Examensarbete 15 p i Socialt arbete Malmö universitet
HAPPY ENDING?
EN STUDIE I SEXUELL EXPLOATERING PÅ
THAIMASSAGESALONGER I MALMÖ
HELENA BODIS
JOSEFINA ZADIG
HAPPY ENDING?
En studie i sexuell exploatering på thaimassagesalonger i Malmö
FÖRORD
Flera olika källor har fastställt att många av Malmös thaimassagesalonger erbjuder sexuella tjänster mot betalning. Syftet med denna studie har varit att dels
undersöka hur omfattande den påstådda problematiken är samt att tydliggöra vilken utsatthet en del av kvinnorna på salongerna lever i. En viktig del i studien har varit att lyfta fram vilket stöd som professionella aktörer kan erbjuda dessa kvinnor. Erfarenheter och kunskaper från de professionella aktörerna, både frivilligorganisationer, kommunala verksamheter samt myndigheter, har legat till grund för studiens resultat. Informationen har hämtats genom kvalitativa
intervjuer med personal från ovan nämnda aktörer. Det framgår tydligt att det förekommer försäljning av sex på thaimassagesalonger i Malmö.
Samtliga respondenter i intervjuerna bekräftar att många av kvinnorna på Malmös thaimassagesalonger lever i en särskild utsatthet. En beroendeställning gentemot sin arbetsgivare eller sin svenska man, tillsammans med en bristande kunskap om svenska lagar och rättigheter, har varit det som bidragit till kvinnornas
livssituation. En rädsla för att mista sitt uppehållstillstånd har varit en faktor som ökat deras beroendeställning. Enligt en del intervjupersoner kan arbetet med att nå ut till denna målgrupp bli väsentligt mycket bättre.
Nyckelord: arbetstillstånd, prostitution, sexuell exploatering, thailändska kvinnor,
thaimassagesalong, uppehållstillstånd
HAPPY ENDING?
A study in sexual exploitation at thai massage parlours in Malmö
ABSTRACT
Multiple sources determine that many of Malmö’s Thai massage parlours offer sexual services. The goal of this study has been to investigate how extensive the alleged problem is, and to clarify the type of vulnerable situations some of the women working in the massage parlours live in. An important part on this study has been to highlight the type of support professionals can offer these women. Experiences and knowledge from professionals, voluntary organizations, and municipalities has been the bases for this study. Data has been gained through qualitative interviews with professionals from the above mentioned actors. The interviews show that sexual services are sold in Thai massage parlours in Malmö. The interviewees confirm that many of the women that work in Thai massage parlours live in especially vulnerable situations. A combination of dependency on their employer, on a Swedish husband and a lack of understanding of Swedish laws and rights, have contributed to these women’s vulnerability. A fear of losing their residency is a factor that has increased their dependency. According to several interviewees, outreach work toward this group can become substantially improved.
Key words: prostitution, residency, sexual exploitation, Thai massage parlours,
Tack!
Vi vill tacka våra respondenter för ert deltagande i denna studie. Likaså vill vi tacka vår handledare Agneta Hedblom för all tid och energi du lagt ner för att hjälpa oss. Tack också till kvinnofridssamordnare Margot Olsson som har bistått
med informell information inför arbetet. Slutligen tack till närstående som har varit ett stort stöd.
INLEDNING ... 6
SYFTE ... 7
FRÅGESTÄLLNING ... 8
BEGREPPSFÖRTYDLIGANDE ... 8
AVGRÄNSNING OCH HINDER ... 8
TIDIGARE FORSKNING ... 9
KVINNAN SOM FÖRSÖRJARE ... 9
SEXARBETE ELLER SEXUELL EXPLOATERING?... 10
SEXUELL EXPLOATERING AV THAILÄNDSKA KVINNOR I NORDEN ... 11
FRUIMPORT ... 12 FRIVILLIGORGANISATIONERS ROLL ... 14 TEORI ... 15 GIDDENS STRUKTURERINGSTEORI ... 15 GOFFMANS “STIGMA” ... 17 METOD ... 17 METODOLOGISK ANSATS ... 17 LITTERATURSÖKNING ... 18 TILLVÄGAGÅNGSSÄTT ... 20 ANALYSMETOD ... 21
TILLFÖRLITLIGHET OCH ÄKTHET ... 22
FORSKNINGSETIK ... 23
FORSKARROLLEN ... 24
RESULTAT OCH ANALYS ... 24
LIVSSITUATION ... 25
Arbetsförhållande ... 25
Utsatthet ... 27
Share–”spel” och skulder ... 30
Utanförskap ... 31
Konklusion ... 32
SEXUELL EXPLOATERING ... 33
Förekomst ... 34
Beskrivning av fenomenet ... 35
Frivilligt eller det enda alternativet? ... 36
Konklusion ... 38
PROFESSIONELLAS ARBETE ... 40
Hur arbetar de professionella? ... 40
Möjligheter ... 42
Utmaningar ... 43
Hinder ... 44
Konklusion ... 44
AVSLUTANDE DISKUSSION ... 46
UPPFATTAR PROFESSIONELLA ATT DET FÖREKOMMER FÖRSÄLJNING AV SEX PÅ THAIMASSAGESALONGER I MALMÖ? ... 46
VILKA VERKSAMHETER KOMMER I KONTAKT MED THAILÄNDSKA KVINNOR PÅ THAIMASSAGESALONGER I MALMÖ? ... 46
VILKA BEHOV OCH RISKER BEDÖMER PROFESSIONELLA ATT DET KAN FÖREKOMMA HOS KVINNOR PÅ THAIMASSAGESALONGER I MALMÖ?... 47
HUR KAN MYNDIGHETER OCH ORGANISATIONERS ARBETE KRING PROSTITUTION PÅ THAIMASSAGESALONGER KUNNA UTVECKLAS OCH FÖRSTÄRKAS? ... 48
TILL VILKEN GRAD UPPFATTAR PROFESSIONELLA KVINNANS EGNA VALMÖJLIGHETER VID FÖRSÄLJNING AV SEX PÅ THAIMASSAGESALONGER I MALMÖ? ... 49
AVSLUTANDE KOMMENTAR ... 50
FRAMTIDA FORSKNING ... 50
REFERENSER... 51
LAGAR, FÖRORDNINGAR & RAPPORTER ... 52
HEMSIDOR, PROGRAM & ELEKTRONISKA KÄLLOR... 53
BILAGA 1 ... 54
INLEDNING
Antalet thaimassagesalonger i Sverige har ökat och blivit många fler på bara några få år. I flera av landets storstäder vajar den thailändska flaggan tätt längs med gatorna. På nätet listar “Thaimassageguiden” cirka 870 salonger i hela landet (2018-11-20). I Malmö uppskattas det finnas runt 95 salonger som är öppna och tar emot kunder, enligt Kompetenscentrum Sexuella Tjänster (KST) i Malmö (Johansson & Rasmussen, 2017). Men hur kan det komma sig att thaimassage har slagit igenom så stort? Branschen dras med ett rykte att det går att köpa sex på thaimassagesalonger och en enkel sökning på Internet visar att prostitution förekommer på thaimassagesalonger i såväl Malmö som på andra orter i landet. I flera olika forum framgår det att det erbjuds mer än massage, så kallade “happy endings”, på salongerna. “Happy ending” kan innebära alltifrån ett handjobbtill att massagekunden betalar för ett samlag. På sajten Flashback ligger en lång diskussionstråd om sexköp på salongerna som har blivit läst mer än 11,5 miljoner gånger (18-11-20). Enligt diskussionstråden är det mer en regel än ett undantag att sexuella tjänster erbjuds på thaimassagesalonger i Malmö. Polisen misstänker att Malmö har mellan 30-40 stycken massagesalonger som erbjuder sexuella tjänster (Wettre, 2017).
Flera källor uppger att det råder en viss utsatthet för många som arbetar på thaimassagesalonger. I en intervju från SVT:s nyheter framkommer det att köparen är medveten om att thaimassagesalongerna behöver erbjuda sexuella tjänster för att gå runt ekonomiskt (Persson, 2016). Länsstyrelsen i Stockholm och Nationellt Metodstödsteamets (NTM) rapport ”Arbetskraftsexploatering och
människohandel – Erfarenheter i Sverige och goda exempel från andra länder”
(2017:7) beskriver den utsatthet som man befarar att många thailändska kvinnor som arbetar på thaimassagesalonger befinner sig i. Kvinnor kan få anställning via anställningserbjudande från Sverige som massör med tillhörande laglig rätt till invandring och vistelse. Även om de har en anställning kan lönen vara så låg att de inte har något annat val än att sälja sexuella tjänster. De kan exempelvis med hjälp av sex mot ersättning höja sin lön från 4000 kr till 14000 kr i månaden (Kalla fakta, 2017).
