SCANDIA : Tidskrift for historisk forskning

(1)

orjan av 1900-talet existerade ett gugotal tyska f~reningar i StoLkkkolrn, av vd- ka de flesta hade sitt ursprung i tiden f6re sekelskiftet. Hurudan kulturell och

I"'

politisk verksamhet bedrev

d2

dessa 6reninga.r i Stockholm samt hu: påverkades de av de politiska förändringarna i TysMand undel- mellankrigstiden?

Med tyska ftireningar menas har sådana föreningar som grundats $Or att tjäna enkom den tysksprakiga befoihingen. Begreppet tysk anviinds har som benam- ning p i tyskspr%!siga personer med anknj7tniiig till Tyskland eller som adjektiv inom samma rarnac Definitionen utesluter därmed d1a svensk--ryska, österrikska eller schweitsiska föreningar. Tyska emigrantföreningar som grundades av asylsö- kande tyskar i Stockholm efter H-Hitiers m&tövertagande

1933

kommer inte heller att beaktas har, eftersom de hade en helt annorlunda ba!<grrincl och sammansatt- ning a11 de övriga tyska föreningarna.' Observeras bör även att eftersom enbart ekonomiska fikeningar är registreringsskyldiga kan artikeln inte göra anspråk på a-it ge en fullständig C6rteclhing över d l a tyska loreningar.

En ingående forskning om de visserligen relzcim srni, men nog så aktiva tyska föreningarnas verhamhet eller om deras ftirhailande till natioi~dsocidismen på 1930-talet har inre hittills gjorts. Den enda forskare2 som har tangerat det sistnamnda ämnet ar Ingrid Bohn i sin understikning av instaElningen till nationalso- cialismen inom St. Gertruds tyska ftirsamling i Stoc.LKo?m.' Bohns frågeställning berör i första hand lojditetskonflikter och identifikationsproblem. A d r a stora frågor som Bohn behandlar ar inställningen

till

det "nyaTjrs,Wan$" och "den tyska nationella vackeisen'. Avhandlingen, som framst fokuserar sig på kyrkoherde Emi! Ohly, behandlar emellertid ytterst litet ftirsamlingsmedlemmarna i sig eller det ryska samfund som försainlingen verkade inom.

En orsak till det bedrövliga forskningsläger %r att minga tyska hreningar i StockPlolm upphörde att existera efter andra världskriget och uppgifter om deras a r k b s h a s . Det var vanligt act aïhhand:ingar fQnrarades hemrna hos styrelse- medlemmar och därmed har antagligen många viktiga kallor gikt förlorade. Handlingar från tiden 1933-1945 har aven medvetet ftirsttirts. De berörda fören- ingar som existerar än idag har visserligen sparat sina arkiv, men dessa ar okatde- gisesade och i detta skede inte tillgängliga för f o r s h ~ i n g . ~

(2)

Det ar inte heller Iatr att finna kallor som berör de ryska föreningarnas kontakter med det tyska nationaisocidistiska arberarpartiet, WSDAE Av NSDm:s eget arkiv har endast fragmentariska delar bevarats, \7ar2v mycket liter beriar Sverige. Mera information berörande den tyska föreningsve<ksamheten i allmänhet och NSDAP:s verksamhet i Stockhoim i synnnerhet gir der däremot att finna bland den svenska sakerhetspolisens, det svenska utrikesdepartementets, dec tyska u-tri- kesrninkteriets samt WSDBP:s utiandsorganisations handlingar. C e sistniimnda återfinils i den mån de ar bevarade i Bundmrchiv i Berlin.

Av stor betydelse för informationen om de tyska %reningarna ar nagra jubi- leumssbifier om två av de större Srocholmsföreningarna2i4 UppBysningar om för- eningssammankomster specielia festligheter och WSDAPs infiytande p5 det tyska samfundet i Stocktiolm kan erhalas via J e tidningar som St. Gertruds xyska f~rsamling ochhreningen Deutsch! Kolonie utgav; Deutsches Gemeindeblatt och Der Deutsche in Schweden. Ströinformation om tysk kultrireil verhamhet i Sverige finns därtill i Deutsches Auslandsinstituts arkiv som bevaras i Bandesarchiv i Ko- blenz. Deutsches Aushndsimtitut samlade från och med

13

B 9 information om rysk kulturell verksamhet utomlands. 1 organisationens arkiv iterfinns främst fGrec- inpsstadgar och årsberät-tePser

.

Historisk tilIb&ab4i~k: Vk~ande

tysk

nationalism

sch grhandadec

au

tyska

&reningar

l.

Stockolm

Preussens utveckling

till

en ledande stat inom Europa under 1868-talet och upp- komsten av ett starkt kejsardöme i mitten av Europa 1871 förde med sig en vkaonde nationalism inte enbart i der n i ~ i l d a d e Tyskland utan iiven biand tyskar boende utomlands. Samtidigt ökade antalet utlandstyskar i och med den stora ernigrationsvågen under siutet av 11800-talet. En d.el efslta emigranter, framst han- delsmän, sökte sig även till Sverige dar det sedan Hansatiden funnits en liten tyshprkbg befolhing som hade ftirsvenskats och assirniierats efter några generationer. I Stockholm representerades de gamla ryska anorna av den tyska St. Ger- truds f6rsmlingen från 1571. En förordning fran B841 garanterade art dla i Stocholm boende personer av evangelisk-luthersk tro som &tus i 3~skPand eiier hade ryska föraldrar samt deras fruar och omyndiga barn h6rde till den tyska f ~ r s a m l i n ~ e n . ~

För de nyinflyrtade tyskarna var det viktigt att uppratthalla kontakterna till sitt ganda fosterland. Detta f6d18Bande förstarktes ytterligare av det faktum att Sverige efter 1871 orienterade sig mot 'Fyskland. Nyorientering i den svenska ut- rikespolitiken understöddes varmt av Sveriges kung Oskar E1 och hans son, den blivande Gusraf\i som var gift med den tyska prinsessan Victoria av Baden, barn- barn ti!! tyske kejsaren Wilhelm

I.6

Under perioden före hrsta världskriget h r - starktes banden mellan TysMand och Sverige inte enbart p3 det poiitiska utan fiaaif6rdPt aven på det kuPturePla området. Tysk vetenskap och tysk kultur brat

(3)

den tidigare pro-franslia dominansen. Tyska tekniker, ingenjörer och språkdarare var efterfrågade i Sverige och erbjöds arbete vid svenska företag och skolor. Några tyskar stannade i flere generationer, andra enbzrt några år.'

Den ökade tyska nationalkanslail, de många nyinflyttade tyskzrna och xillviix- teil av al1 sorts f6reningsverksamhet &erlag vid denca tidsperiod ledde till att behovet av egna tyska intresseorganisationer v k t e bland de tysksprålaga i Stock- holm, vilket tog sig u:rqdk i bildandet av tyska föreningar under slutet av i

000-

talet. Om man betraktar dessa föreningar utgående frår: viliia må! de uppgav i sina stadgar ocla var tyngdpunkten f6r deras verksamhet låg, kan föreningarna indelas i fyra olika kategorier; saiiskaps-, välgörenhets-, kultur-, sport och yr9resf~reningar, Detra utesl~ner naturligtvis inte art dia f6reningôr utgjorde rn6eespiarser för tysk- sinnade, a n alla [tireningars verksamhet på ert eller alma: satt var .huten till det oyslia språket och kulturen eller att nästan alla f~reningar under f6rsta varidshiget och tiden direkt efter sysslade med någon form av va~görenhe:

till

förmån f6r n6dIidande både i Sverige och Tyskland.

Tå11

de mest utpräglade ryska sdlskapsf6reningarnz. hörde Deutsche Gesellschdfi Concordia och Deutsche GesellschiCjS. Hed6reningen Deutsche Gesellschaj5 Concoy-

dia

hån 185 1, som aven var den ddsta tyska föreniggen i StocH~oim, eftersträvade att szmrnanf~ra rysktdande personer och främjz saliskapslivet n~ellar, dem. Fören- ingen f6rlorade så småningom si11 sarscdining i och med att dess yngre medlemmar 1862 trädde ur och bildade en egen forening, Dez~tsche Gesellschaj~ Denna nya f6rening viile f ~ r m o m att främja det tyska sallskaps!ivet aveil bevara de tyska seder- 112, vilket speciellt märktes vid firandet av nationella högtidsdagar sa som årsdagen av slaget i Leipzig ? 813, Schillers f~delsedag och efter

1871

den tyske kejsarens födelsedag. Fóreningen bestod till en b6rjan främst av handelsmän, bankirer och fabriksagare, men under början av 1300-talet företrädde de nya mediemmama aven nya yrliesgrupper såsom kdkare, ingenjörer och konstn2rer.'

Deutjche Gesellrc17afi i Stockkolm un7ecHade sig med riden till en av de st6rre och viktigare tyska föreningarna i Stockholm, Vid den tyska kronprinsen Frie- drich Wiiheims b e s ~ k i Stockholm 1872 beviljades Deutsche Gesellschdjs styrelse audiens hos kronprinsen, nagor som mail inom ftireningen upplevde som ytterst berydande. Ar 1876 arrangerade man på itejsaren 'Wilhelm 1:s f~delseciag en stor fesatillstailnir-ig till vilkeri även representanter f6r de vid den tiden få övriga tyska fGreningarna, den tyska legationenen i Stockholm och svenska dignitärer inbjöds. Firandet av en harskares f6deIsedag var på inger sett något excepti~i~eili vid denna tid, mela kan ilar ses soin en direkt

fdjd

air den nya nationaikanslan son? aven rysitar uromlands upplevde eker Tysklands enande 1871. Ovanligt inom den tyska föreningsvarlden var ~äreiriot att förenii~gen bj6d in uromstående till fesren. Efter

1876

blev kejsarens f6deisedag en %erkornmande festdag som Deutsche Ge- rellsc/?nJt arrangerade med inbjudna gaster, en tradition man hmsatte under "il- helm 11:s regeringstid."

