Framtidens inomhusmiljö
En kvantitativ studie i inomhusmiljö och behovet av
ventilationskontroll i äldre småhus
Examensarbete, 15 hp, Byggingenjör Arkitektur och Teknik
VT 2020
Martin Hed
Stina Walberg
The future of indoor environment. A quantitative study of indoor environment and the need for ventilation control systems in single-family houses of older dwellings
i
Titel: Framtidens inomhusmiljö - en kvantitativ studie i inomhusmiljö och behovet av ventilationskontroll i äldre småhus Omfattning: 15 hp
Huvudområde: Inomhusmiljö Handledare: Simon Siggelsten Malmö Universitet
Fakulteten för Teknik och Samhälle, institutionen för Materialvetenskap och tillämpad matematik Program: Byggingenjörsprogrammet inriktning Arkitektur och Teknik (180hp)
Omslagsfoto: https://www.style-files.com/2018/11/09/tiny-paper-houses-by-jurianne-matter/ Rapportförfattare: Martin Hed & Stina Walberg
ii
Förord
Efter tre år på Byggingenjörsprogrammet på Malmö Universitet mynnar nu studietiden ut i detta examensarbete.
Frågor kring inomhusmiljö har under utbildningens gång endast täckts övergripande men under dessa tillfällen har ämnet fastnat hos oss båda och intresset har väckts. Den slutliga idén till arbetet kom efter många samtal om vad det finns för inomhusmiljörelaterade problem idag, brister i hur de uppmäts och tolkas samt genom diskussioner kring nuvarande regelverk. Framförallt har vi gjort kopplingar till våra egna upplevelser.
Vi skulle vilja framföra ett tack till våra studiekamrater för denna tid, vår handledare Simon Siggelsten, och inte minst de boende i egnahemsområdena på Johanneslust och Håkanstorp, vars medverkan och engagemang möjliggjorde detta arbete. Framförallt ett stort tack till familjen Holmberg som öppnade upp sitt hem och huserade oss under och mellan mätningarna. Vi hoppas att denna rapport kan väcka samma nyfikenhet för dig som det har gjort för oss.
Malmö 25 maj 2020
iii
Sammanfattning
Vi människor spenderar en stor del av våra liv inomhus, varför kvalitén på luften är av stor betydelse. En tydlig definition på begreppet god inomhusmiljö eller bra luftkvalité är svår att specificera, även om man vet att det finns ett flertal faktorer som påverkar den upplevda komforten och har inverkan på både människans hälsa och dess prestationsförmåga (Warfvinge & Dahlbom 2010). Konsekvenserna av dålig luftkvalitet har visat sig vara många, och problemet ter sig betydligt mer komplext än vad man inledningsvis kan tro.
Studien undersöker huruvida inomhusmiljörelaterade problem kan urskönjas i äldre småhus utrustade med självdrags- eller frånluftsventilation, och om det finns behov av att införa lagstadgade ventilationskontroller, likt systemet med OVK. Mätningar har genomförts i sex enfamiljshus i bostadsområdet Johanneslust i Malmö. Luftflöde, lufttemperatur, operativ temperatur samt relativ fuktighet har bestämts med adekvat mätutrustning, och denna data har kompletterats med en frågeenkät där de boende i området fått redogöra för upplevd inomhusmiljö.
Med avstamp i det teoretiska materialet samt rådande lagar och regelverk har mätresultaten och enkätsvaren kunnat analyseras och sammanställas. Det visade sig att endast ett av de sex mätobjekten uppnådde ett tillräckligt högt luftflöde per kvadratmeter boyta, enligt Boverkets definition på 0,35 !/#, %!, men att den relativa fuktigheten i samtliga hus var inom ett
acceptabelt intervall, likaså inomhustemperaturen. Resultatet från enkäterna visade att 98 % av de boende i området var mycket eller ganska nöjda med sin bostad överlag, men drag, för låg eller varierande rumstemperatur samt instängd lukt besvärade mellan 40 – 60 % av de svarande. Av de framkomna resultaten drogs slutsatsen att otillräcklig luftomsättning i äldre småhus utrustade med självdrags- eller frånluftsventilation är tämligen vanligt förekommande. Tidigare studier, ELIB (1990) och Bostad barn och hälsa (2000), som visat att 4 av 5 hushåll har en luftomsättning som inte uppgår till kravet, kan tillsammans med mätresultaten vara en god indikator på att ett standardiserat system för ventilationskontroll i småhus bör införas.
iv
Abstract
The study examines whether indoor environmental problems can be discerned in older single-family houses equipped with natural or exhaust air ventilation. Measurements have been conducted in six single-family houses in the residential area of Johanneslust and Håkanstorp, Malmö. The air flow and operational temperature as well as relative humidity has been determined, and the data has been paired with a questionnaire in which the residents of the area have had the opportunity to describe their perceived indoor environment.
Using the theoretical material and actual laws and regulations as a springboard, an analysis of the measurements and the obtained answers from the questionnaire could be made. It showed that only one out of the six houses in the study had an adequate air flow per square meter, defined by the Swedish Board of Housing as 0,35 !/#, %!, but that the relative humidity and
indoor temperature were both in what would be considered an acceptable span. 98 percent of the residents in the area were very or quite satisfied with their living space overall, buttoo low or varying room temperature and odor troubled 40 – 60 percent of the respondents.
The conclusion drawn from the results is that an insufficient air flow is common in older single-family houses equipped with natural or exhaust air ventilation systems. Previous studies, ELIB (1990) and Bostad barn och hälsa (2000), has shown that 4 out of 5 households have an air circulation that does not meet the requirement set, and in light of the results of this study legislated controls of the indoor environment and ventilation systems in single-family houses should be implemented, and possibly bring with it improved indoor environment.
v
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 1
1.1 Bakgrund ... 1
1.2 Problemformulering ... 2
1.3 Syfte & frågeställning ... 3
1.4 Avgränsningar ... 3
2 Metod & Genomförande ... 3
2.1 Litteraturstudier ... 3 2.2 Fallstudie ... 3 2.2.1 Datainsamling ... 4 2.2.2 Enkätundersökning ... 5 3 Teoretisk referensram ... 5 3.1 God inomhusmiljö ... 5 3.1.1 Lufthygieniskt klimat ... 5 3.1.2 Termiskt klimat ... 6 3.1.3 Upplevd innemiljö ... 7 3.1.4 Brukarbeteende ... 7
3.2 Lagstadgade krav och regleringar på inomhusmiljö och ventilationssystem ... 8
3.3 Kontroller och certifieringar av inomhusmiljö och ventilationssystem ... 10
3.3.1 Tredjepartsaktörer ... 11
3.3.2 Kontroller på småhus ... 12
3.4 Folkhälsa med koppling till inomhusmiljö ... 13
3.5 Morgondagens krav ... 15 3.6 Tidigare forskning ... 16 3.7 Äldre bebyggelse/småhus ... 17 3.8 Ventilationssystem ... 18 3.8.1 Självdragssystem ... 18 3.8.2 Frånluftssystem ... 18 4 Fallstudie ... 19 4.1 Områdesbeskrivning ... 19 4.2 Objektsbeskrivning ... 19 4.2.1 Hus 1 ... 20 4.2.2 Hus 2 ... 22 4.2.3 Hus 3 ... 24 4.2.4 Hus 4 ... 26 4.2.5 Hus 5 ... 28 4.2.6 Hus 6 ... 30 5 Resultat ... 32
5.1 Mätning av inneklimat och ventilationssystem ... 32
5.2 Enkätresultat ... 34
vi
5.2.2 Del 5 - Byggnadens system ... 35
5.2.3 Del 2 - Inomhusmiljö ... 36
5.2.4 Del 3 - Luftkvalitet ... 37
5.2.5 Del 4 - Nuvarande besvär ... 38
6 Analys ... 39 7 Diskussion ... 40 7.1 Metodik ... 40 7.1.1 Felkällor ... 41 7.2 Källkritik ... 41 7.3 Fallstudie ... 41 7.3.1 Mätobjekt ... 41 7.3.2 Enkät ... 42 7.4 Morgondagens krav ... 43 7.5 Vidare studier ... 45 8 Slutsats ... 46 Referenser ... 47 Bilaga 1 - Mätresultat Bilaga 2 - Enkätfrågor Bilaga 3 - Enkätresultat
1
1 Inledning
1.1 Bakgrund
Förenta nationernas generalförsamling har med hjälp av 17 globala mål och 169 delmål utvecklat Agenda 2030, en handlingsplan för hållbar utveckling - ett centralt begrepp som av FN:s världskommission definieras:
”Hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov.” (Sveriges Miljömål u.å).
Utifrån detta har Sveriges miljömål definierats i 16 miljökvalitetsmål där hållbarhetsaspekterna ses utifrån social-, ekonomisk- och miljömässig hållbarhet (Sveriges Miljömål u.å). Bygg- och fastighetssektorn spelar en stor roll för flera av miljökvalitetsmålen om det så är målen kring
Levande skogar, Frisk luft eller Giftfri miljö, allt beroende på vilken eller vilka delar av
byggprocessen man tittar på med den kanske mest relevanta, God bebyggd miljö.