Anhöriginvandring är det vanligaste sättet för thailändska kvinnor att få
permanent uppehållstillstånd i Sverige (Pattraporn, 2012). De som gifter sig med en svensk medborgare kan utan EU-medborgarskap få uppehållstillstånd och arbetstillstånd. När äktenskapsinvandring handlar om att gifta sig med någon i destinationslandet kan traditionella normer och maktrelationer skapa en särskild utsatthet. I studien framkommer vilka olika effekter denna utsatthet kan medföra samt en problematisering av lagstiftningen kring anhöriginvandring.
Idén till denna studie kom från att en av författarna, Zadig, märkte att det
saknades forskning kring sexuell exploatering på thaimassagesalonger i Malmö. I sitt arbete på en frivilligorganisation började hon komma i kontakt med fenomenet allt oftare i den uppsökande verksamheten. Detta efter att KST i Malmö kom ut med sin rapport (Johansson & Rasmussen, 2017) där de hade utfört uppsökande arbete på just thaimassagesalonger i Malmö. En slutsats utifrån denna rapport är att personer som arbetar på thaimassagesalonger i Malmö är mycket utsatta i sitt yrkesutövande.
I det svenska samhället råder tydliga ideal om jämställdhet mellan könen, sexuellt likaberättigande och icke-diskriminering. Mycket tyder på att situationen på många av thaimassagesalongerna färgas av en annan typ av ideal och värderingar. Vi vill därmed undersöka hur detta ostört kan fortgå; förutsättningarna och
mekanismerna bakom fenomenet med prostitution i förhållande till verksamheter som erbjuder thaimassage.
Problemformulering
Tidigare forskning från Danmark (Spanger, 2010) och Norge (Kristvik, 2005) visar att thailändska kvinnor är en av de större etniska grupperna av migranter som säljer sex på massagesalonger i Danmark respektive Norge. Dock saknas det forskning gällande arbetsförhållanden för thailändska kvinnor på massagesalonger i Sverige. Polisens senaste lägesrapport från 2017 Människohandel för sexuella
och andra ändamål visar att vissa massagesalonger används som täckmantel för
organiserad brottslighet med fokus på prostitutionsverksamhet. Likaså visar KST:s rapport (Johansson & Rasmussen, 2017) att sex mot ersättning misstänks förekomma på många av salongerna i Malmö. Men det är en grupp som är svår att nå från myndigheters håll och därför saknas en hel del information om dessa kvinnors situation på massagesalongerna i Malmö.
För att förstå dels kvinnornas situation samt vilka risker de kan utsättas för och vilket stöd som erbjuds har vi intervjuat professionella inom
människobehandlande organisationer. Det finns ingen uttalad myndighet eller organisation som vänder sig direkt till målgruppen men deras behov kan
tillgodoses via flera olika instanser. Professionella, inom exempelvis KST och en stödverksamhet i Malmö för de som utnyttjats i prostitution och människohandel för sexuella ändamål, träffar thailändska kvinnor i sitt dagliga arbete och har gett oss deras bild av hur kvinnorna har det. Det blir inte en direkt bild av kvinnornas situation men vi har fått ta del av hur professionella uppfattar problemet samtidigt som vi har fått en inblick i hur olika myndigheter och organisationer arbetar med det. Vi vill utöka kunskapen om kvinnornas situation genom intervjuer som har utgått från professionellas upplevelser, erfarenheter och kunskap om kvinnor som arbetar på thaimassagesalonger, det vill säga genom professionella som arbetar nära målgruppen. Syftet är att undersöka hur utbrett fenomenet med prostitution är i förhållande till verksamheter som erbjuder thaimassage, dels vilka risker och vilken utsatthet detta kan innebära dels vilket stöd som professionella kan erbjuda. Utifrån en genomgripande litteratursökning kan man konstatera att ämnet är mycket sällan belyst, framför allt inom socialt arbete. Vi anser att ämnet är relevant för socialt arbete och bör uppmärksammas mer än vad det gör i dag. Vi vill därmed synliggöra denna problematik med inriktning på hur professionella arbetar med eventuellt utsatta thailändska kvinnor på massagesalonger i Malmö.
Syfte
Vårt syfte är att undersöka hur utbrett fenomenet med prostitution är i förhållande till verksamheter som erbjuder thaimassage, dels vilka risker och vilken utsatthet detta kan innebära samt vilket stöd som professionella kan erbjuda.
Frågeställning
• Uppfattar professionella att det förekommer försäljning av sex på thaimassagesalonger i Malmö?
• Vilka verksamheter kommer i kontakt med thailändska kvinnor på thaimassagesalonger i Malmö?
• Vilka behov och risker bedömer professionella att det kan förekomma hos kvinnor på thaimassagesalonger i Malmö?
• Hur kan myndigheter och organisationers arbete kring prostitution på thaimassagesalongerkunna utvecklas och förstärkas?
• Till vilken grad uppfattar professionella kvinnans egna valmöjligheter vid försäljning av sex på thaimassagesalonger i Malmö
Begreppsförtydligande
När vi använder ordet thaimassage menar vi salonger som erbjuder thailändsk massage, en asiatisk alternativmedicinsk massageform. På salongerna arbetar människor med olika bakgrund (oftast östasiatisk) och varierande utbildning. Vanligtvis har de anställda gått någon form av kurs inom massage men det är inget absolut krav. Normalt sett har thaimassagesalongerna arbetstillstånd, är registrerade som enskild firma och betalar F-skatt.
Med professionella menas personer som utför sitt arbete på vetenskaplig grund. Specifikt för denna studien är det anställda inom människobehandlande
organisationer. I enkel mening är professionell motsatsen till amatör, alltså en person som arbetar med något på en daglig basis och inte som en hobby (Flexner, 1915). Professioner är däremot yrken som baseras på vetenskaplig grund (Brante, 2009). Exempel på de klassiska professionerna är läkare, ingenjör och ekonom. Däremot så finns det även semiprofessioner så som sjuksköterska, socialarbetare, klasslärare (Brante, 2009).
Begreppet utsatt för sexuell exploatering används före sexarbetare i studien när det kommer till att beskriva situationen för kvinnor i prostitution. Inom
feminismen är de två största perspektiven på prostitution långt ifrån varandra. En stor andel feminister ser prostitution i alla dess former som en typ av våld medan andra menar att sex mot ersättning bör ses som ett fritt val. Vi lutar mest mot det första perspektivet då de risker som kan uppstå i samband med sex mot ersättning inte hade funnits på ett vanligt arbete (se Aoyama, 2009) samt då
maktförhållandena oftast är så pass ojämnt mellan försäljare och köpare (SOU 2010:49).
Avgränsning och hinder
Vårt fokus kommer ligga på att undersöka om thailändska kvinnor utsätts för sexuell exploatering på thaimassagesalonger i Malmö, samt hur deras livssituation ser ut såsom vilka behov kvinnorna har och stöd som professionella kan erbjuda. Vi kommer alltså inte undersöka om män och barn är utsatta för en liknande situation eftersom studien då blir alldeles för omfattande. Vi har även valt att inte forska om kvinnor med annan etnisk tillhörighet då forskning (Spanger, 2010; Kristvik, 2005) visar på att det finns en tydlig överrepresentation av thailändska kvinnor bland de som utsätts för sexuell exploatering på massagesalonger. Majoriteten av våra intervjuer bekräftar även att kvinnor är den vanligast förekommande gruppen utsatta för sexuell exploatering och thailändsk är den mest förekommande etniciteten bland anställda på thaimassagesalonger i Malmö.
Vårt intresse låg i att undersöka hur olika instanser arbetar med thailändska kvinnor som arbetar på thaimassagesalonger i Malmö men det visade sig att vissa myndigheter inte är geografiskt indelade utan målgruppsindelade. Vi har därför fått utöka vårt perspektiv något och även intervjuat professionella utanför Malmö som har kunnat ge en nationell eller regional bild på fenomenet. Intervjuerna har dock behandlat situationen i Malmö men på köpet har vi fått en översyn över hur det kan se ut i andra delar av landet.