(4)

En~liigt Deursche Gesellschajs korta historik från 1862 fanns det under 1890- talet tydliga strävanden inom föreningen att en starus som ert representa- t i v ~ forum för der ryska kejsard~met, i stil ined bland annat Allidnce F~,a~zgaije och Englijh Socie% som i Sverige Betrakcades som hdvofficiella representanter för sina respektive Bänder." Uttdandet hänför sig biand annat till den stora fest som kreta- ingen arrangerade 4 3 januari

1

896 f61 att fira 25-arsdagen TV det nlslia kejsardö- mets grundande.

Tii:

fesétillfdiei inbjöds representanter h r de andra tyska fikeningarna och det ryska sändebudet i Stockholm, greve von Bray-Speinberg, ombads hålla festtalet. Deutsche Gesellschaj? uppratthtil! aven annars nara kontaliter med den r-ska iegatiofien, vars tjänstemän Ihkiivt deltog i f~reningsrnöten och ekes 2309 ucnämrades alla tyska sändebud till hedersmedlemmar. Det faktum att legationen enkorn arrangerade en audiens f& föreningens sryrelse vid Wilhelm

11:s

bestik i SeockProEm 4908 $eksdiar även betydelsen av de goda kontakterna ri?P iegationen." _-

Deutsche Gesellscha. motsvarighet bland qrshpr&ga h i n n o r , Deutscher fizu- rnbund, grundades tre år före försia värfdshigets

utbrott^

Föreningen rihade sig enligt egen utsago till en mera bildad grupp av damer och efiersträvade ati hjdpa ryska livinnor till ratta i det nya hemlandet samt act uppratth31a deras kontakter L A med TjskPand. Damföreningrn som främst engagerade sig i vadgörenhetsfrågor i72r daremot inre lika aktiv som herrf6reningen.12

itrrover sailskapsf6reningar fanns det även valgörenhetsforeningar i Stockhoim. Den ddsta va?görenhetsLOreningen, Dezdtscher ,%C&ve~eiiz von

J876

grundades

1

samband med firandet 2v d m qrsyske kejsarens f6deBsedag inom Deutscbe Gesell- schaj%" Enligt den sistonamnda f~reningens festskik f r å ~ år 1962 berodde orsaken till bildandet av den nya f~reningen troligen på att en va8görenhetsf~rening hade visat sig n6dvändig i samband med det tysk-franska kriget 1870-1871 och over- svamningarca -vid den tyska Ostersj6kusten 1872.'9etonas bör emelFertid art in- tresset for filantro~isk verksamhet även 6ver?ag var vanligt vid denca tidsperiod.

Vid sidan o m Deutsche~*HiiLfivereiiz existerade även ett ancd välRörenhe:sf6rela- _- ingar som var h u t n a till St. Gertruds ryska försan~ling i Stockholm. Försa-nFin.g- e c hade grundats

157

1 och hade under E 920- och 1930-talet o m h i n g 2000 medlemmar, a~ vilka de flesta var svenska medborgare och hörde till meáel73assen." Den Adsta av f6rsamhngens hreningar, vdgörenhersföremingen Schutzverein, riil- kom pfiörslag av kyrkoherden år PX77.16 Aqragligen liande f~rsannlingen som craditioneilt sközte valg6renhetsfzigor sig hotad a'i Deutjeher H ~ $ v e ~ e i n som hade birdats ert ar tidig~re u:anif6r kyrkans regi eiler så insåg f6ïszrniingen k r s t dirigenom behovet axr egen helrening.

Schutzve~*eins mal var att bärtre kunna fördela medlen åt faetigvgJarden och ur den uppstod några ar senare

tv5

andra &reningar, Diakanissenue:.ein och Ferienko- lonieve~ein. Kyrkoherden fungerade som ordförande i dia dessa tre fijreriingar~

1

och med art hrsamlingen fick en egen dikonissa P 889 Gvesgick Schutzverein till

(5)

att enbart sammanträda en gå~lg per år för att besluta o m fördelningen av julgå- vorna.'- Diakonijsenuerein skötte faaig-, sjuk- och barnavzrd Inom Sr. Gertruds församling och det tyska samfundet i S t o L l ~ o l m , medan Ferienkolonievereins ma? var ztc ge fattiga och svaga skolpliktiga barn möjlighet att tillbringa ivå månader av sommaren utanför storstaden.'W~trer de tre namnda fanns det ytterligare en ijäl-de ~ d ~ ö r e n h e t s f ~ r e n i n g , ,Vdhverein. Ndhuereins medlemmar, a:la h i n n o r , sydde Mader till f6rman f ~ r nödstailda, speciellt för barn.''

Den tredje kategorin fioreilingar i Stockholm kan kategoriseras som kulturr'ör- eningar. En utpräglad dytik var manskören Deutscher Gesangvereirz Frohsinn hån 1838. Enligt dess stadgar maste 213 av medlemmarna vara tyska medborgare eller födda av tyska f~raldrar. Mia eettalandei~ om politik eller religion var Grbjudna under f~reningsrnöten. Kören anlitades vid de flesta större hyska föreningsfesdig- heterna i %ock!olrn och arrangerade dessutom egna konserier som var öppna f6r dlmanheten,20

En annan kulturförening var Dezltsche %~-eiwzgungvon i

S08

som siravade eker att starka tyskheren hos aP!a som enligt harkomst, språk eller bildning kunde rak- nas son; ryskar samt att befrämja vänskapen mellan Tyskland och Serige. Precis som saingföreningen sir~vade man till arr utesluta alla politiska och religi6sa frågor fran sin verksamhet. Inte ens behandiander av socialpolitiska frågor a ~ s å g s acceg-. tabeit. Kvinnor Bck delta i kreningen, men hade ingen r~stratt." Föreningens medlemmar tillhörde enligt utsago framst arbetarklassen och skiljde sig darmed. från de övriga föreningarna, vars medlemmar framsr tillhörde rnedeYMas~en.~"

Till

den fjärde och sista kategorin av tysli'a föreningar i Stockholm, det vill saga ryska irksfö~-eningar, kan man rakna Deutschpr kérein Eint~acht och Allgenziiiier Deutscher Grein som vardera grundades under ? 878-talet. Av dessa må prkesfGr-- eningar rikrade sig den förstnämnde till affarsinnehavare som Innehade bxrikei- h a n d e tyska varor, medan den sisrnamnda fungerade som i-n sorts sjuMörsak- ringskassa." Två föreningar, troligen Deutscher Verein Eirztmcht och Deutscher B/Idnrzergejangverein Frohsinn, bildade tillsammans med Deut~che Vereiizigz~ng von

1308

organisationen Der Wrband der deutschen Wreine som hade en gemeasam föreningslokal.'"

Under det nya seklets försra årtionde iiqleddes ett rarare samarbete meilan de olika föreningarna, Deutsche GerellschaJb bjöd in de övriga föreningarnas representanter iiven

riil

ai~dra fester a it över de årliga festligheterna

på

kejsarefis fhdelsedag. På samma särt kunde Zven dame: få lov att delta vid större festligheter inom den annars utpräglade herrföreningen. Man oïd~iade sven större festligheter dar d4a .ska 'tioreningars represemanter deltog i samband med ryska narinbesök och speciella festdagar som till exempel vid firande av 100 arsdagen f ~ r slaget vid

Det första varidskriget satte spår på all tysk f6rePingsverP<samhet i utlandet. Den valgitrenhe~sinsaés de utlandstyska f6reningarna och organisationerna ~ntför- de under higet var häpnadsvackande stor. de tyska hreningarna i Stock-

(6)

holm Seltog i detta arbete. Deutscher F~auenbund sydde till exempel Hader och sam!ade pengar

tnl!

farmin f'ör n'ödlidande barn medan Deutsche Gesellschafi seck- nade stora summor för laigsiån och för den tyska nationa?stlfteisen far harlevan- de. Deutsche~,HiilJSuerein understödde ekonomiskt hela 25 000 fiyktingar, vidare- befodrade hundratusentals brevf6rsiindeiser och hrsökte hitta sysselsättning för f l y k t i n g ~ r ~ ~ ~

Tysk

f6reningsveihzmheten

under

Vdeimarrepublikens

tid

Tyskland blev 1919 i Versaillesfredec xunget att avtiada stora delar landomraden. Darigenom befann sig cirka 10 miljoner tyskar efter higet iaeaniför landets grän- ser. Den tyska staten ville inte f6rPora Kontakzen med de tidigare tyska områden och regeringen i Weimarrepubliken visade darfejr ert stort intresse f6r rninoritets- frågor. På grund av detta uppstod der efter

19

19 i IYskPand olika breningar och organisationer, s5 som till exempel Bund deriawlanddeutschen som riktade sig till tyskarna utanför landets nya gränser.'; Samtidigt blev begreppet I/olksdeutscl;, som benämning personer eitanftii landets gränser som beKande sig till tyskheten, men som inte innehade vskt rne&orgarskap allt vanligare. Benanlningen Reichs- deutsch användes för de som var ryska medborgare." fiverige hörde den starsta delen av medlemmarna 1 de olika tyska föreningarna till den f6rsza kategorin.