God bebyggd miljö definieras av Boverket (2019a) som ”ett miljömål med människan i fokus”. Delmålet God inomhusmiljö beskrevs 2010 med målet att år 2020 ”skall byggnader och deras egenskaper inte påverka hälsan negativt”, detta genom att säkerställa god luftkvalitet och en fungerande ventilation (Boverket 2010a). En fungerande ventilation omfattade från början samtliga byggnader där människor vistas ofta eller under längre tid men reviderades sedan till att endast omfatta byggnader där det finns ett krav på obligatorisk ventilationskontroll, OVK (ibid).
Enligt Folkhälsomyndighetens senaste miljöhälsorapport (MHR17) anger upp till 19 % av befolkningen att bostäderna de bor i har synliga fuktskador, synligt mögel eller mögellukt, en större andel tillhör boende i småhus än i bostadsrätter (Folkhälsomyndigheten 2017). Hälsobesvär och/eller symptom som kan kopplas till innemiljön anger upp till 20 % att de är drabbade av, här är en större andel boende i flerbostadshus än i småhus. Värst drabbade är de som bor i hus uppförda under åren 1961–1975 (ibid).
Merparten av våra liv spenderas inomhus, varför kvalitén på luften har en stor påverkan på både vår fysiska hälsa och hur välmående och bekväma vi känner oss (Svensk Ventilation 2018). Konsekvenserna av dålig luftkvalitet har visat sig vara många, och problemet ter sig betydligt mer komplext än vad man inledningsvis kan tro.
Arbetsmiljöverkets föreskrifter Hygieniska gränsvärden och Kemiska arbetsmiljörisker (Arbetsmiljöverket 2018b; 2019) presenterar båda gränsvärden för exponering på arbetsplatsen för olika typer av luftföroreningar orsakade av utsläpp och emissioner från exempelvis maskiner, kemiska produkter och byggmaterial. Föroreningarna kan vara svåra att mäta och i kontorsmiljöer mäts istället halten koldioxid då det är en tydlig indikator för hur god luftkvalitén är (Arbetsmiljöverket 2018a). Enligt Folkhälsomyndighetens Allmänna råd om ventilation (Folkhälsomyndigheten 2014a) bör luftomsättningen inte understiga 0,5 oms/h i bostäder, med ett tillägg för lokaler (som kontor) där fler personer vistas samtidigt. I känsliga miljöer som skolor, förskolor och operationssalar är kraven ännu högre.
2
Kravet på luftomsättningen har minskat genom åren; 1948 var kravet 1,2 omsättningar/h, 1991 på 0,8 omsättningar/h till dagens 0,5 omsättningar/h (Westman 2010). Kraven på 0,5 omsättningar/h uppnås inte i många av de svenska bostäderna och i samma takt som minskningen av luftomsättning har skett har man sett en ökning av astma och allergi i Sverige (Westman 2010).
Stillastående luft i bostäder kan vara en följd av renoveringar och tätningar av fönster och fasader samtidigt som ventilationen inte anpassats till renoveringen, men orsakerna kan vara svåra att upptäcka även om det resulterat i upplevt obehag genom s.k. percieved air quality eller uppvisande av sjukdomssymptom, s.k. sick building syndrome (Westman 2010). För att kunna lösa problem med innemiljön måste man först gå tillbaka till vad som från början orsakat problemen och hitta den ursprungliga källan. Detta kan vara lättare sagt än gjort, med symptom som uppkommer 15 - 40 år efter exponering (som för radon), eller att ens koppla uppvisade symptom till innemiljön, s.k. sick building syndrome (Forslund & Forslund 2016)
1.2 Problemformulering
Kontroller för inomhusklimatet styrs genom den obligatoriska ventilationskontrollen, OVK. OVK instiftades 1991 med syftet att kontrollera att ventilationssystemet fungerar samt att visa på ett bra inomhusklimat (Svensk Ventilation 2018). OVK är obligatorisk för alla byggnader med undantag för en- och tvåbostadshus, där endast en första besiktning är erfordrad (ibid). Enligt rapporten Moderniserad ventilationskontroll (Fyhr, Markusson & Ruud 2017) fungerar OVK i dagsläget (2017) otillfredsställande då kontroller endast sker över ventilationssystemet och inte övriga faktorer i innemiljön, samt att den inte tar hänsyn till förändringar i användandet av aktuell verksamhet/miljö, OVK ger alltså inte en enhetlig bild av innemiljön.
I rapporten Fördjupad utvärdering av God Bebyggd Miljö 2019 (Boverket 2019b) påvisas att urbaniseringen och förtätningen ställer allt högre krav på vår inomhusmiljö med ökad trångboddhet och ett förändrat beteendemönster. Hult, Corner, Emenius & Engvall (2009) skriver att dålig inomhusmiljö inte bara leder till ohälsa och lidande för de drabbade utan att följderna även kan vara samhällsekonomiska, uppskattat till flera miljarder kronor, i form av sjukfrånvaro, nedsatt prestationsförmåga på arbetsplatserna och ökade vårdkostnader.
Att momentet en fungerande ventilation i delmålet God inomhusmiljö (en del av God bebyggd miljö) reviderades till att endast omfatta de byggnader som även OVK omfattas av, där bl.a. småhus uteslöts, var ett beslut med en motivering att den nya avgränsningen var mer uppföljningsbar (Boverket 2010a). Orsaken var även att småhusägare i större utsträckning har möjlighet att påverka sin inomhusmiljö än de boende i flerfamiljshus (ibid). Detta är dock ingen garanti för att problemen i småhus försvinner - kvalitén på vår innemiljö är till stor del kopplade till vårt beteende och i kombination med bristande kunskaper kan åtgärder vi gör därför, stundom, leda till att densamma istället försämras (Bluyssen 2015).
42 % av Sveriges 4.7 miljoner hushåll bor i småhus, vilket motsvarar 5.4 miljoner personer (SCB 2019). En stor del av det svenska småhusbeståndet uppfördes innan 2000-talet med 45 % under åren 1961–1990 och 20 % innan år 1931 (ibid). Det är alltså en stor del av det svenska byggnadsbeståndet som förbigås i delar av God bebyggd miljö och inom ramen för OVK.
3
1.3 Syfte & frågeställning
Med grund i problemställningen ämnar detta examensarbete därför undersöka inomhusmiljön i äldre småhus, där både upplevd såväl som uppmätt inomhusmiljö tas i beaktande. Syftet är också att undersöka huruvida en lagstadgad, standardiserad metod för att säkerställa god inomhusmiljö kan implementeras.
• Vilka inomhusmiljörelaterade problem kan utrönas och uppmätas i äldre småhus? • Hur ställer sig uppmätta värden mot upplevd inomhusmiljö?
• Vad beror problemen på, och kan de ställas i relation till husets ventilationssystem? • Kan innemiljön i äldre småhus på bred front förbättras genom lagstadgade kontroller av
inomhusmiljö och ventilationssystem?
1.4 Avgränsningar
Fallstudien avgränsas till småhus uppförda under 1920-talet inom ett egnahemsområde i Johanneslust, Malmö. Studien är begränsad till hus med självdrags- eller frånluftssystem och inom begreppet inomhusmiljö tas endast lufthygieniskt- och termiskt klimat i beaktning. För att avgränsa studien ytterligare tas hänsyn ej till energieffektivitet eller byggnadernas energiprestanda.
2 Metod & Genomförande
2.1 Litteraturstudier
Relevanta litteraturstudier har legat till grund för hur god inomhusmiljö definieras, och utredningsrapporter har studerats för att få en överblick över problem relaterade till inomhusmiljö i Sveriges nuvarande bostadsbestånd, framförallt gällande småhus. Vidare har rådande lagar, förordningar och regler gällande inomhusmiljö och ventilationssystem undersökts och utöver detta har studier gjorts av vetenskapliga artiklar där utförandet och/eller resultatet kan kopplas till uppmätt och upplevd innemiljö. Litteraturstudierna är av deskriptiv karaktär och ligger till stor grund för rapportens diskussion. De är nödvändiga för att kunna besvara delar av frågeställningen men även för att ytterligare belysa problematiken som behandlas i rapporten.
2.2 Fallstudie
Fallstudien är uppdelad i två delar, en del där specifika mätobjekt studeras och datainsamling sker och en del där en enkätundersökning genomförs. De båda delarna har samma geografiska läge och samtliga deltagande för datainsamlingen har även gjort enkäten.
Det första urvalet i fallstudien gjordes vid val av område och då med hänsyn till områdets karaktär, husen uppfördes som egnahem under 1920-talet - detta innebär att utformningen av husen i grunden är densamma.
4
Fallstudien är begränsad till området Johanneslust och Håkanstorp i Malmö. Sex olika hus, de s.k. mätobjekten, har deltagit i datainsamlingen och samtliga har själva uppgett intresse att delta i studien efter en förfrågan vid enkätutskicket. Ett urval av mätobjekt gjordes också, antalet begränsades till sex stycken hus, av dessa har tre sin ursprungliga väggkonstruktion och tre har tilläggsisolerat.
