Föräldraskapet i behandling : Ett genusperspektiv på familjebehandling inom socialtjänsten

INSTITUTIONEN FÖR BETEENDE-, SOCIAL- OCH RÄTTSVETENSKAP

SOCIALT ARBETE

Föräldraskapet i behandling

Ett genusperspektiv på familjebehandling inom socialtjänsten

C-uppsats Socialt arbete

Seminariedatum: 2008-01-16 Författare: Stina Törnlund Handledare: Mona Eliasson Examinator: Mårten Eriksson

ÖREBRO UNIVERSITET

Institutionen för beteende-, social- och rättsvetenskap Socialt arbete

C-uppsats, 15 hp 2007

Föräldraskapet i behandling

Ett genusperspektiv på familjebehandling inom socialtjänsten

Författare: Stina Törnlund Handledare: Mona Eliasson

SAMMANFATTNING

Föräldraskap, moderskap och faderskap kan ses som sociala konstruktioner skapade med utgångspunkt i det aktuella samhälle och kultur en individ lever i. I skrivna utredningar inom socialtjänsten bedöms mödrar och fäders förmåga olika. Relationen mellan socialarbetare och klient kan betraktas som mycket ojämlik avseende makt. I samhället överlag finns en norm som förordar det jämställda levnadssättet och föräldraskapet. Syftet med denna studie är att ur ett genusperspektiv undersöka familjebehandlares upplevelser gällande föräldraskapet i behandling inom socialtjänsten och hur maktaspekter i behandlingssituationen med föräldrar kan påverka detta. Frågeställningarna handlar om vilka värderingar och tankar som finns gällande föräldraskapet, om genus har någon betydelse i behandling inom socialtjänsten, vilka konsekvenser diskurserna om föräldraskap och genus kan få i behandlingen och hur behandlarna ser på sin makt som professionell. Fem familjebehandlare inom socialtjänsten har intervjuats gällande förväntningar på föräldrar, genusaspekter och makt. En central utgångspunkt i studien är en socialkonstruktionistisk syn på kön och föräldraskap där verkligheten skrivs utifrån den samlade uppfattningen av ett fenomen eller företeelse. En diskurs analys har gjorts och visar på två huvudsakliga diskurser: föräldraskapet oberoende

av genus i behandlingen och föräldraskapet och behandlingen beroende av genus. Den senare

diskursen indikerar att en förändring håller på att ske inom den aktuella socialtjänsten, då nya tankesätt ger genus en betydelse i behandlingsarbetet och slutsatser som kan dras är att genus har betydelse i behandlingsarbetet och föräldraskapet. Detta innebär att arbetssättet behöver anpassas till de villkor som mödrar och fäder har/upplever att de har utifrån de sociala konstruktionerna av moderskap och faderskap.

Nyckelord: moderskap, faderskap, föräldraskap, socialkonstruktionism, familjebehandling, socialtjänst

ÖREBRO UNIVERSITY

Department of Behavioural, Social and Legal Sciences Social work

C-essay, Advanced course, 15 hp 2007

Parental treatment

A genderperspective on Family Treatment in Social Service

Author: Stina Törnlund Tutor: Mona Eliasson

ABSTRACT

Parenthood, motherhood and fatherhood can be seen as social constructions created within the community and culture where an individual is living. In the written texts within the Social Service, the assessment of mothers and fathers abilities differs. The relation between the socialworker and the client can be seen as a very unequal relation refering to power. In the Swedish society mainly there is a norm recommending equality between men and women in life and in parenting. The aim of this study is to inquire how social workers within family treatment experience the contact with parents from a gender perspective and how the power aspects impact the situation of treatment. The questions in the study is what valuations and thoughts about parenthood are to be found, if gender has an impact on the treatment wihtin Social Service, what consecvences different discourses about parenthood and gender can generate and how the professionals conduct their power. Five professional social workers specialized on family treatment have been interviewed concerning their expectations of parents, gender aspects and power. A central perspective in the study is a social constructionist view of gender and parenthood, where the reality is written from the common conception and interpretation of phenomen. A discourse analysis have been made and shows two main discourses: parenthood independent of gender in the treament and parenthood and

treatment dependent of gender. The later discourse indicates a change of thought within the

Social Service of study, this is due to the new way of thinking which gives gender a significance in the treatment. A conclusion is that gender is important in the treatment and in parenthood. This means that the way of working needs to be changed and adapted to the experience of different conditions in which mothers and fathers are to construct their parenthood.

Keywords: Motherhood, fatherhood, parenthood, social constructionism, family treatment, Social Service

FÖRORD

Jag vill först och främst tacka de familjebehandlare som medverkat i studien, som trots

fulltecknade almanackor tagit sig tiden till intervjun. Utan er hade uppsatsen inte blivit

genomförd. Jag vill också tacka alla som visat sitt intresse, men som inte lyckats frigöra tid

för medverkan, det har känts uppmuntrande att det funnits ett intresse för ämnet i min

uppsats!

Jag vill också rikta ett stort tack till min sambo Mattias, för uppmuntrande ord och

kramar när det känts tungt. Du har påmint mig om att jag är bra och du har hjälpt mig att

hålla ambitionen på en vettig nivå! Slutligen ett stort tack och många kramar till min dotter

Bella som trots sin ringa ålder haft en förståelse för mitt, ibland, förvirrade tillstånd och,

ibland, bristande tålamod till följd av en stressig höst 2007.

Gävle 2008-01-07

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

2. KUNSKAPSLÄGE __________________________________________ 5

2.1 Bedömningar av föräldraförmåga i utredningar _____________________ 5 2.2 Moderskap – inte bara mamma ___________________________________ 6 2.3 Faderskap – ett mångfasetterat faderskap __________________________ 9 2.4 Barnets bästa __________________________________________________ 11 2.5 Sammanfattning av kunskapsläget ________________________________ 12

3. TOLKNINGSRAM __________________________________________ 13

3.1 Socialkonstruktionism och genus__________________________________ 13 3.2 Makt – doxa ___________________________________________________ 15

4. METOD ___________________________________________________ 17

4.1 Metodval______________________________________________________ 17 4.2 Urval och materialinsamling _____________________________________ 17

4.2.1 Genomförande _____________________________________________________ 18 4.3 Analys och bearbetning__________________________________________ 19 4.3.1 Diskursanalys _____________________________________________________ 19 4.3.2 Tillvägagångssätt___________________________________________________ 20 4.4 Validitet, reliabilitet och generaliserbarhet _________________________ 21 4.5 Forskningsetiska överväganden ___________________________________ 22

5. RESULTAT OCH ANALYS __________________________________ 24

5.1 Föräldraskapet i behandling _____________________________________ 24

5.1.1 Föräldraskap – oberoende av genus ___________________________________ 24 5.1.2 Analys: Föräldraskap – oberoende av genus ____________________________ 27 5.1.3 Föräldraskapet och behandling – beroende av genus _____________________ 27 5.1.4 Analys: Föräldraskapet och behandling – beroende av genus ______________ 32 5.2 Sammanfattande analys av diskurserna ____________________________ 33

6. DISKUSSION ______________________________________________ 35

6.1 Diskussion och slutsatser ________________________________________ 35 6.2 Metoddiskussion _______________________________________________ 38 6.3 Förslag på vidare forskning ______________________________________ 38

7. REFERENSER _____________________________________________ 40 7.1 Källförteckning ________________________________________________ 40 7.2 Referenslitteratur ______________________________________________ 43

Bilaga 1 Bilaga 2

1. INLEDNING

I detta avsnitt introduceras ämnet och bakgrunden till uppsatsen, syftet preciseras liksom de frågeställningar som ligger till grund för studien. Kapitlet avslutas med de avgränsningar som gjorts samt en disposition för den fortsatta presentationen.

