Examensarbete i omvårdnad Malmö högskola
Nivå 61-90 p Hälsa och samhälle
Sjuksköterskeprogrammet 205 06 Malmö
Hälsa och samhälle
SJUKSKÖTERSKANS
UPPLEVELSE AV MÖTEN MED
BLODSMITTADE PATIENTER
INTERVJUER MED SJUKSKÖTERSKOR
CHRISTER KÄLLHOLM
THERÉSE RUNDQVIST
SJUKSKÖTERSKANS
UPPLEVELSE AV MÖTEN MED
BLODSMITTADE PATIENTER
INTERVJUER MED SJUKSKÖTERSKOR
CHRISTER KÄLLHOLM
THERÉSE RUNDQVIST
Källholm, C & Rundkvist T, Sjuksköterskans upplevelse av mötet med blodsmit-tade patienter. Intervjuer med sjuksköterskor. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde om-vårdnad 2010.
Sjuksköterskors möte med patienter är en del av arbetet och kontakt med blod-smittade patienter är oundviklig. Antalet blodblod-smittade patienter i samhället tycks öka därför har vi valt att genomföra denna studie, (Smittskyddsinstitutet, 2009a) Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av mötet med blodsmittade patienter.
Datamaterialet består av tre intervjuer med sjuksköterskor som har minst ett års erfarenhet av yrket och i sin yrkesutövning kommit i kontakt med blodsmittade patienter. Data har analyserats med den deskriptiva fenomenologiska metod som presenterats av Amedeo Giorgi.
Resultaten visar att följande meningsstrukturer av levda erfarenheter har identi-fierats i analysen: (1) Fördomar (2) Att bemöta alla patienter lika (3) Rädslor (4) Vikten av kunskap och rutiner (5) Många möten leder till erfarenhet (6) Undvi-kande.
Nyckelord: bemötande, blodsmitta, deskriptiv fenomenologisk metod, fördomar, omvårdnad, rädsla, sjuksköterska,
NURSE´S LIVED EXPERIENCE
OF MEETINGS WITH BLOOD
INFECTED PATIENTS
INTERVIEWS WITH NURSES
CHRISTER KÄLLHOLM
THERÉSE RUNDQVIST
Källholm, C & Rundkvist T. Nurse´s lived experience of meetings with blood infected patients. Interviews conducted with nurses. Degree project 15 Credit Points. Malmö
University: Faculty of Health and Society, Department of Nursing, 2010.
To nurses, the meeting with patients is a natural part of the profession this also means that the possibility to get indirect contact with infectious blood in patients is unavoidable. Infectious blood diseases seem to be on the increase in the society, and hence is why we, as authors, have chosen to investigate this area within the medical field.
The aim of the study is to describe nurses’ experiences in the meetings with blood infected patients.
We have, in this study, chosen to apply the descriptive phenomenological method presented by Amedeo Giorgi. Furthermore, we have chosen to interview three nurses having at least one year of clinical experience and during this time have cared for infected patients.
The result reveal the following categories identified in the analysis: (1) Preju-dice, (2) To meet/treat all patients equally, (3) Fear factors, (4) The importance of knowledge and routines, (5) More meetings lead to experience (6) avoidance.
Keywords: Care, Descriptive Phenomenological Method, Fear, Infectious Blood, Meeting, Nurse, Prejudice.
INEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING 4 BAKGRUND 4 Hiv/Aids 4 Hepatit 5 Hepatit B 5 Hepatit C 5Kan fördomar påverka omvårdnadsarbetet? 6
Lagar och föreskrifter 6
Tidigare forskning 6 SYFTE 8 METOD 8 Urval 8 Datainsamling 9 Dataanalys 9 Etiska övervägande 10 RESULTAT 10 Fördomar 10
Viktigt att behandla och bemöta alla patienter lika 12
Vikten av kunskap och rutiner 14
Rädsla för smitta 16
Många möten leder till erfarenhet och trygghet 17
Undvikande 17
DISKUSSION 18
Metoddiskussion 18
Resultatdiskussion 19
Fördomar 19
Viktigt att behandla och bemöta alla patienter lika 20
Vikten av kunskap och rutiner 20
Rädsla för smitta 20
Många möten leder till erfarenhet och trygghet 21
Undvikande 21
Slutsats 21
REFERENSER 22
INLEDNING
Vi är två sjuksköterskestudenter på Malmö högskola som under vår praktik har upplevt att själva bemötandet av blodsmittade patienter ibland präglas av person-liga värderingar, förutfattade meningar och fördomar och att patienter placeras in i olika grupptillhörigheter. Upplevelserna har varit att patienter placerats in i grup-per som exempel missbrukare, eller i grupgrup-per med avvikande sexuell läggning.
Som sjuksköterskor möter vi patienter med olika personliga förutsättningar, bak-grund och värderingar. Genom vårt bemötande skapar vi en god bak-grund och bra förutsättningar för att kunna ge en god omvårdnad. Vi vill genom denna studie belysa sjuksköterskans upplevelse av möten med en blodsmittad patient.
BAKGRUND
Idag lever cirka 5000 personer med humant immunbristvirus, HIV i Sverige (Smittskyddsinstitutet, 2009a) och cirka 1500 nya fall av Hepatit- B (Smittskydds-institutet, 2010a) och 2200 fall med Hepatit- C (Smittskydds(Smittskydds-institutet, 2010b) har rapporterats det senaste året. Globalt sett har Hepatit- viruset en stor utbredning.
Blodsmitta är mikroorganismer som via blod och kroppsvätskor kan överföras mellan människor direkt eller via slemhinnor (Socialstyrelsen, 2008). I vår studie kommer vi att använda begreppet blodsmitta där vi fokuserar på HIV/aids, Hepa-tit- B och HepaHepa-tit- C. Dessa sjukdomar räknas som allmänfarliga sjukdomar enligt smittskyddslagen. Definitionen av allmänfarliga sjudomar är att de kan vara livs-hotande, innebära långvarig sjukdom eller svårt lidande och det skall finnas möj-lighet att förebygga smittspridning. Sjukdomarna är anmälningspliktiga och smitt-spårningspliktiga (Smittskyddsinstitutet, 2009b).
HIV/Aids
Det har alltid funnits olika sjukdomstillstånd under mänsklighetens historia som skapat rädslor och fördomar. Nutidens stigmatiserade sjukdom är HIV- och aids som för tankarna till tabun som finns i vår kultur såsom sexualitet, narkotika och död. 1981 beskrevs för första gången HIV-infektion och aids i USA. Då var det framförallt homosexuella män, bisexuella män och intravenösa missbrukare som förknippades med HIV-smitta och infektion. I Sverige är det mer vanligt att smit-tan överförs mellan heterosexuella och en större ökning framförallt i den sexuellt mest aktiva åldersgrupperna, framförallt bland ungdomar (Ericson & Ericson, 2007). Globalt sett är den största risken att smittas via heterosexuella samlag (Almås, 2006). Störst förekomsten av HIV infektioner finns i Afrika, Karibien, Latinamerika och USA (Ericson & Ericson, 2007). HIV är ett retrovirus som in-nehåller ett enzym som kallas för omvänt transskriptas. När HIV viruset lyckats ta sig in och infektera cellen med omvänt transskriptas omvandlas virusets RNA- arvanlag till DNA. Omedelbart börjar då DNA-gener överföras till värdcellens arvsmassa (Ericson & Ericson, 2007).
Globalt sett lever idag omkring 33,4 miljoner människor med HIV (WHO, 2008). HIV virusets smittvägar är framförallt via blod, sperma, slidsekret och viruset kan även finnas i små mängder i saliven. De unika egenskaperna med HIV är att det obemärkt tar sig in och infekterar kroppens celler. En infekterad person kan
omedvetet bära på viruset på grund av den långa latenstiden och då överföra smit-tan till andra (Ericson & Ericson, 2007).
Idag finns ingen botande behandling mot HIV infektioner eller något vaccin som kan ges i förebyggande syfte. De läkemedel som finns idag inriktar sig främst på att bromsa sjukdomens förlopp. Terapin inriktar sig på att förlänga överlevnadsti-den, mildra symtom, förlänga de symtomfria perioderna och hindra sekundärin-fektioner och följdsjukdomar. Idag gäller först och främst smittförebyggande åt-gärder gällande smittspridning (Almås, 2006).