TIDIGARE FORSKNING
I kommande kapitel behandlar vi de teman som ligger till bakgrund för fenomenet med att thailändska kvinnor åker till Sverige för att arbeta på massagesalonger. Som nämnt i inledningen är fenomenet någorlunda osynligt och det saknas forskning kring hur utbrett det är i Sverige. Vi har därför tittat på forskning från några av våra grannländer vilket vi kommer redogöra för i detta kapitel. Vi tar upp och visar på hur olika normer och föreställningar driver thailändska kvinnor in i prostitution samt vilka livsvillkor som kan påverka. Detta kapitel berör även debatten kring prostitution som har växt sig stark på senare tid. En fråga som fortfarande är lika het idag är om sex mot ersättning bör ses som ett utnyttjande eller som vilket arbete som helst. Slutligen redogör vi för begreppet fruimport, vad det är och vilka konsekvenser det medför samt går igenom vilken roll frivilligorganisationer har i välfärdsstaten.
Kvinnan som försörjare
I västvärlden är föreställningen om mannen som ekonomisk familjeförsörjare den vanligaste. Mannen innehar vanligtvis rollen som familjens överhuvud och beskyddare (Mattsson, 2010). I Thailand ser det däremot annorlunda ut. Familjer styrs oftast av ett matriarkat vilket innebär att huvudansvaret över familjen ligger hos kvinnan (Aoyama, 2009; Kristvik, 2005; Medin, 2018; Spanger, 2013). Den yngsta dottern i familjen ärver sin mor men det är även hos henne ansvaret för att försörja familjen ligger (Aoyama, 2009; Kristvik, 2005). När dottern, i
heterosexuella par, gifter sig är det mannen som flyttar in till kvinnans familj och skulle de skilja sig är det mannen som går med förlust. Han blir både av med familjen och får inte heller tillgång till barnbidrag eller andra former av ekonomiskt underhåll (Kristvik, 2005).
Lönegap mellan kvinnor och män skiljer sig dock inte i Thailand från resten av världen. Mattsson (2010) skriver exempelvis att kvinnor och män har olika löner, i olik omfattning och arbetar normalt sett i olika yrken. Kvinnor arbetar vanligtvis inom vård- och omsorgsyrken som är både psykiskt och fysiskt utmattande med dåliga karriärmöjligheter och lägre löner (2010). I Thailand är det till och med så att kvinnor kan få lägre lön än män för samma arbete (Aoyama, 2009). I den offentliga sektorn kan en man tjäna mer än dubbelt så mycket som sin kvinnliga kollega (2009). Verkligheten rimmar illa med kvinnans roll som försörjare så när möjligheterna för att få ekonomin att gå ihop tar slut i hemstaden väljer därför många kvinnor att söka lyckan på andra håll (Aoyama 2009; Kristvik, 2005; Medin, 2018; Spanger, 2013). Utvägarna är dock få för många av de kvinnor som kommer från de fattigare områdena i Thailand och prostitution blir slutligen det enda alternativet för alldeles för många kvinnor.
Merparten av de kvinnor som tvingas in i prostitution kommer från nordöstra Thailand, specifikt provinsen Isaan, som är den fattigaste i landet (Aoyama, 2009: Medin, 2018). Området är befolkat av lantarbetare och andra låginkomsttagare (Medin, 2018) och utbildningsnivån bland invånarna är generellt sett låg (Aoyama, 2009). Endast 15 procent av kvinnor och 11 procent av männen på landsbygden hade fortsatt skolan efter fjärde klass enligt USAID (United States Agency for International Development i Aoyama, 2009) mellan 1979-1981. Några större ändringar skedde inte förrän 1994 då 9-årig skolgång blev obligatorisk (Aoyama, 2009). Sedan 1990 har fattigdomen i Thailand minskat, menar
ekonomer, däremot så har klyftan mellan fattiga och rika ökat vilket leder till ett större och mer påtagligt utanförskap för personer i de lägre klasserna (Aoyama, 2009).
Att lyfta sin familj från fattigdom anses vara en giltig ursäkt i Thailand för att söka sig till prostitution fann Aoyama (2009). Prostituerade anses ofta ha bristande moral men när fattigdom ligger till grunden är det mer socialt
acceptabelt (Aoyama, 2009). En sexarbetare från nordöstra Thailand som Aoyama intervjuat berättar att minst en kvinna från varje familj i hennes by har migrerat till antingen Bangkok eller Japan för att försörja sin familj genom prostitution (2009). En siffra som Aoyama anser vara smått överdriven men hon hittar en äldre studie, Alpha research från 2002, som hjälper henne att räkna ut att ungefär var 44:e hushåll har minst en familjemedlem som har sökt arbete utomlands
(ospecificerat var och med vad) samtidigt som andra i familjen med största
sannolikhet har sökt arbete i andra regioner i Thailand (Aoyama, 2009). Många av husen i byn visar även på den höga delen “återvändare” (thailändare som tillfälligt flyttat till Japan för att arbeta) från Japan då gårdarna är dekorerade på typiskt japanskt vis (Aoyama, 2009). Att så pass många måste söka sig till ett annat land för att kunna försörja sin familj visar på hur pass svårt kvinnan har det i sin roll som försörjare. Löneskillnaden mellan kvinnor och män försvårar även
situationen för kvinnorna ytterligare och det är inte svårt att förstå varför prostitution verkar vara den enda utvägen för många.
Sexarbete eller sexuell exploatering?
Det finns få ämnen som delar upp feminister lika starkt som åsikter kring försäljning av sexuella tjänster. I Sverige har vi exempelvis på ena sidan
Feministiskt Initiativ som menar att prostitution och människohandel för sexuella ändamål är en form av våld och sexköp bör kriminaliseras enligt den svenska modellen i hela Europa (feministiskt initiativ, u. å.). På den andra sidan har vi som exempel Riksförbundet för sexuell upplysning (RFSU) som ser en hel del
bekymmer med Sveriges sexköpslag och anser att kriminalisering i någon grund inte bör vara lösningen. Både för att minska stigmatisering och kunna ge bättre stöd till de som behöver hjälp samt då det finns individer som själva har valt att arbeta med sex mot ersättning (Ljungros, 2016). Båda sidorna önskar uppnå det bästa möjliga för den prostituerade men på helt olika vis.
Debatten handlar som mest om den prostituerades makt att bestämma själv. Alalehto (2002), Arnold och Bertone (2002) och Brunovskis och Tyldum (2004) menar att prostitution är en sista utväg ur fattigdom. Kontexten lämnar kvinnan utan något annat val för att kunna överleva. I Crusick et al.’s (2011) studie går det att läsa att faktorer som fick kvinnor att lämna livet i prostitution var partnerbyte, boende, nya jobbmöjligheter och nykterhet. Vilket kan tyda på att valet att sälja
sin kropp inte var ett val utan helt enkelt ett medel för att hantera en annars ohållbar situation.
Weitzer (2012) argumenterar för att prostitution kan vara ett val och menar att det är en lönsam industri och en möjlighet till klassresa för personen som säljer sex. Vidare framhäver Weitzer att riskerna inom prostitution kommer från att det är kriminellt. Med en reglerad marknad minskar riskerna för våld och säkras arbetsförhållandena. Stigmat kring att sälja sex minskas även vid en
avkriminalisering vilket kan leda till bättre självbild hos sexarbetarna (2012). Weizer skriver till exempel att bara för att trafficking existerar borde det inte hindra de som vill sälja sex (2012).
Aoyama (2009) och Yea (2012) menar att det är för svårt att kategorisera prostitution i ett fack då kontexten kan variera över tid. Yea mötte exempelvis kvinnor som introducerats in i prostitution för att hantera fattigdom men senare valt att stanna kvar när fattigdomen inte var ett faktum längre då de hade fattat ett tycke för arbetet. Majoriteten av kvinnorna i Aoyamas studie hade självmant gått med på att arbeta inom sexindustrin och närstående var medvetna om deras val och vissa fall även hjälpt dem med det. Det frivilliga valet in i prostitution var dock inte en garanti för att kvinnan inte skulle hamna i slavliknande situationer (Aoyama, 2009). Med arbetet följde alltså en risk som inte återfinns i ‘vanliga’ jobb.