Enkätundersökningen skickades ut i både pappersform och digitalt. I pappersform var urvalet grundat i husens tidstypiska karaktär, endast hus uppförda under 1920-talet valdes ut. Respondenterna hade sedan själva möjligheten att lämna den i brevlådan hos ett av våra mätobjekt. Enkäten i pappersform delades ut vid ett tillfälle, den digitala vid två tillfällen, förutom ursprungliga utskicket även en påminnelse. Detta bidrog till en ökning av svarande. Av de responderande enkäterna fanns inga ofullständiga svar. Den digitala delen utformades och sammanställdes genom Sunet Survey, ett enkätverktyg som getts anslutning till genom Malmö Universitets licens.
2.2.1 Datainsamling
Mätningar har genomförts vid ett tillfälle i varje husobjekt, med undantag för Hus 2 där två mätningar genomförts. En planlösning för varje hus har upprättats på plats, och rummen har uppmätts med lasermätare - de uppmätta ytorna kan skilja sig åt från husets verkliga boyta då främst de rum som personer vistas i har tagits hänsyn till, det inkluderar alltså inte förråd och dyl. Rummen har besiktigats okulärt och synliga ventilationsdon har märkts ut och numrerats på respektive planlösning. Temperatur och relativ fuktighet i rummet har uppmätts under uppskattningsvis en minut. Mätstos med vinghjulsgivare har placerats över ventilationsdon och lufthastighet samt luftflöde har noterats, avslutningsvis har värmekameran siktats mot väggytor för att få fram yttemperatur samt för att okulärt se om det finns tydligt luftläckage någonstans längs med väggen. En sammanfattning av mätningarna följer nedan.
Insamling av relevant data har gjorts genom:
× Okulär besiktning av mätobjekten.
× Teknisk mätning av golvarea, lufttemperatur, yttemperatur och relativ fukthalt. × Mätning av luftflöde vid till- och frånluftsdon.
För att kunna genomföra mätningen har följande utrustning krävts:
× Mätstos med vinghjulsgivare av fabrikat Testo som mäter luftflöde och lufthastighet i don och kanaler. Vinghjulets rotationsfrekvens registreras och omvandlas till en pulssekvens som översätts till ett hastighets- och luftflödesvärde.
× Värmekamera av fabrikat Testo 875-1i mäter yttemperatur på väggytor samt ger en värmebild av ytorna - s.k termografering.
× Koldioxidmätare av fabrikat Sagitta TES 1370 som mäter lufttemperatur, koldioxidkoncentration och relativ fuktighet.
5 2.2.2 Enkätundersökning
Enkätundersökningen är utförd som en strukturerad enkät med till större delen bundna svar, endast ett fåtal svarsalternativ var fria, dessutom var instruktionerna för dessa begränsande. Enkäten bestod av 18 frågor, där flera av frågorna hade flertalet underkategorier, uppdelad i fem delar; allmänt om bostaden, innemiljö, luftkvalitet, nuvarande besvär och bakgrund. Formuläret kan ses i bilaga 2.
Enkätundersökningen är av kvantitativ karaktär och ger mätbara svar för att presentera i diagram och figurer. Frågorna är hämtade från de som BETSI studien, som beskrivs utförligare senare i rapporten, baseras på: Enkätundersökning om boendes upplevda inomhusmiljö och
ohälsa - resultat från projektet BETSI (Boverket 2009b). Enkäten går under de båda
kategorierna Building symptom index, BSI, och Building comfort index, BCI. BSI beskriver de symptom som kan kopplas till byggnaden och BCI beskriver faktorer som kan kopplas till upplevt obehag (Bluyssen 2015). Utöver dessa frågor fick respondenterna svara på frågor rörande byggnadens system.
3 Teoretisk referensram
3.1 God inomhusmiljö
Upp till 90 % av vår tid spenderas inomhus (Westman 2010; Svensk Ventilation 2018). Bristfällig inomhusmiljö leder årligen till att cirka 500 personer i landet avlider, huvudsakligen p.ga. radonexponering (Stålsäkerhetsmyndigheten 2017; Bokalders & Block 2014). I en enkätundersökning genomförd i Danmark (Mortensen, Heiselberg & Knudstrup 2017) menade de svarande att det termiska klimatet, temperaturen inomhus, och luftkvaliteten var centrala aspekter av vad en god, upplevd inomhusmiljö är. En tydlig definition på begreppet god
inomhusmiljö eller bra luftkvalité är svår att specificera, även om man vet att det finns ett flertal
faktorer som påverkar både den upplevda komforten och uppmätta faktorer med påverkan på både människans hälsa och dess prestationsförmåga (Warfvinge & Dahlbom 2010). Temperatur, lukt, fukt, ljus, ljud och höga halter av olika föroreningar i form av partiklar och gaser är alla saker som påverkar, och kan ge stora konsekvenser för människans välbefinnande (Arbetsmiljöverket 2018a). Flera av dessa faktorer presenteras som underrubriker nedan. 3.1.1 Lufthygieniskt klimat
Warfvinge & Dahlblom (2010) skriver att lufthygieniskt klimat och kvaliteten på inomhusluften innefattar en rad olika faktorer – koldioxid- och fukthalt, lukt, radon och partikelkoncentration m.fl. En person som befinner sig i ett undermåligt ventilerat utrymme kommer enligt Warfvinge & Dahlblom (2010) inte att reagera på bristen på syre i första hand, utan den stigande koldioxidkoncentrationen – personen kommer känna ökad trötthet och försämrad förmåga att koncentrera sig. Yrsel, illamående och/eller huvudvärk är också tydliga symtom (Westman 2010). Koncentrationen av koldioxid i utandningsluften uppgår till 40 000 ppm CO2, jämfört
med den ”friska” uteluftens 400 ppm, vilket tydliggör betydelsen av en fungerande ventilation. Enligt Folkhälsomyndigheten (2014a) indikerar en koldioxidkoncentration över 1 000 ppm på bristfällig ventilation.
Den luftfuktighet som råder inomhus påverkar även den människors välbefinnande (Westman 2010). En relativ fuktighet mellan 40–60 % ger bäst upplevd komfort (Bokalders & Block
6
2014). Om den relativa luftfuktigheten inomhus är för låg uppfattas luften som torr, och boende kan få problem med torra ögon och slemhinnor; för hög1 och risken ökar för att ytskikt utsätts
för mikrobiell tillväxt, liksom förekomsten av kvalster, vilket i sin tur kan leda till att i byggnaden verksamma personer drabbas av allergiska reaktioner (Westman 2010). I många fall uppfattar boende inomhusluften som torr till följd av att temperaturen är för hög (Westman 2010). Sänker man temperaturen inomhus sjunker mättnadsånghalten och luftens inneboende förmåga att binda vattenånga minskar, varför den relativa fuktigheten ökar och den erfarna känslan av torr luft minskar (Warfvinge & Dahlblom 2010).
Enligt Forslund & Forslund (2016) är det som ytterst dimensionerar och bestämmer mängden luft som behöver tillföras en byggnad förekomsten av och bortförandet av obekväm odör. Redan när frisk tilluft strömmar in i byggnaden innehåller luften avgaser från biltrafik, industriutsläpp och dylikt, som kan resultera i obehaglig lukt (Forslund & Forslund 2016). Lägg därtill de aktiviteter som utförs i byggnaden – matlagning, tobaksrökning etc., men även de dofter vi människor avger, och behovet av att föra bort lukt blir tydligt (Forslund & Forslund 2016). Ädelgasen radon uppkommer vid sönderfall av radium, som i sin tur bildas vid sönderfall av grundämnet uran (Bokalders & Block 2014). Strålsäkerhetsmyndigheten (2017) uppskattar att närmare 400 000 bostäder i Sverige har radonhalter som överskrider det av Socialstyrelsen bestämda riktvärdet på 200 Bq/m3 (Forslund & Forslund 2016).2 Trots att radon är vanligt
förekommande upptäcks det ofta inte, dels p.g.a. ett lågt intresse från fastighetsägare att undersöka men också̊ för att gasen är luktfri och inledande exponering är symptomfri - symptom kan uppkomma först efter 15 - 40 år av riskzonsvistelse (Strålsäkerhetsmyndigheten 2017). Vid ökat luftflöde kommer den radon som läcker in i huset att ventileras ut mer effektivt, och partikelkoncentrationen sjunker (Warfvinge & Dahlblom 2010).
Partikelkoncentrationen inomhus utgörs huvudsakligen av damm, bestående av partiklar som alstras från kläder och hud då människor rör sig (Abel & Elmroth 2006). Dammets innehåll av hudpartiklar utgör näring för kvalster, vilka kan ge upphov till astma och allergiska besvär (Warfvinge & Dahlblom 2010). Dammkvalster trivs bäst vid 25 ºC och 75–80 % RF (ibid), varför risken att de ska överleva i en vältempererad och -ventilerad bostad är relativt liten. 3.1.2 Termiskt klimat
En persons upplevelse av det termiska klimatet beror på ett flertal parametrar – luftens temperatur, hastighet och fuktighet, men också personens klädsel och aktivitetsnivå (Warfvinge & Dahlblom 2010). Den i rummet upplevda temperaturen beror inte enbart på luftens temperatur, utan också på medelvärdet av omkringliggande ytors temperaturer, den s.k. medelstrålningstemperaturen. Medelvärdet av dessa två utgör den s.k. operativa temperaturen, ett bättre mått på upplevd rumstemperatur (Bokalders & Block 2014). Den operativa temperaturen beräknas enligt ekvation 3.1 nedan (Warfvinge & Dahlblom 2010).