För de patienter som är hiv-smittade är det viktigt att följa strikta rutiner gällande ordinationen av läkemedel för att inte utveckla resistens. En avvikelse av ordina-tionen kan leda till mutation av själva viruset. Sjuksköterskan har här en viktig roll att ha uppföljning och täta kontroller med patienten, detta kräver att patienten känner tillit till sjuksköterskan och vården.
Hepatit
Hepatit kan orsakas av virus, alkohol, exposition för skadliga ämnen samt läke-medel men också av immunologiska reaktioner och kan då leda till leverinflam-mation och med tiden utveckling av levercirros (Ericson & Ericson, 2008). Le-verns funktioner påverkas och kan inte bryta ned vissa ämnen lika effektivt. Hepa-tit finns över hela världen. Det finns 5 olika former av HepaHepa-titer och dessa olika Hepatiter namnges med bokstäverna A-E. Valet att endast beskriva Hepatit B och C är att dessa två former överförs genom blod och de övriga formerna är ovanliga eller smittvägarna är fekala-orala (Hedner, 2007)
Hepatit B
Hepatit B är en mycket smittsam sjukdom. Smittovägarna är genom blod och kroppsvätskor. Vanligaste smittvägen av Hepatit B är genom orena kanyler och genom samlag med personer som är smittbärare och genom att smittat blod kom-mer i kontakt med skadad hud eller slemhinnorna. Inkubationstiden efter smitto-tillfälle är ca 2-6 månader. De flesta som smittas blir friska genom självläkning, bara en liten del (ca 5 procent) blir kroniska bärare av Hepatit B. Kronisk sjukdom innebär att den smittade blir smittbärare resten av sitt liv och riskerar smitta andra. Det finns ingen specifik behandling mot Hepatit B utan behandlingen riktas främst mot själva symtomen som uppkommer. Vaccin finns mot Hepatit B och efter tre doser finns det en skyddseffekt på 90 % (Smittskyddsinstitutet, 2008a).
Hepatit C
Smittovägarna för Hepatit C är huvudsakligen genom orena injektionssprutor. Sexuellt överförd smitta kan förekomma men är sällsynt liksom smitta genom skada på hud och slemhinnor. Inkubationstiden är 1-4 månader. Det finns inte något vaccin mot Hepatit C, därför är det viktigt med smittförebyggande åtgärder. Minst 50 procent av de som smittas får en kronisk leversjukdom i andra fall kan de med kronisk Hepatit C botas med läkemedel (Smittskyddsinstitutet, 2008b). Hepatit C går under allmänfarliga sjukdomar och innebär sjukdomar som kan vara livshotande, långvarig sjukdom, svårt lidande eller andra allvarliga komplikatio-ner och är anmälningspliktiga och smittspårningspliktiga enligt smittskyddslagen (SFS 2004:168) Vanligaste smittvägen av Hepatit C är genom narkotikamissbruk (Råd om vård på webb och telefon, 2008).
Enligt internationella bedömningar är risken att smittad vid en stickskada med 33 % vid Hepatit B, 3,3 % vid Hepatit C och 0,33 % vid HIV-
smit-ta.(Smittskyddsinstitutet, 2009c). Enligt en undersökning gjord av Swedish med-tech och Vårdförbundet (2004) så har 80 % av all vårdpersonal någon gång under sitt verksamma arbetsliv blivit utsatt för tillbud såsom nålstick eller skärskador. Enligt vårdförbundet så finns det ett mörkertal på 35 % som inte anmäler att det blivit stickskadade under arbetet. I Sverige uppskattas det att 1,016 % är bärare av ovannämnda blodsmittor (Smittskyddsinstitutet, 2009d)
Kan fördomar påverka omvårdnadsarbetet?
Vårdpersonal skall ha en öppenhet och följsamhet inför patientens egna erfarenhe-ter och hälsotillstånd. Vårdpersonalen uppnår detta genom att vara delaktig under hela vårdprocessen. Detta ställer höga krav på vårdpersonalen att kunna prata med patienten på den nivå där patienten befinner sig och inte ställa sig över själva pati-enten. Detta handlar inte bara om verbal kommunikation utan vad som egentligen rör sig i patientens inre (Dahlberg, 2003). Sjuksköterskan ansvarar för att den en-skilde individen får tillräckligt med information och att patienten kan känna sig delaktig och samtycke till vården och den behandlingen som erbjuds. Sjukskö-terskans skall verka på ett sådant sätt att mänskliga rättigheter respekteras. (ICN, 2005). Mänskliga rättigheter innebär att alla människor är av lika värde och att alla har rätt till sjukvård oavsett sammanhang (Regeringskansliet, 2010).
Ohälsa hos vårdpersonal på grund av stress kan påverka mötet med patienten och kan innebära konsekvenser för vårdandets kvalité genom att negativa känslor kan väckas till liv och ens handlingar blir omedvetna på grund av att ens känslor styr före ens intellekt (Dahlberg, 2003). Därför är det stor vikt att som sjuksköterska ha en självkännedom och vara medveten att olika situationer i arbetet kan väcka olika känsloläggen inom en som i sin tur kan påverkar hur ens beteende och be-mötande blir gentemot patienten (a.a).
Lagar och föreskrifter
Ett av Hälso- sjukvårdslagens (1982:763) mål är att jobba efter att alla skall ha en god hälsa och vård på lika villkor, främja kontakten mellan patient och vårdperso-nal på ett sådant sätt att patienten ställning gentemot hälso- och sjukvården stärks. Vårdpersonalen skall kommunicera med patienten på ett respektfullt, lyhört och empatisk sätt (Socialstyrelsen, 2005). Det primära för vårdpersonalen är en hel-hets- och humanistisk syn och sätta patienten i centrum och själva drivkraften är att hjälpa en medmänniska som är sjuk. (Vårdhandboken, 2009)
Skulle någon inom sjukvården behandlas sämre eller kränkas på grund av sitt kön eller sexuella läggning så är diskriminering enligt lag. Diskrimineringslagen är till för att motverka diskriminering och skapa lika rättigheter och möjligheter för alla. (Diskrimineringslag, 2008)
Tidigare forskning
Röndahl (2003) genomförde en studie i Göteborg gällande sjuksköterskors och sjuksköterskestudenters attityd gentemot HIV- infekterade och homosexuella HIV infekterade patienter och deras önskan om att avstå att ge dem omvårdnad om den möjligheten fanns. Resultatet visade att både sjuksköterskor och studenter hade stor empati för dessa patienter och en liten rädsla för att bli smittade. Men resulta-tet visade också att en del av de deltagande i studien ville avstå att ge omvårdnad åt denna kategori om möjligheten fanns. Sexuellt överförbara sjukdomar är ett känsligt område belagt med tabu och då framförallt när det gäller sex mellan män.
Egna värderingar, fördomar och etiska aspekter påverkar ställningstagandet i mö-tet med denna grupp och kan ha en negativ inverkan i bemötandet och i omvård-naden av blodsmittade patienter (a, a).
I en annan studie genomförd på Tyska sjuksköterskestudenter fanns skillnader gällande kunskap och attityder gentemot patienter med HIV och aids dock inte så stora (Lohrmann, C & Välimäki, M, 2000). Studenterna hade en god kunskap om sjukdomen aids men sämre kunskap om patofysiologin gällande immunologin och symtomen på sjukdomen. Attityderna var generellt positiva men det fanns en mi-noritet som hade homofobi. De med en mer positiv attityd var mer villiga till att ge omvårdnad av dessa patienter än de med en mer homofobisk läggning (Lohr-mann, C & Välimäki, M, 2000).
En svensk studie av (Lymer, 2004) visade att sjuksköterskorna på en avdelning där möten med blodsmittade patienter är mer regelbundet inte upplever rädsla för att bli smittade vid provtagningarna, men mötet påverkar sjuksköterskan på ett sådant sätt att hon/han blev mer medveten om att det finns en risk att bli smittad. Ångesten och rädslan som uppstår vid blodexponering är inte alltid rädslan över att själv få en infektion utan hur konsekvenserna som kan uppstå av blodsmitta kan komma att påverkar familjelivet och arbetslivet.