Det framkommer dock i alla resonemang att pengar verkar vara ett rätt så avgörande faktum. Weitzer (2012) talar om möjligheten för klassresa och
Aoyama argumenterar för en avkriminalisering av sexköp då prostitution kan vara den enda möjligheten för kvinnor från extrem fattigdom (2009). Men grunden i diskussionen verkar egentligen ligga i frågan hur pass fri människan faktiskt är, vilket vi kommer att närma oss i kapitel 3. Den ena sidan menar att varje individ har rätt att bestämma över sin egen kropp medan den andra sidan påpekar att vi är produkter av vår omgivning och kontexten styr våra val. Ironiskt nog använder Weitzer sig av exempel från Amsterdam för att styrka sin poäng och menar att 78 procent av invånarna i Nederländerna ser på prostitution som ett vanligt jobb (2012). Samtidigt så berättar han att prostitutionen är väldigt öppen i Amsterdam. Fönsterprostitution är den vanligaste formen av prostitution och även den
synligaste. Fönsterprostitution är en hybrid då den prostituerade arbetar inomhus men syns utåt. Fönsterprostitution förekommer i ett dussin nederländska städer med Red Light District i Amsterdam som det mest kända (Weitzer 2012). Frågan är om Weitzers poäng visar på att prostitution bör ses som ett vanligt arbete eller om det snarare belyser normaliseringens effekter. Är det så att synen på
prostitution som ett jobb ledde till den öppna prostitutionen eller om det tvärtom var så att de höga acceptanssiffrorna kom från att prostitutionen var så öppen att den tillslut blev en del av vardagen?
Sexuell exploatering av thailändska kvinnor i Norden
Då det finns ett glapp i forskningen kring thailändska kvinnors utsatthet i Sverige har vi fått vända oss till forskning från våra grannländer Norge och Danmark där det finns mer att hämta, men fortfarande långt ifrån tillräckligt enligt Kristvik (2005). Kristvik menar att thailändska kvinnor som utsätts för sexuell
exploatering sällan förekommer i den offentliga debatten. Då de inte säljer sex öppet och sällan kommer i kontakt med myndigheter är fenomenet fortfarande osynligt. Kristvik menar även att det verkar finnas kunskapsluckor kring hur thailändska kvinnor opererar inom sexindustrin och hur pass utsatt gruppen är.
Detta trots att en tredjedel av prostituerade i Oslo har asiatiskt härkomst, varav Thailand är det vanligaste ursprungslandet (Brunovskis & Tyldum, 2004). Drömmen om ett bättre liv får människor från mindre välbärgade länder att söka sig till västvärlden och arbeta som okvalificerad arbetskraft. För kvinnor är det ofta arbeten inom domestik så som hembiträde, städare, på strippbarer eller med sexförsäljning. Som resultat har det lett till att många thailändska kvinnor säljer sex i Danmark och Norge via massagesalonger och på klubbar (Spanger, 2010; Kristvik, 2005). Spanger (2013) skriver att massagesalong till och med används som slang för bordell i Danmark medan massageklinik är det allmänna ordet för ett företag som jobbar med att hjälpa människor med nack- och ryggproblem. Företeelsen med sexförsäljning på massagesalonger verkar ha sitt ursprung i orienten och i samband med Vietnamkriget introducerades det för västerländska män som snabbt fattade tycke för servicen (Aoyama, 2009; Bryant & Palmer, 1975; Arnold & Bertone, 2002). Efter kriget började turismen blomstra i Thailand och massöserna kunde livnära sig på sexförsäljning till turister. Västerländsk syn på Thailand är ofta nära kopplad med prostitution (Medin, 2018), Arnold och Bertone (2002) skriver exempelvis om föreställningen kring Bangkok som “Asiens bordell” vilket kan vara en av anledningarna varför thailändska kvinnor i Norge och Danmark har funnit att sexförsäljning på massagesalonger är en möjlighet till försörjning.
Både Spanger (2010) och Kristvik (2005) fann att de thailändska kvinnorna ofta tar emot hjälp från familjen för att få kontakt med en dansk eller norsk man för att gifta sig och därmed kunna flytta till Norden. Fenomenet, kallat fruimport,
diskuterar vi nedan. Kristvik (2005) menar att det sällan fanns en plan att prostituera sig inför flytten till Norge utan det blev resultatet av att inte tjäna tillräckligt med pengar. Med kvinnans försörjningsansvar till sin familj i Thailand och ofta bristfälliga integration i det nya landet finns det få andra utvägar. De kvinnor som sedan började sälja sex via massagesalonger i Danmark fick ofta hjälp med att komma igång av antingen vänner och bekanta eller sin man (Spanger, 2013). Det vanligaste var att den danska mannen kände till
sexförsäljningen men inte alla. Spanger upptäckte att själva sexförsäljandet såg olika ut på olika salonger. Förutom traditionell thailändsk massage sålde många tjänsten “hand job”. En del av de intervjuade kvinnorna erbjöd dock inte sexuella tjänster men om de blev tillfrågade så gick de med på det för extra pengar. För en del kvinnor gick gränsen vid “hand job” medan andra erbjöd andra sexuella tjänster också (Spanger, 2013).
Fruimport
Ordet “fruimport” introducerades av Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige (Rocks) för att beskriva fenomenet när en svensk, etablerad man gifter sig med en utländsk kvinna från svåra förhållanden för att utnyttja henne för hushållsarbete och/eller sex (Wilén, 2009). Wilén är tydlig med att alla förhållanden mellan svenska män och utländska kvinnor inte går under
“fruimport” men för thailändska kvinnor verkar beskrivningen stämma överens allt för ofta (2009).
På Statistiska centralbyrån (SCB) går det att läsa att män stod för majoriteten av migranter i Sverige år 2016 med 56 procent gentemot 44 procent kvinnor. Personer som emigrerat från Thailand utmärker sig dock rätt rejält då endast 340
av 1 563 är män, alltså 22 procent män jämfört med 78 procent kvinnor (SCB.se 18-12-06). Ett liknande mönster går att se i Danmark där det totala antalet thailändska invandrare år 2009 var 7 316; varav 6 109 kvinnor och 1 207 män (Spanger, 2013). Att gifta sig med en dansk kan ses som en väg in i Europa och ett tryggare liv (Spanger, 2010; 2013) Samma mönster återfinns i Norge (Kristvik, 2005) och Tyskland (Mix & Piper, 2003). Det är dock inte helt riskfritt och
kvinnans livssituation och framtid blir beroende av mannen (Spanger, 2013). Genom att gifta sig med en svensk man kan kvinnan ansöka om uppehållstillstånd i Sverige och efter två år även permanent uppehållstillstånd. Men om giftermålet tar slut innan de två åren så blir hon av med sitt uppehållstillstånd direkt och måste söka ett nytt (Fernbrant, 2013; UtlL 2005:716 5:16). Vid särskilda fall kan utlänningen söka permanent uppehållstillstånd fastän förhållandet tagit slut före tvåårsgränsen. Kriterierna i lagtexten (UtlL 2005:716 5:16 p.2) har dock
kritiserats en hel del, se exempelvis Burman (2012).
Enligt forskning är maktfördelningen mellan den svenska mannen och den thailändska kvinnan ofta ojämn till fördel för mannen (Pongthippat et al., 2018). Kvinnan har oftare lägre utbildning, kan inte språket och är isolerad då mannen är hennes enda länk till det svenska samhället (Pongthippat et al., 2018). Många kvinnor har även lämnat sina egna barn i Thailand vilket kan innebär en stor saknad och risk för psykisk ohälsa (Pongthippat et al., 2018). Thailändska kvinnor tenderar att gifta sig med svenska män både för att förbättra sina egna livsvillkor men även för att ha en möjlighet att försörja sin familj. Dock så blir det sällan som kvinnan har planerat när hon kommer till Sverige. Forskning visar att risken för att utsättas för våld är högre bland utlandsfödda kvinnor än svenskfödda kvinnor (Fernbrant, 2013). Risken för att utsättas för våld är även större för utländska kvinnor i en relation än ensamstående då våldet oftast förekommer i hemmet (Fernbrant, 2013). Enligt Pongthippat et al. (2018) ökar risken för att män utövar våld mot en partner när han känner sig maktlös. En förändrad politik med ett ökat fokus på jämställdhet i Sverige kan bidra till att en del män känner sig maktlösa och genom att hitta en fru som är i tydligt underläge kan de få sin makt tillbaka (2018).
Väl i Sverige är de thailändska kvinnorna i ett extremt underläge då
konsekvenserna av att lämna förhållandet kan verka värre än att stanna med den exempelvis våldsamma mannen. Kvinnan riskerar att förlora sitt arbetstillstånd i Sverige och därmed sin enda möjlighet att försörja sin familj (Fernbrant, 2013; Pongthippat et al., 2018; Spanger, 2013). Att lämna mannen och åka tillbaka till Thailand skulle även innebära att kvinnan har “misslyckats” med drömmen om ett bättre liv och hon riskerar att “förlora ansiktet” inför sin familj (Pongthippat et al., 2018).
