Basal Kroppskännedom: ett förhållningssätt

Full text

(1)2005:05 HV. EXAMENSARBETE. Basal Kroppskännedom ett förhållningssätt. Marina Andersson, Caroline Olsson. Luleå tekniska universitet Hälsovetenskapliga utbildningar Sjukgymnastprogrammet Institutionen för Hälsovetenskap Avdelningen för Sjukgymnastik 2005:05 HV - ISSN: 1404-5516 - ISRN: LTU-HV-EX--05/05--SE.

(2) Vi vill tacka Anita Melander- Wikman för god handledning och givande möten samt informanterna som gjort denna studie möjlig. Vi vill även tacka personalen på Sociomedicinska biblioteket, Institutionen för Hälsovetenskap..

(3) Abstrakt Ett av dagens stora folkhälsoproblem är psykosomatiskt betingade besvär. Personer med dessa besvär är en vanlig patientgrupp hos sjukgymnaster inom alla olika områden. Basal Kroppskännedom (BK) är en sjukgymnastisk behandlingsmetod vid dessa besvär. En kvalitativ intervju där data analyserades med hjälp av tematisk innehållsanalys utfördes för att besvara hur sjukgymnaster använder sig av BK i sitt arbete, samt upplevda resultat. Sex sjukgymnaster. från. olika. verksamhetsområden. med. lång. erfarenhet. av. Basal. Kroppskännedom intervjuades. Resultatet visade att Basal Kroppskännedom är ett förhållningssätt som kan appliceras på alla människor, där stor vikt läggs på människo- och helhetssyn. Insikt kan uppnås på fysisk, fysiologisk, psykisk och existentiell nivå. En konklusion är att alla sjukgymnaster har nytta av kunskaper i och därför borde utbildas i Basal Kroppskännedom. Efter utbildning och eget övande genomsyrar kunskaperna i Basal Kroppskännedom allt och blir en del av den sjukgymnastiska blicken. Nyckelord: helhetssyn, kroppskännedom, psykosomatik, sjukgymnastik. Abstract Psychomatic disorders are nowadays a big problem in the Swedish society. For physiotherapists, people with such disorders are a common group in physiotherapy treatment. Body Awareness Therapy (BAT) is a relevant physiotherapeutic treatment modality in such cases. The aim of this study was to explore how physiotherapists use BAT in their clinical practice and the results of their treatments. Six physiotherapists from different fields and with long experience were interviewed and data was analysed with a thematic content analysis. The result of this study showed that the informants considered BAT to be an approach that could be used by physiotherapists in different areas, as it has a holistic approach. Insight can be reached on physical, physiological, psychological and existential level. After education and practise the BAT-knowledge can be integrated in the body as a part of the physiotherapeutic way to think and act.. Keywords: awareness, holistic, physiotherapy, psychosomatic. 2.

(4) Man kan mellan sekelskiftena 1900 och 2000 se en slående likhet i relationen till upplevelsen av växande psykisk ohälsa. Vid dessa båda tidpunkter var samtiden präglad av stark förändring, intensifierat informationsflöde, snabba kommunikationer och stora krav på den enskilda människan. I Norden är idag mer än hälften av alla långtidssjukskrivningar och invaliditetsersättningar tillstånd utfärdade där det saknas objektiva fynd med symtom på främst muskelsmärtor och trötthet (Ekman & Arnetz, 2002). Psykosomatiska besvär räknas enligt Levi (2001) som ett av de stora folkhälsoproblemen. Dessa åkommor är svåra att avgränsa och sätta etikett på men är en av de vanligaste och viktigaste inom hälso- och sjukvården. Sedan något decennium tillbaka har patienter med psykosomatiskt betingade besvär blivit en vanlig patientgrupp hos sjukgymnaster inom alla olika områden (Lundvik Gyllensten & Nilsson Ovesson, 1994).. När man som sjukgymnast ska se, bedöma och behandla ”hela” människan måste man enligt Roxendal ha en helhetssyn som utgår från hälsobegreppet (Roxendal, 1987). Med optimal hälsa menar man inte alltid frånvaro av sjukdom och symtom utan optimalt psykosocialt fungerande i sin helhet, inklusive motoriska funktioner. Enligt hälsobegreppet anses varje individ ha en frisk kärna och utanför denna kärna kan symtom och hjälpberoende ligga. Helhet innefattar ur sjukgymnastiskt perspektiv kroppen med dess fysiska beståndsdelar och fysiologiska processer, kroppsliga upplevelser och handlingar, tanke- och känsloliv samt existentiella villkor och viljeliv. Det sjukgymnastiska arbetssättet baseras på interaktion. Denna syn leder till att sjukgymnasten utreder funktionskapaciteten mer än funktionsbristen hos patienten (Roxendal, 1987). Störningar i tanke och känsloliv uttrycker sig till stor del genom kroppen. Detta ger ett arbetsfält, avgränsat från traditionell sjukgymnastik, som utgår från kroppsliga funktioner och funktionsnedsättningar. Man måste förstå patientens totala kroppssjälsliga situation, vilken upplevelse patienten har av sin kropp och vilken förmåga han/hon har att använda den för det dagliga livets behov. På detta sätt har sjukgymnaster tidigare arbetat inom psykiatrin. Arbetssättet utvecklades och har sedan 1980-talet använts även inom somatisk vård, särskilt primärvård och i förebyggande hälsovård (Roxendal, 1987).. I fall där symtominriktad behandling inte har gett önskade resultat har man alltmer börjat använda sig av en psykosomatisk förklaringsmodell. I denna modell ser man sjukdomen som ett reaktionssätt på en belastning större än vad individen orkat med. Modellen innefattar kroppsliga, fysiologiska processer i kombination med psykologiska upplevelser och relationer. Målsättningen är att i förhållande till förutsättningarna skapa optimal funktion och 3.

(5) tillfredställelse i livet. En ökad tillgång till totala resurser så att patienten får en förbättrad rörelsefunktion som helhet eftersträvas i den sjukgymnastiska behandlingen. Detta uppnås genom hjälp med symtomlindring, hjälp till ökad förmåga att leva med och hantera symtomen eller genom att träna upp kompensatoriska funktioner för att ersätta det som gått förlorat (Roxendal, 1987).. Behandlingsmetoden Basal Kroppskännedom har utvecklats utifrån denna psykosomatiska förståelse (Roxendal, 1985). BK bygger på att man tränar hela människan – både kropp och medvetande. Övningarna som är anpassade till vår anatomi ska leda till det mest harmoniska och effektiva sättet att röra vår kropp samt ge oss frihet och styrka i leder och muskler. Samtidigt ger BK en ökad mental närvaro och koncentration genom att man riktar hela sin uppmärksamhet mot kroppen och den aktuella övningen/rörelsen (Roxendal & Winberg, 2002). Skelettmuskelsystemet. med. den. sensomotoriska. styrfunktionen. och. andningen,. inresekretoriska processer pga. stimulans efter att andningen integrerats med kroppsrörelser samt uppmärksamheten/mentala vakenheten är de tre funktionssystemen som påverkas av BK (Roxendal, 1987). Man kan härefter integrera medvetet agerande med omedvetna processer i kroppen. Syftet är att utveckla förmågan att vara, både i rörelse och vila samt ensam och i relation till varandra. Att vara blir en förutsättning för att handla (Roxendal & Winberg, 2002).. Utvärderingsinstrument som används vid Basal Kroppskännedom är framför allt de tre BASskalorna. Body Awareness Scale (BAS) är ett skattningsinstrument för kliniskt bruk, dels för att beskriva patientens resurser och funktionsbrister och dels för att mäta förändring i behandlingseffekt mellan olika skattningstillfällen (Roxendal, 1987). BAS är en omarbetad variant av den psykiatriska skattningsskalan Comprehensive Psychopathological Rating Scale (CPRS) som använts till utvärdering av behandlingar inom psykiatrin. Med BAS ser man tre olika dimensioner på behandlingen - patientens uppfattning genom en intervju, skattarens observation genom ett rörelsetest samt överensstämmelse eller brist på sådan mellan dessa två. Med en sådan beskrivning före och efter behandlingsperioden kan man utvärdera effekterna av behandlingen. BAS-skalan blir ett led i kvalitetsutveckling och kvalitetssäkring. Skalan ger ingen information om sjukdomsorsak eller sjukdomförlopp. BAS-hälsa-skalan (BAS-H) är en utvecklad variant av BAS med mer nyanserade skalsteg där hälsodimensionen lyfts fram. Den har endast utformats för att användas för observationer. Intervjuskala för 4.