Det tyska nederlage: i första varldskriget ledde något fön~ånande till en 6 h i n g av medlemsantalen inom en del ;yska föreningar i Stochoim, sa som tiil exempel inom Deutsches PiulJSuerein och Deutsche Gesells~ha.~ som 2 9 1 8 och 1 320 uppnadde 263 respektive 200 medlemmar. Vardera tden var de högsta nagonsin inom föreningarnas historia." Den f'örsra reaktionen på krigsförFusten biand tys- karnz i StocliRolm ~rerkar calunda ha varit an arnu starkare an under krigstiden s6ka stöd bland liksinnade. Till s k e n hörde aven act Sverige inte ilade deltagit i higet och att manga svenshr betraktade VersailPesfreden med blandade kgnslor och Tyskland med ett visst medlidande. Drotrning Victoria understödde iiven öppet efter kriget den tyska föreningsverksamKet- i Srockiolm och forrsatte som beskyddare för tysk vdgtirenhetc- och damföreni~~gsverksamhet anda fram till sin d6d 2330.j0 Det f6rsta ~rarldskrigei fick salunda ingen direkt negativ inverkan på den; efterkrigstida

eysh

f6reningsveihamheten i Stocaolm.

Den dlmanna ekonomiska varl9ssiruationen och hyperinfiationen i Tyskland under början av 1920-talet p5xrkade emellertid snart även det samfui~dez i Stochoim dar manga föreningsmedleminar var beroende av iaandeln med Fysk land. Medlerrisantalet i föreningen, Deutsche Gesellschajf, sjejnk 4922-1324 tiil iicet r;nder 140, men stabiliserade sig efterhand runt en 940-1

58

personer^ laded- lemmarnas Ativitet foriisatte att sjunka yrterligare ~ m d e r några års tid, någoc som styrelsen ftirsökte motverka genom act engagera med~emmarnz att sjalva hålla f6- redrag och ordna tillstallningar till vilka iiven damer var inbjudna samt minska kortspelandet under de fyra samkvarnshdiarna per månad. F6rst 1928-i929

(7)

visar Zirsberiitcelserna igen på ett aktivare deltagande av de egr,a medlemmarna i föreningsliver."

En liknande nedgang i Lktiviteten kan uppvisas även för en ainnan sallskapshr- ening, Dez~tscher fi,a~~??bu~M! Enligt en rapport till Dmtscj7es Azis/andsi?~stitut fran ar 8

94 II

Iiändes damföreiiingens verksamhet inte motiverande under mellankrigstiden. Detta berodde troligea

p%

atr man under higsåren hade skött områden, som under normala f6iirhåitanden enbart lydde under speciella valgörenhetsfören- ingaï. %er krige~ bestod Deznt.sche~F?-uenbunds verksamhet främst i att organisera sociala tillställningar för en liten krea damer.32

Valgörenhetsf6reningarna fortsatte att vara aktiva efter kriget, iiven om hjälpen kanaliserades i nya banor. Deutscher M$&verein undersc6dde eher kriget framst krigsänkor och deras familjer. Aven deras medPernsantaP steg ftrst haftigt f ~ r att sedan under första hajrten av 132O-tdet sjunka till liret under 200.3' Församling-

ens \~aig6renhetsf6reni~~gar lortsatre sin verksamhet som tidigare. För Fei,ienkolo- nievereins de; ändrades situationen sarilivida att en ö i Srockiiolms skal-gard cione- rades till deras befogenhet och efter k923 kunde cirka trettio barn tillbringa som- marlovet på Närndö. Denna verksamhet understQddes a~ f6rsamlingen och den närstående f ~ r e n i n g a r ~ ' ~

Om kultur- och yrkesföreningarnas verksamhet under början av 1320-taier föreligger nästan ingen information. Det iir emellertid rroligc att liulturf6renir-ig- arna f6;oljde säliskapsföreningarnas urveckling under början av 1920-ra!et. D e

tvi

yrkesföreningarna Allbemeiner Deutscher Eyein och Deutscher Nrein Eint~acht samarbetade med kulturföreningen Deutsche I/ere.einigutzg~ Den f6rstnämnda :ör- eningen anslöt sig 19 B 9 rill Deutsche E r e i n i p ~ g , A l a dessa tre föreningar verkade fran och med mitten av tjugotalet i ett gemensamt föreningshem på Grevturega- tan l 4 tillsammans med kulturföreningen Deutscher Gesangverein fiohsinn, som även var ansluten till Deutsche Ve~eein&ang.~j

Efier första varkdslaiget bejrjade Deutsche Gesellschaj- skapa kontakter utanf6r det lilla tyska samfundet i SroLkhiolrn. De föredrag man ordnade tillsammans med den ~iåsprakiga vänskapsföreningen Svensk-~skafli'öl~eni~ilgen var, trots nedgången inom den egna fti~enin~sverhaanheten, välbesökta och utgjorde stora händelser inom det tysska sällskapslivet i Stockholm, Valet av fQredragshåI?are vittrar dessur- om om mycket nara kontakter till Tyskland. Bland f~redragshailarna kan namnas de tidigare ryska rikskarislerna Wilhelm Cuno och Hans Luther samt amiralerna Reinhard Scheer och &fred von Tirpitz. Deutsche Gerellscha$s ekonomiska situa- tion torde ha varit mycket god, eftersom man hade råd att finansiellt understöda %ven andra f6renirigar. Man deltog till exempel i grundandei: av en tysk-svensk förening i Bedin 1320 och undersrödde en tid efter higet den ]tyska uélandsföïec- ingen Vei.ein$r das Deutschtum inz Auslande, som under 1120- och början av 1930-tale: var deil harskande föreningen i Tyskland vad beträffar kontakter till utlandstyskarna. Man stod även i förbindelse med andra utlaridsryska föreningar

(8)

såsom Deutscher Wrein i Helsingfors och Kristiania samt Deutscher Kiub i K6pen- hamn.

k-

1932

anslöt sig föreningen till Bund der Audandtleutschen i Berlin."

Den tyska republikens sandebud i StocLiolm hdolfNadolray, som aven var hedersordf~rande inom Deutsche Gesebschafi, tog ar

1924

inleativet till firandet av den femtionde arsdagen f6r det tyska kejsarrikets grundande. Legationen bjöd In alla tyska föreningar att delta i festligheterna som arrangerades i NIusikalisk~ &a- demins lokalel: TilPstdPningen blev en succé och ett åriigen åtrikommande pro- gram. Festligheterna bildade en manifestation för tyskheten och samlade medlemmar ur dla tyska föreningar i staden. Nadolny överlät efieinand arrangemang- en till Deutsche Gesellschafi som på det sättet blev en samlande faktor för hela dec tyska ~amfundet.~'

Vid festligheterna den 18 januari smyckades festsalen med de %amla riksfarger- na och den gamla rihflaggan. Därigenom beronades samhörigheten med det gamla kejsardömet. Endast motvilligt och efter pitq~chiningar fria legationens sida accepterades den nya tyska republikens flagga." Fesdigneterna spegizde aven både vad beträffar musi:hd och festtal en ytterst konservativ nationalism. %;Grut- om de svenska och ryska nationalsångerna hördes ofta urvd av rysk-nationella sanger ur mansk~ren Deutscher Minne~gesanguerein fiohsinns repertoar."

Till

fesdigheterna den "1 januari 1925 hade man bjudit in Tyska @Ystafrikas Ed. guvernör Dr. Schnee, som i sitt tal fordrade att TysPiland skulle erhålla sin rättmätiga plats i Nationernas Förbund och utrryckte sin förvissning om att Tysic- lands flagga igen skulle hissas i de forna syska kolonierna.

1927

tdade historikern, professor Otto Scheel, om den etiska viljan hos der tyska folker och betonade att trohet till staten är mindre viktig än trohet gentemot det egna folket.

1333

fram- havde festralaren, den tidigare statsministern, Dr. Bölitz det gemensamma d e t _- som h ö t samman hundra miljoner tyskar efter första varldshiriget. Vidare höjde Bölitz Gustaf

II

Adolfs insatser i Tyskland under 30-ånga higet till skyarna."'

Kring mitten av 1920-talet hrandrades den tyska Röreningsverlisamhecen i Stoc!&oim i samband med den politiskt och ekonomiskt stabila uwecMingen i Tyskland. Det demokratiska Tyskland accepterades 1926 som medlem i Natio- nernas Förbund nred svenskt understöd. Tyskland uppnadde utrikespolitiskt er- kinanande genom sin utrikesminister Stresemanra och Berlin blev medelpunkten för det europeiska kulturlivet. Tyska aRs-?a;sm2n och firmor verkade aktivare an tidigare d Norden och förde med sig nya medlemmar till föreningarna. Förenings- livet reaktiverades, vilket framst syntes i grundandet av en ny k~~lturftirealing,, Deutsch-kultu~~elle Vereinigunfi _- _-s o n eftersträvade att samla dia som var intressera- de av att varda den siska kulturen och der tyska Gei~tesLeben~~l

Enligt Beutsch-kulturelLe Wreinigungs stadgar fick fikeninpen inte påverka medlemmarnas politiska och religiösa instalining, men hade däremot till ~ p p g i f ~ att berika medlemmarnas andliga liv, samt att vårda och starka samhörigherskins- lan med tysheiieten. Man skulle aven upgrätthalla en f6rbindelse med de j k a

(9)

andliga och kulturella str6mningarna inom alla områden. Föniningen kunde det första aret med 122 medlemmar bilda såval en konstnärlig, en littera:, en fotogra- _- _- fisk som en naturvetensicaplig grupp. Följande år tilllam en grupp f6r musik och en för socialvetenskap och 1923-1330 ytterligare en grupp För utlandstyshet, h t a l e t medlemmar forrsatte att stiga Siam till början av 1330-talet. Den största framgången firade man i december P929 nar Thomas Mann som ny Wobelprista- gare f61-elaste infair

200

ahö~are.'~

Aven för de äldre tyska föreningarna i Stockholm innebar slutet av 1928-ralet en Ativare verksamhet. De enskilda sailskapsföreningarna åtnjöt emellertid inte lika stort intresse som kuPturföreningaraa, aven om man mer och mer i n f ~ r d e olika kulturprogrampunkter på sina ri!lsrallningar. \idgörenhets- och yrkesfören- ingarnas betydelse minskade på grund av den goda ekonomiska situationen under andra haiften av 1920-talet, men deras veriiisamhet fortsatte och speciellt inom församlingens valgörenhetsförenirigar kan man till och med marka en viss upp-. gång i aktiviteterna. Schutzuereins medlemmar började i slutet av 1920-talet eker en paus på över tjugo år arrangera besök hos fattiga och andra Din- kavzisserzve~ein å sin sida ö ~ ~ e i t o g 1927 skötseln av det tyska 5Iderdomshemmer:

Deutscher Heirn." Den av N~hue7,ein sedan 1325 årligen organiserade basaren till förnån för de nödlidande inom församlingen ökade snart sina intäkter. Over

hdf-

ten av iintakcerna erhöll Diakonissenueyein och Schutzueyein, medan en mindre del tillföll arbetet sill förman för tyska s j ~ m a n . ~ '

Urvecklingen under 1920-talet inom den tyska f6reningsvarPden gick hela ei- den mor ert större samarbete. Man kan fråga sig om det är en slump att det jusi kring ;:en 1927-1928 i flera lander bildas paraplyorganisa~io3er för de tyska för- e~iiigarna.'~ Del finns inga direkta Mlor som belagge; att den ryska staten skulle ha beorda: skapandet av parap!yorganisarionerna utomlands, men det finns en del som tyder på att man &ån

tysk

regeringssida sett i dIa

fall

understtidde dessa

I

Stockholm grundades våren l328 p~qlyorganisationer,~

Der

Auschup

der

deutschen Vereine. Främsta oisakeii rill bildandet av en samlaride organisation fair alla tyska föreningar var skötseln av festligheterna vid årsdagen för det tyska kejsar- dömets grundande den 18 januari. Utskottets styrelse företrädde emellertid tyskheten i Stockholm aven vid större festligheter och högtider s: som till exempel den .site rikspresidenten von Hindenburgs 80-års &deisedag eller i samband med tyska flottbesök. Der ar tydligt att denna sorts av begivenheicer arrangerades ailt orfare under slutet av 1920-talet och var ytterst valbesokta av representanter för alla tyska föreningar i Stockholm. Flottbesöken ansågs specieilt viktiga och betydande för de ryska föreningarna i Stockholm som darigenorn fick möjlighet att synas i offentligheten och fippratthåki kontakten med hemlandet. Med i u~skotte: sat; förutom representanter för tio olika tyska föreningar aven t y s h hrsam- iingens kyrkoherde."

(10)

Den t y s k kyrkoherden Emil

OhiY

hade komrnit 1917 till Sverige med sin svenska f m ~ Enligt Bokn var Ohly traditionellt iysk-konservativ, vilket aven hans artiklar i Deutsches Gcmeindeblatt behahar. Bohn framf6r dartill vilken otrevlig och svår position St. Gertruds f6rsarnling och Ohly befann sig i, balanserande mellan den svenska kyrkan och den tyska staten. Förandringar i kyrkans privile- gier eller de svenska fgrerrdningarna från B 841 kunde kart medföra ett allvarligt hor mot ftirsamlingens existens." BetraRande Bhlys Insrallning till nariondsocia- iismen under I%O-tdei finns det flera olika asikter. Av samrida kaiior betecknas han som antinazist, något som Bohn f~rkastar som varande naivt.'' Hart ar ernei- leréid att Ohly, som många andra ryskas med i i h a n d e politisk inriktning och bosatta utomlands, f6rst intog en positiv hallning till nationd~ocialismen~

mycke^

rdar emellertid för at; han senare andrade instdlning och att hans konsewarivt nationalistiska hllning eventuellt har öI.ertolkats av Bohna.'l

Till ftiïste ordhrande för Der Auschup de? deutschen Ereine valdes Osterrikes generalkonsul,

Max

Dauniiihen. Daurnichen hade 1835 flyttat till Sverige och efier första varidshiget erhållit svenskt medborgarskap. Via sin agenturfirma och sam Kruppverken i BehndorR representant i Sverige hade han standigt nioniakt till dec gamla moderlandet. Daurnichen hade redan före f6rsta varidshiget enga- gerat sig aktivt både i St. Gertreads ftirsamling och i den tyska ftireningsv2rldeia. Han var aven sedan

B

924 ordförande ftir den anrika sd8skapsföreningen Deutsche GesellschajL 2931 lade han ned sirt ordförandeskap inom Deutsche Gesellschaj, men fortsatte som ordfärande för utskonet, Darmed kom han aven att bli en av de centraia personerna vid förvecklingarna inom den tyska ftireningsvarldea under 1939-tdet.j2

Den stora ekonomiska depressionen 1929 och de darpå fdjande politiska oro- ligheterna i Tyskland förandrade ganska snart den hoppfulla verlsamhetsucveck- !ingen inom de tyska heningarna i Stockholm. Föreningarna stod snart inför en ny hisperiod i stil med den tidigare under E 920-talets början.

?U

l133 i beslöt man darfär atr inställa firandet av det ryska kejsardömets uppkamst och istailet anvôn- da de dartill reserverade pengamedlen för nödlidande Inom det tyska samfundet i S.iockJlolm.j3 Samtidigt sarte det politiskt splittrade Paget i det gamla hemlandet helr tydligt aven sin prägel

p2

föreningslivet. Enligt u-ppgifier i Deutsche Gese!!- schajs historik och Deutsch-kulturelle W/erein&ungs irsberättePser var man i den f6rstnamnda hreningen

rädd

för att allmanna diskassioner kunde urarta och $as- ftir Grsökte man undvika att organisera dylika, medan man i den siscnamcda &reningen direk1 efterstravade att diskutera de nya str~mningama från %sk- land.'"

(11)

NSDm

etablerar

sig i

S.cockd~oEm

Nationdsocialismens frainväxt i T+kiand påverkade %ven de ryska fikeningarna i Sverige. Den svenska staten som hade varit tysk\ränlig före första världsh-iget och darefier ännu uppratthallit nära konrakter med Weimarrepubliken förhsPI sig LlE en Sörjan neutralt till de nya mak~thavarna. En stor del av den svenska befolkning- en, därav inånga kända kulturperson!lgheter, hyste beundran f6r det nya Tysk- land.ji De nationalsocidistish grupperingarna i S~rerige var däremot s n å , splittrade och därmed aveii utan större p2~eiknin~smöj8lgheter.~~andelskonflikter mellan de

r\Zi

länderna, den svenska pressens uttalande mot 'Tyskland samt den nya tyska regimens hårda tag gentemot politiska motståndare gjorde emellertid att f6rhZJlandet mellan de två länderna snart kom att präglas air osäkerhet och miss- tro. Den lilla I'SDAP-.;artirörelsen som existerade i Stockhoim saarit på nagra andra större orter i Sverige utgjorde därtill ett extra irritationsmoment mellan de

n7å lailderna under mitten av 1930-:der.

Enligt NSDm:s stadgar kunde endast tyska medborgare böra :iHB partiet. För att kunna påverka tyska medborgare bosatta utanför landets granser bildades det år 193 1 en utlandsavdelning inom

NSDAP

Denna omstruktu.rerades och omdöptes tre år senare till Az~sIandso~~a72sisai'ion der NSDAP. SåvaE utlandsavdelningen som utlandsorganisationen eftersträvade att lilaikta och cenrraliseira den tyska fören- iilgsvei-ksamheten utomlands. Alla enslulda partimedlemmar eller NSDM-grupper utanför ~ s H a a d s gränser var understallda dem. Utgående från antalet medlemmar delades NSDAIg-avdelningarna utomlands in i celler, stodpunkter eller ortsgrupper. I början av 1930-talet utgjorde en avdelning på en till tre medlemrnu en cell, en p i ö-irer fyra en stödpunkt och en på över tjugo en ortsgrupp. Enligr vissa kallor måste en ortsgrupp

emellertid

ha minst 50 medlemmar."

Den försra NSDAP-avdelningen i StockhoBm grundades sommaren 1333. Detta var p5 inget satt något ercceptionellt emedan liknande adelnlilgar från och med 1929 hade gruildats i många andra länder, däribland Danmark sch Fin- !and.58 Vem låg då bakom grundaildet av denna NSDAP-avdelning? Det ar mycket som d a r för att uppratta~~der av NSDAP-avdelningar utanför TysHands gränser, och därmed aven i Sverige, om inte direkt drevs så åtminstone upjrnunt- rades, från NSDAP i Tyskland. Svenska saPterhetstjanstens rapporterade P 933 att bildande1 av en NSDAP-avdelning hade varit aktuellt redan rvå år tidigare, men att planerna inte hade konkretiserats eftersom tysken DUiIIi Meyer som hade fått uppdrag att bilda avdelningen hade utvisats av de svenska myndighelerna eker air ha uppträtt på etc svenskt nationaisocialistiskt möte." En specidrappore från utlandsorganisationen f6r NSDm i 3 3 2 antyder att legationsrådet Otto von Rado- witz vid den tyska ambassaden i Helsingfors hade föridarat sig beredd att grunda en NSDAP-avdelning i Helsingfors enligt order av NSDAP:s utlandsorgailisatioia själv." Sannolikt följde man samma mönster i Sverige. Oklart är vem och hurilvi- da man alls använde någon person inom !eg- dtlollen. '

(12)

Grundandet av NSDiW-avdelningen i Srockllolm hade hregåtts av en iken ibjs EaiSDM-gruppering i hela Sverige besraende av tio mediemrnar och en förtroen- demanG1 T111 den grapperingen hörde Heinz Barteis som hade kommit riP1 Sverige 1932. H Sverige tilltradde harr en poskion som direktör på Nordiska f6rpadhings

AB

Bartels, som varit medlem i NSDm i Tyskland sedan

1327,

var troligen av$elningens grundare i StoclSlolm, ekersom han i juni 1933 kontakrade den svenska polisen för att rådfråga huruvida bildandet av en NSDAP-avdelning i landet skulle stöta p2 några hinder. Ett halvt år senare kunde han meddela poii- sen att han den nionde novemwer hade bildat en orzsgrupp. Darmed torde det ha funnits över tjugo NSDm-mediemmas: i Stockholm i slutet SJ år

1333.