Resultatet blir en kultur där kvinnor helt enkelt accepterar situationen och till och med uppmuntrar varandra med att “stå ut” med den våldsamma mannen tills efter tvåårsgränsen:
“Thai women reported they fulfilled wives’ duties, such as being faithful and patiently enduring their Swedish husbands’/partners’ temper and violence. Enduring and being patient for at least two years was also advice received from Thai female friends in Sweden.” Pongthippat et al., (2018:5)
En thailändsk frus roll innebär med andra ord att underkasta sig mannen för att kunna stanna kvar i Sverige. En roll som Pongthippat et al. menar att många av
männen som gifter sig med en thailändsk kvinna gör då de har en väldigt specifik bild av hur en fru ska bete sig. Kvinnorna anpassar sig till rollen då de helt enkelt inte har några andra val (2018). När kvinnan blir “för gammal” och oattraktiv kan mannen skilja sig från henne och “uppgradera sig” med en ny, yngre utlandsfödd kvinna (2018).
Medin (2018) studerade svenska män som rest/flyttat till Thailand för att gifta sig med en thailändsk kvinna och fann att männen tenderade att ha väldigt bestämda meningar kring hur kvinnor bör vara som de ansåg att svenska kvinnor idag inte uppfyller. Männen i studien menade att thailändska kvinnor ville gifta sig med en ‘farang’ (västerländsk person) för att passa upp honom medan han försörjde henne (Medin, 2018). Medin menar även på att männen verkar se sig själva som “de godhjärtade hjälparna” för dessa kvinnor. Männen vet att de thailändska kvinnorna som söker sig till dem gör det för att det inte har någon annan utväg men istället för att erkänna att de faktiskt utnyttjar kvinnor i en sårbar situation intalar de sig själv att de hjälper kvinnorna.
Frivilligorganisationers roll
Frivilligorganisationer har vuxit sig större i Europa sedan andra världskriget. Filantropi är däremot inget nytt men formen har förändrats under 1900-talet (Wright, 2012). Huvudpoängen med frivilligorganisationer är enligt Hall och O’Dwyer (2017) inte att tjäna pengar utan att uppnå sociala mål så som utveckling av samhället, förbättrad hälsa och sociala livssituationer samt reducering av fattigdom. Vanligtvis är organisationerna inriktade på specifika målgrupper i särskilt utsatta situationer (Hall & O’Dwyer, 2017). Frivilligorganisationer brukar utgå från att klienterna är intressenterna och det är utefter deras behov som
organisationen styrs men samtidigt måste organisationerna få in donationer för att gå runt (2017). En utmaning för frivilligorganisationerna är att hålla sig till sina och donatorernas värdegrunder samtidigt som de ska förhålla sig till klienternas behov (Chenhall et al., 2010; Hall & O’Dwyer, 2017). I vissa fall får
frivilligorganisationerna även bidrag från staten och måste då redovisa vad de har gjort för att få fortsatt bidrag (Hall & O’Dwyer, 2017).
Frivilligorganisationer är idag en viktig pelare i välfärdsstaten och står för mycket arbete med underrepresenterade grupper (Hall & O’Dwyer, 2017). Det är ofta en jämnare maktbalans mellan personal på frivilligorganisationer och klienterna kontra personal på myndigheter och klienter (Chenhall et al., 2010). Eftersom vissa grupper, exempelvis prostituerade, sällan söker sig till myndigheter fyller frivilligorganisationer ett behov för att kunna möta grupperna (Kristvik, 2005). Brunovskis och Tyldum (2004) upptäckte i sin studie att frivilligorganisationer är de som oftast kommer i kontakt med prostituerade. Speciellt i länder där all form av prostitution är olagligt. För att få kontakt med personer i prostitution eller utsatta för människohandel krävs det förtroende gentemot den professionella för att hen ska våga öppna upp sig (2004). Exempelvis är det lättare att lita på en individ än en organisation och personal på frivilligorganisationer har lättare för att gå utanför sin arbetsroll (2004). Liknande med Chenhall et al. (2012) samt Hall och O’Dwyer (2017) menar Brunovskis och Tyldum (2004) att den största
utmaningen är att få ekonomin att gå runt och många av de frivilligorganisationer Brunovskis och Tyldum besökte fungerade endast som projekt som lades ner när projekttiden var över. Personal i Brunovskis och Tyldums studie menade att de inte hann bygga relationer på så kort tid vilket innebar att många
Med förändrade styrsätt genom new public management (NPM) har den statliga kontrollen över resursfördelning ökat vilket har resulterat i mindre bidrag till frivilligorganisationer (Chenhall et al., 2010) en förändring som riskerar sluta med att vissa grupper inte längre nås både på grund av att för få organisationer har möjlighet att gå runt ekonomiskt men även då donatorerna och staten får ökat inflytande och kanske sätter press på frivilligorganisationerna att byta inriktning (Wright, 2012). I ett samhälle där prostitution är olagligt och stigmatiserat finns exempelvis risken att donatorer inte vill lägga sina pengar på den gruppen och om myndigheter inte når dem blir de utan något stöd trots sin utsatta situation.
TEORI
Här presenteras den teoretiska referensram som använts i analysen av empirin i studien. Teori kring hur människan fungerar, agerar socialt och interagerar i samhället har valts utifrån att thailändska kvinnors situation på massagesalonger i Malmö är tätt sammankopplad med maktförhållandet mellan henne och
samhällets strukturer. Vi har därför valt att analysera empirin utifrån Giddens struktureringsteori samt Goffmans teori om stigma. Det teoretiska begreppet aktör samt stigma har även använts som utgångspunkt för analys eftersom det
framkommit i intervjuerna att kvinnorna har begränsade förutsättningar att agera utifrån kontexten de är i samt samhällets förväntningar på dem.
Giddens struktureringsteori
Struktureringsteorin är inom sociologin ett sätt att beskriva hur människan
fungerar och interagerar i samhället, med hänsyn till övergripande strukturer som omger henne. Det finns en stor mängd teorier om mänsklig praktik som utgår från antingen individen/agenten eller samhället/struktur. Giddens avfärdar båda dessa polära alternativ och menar att man måste sätta dem i relation till varandra. Giddens struktureringsteori är ett av de mest välkända och tydliga försök att interagera agenten och struktur. Med Giddens ord är aktör och struktur en dualitet - ett fenomen med två olika men lika viktiga beskrivningar. Det som
sammankopplar aktör och struktur är handlingar. Samhället är uppbyggt av socialt konstruerade strukturer genom socialt handlande. Samtidigt så påverkar strukturerna vårt handlingsutrymme; vi skriver lagarna och lagarna påverkar hur vi kan agera (Giddens, 1984).
Begreppet reflexivitet ligger likaså i Giddens intresse. Reflexivitet innebär att något refererar till sig självt via något utanför sig självt. Genom att iaktta sig själv i förhållande till omvärlden, skapar människan en identitet, och förhåller sig till omvärldens krav. Den mänskliga aktören är inte bara självmedveten utan ägnar sig också åt att övervaka de strukturella villkoren (Giddens, 1984).
Giddens menar att aktören är i en ständigt pågående process där hen övervakar sina tankar och handlingar men också sin plats i sociala sammanhang. Aktören bygger också upp en trygg och fungerande verklighet runt omkring sig genom att rationalisera sin omgivning, främst genom att upprätta egna rutiner i sitt sociala liv. Denna rationalisering är något som, liksom reflexiviteten, hela tiden
genomsyrar aktörens handlingar. Handlingar växer även fram ur aktörens
motivation. Denna motivation består av de önskningar och behov som möjliggör handlingen. Naturligtvis är motivationen en avgörande faktor i mänskligt
motiverat. Handlandet sker då oftast utan motiv och i de fall där ett motiv styr en handling sker det främst omedvetet.
Utöver den sociala agenten är handling en viktig beståndsdel av
struktureringsteorin. “Agency concerns events of which an individual is the
perpetrator… What ever happened would not have happened if that individual had not intervened” (Giddens, 1984:9). Giddens lägger stor vikt vid handlingens
betydelse. Han gör skillnad på handling och intentioner eftersom det är vanligt att handlingar inte blir som man först tänkte sig. Det kan alltså innebära att en
avsiktlig handling får en oavsiktlig konsekvens, något som är avgörande i struktureringsteorin eftersom oavsiktliga konsekvenser ofta är ett resultat av omständigheter i den sociala strukturen.