(6) Kroppsjaget (ISK), som är den tredje skalan, används för att utvärdera förändringar i patientens uppfattning av det egna kroppsjaget och personliga resurser i kroppen. ISK är avsedd att användas med rörelsetest enligt BAS eller BAS-H (Roxendal & Nordwall, 1997). Body Awareness Rating Scale (BARS) är ytterligare ett utvärderingsinstrument i BK riktad mot observation av patientens rörelser, upplevelse av egen rörelseerfarenhet och reflektion som kan användas enskilt eller i kombination med andra undersökningselement (Skatteboe, 2000). I en studie om patienter med psykosomatiskt betingade muskeloskeletala problem jämfördes BK, Feldenkrais och sedvanlig sjukgymnastisk behandling ur både ett fysiskt och psykiskt perspektiv. Alla behandlingsmetoderna gav signifikant förbättring av psykiska symtom, smärta och negativ ”self–image”. Man såg dock att gruppbehandling och då framför allt BK gav bättre resultat med hänseende på psykiska problem och smärta jämfört med sedvanlig sjukgymnastisk behandling (Malmgren-Olsson, Armelius & Armelius, 2001). Då Basal Kroppskännedom bygger på en psykosomatisk förklaringsmodell vill vi undersöka hur sjukgymnaster använder sig av BK, som enskild behandling eller i kombination med annan sjukgymnastisk behandling (Roxendal, 1987).. Syfte Beskriva hur sjukgymnaster använder sig av Basal Kroppskännedom i sitt patientarbete, samt upplevda behandlingsresultat.. Frågeområden Hur används Basal Kroppskännedom som sjukgymnastisk åtgärd? Vilka resultat upplevs av Basal Kroppskännedom?. Metod Efter formulering av studiens syfte hade författarna en förhoppning om att studien skulle ge fördjupad kunskap och förståelse om hur erfarna sjukgymnaster upplever BK. Därför valdes en kvalitativ och hypotesgenererande metod (Backman, 1998). Den kvalitativa metoden lämpar sig bäst för att få svar på frågeställningarna i denna studie då syftet med en kvalitativ forskningsintervju är att få beskrivningar av den intervjuades livsvärld för att sedan kunna tolka de beskrivna fenomenens mening. Samtalet är sedan gammalt ett sätt att dela och förvärva kunskap (Kvale, 1997). I den kvalitativa ansatsen väljs informanter ut via andra än. 5.

(7) statistiska kriterier i syfte att uppnå ökad förståelse och insikt (Backman, 1998). Textdata representerar det som kommit fram i samtalet under intervjuerna. All data som författarna ansåg svara på studiens syfte har inkluderats.. Procedur Ett selektivt urval av sjukgymnaster med olika lång erfarenhet av yrket, olika grad av utbildning i samt lång erfarenhet av BK gjordes. Sex sjukgymnaster arbetande inom olika verksamhetsområden i Norrbotten har via introduktionsbrev (bilaga 1) rekryterats till studien Via e-post eller telefonkontakt har tid för intervjun avtalats. En timme avsattes för varje intervju. Intervjuerna ägde rum på respektive informants arbetsplats. En frågeguide (bilaga 2) utformades som ett stöd och en riktlinje att gå efter under intervjun. Våra två frågeområden resulterade i tio intervjufrågor. Kvale (1997) beskriver att tematiska forskningsfrågor översätts till intervjufrågor för att ge tematisk kunskap och bidra dynamiskt till ett naturligt samtalsflöde. Båda författarna deltog aktivt vid intervjuerna. Frågorna ställdes framför allt av en och samma författare. Intervjuerna spelades in på band och skrevs sedan ut ordagrant. Första intervjun skrevs tillsammans ut av författarna. Vid en intervju blev bandningen så dålig att intervjun gjordes om vid ett senare tillfälle.. Etisk aspekt Denna studie hade inget syfte att påverka informanterna fysiskt eller psykiskt. Data behandlades konfidentiellt. Endast författarna och handledaren fick ta del av det som sagts i intervjuerna. Författarna förutsatte att informanterna följde sekretessen och inte lämnade information som kunde härledas till speciell person. Informanterna informerades om att de hade möjlighet att neka till samt avbryta sitt deltagande i denna studie. Resultatet presenteras konfidentiellt.. Analysprocess Data har analyserats med hjälp av vad Downe – Wamboldt (1992) beskriver som den tematiska innehållsanalysen. Vid varje intervjutillfälle har författarna parallellt med det verbala tolkat och diskuterat intervjupersonens kroppsspråk och sinnesstämning. Intervjuerna lästes flera gånger för att få en helhetsuppfattning av materialet. Var för sig identifierade och kodade författarna textenheterna med syftet i åtanke. Författarna grupperade tillsammans textenheterna först i kategorier för att sedan omgruppera dem i fem huvudkategorier med ett antal underkategorier. Utifrån dessa framkom en röd tråd, ett tema. För att inte ledas in på 6.

(8) egna tolkningar återvände författarna genom hela processen till de ursprungliga texterna. Till en början delades materialet in i ett flertal kategorier. Handledaren läste intervjuerna och verifierade författarnas analys.. 7.

(9) Resultat Under analysprocessen utkristalliserades huvudkategorierna: Att se helheten, BK till alla människor, Användandet av BK – en process, Upplevda resultat och Lära ut därifrån man själv är. För att förstärka analysen samt tydliggöra resultat används citat, skrivna i kursiv stil. Tabell 1. En sammanställning av vid analysen framkomna huvud- och underkategorier. Tema: Basal Kroppskännedom ett förhållningssätt Huvudkategorier Underkategorier Att se helheten. Att hitta personens kärna Helhetssyn BK en del av den sjukgymnastiska blicken. BK till alla människor. BK till alla Verksamhetsområden. Användandet av BK – en process. Så utvecklas processen Processen enskilt eller i kombination med annan behandling Att hjälpa patienten identifiera sina resurser. Upplevda resultat. Att uppnå insikt Verktyg att handskas med sig själv Att utvärdera. Lära ut därifrån man själv är. Att se helheten Under denna huvudkategori sammanfattas hur informanterna beskrev vikten av att se hela människan, hur BK hittar personens kärna och att BK är en del av den sjukgymnastiska blicken. Att hitta personens kärna En informant har beskrivit att BK är att veta vem man är och vad man vill. Detta i sin tur gör att man också kan tala om vad man vill. BK handlar alltså om att hitta personens kärna. Informanten anser att hittar personen sin kärna har den större möjligheter att öppna upp, att släppa på sina värderingar. Då tillåts en kommunikation mellan hjärnan och kroppen. När denna kommunikation uppstår har personen möjlighet att jobba med sina resurser, vilket BK också är. En dimension av BK är att känna trygghet och förankring medan en annan är att. 8.