Att det inte radde brist på nedlemrnar i des kriga Sverige framgår av ars man redan f6ljande år grundade ett gemensamt NSDAP-landsförbud soin d a celiee s t d - punkter och ortsgrupper i Sverige lod under.

T181

landsförbunders ledare utsågs Heinz

bart el^.'^

I maj 1935 fanns det en ortsgrupp i Göteborg och stödpunkter i Mdmö, Hdsing"oorg, Norrk~ping och Gavle samt ensklda medlemmar spridda runt omkring i I a n d e ~ ~ ~

Uppgifter om antalet medlemmar i ortsgruppen i SeocAholm och laadsftirbun- det varierar krakigt. Ortsgruppen sjalv angav sig ha 60 medlemmar i börjas, av 1934 och 142 år 1937, Det sistnämnda taler ar antingen en överdrift eller s2 utgör det ett direkt fel, efiersom NSDAP:s utiandsorganisation enligt Jacobsen samma år angav att det fanns 143 medlemmar i heja Sverige. Om Jacobsens information ar korrekt sa b e ~ ~ d e r det att enbart en av 21 rikssyskar i landet var

Det bör emellertid påpekas att NSDAP egentligen inte eftersträvade elier hgvde att alla syska medborgare skulle vara medlemmar. De svenska polisrapporternas uppgifter om storleken på ortsgruppen varierar också kraftigt mellan 80 och 400 personer under mitten av 1930-talet." firentuellt omfattar den högre siffran war- temot uppgift aven sådana som inte var partimedlemmar, men 2nd; Rörde till någon partiet narstående organisationen eller aspirerade på medlemskap i partiet."

Bland NSDAP-organisationerna som verkade i Stockholm itan namnas Deutjche Arbeitj~$on~,

K@

durch fi-eude, A r b e i t s e z e n s c der deutschen fiauen im Ausland samt Nitlerdzigend och Buizd Deutscher MadeL Deutsche Arbeitfiont, som var den största av dla nationalsocfdistisita massorganisationer i Tyskland, fungerade som en fac~öreningsorganisaeion. Dess underorganisation Kra$ durch Freude arrangerade populara rekreationstilistdiningar f6r ryskar i arbetslivet medan Arbeitsgemeinschaft der deileutschen fiauen im Ausland agnade sig åt socid verksamhet och alltid deltog i ortsgruppens möten.68 Dessutom verkade den naiiond- socialistiska vdfard~organisationen~ iV9-rJolkjwoh@hrt och dess underorganisa- éion Winterhilfswerk, i Sverige. Winterhilfswerk samlade in pengar h r naidlidande i Tys&r,nd i samband med olika föreningstillsrailningar, speciella Insamlingsjippon eller Bistor. En av de mera kanda staadigt återkommande tillställningarna gick ut

(13)

på att samla

folk

till söndagsmiddagar, så kalláde Eintopfisssen, dar man åt billigt och enkelt och istallet kunde donera matpengarna till vaifardsorganisatione~l~ Organisationen arrangerade även propagandaresor för skolbarn och mödrar till Tyskland.69

Efter Hitlers maiktövertagande i 9 3 3 intog NSDN-ortsgruppen en allt mera framiradande position inom det tyska föreningslivet i Stockholm. Ortsgruppen understaddes hal-vid av den tyska legationen som dels lydde de order der tyska utrikesministeriet gett redan våren 1333, men dels hade ett eget iiltresse av att I\JSDAP:s stailning stärktes bland de qskspråkiga i Sverige. De flesta av Pegation- ens nedleminar och sedan 1934 även det tyska sändebudet, hörde nämligen till partiet. Legationen bildade en egen cell som var underställd det svenska landsför- bandet av

NSDAE

Därmed utövade ledaren för landsf~rbundet ett betydande inflytande över Est dylila niara f ~ r h å k m d e till WSDAP var inte vanligt vid denna tidpunkt även oa, det ar kiart att antaiet partimedlemmar ökade vid alla tyska legationer under hela 1330-raler."

Det q7slta sändebudet i S t o r h o l m från l334 till 1342, Viktor prins av Wied, hade redan i början av 1920-tdet verkat som legationsrad i StocLlolm. Troligen bekanrade sig han då n e d Hermann Göring som vid samma tider var bosatt i Sverige och aven var medlem av Deutsche Gesellschaf Besvike!se over att efier tjänstgöringen i Sverige bli ställd i disposition gjorde att prinsen av Wiied, enligt Nadolily som var tyskt sandebud i Stoc,Lhoim under samma ricipunkt, kastade sig i satioilalsocialisternas

Till

prinsen av Wieds bekantskapshets hörde för- utom Göring aveil många andra ledare inom det naiionalsocidistiska parrieï. Prinsen av Wieds yngsta dotter var aven ledare f ~ r BuizdDeutscher Madel i Stock-

--

halm.

'

Den första reaktionen bland många medlemmar alr det tyska samfundet

~ - ,

på den nya politiska situarioneil : Iysidand 1933 var främst positiv, vilket aven kamgår ur olika artiklar i Deutsc/!es Cemei~zdeblatt I tidningen gladde man sig

st

att kunna asskaffa Weimarrepublikens flagga och hyste förhoppningar om att Kunna återigen få an-vända den gamla riksflaggan från kejsardömets tider. Ett annat bevis för den positiva stämningen är det telegram som ordföranden for fören- ingôrnas paraplyorganisation, ~Vai Däumichen, sände rikspresiident von Hinden- burg, beskrivande den giadje och exaltering som man kände i Stockholm inför den :~ationeila upplyftningen i Tysidand.-"siitten om ett n j a starkt 'Hjiskoand och den något f~rbattrade världsekonomiska situationen gjord'e att den tyska %r- eningsverksamheten i Stocldlolm igen ökade efter de sämre tiderna h i n g den stora depressionen 1323-1 332.

En av de första Greningarna i Stockholm soin 1333 ailtog den cationalsociaiis- riska ideologin var sportföreniilgen Deutscher Spo~t-Club. Föreningen, som var en mycket aktiv %rening med olika sportutbud och som riktade sig till såväl man som kvinnor och barn, hade grundats 1932 av Friedrich Stengel. Stengel hade

(14)

kommit till Sverige som 31-åring 1931 och arbecade som ljustekniker p2 Elektris- ka AB Skandia. Det a; möjligt att grundandet av Dez~tscher Sport-Club var ett Ied i uppbyggnaden av en NSDAP-avdelning i Stocl&o:m. Det finns inga kdlor som direkt bestyrkr detxa, men eftersom Stengel hade en gzmmd bakgrund som NSDAP-medlem sedan 1920-talets början, föreningens verksamhet stamde var in med Hit!ers syn på spor: som en naturlig del axi ezt surar folk och d-en snabbt _. _. anpassade sig till den nya regimen i Tj&and, talar mycket för detta anragande,-j Enligt Deutscher Spo~t-Chbs stadgar från 1934 f6ljde man ledarprificipen, vi!- ket innebar act medlemmarna totalt understaEPde sig sin ledare som miste vara tysk medborgare. Foreningen var dock öppen både för personer med ryskt medborgarskap som för svenska undersatar med rysk harstamning. De sistnamnda fick emellertid ince utgöra mera an en; fiardedeI av dla medlemmar. Medlemsanta- _- Bet uppgick i början till ert trettiotal persopen; men ökade snabbt till narmase hundra år B

335.

Deutscher Sport-CLub betonande vikten av att varie rysk rnorione- rade och skotte sin kropp h r att på så satt iven sta~ka tyska nationen. Man arrangerade :avlingar och oinka jippon, bland annat utflykter

till

sitt eget rekreationshus, Vihiangahili, ute P Srocholms skargård. Från år 1934 till i r 9 935 gav man dessat- om ut en egen tidning med stark nationdsocidistisk pragel lydande under samma namn som föreningen.i6 1 en svensk polisrapport fran ar 1935 beshivs %reningen som den för NSDAP ur propagandistisk synpunkt viktigaste tyska ftireningen i Sverige." Nämnas kan act en liknande sportklubb aven existerade i G ö t e b ~ r g . ' ~

En annan förening som redan i ett tidigt skede anpassade sig till de nya politiska strömningarna var f6reningen Deutsch-kultureLe Vereeinigung som i april i 334 bytte namn till Deutscher Multurbun~L'~ Redan i Deutsch-kui~ureelle Wrcinigz~ngs arsberattelse 1332-1333 betonas det att man ar'betar med att uppta de nya impul- serna från Tyskland inom sin Den svenska pdisens rapporter frin år 1335 berättar att kulturf~reningen visade Ickecensurerade tyska filmer och ordnade propagandistiska föredrag d i r nian bland annat lat ledaren f6r NSDAP-lands- f6rbundet tala, något som emellertid bestreds av föreningens ordförande, Werner Griitter. Griitter hade sedan 1331 arbetat som tysk spraP9ärare i en svensk skoja i Stockholm. Vid sidan om sitt engagemang inom kiilturföreningen var han aven ansvarig f61 kulturfr5gor inom NSDAP-avdelningen i Sro~k_LioPm.~~

NSDAP-medlemmar utomlands var förbjudna att blanda sig i viirdlandets inre ange!agenheter ei!er bryta n o t dess lagar. Samtidigt skulle de standig och överdlr bekanna sitt parrimedlemskap och varva nya medlemmar bland tyskar." Dessa regier givna av NSDAP:s utriksorganisation var något motstridiga och den f ~ r s t - namnda regeln efterföljdes i många fall ytterst dalligt. Den svenska statsmakten accepterade NSDAP-avdelningarnas existens salange dessa inte bröt mot svenska lagar eller försökte påverka svensh undersåtar politiskt. Detta innebar framhr allt att alla kontakter med svenska nationdsocidisi-isita grupper och

di

propaganda- verksamhet bland svenskar i princip var förbjudet. Det finns emei!errid beiiigg på