Giddens struktureringsteori ger stor makt åt aktören och handlingen. Utan makt vore en aktör inte längre en agent eftersom hen förlorat sin förmåga att göra skillnad i den sociala världen. Aktören kan många gånger vara begränsad i sitt handlande men det behöver sällan innebära en fullständig maktlöshet. Men Giddens poängterar att handlingen är starkt förknippad med aktörens makt och förmåga.
Däremot menar Aoyama att begreppet agent i socialt handlande visar på att "val" eller "samtycke" kan existera endast inom maktförhållandet mellan henne
(agenten) och strukturerna och att det hon kan "välja" eller "ge sitt samtycke till" beror till stor del på hennes sociala ställning (Aoyama, 2009).
Begreppet agent bestrider därmed att agenten har det totala ansvaret för att “välja” eller “samtycka” till en handling, vilket i värsta fall kan leda till en beskyllande offer-teori. Det finns en stor fara i att tro att en agent är ett offer och inte kan göra någonting åt sin situation. Det är ett uppenbart förminskande av att agenten skulle kunna ha idéer om organisering och att faktiskt vilja förändra sin situation och världen.
Samtidigt som agenter inte enbart är passiva har de ofrånkomliga förutsättningar att reagera på och möjlighet att förändra sina sociala förhållanden, eftersom de interagerar med strukturella krafter. Giddens ger en nyanserad bild av strukturens påverkan på aktören. Den blir något som både begränsar och möjliggör (Giddens, 1984). Det kan förekomma vedertagna sociala strukturer i samhället som gör det möjligt för agenten att förändra sin situation, men detta förutsätter till viss del att man känner till vilka strukturer som råder. Om aktören inte kan orientera sig i ett samhälles rådande regler och rättigheter, på grund av språkbarriärer eller andra faktorer, kan man lätt bli begränsad och utlämnad till den struktur som bidragit till aktörens nuvarande situation. När Giddens frångår den gamla definitionen av struktur som enbart begränsande öppnar han upp för förändringsarbetet som kan leda aktören i en ny riktning, men i en del fall saknar aktören vetskap om sina möjligheter och handlar då utifrån andra motiv. Det kan handla om situationer där aktören har hamnat i en självuppoffrande spiral och motiverar sina handlingar genom att se hur de genererar pengar eller stöd till sin familj. Utöver denna motivation lever aktören i vissa fall i en beroendeställning som underordnad i ett ojämlikt äktenskap, något som ytterligare försvårar agentens andlingsmöjligheter. Struktureringsteorin visar att vi är sociala konstruktioner. Vi blir de personer som vi har möjlighet att vara utifrån normer och regler. I likhet pratar Goffman om stigma och hur andras förväntningar påverkar vem vi är. På samma sätt som struktureringsteorin försöker skildraden ömsesidiga påverkan mellan agent och
struktur som ett medel för att hantera vardagen påverkar även stigma vilka
handlingsmöjligheter aktören har, då stigma kan leda till flera olika beteenden för att tillfredsställa förväntade normer.
Goffmans “stigma”
Ordet stigma har sitt ursprung i antika Grekland och betyder “brännmärke”
(Nationalencyklopedin u.å.). Det användes för att beskriva kroppsliga märken som är avsedda att betyda något ovanligt eller devalverande om den personens
moraliska status. Märken skars eller brändes på personen som gjorde det tydligt att detta var någon som skulle undvikas, särskilt på offentliga arenor.
Goffman använder sig av stigma som teori för att beskriva hur avvikande beteenden och attribut påverkar andras syn på individen samt hur hen
internaliserar de andras syn. Goffman menar att en person med ett stigma eller ett stigmatiserande beteende inte anses vara fullt mänskliga i samhällets ögon
(Goffman, 2011). Stigma uppstår i klyftan mellan hur en person bör vara,
“skenbar social identitet” och hur en person faktiskt är, “faktiskt social identitet” (2011). Stigma är alltså något som endast kan uppkomma i relation till andra människor och då det behandlar normativa och abnormala förhållanden är det även kontextbundet. Smärtan uppstår när personen försöker passa in i den skenbara identiteten och därmed förneka sin riktiga identitet.
Stigma kan yttra sig på tre olika sätt; fysiskt stigma, psykiskt stigma och tribalt
stigma (2011). Med fysiskt stigma menar Goffman olika missbildningar eller
andra avvikande detaljer i utseendet, exempelvis ett brännmärke. Att ha ett fysiskt stigma kan innebära att individen går långa vägar för att dölja det eller undviker platser där stigmat syns, som exempel undviker kanske en överviktig person stranden där hen förväntas ha badkläder (2011). Psykiskt stigma menar Goffman innebär fläckar i individens karaktär, som avvikande beteende, bristande moral och liknande. Ofta är det psykiska stigmat kopplat till ens förflutna (2011), som exempel så syns det inte på en person att hen har avtjänat ett fängelsestraff men personen vet själv om att den har detta “mörka förflutna” och kan känna ett behov av att behöva ljuga om sin bakgrund eller inte våga söka arbete med risk att arbetsgivaren ska be om belastningsregister. Den sista formen av stigma är det
tribala vilket är kopplat till etnisk, religiös och kulturell tillhörighet (2011). Vi har
olika förväntningar och fördomar beroende på var människor kommer ifrån och vad de tror på samtidigt så kan vi förvänta oss en gemenskap bland människor som liknar oss eller delar vår ideologi. Resultatet med stigmatisering är att individen kan identifiera sig med sitt stigma och bli den personen som hen förväntas vara och/eller att hen helt avskärmar sig från samhället för att slippa bli påmind om sin avvikelse (Goffman, 2011).
METOD
I följande avsnitt kommer studiens metodval presenteras innefattande
metodologisk ansats, litteratursökning, urval, tillvägagångssätt, analysmetod, tillförlitlighet och äkthet, forskningsetik samt forskarrollen.
Metodologisk ansats
En kvalitativ ansats för oss närmare respondenterna och ger insyn i deras
syftar till att undersöka hur utbrett fenomenet med prostitution är på verksamheter som erbjuder thaimassage samt vilket stöd som professionella kan erbjuda
bedömdes en kvalitativ ansats vara mest lämplig för att uppfylla studiens syfte. Intervjusvaren är subjektiva och därmed inte generella men de ger en inblick i de professionellas upplevelser vilka är mer intressanta i denna studie (jfr m. Asper, 2011: jfr m. Bryman, 2011). Ytterligare en fördel med en kvalitativ ansats är att följdfrågor kan ställas för att på riktigt förstå situationen kring de thailändska kvinnorna.
Som utgångspunkt för studien finns en socialkonstruktivistisk ståndpunkt vilken grundar sig i tanken att sociala företeelser och dess meningar skapas och
kontinuerligt förändras i sociala samspel (Bryman, 2011). Kategorier har enligt Bryman inte några fasta förklaringar eller inbyggda essenser utan deras betydelse och mening konstrueras i det sociala samspelet genom upprepade, enskilda handlingar. I kvalitativ forskning mäts inte objektiva sanningar utan subjektiva uppfattningar vilka är förändringsbara över tid och rum. Vad som anses vara normalt idag kan ha varit avvikande för bara några år sedan eller vad som är lagligt i Sverige kan vara olagligt i ett annat land. Då det fenomen som ligger till grund för studien är uteslutande kopplat till socialt konstruerade faktorer såsom fattigdom, könsroller och utsatthet anser vi att det sociala
konstruktionsperspektivet är det mest relevanta för studien.
Litteratursökning
Inför den tidigare forskningen har litteratursökningen till störst del varit digital. För att kartlägga det nuvarande kunskapsläget söktes forskning gällande kvinnor som sexuellt exploateras på thaimassagesalonger, framförallt i Skandinavien då syftet var att undersöka thailändska kvinnors situation på thaimassagesalonger i Malmö. Sökning av forskning genomfördes i databaserna Libsearch och följande sökord (både på svenska och engelska) användes: Asian, thai, female, wives,
migration, Sweden, sexual exploitation, sex work, prostitution, massage parlour, NGO och civil society. Under sökningens gång framkom ganska tidigt att detta var
ett område som det bedrivits lite forskning inom. Tanken var från början att främst inkludera studier som utförts i Skandinavien men med tanke på att det bedrivits lite forskning inom området gjordes valet att bredda sökningen och även inkludera studier som utförts i andra delar av världen. Vid val av studier har därför
reflektion skett kring deras relevans beroende på kontext och det finns en medvetenhet kring att den geografiska och kulturella kontexten kan påverka studiernas betydelse i sammanhanget. Genom sökning i databasen Libsearch valdes de artiklar som uppfyllde kraven och ansågs relevanta. Vidare hittades ytterligare artiklar genom sökning i referenslistor på de redan valda studierna. Övrig litteratur som använts i studien är inhämtad på Malmö universitetsbibliotek.