(10) kunna rikta uppmärksamheten mot sin kropp, att känna efter så att man kan hitta ett förhållningssätt till sin kropp och sina symtom. Informanter har även beskrivit att BK blir ett förhållningssätt hos sjukgymnasten som person. Det har uttryckts som att ”Jag tycker att BK, ja alltså jag tycker verkligen att det är såväl ett förhållningssätt som en metod och som ett tankesätt.” Att arbeta med BK beskrivs av informant som att arbeta med ett tydligt koncept.. Helhetssyn ”Och jag tror att det är en fördel att kunna se människan i sin helhet… att inte bara leta felen och bristerna och sätt fingret på det, utan att se, titta efter människors resurser redan från första början.” Informanterna har under intervjuerna beskrivit vikten av att se hela människan. Någon beskrev det som att har man plockat ut delar, har man gjort människokroppen alldeles för enkel. Då BK är sammansatta rörelser som ger en bild av hur personen använder sin kropp alltså deras rörelsebeteende, kan man se problem/störningar som inte uppfattas om man undersöker led för led. BK hjälper enligt informant sjukgymnasten att inte fokusera för mycket på en specifik del av kroppen. Även människans situation och funktion beskrivs på ett övergripande sätt. Det är inte enbart kopplat till det kroppsliga. Informanterna upplever att BK är ett bra behandlingsverktyg på flera plan. Att BK nu har spridits till många verksamhetsområden ansågs av informant tyda på att man överallt behöver ett sätt att beskriva helheten. BK beskriv som en av få behandlingsmetoder som har en uttalad människosyn, där hela systemet går ut på att man ska bekräfta människan, att hon duger. En informant beskrev det som ”… få vara i BK, att jobba i BK, att tänka i BK det är att få ständigt utveckla sig att se helheten hos människan.”. BK en del av den sjukgymnastiska blicken Informanterna har sagt att BK alltid finns med och någon har uttryckt det som att det genomsyrar allt. En informant förklarade det som att har man arbetat med sin kropp eller med BK har man andra glasögon som gör att man är mer öppen för resonemang runt kroppen. Tillsammans med andra sjukgymnastiska kunskaper ansågs därför flera informanter BK vara en del av den sjukgymnastiska blicken. En informant ansåg att BK var basen för hennes sätt att arbeta. En annan beskrev att ”Så om man ska prata om hur jag ser på BK, så jag ser det som användbart i precis vartenda sammanhang man är i som sjukgymnast.” Kunskaperna i BK används alltså även om man 9.

(11) inte behandlar patienten med BK samt har vid intervju beskrivits vara basen för ett möte, då det hjälper sjukgymnasten att möta patienten i det sammanhang den befinner sig i.. BK till alla människor Under huvudkategorin BK till alla människor sammanfattas informanternas beskrivning av hur BK kan användas till alla samt inom vilka verksamhetsområden informanterna har erfarenhet av BK. BK till alla ”… BK är till för alla människor egentligen. Alltså att det är på det sättet möjligt att använda inom all verksamhet alltså så väl friskvård som företagshälsovård eller ja, men stroke eller psykiatrin.” Samtliga informanter ansåg att BK kan vara givande för alla patientkategorier på grund av att man kan jobba med BK på vilken nivå man än befinner sig. Oberoende om man är svårt funktionshindrad eller idrottsman på elitnivå kan man förbättra förankringen, centreringen och inte minst andningen som är absolut det viktigaste. Detta tillsammans med hur man förhåller sig till vad kroppen talar om för en har informant sagt är något som alla människor kan förbättra. Alltså BK är något man kan jobba med livet ut. Som sjukgymnast kan man ha nytta av sina kunskaper i BK till alla patienter eftersom det är ett övergripande sätt att se på hållning, rörelse, förflyttning och funktion ansåg en informant. Begränsningen till vilka patienter man använder sig av BK ligger enligt en informant egentligen hos sjukgymnasten.. Verksamhetsområden Till en början användes BK inom psykiatrin där man har behandlat patienter med olika diagnoser.. Enligt. informant. är. personer. med. ätstörning. och. svårigheter. med. kroppsuppfattningen en stor grupp där BK varit användbart eftersom problemen är tydligt kopplade till kroppen. Alla informanter har nått goda resultat då de använt BK som behandling till personer med smärta. Andra exempel där informanterna använt BK som behandling är människor med utbrändhet, ångest/panikattacker, DAMP/ADHD, övervikt, diabetes, problem från rörelseapparaten, tinnitus, Parkinson och stroke. En informant inom primärvården beskriver att den mentala biten alltid finns med när hon jobbar med BK, alltså kropp och själ. Det har också uttryckts att sömnen är viktig för patienter inom alla områden.. 10.

(12) För patienter med sömnsvårigheter kan BK vara en bra behandlingsmetod om problemet är att hitta en bra position i liggande. Utvecklingsstörda är en annan patientkategori där informant har använt BK i syfte att öka medvetenheten om var personen har sin kropp, att de ska ”hitta sin plats”. Beroende på var informanterna arbetar har de också jobbat med anhöriga då de kan vara väldigt belastade. Informant berättade att de genom BK hittar sätt att kunna lyfta, bära samt ta ansvar för sina anhöriga. Man har även arbetat på en existentiell nivå eftersom”… många av de anhöriga har haft stora problem med att kunna sätta gränser och tala om det här behöver vi hjälp med…”. Patienter som behöver söka hjälp av sjukvården upplever många gånger att de inte fungerar och är dåliga jämfört med sina medmänniskor. BK med dess perspektiv har under en intervju beskrivits vara väldigt bekräftande för dessa personer. Ett nytt verksamhetsområde där BK inom kort kommer att användas är enligt informant neuropsykiatrin.. Användandet av BK – en process Användandet av BK – en process sammanfattar informanternas beskrivning av den process som startar när man arbetar med BK, hur man kan kombinera den med annan behandling samt vikten av att hjälpa personen att identifiera sina resurser. Så utvecklas processen Att arbeta med BK har beskrivits vara en process. ”… det är ofta BAS jag har använt som ett, som en ingång, som ett screeninginstrument.” Många av informanterna anser att kunskaperna i BK finns med hela tiden och använder därför övningarna i BK redan när de gör sin bedömning av patienten. En informant använder uteslutande BK i sin bedömning då hon tittar på rörelseförutsättningar, rörelseförmåga och rörelsebeteende. Patienten får då vid tre tillfällen göra övningar i liggande, sittande och stående. Resultatet av bedömningen och samtalet i första mötet avgör för många av informanterna vilka BK-övningar de väljer att inkludera i behandlingen. Några informanter använder BAS, BARS eller andra skattningsinstrument i sin bedömning där de direkt ser vilka övningar som orsakar patienten problem. En informant modifierar sedan vid varje behandlingstillfälle patientens program utifrån vad som kommer fram i samtalet om hur veckan har varit. Andra informanter väljer att kontinuerligt återvända till sina skattningsformulär för att utveckla patientens program. Det är alltså samma övningar och grundtänk som informanterna berättar omsätts till varje individs förutsättningar.. 11.