(15)

art dec fanns konrakter mellan

WSDAP

i Sverige och de svenska natiorrdsocidis- tisica rörelserna under början av i330-131et.~~ Främst rör det sig o n kontditer mellan ungdomsorganisationer som organiserade gemensamme resor eller lager, men aven om filmf~re\.isnin~ar f6r svenska sympatisörer som deltog i Stocbo-iolm- ortsgruppens möten. Det framkommer $.8igt ur ilagra lialloe att

NSDM

v2i

ytterst f6rsiktigt med urtdandes, som kuride

k da

p2 djupare konralaer. Man ut.- gick emellertid frår, att det var möjligt [ör enssrilda medlemmar art ha kontakter med svenska nationaEsocialisriska rörelser s2 länge inre de beröda organisationerna blev ornniirmr~da.~"

Den svenska polisen fick iiven in uppgifter om atr tyska medborgare i Sverige utsarces för hotelse och direkta förhör. I ett fal! lyandlade det om en tysk medborgare som hade deltagit i eil sociddemolcratisk hrsta rnajdemonmration, Efieråt hota- de en medlem i NSDN:s landsförbund honom med represdier s2 som svårigheter med arr erhålla ett n~.tt pass.85 Vid polisutredilingen a s fallet icorustaterades att NSDAP-medlemmen wrje vecka måsre rapportera till ledaren f ~ r NSDAJ-lands- förbundet i Sverige, der vill saga till Bartels, som i sin tur rapporterade till moder- partiet i Tysldand. Ett annat

fall

som uppitide deil svensk polisen Tar nar en tyssk hade uppgivii sig vara sve:~sk polis och förhört en tysk mef.bo:gare o m deilnes politiska åsikter och Det kom dessutom till polisens kännedom att tyska medborgare, speciellt asylsö?iande, som anmalde sig rál St. Gertreids försam- ling ställdes frågor om sina politiska åsikter och om sina

hm il je för ha ii ande^

i TyskJand. I åtminstone ett fail visade det sig att Gestapo dagen därps arres1,erade den asylsökandes slakring i Tyskland, varvid det misstanktes arr någon tjansreman p2 församlingens kansli givit vidare uppgifterna eller att inteirvjun hade blivit av- ly~snad.~' Detta innebar obehagligheter för dla asylsökanden från TysMand eftersom de enligt gallande lag nringades h ~ r a rill St. Gestmds ftirsaaizling,

kilariktningen

av

den

tyska

f6renirngsvenhamheten

i Stoc&slm

Ar 1335 oingestaitades det ryslta samfundet

i Stocholm, man grundade en riiy paraplyorganisation, Deutsche Kolonie, i stallet för den tidigare ratt IiEsa samman- slutningen Der Ausschup der Deutschen Vereine. Initiativet till bildandet av en ny paraplyorganisation, som samtidigt skulle verka som en van!ig förening för ensklda medlemmar, togs av en arbetsgemenskap bestående av e r a olika hreningar och grupper inom det tyska samfundet; Arbetsgemenskapen Deutsche Arbeitsgeemein- s~ha$ bestod av Deutscher

fi~lrz~rbz~i?d

Deutscher Sport-Club, 1VSDAP-ortsgruppen och Deutscher Arbeit@ont. Denna arbetsgemenskap samarbetade Zven nara med Deutsche kgreinigurzgi vars lokaliterer ortsgruppen hade sina möten under år !

335.

Som framsra and vid sidan av enandet av hela samfundet sacce arbetsgemenskapen upp

införskaffande^

av en gemensam f~reningslokd f ~ r alla ryska föreningar c h verksamma grupperingar. Tanken var att skapa ett tyskr hus i S ~ o c k h o l m . ~ ~

(16)

med det tyska sändebudet, prinsen av"SVPed, fram ett färdigt f6rslag till stadgar för en ny paraplyorganisation för dia tyska föreningar i Stoci~holrn.~' Detta var troligen I0rsza gången som de övriga föreningarna fick b r a om planerna p i en ny praply- organisaaon. Enligs en polisrapport från den svenska polisen f6rUarade samt1iga representanter från föreningar som inte var 1 ~ ~ 1 t n a till NSDPZ at: de miste rådgöra om s k e n med de egna mediemmarna innan man fattade ett beslut. Vidare medde- lade representanterna att de var emot det framlagda hrsiaget om att införa en ledar- princip eniigr tysk modell i den nya paraplyorganisationen. Enligt den vska moded- Pen innehade ledaren en diktatorisk makt, vilket 'uecydde at1 denne ensam kunde besluta om dla medlems- och utnamningsfrågon _- _-

1

diskussionen banvisade fören- higarnas representanter %ven till det

faktum

art de flesta föreningsrnediemmarna var svenska medborgare"90 En

rfsk

översikt om Deutsche Kólonie i StocH~oPm, troligen shiven av NSDAP-ledaren Bartels 1935, behäftar polisens rapport," Trots hren- ingsrepresencanternas invändningar grundades Deutsche filanie i december 1935. Någon månad senare öppnades organisationens hem på Sveaviigen

23.

Den nya paraplyorganisatio~~en Deutsche Kolonie skulle enligt stadgarna9%om god~ändes den 13 december 1935 ensam f6retrZda hela tyskheten i StocPdioPm och överra arrangerandet av nationella festligheter. Fhkstyskar, personer med tyskt eller artbeslaktat ursprung och ryska föreningar hade rztt att ansöka om medlemskap. Medlemmar kunde dartill endast de bli som erkande Hitlers nya iaegim i Tyskhnd. Det ursprungliga förslaget ~ i l l stadgar hade enligt polisrapporter inne- hiillit en direkt arierparagraf som slopades i den sPutgilBga versionen.'%tagP?gen ftirändrades paragrafen p5 grund av invändningar från f6reningsrepresentanterna h r att den bartre skulle passa svensk lagpraxis.

Deutsche Kólonie sryrdes, trots de tidigare omnämnda protesterna, enPigo ledar- principen. Vid sidan sin ledaren fanns emellertid en rådgivande instans, ett rad, besziende av ordförandena i de föreningar som hörde till Deutsche Kolonie samt kyrkoherden i St. Gertruds församling. Ledaren skulle lyssna på ridet i d9a i ~ i k t i ~ a frågor och var enligt stadgarna beroende av rådets h t r o e n d e som gavs för ett ar 4 tage' Detta var högst troligt en kompromisslösning och utgjorde ett svar p2 fik- eningsrepresentamcernas kritik geistemot Pedarprbncipen. Vid en narrnare studie av stadgarna framgir det emei!ertid att ledaren kunde hinggå rådet efiersorn

ha2

ensam inkallade rådens m6ten och hade rätt att a t ö h rådets medlemsancd med andra f ~ r t j a n t a personer rir Deutsche icólonie. Med tanke på hur situationen ut- vecklade sig i hyska samfund i andra länder ar det högst antagligt act man aven i Stock2olm efterstravade a a centralisera och darmed fullsrandigt iikikta

dl

iysk f6reningsverbarnKen tiil den nybildade Deutsche Kolonie. Det f&mm att de gamla föreningarna fick kvarstå kan alles; ses som en tillgift IOr oppositionen inom det tyska sarnfi~adet.~'

En annan tillgift för de gamla föreningarna var att den iidigare ordftiranden f6r sallskapsf6reningen Deutsche GeseCGchafioclh för de tyska f6reningarnas paraplyor-

(17)

ganisation Der Ausschufi der deutschen Wreine, generdkonsui Max Daurnichen, valdes till Deutsche Kolorzies första ordförande. Daurnichen hade redan vid plane- ringsskedet förslagits som iedare av det v l i a sandebudet prinsen av Wied. Att NSDAH9:s landsförbundsie$are i Sverige, Ifeiirz Bartels, i början ilade éankr sig en annan lösning fraingår ur hans brev riPB AusPandsorganisation des h5DA.P i juni

l 9 3 5 dar han beskriver Hitlers stallf~retradare, Rudolf Hess', besek i S t ~ c ! ~ o P m , Bartels iterger Eless' svar på frågan rim det ar ratt att för att latcare övergå till det nya systemet f6rst välja en gammal tysksinnad tili ledare f61 paraplyorganisaao- nen. Hess hade bejaliat denna fraga och konstaterat att tiden arbetade till förmån f6r ortsgrup~pen."~ Man ralinade itort sagr med att den till ålder12 komne Dsu- nichen inte h n d e leda Deutsche Kolonies lange och att man seclan fritt

h*

U T L d e exse

hans eftertradare. Den biträdande ledaren måste enligt sradgarna vara rikryssk am ledaren var svensk medborgare o h vice versa, vilket gjorde att den bitradande ledaren latt kunde överta ledningen utan art man Alför mycket rubbade på den inre maktstruk~uren.

Det finns relativc lieet dokumefit som belagger ftirekomscen av en direkt opposition mot i\JSDAP-ortsgruppen och likrihriingsf6rsöke~ av föreningsv~ridenm. Enligt en tyslt översikt om Dezitsc/!e Kolonie, troligen skriven axr Bartels 1935, leddes oppositionen av !syrkoherden i St. Gertruds ftirsamllaag samt ordftirandena för Deutscher Hiilfjverez?~, Deutsche Gesellschaj, Deutscher Frauerruei.&z, Deutschei Verein Co~zcordiu, frontmannaorganisationen Stuhl/?elnz och den lilla, kristna flick- gruppen inom f ~ r s a r n i i n ~ e n Christlicher Erei~z jupzger M2dct;en.'" De in$irekta tecknen på opposition syntes speciellt vid firandet av den 18 j a n ~ a r i som efter

1934 inte mera var en nationell htkgtidsdag och som N S D N d a r h r bojkottade. De garnia ~ s k a föreningarila ordnade Eran

1935

framit istället egna små priva~a tillställningar den 18 januari." De nya oKcielia festdagarna den 30 januari och den första maj firades emellertid gemensamt i stil med de tidigare festerna ftir riksgrundandes.