Enligt tidigare studie gjort av Yen, (2007) så visar det att sjuksköterskor med en negativ syn på homosexuella också påverkar deras attityd och arbete gentemot patienten. Har sjuksköterskan en religiös tro så påvisas det i studien att dessa sjuk-sköterskor har en mer negativ attityd gentemot de homosexuella. Studien beskri-ver att de sjuksköterskor som har vänner, släktingar eller tidigare har vårdat ho-mosexuella har en mer positiv syn på hoho-mosexuella än de sjuksköterskor som inte kommit i kontakt med denna grupp. De sjuksköterskor som har en högre utbild-ningsnivå har en mer positiv attityd gentemot homosexuella (a, a)
I en studie gjord av Rintamaki et al (2007) framkommer det att det finns vårdper-sonal som har en nedvärderad syn på den gruppen av patienter som är smittade av Hiv och i vissa fall har det visat sig att det finns sjukvårdspersonal som vägrat behandla hiv-positiva patienter. Studien visar att HIV-patienter har behov av när-het och beröring och en önskan att bli behandlad som vem som helst
Fördomar framträder ofta under social interaktion med andra människor och då vanligast genom tvetydig icke-verbal kommunikation minimal ögonkontakt och överdrivna säkerhetsåtgärder. Studien visar att HIV-positiva patienter är mer känsliga när vårdpersonal uppvisar sådana beteende. Det visar att behovet av att vårdpersonalen har kunskap och är medvetna om hur de beter sig mot patienter. Det behövs mer forskning för att kunna identifiera förekomsten av sådana beteen-den och vad det har för effekt på beteen-den som är HIV-positiv (a, a).
I studien gjord av Richmond et al (2007) fanns skillnader i bemötandet av blod-smittade patienter och vilken attityd vårdpersonal hade gentemot dessa grupper. Större försiktighetsåtgärder så som dubbla handskar vid blodexponering var åt-gärder i vården kring hepatitsmittade patienter. Skillnader fanns också i medli-dande kring patienterna beroende på hur de fått smittan. Kom smittan via en blod-transfusion var medlidandet från vårdpersonalen större än om smittan var genom ett intravenöst missbruk. Några uppgav också i studien att de var rädda för miss-brukaren om de skulle bli våldsamma eller aggressiva och avstod då gärna kontak-ten med denna grupp. De som hade en mer tolerant attityd till intravenösa
miss-brukare visade en större förståelse och vilja till vård av de patienterna, de hade också en högre kunskapsnivå gällande smittovägar (a, a).
Det finns mycket osäkerhet, rädsla och motstånd inför hiv-positiva patienter bland vårdpersonalen som kan bero på rädsla att bli smittad och att ens egna fördomar kan komma att hindra personal att utöva en bra omvårdnad och se människan bakom diagnosen (Yen, 2007).
SYFTE
Syftet med denna studie är att beskriva sjuksköterskans upplevelser av möten med blodsmittade patienter.
METOD
Studien är genomförd som en empirisk intervjustudie för att ta reda på sjukskö-terskors upplevelser av möten med blodsmittade patienter. Den metod som an-vänts är den deskriptiva fenomenologiska humanvetenskapliga metoden som be-skrivits av Giorgi (2007).
Fenomenologi kommer från ordet phainomenon, ”det som visar sig - det som är synligt för vårt medvetande” Rosberg (2008, s 85) och metoden ska kunna beskri-va det subjektibeskri-va såsom människors känslor, tankar och handlingar (Rosberg, 2008).
Grunden i metoden är den fenomenologiska reduktionen, som skiljer sig från andra kvalitativa metoder. Det undersökta fenomenet ska beskrivas så exakt som möjligt utan inverkan av forskarens egna antaganden och tidigare kunskaper. Ge-nom data som insamlats ska forskaren med sitt språk klargöra och beskriva perso-nens upplevelse av ett fenomen så tydligt som möjligt. Forskarens egna språk ska på ett vetenskapligt sätt tydliggöra och beskriva fenomenets struktur utan att in-verka, vilket då kan leda till sönderfall av fenomenet (Robinson & Englander, 2007).
Urval
När en fenomenologisk studie ska genomföras krävs det att de som ingår i studien ska kunna beskriva och har erfarenheter om det fenomenet som ska studeras. Djupintervjuer är den vanligaste metoden och tre intervjuer brukar räcka för att få ett generaliserbart resultat. Intervjuerna bör vara varierande och märker forskaren under tidens gång att materialet inte räcker till kan fler intervjuer genomföras för att stärka resultatet (Robinson & Englander, 2007).
Intervjuerna i denna studie har genomförts på en somatisk vårdavdelning inom Region Skåne. Avdelningar som infektionsklinik och psykiatriska avdelningar valdes bort eftersom sjuksköterskor där har större erfarenhet och oftare kommer i kontakt med denna grupp av patienter. Avdelningen där urvalet har gjorts är en före detta praktikplats till en av oss och genom vår gatekeeper, avdelningschefen valdes sjuksköterskor ut med erfarenheter av möten med blodsmittade patienter.
Målsättningen var att både manliga och kvinnliga sjuksköterskor med varierande yrkeserfarenhet inom hälso- och sjukvården skulle delta i studien.
Inklusionskriterier för deltagande i studien var:
Både manliga och kvinnliga sjuksköterskor. Yrkesverksamma inom Region Skåne.
Legitimerade sjuksköterskor som någon gång under sin yrkestid varit i kontakt med patienter med blodsmitta.
Minst ett års yrkeserfarenhet.
Exklusionskriterier för deltagande i studien var:
Sjuksköterskor yrkesverksamma inom psykiatrin och på infektionsavdel-ningen
Datainsamling
Syftet med studien var att ta reda på sjuksköterskors upplevelse av möten med blodsmittade patienter där data insamlats med hjälp av djupintervjuer. Data sam-lades in med hjälp av djupintervjuer. Under intervjun fanns den inledande frågan (se nedan) på ett papper framför informanten. Intervjuerna inleddes med följande fråga:
”Kan du beskriva en situation som du minns särskilt bra och som handlar om ett möte med en blodsmittad patient? Har du erfarenhet av flera såda-na möten får du gärsåda-na berätta om fler situationer.”
Informanter fick beskriva så fritt som möjligt för att undvika att vi som intervjuare skulle påverka med våra egna åsikter och erfarenheter gällande mötet med blod-smittade. Intervjuerna genomfördes på avdelningen under arbetstid där vår gate-keeper förbokat rum inför intervjuernas genomförande. Om informanten berättade något som verkade mer intressant eller att vi ansåg att något var oklart för oss, bad vi dem utveckla eller förtydliga situationen,:
”Kan du utveckla det du sade om vad du kände” eller ”Vad tänkte du på i den situationen?”
Intervjuerna spelades in med hjälp av en bandspelare, för att sedan kunna tran-skriberas ordagrant.
Dataanalys
Analysarbetet inom den fenomenologiska metoden innebär fyra steg och de olika stegen har en stor betydelse ordningsmässigt för att gå vidare till nästa steg i pro-cessen (Robinson & Englander, 2007).
Steg 1: De inspelade intervjuerna har transkriberas ordagrant efter varje intervju där båda författarna hjälpts åt med transkriberingen. Därefter har materialet lästs igenom flera gånger var och en för sig. Det gjordes för att få en helhet och känsla av det materialet som samlats in.
Steg 2: Här sker indelningen av de så kallade meningsbärande enheterna. Det görs för att materialet ska bli mer hanterbart och underlätta analysarbetets. De
me-ningsbärande enheterna framkommer ur texten då det sker en ändring i materialet det vill säga övergångar i intervjuerna där olika upplevelser framkommer. Var indelningen sker har egentligen inte så stor betydelse för det slutliga resultatet.
Steg 3: Är transformationen av de meningsbärandeenheterna. Där texten expande-ras med hjälp av ett mer vardagligt språk. Det görs för att förstå själva innebörden och för att få en så exakt och nära beskrivning av det upplevda fenomenet. Mate-rialet har genom vårt språk förtydligats utan att ändra innebörden av de levda erfa-renheterna, så som de har upplevts av de intervjuade informanterna.