(13) Redan när man gör en bedömning tycker en informant att man startar en process som är en typ av behandlingsarbete. Var man är i processen styr övningsvalet. ”… det krävs alltid att jobba på att få en bra förankring i stående och sittande och liggande, för att sedan kunna relatera till sin mittlinje… och få ett bra förhållande till den. Och när de två pusselbitarna sitter på plats, då kan man också börja hitta och centrera sig. Och ännu högre upp kommer förmågan till rytm och flöde.” Hur informanterna väljer att starta och avsluta varje behandlingstillfälle varierar. Några väljer att börja i liggande eftersom det ger en bra avslappning, medan andra tycker hoppet från världen utanför blir för stort om patienten lägger sig ner direkt. Även avlutningen varierar, men flera av informanterna vill vid varje tillfälle avsluta i samma position. ”… jag avslutar alltid mina behandlingar med att man gör övningar i stående, för att aktivera postural muskulatur, känner att man landar och hittar ett underlag och liksom har rustat sig för att gå ut från behandlingssessionen… Att man riktar sin uppmärksamhet inåt och får kontakt mycket med inte bara muskler och andning utan också känslor och tidigare upplevelser och associationer som måste bearbetas.” Eftersom BK är en process har alla informanterna pratat om längre behandlingsperioder, någon månad upp till ett år vid individuella behandlingar och ungefär 15 tillfällen vid behandling i grupp. En informant har på grund av omständigheterna även haft korta gruppbehandlingsperioder. Syftet blev då att patienten skulle få prova på BK för att se om det var någonting de ville gå vidare med. En informant tycker att en fördel med att jobba i grupp är att man kan hålla sig till en yttre form. Nackdelen med detta tycker hon då blir att patienterna själva måste välja ut vilka övningar de bör gå vidare med. Individuellt kan man anpassa övningarna bättre, men om man inte gör en screening med jämna mellanrum kan man missa framsteg patienten gjort anser informanten. En informant beskrev att patienter som övergått från att träna individuellt till i grupp upplevde den individuella träningen bättre, medan andra patienter som endast tränat i grupp gav BK i denna träningsform en väldigt positiv utvärdering. Informanterna har lett grupper både enskilt och i tvåledarskap. Patienterna har grupperats efter diagnos eller intresse.. Processen enskilt eller i kombination med annan behandling Informanterna använder BK både som enskild behandling och i kombination med annan behandling. ”… de patienter som jag tränar BK med, de kör jag BK träning med. Jag lägger inte in någon enstaka övning i ett annat träningsprogram, utan syftet är BK…” BK kombineras annars ofta med samtal, där informanterna har sett att det leder till en annan 12.

(14) ingång i samtalet. BK används då antingen för att lugna/samla sig eller öka vakenhetsgraden innan samtalskontakten. Det har även getts exempel på att man kombinerat BK med bassängträning samt andra sjukgymnastiska åtgärder.. Att hjälpa patienten identifiera sina resurser Flera av informanterna har talat om vikten att man plockar fram resurserna för att kunna tillgodose patientens behov. De anser att patienterna i övandet måste vara i känslan/upplevelsen. Det resulterar i att en del informanter pratar mycket utifrån bilder samt inte vill lämna ut färdigskrivna övningsbeskrivningar, utan patienterna uppmanas att komma ihåg känslan i övningen. Informanterna sa att det är viktigt att man inte fokuserar på besvären utan hjälper patienten att hitta ett sätt att hantera dem. Är patienten väldigt osäker eller otrygg tycker en av informanterna att det är bra att börja med de saker patienten är bra på. Andra poängterar också att det är av stor vikt att skapa trygghet dels med patienten och dels i rummet. Alla informanter övar därför tillsammans med sina patienter. Detta gör enligt informant att sjukgymnasten inte iklär sig expertrollen på samma sätt. En informant uttryckte det som att hon ska kunna lyssna och ge alternativ men det är patienten som är expert på sin problematik. ”Jag ser mig som en guide, en vägvisare. Men det är inte jag som bestämmer, utan det gör ju patienten. Jag kan visa på vägen och jag kan visa på verktygen och jag kan uppmuntra och jag kan finnas där, men jag kan definitivt inte göra jobbet åt dem.”. Upplevda resultat Här sammanfattas informanternas beskrivning av hur metoden kan leda till insikt, ge personen ett verktyg att handskas med sina symtom samt vikten av utvärdering.. Att uppnå insikt ”Och för mig i, rent praktiskt så handlar det om att står jag inte stadigt ifrån fötterna då, då är det svårt att vara stadig i vardagen…” Några av informanterna anser att patienterna måste vara motiverade och avspända för att uppnå positiva resultat med denna behandlingsmetod. Metoden inbjuder enligt flera av informanterna till självreflektion. När processen och förändringen hos patienten startar har informanter observerat att patientens ökade medvetande om sin kropp och sina symtom till en början kan se ut som en försämring. En av. 13.

(15) informanterna sa att förändringen innebär att man konkurrerar ut sitt vanemönster. För att behålla resultat anser alla informanter att det krävs kontinuerligt övande. De har också beskrivit att när en patient har upplevt en förändring kan de inte gå förbi den upptäckt de gjort. Har patienten fått insikt har de tagit in det i vardagen. Då kan man ta med sig kunskaperna ut i livet och då har det djupnat beskriver en informant. För att framkalla denna insikt anser en annan informant att man måste arbeta med övningarna integrerat i vardagen. Det kan vara svårt att upprätthålla ett kontinuerligt övande men informanten upplever inte att problemet är den faktiska tiden utan det handlar om prioritering, ork och resurser.. Verktyg att handskas med sig själv Syftet med denna behandlingsmetod påpekas av informanterna inte vara symtomlindring. BK botar inte, det ger med insikt ett annat förhållningssätt. ”… med insikten följer en ehh en ökad förståelse för att hantera sin situation. Det betyder inte att, att kanske smärtan har försvunnit, för det är inte så vanligt… Men däremot en, en mycket ökad kunskap i hanteringen utav det här.” Ytterligare en informant berättade att patienterna beskrivit det som att de fått verktyg att handskas med sig själv och sina symtom. Detta har då i många fall sekundärt lett till en symtomlindring. Ökad kunskap sägs av informant innebära en minskad rädsla och ett ökat självförtroende. En annan informant sa att hon upplever alla övningar jagstärkande. Att hitta orden för vad man upplever beskrivs vara ett annat resultat i BK. Med orden får man en förståelse och ser sambandet mellan sina symtom och sin kropp. Samtliga informanter upplever resultat på flera olika plan. Kroppsligt har de flesta av en informants patienter blivit uppmärksamma på hur de använder sin kropp i rörelse och vila, det omedvetna har blivit medvetet. Att medvetenheten leder till ett ökat intresse för kroppen har också beskrivits. Andra resultat informanterna sett är en förbättrad balans, minskad muskelspänning, minskad stress och nervositet, en känsla av avspändhet vid övandet, ökad rörelseglädje samt att personer hittat de generella villkoren. ”Men just det här med att bli väl förankrad och få kontakt med den mittlinje man har och hitta en relation till liksom postural kraft uppåt och tyngdlag nedåt och hitta, att kunna få lite annan frihet i andningen.” BK aktiverar postural muskulatur och informanters patienter har uttryckt att BK känns som styrketräning. När informanten har jobbat i team med andra professioner har hon sett att BK även lett till framgångar i de andra behandlingarna. BK i kombination med samtalsterapi har till exempel lett till ökad tillgång av material i samtalet.. 14.