Den svenska poiisens handiingar anger att speciellt Deutscher Hu@verein och Deutschel. Gesangverein Frohsinn hade dispyter med de nationaPsocia!istiska krets- arna.'9ispjer11a torde ha rört sig kring vem som hade lov act samla ifi pengar tPY4 förmån för nbdstallda i Tyskland. Det nationdsocidistiska aiC"Iztei.hi$werk eker- stravade narniigen en monopolsrdining gallande dylika frågor. Winterhilfs~verks ledare i Sverige i börjac axr 1930-talet,

Pa.d

Wecbert, ansågs vara Gestapoagent med uppgift att iivenraka iandsförbundets iedare Bartels. Några direka belägg fijr detta fanns inre, men poiisei-i noterade att dessa i ~ i inte kom speciellt va9 tiver-

en~.~"onflikren mellan organisationerna uppmärksammades iiven av den svenska sociddemo_k.atiska pressen 1336.Ii0 Noteras kan i decca sammanhang att Deut- scher Hiilfjuerein aldrig blel. medlem av Deutsche filonie, medan daremot Deut- scher Gesangvelyin fiflohsinn senare var ansluten medlem och även uppträdde vid större festligheter. lo'

(18)

Som andra exempel

pa

oppos!tiorr Inlom det -ska samful~det i Stoek\olm kan ytterligare namnas kyrkoherde Ohlys vagran att hissa haldiorsflaggan, uppmark- samheten b i n g en artikel i Deutscher Sport-CIubs tidch-ift av Barrels och Stengel sam1 ett tal w Barëels tEIE samhndets medlexmar 1935. Olzly, som sjalv var svenzsk undersåte, angav som grund f6s sic vägran att hissa Biixkkorsflaggan att St. Gerrmds f6rsam*ing offificieiit h6rde tlil den svenska kyrPian.

-3%

saken h6rde aven att b r k a n

f're

I333

aliiid hade flaggat med den gamla B<ejserligcn flaggan och inte nagonsin ilade hssat Vdeimarrepubiikens oficiella Baggr. Situationen skarptes emel!errid

i

och med att hakkorsflaggan Siev den enda. oficiella ryska statsflaggani 1335. Inom kyskorådet var åsikterna delade och slutresultatet biev att

kyrkan

an- der en längre period inte Saggade Als, varefter NSDAP-gruppens medlemmar Ssrjade bojkotta f6rsamlingen och de tillstAlningar som ordnades i dess regi eller utrymmen. Först 1339, efter flera ars stridighe~er och pitnyckningar av Pegatio- nen, hissalles hi&orsflaggan p2 St. Gercruds kyrka.'02

Redan f6re Deutsche Kolonie grundades v~ckte nagra medlemmar i samfundet fiagomål hos Der Ausschup der Deutschen Wreine mor Deutscher Sport-CIubs tid- slaift. I tidskikens ferehruarin~~rnrner

1935

ingick en ledare shiven av Stengel och _- Barcels, som framftide åsikten an tyskar som inre annu anslutit sig till den onario- ndsocidistiska röre!sen inre heller senare kommer att få deltaga. Speciellt cppr6r- de det insandasen av klagomauiet act de tyskar som inte var Likriktade blev jämstdl- da med ernigranres och andra som hade staPPc sig utariior den tyska folkgemenska- pen.lo3 En

eid

eker $etta upphörde f~renlngstidninge~r att existera tiii feirm%n f6r Deuuche filorzies nygrundade ridning, Der Deutsche in Schzueden.

Samma songångar som i Deutscher Sport-Cubs tidningsledare framrrördes aven av Heinz Bartels, P samband med Rudolf Hess' besök i Stockholm i maj 1935. Barteis hade före Hess' bestik förgäves Sörs~kt f i de tyska föreningarna act accepte- ra omgestaltningen av det tyska samfundet i Stocknolm under en ledare. Barteis DesviKeEse tog sig uttryck i ett regelratt strailtal ti41 samfunders mediemrnar i samband med Mess' besök. TliPsdEi~ingen dar Barteis höll sitt tal var öppen för alla inom det t y s h samfundet och en stor del av deltagarna var salranda svenska =ed- borgare. Bland åk~tirarna Dehnn sig aven tre svenska poliser som rapporterade f6r sakerhetspolisen om R7iaElens begivenheter.

I

sitt

tal

uttryclcte Bartels & h e n act en del medlemmar var olämpliga element som inte h6sde hemma inom den tysyska samfundet. E l ~ t y s k a r n a var enligt Bartels de egentliga representanterna för der "Pïeebje b k e t " efiersom de var nazister. De som inte följde rikstyskarna var foster-

andsf fe irrad are

och materidister som det var var mans uppgifi art

Likriktningen av den ryska föreningsviirlden i Stoc:&olm sam; Magomal emot

NSDAP:s

propaganda blana svenska medborgare och ö v e l v h i n g m tyska med- borgare gjorde att den svenska polisen hösten 1935 ombads ge en f6redragning om den nationdsocidistiska verksamheten i landet vid en statsradsberedning.

Ef-

ter& fattades beslutet att inte f6rnya uppeh3lstlllståndet f6r sadana tyskar som

(19)

idkade propagandai~erksamPlet i laiidet. Sammanlagt gallde detia till en början 18 ~erscner, däribland ledaren f6r WSDAb3:s laridsförbund Bareels, ledaren för terhi@wel-k Neubert och ordföranden. för Deutschel- lYulturbuna' Grutter. Siuriigela biev enbart ire personers uppehalSstPiEstånd icke f6riä:lgda. Dessa var i november 1335 Neubeit och i januari 1335 Bartels och Barteis adjutan; Oswald Schneider. 'jvsMand reagerade skarpt på unris~ingarna och beslöt genast allt i stadlet utvisa tre svenskar, varav en måste inneha en högre position, så som Barteis,lo5

Eker utvisningarna fcljde en lugnare period inom den tyska föreningsvärlden, Bartels efterträdare som ledare f6r iandsf6rb~indet och ortsgruppen, Friedrich Stengel, bemödade sig om att inte utmana de svenska myadigRererna,106 D e flesta tillställningar iilom Deutsche Kolonie var efter

1936

stäagda cillstdlnirigar inom det egna kolonihemmet. Aven ortsgruppens verksamhet riktade sig =era mot de egna medlemmarna och man umgicks knappt alls med svenskar eller andra politiska grupperingar, förutom med den motsvarande italienska fascistiska grnp- pen.''' NSDAP inbjöd emellertid fortsättningsrris föreläsare från TysMand, mail arrangerade gemensamma filmförevisningar diskussions-hallar och fes:er.'""

Den nya organisationen hade

l336

ett medlemsantal som uppgick tiii 1 500 medlenmar varav 250 var ~ i h t y s k a r . " ~ Nar Daunichen åtet därpa avgick som ledare föl- Deutsche Kolonie efterträddes han inte av en rikstysysk, utan av professorn och Nobelpristagaren i kemi, Hans von Euier-Chelpin. Någori större förandring skedde därmed inte inom Deutsche Kolozie i samband med ledarbytet. von Euler var sedan 1902 svensk medborgare, men precis som Däumichen positivt inställd till nationalsocia?ismen."O Själva föreningsverI(samheten f6rairdrade inre under hans ordförandeskap karkrar före andra världskriget.

Sammanfattning

De tyska föreningarna i Stockholm som uppstod einder tiden mellan 1860-tdet och första världsltriger var olika till sin kariktar, även om aila byggde på samma gemensamma kansla Gr den ~ s k a kulturen och det Tj7sWand som

1871

enades till ett kejsardöme. Den tyska f6rerangsverksamP~eten hinder eiclen före

13

11

gyn- nades av att TPj7sHand srod på hiijden av sin makt före första \~ärldshiget och ~17era hade goda kontakter med Sverige.

Vid en granskning av f~reningarnas mål finner man art deras verksamhet var sällskaps, k~~!tur-, valgoirenhets-, sport- eller yrkeshetonat. De iflesta ftireniingarna angav i stadgarna arr de var opolitiska, men trots det h n man skönja en stark q&- nationalism i deras ver~camhetsformer under heia perioden f6re andra var!dski- get. Medlemmarna i föreningarna bestod av tjiska medborgare eller svenska undersatar av tyskt ursprung. Verksainheten riktade sig nästan enbart tiii de egna medlemrnarila, aven om man kan skönja de första tecknen på gemensamma festligheter etc. redan före fiirsta världskriget.

(20)

enade E&tor å ena sidan meilail fikeningarna och å andra sidan mellan förening- arna och dec gamla hsterlandet i o& med a a man arrangerade stora fosterländska tillstallningar som var öppna aven f6r andra föseningars representanter. Under tiden h i n g sekelskiftet h ö t sig hreningarna dit närmare till den oEciel?a

ska

representationen 1 Stocho!m, den tyska legationen, en tendens som ytterligare hrstarktes under hrsta varldsluiget. De ryska föreningarnas verksamhet påverka- des inte namnvart negativt av krigsslutet P

9

i X, men nog av de ekonomiska kriser- na under början av 1920-talet och efter BVdi Street haschen 1329.