Urval
Studien behandlar professionellas upplevelser och kunskaper kring thailändska kvinnors situation på thaimassagesalonger i Malmö. Den självklara
utgångspunkten var därmed att intervjua personer inom professioner som möter gruppen. Med professionella menas personer som arbetar utifrån en vetenskaplig grund med semiprofessioner i form av socialt arbete. Det visade sig bli en utmaning att få tag i intervjupersoner eftersom få professionella faktiskt möter thailändska kvinnor som arbetar på thaimassagesalong i Malmö. I de första intervjuerna efterfrågade vi tips på personer att intervjua, så kallat snöbollsurval alternativt kedjeurval (Bryman, 2011). En del tips var fruktsamma, andra inte.
Exempelvis efterlystes professionella inom sjukvården men utan att finna någon som specifikt träffade målgruppen. En intervju med yrkesverksam polis visade sig vara svårast att genomföra och efter nej från två personer blev ett möte inbokat. Tyvärr blev personen sjuk samma dag som intervjun skulle genomföras men då ställde E, som hade rekommenderat oss att kontakta personen, upp istället. Det gick inte att få ihop intervjuer med professionella enbart i Malmö, främst eftersom ett större perspektiv mellan olika organisationer och myndigheter var en
utgångspunkt för studien. Flera professionella på samma arbetsplats hade kunnat intervjuas men det hade lett till ett mycket snävt perspektiv på ett redan snävt och relativt okänt problem. Intervjupersonerna har olika könsidentiteter och varierar i ålder. Alla har en utbildning inom socialt arbete men olika lång samt varierande arbetserfarenhet.
Intervjupersonerna har avidentifierats och kommer benämnas med bokstäver i uppsatsen utefter deras arbetsplats och roll. De som intervjuats är två personer från frivilligorganisationer i Malmö (A) och (B), en anställd på KST
(Kompetenscentrum sexuella tjänster) Malmö stad (C), en representant från Migrationsverket i Växjö (D), en polis i Malmö (E) och slutligen en utredare från Jämställdhetsmyndigheten (F).
Respondent A är socionom och ansvarar för det utåtriktade och uppsökande arbetet för en frivilligorganisation i Malmö som riktar sig till personer som utnyttjats i prostitution och människohandel för sexuella ändamål. Det uppsökande arbete riktar sig till personer som säljer sex i olika miljöer; i gatuprostitution, via annonser på internet samt på massagesalonger. Eftersom respondent A är den som kommer närmast målgruppen i sitt arbete har intervjun lett till en ökad förståelse för själva fenomenet och kvinnornas livssituationer. B är utbildad utomlands inom folkhälsa, en fyraårig utbildning som leder till att hen kan arbeta inom en mängd olika områden såsom kurator, skolsjuksköterska och lärare. B har tidigare arbetat som socionom i fem år i Thailand. Respondent B arbetade som projektledare på en frivilligorganisation fram till att den gick i konkurs under förra året. Projektet syftade till att ge anhöriginvandrande
tredjelandsmedborgare bättre förutsättningar för en god sexuell och reproduktiv hälsa, samt att förbättra målgruppens välbefinnande och möjlighet att etablera sig på arbetsmarknaden. För att nå målgruppen arbetade respondent B uppsökande, bland annat på thaimassagesalonger. Intervjun med B gav oss en bra inblick i alternativa lösningar och vad det är som inte fungerar i nuläget inom arbetet med målgruppen.
Respondent C är socionom sen tre år tillbaka och har arbetat på KST
(Kompetenscentrum sexuella tjänster) i Malmö i två år. KST är en kommunal verksamhet som erbjuder stöd till personer som säljer och köper sexuella tjänster, eller är utsatta för människohandel. C ansvarar primärt för det uppsökande arbete både på gatan och på nätet. C arbetar även med olika projekt där
thaimassagesalonger har varit ett. Projektet resulterade i den kartläggningen som presenterades i första kapitlet. Då C har varit med i utformandet av kartläggningen kring thaimassagesalonger i Malmö (se Johansson & Rasmussen, 2017) kunde hen ge oss en övergripande bild på fenomenet men bjöd även på kunskap kring hur olika organisationer och myndigheter arbetar med målgruppen.
Respondent D arbetar som handläggare och kontaktperson i arbetet mot människohandel på en av migrationsverkets tillståndsenheter i region syd och utgår från Växjö. I grunden har D en kandidatexamen i internationell
samhällsvetenskap med inriktning fred och utvecklingsstudier. D har arbetat på migrationsverket i tre år mest med att handlägga olika tillståndsärenden men också utreda ärenden där det funnits misstankar om människohandel samt att utbilda yrkesverksamma i arbetet mot människohandel. D är den intervjupersonen som har träffat målgruppen i minst utsträckning men gav oss en givande bild på hur just myndigheter arbetar med personer utsatta för sexuell exploatering. Respondent E är polisinspektör och arbetar som beslutsfattare i utlänningsrätt på gränspolisen i region syd. E har totalt sett arbetat inom polisen i sju och ett halvt år varav de tre senaste har varit hos gränspolisen. Sedan september arbetar E uteslutande med beslutsfattande om vilka personer som har rätt att vistas i Sverige, knutet till utlänningslagstiftningen. Innan dess arbetade E i en så kallad RÖK-grupp (Rörlig kontrollgrupp inom gränspolisen). Där arbetade E mycket med arbetsplatskontroll, inre utlänningskontroller, spaningsverksamhet och profileringsverksamhet. I intervjun berättade E mest om sitt arbete i RÖK-gruppen då det var där hen träffade målRÖK-gruppen. Intervjun med E gav oss en uppfattning om hur polisen arbetar med fenomenet och den juridiska synen på kvinnornas situation.
Respondent F arbetar som utredare på jämställdhetsmyndigheten i Göteborg med framför allt myndighetssamordnande uppdrag specifikt gällande prostitution och människohandel. Arbetet går ut på att samordna de myndigheter som bemöter fenomenet och se till att exempelvis polisen, socialtjänsten och liknande
verksamheter arbetar aktivt mot problemet samt vara behjälplig när byråkratiska hinder uppstår. F har tidigare arbetat hos polisen som chef i ungefär 13 år på människohandelsgruppen i region väst. Genom sitt arbete hos polisen har F mött målgruppen en hel del så mycket av intervjun kom att handla om det arbetet. Intervjun med F gav oss även utökad kunskap om hur olika myndigheter samverkar kring fenomenet samt var hinder och möjligheter kan dyka upp.
Tillvägagångssätt
Innan intervjuerna genomfördes skickades ett informationsbrev (se Bilaga 1) via mail till respondenterna. Vid genomförandet av intervjuerna användes en
intervjuguide (se Bilaga 2) som samtliga utom två (respondent C och F) önskade få i förväg. Det var inget hinder att frågorna var kända på förhand av
respondenterna eftersom tanken med intervjuerna var att få en konkret förståelse av fenomenet samt hur professionella arbetar med det. Det visade sig dessutom vara till fördel att skicka ut intervjufrågor i förväg då några intervjupersoner förberedde sig inför intervjun genom att använda sig av frågorna för att kontrollera med kollegor och dokument.
Eftersom studien syftar till att undersöka uppfattningar och förståelse av ett visst fenomen ansågs semistrukturerade intervjuer vara det mest lämpliga valet. Semistrukturerade intervjuer ger en viss frihet för respondenten att kunna svara utan att behöva vara låst av intervjufrågorna. En ytterligare fördel med
semistrukturerad intervju är att den ger forskaren möjligheten att jämföra svaren från respondenterna samt ger utrymme för följdfrågor (jfr m. Bryman, 2011). Det visade sig däremot att alla respondenter inte kunde svara på alla frågor.
kvinnornas livssituation då hen vanligtvis inte träffade dem i sitt arbete. Den större delen av kontakten skedde digitalt via ansökningar på internet vilket i sig pekar på att det kan finnas ett större behov av resurser för att kunna möta målgruppen på rätt sätt. Därmed framkom annan viktig information genom att respondenten inte kunde ge något svar.