(16) Att utvärdera Utvärdering är något som alla informanter tycker är viktigt. Några väljer att utvärdera under behandlingsperioden samt när någonting viktigt kommer upp. De andra gör utvärderingen efter ett visst antal behandlingar och när behandlingsperioden avslutas. Informanterna använder sig av BAS, BAS-H och BARS till både bedömning och utvärdering. En informant använder sig endast av muntlig utvärdering medan de andra kombinerar skattningsskalorna med en subjektiv muntlig utvärdering utifrån vad patienten berättar. En informant beskrev det som att BAS är det enda som hittills är i närheten av att utvärdera BK på ett bra, fullständigt sätt. ”Jag tycker BAS är jättebra på det sättet att man får patientens beskrivning, man får sin egen beskrivning och man får dessutom… skillnaden där emellan. Och det är inte alla instrument som, som har.” En informant sa att BAS hjälper sjukgymnaster att vara objektiva, skilja mellan känslan och det ögat såg. Något som flera av dem påtalat är att BAS är tidskrävande.. Lära ut därifrån man själv är ”Att det här är inkörsport till många saker, att söka, söka kunskap hos sig själv. Att söka kunskap hos mig själv gör att jag får en ökad förståelse för andra.” Flera av informanterna övar BK för egen del. En anser att man hela tiden måste arbeta med metoden själv för att känna sig trygg i övningarna och pröva det man känner sig trygg i på många patienter. Flera informanter poängterade att det måste komma inifrån och att eget övande ger motivation. Många av informanterna har påpekat att övandet tillsammans med patienten även ger sjukgymnasten reflektioner. ”… jag plockar utav de kunskaperna som jag fått och där, där jag är just nu, därifrån, det är ju endast därifrån som jag kan, kan sen lära vidare.” Att man endast kan lära ut ”därifrån man själv är” är något som många av informanterna vi intervjuade tydligt påpekade.. 15.

(17) Metoddiskussion För att få spridning rekryterade författarna sjukgymnaster, både kvinnor och män, inom olika verksamhetsområden med olika kompetens i samt med lång erfarenhet av BK. Informanterna har kommit långt i det egna övandet vilket vi tror påverkar deras syn på samt hur de använder sig av BK. Hade vi intervjuat sjukgymnaster som inte använt sig av BK lika länge hade resultatet troligtvis sett annorlunda ut. Att se BK som ett förhållningssätt och inte enbart som en behandlingsmetod anser vi kommer med eget övande och erfarenhet. En av intervjuerna gjordes om på grund av dålig ljudkvalitet. Författarna ställde samma frågor och intervjun genomfördes i samma miljö. Sjukgymnasten fick på grund av detta längre tid att reflektera över sina svar. Vi upplevde dock att svaren var likvärdiga vid båda intervjuerna. Därför anser vi inte att studiens resultat har påverkats. Något som, till nackdel för den kvalitativa forskningsintervjun, brukar påpekas är att den saknar objektivitet. Detta beroende på att det mänskliga samspelet är en väsentlig del av intervjusituationen (Kvale, 1997). Vi tycker att det mänskliga samspelet under intervjun ger intervjuaren en tydligare bild av informantens beskrivning av dess livsvärld. Detta ser vi därför som ytterligare ett sätt att försäkra sig om att intervjupersonen uppfattar informantens beskrivningar på ett korrekt sätt. Vanligt är att den bandade intervjun skrivs ut, så också i vårt fall, och utskriften betraktas sedan som studiens empiriska datamaterial. Varje utskrift medför dock ett antal bedömningar/avgöranden. och. blir. därför. en. konstruktion. av. intervjuforskningens. grundläggande data. Utskriftens reliabilitet kan optimeras genom klara instruktioner om dess syfte och om utskriftsförfarandet (Kvale, 1997). I denna studie förbättrades utskriftens reliabilitet genom att författarna tillsammans skrev ut den första intervjun. Samtidigt bestämdes riktlinjer för hur författarna skulle skriva vid pauser och vid dålig inspelningskvalitet. Efter varje intervju diskuterades och nertecknades emotionella aspekter av intervjusamtalet för att författarna sedan skulle kunna göra en adekvat tolkning av de skriva datamaterialet. Validiteten ansåg författarna svår att bestämma då den kvalitativa forskningsintervjun inte är ute efter att generalisera.. 16.

(18) Resultatdiskussion Resultatet av intervjuerna visade att om man som sjukgymnast läser kurser i BK blir den nya kunskapen en del av den sjukgymnastiska blicken. Man får med kunskapen och det egna övandet ett nytt förhållningssätt. BK är ett förhållningssätt. Informanterna ansåg att BK kan användas till alla människor och att begränsningen vad gäller vem som kan använda BK ligger i tänkandet hos sjukgymnasten. Med BK får man resultat på flera plan – kroppsligt och själsligt på fysisk, fysiologisk, psykisk och existentiell nivå (Roxendal & Winberg, 2002). För att behålla de resultat man uppnått krävs kontinuerligt övande samt att insikterna man gjort överförs till vardagen. Har man tagit in det i vardagen, har man tagit in det i livet och då har det djupnat uttrycker sig en informant.. Informanterna har beskrivit vikten av att se hela människan och dess resurser. Dropsy (1984) som introducerade förövningar till tai chi, vilka utgör ursprunget till Basal Kroppskännedom, hade som utgångspunkt med sina övningar en tanke på att man inte kunde skilja det fysiologiska från annat inre liv, psykologiska upplevelser och reaktioner. Han anser att övningarna medför en möjlighet för den övande att ”möta sig själv”. Hela utgångspunkten är riktad mot fungerade och helhet inte mot enskilda besvär/problem. För att förtydliga beroendet mellan kroppen och medvetandet använder Dropsy (1984) bilden av ryttaren som medvetandet och hästen som kroppen. Hästen har egna behov och förmågor och här finns kraften till handling. Ryttaren i sin tur anger riktning och intention. Med den integrerade kraften av ryttarens mentala närvaro kan häst och ryttare bli en enhet. Deras färd går åt rätt håll och i lagom takt. Dropsy har också uttryckt det som att så länge vi lever finns själen i varje cell i vår kropp. Den levande människan är en besjälad kropp (Roxendal & Winberg, 2002). I arbetet med BK ser Roxendal och Winberg (2002) människan som en odelbar enhet. I nivå med solarplexus anser de att hållning, balans, andningens frihet och den mentala närvaron samordnas. Genom att rikta uppmärksamhet till detta centrala område kan vi indirekt påverka kroppens omedvetna reglerande processer, vilket leder till en samordning av och stimulans i hela kroppen (Roxendal & Winberg, 2002). Detta tolkar vi vara orsaken till att BK påverkar hela människan. Att se människan i sin helhet är något vi anser vara grunden för en framgångsrik rehabilitering. För personer med psykosomatiska besvär tycker vi helhetssynen är ett måste. Kroppsligt anser vi att om en person gått länge med en skada påverkas inte bara vävnaderna lokalt utan hela systemet försöker anpassa sig efter de nya förhållandena. Detta kan till exempel leda till en dålig hållning eller en ogynnsam gång. När man sedan. 17.