Steg 4: Gick ut på att hitta hur de meningsbärande enheterna påverkar och hänger ihop efter själva transformeringen, för att sedan hitta en generell struktur och se helheten och delarna som finns i den insamlade data och avslutades med att kon-trollera så att hänsyn tagits till all insamlad data.
Samtliga steg i processen har genomförts tillsammans av författarparet.
Etiska överväganden
Denna empiriska studie är granskad och godkänd av etiska prövningsnämnden vid Hälsa och samhälle, Malmö högskola, diarienummer Dnr HS60-10/276:13. Verk-samhetschef och avdelningschef har informerats om studien och godkännande har inhämtats från dem båda.
Informanten informerades om att deltagandet i studien var frivilligt och att de kunde avbryta sin medverkan när som helst, utan att behöva uppge någon orsak. Alla deltagare i studien garanterades konfidentialitet, genom att resultatet redovi-sas på ett sådant sätt att det inte går att härleda till någon specifik avdelning eller person. Inspelade intervjuer kommer att förstöras efter godkännande och förvaras under tiden på ett sådant sätt att ingen obehörig kan ta del av materialet. Infor-manten har fått både skriftlig (bilaga 1) och muntlig information. Vid intervjuer-nas genomförande fick informanten skriva på en samtyckes blankett. (bilaga 3).
Gatekeepern på avdelningen ordnade så att kurator fanns tillgänglig som kunde stötta informanterna om de upplevde eller kände obehag under eller efter intervju-ernas genomförande.
RESULTAT
Nedan presenteras det material som kom fram under analysen av data där en gene-rell beskrivning presenteras under varje rubrik hur sjuksköterskan upplevde möten med blodsmittade patienter.
Några citat har ändrats för att skydda informanten om namn, avdelning eller något som direkt kunde kopplas samman med en viss informant framkom i texten. Någ-ra av citaten har också ändNåg-rats för att förstå innebörden och för att få meningarna läsbara.
Fördomar
Fördomar förnekas inte bland informanterna och generellt förknippades blodsmit-ta med narkotikamissbruk och homosexualitet. De patienter med hepatit som varit inneliggande på avdelningen den senaste tiden hade varit just missbrukare:
A6: ”det är väl oftast de som är blodsmittade patienter som vi har haft den senaste tiden är ju före detta narkomaner”
Informant C förknippar missbruk, hemlöshet och annat leverne med blodsmitta och förnekar inte att fördomar existerar. Risken är betydligt större att den gruppen av människor har blivit drabbade och tankarna blev mer tydliga kring att risken fanns att blodsmitta påträffas.
C4: ”men man kanske har fördomar, om det kommer in en pati-ent som man vet har ett annat beroende eller lever på gatan så kan man tänka å han har nog någon blodsmitta”
C kan tycka det är fel att tänka så även om det är sådana tankar som först och främst uppkommer, reflektioner kring andra orsaker uppkommer mer sällan.
C25: ”sen är det fel att kanske tro att bara för att man har hepa-tit att alla är missbrukare, det tror jag att jag tänker mycket på, om någon har hepatit så tänker jag missbruk……”
En blodsmittad individ förknippas som tidigare nämnts med HIV och hepatit och informant C förnekar inte fördomar och att smittorsaken skulle bero på annat al-ternativ.
C26:” men jag tänker inte den tanken att man skulle ha blivit smittad via en blodtransfusion eller så det kommer lätt det här med missbruk och så kanske dåligt leverne liksom eller är det så, det är fördomar man har”
Informant C är medveten om att det finns fördomar och på automatik placerades människor in i fack.
C26: ”HIV smittad tänker jag på homosexuella män det är min första tanke”
Enligt informant B blir det automatiskt så att människor beroende på ursprung eller ålder hamnar de i grupperingar där de antingen förknippas med blodsmitta eller inte. Om en stickincident inträffade så beror det mycket på patientens ålder, ursprung, ålder och kön om risken finns för att smittas.
B34: ”men så tittar man på mannen och där kommer återigen det här men herre gud han är åttiobast alltså det kan ju inte vara så stor risk att han är smittad med någonting men hade det varit en ung kille som hade legat där kanske då av utländsk här-komst utan att ha några värderingar så. För det finns ju ändå mer i utlandet ju än här”
Även om informant B resonerade som i citatet ovan finns det ändå kunskap och tankar kring agerandet. Efter en föreläsning av en infektionsläkare framkom just vikten av att behandla alla som om de vore blodsmittade.
B46: du ska vara mer rädd för Agda 91än för han som är 35 och talar om för dig att han är HIV-positiv. För Agda hon säger
kanske inget för det är lite skam, hon har kanske fått det genom blodtransfusion eller något sådant. Det är större risk att hon håller inne med den informationen än en ung människa som är van att leva med det”
Informant B reflekterar mer kring en homosexuells liv, relation och samliv än kring dem med en heterosexuell läggning. Tankar uppkom hur patienten blivit smittad och övervägde om fördomar finns.
B8:”fördomar har man det nej det tror jag inte egentligen alltså det beror ju lite på… man har väl lite specifikt haft….. jag vet jag hade en patient som hade en man som han bodde med och hade ett förhållande”
B9: ”men det är klart att man funderar lite på det hur de har fått det, jag tänker inte på vanliga patienter och deras privatliv, men just för att det liksom är någon annan så kanske man tänker lite mer på det”
Även om blodsmitta kopplas med missbruk och homosexualitet så framhåller in-formant C att det finns en viss nyfikenhet och tankar kring människan bakom missbruket. Hur personen lever och vad denne varit med om i livet.
C22”det som kommer upp i tankar är väldigt mycket jag tänker gud vad har denne person varit med om?
C23: ”tänker mycket på hur han levt och om han har familj och så, man får respekt också tycker jag”
C22” Jag kan tycka det är lite spännande, spännande är fel ord men jag förstår om det kanske handlar om narkotikamissbruk, har levt ett väldigt hårt liv”
Viktigt att behandla och bemöta alla patienter lika
Något som samtliga informanterna beskriver under intervjuerna är vikten av att inte särskilja patienterna åt vid själva mötet och omvårdnaden.
Informant A lägger inte några egna värderingar i att en patient skulle vara blod-smittad eller inte, utgångspunkten är att alla skall behandlas lika.
A14 ”En blodsmittad patient får inte mindre vård för att han el-ler hon är blodsmittad, får lika mycket omvårdnad som alla de andra”
A18 ”Det blir inget negativt för patienten från min sida att de är blodsmittade har en blodsmitta
Informant A har en åsikt om att synen på en patient skall var sådan att det centrala är att se människan och inte lägga fokus på missbruket. Se människan med ett holistiskt synsätt, där egna värderingar kring människans leverne läggs åt sidan.
A19 ”kanske för man bemöter dem som en människa, alltså som en människa, som en patient och inte som en före detta missbru-kare med en blodsmitta
A18: ”dom här före detta narkomanerna är hur kära som helst”
Egna värderingar och tankar hur andra människor lever vill inte C belasta patien-terna utan fokus ligger på att vårda och ta hand om patienten på bästa möjliga sätt.
A17: ”det är inget jag belastar patienten att de har fått blod-smitta eller att de är missbrukare, inget negativt från min sida sett, för det lägger jag inga värderingar i alla. Att missbruka ska man ju inte göra och den biten, det förstår jag men jag belastar ju inte patienten”
Informant B blir vid själva mötet med blodsmittade mer medveten om hur ens beteende är mot blodsmittade patienter. Tydligt visade B att rädsla inte finns vid kroppskontakt och att kunskapen finns om hur smitta sprids.
B1 ”På något viss vill man ju inte bemöta de patienterna på nå-got annat sätt än andra patienter så jag tror att man indirekt blir mer medveten om att gå in och verkligen vissa att man tar i handen”
B3 ”så på något viss så tror jag att man blir övertydlig i att markera för patienten på något viss, förstår du vad jag menar?” B uppger att det finns en viss särskillnad, det är oundvikligt vid vissa praktiska moment, men de personliga mötena med patienter skall ske på lika villkor.