1 Under vinterhalvåret får, enligt Folkhälsomyndigheten (2014a), inte skillnaden i fuktinnehåll mellan ute och inne
överstiga 3 g/m3.
7
(3.1) &" =&#$%&+ &'
2
!!= #$%&'()* (%,$%&'(-&
!"#$% = .-/((%,$%&'(-&
!&= ,%0%.1(&å.3)341(%,$%&'(-&
En för hög lufthastighet i rummet kan leda till att hudtemperaturen sjunker, och en känsla av drag uppstår. Tydligast blir besvären då luftens medelhastighet överstiger 0,15 m/s och den operativa temperaturen är mellan 20 och 24 °C (Warfvinge & Dahlblom 2010). Om byggnadens fönster är undermåligt isolerade kan kallras komma att uppstå. Luften invid fönstret kyls ner, sjunker och strömmar längs med golvet som ett kallt drag (ibid).
3.1.3 Upplevd innemiljö
Hur god kvalitet på inomhusmiljö definieras är något högst subjektivt – vi människor har olika personliga preferenser och kommer således att reagera olika på givna faktorer, exempelvis rumstemperatur (Bokalders & Block 2014; Forslund & Forslund 2016). I en studie utförd i Finland (Holopainen, Salmi, Kähkönen, Pasanen & Reijula 2015) studerades upplevd inomhusmiljö i lågenergihus byggda 2009–2012 och konventionella hus byggda 1974–2011. De svarande upplevde inomhusmiljön som något bättre i lågenergihusen jämfört med de konventionella. De boende i konventionella hus klagade i högre utsträckning på drag, hög eller varierande rumstemperatur (den faktor som upplevdes som mest störande), torr luft eller otillräcklig ventilation, liksom svagt ljusinsläpp under vintermånaderna. Upplevelsen av det termiska inneklimatet är tydligt sammanlänkat med inte bara luft- och strålningstemperatur från omkringliggande ytor, luftrörelser och luftfuktighet, utan också individens metabolism, klädsel och klädernas temperatur (Abel & Elmroth 2006). I de konventionella husen som studerades i den finska studien (Holopainen et al 2015) var medelåldern något högre än i lågenergihusen, och hushållen bestod av färre personer generellt. Hårdraget antogs därför fler äldre personer bo i de konventionella husen, vilket generellt leder till ökad inomhustemperatur – med stigande ålder försämras kroppens blodcirkulation och metabolismen avtar, varför äldre gärna vrider upp termostaten för att inte frysa (Folkhälsomyndigheten 2014b).
Då en person återkommande upplever fysiska besvär vid vistelse i en byggnad kan det handla om SBS, s.k. sick building syndrome, även kallat sjukahus-sjukan (Warfvinge & Dahlblom 2010). Trötthet, illamående, yrsel och koncentrationssvårigheter, irriterade slemhinnor och torr hud är kännetecknande symptom, som ofta försvinner en tid efter det att personen lämnat byggnaden (ibid). Orsakerna är enligt Warfvinge och Dahlblom (2010) inte helt klarlagda, men ett samband tros finnas mellan symptomen och bristande ventilation, förekomst av fukt och mögelskador och undermålig städning, och besvären drabbar oftare allergiker och kvinnor. Problemet med SBS och de resulterande symptomen är att dessa inte är exklusiva och specifika – de förekommer även hos människor i allmänhet, och i de fall man upptäcker exempelvis mögelskador i ett hus där personer med SBS-symptom verkar, råder det fortfarande stor osäkerhet kring huruvida det faktiskt är mögelförekomsten som orsakar symptomen eller om det är något annat (Stålbom & Johansson 2002).
3.1.4 Brukarbeteende
Under 1900-talet genomgick samhället stora förändringar, sprungna till stor del ur den industrialisering som kom att känneteckna det sena 1800-talet (Gustafsson 2007). Rinnande
8
vatten och avloppssystem anlades i de större städerna, och konsumtionssamhället växte fram som ett resultat av de förändrade arbets- och levnadsmönster som följde i industrialiseringens spår (Gustafsson 2007).
Ett hus som byggdes under tidigt 1900-tal kommer, i sitt originalutförande, vara dimensionerat och planerat för ett helt annat brukarbeteende än det som är norm idag (Westman 2010). Historiskt sett har inte boende haft tillgång till rinnande vatten inomhus, vilket medfört att byggnader inte utsatts för speciellt hög fuktpåverkan. Detta kombinerat med att de relativt otäta husen tenderade att vara uppvärmda med en centralt placerad, vedeldad kamin, medförde att risken för exempelvis fuktskador var obefintlig (Westman 2010). Ett exempel som Westman (2010) beskriver är ett äldre par som säljer sin äldre villa till en ung barnfamilj. Brukarbeteendet i huset förändras dramatiskt i och med ägarbytet – mängden tvätt och vattenanvändning ökar avsevärt, ofta utan att de nya husägarna skänker ventilationen en tanke: ”En luftväxling som räckte gott och väl för det äldre paret är kraftigt underdimensionerad för den nya ägarfamiljen” - fuktrelaterade skador började synas i huset (Westman 2010).
Brukarbeteende kan analyseras och studeras genom vad Fabi, Andersen, Corgnati och Olesen (2012) kallar det ”adaptiva tillvägagångssättet” (”adaptive approach”), som stipulerar att om en miljö förändras på ett sätt som resulterar i obehag, kommer människan reagera för att återupprätta komfort och en känsla av välbehag. En förutsättning för att denna adaptiva modell ska vara gällande, är antagandet att brukarnas anpassningsnivå och förväntan är relaterade till rådande utomhusklimat och att de, medvetet eller omedvetet, tar en aktiv roll i realiserandet av en god inomhusmiljö (Fabi et al. 2012). Vidare menar Fabi et al. (2012) att brukare eller boende är mer komfortabla och lider av färre symptom förknippade med SBS, i de fall de har stor möjlighet att på egen hand påverka sin inomhusmiljö på ett intuitivt och tydligt sätt.
Ett effektivt sätt att påverka sin inomhusmiljö med avseende på lufthygieniskt klimat är att vädra. Sellin och Magnusson (2018) fann i sitt examensarbete att öppen ventilationslucka i ett sovrum hade märkbar påverkan på luftflödet i rummet, så till den grad att en stängd ventilationslucka inte tillgodosedde det av Folkhälsomyndigheten (2014a) rekommenderade tilluftsflödet på 4 !/# per person. Underförstått ökar därmed energiförbrukningen, men det är inte aktuellt för denna rapport.
3.2 Lagstadgade krav och regleringar på inomhusmiljö och
ventilationssystem
Regleringar i byggbranschen styrs genom lagar, förordningar, föreskrifter och allmänna råd där allmänna råd endast agerar rekommenderande samt vägledande, och övriga tvingande (Boverket 2019f). Följande kapitel presenterar några av dessa övergripande med koppling till just inomhusmiljö och ventilation, huvudsakligen för bostäder.
Överst i regelhierarkin återfinns lagarna, följt av förordningar – beslutade av Riksdag resp. Regering (Boverket 2019f). Genom Plan och Bygglagen (SFS 2010:900), PBL, regleras bestämmelser kring planläggning av mark och vatten samt byggande. För att koppla till inomhusmiljö kan man i PBL (SFS 2010:900) 8 kap. 4 §, punkt 3, läsa ”Ett byggnadsverk ska ha de tekniska egenskaper som är väsentliga i fråga om… skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljön”, här hittar man även regleringar kring energihushållning och värmeisolering, i viss mån relevant för innemiljö och ventilationssystem. Reglerna i PBL gäller inte retroaktivt och ska främst tillföras nya byggnader, samt vid ändring av befintlig bebyggelse – här finns dock avsteg enligt 8 kap 7 samt 14 §§ (SFS 2010:900) som anger att hänsyn ska tas, och anpassning
9
ska ske, i förhållande till byggnadens förutsättningar och byggnadens historiska-, kulturhistoriska-, miljömässiga- och konstnärliga värde, detta oavsett om förändringarna kräver bygglov eller ej. Plan och byggförordningen (SFS 2011:338), PBF, specificerar ytterligare regleringarna angivna i PBL. I 3 kap. 9 §, förtydligas att reglerna kring skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö bl.a. omfattas av skydd mot farliga partiklar eller gaser i luften, farlig strålning och skydd mot förekomst av fukt i delar av byggnadsverk eller ytor inom detsamma (SFS 2011:338).