(19) rehabiliterar denna person är det även här viktigt att ha en helhetssyn för att kunna återställa hela systemet. Vi har genom intervjuerna erfarit att BK ger denna helhetssyn. Löfgren, Wiik & Åström (2004) beskriver att man inom sjukvården fokuserar på olika delar av kroppen. Det beror på att sjukvårdens olika specialister och personalkategorier tar sig an olika ”delar” av kroppen och lägger tonvikten vid olika saker. De påpekar vikten av att som sjukgymnast rikta fokus mot olika delar av människan, men att man aldrig bör göra det utan att sedan se det som en del av helheten, hela människan. Vid vissa akuta tillstånd tror vi att det kan vara fördelaktigt att kombinera symtomlindrande behandling med BK som kan medvetandegöra problemets ursprungliga orsak, både somatiska och psykiska. Man behandlar alltså helheten. Roxendal (1987) säger om detta att det inte alltid är lämpligt att befria patienten från symtomet eftersom det kan ha blivit en del av personligheten. Sjukgymnasten bör hjälpa patienten att bygga upp hela kroppsfunktionen samtidigt med insatser för symtomlindring. Under intervjuerna har vi fått erfara att man kan använda BK som en screening. När man arbetar med att se patientens helhet anser vi att man har en större möjlighet att individanpassa behandlingen. Man faller då inte in i ”den gamla trallen” för att patenten fått en specifik diagnos. Informanterna beskrev att kunskaperna i BK blev en del av den sjukgymnastiska blicken. Detta anser vi skulle betyda att sjukgymnaster som använder sig av sina kunskaper i BK har en helhetssyn när de möter, bedömer och behandlar patienter.. I intervjuerna har det beskrivits att BK är ett koncept där man kan nå resultat på alla nivåer. Enligt Roxendal och Winberg (2002) är kroppsjaget på ett sätt lika hos alla människor men på ett annat sätt är varje människa unik. Den allmänna grunden för kroppsjaget övas i Basal Kroppskännedom. Övandet kan röra sig om någon av kroppsjagets funktioner eller övningens form samt dess inverkan på kroppen. BK riktar sig alltså samtidigt till alla fyra existensnivåer; Fokus sätts på den fysiska nivån på rörelsens form och spåret i rörelsen. Man söker på fysiologiska nivån energi och rytm samt integreringen mellan andning och rörelse. På den psykiska nivån uppmärksammas den inre upplevelsen av rörelsen och kontakten med sig själv samt på den existentiella nivån övar man utifrån en total mental närvaro. Rörelseövningarna blir tillsammans med uppmärksamhetsträning en övning i mental närvaro. Roxendal & Winberg (2002) kallar det: ”Jag övar hela mig att vara hela jag”. I en studie underströks den hälsopotential som en integration av postural balans, andning och medvetande ger. Träning att stärka förhållandet mellan dessa kan ses som en loop mot ökad integration, självförståelse och. 18.

(20) personlig utveckling (Skjaerven, Gard, Kristoffersen, 2003). Eftersom BK sätter fokus på hela människan tror vi liksom informanterna att alla människor har nytta av BK. Ingen människa är perfekt. Enligt informanterna har alla något de kan jobba vidare med. Kroppsinriktad behandling som syftar till att uppnå en fördjupad kroppskontakt samt större flexibilitet och stabilitet i personens hållning kan öka individens tolerans och förmåga att medvetet bära upplevelser som annars vanemässigt skulle ha undertryckts (Monsen, 1991). Vi anser att det man en gång upplevt bär man med sig resten av sitt liv, både positiva och negativa upplevelser. Oavsett vad man upplevt tror vi att en ökad insikt om den egna kroppen samt fysiska och mentala resurser kan påverka hur man hanterar upplevelserna. Basal Kroppskännedom anser vi kan ge denna insikt. Man kommer på ett adekvat sätt kunna hantera upplevelser som annars inte hanterats eller hanterats dåligt och därför gett problem. Dropsy (1984) har uttryckt detta med orden att känslorna accepteras eller förkastas av medvetandet. Förkastas känslorna bildas ”avfall”. Återgången till inre frid och frihet blir inte fullständig och en lätt spänning finns då kvar. Upprepas detta känslomässiga avståndstagande får spänningarna en kumulativ effekt. Det är frånvaro av eller dåligt hanterande av negativa upplevelser vi tror är en av orsakerna till det stora folkhälsoproblemet psykosomatiska besvär. BK med dess inverkan på alla de fyra existensnivåerna anser vi skulle vara en bra behandlingsmetod för personer med psykosomatiska besvär. Även Lundvik Gyllensten och Nilsson Ovesson (1994) samtycker att behandling av människor med psykosomatiska besvär kräver ett samspel mellan den fysiska, psykiska och sociala dimensionen. En informant har uttryckt att BK är basen för ett möte. Roxendal (1987) beskriver interaktionen mellan människor utifrån två olika synsätt. I ett synsätt som grundas på våra gemensamma förutsättningar, kroppsliga beståndsdelar och fysiologiska processer, anses ”kroppsjag-funktioner” så som elementära motoriska funktioner, andning och hållning vara förutsättningen för en persons möte med andra människor. I det andra synsättet där man istället arbetar med den unika individualiteten ses det individuella mönstret som en resurs, vilken det går att få en ökad kunskap om. Ökad kunskap medför ökad tillgänglighet. Jagets kvalité blir då en resurs i individens sociala fungerande. Alla människor utsätts för möten då vi lever i interaktion med andra människor. Vi tror att BK ger en medvetenhet om var man har sin kropp och hur olika känslor påverkar ens kroppsspråk, vilket kan vara viktig kunskap i mötet med en annan människa. I och med att kroppsspråket blivit medvetet tror vi att man kan hantera och justera det. Man kan exempelvis i ett möte med en annan människa dölja nervositet genom att anpassa sitt kroppsspråk. Är en person medveten om sin kropp anser vi dessutom att denne på ett annat sätt kan lägga mer 19.