1.1 Bakgrund

Att vara förälder är en fantastisk och härlig upplevelse, men det kan också innebära oro och ilska. Att balansera dessa känslor och förväntningar, både egna och andras, är en svår uppgift. När man blir gravid och sedan får barn börjar tankar om föräldraskap, hur man ska vara som mamma/pappa och andra frågeställningar ta fart. Utifrån förväntningar från samhället, omgivning, tidigare erfarenheter och dem själva konstruerar mammor och pappor sitt föräldraskap. Sandqvist (1993) visar på hur vårt samhälle övergripande har förändrat synen på föräldrar. Hon exemplifierar hur fadern i det patriarkatiska systemet, från antiken och framåt, varit den viktigaste föräldern där barnen fick överta hans position i samhället. Sandqvist anger även att fadern utifrån lagen sågs som den viktigaste då han var förmyndare för barnen och fadern fick också vårdnaden om dem efter en skilsmässa. Mannen ansågs överlag vara bättre och mer värdefull än kvinnan. Ett skifte kom enligt Sandqvist i Sverige under 1800-talets industrialism då denna ideologi började bytas ut mot ett synsätt där modern sågs som den mer betydelsefulla föräldern. Detta till följd av att fadern nu måste arbeta utanför hemmet, vilket gjorde hem och barn till kvinnans uppgift. Kvinnan blev därmed också mer ekonomiskt beroende av mannen till skillnad från jordbrukssamhället då båda makarnas arbete var av betydelse för deras liv. Vid början av 1900-talet var den dominerande ideologin att kvinnan ansvarade för hem och barn och mannen för försörjning. Det stora genomslaget för ”modern som den viktigaste föräldern” kom enligt Sandqvist först under 1900-talets mitt, men redan under 1960-talet började detta ifrågasattas. Bäck-Wiklund och Bergsten (1997) menar att Talcott Parsons funktionalistiska analys av rollerna i familjen varit dominerande fram till 50-talet. De pekar på att han i denna analys betonade kvinnors och mäns funktioner i familjen utifrån traditionella könsroller. Bäck-Wiklund och Bergsten menar att Parsons kritiserades och paradigmet upplöstes då forskningen riktade sina blickar mot kvinnans rätt till autonomi. Man riktade då enligt Bäck-Wiklund och Bergsten in sig på de delar som befäster moderns funktion. Bäck-Wiklund och Bergsten lyfter fram Ulla Holms begrepp ”att modra”, vilket är ett uttryck för de moderliga funktionerna som kan utövas oberoende av kön. Sandqvist (1993) menar att i början av 1990-talet fanns normen om båda föräldrarna som lika viktiga åtminstone teoretiskt, hon påpekar att i det vardagliga livet var övertygelsen inte lika

stark. Modern har oftast barnen boende hos sig efter skilsmässa, fadern framställs som lika betydelsefull, men hans roll ses som mer indirekt.

Historiskt sett visar det sig att kultur, levnadsförhållanden, lagar, politiska beslut etc. haft en stor inverkan på hur normer och värderingar gällande föräldraskapet sett ut. Det jämställdhetsarbete som utförts på olika nivåer i samhället har påverkat föräldrar så att det idag, åtminstone i verbala utsagor, är en självklarhet att män och kvinnor har ett delat ansvar som föräldrar enligt Sandqvist (1993). Regeringen (2007) arbetar aktivt med att stärka jämställdheten i föräldraskapet. Detta för att de har föreställningen att en ökad jämställdhet

kan bidra till tryggare familjeförhållanden och till stabila uppväxtförhållanden för barnen.

För att uppnå detta föreslår regeringen bland annat en jämställdhetsbonus för att ytterligare motivera fäder att vara hemma med sina barn.

Modern har, som påvisats, under lång tid setts som den huvudsakliga omsorgsgivaren för barnen. Tidigare forskning av Plantin (2003), Plantin, Månsson och Kearney (2000) samt Brembeck (2003) pekar på att detta är under förändring och att män och kvinnor i större utsträckning delar på arbetet i hemmet och omsorgen om barnen. Elvin-Nowak (2001) har å andra sidan i sin studie funnit att mödrar är stressade, splittrade, ansvarstagande och fyllda av skuldkänslor med anledning av överbelastning och otillräcklighetskänslor i föräldraskapet.

Hur är det, är ansvaret för hem och barn delat? Vad förväntas av en mamma respektive pappa?, Hur påverkar dessa normer och förväntningar föräldrars möte med en myndighet så som socialtjänst?

Petersson (2006) har i sin studie av barnavårdsutredningar vid placering av barn kommit fram till att mödrar och fäder bedöms olika, detta även med stöd av internationell forskning. Mödrarna granskades ingående och bedömdes enligt Petersson gällande sin omsorgsförmåga och brist på sådan, fäderna utreddes inte lika ingående som mödrarna och de kommenterades i liten utsträckning vad gäller omsorg om barnen. Hirdman (2001) anser att kvinnors underordning är ett generellt problem …det kommer vi inte ifrån, trots väsentliga

finjusteringar, trots variationer på temat. Det är ett så envist och konsistent mönster att de flesta inte ser det – eller bryr sig (2001:5). Hirdman påtalar att det inte är fruktbart att tänka

på manligt – kvinnligt som olikheter. Hon menar att begreppet genus är användbart då det syftar på hur kvinnor och män utifrån sina biologiska skapelser formas i interaktionen med den sociala omgivningen. Enligt Hirdman kan användandet av begreppet genus visa på omfattningen av oliktänkande då även tankar om kvinnligt/manligt innefattas samt hur alla andra delar i samhället, objekt och subjekt, är medaktörer då kvinnligt/manligt konstrueras och även relationerna dem emellan.

Socialstyrelsen (2004) påtalar att jämställdhet ur ett brukarperspektiv inte varit tillräckligt framträdande inom socialtjänsten. Socialstyrelsen lyfter fram att osynliggörandet av könsperspektivet delvis kan ha sin grund i socialtjänstlagens betoning av individens behov. Jämställdhet finns inte heller med som begrepp i lagar som är styrande för socialtjänstens verksamheter enligt Socialstyrelsen. I rapporten påtalar Socialstyrelsen att ett första steg kan vara att lyfta upp kunskap och skapa en medvetenhet om förhållningssätt och värderingar gällande kön. De värderingar som finns gällande flickor och pojkar, kvinnor och män behöver lyftas fram och diskuteras. Socialstyrelsen menar också att socialtjänsten bland annat behöver förbättra arbetssätt och metoder för att uppmärksamma och stötta både kvinnor och män i deras föräldraskap. För att göra detta är det av stor vikt att beakta maktaspekter. Järvinen (2002) talar om maktförhållandet i relationen mellan socialarbetare och klient. Hon använder begreppet doxa för att beteckna de uppfattningar en viss grupp/yrkeskår har gällande regler, rutiner, rätt och fel. Dessa föreställningar är så naturliga för gruppen att de inte längre noterar att de skapats av dem själva. Järvinen poängterar att det inte finns en generell doxa för socialarbetare utan att den är specifik för ett fält. Den makt som fältet inrymmer är enligt Järvinen inte individuell eller knuten till professionen utan den är fäst vid fältet/organisationen. Makten gestaltar sig bland annat i hur problem definieras, hur de förklaras, vad som anses vara möjligt att förändra/avhjälpa och hur interaktionen ser ut mellan den professionelle och klienten.

I socialtjänstlagen 2001:453 anges att socialnämnden har ett särskilt ansvar för barn som far illa eller riskerar att fara illa. Nämnden skall också ansvara för bistånd i form av råd och stöd. För föräldrar kan detta innebära att man av egen kraft söker stöd hos socialtjänsten då man har svårigheter i relationer inom familjen, men även att samhället ifrågasätter föräldrarnas förmåga. I båda fallen erbjuds behandlingsinsatser inom socialtjänsten till föräldrarna. Både till dem som har en upplevelse att inte räcka till i sitt föräldraskap och till dem som har en föräldraförmåga som ifrågasatts i en utredning gjord av socialtjänsten. För denna studie är fältet socialtjänsten och den gren där mammor, pappor, barn och familjer ska få stöd och hjälp att förändra de delar som av de själva eller samhället definieras som problem.

1.2 Syfte

Syftet med studien är att ur ett genusperspektiv undersöka professionella behandlares upplevelser gällande föräldraskapet i behandling inom socialtjänsten. Ett del syfte är också att undersöka behandlarnas tankar om maktaspekter i behandlingssituationen med föräldrar.

1.3 Frågeställningar

¾ Vilka värderingar och tankar finns gällande föräldraskapet? ¾ Har genus någon betydelse i behandling inom socialtjänsten?

¾ Vilka konsekvenser kan diskurserna om föräldraskap och genus få i behandlingen? ¾ Hur ser behandlarna på sin makt som professionell?