B15” Annars är det ju egentligen inte någon skillnad på hur man tar hand om dem gentemot andra patienter”
B21 ”Men annars tror jag att man behandlar dem som vilken patient som helst naturligtvis. Det hoppas jag”
B10 ”men jag tror inte man bemöter på något annat viss” C upplever inte att dessa patienter väljs bort på avdelningen för att de bär på blodsmitta och C påpekar att för egen del har det ingen betydelse.
C17: ”jag har inte känt så liksom att man kommer in på efter-middagen och ska välja grupp och så säger någon att det är en blodsmitta, den gruppen vill jag inte ha, liksom att man väljer bort det eller försöker få någon annan att ha den patienten, det har jag inte upplevt här i alla fall”
Men på grund av att de ligger på enkelsal så blir det automatiskt en viss särbe-handling eftersom de ligger mer isolerade än andra patienter.
C16:”kanske att de ligger på en enkelsal och man stänger dör-ren och kanske inte går in där så mycket som man gör på en an-nan sal med fler patienter”
C17: ” de kanske blir lite mer isolerade utan att man reflekterar över det”.
Informant C lägger ingen större vikt vid att någon skulle vara blodsmittad eller inte, utan alla ska behandlas och bemötas lika.
C2 ” jag reflekterar inte speciellt mycket över det”
Vid eftertanke så uppger informant C att det inte är någon skillnad vid själva be-mötandet av blodsmittad patient utan, skillnaden ligger i rutiner runtomkring arbe-tet av patient, som att handhygienen blir mer tydlig.
C14: ”Tvättar sig jättenoga och spritar, det skall man ju göra”
Informanten C uppger att i vissa fall så handlar man omedvetet men inför en blod-smittad patient kan det kännas dumt även om samma rutiner sker kring alla pati-enter på avdelningen. Genom sitt handlande menar C att på något sätt får man patienten att känna sig särbehandlad.
C15: ” Jag tog på mig handskar och sen kände jag mig dum när jag stod där med mina handskar, det ända jag tog i var rullsto-len. Patienten skulle bara till röntgen”
Vikten av kunskap och rutiner
Att ha en hög kunskapsnivå om smittrisken och bra arbetsrutiner tycker samtliga informanter är viktigt för att på ett så professionellt sätt bemöta och ge en god omvårdnad till blodsmittade patienter.
B45:”kunskap är naturligtvis jätteviktigt för att klara av att job-ba med sådana patienter”
B kan också känna en viss osäkerhet gällande de rutiner som finns runt en blod-smittad patient eftersom det kan gå en längre tid mellan mötena.
B31: så man får fundera till och får gå in och slå i handboken och se hur man ska göra för att ta hand om grejerna på rätt sätt”
C tycker att det är en stor trygghet att arbeta tillsammans med erfarna kollegor för att kunna rådfråga gällande olika rutiner och hantering kring arbetet kring blodsmittade patienter.
C21: sen att man arbetar med erfarna både undersköterskor och sjuksköterskor som vet hur man skall hantera olika saker”
Informant A upplever att det är viktigt att ha fasta rutiner angående blodprovstag-ning
A11 ”jag tror ju inte att man skall ändra sina rutiner när man går in till en blodsmittad patient, För då tror jag att man sticker sig”
Om någon på avdelningen stuckit sig blir det mer tydligt att risken faktiskt finns att bli smittad och skapar fler funderingar och tankar kring detta.
B32: ”ja om någon sticker sig så tänker man ju på att man ska göra som man lärt sig”
Kunskapen om hur smitta sprids skapar trygghet och att sjuksköterskan arbetar enligt professionen för att skapa trygghet för både patienten och sig själv i om-vårdnads arbetet.
B2 ”vi är ju ändå professionella, vi skall veta att det inte smittar genom handkontakt eller en kram eller matbricka”.
C20 ”om man har tryggheten och man vet hur man skall hante-ra det”
A1: ”alltså man får tänka efter och se om det finns vätska, det är ju det man ska vara rädd för, blod och lite den biten. Gå in och säga god dag och ta på dem och sådant är ju inga problem” A: ”det krävs ju lite mer för att bli smittad enligt vad jag läst, för att få HIV eller hepatit är ju rätt liten egentligen om man skulle sticka sig på en kanyl”
Det är en trygghet att veta om patienten har blodsmitta även om informanten po-ängterar vikten att egentligen ska alla behandlas som om de vore blodsmittade.
B5: ”för det kan ju faktiskt vara någon som kommer in och blö-der som inte vet om att de är blodsmittade, då ska man ju minst vara lika försiktig”
B24 ”det är ju himla skönt när man vet om det när de kommer hit”
Men med vetskapen om att patienten bär på blodsmitta kommer ändå försiktighe-ten även om det känns tryggare att veta om det.
B6: ”men man blir ju naturligtvis mer försiktig när man vet om att de har det”
C3 ” det är en trygghet att man vet att patienten har en blod-smitta känner jag och det ger mig trygghet för då vet jag hur jag ska göra med alla grejer”
C12:” som sagt det är en trygghet att man vet att patienten har en blodsmitta tycker jag”
Att i efterhand få reda på att patienten hade blodsmitta upplevs obehagligt och informanterna ifrågasätter då sig själva hur de olika arbetsmomenten kring patien-ten gick tillväga. Tankar och en viss rädsla framkommer kring risken att smittas och blir mer påtaglig.
C7: ” en sjuksköterska bad mig göra det och sa inte att den här patienten hade blodsmitta och det kan jag känna att det inte var alls rolig och då var man ändå rädd efteråt och tänkte gud vad gjorde jag, hur gick det till också där och efter det har man det mer i tankarna”
B23:”det måste vara ganska ångestladdande om man har arbe-tat med en patient där man i efterhand får reda på att de har haft blodsmitta under vårdtiden, då hade man nog börjat tänka, oj, har jag använt handskar? Har det stänkt?”
Rädsla för smitta
Alla informanterna har någon gång upplevt någon form av rädsla vid mötet av en blodsmittad patient. Rädslan gör inte att informanterna särbehandlar patienter utan man tänker mer på förehavandet vid kontakten med blodsmittad patient. Det finns andra orsaker som skapar mer rädsla än själva mötet med en blodsmittad patient.
Situationer som att möta en missbrukare kan vara svårare att hantera och ha kon-troll på och gör att informant A känner mer rädsla för personen.
A16 ”Mer rädsla att möta före detta missbrukare, i så fall att de kan få en snedtändning.”
A7: de har ju varit före detta missbrukare, dom har en helt an-nan syn på tillvaron än vad vi andra har, då med hygien…. har haft kateter och någon har varit lite mer oförsiktig om man då tänker på urinen”
C6: ”ja det här med att bli smittad själv, så känner jag väl så….jag har stuckit mig en gång på en kanyl som jag använt på en patient som inte var smittad men efter det så kan jag vara lite mer rädd för att det ska hända igen”
C uppger att rädsla finns om man sticker sig och tankar om att bli sjuk och dö blir mer påtagliga men efterhand avtar tankarna kring händelsen.
C10: ”att man ska bli sjuk och dö, det är ju det men sen skakar man av sig det”
De som har en blodsmitta pratar inte om det och för informant C känns det lite tabubelagt att själv börja samtala kring det med patienten
C29 ” lite svårt att prata om det, det är ingenting jag frågar om, det känns lite tabu”
Samtliga informanter hade en god kunskap angående smittspridning och infor-mant A upplever mer rädsla för att bli smittad av någon form av bakterier på
grund av att det krävs mindre för att drabbas än vad det gör då det gäller hepatit och HIV virus.
A3 ”Jag är nog mer rädd att bli smittad av de som har MRSA eller något sånt här faktiskt, än en blodsmittad patient för en blodsmittad patient det kräver ju lite mer för att bli smittad en-ligt vad jag läst ”
Annan rädsla är vad personen gjort Samtidigt med nyfikenhet och funderingar kring personens liv uppkommer ett visst obehag och rädsla kring personens tidiga-re levnadssätt:
C24: ”man blir lite rädd också för vad denna människa har gjort, kanske lite obehagliga känslor samtidigt men ändå lite……(tystnad) lite nyfiken”
Många möten leder till erfarenhet
Informant B har tidigare arbetat på andra avdelningar där kontakten med blod-smittade patienter var mer regelbunden. B upplever att regelbundenhet leder till mer erfarenhet och då mindre reflektioner.