När det kommer till föreskrifter är det Boverkets byggregler, BBR, genom Boverkets författningssamling, BFS (BFS 2011:6), som är relevanta tillsammans med föreskrifter och allmänna råd från folkhälsomyndigheten, socialstyrelsen och i viss mån arbetsmiljöverket. Enligt BBR kapitel 6 (BFS 2011:26), Hygien, hälsa och Miljö, ska utformandet av byggnader och dess installationer inte medföra några olägenheter för människors hälsa, god luftkvalitet ska uppnås i de rum där människor vistas och tillfredsställande fukt- och hygienförållanden ska tillgodoses, under hela byggnadens livslängd. Beroende på hur rummen är tänkt att nyttjas skiljer sig kraven för inneluftens kvalitet åt, exempelvis beroende på typ av verksamhet, emissioner och/eller fukttillskott (Boverket 2017a).
Luften som tillförs rum via byggnadens installationer ska inte ge högre halter av föroreningar än de som är satta som gränsvärden för uteluften, inneluften får heller inte ha besvärande lukt eller föroreningar av sådan koncentration som medför ogynnsamma effekter på människans hälsa (BFS 2014:3). Enligt BBR 6:251 (BFS 2011:6) ska rum vid användning ha ständig luftväxling: kravet på minsta uteluftsflöde vid personnärvaro är 0,35 !/# och kvadratmeter boyta, med minimum på 0,1 !/#, %! när ingen är hemma. Tidigare har BBR gett råd om tillägg
av uteluftsflöde för rum som kök och badrum (matos, fukt), men trots att dessa tillhör en äldre version - BFS 1998:38 - används de idag som praxis i branschen där tillägg för exempelvis badrum, kök och tvättstuga är på 10 !/# (Warfvinge & Dahlbom 2010).
Enligt BBR 6:252 (BFS 2011:6) ska ventilationssystemet se till att luftväxlingen sker i hela vistelsezonen där tilluften i första hand ska tillföras de rum avsedda för ”daglig samvaro samt för sömn och vila”. Frånluften ska ske från de rum som har lägre krav på luftkvaliteten, som kök och badrum, följaktligen får luft inte föras från rum med lägre krav på luftkvalitet till de med högre krav, som sovrum (BFS 2011:6). BBR anger även regleringar för vädring, där öppningsbart fönster eller vädringslucka ska finnas för de rum som är avsedda att användas dagligen, forcerad ventilation kan vara ett substitut för dessa åtgärder (BFS 2011:6).
Kraven för termiskt klimat omfattar både termisk komfort i vistelsezoner samt lämpligt termiskt klimat i övriga delar av byggnaden med avseende på byggnadens beständighet (BFS 2011:6). BBR anger allmänna råd för lägsta operativa temperatur i bostadsrum samt hygienrum till 18 ℃ resp. 20 ℃ samt en lägsta yttemperatur på golv till 16 ℃ resp. 18 ℃ i samma rum (ibid). Även lufthastigheten påverkar den termiska komforten, riktvärden för detta ligger på ett maxvärde av 0.15 %/# under uppvärmningssäsongen i ett rums vistelsezon (ibid).
Folkhälsomyndigheten ger ut allmänna råd om både temperatur inomhus och ventilation (Folkhälsomyndigheten 2014b; 2014a). Dessa grundar sig i Miljöbalken och agerar tillämpning av 9 kap. 3 § och 26 kap. 19 och 22 §§ (SFS 1998:808). Under de allmänna hänsynsreglerna, kap 2. 3 § kan man även läsa:
”Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller
10
åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön”. (SFS 1998:808)
Folkhälsomyndighetens Allmänna råd om temperatur inomhus (Folkhälsomyndigheten 2014b) anger rekommenderade värden för operativ temperatur på 20 – 23 ℃ med indikerade värden för fortsatt utredning då lufttemperaturen går under 20 ℃ eller över 24 ℃ (ibid). Rekommenderade värden för yttemperatur på golv ligger på 20 – 26 ℃ (ibid). Folkhälsomyndigheten (2014a) ser också mängden koldioxid i luften som en indikator på om ventilationen är undermålig – är den uppmätta koldioxidhalten över 1000 ppm bör ventilationen ses över. En tydlig indikator på bristfällig luftkvalitet är då det saknas överluft mellan rummen eller om de helt enkelt är helt oventilerade. Andra exempel på andra indikatorer är mikrobiell tillväxt, höga radonhalter, svårdefinierad lukt och kondensbildning på fönsters insida (ibid). Det är personen som äger en byggnad som har ansvaret att säkerställa ett fungerande ventilationssystem samt en god inomhusmiljö, drift och förvaltning inkluderat (Boverket 2019d). En egenkontroll i enlighet med Miljöbalken 26 kap. 19 § (SFS 1998:808) bör, enligt Boverket, bl.a. innehålla rutiner och kontroller av värmesystemets samt ventilationssystemets funktion, kontrollmätning av inomhusklimatet och kontroll av den upplevda bedömningen av inomhusklimatet - för ägare av flerbostadshus gäller detta nyttjanderättshavaren, för småhusägaren gäller det en själv (Boverket 2019d).
3.3 Kontroller och certifieringar av inomhusmiljö och
ventilationssystem
Som tidigare nämnts under Bakgrund går de lagstadgade kontrollerna av inomhusmiljöer och ventilationssystem under den obligatoriska ventilationskontrollen, OVK. OVK har funnits sedan 1991 och tidigare bestämmelser kring inomhusmiljö och ventilationssystem finns att tillgå, bl.a. via Boverkets hemsida, detta för att underlätta vid besiktningar av äldre system än de som omfattas av nuvarande byggregler (Boverket 2012; 2019g). Enligt PBL, 8 kap 25§ (SFS 2010:900) är syftet med OVK att säkerställa ett tillfredsställande inomhusklimat, detta gäller dock endast för de byggnader som omfattas av kontrollen.
Miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö, med målet att säkerställa en god hälsa i alla byggnader är även det kopplat till OVK, som ses som ett viktigt steg i arbetet med att nå delmålet god
inomhusmiljö till år 2020 (Boverket 2019h). Miljökvalitetsmålet omfattar alla byggnader som
även OVK omfattas av – samtliga byggnader bortsett från en- och tvåbostadshus med självdrags- eller frånluftssystem, ekonomibyggnader samt vissa industrilokaler (Boverket 2012). Besiktningen ska ske inledande och återkommande, med ett intervall på mellan 3–6 år beroende på byggnad, verksamhet och ventilationssystem (Boverket 2019h). I en- och tvåbostadshus är en första besiktning erfordrad vid nyuppförande samt vid renovering/byte till FT, FX eller FTX system, här gäller dock ingen återkommande kontroll (ibid).
Det krävs även att anmälan görs då nytt ventilationssystem ska installeras eller väsentliga ändringar, enligt PBF 6 kap. 5§ (SFS 2011:338), ska genomföras. Detta anmäls till byggnadsnämnden, som även ansvarar för tillsynen av OVK (Boverket 2012). Det som kontrolleras vid en OVK är de funktioner och egenskaper som gällde för ventilationssystemet vid installation, alltså de regler som gällde då byggnaden uppfördes eller, vid ändring, då en renovering utförts (Boverket 2019h). En besiktning innebär även att se över om ventilationssystemet innehåller föroreningar, med risk för att spridas i byggnaden, om skötselanvisningar finns lätt tillgängliga samt att se över eventuella energieffektiviserande
11
åtgärder (ibid). Det senare gäller som förslag till ägaren, är ej tvingande och ska inte medföra ett i övrigt försämrat inomhusklimat. Enligt Westman (2010) är två av de vanligaste felen som upptäcks vid en OVK smuts i kanaler och fläktar samt att luftflödena inte når de nivåer som var gällande när huset byggdes.
Ett gott inomhusklimat och fungerande ventilation omfattas även av Arbetsmiljölagen (SFS 1977:1160), med avsikt att uppnå en god arbetsmiljö genom att förebygga ohälsa och olycka i arbetet. Här har arbetsgivaren ansvaret och till skillnad från OVK gäller underhåll och kontroller regelbundet och krav på förbättringar kan krävas utanför de regleringar som gällde vid uppförande, exempelvis om den avsedda användningen av byggnaden förändrats (Boverket 2012).