1.4 Avgränsning och disposition

I denna uppsats utesluts de viktiga perspektiven klass och etnicitet med hänsyn till den ram och omfattning som föreligger. Det är viktigt att vara medveten om att dessa perspektiv kan utgöra en större eller lika betydelsefull likhetsfaktor som genus (Risman 2004, Thomsson 2003). Uppsatsen isolerar också en del i socialtjänstens arbete, behandling, vilken ofta är beroende av att en utredning gjorts där utredaren kommit fram till förändringsbehov. Dessa förändringsbehov styr då delvis de mål som sätts upp för behandlingen. Att inte ha med denna utredande del i uppsatsen är en begränsning då det kunnat ge en mer hel bild, men också en nödvändig avgränsning. Uppsatsen har ett genusperspektiv och med detta avses att studera den socialt konstruerade tolkningen av vårt biologiska kön och hur detta kan påverka kvinnors och mäns möjligheter utifrån det sociala och kulturella sammanhang de lever i (Thurén 2003, Mattsson 2002). Att studera genus innebär att synliggöra hur människor gör kön enligt Elvin-Nowak och Thomsson (2003). Uppsatsens problemställning och syfte har redogjorts för i det inledande avsnittet. Den följande dispositionen innebär en redogörelse för tidigare forskning i kapitel två, följt av den teoretiska tolkningsramen i det tredje kapitlet. Metoden för uppsatsen, hur den genomförts och analyserats, dess giltighet samt forskningsetiska överväganden presenteras i kapitel fyra. Det femte avsnittet är en resultatpresentation och analys av det empiriska materialet och uppsatsen avslutas med en diskussion av de slutsatser som kan dras utifrån studien, en diskussion av metodvalet samt förslag på vidare forskning i kapitel sex.

2. KUNSKAPSLÄGE

I detta avsnitt kommer tidigare forskning med anknytning till studien att presenteras. I denna inkluderas forskning om bedömningar av föräldraförmåga i utredningar hos socialtjänsten, moderskap, faderskap och barnperspektiv.

2.1 Bedömningar av föräldraförmåga i utredningar

Petersson (2006) menar med stöd av svensk och internationell forskning att en moder och en fader bedöms olika i utredningar hos de sociala myndigheterna. Överlag finns en bild av modern där hon är starkt sammankopplad med omsorgen av barnen. Denna bild har också Hilte (2000) och Kolfjord (1997) påvisat i sina studier. I utredningar gör detta enligt Petersson (2006) att moderns förmågor analyseras ingående och det är hennes bristande omsorg som står i fokus i utredningarna. En annan del i detta är att det ofta är modern som har den vardagliga omsorgen om barnen då föräldrarna är separerade, även om de har gemensam vårdnad. I utredningar fokuseras sällan fädernas omsorgsbrist. Kolfjord (1997) menar utifrån sin studie att fadern inte har förväntningar på sig gällande omsorgen om barnen. Hilte (2000) har funnit liknande tankesätt i sin forskning. Fäderna ses enligt forskningen som ersättare eller medhjälpare till modern då omsorgen brister, deras föräldraskap har reducerats till avbytare (Petersson 2006, Kolfjord 1997). Hilte (2000) menar att ungdomars kontakt med sina fäder ofta försummas och nonchaleras. I Peterssons (2006) studie undersöks vad som skrivs i 25 barnavårdsutredningar om mödrar och fäder vid placeringar av barn. De texter som finns är avsedda att motivera beslut för en viss insats i familjen. Petersson menar dock att det sätt som föräldraskapet framställs inför beslut säger något om de föreställningar som finns gällande föräldraskap och förmåga dels inom socialtjänsten men även hos de övriga beslutsfattarna, socialnämnd och länsrätt. Nämnden består av lekmän vilket kan säga något om vilka antaganden man gör inom socialtjänsten om hur föräldraskapet uppfattas och bedöms av samhället generellt.

Petersson (2006) har funnit att mödrarna beskrivs vad gäller egen barndom/relationer till föräldrar, arbete/utbildning, ekonomi, tidigare kontakter med socialtjänsten och hur hennes omsorg om barnen är. Petersson menar att hon i sin studie inte funnit några direkt moraliska eller nedsättande omdömen om mödrarna, detta till skillnad från annan forskning (Swift 1995 och Parton et al., 1997 ref i Petersson 2006). Petersson menar att detta beror på att socialarbetarkåren professionaliserats, men hon pekar på att de moraliska omdömena existerar i ny förklädnad. Detta i form av bedömningar som grundas på samhälleliga normer för hur en

moder respektive fadern skall vara. Enligt Petersson (2006) kommenterades fäderna i utredningarna huvudsakligen gällande arbete, beteende (kriminalitet och aggressivitet), missbruk, sjukdom, hemort och hur de ställer sig till placeringen. Petersson menar att fäderna inte förefaller höra till familjen som presenteras i utredningen. Ingen av de studerade utredningarna kommer fram till att fadern är i behov av stöd. Petersson påtalar att den bristande dokumentationen om fädernas omsorg delvis kan ha att göra med att barnen ofta bor med modern, men även i de fall då barnen bott med båda föräldrarna utesluts fadern. I dessa fall beskrivs föräldrarna som en enhet.

Med hänvisning till Hilte (2000) menar Petersson (2006) att utredningarna syftar till och pekar på den otillräckliga modern och den frånvarande fadern. Hon menar att detta visar sig i att moderns deltagande i barnens liv är given och att faderns duglighet gällande omsorgen inte behöver undersökas. En annan del som Petersson (2006) pekar på är hur mödrar och fäder själva hanterar utredningssituationen. Hon menar att fäderna bryr sig men inte tar på sig ansvaret för att ensam ta hand om barnen. De kan då ses som bra föräldrar även om de inte tar fullständigt föräldraansvar, man skriver inte att fäderna överger barnen så som förekommit om mödrar.

Urek (2005) har i sin slovenska fallstudie studerat hur socialarbetare konstruerar klienten och dennes karaktäristiska drag i skrift och i uttalanden. Urek har en narrativ ansats och hon visar på hur socialarbetarna konstruerar klienten genom att ta fasta på vissa delar och etikettera dem på ett visst sätt. Urek visar på riskerna i det sociala arbetet då en version blir den rätta. I fallstudien etiketterades modern som icke samarbetsvillig, trots att hon i utredningens inledande fas varit mycket samarbetsvillig. Hon blev således stämplad som ovillig klient då socialarbetarna var inriktade på att tydliggöra moderns skuld i situationen. Urek pekar på att det är av stor vikt att det finns en medvetenhet om att dessa etiketter har stor påverkan på moderns självuppfattning och att de även inrymmer stor makt gällande klientens liv.

2.2 Moderskap – Inte bara mamma

Brembeck (2003) och Franséhn (2003) menar att normen om den goda modern varit den ledande diskursen i Sverige. Författarna hänvisar till studier som visar på att kvinnan under lång tid setts som en naturlig omsorgsgivare för barnen, en person som offrar sig för andra och har modersrollen som den fundamentala delen av identiteten. Rich och Pope et al. (1990, ref i Brembeck 2003) visar på att normen om moderskapet är svår att hålla ifrån sig då den är

en social konstruktion som påverkar upplevelsen av att vara moder. Brembeck (2003) menar också att bilden av den goda modern som lycklig, harmonisk och uppoffrande bibehålls genom media i tidningar, reklam och film.

Mot dessa bilder har, enligt Brembeck (2003) och Franséhn (2003), feministerna verkat. De har uppfattat myten som ett argument för att kvinnorna ska stanna kvar i hemmet och har därför mobiliserat för att spräcka denna. I Brembecks (1998) studie om unga mödrar, var kvinnorna av uppfattningen att barnet var det bästa med att vara moder, utövandet av moderskapet var det värsta. De kulturella värderingar som finns i kombination med kvinnans subjektiva uppfattning utifrån egna erfarenheter gör att mödrar har svårt att skapa en ny bild av moderskapet. Brembeck (2003) menar att tidigare generationers flickor fostrats till att bli moder och maka, idag fostras flickor till att bli individer. Brembeck (1998) menar att det moderna moderskapet handlar om en balans mellan att behålla den egna identiteten och de övriga roller man har skilt från moderskapet. En viktig del i moderns liv är också enligt Elvin-Nowak (2001) att balansera krav från yrkesliv med moderskapet. Enligt Elvin-Elvin-Nowak (2001) så handlar kvinnans liv till stor del om ansvar, något kvinnorna i både Brembecks (1998) och Elvin-Nowaks (2001) studie framhåller att de delar med fadern och de anger också att de förväntar sig att fadern skall vara lika som dem vad gäller närhet, tillgänglighet och engagemang för barnen. De anser att de som moder inte har någon exklusivitet i förhållande till barnet. De unga mödrarna anser enligt Brembeck (1998) att barnet kan tas om hand av andra personer så länge det är personer som vill barnet väl.