B26:”hade man väldigt mycket Hepatit B bland de patienterna, men då blir man mer van vid det. Jag tror att om man bara har ett fåtal då och då så blir det en lite större grej av det.”
Även informant A resonerar som B, vana och fler möten minskar ens rädsla för mötet med en blodsmittad. En mer regelbunden kontakt genererar också till mind-re mind-reflektioner.
A2 ”men så vet jag att man blivit mer van efter hand som man träffar dem.”
Undvikande
Det behöver troligtvis inte bero på att patienten har blodsmitta utan att det gene-rellt är mer arbete kring patienten gällande rutiner och hantering av material man använt hos en blodsmittad patient.
B18 ”det är ju enklare med en patient som inte är blodsmittad det blir ju så mycket runt omkring man skall tänka på med sop-por och hantering utav allting så jag tror nog att de flesta fak-tiskt tänker så, att det blir extra bökigt.”
Informant B har upplevt att det finns de som undviker att gå in till den gruppen av patienter men då troligen inte på grund av blodsmittan.
B43 ”nog har man sett någon gå något extra varv när det ringer på ett rum där det ligger en sådan patient.”
DISKUSSION
Nedan presenteras metod- samt resultatdiskussion.
Metoddiskussion
Vid analys av data har den deskriptiva fenomenologiska humanvetenskapliga me-toden använts (Giorgio, 2007). Tre intervjuer har genomförts där inledningsvis en fråga ställdes angående det fenomen som skulle studeras, möten med blodsmittade patienter. Frågan lämnades in till informanterna tillsammans med informations-blanketten så att informanterna kunde förbereda sig inför de kommande intervju-erna. Under intervjuernas gång fanns inga uppföljningsfrågor, istället bad vi in-formanterna att utveckla eller förtydliga om det fanns något oklart eller att utveck-la något som verkade mer intressant.
Intervjuerna genomfördes på en somatisk vårdavdelning under informanternas arbetstid och vår gatekeeper ordnade tiderna för intervjugenomförandet på efter-middagen då arbetsbelastningen på avdelningen var som lägst. Möjligen kan detta ha påverkat resultatet om informanterna känt sig stressade för att återgå till sina arbetsuppgifter och kollegor eller om arbetsbelastningen varit hög under förmid-dagen. En av informanterna påpekade att intervjun heller borde genomföras med en promenad i parken, men av tekniska skäl gick inte det att genomföra. Avdel-ningen var en tidigare praktikplats till en av oss vilket möjligen kan ha påverkat intervjuerna och då också det slutgiltiga resultatet. En annan svaghet i studien att samtliga informanter kommer från samma avdelning och därav formats av den kultur som råder på avdelningen.
Samtliga intervjuer genomfördes ostört och bandades in för att senare transkribe-ras ordagrant. Intervjuerna varade mellan 20 och 30 minuter vilket Robinson & Englander (2008) menar kan vara tillräckligt. I denna studie finns möjligen bris-ter på grund av att inbris-tervjuerna blev för korta för att nå det verkliga djupet i det studerade fenomenet och för att få variation i resultatet. Informanterna upplevde själva att det var lite svårt att berätta fritt och de hade gärna sett att följdfrågor hade ställts under intervjun. Ingen tidigare erfarenhet av intervjusituationer kan även ha påverkat resultatet och kvaliteten på intervjuerna. Enligt Robinson (2007) kan frågor ställas under intervjuerna om frågorna ligger nära själva grundfrågan annars kan intervjuarens egna antaganden och erfarenheter påverka det slutliga resultatet eller vara ledande för informanten. Författarnas syn på detta är att inter-vjuerna kanske hade blivit bättre och rikare på information om fler frågor ställts eller om en annan metod använts för att få svar på den frågan vi valt att undersö-ka. Resultatet blev mer en generell beskrivning av mötet med blodsmittade patien-ter så som kunskap, rutiner och där vi anser inte riktigt ha nått fenomenet på dju-pet.
Valet av ämnet mötet med blodsmittade kan vara svårt och känsligt att prata om, eftersom man vet vad lagen säger men handlar inte alltid enligt den. Därför finns det en risk att man i intervjuerna svarat såsom det förväntas att man ska svara och det kan ha påverkat det resultat som kommit fram.
Den fenomenologiska reduktionen har använts för att tydliggöra och beskriva fe-nomenet så som informanterna upplever det. Det är en viktig del i processen och som forskare inte får tolka eller anta (Robinson & Englander, 2007). Det är istället
med hjälp av språket beskriva informanternas upplevelse utan att förvränga feno-menet. Att beskriva andras upplevelser utan att tolka var en svår uppgift där också egna upplevelser och erfarenheter på olika sätt kan påverka. Robinson & Englan-der (2007) skriver i sin artikel att den fenomenologiska reduktionen inte är helt tillförlitlig men dock är den nödvändig för att på ett så nära sätt som möjligt be-skriva en annan människas upplevda erfarenheter. Robinson & Englander (2007) framhåller att det finns brister i den fenomenologiska reduktionen men den är en viktig del i processen.
De inspelade intervjuerna har transkriberats ordagrant och har sedan lästs igenom flera gånger för att få en helhet av materialet och dess innehåll. De meningsbäran-de enheterna har transformerats och expanmeningsbäran-derats med vårt språk för att sedan finna olika kategorier av upplevelsen av möten med blodsmittade patienter.
Citaten från rådata har i resultatdelen korrigerats där vissa ord från talspråk har ändrats eller tagits bort för att få läsbara citat och ett bättre sammanhang av me-ningarna (Kvale, 1997). Några citat har delvis ändrats för att inte utlämna infor-manten. Samtliga delar av processen har gjorts tillsammans av författarparet.
Resultatdiskussion
De kategorier som kommit fram under analysarbetet och som presenterats i resul-tatet diskuteras nedan.
Fördomar
Under resultatet har det framkommit att samtliga informanter är medvetna om att fördomar finns och att blodsmitta i regel kopplas samman med missbruk och ho-mosexuallitet. Tidigare studier visar att fördomar och attityder finns vilket i sin tur kan påverkar bemötandet av blodsmittade patienter (Rönndahl, 2003). Vårt resul-tat visar att blodsmitta ofta kopplas samman med HIV och Hepatiter, informanter-na uppger dock att det inte påverkar bemötandet av blodsmittade negativt även om blodsmittade patienter på automatik placerades in i grupper. Möjligtvis kan detta bero på ett öppet klimat på avdelningen och en god och hög kunskaps nivå bland vårdpersonalen. En högre kunskapsnivå enligt Yen (2007) leder till ökad förståel-se och en annan attityd mot t.ex. homoförståel-sexuella och mot missbrukare med Hepatit C (Richmond, 2007). En informant uppgav att en viss nyfikenhet finns kring ho-mosexuellas liv och hur de fått sin smitta. Missbruk kopplades samman med He-patit men även här uppgav informanterna att vikten ligger i att se människan bak-om missbruket och behandla och bemöta patienten ur ett helhetsperspektiv.
Sex mellan män är som tidigare nämnts ett känsligt ämne och forskning har upp-visat att vårdpersonal med en mer homofobisk läggning kan påverkar bemötandet och viljan att ge omvårdnad till den gruppen (Lohrmann & Välimäki, 2000). Dock visar inte vårt resultat att någon av våra informanter vill avstå från att ge homo-sexuella eller missbrukare med eller utan blodsmitta en god omvårdnad. Samtliga informanter var tydliga med att alla har rätt till ett professionellt bemötande och att inte egna värderingar skall påverka bemötande och omvårdnaden kring patien-ten, även om reflektioner kring dessa patienters leverne fanns bland informanter-na.
Kunskap om smittovägar och att skapa bra rutiner i omvårdnads arbete underlättar i mötet med blodsmittade. En informant framhöll också vikten av att arbeta till-sammans med erfarna arbetskollegor. Tidigare forskning visar att just kunskap
och regelbunden kontakt är en viktig aspekt gällande mötet med minoritetsgrupper som till exempel homosexuella (Yen, 2007). En bra organisationskultur och ett bra ledarskap leder till en öppen och god kommunikation där det finns utrymme för att diskutera åsikter och tankar som leder till ökad kunskap (Marquis & Hus-ton, 2008).
