föräldrarna ställer krav på, samt granskar med ett kritiskt öga i frågor angående hur deras barn fostras (Brynolf, al. Carlström, Svensson, Wersäll, 2012, s. 12). Kraven är idag högre än någonsin på de som jobbar med barn och ungdomar. Samtidigt har aldrig föräldrar varit så mycket i kontakt med skolan och så mycket ansvar lämnats över på skolpersonalen till att inte bara undervisa men även uppfostra (Edin, Drummond, 2006, s. 17).