Elvin-Nowak (2001) menar att förklaringarna till ett beteende som exempelvis att kvinnan har större ansvar för barn och hem grundar sig på att individen ”gör fria val”, valen rättfärdigas med motiveringar som att det passar bättre för familjen som helhet eller för att mannen kanske har ett nytt arbete förestående. I Elvin-Nowaks studie var skuld i form av en

vardagsskuld något som var ständigt närvarande i mödrarnas liv. Skulden har enligt

Elvin-Nowak samröre med mödrarnas bilder av barnet, inte det verkliga barnet, och baseras på att mödrarna attribuerar sitt eget beteende till antaganden om barnets mående. Ansvarskänslan är enligt samma studie ett underlag för skuld, detta då denna känsla ofta är större än möjligheten att kontrollera de förhållanden som råder. En annan del som inverkar på detta är hur normen om manlighet och faderskap står i förhållande till ansvaret för barnen. Elvin-Nowak (2001) menar att ansvaret inte är inbyggt i detta vilket gör att fäderna kan välja sitt engagemang i större utsträckning jämfört med kvinnor. Detta beroende på att en kvinna och en man bedöms olika av omgivningen när det gäller deras ansvarstagande för barnen. Det är enligt författaren mer legitimt att en fader inte tar ansvar för alla delar gällande barnen, vilket inte gäller för en

moder. Elvin-Nowak menar också att kvinnorna uppfattar detta som en jämn fördelning och att deras uppfattning av att ha ett jämställt förhållande har tendenser av att vara en drömbild av hur det egentligen är. Det som är, är hur det verkligen förhåller sig, vilket Elvin-Nowak betecknar som huvudspåret, egentligen är undantaget. Hon pekar vidare på att det kan vara svårt att se när det man egentligen avser att leva efter blir ett undantag då man har uppfattningen att detta är huvudspåret, alltså så som man lever. Beskrivningarna visar att det är mödrarnas aktiviteter som är grunden och att fadern ”hjälper till” och kompletterar det kvinnan inte hinner eller kan, utgångspunkten är då trots allt att det är kvinnans ansvarsområden även om man har för avsikt att dela ansvaret (Elvin-Nowak 2001).

Franséhn (2003) gör en ansats att beskriva olika diskurser gällande moderskapet. Diskursen är enligt Franséhn ett sätt att tänka och tolka omvärlden och som ger handlingar och erfarenheter mening. Hon menar att diskurser om moderskapet kan vara mer eller mindre dominerande men också motstridiga eller kompletterande. Franséhn lyfter fram följande diskurser om moderskapet.

Moderscentrering: Denna diskurs baseras på psykoanalytisk teori med teoretiker som

Freud och Klein i täten och fokuserar på relationen mellan moder och barn. En annan viktig person i denna diskurs är Winnicot som även han marginaliserade faderns roll i relation till barnets psykiska utveckling. Han har också myntat begreppet good-enough mothering med vilket han avsåg att modern hade en kunskap om hur hon skulle möta barnets behov. En fjärde viktig teoretiker som Franséhn tar upp är Bolwby som med sina idéer om modersdeprivation och anknytning varit betydelsefull i den moderscentrerade diskursen även om han också öppnade för möjligheten till att andra personer än modern kunde vara den för barnet betydelsefulla anknytningspersonen. Franséhn menar att de idéer som finns i denna diskurs har införlivats i människors vardag genom kontakter med barnhälsovården, litteratur, tv och tidningar utan att man egentligen är medveten om varifrån tankarna kommer.

Ett decentrerat moderskap: I kampen mot synen på modern som central person

uppkommer denna diskurs utifrån feministiska perspektiv där man vill tvätta bort myten om den goda modern enligt Franséhn. Jämställdhetstanken är stark och kvinnans underordning i förhållande till mannen menar Franséhn är ett viktigt argument i diskussionen. I denna diskurs betonas interaktionen med barnet och det är inte avgörande vem som interagerar med barnet utan hur det görs enligt Franséhn. Det viktiga är att omsorgspersonen svarar på barnets signaler. Franséhn framhåller att det decentrerade moderskapet innebär en utvidgad modersfunktion där barnets omgivning och relationer till andra personer ses som viktiga.

Det reflexiva moderskapet: Franséhn menar att denna diskurs står för ett nytänkande vad

gäller moderns funktioner, föräldrafunktioner är ett viktigt begrepp som belyser att omsorgen om barnet kan utövas av andra än modern och fadern. Moderskap, faderskap och föräldraskap ses i denna diskurs som sociala konstruktioner, som en frukt av det sociala och kulturella sammanhang individerna befinner sig i. Franséhn framhåller att det senmoderna samhället präglas av individualisering, flexibilitet och pluralism. Familj och barn är en del av individens livsprojekt. Franséhn refererar till Ulla Holms begrepp modrande vilket innefattar och syftar på det som en kvinna gör i omsorgen om barnen. Begreppet syftar till att friställa funktionerna och utförandet från kön. Modern är fortfarande i centrum, men moderskapet är under en process för att definieras om, diskursen om föräldraskapet innefattar nu även fadern som omsorgsgivare och ansvarstagande i föräldrarollen.

2.3 Faderskap – ett mångfasetterat faderskap

Plantin (2003) menar att staten varit drivande i frågan om det moderna jämställda föräldraskapet. Enligt Plantin m fl. (2000:40) har den svenska diskursen om det nya och aktiva

faderskapet blivit hegemonisk, eftersom det egentligen inte längre är accepterat att uttrycka några alternativa ståndpunkter, åtminstone inte i det offentliga samtalet. Detta menar också

Johansson och Klinth (2007), Mellström (2006) och Johansson (2003) utifrån sin forskning. Det moderna faderskapet skall utformas enligt normen om ”vardagspappan”. Detta har sitt ursprung i politiska beslut gällande exempelvis föräldraledighet (Johansson och Klinth, 2007, Mellström 2006, Plantin 2003). Plantin (2003) framhåller att idealbilden idag inte är att ha en familj utan att vara en. Johansson och Klinth (2007) påtalar att sedan 60-talet, då kampanjer, reformer och jämställdhetspolitik var på uppgång, så har det funnits en diskrepans mellan den officiella bilden av ett jämställt samhälle och de värderingar och åsikter som i vardagsrelationer påverkar familjen. Under det tidiga 1900-talet handlade faderns roll enligt Plantin (2003) om att fostra barnen till lydiga, dugliga arbetare. Den senare rollen bestod enligt Plantin av att försörja familjen, vilket på 50-talet bidrog till en tydlig delning mellan könen vad gäller arbetslivet och familjen. Fadern var endast tillgänglig för familjen på söndagarna och den vardagliga kontakten genom arbetet på gården blev ersatt med

söndagspappan. Plantin menar att detta ideal på 70-talet ersattes av fritidspappan med

anledning av att man ansåg att barnen och särskilt pojkarna var i behov av en manlig förebild. En norm skapades om att männen förväntades spendera sin lediga tid med familj och barn, normen blev också befäst bland de svenska männen enligt Plantin. Målen inom

jämställdhetspolitiken och kvinnorörelserna ville dock mer än så, då detta inte ändrade det ojämställda förhållandet mellan kvinnor och män. Familjepolitiken gjorde sitt intåg och föräldraförsäkringen skapade en grund för ett delat föräldraskap. Dagens ideal om den jämställde vardagspappan har enligt Plantin varit den rådande officiella diskursen sedan 80-talet. Staten har sedan ökat stödet allt mer i strävan mot det jämställda idealet genom bland annat utökad föräldraförsäkring, jämställdhetslag och kommunal barnomsorg.

Enligt Plantin (2003) har män fortfarande en tydlig försörjarroll i familjen. Det nya och moderna är att detta inte är det som är viktigast för männen, närheten till barn och partner har enligt Plantin en likvärdig betydelse. Männens tidigare erfarenheter, individuella mål, relationen till partnern och familjens ekonomiska situation är enligt studien viktiga delar i konstruerandet av faderskapet. Johansson och Klinth (2007), Mellström (2006) och Plantin (2003) menar dock att det jämställda föräldraskapet i praktiken inte är infört då det största ansvaret för hem och barn trots allt förefaller ligga på modern, även då föräldrarna lever tillsammans. Enligt studierna av Johansson och Klinth (2007) och Mellström (2006) ser fäderna det jämställda föräldraskapet som norm teoretiskt, deras förhållningssätt påverkas av samhälleliga krafter och det vardagliga livet präglas inte alltid av ett jämställt förhållande. Mellström (2006) menar att männens hinder ligger i marknadens maskulinitet, vilken utgör en påverkan på männen där arbetet prioriteras. Bekkengen (1999) menar att maktstrukturerna i samhället gällande männens position i förhållande till kvinnan ger männen en större frihet att välja omfånget och engagemanget gällande barnen och hemmet. Hon har i sina studier funnit att männens föräldraledighet sker utifrån deras behov och önskemål. Bekkengen menar att jämställdhet automatiskt inte uppnås genom att fäderna är föräldralediga. Hon menar att jämställdhet handlar om relationen mellan man och kvinna och inte mellan man och barn. Plantin (2003) hävdar dock motsatsen med hänvisning till sin egen och andras studier (Coltrane, 1996, Haas och Hwang, 2000 ref i Plantin 2003). Plantin fann i sin studie att männens förhållningssätt är reflexivt där omsorgen om barnen, utförandet av hushållsarbetet och synen på kön formas i ett samspel vilket innebär att männen ser på sig själva på ett nytt sätt. Olikheterna handlar utifrån Plantins studie inte om män utför saker utan hur. Bekkengen (1999) menar dock att kvinnor ses som föräldrar och män som pappor. Med detta menar hon att mödrarna inte har möjligheten att välja omfattningen av sitt engagemang medan männen tar hand om barnen då det är lämpligt med hänsyn till mannens övriga liv.