(21) uppmärksamhet på den personen med vilken interaktion sker. Vi upplever att man måste vara medveten om sig själv, sin kropp för att över huvudtaget kunna lägga sin uppmärksamhet på någon annan. Detta är ännu en orsak till varför vi tycker BK skulle vara till nytta för alla människor. Oavsett vilka fysiska resurser man har kan man använda sig av BK. Vi anser att skillnaden är att man jobbar från olika nivåer beroende på vilka krav man ställer på sin kropp. Detta tycker vi innebär att BK skulle kunna användas inom sjukvårdens alla verksamhetsområden.. Många informanter har beskrivit att de alltid använder sig av sina kunskaper i Basal Kroppskännedom. BK som screeninginstrument, funktionellt test, bedömningsinstrument och behandlingsmetod är något vi efter vad informanterna berättat mycket väl kan använda. Att BK är en process anser vi gör att sjukgymnasten kan använda det till alla ovanstående komponenter. Informanternas övningsval baseras oftast på vad som kommer fram under första mötet med patienten. Eftersom BK sätter igång en process och påverkar personen på flera nivåer anser vi att det framför allt är tiden man tar till övandet och till sig själv som avgör vilken insikt man uppnår. Utifrån intervjuerna upplever vi inte att en specifik övning avgör om personen kommer att kunna hantera sina besvär. Detta tycker vi också skulle förklara hur patienter som tränar BK i grupp uppnår resultat även om de inte genomför ett totalt individanpassat program vid varje övningstillfälle. En informant beskrev att gruppträning kan vara svårare för patienterna än individuell träning med sjukgymnast då de mer självständigt måste avgöra vilka övningar de behövde jobba vidare med. Det finns dock flera positiva effekter av BKträning i grupp. Patienten blir mindre bunden till sjukgymnasten, kontakten med andra gruppmedlemmar blir viktig, patienten får möjlighet att pröva sina beteenden och förmågor samt upptäcka att den inte är ensamma med sina problem. De får även se att andra har problem, vilka de är samt reagera på andra och se andras reaktion på sig själva. Att se sitt beteende hos andra kan leda till en medvetenhet om det egna beteendet (Roxendal, 1987). Vi tror dessutom att det kan vara en fördel att ha gruppmedlemmar som ”pushar” en att komma iväg och öva samt att gruppen kan bidra till ett större socialt nätverk. Det anser vi vara en positiv effekt för patienter med psykosocialt betingade besvär. Man kan få en möjlighet att prata av sig och som Roxendal (1987) skrev höra hur andra med liknande eller annorlunda problem har det. Vi tror dock att det blir svårare för patienten att behålla koncentrationen på sig själv när man tränar i grupp. Därför kan det vara bra att starta med individuell träning. Vi anser att klarar man att självständigt träna hemma och där vara i känslan, klara man också av 20.

(22) att träna i grupp. Träning i grupp ger träning att välja bort en övning trots att resten av gruppen genomför övningen. Patienten övas i att ”säga nej”. Det tror vi sedan kan översättas till det dagliga livet. Att vara i känslan under övandet anser flera informanter viktigt. Lundvik Gyllensten och Nilsson Ovesson (1994) beskriver att närvaron är en integrerande faktor i Basal Kroppskännedom. De jämför närvarande i övandet, vilket kan ge personen en fördjupad upplevelse av och kännedom om sig själv med motsatsen som istället ger en splittring mellan kropp och upplevelse. Kan personen vara öppen för aspekter utöver de rent fysiska och mekaniska anser Dropsy (1984) att personen har fått ett redskap utan gränser att nå en själverfarenhet som ligger på ett djupare plan. Roxendal och Winberg (2002) säger att den fysiska funktionen förbättras vid mekaniskt övande men det centrala i övningen, att vara närvarande och uppmärksam, går förlorat. Precis som Lundvik Gyllensten och Nilsson Ovesson (1994), Dropsy (1984) samt Roxendal och Winberg (2002) anser vi att man måste vara mentalt närvarande, hitta rätta känslan - vara i känslan när man övar. Är patienten inte motiverad tror vi att det är svårt att hitta rätta känslan. Finner man inte rätta känslan är det i sin tur svårt att uppnå resultat. Vi tror då att man kan uppnå resultat på den fysiska och eventuellt fysiologiska nivån, men på högre nivåer når man inga resultat.. Liksom informanterna beskrivit har vi i en annan studie funnit att BK gett resultat vid både psykiska och somatiska besvär (Ekenberg & Thurfjell Heimdahl, 1999). I resultatet har vi beskrivit att insikt leder till att man tar med sig gjorda reflektioner/kunskaper in i vardagen och ut i livet. Vi anser att man kan hjälpa personer i denna process genom att välja övningar de lätt kan översätt till sitt dagliga liv. Det bästa sättet att lära sig en aktivitet är att använda uppgiftsorienterad träning, alltså öva just den aktiviteten (Malouin, Potvin, Prévost, Richards & Wood – Dauphinee, 1992). Några av informanterna ansåg att man måste vara motiverad för att uppnå resultat med denna behandlingsmetod. Vi tror att patienter som inte själva vill agera för att uppnå hälsa får en längre rehabiliteringsperiod. Är man själv inställd på att göra något åt sitt problem tror vi att man har kommit en bra bit på vägen. I BK är det patienten som utför behandlingen inte sjukgymnasten. Kunskap är inget man får utan individen måste via en aktiv handling själv erövra den (Lundvik Gyllensten & Nilsson Ovesson, 1994). I Basal Kroppskännedom anser vi i likhet med informanterna att det handlar om att hjälpa personen hitta ett sätt att hantera besvären, inte fokusera på själva besväret. Detta tycker vi är viktigt att patienten förstår. BK botar inte. 21.

(23) En informant har tyckt att ökad kunskap leder till minskad rädsla vilket i sin tur leder till ett ökat självförtroende. En annan beskrev alla övningar i BK jagstärkande. Vi tror att en bra självkänsla kan göra att personen mår psykiskt bättre och då inte upplever sina problem lika stora. BK anser vi därför vara en bra metod för patienter med psykosomatiska besvär. Vi har i en studie sett att negativ självkänsla står i relation till antalet symtom man upplever (Öhman & Armelius, 1990). Eftersom vi i intervjuerna har fått beskrivit att BK ger resultat på många plan och vi anser att man inte alltid kan se resultaten med blotta ögat, tycker vi liksom informanter att det är viktigt att, med jämna mellanrum, göra utvärderingar när man arbetar med BK. Vi anser inte att man vid varje tillfälle måste använda ett skattningsinstrument som BAS, utan man kan göra en verbal utvärdering, mäta förändrat rörelseomfång eller mäta smärtlindring med VAS.. För att lära sig Basal Kroppskännedom anser Ekenberg (1996) att det krävs att sjukgymnasten själv övar och lära sig förstå sin kropp. Att liksom flera av informanterna vara sjukgymnast och tillsammans med patienter öva BK tror vi handlar om att lära ut/dela med sig av sina erfarenheter. Sjukgymnasten kommer inte att kunna guida patienten till annan insikt än vad hon/han själv skaffat sig. En informant uttryckte det ”Att söka kunskap hos mig själv gör att jag får en ökad förståelse för andra.” Även Dropsy (1984) understryker att sjukgymnasternas yrkesmässiga nytta av övningarna blir större om de själva arbetat med dessa övningar. Han anser inte att det räcker att kunna övningarna intellektuellt. Det är först när intellektuell kunskap förenas med den personliga erfarenheten som sjukgymnasten kan förstå övningarna på djupet. Har man gjort egna reflektioner/upptäckter och där med skaffat sig ett annat förhållningssätt anser vi att man lär ut BK på ett annat sätt med en annan inlevelse, motivation och övertygelse. Vi tycker att först då kan man bli en riktigt bra ”lärare” i Basal Kroppskännedom. Att BK är ett förhållningssätt har flera informanter påtalat. Ekenberg (1996) anser att BK är ett synsätt och ett arbetssätt. Hon beskriver att ens arbetssätt visar vilket synsätt man har på både sig själv och sina medmänniskor. Har man arbetat med BK tror även vi att man får ett annat förhållningssätt, både till sig själv och till andra människor. Vilket förhållningssätt en person har påverkar enligt oss dess sätt att arbeta. Att informanterna genomgående använder sina BK-kunskaper i interaktionen med människor samt den helhetsoch människosyn BK har anser vi vara anledningar till att informanterna ser Basal Kroppskännedom som ett förhållningssätt.. 22.