En stor empati för HIV-positiva och homosexuella HIV-positiva framkom också i Rönndahls, (2003) studie. Samtliga sjuksköterskor som intervjuades i vår studie hade en hög empatisk förmåga och det är en viktig förutsättning för att kunna ge en god omvårdnad. Har man inte en helhetssyn kring patienten så blir det svårt att skapa en bra vårdrelation och ge god omvårdnad som i sin tur leder till sämre häl-sa. Okunskap leder till vårdlidande (Eriksson, 1994).
Viktigt att behandla och bemöta alla patienter lika
Kunskap och erfarenhet ökar förståelsen och bidrar då till en annan attityd gent-emot patienter med blodsmitta. I resultatet framkom inte några negativa aspekter i bemötandet av blodsmittade patienter och informanterna var tydliga med att alla ska bemötas lika och få en god omvårdnad oavsett blodsmitta eller inte, använda ett holistiskt synsätt. En informant uppgav att en viss övertydlighet uppstod i mö-tet med blodsmittade patienter, då genom att visa inför patienten att god kunskap finns om hur smittan sprids och tydliggöra detta genom att våga ta i patienten. Att inte våga ta i patienten och ha ett undvikande beteende är för blodsmittade patien-ter väldigt kränkande och får patienten att känna sig smutsig och särbehandlad (Rintamaki, 2007).
Vikten av kunskap och rutiner
En hög kunskapsnivå och bra rutiner i omvårdnads arbete underlättar i mötet med blodsmittade. Tidigare forskning visar att just kunskap är en viktig aspekt gällan-de mötet med minoritetsgrupper som till exempel homosexuella (Yen, 2007). Of-tare kontakt med denna grupp av patienter leder till rutin och då mindre reflektio-ner kring risken att smittas. En bra organisationskultur och ett bra ledarskap leder till en öppen och god kommunikation där det finns utrymme för att diskutera åsik-ter och tankar som leder till ökad kunskap (Marquis & Huston, 2008). I Yens (2007) studie framkom just vikten av kunskap och attityder för att på ett profes-sionellt sätt bemöta minoritetsgrupper. Enligt studien var ett negativt synsätt på homosexuella och en religiös läggning andra orsaker som kunde påverka sjukskö-terskans bemötande, samtidigt som en oftare kontakt med blodsmittade leder till mindre reflektioner och en annan attityd i bemötandet och viljan att vårda dessa patienter.
Rädsla för smitta
Rädsla kunde uppstå och då framförallt om en stickincident inträffade, då blev tankarna kring risken att bli smittad mer påtaglig, andra rädslor var mötet med missbrukarna på grund av deras sätt att leva, avsaknad av insikt och att de har en annan syn på livet. Att i efterhand få reda på att patienten bär på blodsmitta upp-levde två informanter som obehagligt vilket leder till ifrågasättande av sitt egna tillvägagångssätt i behandlingen av patienten. I Rintamaki, (2007) artikel beskrivs en situation där en man glömmer bort att berätta för akutvårdspersonalen att han är HIV-positiv efter en skärskada. Efter det akutomhändertagandet berättar han för sköterskan vilket leder till ett aggressivt beteende hos sköterskan. Det stärker vårt resultat att i efterhand få reda på att patienten är blodsmittad är en obehaglig
upplevelse och det är tryggare att veta från början att patienten bär på smitta och utifrån det arbeta på ett tryggt och säkert sätt.
En av våra informanter uppgav att det fanns större rädsla för kontakten med miss-brukaren på grund av att de har en helt annan syn på tillvaron och på sitt sätt att leva. Det visade sig också i Richmond (2007) studie att vårdpersonalen upplevde det som obehagligt om patienten uppträde aggressivt eller blev våldsam och ville helst då avstå från att möta denna grupp av patienter.
Enligt Lymers (2004) studie så upplever inte sjuksköterskan någon rädsla i själva bemötandet med blodsmittade patienter eller blodexponering som vid blod-provstagning. Rädslan var kopplad till vad konsekvenserna skulle leda till gällan-de familjelivet och hur gällan-det skulle påverka arbetslivet i framtigällan-den.
Många möten leder till erfarenhet och trygghet
Regelbundna möten med dessa patienter skapar erfarenhet och rutin som i sin tur leder till en ökad kunskapsnivå vilket kan påverka bemötandet i en positiv rikt-ning. Tidigare studier visar att en minoritet bland sjukvårdspersonal undviker att ge omvårdnad då den möjligheten finns (Lohrmann & Välimäki, 2000) studien stöder inte den information som framkommit i resultatet där det har framkommit att det är andra orsaker som gör att man undviker att ge omvårdnad, som t.ex. ar-betsrutiner på grund av att omvårdnadsarbetet kring en blodsmittad patient kräver rutiner och mer arbete. Något våra informanter också lade stor vikt i var att egent-ligen ska alla patienter behandlas som om de vore blodsmittade vilket i sin tur leder till ett mer lika bemötande till alla och en ökad säkerhet för sig själv i olika arbetsmoment. Ju fler möten och en mer regelbunden kontakt med blodsmittade patienter desto större känsla av säkerhet och en ökad kunskap (a, a) vilket också stärker vårt resultat.
Undvikande
Ingen av våra informanter uppgav att de velat avstå från att ge en blodsmittad pa-tient omvårdnad utan var tydliga med att alla ska behandlas lika. I Rönndahl (2003) studie framgick det att de sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter med en mer homofobisk läggning gärna avstod från att ge blodsmittade homosexuella patienter omvårdnad om den möjligheten fanns. Även om våra informanter kopp-lade samman just missbruk och homosexuallitet med blodsmitta var det inget som påverkade bemötandet med denna grupp av patienter. Någon informant uppgav att om någon personal undvek kontakten med en blodsmittad patient så grundade det sig inte i att patienten var blodsmittad, utan i en ökad arbetsbelastning kring de olika arbetsmomenten.
Slutsats
Även om det finns brister i materialet så framkom det positiva aspekter hur sjuk-sköterskorna på avdelningen upplevde kontakten med blodsmittade patienter och deras syn på denna patientgrupp. Det som var tyngdpunkten i upplevelsen i möten med blodsmittade patienter var att alla ska behandlas på lika villkor även om pati-enten hade blodsmitta, var missbrukare eller en avvikande sexuell läggning. Äm-net vi valt kan vara svårt att prata om och känsligt att framföra de åsikter som finns kring blodsmitta.
REFERENSER
Almås, H (2006) Klinisk omvårdnad. Stockholm: Liber AB
Dalhberg, K (2003) Att förstå vårdvetenskap. Lund: Studentlittratur AB
Diskrimineringslag SFS 2008:567
Ericson, E & Ericson T (2008), Medicinska sjukdomar., Lund: studentlittratur AB
Ericson, E & Ericson T (2007) Klinisk mikrobiologi. Stockholm: Liber AB
Eriksson, K (1994) Den lidande människan. Stockholm: Liber AB
Giorgi, A (Red) (2007)Phenomenology and psychological research. Pittsburgh: Duquesne university press.
Hedner, L P (2007) Invärtes medicin. Lund: Studentlitteratur AB
Hälso- sjukvårdslagen 1982:763
ICN: s etiska kod för sjuksköterskor, 2005
Kvale, S (1997) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur
Lohrmann, C & Välimäki, M (2000) German nursing students knowledge of and attitudes to HIV and AIDS: two decades after the first AIDS cases. Journal of Advanced Nursing, 31(3), 696-703.
Lymer U-B, Richt B & Isaksson B (2004) Blood exposure: factors promoting-health care workers` compliance with guidelines in connection with risk. Journal of Clinical Nursing 13, 547-554
Marquis, B L & Huston (2008) Leadership roles and management functions in nursing: theory and application. Philadelphia: Lippincott williams & wil-kins
Regeringskansliet, (2010) Regeringens webbplats om mänskliga rättigheter >
http://www.manskligarattigheter.se/extra/pod/?id=3&module_instance=3&a ction=pod_show < 2010-06-06
Richmond, J A et al (2007) Health professionals_ attitudes toward caring for people with hepatitis C. Journal of viral hepatitis, 14, 624-632
Rintamaki, L S et al (2007) Male patient perceptions of HIV stigma in health care context. Aids patient care and STD,s, 21, 956-969
Robinson, P & Englander, M (2007) Den deskriptiva fenomenologiska humanve-tenskapliga metoden, Vård i Norden, 27, 57-59.