Thomas Johansson (2003: 25-39) presenterar tre diskurser gällande faderskap som han menar finns i facklitteratur men även på ett offentligt plan i samhället samt i diskussioner bland professionella.

Det faderlösa samhället: Denna diskurs lägger tyngden på faderns roll som vägledare och

modell för barnet. Man påpekar risker med att växa upp utan fader och betonar att faderns frånvaro kan orsaka asocialt och/eller destruktivt beteende, kriminalitet, etc. Fadern står enligt denna diskurs också för regler, gränser och stabilitet.

Det nya faderskapet: Den här diskursen har sin grund i den samhälleliga strävan efter

jämställdhet som med stöd av forskning hänvisar till att mödrar inte är mer lämpade att ta hand om barnen, fadern kan likaså! Ett aktivt omsorgsgivande faderskap efterstävas.

Det utopiska perspektivet: Diskursen skapar en diskussion gällande könen som kategori,

är män och kvinnor olika, är vi betjänta av att se olikheterna? Man ser till att kön konstrueras i sociala och kulturella sammanhang. I föräldraskapet betonas förälderns funktion, en mamma kan göra samma saker som en pappa och tvärtom. Johansson (2003) framhåller att det kan finnas andra diskurser och kombinationer av olika diskurser i den sociala praktiken. En del som Johansson väljer bort är fäder som är våldsamma, vilket inte är ett ovanligt fenomen i det sociala arbetets vardag.

2.4 Barnets bästa

Andenæs (2005) poängterar i sin norska studie att det under 1900-talet varit en kamp för barnens rättigheter och barnens värde har därefter stigit. Hon menar att barnet sätts i centrum av familjen och politiska beslut och dokument grundar sig på detta synsätt. Som exempel pekar Andenæs på införande av vårdnadsbidrag i Norge där man använder sig av utvecklingspsykologiska argument för detta. I debatten argumenterade feminister att detta skulle vara en strävan bakåt vad gäller könsfördelningen i föräldraskapet. Hon menar vidare att feministernas argument var att få män skulle avstå arbetet för denna minimala inkomst. Den generella debatten handlade istället enligt Andenæs om ”barnens bästa” och könsperspektivet underordnades därmed barnperspektivet. Regnér (2006) har i sin kvalitativa undersökning med ensamstående mammor sett att beviljandet av kontaktfamiljsinsats ofta är kopplad till att pappan inte finns tillgänglig. Regnér menar att normen om det genensamma

föräldraskapet finns på samhällsnivå så väl som hos individer. Detta är representerat bland

annat i föräldraförsäkring och lagstiftning om familjerätt där föräldrarna förväntas fortsätta med det gemensamma jämställda föräldraskapet trots att paret har avslutat sin relation. Den gemensamma omsorgen om barnen uppmuntras och underbyggs av argument så som barnets

bästa. Regnér menar i sin artikel att diskurser om barnfokus och omsorgsgivande jämställda

ansvar för barnen utan också för pappans umgänge och ansvarstagande för barnen. Andenæs (2005) har i sin studie kommit fram till att föräldrar ofta ses som faktorer som bedöms utifrån förmågan att se barnens behov. Vidare pekar Andenæs i sin studie på att debatten om delad vårdnad medför risker då känslorna ofta är det som räknas i föräldraskapet. Hon menar att det praktiska arbetet i hemmet och den dagliga omsorgen om barnet tonas ner.

Regnér pekar på att det trots betoningen på likhet mellan föräldrarna i den offentliga diskussionen finns delar som tyder på att man ser mödrar och fäder som olika. Regnér lyfter bland annat fram hur begreppen umgängesvägran (förälder som inte vill ha umgänge) och

umgängessabotage (förälder som förhindrar umgänge) diskuterats i propositionen 1997/98:7

Vårdnad, Boende och Umgänge (ref i Regnér 2006). Enligt Regnér anser man i ovan nämnda proposition att en förälder som inte vill ha umgänge inte heller skall få några repressalier, detta gäller däremot för den förälder som försvårar umgänge. Regnér menar att detta är ett uttryck för hur man ser på plikterna i föräldraskapet då det oftast är fäder som finns i den första gruppen, medan mödrarna är mest representerade i den senare. Hon pekar också på bristen av barnperspektiv då det är föräldrarnas behov som styr rätten till umgänge och att det förutsätts att mödrarnas sabotage är värre än faderns vägran för barnet. Miller (2007) visar i sin brittiska studie om hur mödrar skapar sitt moderskap bland annat att mödrarna lär sig att hantera relationen till barnet över tid. Detta var inget som kom instinktivt och naturligt för mödrarna i studien och Miller visar genom studien att relationen till barnet är något som byggs upp över tid genom interaktion och övning.

2.5 Sammanfattning av kunskapsläget

Synen på föräldrars roll och funktion konstrueras i en reflexiv process mellan samhälle, organisation, utredare, behandlare och förälder/klient (Payne 2002). Tidigare forskning visar på att utredare bedömer föräldrars förmåga olika beroende på om de är mödrar eller fäder (Petersson 2006, Regnér 2006, Hilte, 2000, Kolfjord, 1997). Mödrar och fäders upplevelser och hantering av föräldraskapet och dess roller varierar mellan individer, men det förefaller vara så att mödrarna är de som fortfarande spelar huvudrollen i föräldraskapet (Brembeck 2003, Elvin-Nowak 2001, Bekkengen 1999). Fäderna uttalar en ambition att dela föräldraskapet utifrån jämställdhetsdiskursen som är rådande i det svenska samhället men gör det inte fullt ut (Johansson och Klinth 2007, Mellström 2006, Plantin 2000 och 2003). Vidare påverkar det starka barnperspektivet hur andra perspektiv så som genus beaktas (Regnér 2006, Andenæs 2005).

3. TOLKNINGSRAM

I detta avsnitt kommer studiens tolkningsram att presenteras. Teoretiska utgångspunkter om genus, socialkonstruktionism och makt finns i tolkningsramen. Detta då jag ser föräldraskapet som något som konstrueras socialt utifrån individuella, samhälleliga och kulturella normer och värderingar. I Inom socialtjänsten och i behandlingssituationen påverkas detta även av den ojämlika maktrelationen.

3.1 Socialkonstruktionism och genus

Det sociala arbetet är inget fast och förutbestämt som görs. Det är inte en organisation som kan eller ska lösa problem åt människor eller bota människor. Att se det sociala arbetet som en reflexiv process där omgivning och sammanhang tillsammans med socialarbetaren och klienten konstruerar det sociala arbetet är enligt Payne (2002) av stor vikt, då han menar att det är detta som sker. Payne betonar den reflexiva konstruktionen i arbetet och i de teorier som implementeras i arbetet. Detta menar han är en del i hur det sociala arbetet förändras med hänsyn till organisation, samhälle och interaktionen med klienter. Berger och Luckmann (ref i Payne 2002) menar att en social konstruktion (i varje fall delvis) är en överenskommen bild av

verkligheten som inom en grupp accepteras som ’verklighet’ (Payne 2002:51). Detta

perspektiv framhåller de sociala delarna av kunskap och beteende där kultur, historia, politik och ekonomi har ett inflytande. Synsättet innebär att det är möjligt att få en enighet genom att människor förstår och anpassar sin förståelse av världen utifrån den delade uppfattningen om verkligheten. Det som är frågan inom socialkonstruktionismen är vem som skapar enigheten och hur detta sker (Payne 2002: 60).