En uppblonamning inom f~reningsvärlden är synlig under slutet av 2920-talet och under början av Hitlers maktperiod, perioder av ekonomisk och nationell uppgång i Tyskland. Samarbetet mellan föreningarna ökade aven under

1925-1933. Under den perioden grundade man aven en gemensam paraplyorganisation för de tyska föreningarna i Stockholm, vars ledning darefter representera- de heia det tyska samfundet. Därtiil uppkom rvå nya stora föreningan; en kultur- förening och en sportfikening. Vardera framförde redan före 1333 de nya polieis- ka strömningarna från Tj~srJkland. De flesta medlemmarna av det tyska samf~ndet som var ytterst konservativt och ivsk-nationellt inrikrar var egentligen relativt positivt installda till förändringarna i Tyskland 1933.

1933 grundades en Iiten men aktiv NSDAP-ortsgrupp i Stocholm med goda kontakter till hemlander och

till

partiets utrikesorganisation. Ortsgruppen eftersträvade en likriktning av den tyska föreningsverhamheten E Stockholm. och drev tillsammans med det tyska sändebudet frågan h i n g en helt ny parcplyorga- nisation i narionalsocidisrisk anda. Likriktningen av den r-ska f~reningsvarlden i StocPihoIm fullbordades 1336 i och med art de flesta ryska föreningarna i Seock- holm, med undantag av kyrkans valgörenhetsf6reningar och Deutsche~ Ar;9uljsve~- ein, hade anslutit sig till den nya nationaisocidistiskt likriktade paraplyorganisationen, Deutsche Kolonie.

NSDAP:s försök att likrikta den t y s h f~renin~sverksarnheeen i Stockholm, den starka propagandaverksamheten odh konflikter med den tyska Sr, Gertruds församlingen _- i Stockholm väckte emellertid en o~gosition - - inom den ryska samfundet. Orsaken t i l att motståndet från oppositionen inte slog igenom,

1%

dari att grundarna av

den

nya paraplyorganisationen lat de gamla tyska föreningarna fortsatta verka, att de nya ledarna handplockades fran de fikeningarna och att delar av det ryska samhndet i Stockholm med sin tysk-narianella bakgrund. åtminstone till en början viikomnade den nya regimen Oppositionen uppnilail- sammades erneilertid av den svenska polisen, vilket ledde

sil1

att regeringen hösten 1335 beslöt att Inte bevilja fortsatt uppehaPlstiilsrånd till tre av NSDM:s främsta

.

~

ledare.

Förhglandet mellan Tyskland och Sverige som tidigare hade varit mycket gott kyldes ned efter utvisningarna. Ala tankar p2 en fullstandig likriktning och cen- tralisation av f~reningsverhamhe~en lades på is och NSEAP tvingades for:satta

(21)

siil verksamhet under sianare hrmer. Partiet hrsbjkte därefter Hart ucdvika dlt- f ~ r stora konfronrationer under slutet av I93O-tder och f~renin~sveriisamhetec jatills darrned ganska konstant under perioden fram till andra \rarldsiciiget.

Noter

* Artikeln baserar sig på material som samlats in för en kommande avhandling om den politiska och kulturella verksamheten inom de tyska föreningarna i Helsingfors och Stocliholm 1918-1945.

1 De tyska emigrantföreningarna har behandlats urföriigr i H. Mussner, Exil ii2 Schweden. Politische und kzilturelle Ernigatiola ~zach 1933, Munchen 1974 och J. l'eters, Exilhnd Schzueden. Deutsche urzd sch~uedische AiztEfdschisteiz 1733-1745, Berlin 1384.

2 1. Bohn, Zwisci7erz Anpassung und @rweigerung Die deutsche St. Gertruds Gemeinde Stock-

holm zur Zeit des !esVationalsozialismzis, Franlifurt am Main 1397. S t aven recension a\- A. Forsén i i Historisk Tidskrift för Fiilland 200012.

3 ?elefonintervju ined den nuvarande ordföranden för Deutsche Gesellschak, H-A. Ehr- hardt 2.12.1999 samt med ordförande för Deutscher Hulfsverein T. von Ahlefeld 3.12. 1399. Till de ännu existerande tyska föreningarna som har beharidlas hör franist Deutsche Gesellschaft, Deutscher Hulfsverein, Deutsche Vereinigung samt några föreningar inom St. Gertruds församling.

4 M. Tamsen, Die Deutsche Gesel/schaj? in Stockholm. GedenkschrzJS des 75jBhrigen St@ungj-

jisi.es am 15. IVovernber 1937, Stockholm 1937. Gede~~kschrz$zum hundertjahrigen Bestehe7z der Deutschen Gesellschaj? ZZL Stocholm. 1862-1962, Stockholm 1962. Ber*icht iiber die Feier

des jOjBhrige?z Bestehem des Deutsche7z Hii&vereins am 22.3.26, Stockholm 1926. För de

tvi sistnämnda finns ingen författare angiven.

5 Observera benamnirigen av Tyskland redan år 1841. För orginaltex~en se Sxvensk Föïfart- nings-Sainling, Nr. 10; 23.4.1841.

6 Carlsson-Rosén, Suerzsk historia 2. Eden e$er 1718, Stockholm 1970,471.

7 Det nzåizgkulturella Sverige. En handbok om etniska grupper och minoritete7: Red av I . Svan- berg och H. R~iilblom, Ii upplagan, Varnaiio 1990,454458.

8 Samsen 1937, 8. Gedenkschrzf?zum ... 1962, 10. 9 Gedeizksch~zjizum ... i962, 7-9.

10 Gendenkschr~j?zt~nz ... 1362, 12.

11 Tamsen 1937, passim och Gede;zkrchrz$i zzi17z... 1362, 13.

12 BA-Koblenr, R 57lne~ilSchwedenl42, Deutscher Frauenbund. Deutsches Gemeilzdeblan 1.10. 1928, 9.

13 Be~icht ubeï. .. 1926, 4. 14 Gendenkschrzj? z~~rr2.. ,1962, 8.

15 1932 var ca 40% av församlingens medlemmar anställda och tjänstemän, ca 30 % köpman, bara någon procent arbetare, medan ca 30% var ankor, studenter, pensionärer eller tjansrc- folk. Se Bohn 1997,41 och 44.

(22)

16 "Das 50-jahrige jubilaum unseres ScRutz\rereins", Deutsches Gemeindeblatt 1.10.1327,4-5.

17 E. Schieche, 400 Jahre Deutsche St. Gertruds Gemeinde in Stock/7olm 1571-1971. Stock- holm 1371,47-50.

18 St. Gercruds farsamliilg, Satzungen des Didionissenvereins, Stocldiolm 1909. BA-Ko- blenz, R 57/neu/Schmeden/47, Satzungen des Vereins h r die Ferienkolonie der Deutschen Gemeinde in Stocldloim.

13 Schieche 1971,47-30.

20 BA-Koblenz, R 57/neu/Schv\7eden/39, Deutscher Gesangverein Frohsinn och konsertmed- delanden i Deutsches Gemeindeblatt 1925-1 932, passim.

21 B-Koblenz, k 57/neu/Schweden/26, Deutscl?e Vereinigung.

22 Telefonintervju med den nuvarande ordföranden för Deutsclle Gesellschaft i Stockholm H.-A. Ehrhardt 2.12.1999.

23 BA-Kobienz, R 57/neu/Schweden/32, Deuescher Verein Eintrachr och 34, Algemeiner Deutscher Verein.

24 Gedenksch~ijzurn ... 1962, 13 och 20.

2 j Samsen 1937 och Gedenksc/~rzji zum... 1962, passim.

26 Tamssen 1937, 22. BA-K~blenz, R 57lneuI42, Deutscher Frauenblind samt Bericht uber

... 1 926, 5-7.

27 En annan dylik organisation var Deutscher Schutzbund. För mera information om de olika organisationerna se E. Ritter, Das Deutsche Auslandsinstitut 19 17-1945. Wiesbaden 1376. 28 Före detta taiade man allmännr enbart orn Auslandsdet~tscho.

23 Tamsen 1937,46-47. Bericht uber ... 1926,7.

30 Drottning Victoria var beskyddare för den eker 1925 årligen återkommande basaren till förmån för viilgörenhetsverksamheren inom kyrkans regi och för Nahverein. Bohn 1997, 34. Hon var averi beskyddare för Deutscher Frauenbund. BA-Kobieriz, R 57lneul42, Frau- enbund. För Victorias understöd av föreningsverksamheten under kriget se Gedenksch~zj? zum.., 1962, 17.

3 1 Tamsen 1 9 3 7 , 4 6 3 7 och Gedenkschrijtzjnn ... 1962,23. 32 BA-Koblenz, R 57/neu/Schweden/42, Deutscher Frauenbund. 33 Berirht iiber.. 1926.

34 Deutscl~es Gemeindeblatt 1925-1939, Schieche 1 3 7 1 , 4 8 4 9 .

35 BX-Koblenz, R 57lneu126, Deutsche Vereinigung.

36 Tamsen 1937,25. Gedenkschrzjizum ... 1962, 18,21. Deutsches Gemeindeblatt 1.10.1328,6

37 R. Nadolny, Mein Beitvag. Erinjze~ungen eines Botschaje~s des Deutschen Reiches. Köln 1983,

l 36. Gedenkchi.zfizum,,,I362, 13-20.

38 PA, Deutsche Gesaridrschafi Stociiholm, 235 Bd I , legationens sändebud Rosenberg till

A4 25.2.1925.

33 För en närmare beskrivning av fesrligheterna se den ryske kyrkoherden Emil Ohlys referat av händelserna i Deutsches Gemeindeblatt 1925-1 933.

40 Deutsrhes Genzeindeblati 1925,41-42 och 1926-1327, 34-3 5 samt 1932-1933, 34-3 5.

41 BL\-Koblenz, R 57/neu/Sch~veden/35, ksberättelse 1926-1327. 42 BA-Koblenz, R 57/ne~1/Scl1~edei1/35, årsberatcelser 1926-1332. 43 Deutsches Gemeindeblatt 1.1 1.1927, 4-5.