Trots att delmålet god inomhusmiljö, i God bebyggd miljö, idag endast omfattas av OVK, ergo inte småhus, har dess historia en viss relevans för denna studien. I mars 2002 överlämnades proposition 2001/02:128 Vissa inomhusmiljöfrågor (Prop. 2001/02:128) till riksdagen. Bakgrunden till propositionen var ett förslag som Boverket gett under 1998 om byggnadsdeklarationer där fokus har legat på inomhusmiljö och energianvändning (SOU 2004:78). I förslaget framgick, som tidigare nämnts, att till år 2015 ska det säkerställas att ”samtliga byggnader där människor vistas ofta eller under längre tid har en dokumenterat fungerande ventilation” där utöver OVK även nya styrmedel föreslogs tillsättas genom exempelvis byggnadsdeklarationer (Prop. 2001/02:128). Till följd av detta tillsattes en utredning - Byggnadsdeklarationer - med delbetänkandet Inomhusmiljö och energisystem (SOU 2004:78) som visar på att behovet av byggnadsdeklarationer i hela Sveriges bostadsbestånd behövdes för att nå de eftersträvade målen kring inomhusmiljö och radonhalt i bostäder och till stor del bidra till ett uppmärksammande kring betydelsen av god inomhusmiljö. Som utmärkande punkt framhålls att miljöer där barn och ungdomar vistas under längre tid är särskilt viktiga för deklarationerna (ibid). Brister i inomhusmiljön i Sveriges bostäder visas i prop. 2001/02:128 som stora i såväl flerbostadshus som småhus, där en god ventilation lyfts fram som en stor del i bekämpandet av inomhusmiljöproblem, till stor del även i bekämpandet av radonproblem (Prop. 2001/02:128).
Två stora utmaningar lyfts fram i propositionen - den ena rör säkerställandet av god inomhusmiljö i nyuppförda byggnader, den andra, ansedd som en än större utmaning, är att säkerställa detsamma i befintlig bebyggelse. Utredningen SOU 2004:78 resulterade slutligen i förslag på att introducera deklarationer på frivillig basis, för flerbostadshus och skolor, men för småhus skulle utredning fortsätta och att istället skulle riktas mot tredjepartsdeklarationer (SOU 2004:78). Prop. 2001/02:128 redovisade även de ekonomiska konsekvenserna för såväl staten som bostadsägarna, dessa skulle bli omfattande. Man ansåg också att arbetet med informationsförsörjning skulle vara alltför omfattande för staten än vad som därigenom kunde vinnas (Prop. 2001/02:128). God innemiljö (spec. momentet god ventilation) omfattar, som tidigare nämnts, idag endast de byggnader som även omfattas av OVK. Småhus utelämnas p.g.a. ägarnas egenintresse och att möjligheten att själv påverka sin inomhusmiljö är större än för boende i flerbostadshus. Med denna avgränsningen blev målen mer uppföljningsbara och möjliga att nå inom satt ram (Boverket 2010a).
3.3.1 Tredjepartsaktörer
Det finns även andra vägar att gå för kvalitetssäkring av inneklimatet, då utanför omfattningen av lagar och regleringar. RISE, Research Institutes of Sweden, tillsammans med Sveriges provnings- och forskningsinstitut (sedan 2016 Sveriges tekniska forskningsinstitut) har (1997) utvecklat ett system för kvalitetssäkring av innemiljöer och energisystem (Wahlström 2005).
12
Systemet är en tredjepartscertifiering, kallat P-märkning, och gäller vid förvaltning och nybyggnation såväl som vid ombyggnad och befintlig bebyggelse, både för bostäder och lokaler (Westman 2010). P-märkningen ser över inomhusmiljöaspekter som luftkvalitet, termisk komfort, fuktsäkerhet samt ljud- och ljusmiljö, detta genom funktionen av tekniska system samt genom enkätundersökning bland de boende (Wahlström 2005). Översynen sker årligen av ägaren men med stickprovskontroller av certifieraren (ibid). Statistik över antal P-märkta hus fram till 2020 har inte återfunnits, år 2005 hade 4 000 lägenheter certifierats med 7 000 till på gång - däribland inga småhus (Westman 2010). Andra liknande deklarationssystem är exempelvis; Sund inomhusmiljö, Frisk bostad, EcoEffekt, MIBB m.fl. Gemensamt för systemen är inkluderandet av enkät över de upplevda inomhusmiljöproblemen, riktade till de boende (SOU 2004:78).
Det finns även flertalet olika företag på marknaden som kan anlitas för att undersöka inomhusmiljön, antingen med en skadeutredning, vid exempelvis upplevd diskomfort eller symptom, eller en allmän analys av innemiljön. Bland undersökningarna som utförs finns fuktmätningar, materialanalyser, termografering, täthetsprovning samt luftanalys genom att mäta mikrobiella och kemiska halter i luften (Anticimex u.å.; Ocab u.å.).
3.3.2 Kontroller på småhus
Här presenteras utöver de kontroller som finns idag rörande inomhusmiljö och ventilationssystem för småhus, även gällande regler för energideklarationer och ansvarsfördelning vid försäljning då även dessa anses relevanta för studiens diskussion. Även om det anges i rapporten att småhus inte omfattas av kraven på OVK, undantas inte småhus av tidigare presenterade regler, under rubriken Lagstadgade krav och regleringar. Enligt Boverket (2012) har byggnadens ägare ansvar för att husets system underhålls och behåller de tekniska funktioner och egenskaper som det är avsett för, det rekommenderas därför att man genom eget initiativ ändå låter utföra en OVK av byggnaden, trots undantaget i lag. De flesta kontroller/åtgärder kring ventilationssystemet som genomförs i småhus är just frivilliga. Av dessa är vanliga exempel rensning av imkanaler och frånluftskanaler där man enligt vissa företag rekommenderas kalla på en sotare ungefär var 3 - 6 år (Villaägarna 2017; Kamingruppen u.å.). Ett annat exempel är att besiktiga sitt hus inför en försäljning, detta är enligt Privatmäklaren (u.å.) en vanlig åtgärd både för att inge en försäkran om husets kvalitet för köparen men även för att man kan lägga till en försäkring mot dolda fel, för att skyddas som säljare. Jordabalken 4 kap. 19, 19a-c §§ (SFS 1970:994) innebär i kort att man som säljare ansvarar för sådana fel som av köparen inte kunnat upptäckas vid en omfattande undersökning av fastigheten, dolda fel kan leda till ersättningsskyldighet i form av avdrag på köpeskillingen alternativ ett hävande av köpet.
En byggnad måste enligt Lag om energideklaration för byggnader (SFS 2006:985) låta utföra en energideklaration om: huset är över 250 kvm och nyttjas av allmänheten, huset upplåts med nyttjanderätt, byggnaden är nyuppförd samt om byggnaden ska säljas. Energideklarationen är giltig i 10 år och innehåller bland annat information om hur mycket energi som går åt i huset, var den används, uppgifter om ventilationskontroll och radonmätning (om sådana utförts) samt åtgärdsförslag med hänsyn till en förbättrad inomhusmiljö och energiprestanda (SFS 2006:985).
13
3.4 Folkhälsa med koppling till inomhusmiljö
Vart fjärde år genomför folkhälsomyndigheten en urvalsundersökning som samlar in data (genom enkäter) kring exponering och upplevda besvär med koppling till bl.a. inomhusmiljö och luftföroreningar (Folkhälsomyndigheten 2019). Insamlingen leder till en sammanställning kallad Miljöhälsorapporten, denna ligger sedan till grund för Sveriges internationella rapportering till WHO men även som uppföljning för de nationella miljömålen (ibid). Den senaste miljöhälsorapporten (MHR17) kom ut 2017 och riktades då till vuxna.
Resultatet, med koppling till inomhusmiljö, visade att 20 % av befolkningen upplever symptom som de anser är en följd av undermålig inomhusmiljö, här syns en viss ökning från tidigare års rapporter och siffran är något större för de i flerbostadshus än i småhus (Folkhälsomyndigheten 2017). 19 % av befolkningen anger att bostäderna de bor i har synliga fuktskador, synligt mögel eller mögellukt, för småhus byggda innan 1941 är andelen 25 %, liknande siffra återfinns för samtliga småhus byggda mellan åren 1941 - 1975 (ibid). En desto lägre andel [än de med fuktskador] anser att luftkvaliteten i huset är bristfällig - för småhus uppförda innan 1941är andelen 2,1 % och mellan 1941 - 1975 är den mellan 2,7 och 2,9 %, här rapporterar de som bor flerbostadshus i högre utsträckning att de upplever problem (ibid).
Symptom med koppling till inomhusmiljön, som trötthet huvudvärk, hosta m.fl., och upplevs som besvär minst en gång per vecka kan ses i tabell 3.1. Här är uppdelningen inte för bostadstyp eller uppförandeår, utan för resp. vistelsemiljö - bostad eller arbete (Folkhälsomyndigheten 2017).
Figur 3.1 nedan visar upplevda besvär, med koppling till undermålig luftkvalitet, fördelat över byggnadernas uppförandeår, inte heller här finns en fördelning över bostadstyp. Tabellen visar att en andel på ca 3,5 % av boende i hus uppförda innan 1941 upplever för torr eller instängd luft (Folkhälsomyndigheten 2017).
Tabell 3.1 Symptom med koppling till innemiljö enligt MHR17
14
Under riskbedömning i MHR17 framgår genom en slutlig rapportering kring inomhusmiljörelaterade problem, att delmålet för hälsa och säkerhet i God bebyggd miljö inte kommer att vara uppnått till år 2020, detta i enlighet med tidigare undersökningar och rapporter, och nu även bekräftat av MHR17 som visar att problemen inte minskat över tid (Folkhälsomyndigheten 2017).