Risman (2004) ser genus som ett socialt konstruerat stratifierat system, vilket innebär att människan delas in i grupper beroende på olika egenskaper, i det här fallet kön. Hon framhåller att synen som baseras på skillnad vad gäller genus i den socialkonstruktionen rättfärdigar en indelning i olika grupper och att detta är grunden till ojämlikhet. Utgångspunkten i Rismans teori är att genus är en social struktur. Syftet med detta är att kunna analysera hur det kommer sig att kvinnor och män väljer att följa den för könet vanliga vägen och hur kvinnor och män gör detta. En strukturell teori menar att vägval görs utifrån att individer jämför sig och sina valmöjligheter med individer i liknande position som en själv. Risman anger att intresset styr valet, men möjligheten till olika val är styrd av sociala strukturer vilka påverkar en individs uppfattning av intressen. Giddens (ref i Risman 2004) framhåller att individer formas av den sociala strukturen samtidigt som individen också formar densamma, vilket Risman menar innebär en reflexivitet i skapandet av sociala strukturer. Hon anser att kulturella föreställningar är icke-reflexiva delar som påverkar vårt

interagerande i vardagslivet. Elvin-Nowak (2001) menar att kvinnors agerande bygger på hur vi i vår kultur överenskommit att en kvinna ska vara för att definieras som just kvinna. Hon påtalar att allt det som kvinnor gör så som att läsa vissa tidningar, använda kosmetika, hålla ordning i hemmet etc. inte är biologiskt förankrade egenskaper, det är ett resultat av den sociala konstruktionen av kvinnlighet. En viktig del är enligt Risman (2004) är att lyfta fram dessa kulturellt förankrade delar för att kunna se hur kön görs både medvetet och omedvetet. Den strukturella synen på genus möjliggör enligt Risman att undersöka hur individuella, interaktionella och institutionella delar i samhället påverkar vår konstruktion och syn på genus.

Hirdmans (2001) teori om genus bygger på samhällets uppfattning om kvinnans underordning i förhållande till mannen. Hirdman pekar på hur detta visat sig bland annat i litteratur och i vetenskapliga sammanhang. Enligt Hirdmans teori har mannen alltid varit A och kvinnas position har mätts i förhållande till detta A. Till en början var kvinna endast icke

A, alltså inte man och inte heller sedd som en individ. Senare blir kvinnan a, vilket betyder att

kvinnas ses som en ”mindre värd man” och något som härstammar från mannen. En annan del i utvecklingen av synen på kvinnan gör henne enligt Hirdman till B. Med detta menas att kvinnas ses som något helt annat än mannen, man betonar skillnader och att B kan vara något som A inte är och vice versa. Enligt Hirdman finns i samhället en syn där många B konstrueras, att kvinnor är något helt annat än män, men hon påpekar att det även finns många kvinnor som existerar som a. Detta menar Hirdman visar sig ibland annat i frågor inom arbetslivet vid exempelvis löneförhandlingar etc. då det inte är ovanligt att kvinnas prestationer sätts i relation till mannen, hon ses alltså som a. Det gör att kvinnor idag blir aB eller möjligtvis Ba enligt Hirdmans teori. Allt handlar om hur vi ser och konstruerar genus och relationerna dem emellan över tid i ett samhälle, att göra kön enligt Elvin-Nowak och Thomsson (2003). De åsyftar att det belyser människors agerande då vi hela tiden på något sätt förhåller oss till kvinnligt och manligt, detta synsätt bidrar till att synliggöra hur det görs. Skillnader skapas enligt Thomsson (2003) i olika syften, det handlar om att särskilja sig från något man inte vill likna och att ty sig till dem som är lika för att få bekräftelse i sin egen roll. Hon menar att skillnader mellan könen upprätthålls på detta sätt då människor genom kommentarer i vardagen, i mediala forum, litteratur etc. till stor del blir påverkade att tänka på kvinnor och män som olika. Hennes poäng är att resonemangen bakom dessa olikheter ofta saknar logik, det är kulturellt förankrade normer och värderingar om olikheter som finns inom många andra fält, vi lär oss tidigt att tänka i olikheter och att klassificera det mesta vi möter omkring oss. En naturlig följd blir att också se kvinnor och män som olika. Vi oreflekterat

skiljer på kvinnor och män och när synen på olikheten fått fäste får dessa en stor betydelse enligt Thomsson. Risman (2004) och Thomsson (2003) framhåller att perspektiv så som klass och etnicitet blir viktiga i sammanhanget vad gäller likheter och pekar på att klass många gånger utgör en större likhetsfaktor än kön. Risman menar att orättvisor och ojämlikhet måste studeras med hänsyn till dessa perspektiv, men genus är enligt Risman också en viktig faktor. Dessa perspektiv kan inte heller förstås utan ett historiskt och kontextuellt perspektiv. Thomssons (2003) poäng är att den tillhörighet människor har är skapad av samhälleliga värderingar utifrån vissa kriterier och indelningen i kategorier gäller för fler kategorier än kön. Hon påpekar att skillnader skapas utifrån människors olika möjligheter. I föräldraskapet grundar sig dessa möjligheter i hur man i ett samhälle ser på kvinnors och mäns roller och möjligheter att vara förälder, vilket presenterats i den tidigare forskningen på området i kapitel 2.

Enligt Magnusson (2002) är det upprepandet av beteendena som gör att de för individen framstår som naturliga, individen ser i regel inte sitt beteende som en följd av den sociala interaktionen utan som något medfött och naturligt. Detta trots att beteenden inte är medfödda utan enligt Magnusson konstruerade utifrån förväntningar, värderingar och andra samhälleliga och kulturella normer. Även om det utifrån detta synsätt är fullt möjligt att förändra ett ”typiskt” kvinnligt eller manligt beteende handlar svårigheterna enligt Magnusson om i vilken utsträckning de könstypiska beteendena blir förstärkta och i vilken utsträckning individen får stöd från omgivningen till att göra förändringen.

3.2 Makt – doxa

I tolkningsramen inkluderas maktaspekter då makten är särskilt påtagligt i det sociala arbetet inom socialtjänsten. Järvinen (2002) beskriver relationen mellan socialarbetare och klient som en mycket ojämlik relation. Hon menar vidare att socialarbetare överlag inte ser sig som personer med makt, de är mer inriktade på att arbeta för klientens bästa, Järvinen betecknar detta som hjälpens universum. Makten som finns i relationen menar Järvinen handlar om en delvis organisatoriskt förankrad makt där socialarbetaren styr över vilken hjälp människor får. För att fokusera på den osynliga delen av makt använder Järvinen begrepp hämtade från Bourdieu – doxa och symbolisk makt – och Foucault – pastoralmakt. Järvinen menar att ett fälts doxa innefattar det värderingssystem som finns inom en profession och det som är av särskild vikt är de regler, rutiner och föreställningar som anses vara så givna att de inte ventileras i en arbetsgrupp eller organisation, vilket kan kallas en tyst tradition. En doxa

uppkommer enligt Järvinen då synen på de socialt konstruerade kategorierna av problem, klienter, arbetsmodeller etc. upprepas och sedermera blir fixerade, doxa hör enligt Järvinen alltid samman med makt. Inom ett fält införlivas fältets doxa i nya medlemmar och det finns en viss tröghet som enligt Järvinen inte beror på en direkt ovilja till förändring utan snarare handlar om att avgränsa sig gentemot angränsande fält i syfte att säkra sitt existensberättigande.

Det andra begreppet Järvinen (2002) använder är pastoralmakt och är hämtat från Foucault och har sitt ursprung i den äldre kristna tradition där kyrkan hade ett stort inflytande över befolkningen. Makten innefattade en kontrollerande såväl som en hjälpande dimension. Basen i pastoralmakten är enligt Järvinen en ingående utredning av personen där man fokuserar på svårigheter, brister och problem. En viktig del i pastoralmakten är journalförning och annan dokumentation om klienten som visar på och ”bevisar” den sociala avvikelsen och behovet av stöd och hjälp. Järvinen menar att systemet skapar klienten, att det aktuella fältet formar och bedömer vilka problem som finns och vilken hjälp man kan få. Detta innebär också att vissa typer av klienter utesluts genom kategorisering och uppdelning vilket enligt Järvinen innebär att utöva pastoralmakt. En annan aspekt benämner Järvinen hjälpens tyranni, vilket syftar på klientens underordning och möjlighet att välja. Hon menar att klienten oftast inte har några valmöjligheter utan det är bara anpassning som gäller.

Gåvoaspekten är ytterligare en del av makten i det sociala arbetet, mest påtagligt kanske gällande försörjningsstöd, men Järvinen (2002) påtalar att det även finns inom behandlingsarbete/förändringsarbete. Där arbetar socialarbetaren ofta med den självklara inställningen att arbetet är till för klientens bästa och har förväntningen att klienten skall ta tillvara på möjligheten att få hjälp. Klienten har där inte någon möjlighet att återgälda denna ”gåva” och villkoret för gåvan kallas ofta inom behandlingsarbetet för motivation.