Robinson, P & Englander, M (2008) Appliceringen av den deskriptiva feno-menologiska humanvetenskapliga metoden, Vård i Norden, 28, 49-51
Rosberg, S (2008) Fenomenologi, metodologiska perspektiv: Granskär, M & Höglund-Nielsen, B (RED) Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- sjukvård:
Lund: Studentlitteratur AB, s 92,
Råd om vård på webb och telefon - 1177 (2008) Hepatit C/Översikt
>http://www.1177.se/allakapitel.asp?CategoryID=30394&AllChap=True&P reView< 2010-02-18
Röndahl, G. Innala, S & Carlsson, M (2003) Nursing staff and nursing students attitudes towards HIV-infected and homosexual HIV- infected patients in Sweden and the wish to refrain from nursing. Journal of Advaced Nursing, 41(5), 454-461.
Smittskyddsinstitutet, (2010a) Statistik för hepatit b > http://www.smi.se/statistik/hepatit-b/ <2010-06-05
Smittskyddsinstitutet, (2010b) Statistik för hepatit c > http://www.smi.se/statistik/hepatit-c/ <2010-06-05
Smittskyddsinstitutet, (2009a) Statistik för hivinfektion > http://www.smi.se/statistik/hivinfektion/ < 2010-06-06
Smittskyddsinstitutet, (2009b) Anmälningspliktiga sjukdomar
> http://www.smittskyddsinstitutet.se/sjukdomar/overvakning-av-smittsamma-sjukdomar/anmalningspliktiga-sjukdomar/ <2010-05-24 Smittskyddsinstitutet, (2009c) Stickskador inom vården orsakar hepatit B- och
C-smitta >
http://www.smittskyddsinstitutet.se/temaar- 2009/fokusomraden/blodburna-smittor/stickskador-orsakar-hepatit-b-och-c-smitta-i-varden/ < 2010-02-18
Smittskyddsinsitutet, (2009d) Blodburna smittor
> http://www.smittskyddsinstitutet.se/temaar-2009/fokusomraden/blodburna-smittor/ < 2010-04-30
Smittskyddsinstitutet, (2008a) Sjukdomsinformation om hepatit
b>http://www.smittskyddsinstitutet.se/sjukdomar/hepatit-b/ < 2010-02-17 Smittskyddsinstitutet, (2008b) Sjukdomsinformation om hepatit c >
http://www.smittskyddsinstitutet.se/sjukdomar/hepatit-c/ < 2010-02-17
Smittskyddslagen SFS 2004:168
Socialstyrelsen, (2005) Kompetensbeskrivning för legitimerade sjuksköterskor. Artikel nr 2005-105-1
Socialstyrelsen, (2008)Vad menas med blodsmitta?>
http://www.socialstyrelsen.se/halsoskydd/tillampamiljobalken/vadmenasme dblodsmitta < 2010-02-17
Vårdförbundet (2005) Stick- och skärskador samt blodexponering i vården, Rap-port nr 01.
Vårdhandboken, (2009) Människan, mötet och helheten - om humanistisk medicin > http://www.vårdhandboken.se/Texter/Manniskan-motet-helheten/Om-humanistisk-medicin/ <2010-06-13
WHO, (2008) Global summery of the HIV/AIDS epidemic
>http://www.who.int/hiv/data/2009_global_summary.gif <2010-02-16 Yen, C F et al (2007) Attitudes toward gay men and lesbians and related factors
BILAGOR
Bilaga 1: Informationsbrev Bilaga 2: Samtyckesblankett Bilaga 3: Tillstånd
Projektets titel :
Sjuksköterskors upplevelser av mötet med blodsmittade patienter.
Datum:
Studieansvarig/a:
Christer Kallholm Therése Rundkvist
Din E-post som student vid Malmö hög-skola:
(ej din privata e-post)
Christer Källholm, HSS08014@stud.mah.se Therése Rundkvist, HSS08012@stud.mah.se
Studerar vid Malmö högskola, Hälsa och samhälle, 206 05 Malmö, Tfn 040- 6657000
Utbildning:
Sjusköterskeprogram-met
Nivå: Kandidat examen
Hej vi är 2 sjuksköterske studenter på Malmö Högskola som just nu skall börja vår kandidatexamen. Vi har valt att göra en empirisk studie för vi är intresserade av hur sjuksköterskor upplever själva mötet av blodsmittade patienter. Kan det vara så att upplevelsen av mötet kan påverka sjuksköterskans sätt att bemöta pati-enter? Vi tror att denna studie kan vara till nytta på ett sådant sätt att sjuksköters-kor blir mer medvetna om hur deras upplevelser kan påverka sättet att möta just dessa patienter.
Du blir i detta brev tillfrågad om att bli intervjuad. Intervjun kommer vara vid ett tillfälle och beräknas ta ca 45-60 minuter. Givetvis får du själv avgöra var och när intervjun skall genomföras.
Vi kommer använda bandspelare under själva intervjun. Det som spelas in kom-mer att avidentifieras och kodas före utskrift och det är endast vi som genomför studien och handledaren som kommer tillgång till materialet. Under studiens gång kommer materialet förvaras på ett sådant sätt att ingen obehörig kan ta del av ma-terialet. Efter studien är avslutad kommer materialet att förstöras.
Det är frivilligt att bli intervjuad och du får avsluta intervjun närhelst du vill utan att behöva uppge dess anledning.
Denna studie är godkänd av Etikprövningsnämnden vid Malmö Högskola samt av verksamhetschefen vid Urologiska avd, SUS, Malmö
Om det finns intresse av att deltaga så var vänlig att kontakta någon av oss.
Mycket vänliga hälsningar
Christer Källholm Therése Rundkvist Tfn 0737-865505 Tfn xxx-xxxxxx
e-mail: HSS08014@stud.mah.se Hss08012@stud.mah.se
Formulär
Informationsbrev
Bilaga 1
111 11
Informa Informationsbilaga BILAGA 1 InformaProjektets titel:Sjuksköterskors upplevel-ser av mötet med blodsmittade patienter.
Datum: 2010-04-xx
Studieansvarig/a:
Christer Källholm Therése Rundkvist
Din E-post som student vid Malmö hög-skola:
ej din privata e-post
Christer Källholm HSS08014@stud.mah.se Therése Rundkvist
HSS08012@stud.mah,.se
Studerar vid Malmö högskola, Hälsa och samhälle, 206 05 Malmö, Tfn 040-6657000 Utbildning: Sjuksköterskopro-grammet
Nivå: Kandidatexamen
Jag har muntligen informerats om studien och tagit del av bifogad skriftlig information. Jag är medveten om att mitt deltagande är frivilligt och att jag när som helst och utan närmare förklaring kan avbryta mitt deltagande.
Jag lämnar härmed mitt samtycke till att delta i ovanstående undersökning:
Datum: ……….. Deltagarens underskrift: ……… Formulär
Samtycke
Bilaga 2
Informa Informationsbilaga BILAGA 1 InformaProjektets titel: Sjuksköterskors upple-velser av mötet med blodsmittade pati-enter
Datum: 2010-03-30
Studieansvarig/a:
Christer källholm Therése Rundkvist
Din E-post som student vid Malmö högskola:
ej din privata e-post
Christer Källholm HSS08014@stud.mah.se Therése Rundkvist HSS08012@stud.mah.se
Studerar vid Malmö högskola, Hälsa och samhälle, 206 05 Malmö, Tfn 040-6657000
Utbildning:Sjuksköterskeprogrammet
Nivå: Kandidat examen
Härmed ger jag följande student/er vid Malmö högskola tillstånd att genom-föra ovanstående undersökning i min verksamhet.
Namn: ……… ……… … Verksamhetschef/motsvarande vid: ……….. ……… … Datum: ……… Underskrift: ……… Formulär