Under åren 2007 - 2008 genomförde Boverket en undersökning kring energianvändning, teknisk status och innemiljö för hela Sveriges bebyggelse, detta med bakgrund av ett regeringsuppdrag med syftet att få fram en beskrivning av det svenska byggnadsbeståndet (Boverket 2017c). Undersökningen publicerades 2009 och gick under namnet BETSI, som i sin tur låg till grund för Boverkets rapport Så mår våra hus (Boverket 2009a). År 2010 publicerades dessutom en utvärdering av delmålet god inomhusmiljö i rapporten God bebyggd miljö -
Utvärdering av delmål för god inomhusmiljö - resultat från projektet BETSI (Boverket 2010a).
BETSI är uppdelat för småhus och flerbostadshus, i följande del tas endast hänsyn till det resultatet som gäller för småhus och specifikt med kopplingar till upplevd inomhusmiljö. Resultatet visade på en generellt god utgång med hänsyn på standard, planlösning, dagsljus och utseende där svarsalternativen mycket bra och bra stod för en stor majoritet (Boverket 2019). Precis som för MHR17 är det få som upplever en bristande luftkvalitet i sin bostad, kring värmekomforten är även här en majoritet nöjda, dock anger en femtedel att den endast är
acceptabel (ibid). 37 % rapporterar att det ibland är för kallt på vintern samt 50 % för varmt på
sommaren. En större del av de svarande från äldre hus är missnöjda (ej med värmeobehag) än de från nyare. Dessa anger även, i större utsträckning, att det är problem med kalla golv och drag från fönstren (ibid). Vid frågan om besvär av lukt visar resultatet att instängd lukt förekommer men det är få som känner av mögellukt eller stickande lukt (ibid). En femtedel uppger att det ibland är svårt att bli av med fuktig luft i badrum eller matos i kök (ibid). BETSI rapporten anger ett att det finns samband mellan hälsobesvär och fukt- och mögelproblem, det för boende både i småhus och i flerbostadshus (Boverket 2009b). Man ser ökade symptom av hudbesvär, näsbesvär och huvudvärk i de hus där det funnits tecken på fukt i form av exempelvis synliga fuktfläckar eller bucklig plastmatta (ibid).
Figur 3.1 Upplevd luftkvalitet fördelat på byggnaders uppförandeår. Hämtat
15
Tidigare studier, ELIB (1990) och studien Bostad barn hälsa (2000), visade på stora brister i bostadsbeståndets luftomsättning, 4 av 5 småhus angavs ha en luftomsättning som understeg de enligt normen och dagens krav på 0,35 !/#, %!, med värst resultat för hus med självdragssystem
(Prop. 2001/02:128; Boverket 2009b). Som grund i detta ser man i BETSI rapporten ett intresse för framtida undersökningar genom mätningar av ventilationssystem och luftomsättning, detta som en funktion av byggnadsålder och med hänsyn till vädringsvanor (Boverket 2009b).
3.5 Morgondagens krav
I december 2017 fick Boverket i uppdrag av regeringen att förstärka arbetet för en god inomhusmiljö (Regeringsbeslut N2017/07419/PBB). Uppdraget ska sträcka sig mellan åren 2018 och 2021 och grundar sig i insamling, kvalitetssäkring och informationsspridning om byggnaders inomhusmiljö, både i befintliga och nya byggnader (ibid). Man vill genom uppdraget både få och ge en ökad kunskap om vilka brister som finns, dess orsaker samt hur dessa från början kan förhindras eller åtgärdas (Boverket 2019i). Syftet beskrivs genom tre deluppdrag; Kunskap, Byggnaders inomhusmiljö och tekniska status (BITS) och Funktion mot
byggskador (ibid). Deluppdraget Byggnaders inomhusmiljö och tekniska status har sin
bakgrund i BETSI undersökningen (beskriven i kapitel 3.4), som också ligger till grund för uppdragsbeskrivningen. Denna framställs som värdefull information men där uppdatering krävs då utredningen utfördes över ett decennium sedan (Boverket 2019i; Regeringsbeslut N2017/07419/PBB). Till bakgrund av regeringsbeslutet beskrivs de stora negativa hälsoeffekterna som bristande inomhusmiljöer kan leda till, att följden av detta kan ha stora samhälleliga konsekvenser, specifikt ekonomiskt, och uppdraget ses som en betydande del av att nå riksdagens mål om hållbara städer (Regeringsbeslut N2017/07419/PBB). I uppdraget ingår att presentera två delrapporter, den första släpptes 31a december 2019 och den andra kommer ut 31a september 2020 för att slutligen ge ut den samlade rapporten senast den 31a december 2021 (Boverket 2019i).
År 2017 presenterade Boverket en konsekvensutredning av OVK, denna resulterade i att kraven på OVK kontrollanter lättades samt att definitionen för en och två bostadshus togs bort i nuvarande regelverk, detta för att kommunerna skulle få en mer enhetlig tolkning av lagen (Boverket 2017b). Att kraven på kontrollanter lättades är förhållande till utbildningskrav och yrkeserfarenhet, man såg att antal kontrollanter minskade i samma takt som bostadsbyggandet ökade (ibid). Någon utredning av OVK i övrigt gjordes inte utan fokus låg på just dessa två punkter, om lagändringarna medfört positiva resultat har inte påträffats.
Under samma år som Boverket presenterade sin konsekvensutredning gavs rapporten
Moderniserad ventilationskontroll ut av Fyhr, Markusson & Ruud (2017) på uppdrag av
Energimyndigheten och RISE. Studien utgick bl.a. från workshops och intervjuer som utfördes med branschfolk, exempelvis OVK-kontrollanter, berörda på kommunen, fastighetsägare, berörda på astma och allergiförbundet samt arbetsmiljöverket m.fl. (ibid). Resultatet visade på stora brister i både utförandet av OVK, tillsynen från kommunen och i lagstiftningen. Man ansåg att kvalitén på inomhusmiljön inte kan garanteras vara god trots att byggnaden fått en godkänd OVK, detta för att hänsyn inte tas till ändringar i verksamhetens nyttjande samt att en OVK endast följer de funktionskrav som fanns vid uppförandet (ibid).
Utöver ovan gav Svensk Ventilation, i samarbete med Astma och allergiförbundet, ut rapporten
Bättre lag behövs för bättre luft (Svensk Ventilation 2018). Studien grundar sig i stort på
rapporten Moderniserad ventilationskontroll men gick även en annan riktning genom att utföra en enkätundersökning riktad mot riksdagspartierna (ibid). Bland studiens slutsatser kan man
16
bl.a. läsa att det inte finns stor prioritet bland riksdagspartierna att modernisera OVK, dock såg man det som en möjlighet att vid vidare utredning och beslutsunderlag se över lagstiftningen (ibid). Studiens författare lyfter fram att problem med inomhusmiljön är mer akuta, nu (2018), till följd av ökad trångboddhet och förändrat nyttjande, som större elevkullar i klassrum, och att regelverket behöver moderniseras (ibid).
Som utvecklingspotential visar båda studierna (Moderniserad ventilationskontroll samt Bättre
lag behövs för bättre luft) på ett behov av lagändring, ingen av studierna tror att en avveckling
av OVK är vägen att gå, men istället en utveckling av densamma, där brister inom systemet behöver åtgärdas (Fyhr, Markusson & Ruud 2017; Svensk Ventilation 2018). Fyhr, Markusson & Ruud (2018) lyfter fram sju utvecklingsförslag, inom dessa anser man bland annat att inomhusmiljön och lokalens brukande behöver inkorporeras bättre i nuvarande OVK-kontroll, man ser att en avgift för OVK-kontrollen bör införas och man ser ett behov av digitalisering i större utsträckning. Vidare skriver Svensk Ventilation (2018) om vikten att inkludera flera av branschens aktörer i utvecklingen av OVK, för att det ska bli lyckat, i alla led.
När det kommer till småhus är det inte många rapporter som visar på ett behov för att införa ventilationskontroll även i dessa. I rapporten Så mår våra hus (Boverket 2009a) ser man ett behov av att se över inomhusmiljön även i småhusbeståndet som då kan inkluderas i delmålet
god inomhusmiljö (en del av God bebyggd miljö). En möjlighet som presenteras är den att
införa en ventilationskontroll i samband med att den lagstadgade energideklarationen utförs, se kapitel 3.3.2, då var tionde år (ibid). Detta skulle innebära att ca 50 000 byggnader om året deklarerades och det skulle då ta upp till 40 år för Sveriges 1.9 miljoner hushåll (ibid).
I juni 2013 lämnades en skriftlig fråga till riksdagen med rubriken Obligatorisk
ventilationskontroll i småhus, förfrågan innebar att även småhus bör omfattas av OVK, då vid
en försäljning av huset (Sveriges Riksdag, skriftlig fråga 2012/13:587). Detta med bakgrund av studier som visat på stor utbredning av fuktskador i svenska småhus, med stora risker för negativ inverkan på inomhusmiljön. Frågan besvarades samma månad med att man inte ser några skäl till att gå vidare med frågan, med bedömningen att egenintresset för småhusägare bör vara tillräcklig som grund samt att den administrativa belastningen inte står i proportion till samhällsvinsterna detta skulle ge (Sveriges Riksdag, skriftlig fråga 2012/13:587).