Järvinen belyser den ojämlika relationen utifrån gåvodimensionen och refererar till Bourdieu genom citatet Att ge är också att dominera. En gåva som inte besvaras med en

motgåva skapar… band som begränsar mottagarens frihet och tvingar honom att intaga en försiktig, samarbetsvillig, underkuvad attityd. (Järvinen 2002: 272).

Med stöd av ovan presenterade tolkningsram kommer resultaten att analyseras utifrån syftet med denna studie som är att ur ett genusperspektiv undersöka professionella familjebehandlares upplevelser av behandlingssituationen med beaktande av maktaspekter.

4. METOD

I detta avsnitt kommer metoden för studien att redogöras. Valet av metod motiveras liksom en redovisning av tillvägagångssätt. Bearbetning och analys klargörs samt diskuteras utifrån validitet, reliabilitet och generaliserbarhet. Kapitlet avslutas med etiska aspekter och överväganden.

4.1 Metodval

Valet av metod skall baseras på en studies syfte. Kvale (1997) påpekar att vad och varför i undersökningen skall klargöras innan hur väljs. Syftet med studien är att ur ett genusperspektiv undersöka de professionella behandlarnas upplevelser gällande föräldraskapet i behandling inom socialtjänsten och vilka diskurser som finns gällande föräldraskapet. Ett del syfte är också att undersöka behandlarnas tankar om maktaspekter i behandlingssituationen med föräldrar. För att få reda på de tankar, känslor och värderingar som finns är en kvalitativ metod relevant. I inledningsskedet av uppsatsarbetet stod valet mellan fokusgrupper och individuella intervjuer. På grund av praktiska skäl var fokusgrupper ej genomförbart. Detta gjorde att individuella intervjuer var den metod som inom ramen för uppsatsen kunde svara upp mot mitt syfte då det enligt Kvale (1997) är en lämplig metod då det gäller att belysa upplevelser, värderingar etc.

4.2 Urval och materialinsamling

Urvalsmetoden för undersökningen har valts utifrån Maxwells (1996) tanke om ett meningsfullt urval – purposeful sampling, att välja personer som har relevant kunskap utifrån frågeställningarna. Undersökningspopulationen är familjebehandlare inom socialtjänsten i en medelstor svensk kommun. Rekryteringen av deltagare har skett via e-post. Jag har genom mitt arbete inom samma kommun tillgång till listor över vilka som arbetar på de olika behandlingsgrupperna, vilket innebär att rekryteringsmetoden var i form av vad Wibeck (2000) kallar existerande listor. Då det stod klart att fokusgrupper inte var genomförbart kontaktade jag de som anmält sitt intresse att medverka i studien, 15 personer, med en förfrågan om att delta i en intervju. Av dessa svarade sju personer att de ville delta, fyra kvinnor och tre män. Det totala antalet intervjuer som genomförts i studien är fem, två kvinnor och tre män, detta då två av intervjupersonerna som ville delta hade svårt att avsätta tid till intervjun inom en rimlig tidsram.

4.2.1 Genomförande

Innan intervjuandet tog sin början sökte jag forskning för att bli insatt i området, Kvale (1997) menar att detta är ett villkor för att kunna genomföra intervjuer av god kvalitet. Intervjuerna har genomförts utifrån Hydéns (2000) tanke om forskaren som lyssnare, vilket innebär att jag eftersträvat att min roll under intervjuerna haft karaktären av ett nyfiket lyssnande, där respondenten uppmanas berätta utifrån öppna frågor som följts upp med följdfrågor, intentionen var att ge respondenten utrymme för sin berättelse. Tystnad tilläts för att ge respondenten tid att tänka efter, Kvale (1997) betonar också detta sätt som en strategi för att driva intervjun vidare. En annan del som jag haft i åtanke är att tiden för intervjuerna begränsats till 45-60 minuter, detta då det enligt Hydén (2000) kan vara svårt att hålla fokus under längre perioder än så. Det viktigaste är dock enligt henne att innan intervjun bestämma ramen, längden på intervjun och informera respondenten om denna.

Intervjupersonerna informerades dels i förfrågan, men också innan intervjun om anonymitet, frivillighet, användningen av bandspelare, att materialet endast kommer att användas i denna uppsats samt kort om syftet för studien. Detta för att ge dem en orientering innan intervjuns början, vilket enligt Kvale (1997) skapar trygghet i situationen, liksom valet av en bekant plats för intervjun, intervjupersonernas arbetsplats. Efter intervjun fick respondenten möjlighet att ställa frågor och de tillfrågades om de ville ta del av den transkriberade intervjun. Alla fem intervjupersonerna ville ta del av transkriptionen, denna skickades via e-post, ingen av intervjupersonerna hade någon ändring eller kommentar förutom att de fått upp ögonen för vissa upprepningar av ord i deras talade språk.

Intervjun genomfördes med stöd av en övergripande intervjuguide (bilaga 1). Denna utformades med stöd av forskningsfrågorna där dessa sedan formulerades till intervjufrågor (Kvale 1997: 122-123). För att säkerställa att jag förstått rätt och för att föra intervjun vidare använde jag mig av det som Kvale benämner tolkande frågor. Dessa syftar till att klargöra den betydelse intervjupersonen lägger i ett begrepp eller situation och bidrar till en bättre kvalitet på intervjun. Larsson (2005) menar att det är avgörande för intervjuns kvalitet att meningen i uttalandena klargörs.

Intervjuerna spelades in på band och transkriberades sedan ordagrant. I utskriften markerades pauser, intervjuarens bekräftelser och skratt. Då alla intervjuerna och transkriptionerna utförts av samma person kan detta bidra till en högre och likvärdig kvalitet på utskrifterna enligt Kvale (1997), vilket är ett villkor för deras användning i analysen. Efter intervjuerna skrevs också tankar om intervjun ned, detta som stöd i transkription och analysen av det utskrivna materialet. Kvale påpekar att den utskrivna texten är en avskalad del av det

samspel som funnits i intervjun. I tolkningen och analysen är det således en fördel att hela datainsamlingsprocessen är gjord av en och samma person, då intryck och betoningar finns levande i forskaren, Kvale menar att en intervju inte är en utskrift, utan ett levande material (1997: 164). Riskerna med att ensam samla in, tolka och analysera allt material är enligt Kvale att forskarens förförståelse kan bli dominerande och att resultaten övertolkas utifrån dessa.

4.3 Analys och bearbetning

Analysen utgår från de frågeställningar som finns i studien och kopplas till syftet, detta för att fokusera analysen enligt Larsson (2005:107). De teman som presenteras i analysen har således sitt ursprung i studiens frågeställningar och analysen har skett tematiskt då alla intervjuer har analyserats utifrån ett sammanhang gällande varje tema. Intervjupersonernas perspektiv på temana är framträdande då det enligt Larsson är av stor vikt i kvalitativ forskning. Meningskoncentrering används för att uttalandena skall få en mer koncentrerad form utifrån dess betydelse (Kvale 1997, Larsson 2005). En abduktiv ansats har använts i studien då naturliga data fått styra de teman som framkommit inom ramen för frågeställningarna, dessa har sedan relaterats till de teoretiska perspektiv som finns i studien. Frågeställningarna har å sin sida konstruerats utifrån min förförståelse gällande teori och erfarenheter, detta gör att den kvalitativa empirin är avhängig teori, vilket gäller generellt för kvalitativ forskning enligt Larsson (2005). Resultaten kommer att presenteras i form av meningskoncentrering (Kvale 1997), detta för att enbart citat gör redovisningen svårläslig och lång. Citat används för att belysa särskilda uttalanden och för att exemplifiera uttalanden inom ett visst tema.

4.3.1 Diskursanalys

I tolkningen av det empiriska materialet har jag valt att använda diskursanalys. Detta är enligt Billig (1997) inte bara en metod för analysen utan ett teoretiskt angreppssätt. Ett sätt att se på diskursanalysen är enligt Billig att använda den för att möjliggöra en förståelse för människors sätt att tala om olika fenomen. Han menar att diskursanalysens uppgift är att visa på komplexiteten i åsikter och värderingar då dessa ses som en social aktivitet. Motiveringen till valet av analysmetod är att det gynnar syftet att kunna se hur intervjupersonerna talar om föräldraskapet och olika aspekter av detta i behandlingssituationen (Johansson 2003). Detta då en diskurs definieras av Winther Jørgensen/Philips i Bäck-Wiklund m.fl som … en diskurs är

ett bestämt sätt att förstå världen, eller ett utsnitt av den. Genom diskurserna tolkar vi vår omvärld och tilldelar våra iakttagelser och handlingar mening. De styr hur vi tycker och tänker samtidigt som vi i interaktionen människor emellan bidrar till att de förstärks eller förändras. (Bäck-Wiklund m fl 2003:2).