(24) Under intervjuerna har vi fått en upplevelse av att informanternas sätt att använda och förhålla sig till BK väl följer Roxendals. Informanterna, som många av dem fått sin BK-utbildning av Roxendal personligen, har blivit hennes ”lärjungar”. Vi tror också att med mycket övande kommer man fram till samma förhållningssätt som Gertrud Roxendal. Det har varit svårt att hitta referenser om Basal Kroppskännedom. Det finns inte så mycket forskning gjord på området. Grundreferensen upplever vi alltid är Roxendal och Dropsy som i samverkan utvecklat detta förhållningssätt. Mer forskning krävs för att beskriva detta förhållningssätt och vad man kan uppnå med det.. Konklusion Basal Kroppskännedom är ett förhållningssätt som kan appliceras på alla människor, där stor vikt läggs på människo- och helhetssyn. Övningar i BK påverkar människan på fysisk, fysiologisk, psykisk och existentiell nivå. Efter utbildning och eget övande genomsyrar kunskaperna i BK allt och blir en del av den sjukgymnastiska blicken. Sjukgymnasten kan endast lära ut Basal Kroppskännedom därifrån hon/han själv är.. 23.

(25) Referenslista Backman, J. (1998). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur.. Downe- Wamboldt, B. (1992) Content analysis: Method, applications, and issues. Healthcare. ,. for Woman International 13:313-321.. Dropsy, J. (1984) Den harmoniska kroppen. En osynlig övning (2:a rev. Uppl.). Stockholm: Natur och Kultur.. Ekenberg, L. (1996). Hur utforma sjukgymnastik för barn/ungdomar med rörelsehinder från spädbarnsålder till vuxenliv? (Licentiatuppsats, nr 1996:45 L). Luleå: Tekniska högskolan i Luleå, Avdelningen i Teknisk Psykologi.. Ekenberg, L., & Thurfjell Heimdahl, K. (1999). Basal Kroppskännedom Samverkansprojekt mellan Vårdhögskolan och Luleå tekniska universitet … Betydligt mer genensamt än vad som skiljer oss åt… (Hälsovetenskapliga rapporter, A 116/97:15). Luleå: Luleå tekniska universitet, Vårdhögskolan.. Ekman, R., & Arnetz, B. (2002). Stress Molekylerna- individen – organisationen – samhället. Stockholm: Liber AB.. Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.. Levi, L. (2001). Stress och hälsa. (Vår hälsa). Stockholm: Skandia.. Lundvik Gyllensten, A., & Nilsson Ovesson, M. (1994). Basal kroppskännedom Gruppbehandling vid psykosomatiska smärt-spänningstillstånd. Socialmedicinsk tidskrift, 5-6, 239-242.. Löfgren, M., Wiik, L., & Åström, M. (2004). Upplevelse av Basal Kroppskännedomsträning hos kvinnor med rygg- och bäckenledsbesvär (Hälsovetenskapliga rapporter, nr 2004:019). Luleå: Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.. 24.

(26) Malmgren-Olsson, E-B., Armelius, B-Å., & Armelius, K. (2001). A Comparative outcome study of body awareness therapy, feldenkrais, and conventional physiotherapy for patients with nonspecific musculoskeletal disorders: changes in psychological symptoms, pain and self- image. Physiotherapy Theory and Practice,17, 77-95.. Malouin, F., Potvin, M., Prévost, J., Richards, C L., & Wood – Dauphinee, S. (1992). Use of an Intensive Task-Oriented Gain Training Program in a Series of Patients with Acute Cerebrovascular Accidents. Physical Therapy, 72, 781-789.. Monsen, J. (1991). Klinisk psykologi. Om personlighetsutveckling och terapi. Stockholm: Runa förlag.. Roxendal, G. (1985). Body awareness therapy and the body awareness scale, Treatment and evaluation in psychiatric physiotherapy (avhandling för doktorsexamen, Göteborgs universitet).. Roxendal, G. (1987). Ett helhetsperspektiv – sjukgymnastik för framtiden. Lund: Studentlitteratur.. Roxendal, G., & Nordwall, V. (1997). Tre BAS-skalor. Lund: Studentlitteratur.. Roxendal, G., & Winberg, A. (2002). Levande människa BASAL KROPPSKÄNNEDOM FÖR RÖRELSE OCH VILA. Falköping: Natur och kultur.. Skatteboe, U. (2000) Basal kroppskjennskap og bevegelsesharmoni Videreutvikling av undersökelsemetoden Body Awareness Rating Scale BARS – Bevegelsesharmoni. Högskolen i Oslo: HiO- trykkeriet.. Skjaerven, L H., Gard, G., & Kristoffersen, K. (2003). Basic elements and dimensions to the phenomenon of quality of movement – a case study. Journal of bodywork and movement therapies, October, 1-10.. Öhaman, K., & Armelius, K. (1990). Schizophrenic and borderline patients: introjection, relationship to mother and symtoms. Acta Psychiatrica Scandinavia, 81, 488-496. 25.

(27) Bilaga 1 Boden Sept. 04. Hej Vi är två sjukgymnaststuderande som ska skriva vårt examensarbete om Basal Kroppskännedom. Syftet med studien är att beskriva hur sjukgymnaster använder sig av Basal Kroppskännedom i sitt arbete, samt upplevda resultat. Den förväntade betydelsen av denna studie är att allmänheten, andra professioner inom sjukvården och andra inom samma profession ska få en inblick i hur sjukgymnaster använder sig av BK som behandlingsmetod. Ge sjukgymnaster inspiration att använda sig av detta sätt att göra bedömning av och behandla patienter. Önskar att intervjua sex sjukgymnaster med olika lång erfarenhet av yrket, olika grad av utbildning i BK, vilka arbetar inom olika verksamhetsområden i Norrland. Intervjun förväntas ta ca en och en halv timme och kommer att utföras på eran arbetsplats eller där ni finner lämpligt. Handledare och studerande kommer att ha tillgång till intervjudata. Resultaten presenteras konfidentiellt. Undrar om Du kan tänka Dig att medverka i denna studie. Du har möjlighet att neka till samt avbryta Ditt deltagande i studien. Returnera medföljande svarstalong i bifogat kuvert. Har tidigare kontaktat Dig angående denna studie via mail. Om Du redan lämnat svar ber vi Dig bortse från detta brev. Färdigt examensarbete kommer att finnas tillgängligt på Institutionen för Hälsovetenskaps hemsida (www.hv.luth.se) under länken examensarbete från och med 2005-01-17.. Marina Andersson. Anita Melander Wikman Universitetsadjunkt Institutionen för Hälsovetenskap Hedenbrovägen 961 36 Boden Tel: 0921-75800. Caroline Olsson Studerande i sjukgymnastprogrammet termin 6 Institutionen för Hälsovetenskap Landstingsvägen 3B 961 76 Boden Tel: 0921-50950 Tel: 0921-55632. 26.

(28) Bilaga 2 Frågeguide. Har du någon annan utbildning i BK än den du fick i din grundutbildning? Hur länge har du använt dig av BK som behandlingsmetod?. Kan du berätta lite om hur du använt dig av BK? När i mötet med dina patienter använder du dig av dina kunskaper i BK? Till vilka patientgrupper använder du dig av BK som behandlingsmetod? Hur lägger du upp dina BK-behandlingar?. Hur utvärderar du dina BK-behandlingar? Vilka resultat har du uppnått? / Vilka är de vanligaste resultaten du sett? Hur länge står sig resultaten? Är det någon patientkategori där du sett mer positiva resultat än generellt?. 27.

(29) 28.

(30)

No results found