Enligt Westman (2010) visar studier på att människan mår bättre när man vistas i lokaler som har högre luftflöde än det som är satt som minimikrav. Vid jämförelse med Sveriges nordiska grannländer har länderna samma krav för luftomsättningar, dock har både Norge och Finland högre krav när det kommer till friskluftstillförsel, där Norge har nästan dubbelt så höga krav. Westman skriver vidare att vi kommer se stora förändringar i framtidens krav på inomhusmiljön, både till följd av ett ökat medvetande hos brukare och en ökad debatt i branschen men även som följd av internationella överenskommelser och nationella krav kring energihushållning i kombination med inomhusmiljöfrågor (Westman 2010).
3.6 Tidigare forskning
Här redovisas kopplingar till tidigare forskning inom ämnet - främst liknande studier som utförts, men då för flerbostadshus.
Enligt den fältstudie som Emenius, Corner, Engvall och Hult (2009) genomfört, föreligger det stora skillnader i mätdata från olika bostäder inom ett och samma flerbostadshus, men att en definition av ett ”bra” eller ”dåligt” hus inte kan utkristalliseras utifrån de mätningar och
17
analyser som gjorts, med avseende på luftomsättning, luftfuktighet och temperatur. Det visade sig att det var större skillnad i mätresultaten mellan bostäder i samma hus, än mellan ”bra” och ”dåliga” hus (Emenius et al. 2009). I fältstudien drogs slutsatsen att enkätundersökningar kan vara ett hjälpmedel för att bedöma omfattningen av problem relaterade till luftkvalitet och byggnadsrelaterade skador. Samtidigt kan ett hus med generellt goda mätvärden ”rymma enskilda bostäder med hälsorelaterade skador, och ett ”riskhus” kan innehålla bostäder som av de boende upplevs som bra” (ibid). Problemet med inomhusmiljö kan således vara tämligen avgränsat till en viss del av en byggnad (Emenius et al. 2009).
Rapporten ”Kvalitetssäkringssystem för effektiv energianvändning och förbättrad
inomhusmiljö vid ombyggnad av flerbostadshus” (Kovacs & Mjörnell 2009 se Kovacs &
Mjörnell u.å.) är ett resultat av det internationella EU projektet SQUARE, vars huvudmål är att ett generellt kvalitetssäkringssystem för innemiljö och energianvändning kopplat till renovering av flerbostadshus ska implementeras. I stöddokumentet ”En vägledning till kvalitetssäkring av
innemiljö och energianvändning vid renovering av flerbostadshus” (Kovacs & Mjörnell u.å.)
beskrivs argument för att upprätta ett kvalitetssäkringssystem. P.ga. systemets administrativa natur är det, enligt stöddokumentet, viktigt att hitta en lämplig ambitionsnivå vid planering av systemet, så att den potentiella nyttan med systemet uppväger det administrativa arbetet och den initiala kostnaden för upprättandet (ibid). Viktigt är att systemet i så stor utsträckning som möjligt samordnas med redan existerande kvalitetssystem. Ytterligare fördelar på lång sikt är: ekonomiska och miljömässiga besparingar, färre negativa konsekvenser av ensidigt fokus i renoveringsprocessen, förbättrad återkoppling och erfarenhetsuppbyggnad genom ett systematiskt och väldokumenterat arbete (Kovacs & Mjörnell u.å.).
3.7 Äldre bebyggelse/småhus
Kapitlet ämnar presentera övergripande byggteknik och statistik kring Sveriges småhusbestånd, främst bland äldre småhus. En del av statistiken har tidigare presenterats under rubriken problemformulering, därav kan en viss upprepning förekomma.
Begreppet småhus har inte fått något förtydligande tidigare i arbetet, detta avser här främst friliggande en- och tvåfamiljshus samt kedjehus, i andra delar av rapporten i viss mån även radhus.
Mer än hälften av personerna i Sverige bor i småhus, detta innebär upp till 5,4 miljoner personer och 42 % av befolkningen (SCB 2019). Av småhusen är 80 % friliggande villor och 90 % av husen är av ägandeform, resterande upplåts som hyres- eller bostadsrätt (ibid). En stor del av det svenska småhusbeståndet uppfördes innan 2000-talet, varav 45 % under åren 1961–1990 och 20 % innan år 1931 (ibid). Den genomsnittliga villan är på en och en halv plan med källare och har 2 - 3 personer bosatta (Boverket 2010b).
Det vanligaste ventilationssystemet i äldre småhus är självdrag, som [oftast] även är utrustade med en utsugningsfläkt i köket och mekanisk fläkt i badrummet, under 8 % av beståndet är helt utan någon typ av mekanisk fläkt (Boverket 2010b).
Hur husen konstruerats under olika årtionden skiljer sig åt markant och de som bor i husen har under åren satt sina spår genom renoveringar och förändrat användande. Under BETSI-undersökningen gjordes även en teknisk undersökning av den svenska bebyggelsen, vid besiktningarna av valda hus var den tekniska beskrivningen som kunde erhållas fel i hälften av fallen, för en tredjedel var ritningarna undermåliga eller saknades helt (Boverket 2010b). Enligt
18
Boverket (2010b) hade [2009] 69 % av småhusen något typ av underhålls- och/eller renoveringsbehov där behoven att åtgärda handlade om bl.a. grundkonstruktion, fasader och installationer, som ventilationssystem, yttertaket ansågs ha störst renoveringsbehov (ibid). Mer än hälften av småhusen i BETSI angav att de har moderniserat byggnaden genom en renovering av våtrummen, under tio procent angav att de på något sätt moderniserat ventilationssystemet (ibid).
Oljekrisen under 1970-talet bidrog till att ett stort arbete med att få bättre värmeisolering i bostäderna började (Boverket 2010b). Byggnaderna byggdes med mer isolering och mindre fönster och flertalet hus i det befintliga småhusbeståndet tilläggsisolerades, ofta genom en yttre tegelfasad, och fönster byttes ut (Wickström & Zahharova 2013). Förändringar vid generationsskiften är vanliga och drivs inte bara av samhälleliga konsekvenser och kriser, utan av skifte i stilideal och en vilja till förnyelse. Därav kan ett område som vid uppförande hade ett gemensamt uttryck ha fått tydliga spår av årens förändringar (ibid).
3.8 Ventilationssystem
Det finns ett flertal olika typer av ventilationssystem i bruk i svenska byggnader idag. I lokaler som är kraftigt ventilerade, som kontor, skolor och sjukhus, är till- och frånluftsventilation med värmeåtervinning (s.k. FTX) vanligast förekommande (Warfvinge & Dahlblom 2010). Ventilationens uppgift är främst att ersätta förorenad och/eller fuktig luft, då främst från vanligt brukande av byggnaden, med ny, renare luft (Folkhälsomyndigheten 2014a). En bra luftomsättning är nödvändig både av hälsoskäl och för materials beständighet, en låg luftomsättning kan vara en följd av att den tekniska utformningen är felkonstruerad men även till följd av brister i underhåll (ibid). I och med att fokus i denna studie är äldre småhus, kommer i huvudsak två typer av system att redogöras för, S- och F-system.
3.8.1 Självdragssystem
Det enklaste ventilationssystemet sett till sin konstruktion är det s.k. självdragssystemet. Systemet förlitar sig på att vindtryck samt den rådande tryckskillnaden mellan utom- och inomhusluften styr utbytet av till- och frånluft (Bankvall 2013). Under vinterhalvåret är detta inget problem – kall utomhusluft förs in i byggnaden genom lågt belägna tilluftskanaler, stiger till följd av att den värms upp, för att sedan föras ut genom frånluftskanaler högt belägna i huset. Luftens strömmande skapar ett undertryck i huset som resulterar i ett självuppfyllande – ju mer uppvärmd luft som tar sig ut, desto mer sval luft förs in, och möjligheten att styra flödet genom exempelvis ett spjäll är god (Warfvinge & Dahlblom 2010). Eftersom systemet är beroende av rådande vind- och temperaturförhållanden, kännetecknas systemet av en viss nyckfullhet och oförutsägbarhet (ibid). Under sommarhalvåret är utomhustemperaturen i många fall högre än den önskade inomhustemperaturen. Den lilla mängd luft som faktiskt tar sig in i huset kommer i bästa fall kylas ner, vilket gör att luften sjunker. Inget frånluftsflöde uppkommer, och husets ventilationsförmåga är i princip satt ur spel (Warfvinge & Dahlblom 2010).
3.8.2 Frånluftssystem
Ett frånluftssystem är i grunden konstruerat efter samma princip som självdragssystemet, med skillnaden att frånluftsflödet är mekaniserat genom fläktstyrning (Warfvinge & Dahlblom 2010). Fläktarna ger upphov till ett konstant undertryck i huset, oavsett årstid, så att sommarhalvårets varma utomhusluft kan tvingas in i huset för att det även under denna årstid ska finnas något typ av luftflöde genom byggnaden (ibid). Ett renodlat frånluftssystem saknar