Magnusson (2002) menar att användandet av begreppet diskurs pekar på maktrelationer då det fokuserar på sociala regler och hur dessa praktiseras. Magnusson refererar till Foucault och framhåller att diskurser genereras, bevaras och ändras genom exempelvis sociala handlingar och språket. Franséhn (2003) refererar också hon till Foucault och skriver att …

Enligt Foucault skapas verkligheten i diskursiva praktiker. Betydelsen av ett visst fenomen grundar sig inte på objektiva fakta utan på maktbruk, där tillfälliga sanningar skapas kollektivt i diskurser (2003:40).

4.3.2 Tillvägagångssätt

Efter att alla intervjuer transkriberats ordagrant lästes de igenom ett flertal gånger vardera för att möjliggöra en övergripande bild av empirin (Billig 1997). Vid genomläsningen av materialet noterades återkommande tankar och värderingar, vilket ledde till olika uppslag om vad materialet säger, detta med utgångspunkt i forskningsfrågorna. Uppslagen analyserades sedan mot de uttalanden som gjorts i intervjuerna för att säkerställa att de hade empiriskt stöd. Nästa steg blev att kategorisera empirin och inringa de meningsenheter som intervjupersonerna uttalat i respektive kategori (Billig 1997, Kvale 1997:175 ff). Billig menar att det är en omöjlighet att få med alla de relevanta kategorierna från början varför det är nödvändigt att skapa fler kategorier så länge de har relevans för forskningsfrågan. Detta ledde till att materialet lästes flera gånger allt eftersom fler kategorier utkristalliserades. De kategorier som fanns när läsningen blev mättad organiserades sedan i övergripande teman. Rent praktiskt utfördes detta genom att uttalandena klipptes ut och organiserades i ett särskilt dokument, där de också markerades gällande vem som sagt vad. Alla intervjupersonerna fick i samband med detta ett fingerat namn med begynnelse bokstaven A. De teman som framkommit har sedan härletts till två övergripande diskurser. Mina tankar om vad som framkommer i analysen har hela tiden kontrollerats mot empirin och en viktig del har varit att söka efter motexempel (Billig 1997). En svårighet är att avgöra när det är dags att avsluta sökandet efter kategorier liksom sökandet efter motexempel och alternativa tolkningar i analysen, Billig menar att det viktiga i analysen är att fortsätta läsa, skriva, tänka och analysera tills analysen inte är helt otillfredsställande (Billig 1997: 54).

4.4 Validitet, reliabilitet och generaliserbarhet

Validitet och reliabilitet handlar enligt Silverman (2005) och Kvale (1997) om att kritiskt pröva samt noggrant granska de data som samlats in. När det kommer till validitet i en undersökning, menar Kvale (1997) och Thomsson (2002) att metodval, urval/undersökningspersoner och frågeställningar som verkligen belyser det som var för avsikt att undersöka är avgörande. Maxwell (1996) menar att validitet inte kan uppnås med hjälp av olika tekniker och metoder, även om de är viktiga verktyg på vägen. Han framhåller forskarens kontakt med verkligheten och hur saker förhåller sig och säger …, it depends on

the relationship of your conclusions to the real world, and there are no methods that can assure you that you have adequately grasped those aspects of the world that you are studying

(1996:86). Vidare menar Maxwell att validiteten inte kan tas förgiven eller bevisas och den måste relateras till den kontext vari undersökningen skett.

Validiteten kan enligt Kvale (1997) höjas genom att intervjuaren håller en hög nivå genom att vara väl insatt i ämnet, klargöra och kontrollera betydelser av begrepp under intervjun samt vara kunnig vad gäller frågande och samtal generellt. I denna studie har god validitet eftersträvats genom inläsning på tidigare forskning och litteratur innan intervjuerna, ambition att följa upp och klargöra uttryck och meningar under intervjun samt omsorgsfullt övervägande av frågornas form. Kvale (1997) menar att kunskap om samtal bidrar till en högra validitet, den kunskap om samtal jag har förvärvat genom praktik och arbete skulle därmed kunna bidra till en högre validitet. Andra aspekter som är viktiga vad gäller validiteten är enligt Thomsson (2002) och Kvale (1997) att forskaren har en teoretisk föreställning om det som ligger för handen i studien. Detta anser jag att jag har haft då jag i studiens inledning tog del av litteratur om de teoretiska perspektiv som jag sedan tidigare hade ett antagande om som relevanta i denna studie. Att vara insatt i de teoretiska antagandena gällande socialkonstruktionism och genus har för denna undersökning varit av stor vikt.

Reliabilitet i kvalitativa studier är problematiskt då intervjusituationen är ett samspel mellan forskare och respondent. Detta gör att upprepningar av studien utifrån samma frågeställningar kan ge andra resultat. För att underlätta för läsaren har en noggrann beskrivning av arbetet eftersträvats. Vidare har reliabilitet i undersökningen eftersträvats genom att ställa öppna frågor, detta då Kvale (1997) menar att ledande frågor är något som påverkar intervjupersonens svar och sänker reliabiliteten. En svaghet i studien gällande

reliabilitet är att jag som ensam forskare genomfört analysen, Kvale menar att detta försvårar för läsaren att bedöma perspektivval och subjektivitet i resultat och analys.

Generaliserbarhet innebär enligt Thomsson (2002) möjligheten att överföra studiens resultat till en annan likvärdig grupp eller individ. För denna studie har undersökningspopulationen varit familjebehandlare inom socialtjänsten. Maxwell (1996) menar att det finns olika typer av generaliserbarhet och skiljer mellan intern och extern generalisering. Den interna varianten syftar på generalisering inom ett område eller undersökt grupp, den externa innebär generalisering utanför dessa. Jag gör inga anspråk på att resultaten skall kunna generaliseras till alla familjebehandlare eller ens alla familjebehandlare inom den aktuella socialtjänsten. Resultaten kan däremot bidra till en reflektion runt dess generaliserbarhet och vad det kan innebära i det sociala arbetet och på den aktuella socialtjänsten gällande möten med föräldrar och frågor runt föräldraskap och genus (Thomsson 2002).

4.5 Forskningsetiska överväganden

Under forskningsprocessen har ett antal etiska ställningstaganden gjorts baserade på Vetenskapsrådets forskningsetiska riktlinjer. De fyra delar som är viktiga i forskningsprocessen gällande förhållandet mellan forskare och respondent är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2007). Det första etiska ställningstagandet som gjordes var att se till att syftet med studien både har ett vetenskapligt värde, men framförallt ett värde vad gäller att förbättra situationen inom det undersökta området, för föräldrar i familjebehandling. Kvale (1997) menar att detta är viktigt då studien skall kunna förbättra situationen för människor för att vara befogad. I planeringsstadiet övervägdes eventuella konsekvenser för intervjupersonerna, det var för mig viktigt att deltagandet upplevdes som frivilligt, varför jag valde att rekrytera respondenterna via e-post, förfrågan ställdes en gång och inga påtryckningar gjordes i samma syfte i enighet med Vetenskapsrådets (2007) rekommendationer. De personer som svarade på förfrågan informerades om frivillighet, att de kunde avbryta sitt deltagande och de fick också lämna sitt samtycke till att intervjun spelades in. Intervjupersonerna informerades om studiens övergripande syfte och de fick också möjlighet att ställa frågor innan och efter intervjun i enighet med vad Kvale (1997) rekommenderar. Då intervjun skulle äga rum bokades ett rum som låg avskilt på intervjupersonernas arbetsplats, detta för att även jag arbetar på samma ställe, för att minimera

risken att ”bli sedd” med mig. Jag träffade intervjupersonen i det aktuella samtalsrummet. Detta kan ha varit en försiktighets åtgärd i överkant, då ”att bli sedd” med mig också kan innebära ett gemensamt arbete i ett ärende, men det var viktigt för mig att intervjupersonerna kände förtroende för konfidentialiteten i undersökningen. De transkriberade intervjuerna kommer efter studiens slutförande att förstöras, både de utskrivna och de datalagrade. I resultat och analys har alla uppgifter som kan härledas till en person tagits bort, utan att meningen av det uttalade ändrats, personerna har också fått fingerade namn (Kvale 1997, Vetenskapsrådet, 2007). Informanterna informerades också innan intervjun om att materialet endast kommer att användas i denna uppsats, i linje med de forskningsetiska principerna (Vetenskapsrådet, 2007). Slutligen har generella etiska riktlinjer för socialt arbete enligt Akademikerförbundet SSR (2006) beaktats genom hela forskningsprocessen, där bemötandet och hanteringen av intervjusituationen präglats av ett respektfullt bemötande.