Intervjuerna utfördes av båda författare, ibland självständigt, ibland tillsammans. En av författarna arbetar på den ena frivilligorganisationen och avstod från att delta i intervju med berörd kollega för att kunna hålla intervjun objektiv. Intervjun med respondent A var den första som genomfördes och hölls i
biblioteket på Malmö Universitet. Respondent B, som tidigare har arbetat på en frivilligorganisation i Malmö, intervjuades i sitt hem i Malmö. Det var vår tredje intervju. Det fanns till en början en tvekan inför att intervjua B eftersom hen inte arbetar inom området idag. Men då tidigare intervjupersoner samt andra kontakter rekommenderade att intervju med B skulle genomföras, och att det visade sig vara svårt att få tag på professionella som arbetar med målgruppen, var det ändå relevant att intervjua B. Vid intervjun medverkade båda författarna.
Intervjun med respondent C utfördes i ett samtalsrum på respondentens arbetsplats i Malmö. C stod för intervju nummer två. Intervjun med respondent D var
nummer fem och gjordes via telefon. Respondent D arbetar i Växjö vilket var bakgrunden till beslutet. Båda författarna deltog i intervjun som utfördes ett grupprum på Malmö universitet med hjälp av högtalartelefon. Den sista intervjun var med respondent E och utfördes likaså via telefon. Vi skulle egentligen
intervjua Es kollega som arbetar som gruppchef vid gränspolisen men kollegan blev sjuk och då ställde E upp istället. För att underlätta för respondent E föreslogs en telefonintervju. Båda författarna deltog och var i ett grupprum på Malmö universitet med telefonen på högtalare. Respondent E hade just deltagit i en pressträff i samband med att en kollega avlidit i tjänsten kvällen innan.
Författarna kontrollerade att respondent E kände sig trygg med att delta i intervjun och förtydligade att hen absolut fick avbryta om det blev jobbigt på något sätt. Det är svårt att säga om omständigheterna påverkade intervjun. Intervjun med
respondent F från Jämställdhetsmyndigheten utfördes i Göteborg i myndighetens lokaler. Eftersom en av författarna befann sig i Göteborg så utförde hon intervjun personligen med F.
Själva skrivandet har utförts både tillsammans och på egen hand. Genom att använda textredigering online har allt material kunnat sparas på internet samt gett oss tillgång till det från olika håll. Texterna är även skrivna i delade dokument för att enkelt kunna redigera och kommentera varandras texter. Analysen av det insamlade materialet har vi gjorts tillsammans.
Analysmetod
Intervjuerna spelas in med hjälp av ljudinspelare i telefonen och transkriberas därefter. Språkbruket har korrigerats till viss del utan att ändra på innehållet. Pauser, stakelser samt fyllnadsord har inte skrivits ut eftersom det inte anses relevanta för studien. I en del intervjuer har dock förändringar i tonlägen skrivits till, eftersom hur saker sägs påverkar betydelsen (jämför m. Bryman, 2011). Som exempel ändrade respondent B sitt tonläge dramatiskt på frågan om hen mötte kvinnor som säljer sex på thaimassagesalonger. Från att vara avslappnad och lättsam i intervjun blev hen mycket allvarlig och svarade med en djup och nedstämd röst att “Det märker man. Man märkte det när man var där” vilket vi
tolkar som att B kunde känna ett visst obehag inför kvinnornas situation och stark sympati från Bs sida.
Efter att intervjumaterialet hade transkriberats påbörjades en sammanställning av resultatet genom kodning av texten i flera steg, för att inte riskera att kontexten går förlorad när meningar tas ur sitt sammanhang (jfr m. Bryman, 2011). I föreliggande studie skapades centrala teman utifrån studiens syfte och de frågeställningar som låg till grund för bearbetningen av datamaterialet. De olika temana är; livssituation, sexuell exploatering och professionellas arbete. Efter att resultatet sammanställts genomfördes därefter en analys kopplat till studiens teoretiska ramverk.
Efter att ha valt ut den viktigaste informationen från den insamlade empirin har resultatet jämförts med tidigare forskning samt teorierna. Vi har använt oss både av ett abduktivt angreppssätt vilket innefattar både en deduktiv och en induktiv ansats för att förstå empirin. Det förstnämnda, deduktion, innebär att forskaren har en förutfattad bild påverkad av hens erfarenheter över vilka resultat empirin kommer framställa (Bryman, 2011). Under insamlingen av tidigare forskning dök orden aktör och aktörskap (agent,agency) ofta upp vilket inspirerade till att använda Giddens struktureringsteori. Teorin behandlar människans möjlighet att styra över sitt liv utefter kontexten hen befinner sig i och vi avsåg att studera till vilken grad de thailändska kvinnorna kunde bestämma över sin egen situation samt vilka möjligheter professionella har till att ge stöd till kvinnorna. Under kodningen av det empiriska materialet fann vi även att många professionella uppfattade att de thailändska kvinnorna kände sig utanför och stämplade av det svenska samhället vilket stämmer överens med Goffmans “stigma”. Begreppet stigma uppstod alltså genom induktion vilket betyder att teorin är resultatet av den insamlade empirin (Bryman, 2011)
Tillförlitlighet och äkthet
Det är oftast svårt att exakt redogöra för tillvägagångssättet i en kvalitativ forskning. Därför är det vanligt att använda sig av validitet och reliabilitet i forskning för att mäta kvaliteten i studien. Bryman menar dock att det två sätten passar mer in i en kvantitativ studie än i en kvalitativ studie (2011). Begrepp som Bryman rekommenderar istället är tillförlitlighet (“trustworthiness”) och äkthet (“authenticity”). Tillförlitlighet består av fyra kriterier: trovärdighet,
överförbarhet, pålitlighet samt en möjlighet att styrka och konfirmera.
Trovärdigheten i studien bedöms vara på god nivå då intervjupersonerna har goda
kunskapsnivåer inom sina yrken och flera av dem har arbetat under väldigt lång tid med ämnet. Att vi har intervjuat över ett så pass brett spektrum ökar
trovärdigheten då de ger en bild direkt från flera olika verksamheter (jfr m. Bryman, 2011). Dock så är det bara en per arbetsplats som har intervjuats och verkligheten kan uppfattas olika även bland folk som arbetar nära varandra. Med överförbarhet menas att studien hade gett liknande resultat i andra kontexter (Bryman, 2011). Som går att läsa vidare i studien stämmer mycket av materialet som har samlat in med den tidigare forskningen vilket kan visa på att studien hade fått ett liknande resultat någon annanstans i en liknande kontext.
Pålitlighet innebär att studien har blivit granskad och att den uppvisar en korrekt
redogörelse av forskningsprocessen (Bryman, 2011). Att studien har två författare innebär att arbetet kontinuerligt granskas av vardera författare för att
säkerhetsställa kvaliteten. Handledaren har även följt arbetet, läst igenom och kommenterar under processens gång.
Det sista kriteriet för hög tillförlitlighet är möjligheten att styrka och konfirmera. Med det menar Bryman att forskaren ska visa att studien är gjord objektivt med och gjord i god tro (2011). Forskaren ska alltså inte medvetet ha låtit personliga värderingar styra slutresultatet. Att helt gå utanför sina värderingar är omöjligt men det man är medveten om bör man ifrågasätta inför studien vilket har gjorts. Det har funnits teorier om hur arbetet kommer sluta vilket behövs för att kunna strukturera studien. Men samtidigt har vi försökt att inte låta värderingarna stå i vägen eller påverka studien. Vi har istället grundat oss på relevant forskning och utgått från vad respondenterna har berättat.
För att äktheten i en studie ska vara uppfylld finns några kriterier att beakta. Studien ska ge en rättvis bild av de olika åsikterna och uppfattningarna (Bryman, 2011). Genom att använda citat i resultatet återges direkta meningar från
respondenterna och inte bara författarnas tolkning vilket anses ge en rättvis bild. Studien ska även resultera i ontologisk och pedagogisk autenticitet vilket Bryman menar innebär att forskarna får en ökad förståelse för samhället genom sin
forskning samt fått ta del av andra personers uppfattningar och upplevelser (2011). I resultatdelen presenteras slutsatser som författarna har kommit fram till. Respondenterna har som nämnt bekräftat mycket av informationen i den tidigare forskningen men studien har lyft fram ett nytt perspektiv på situationen i Malmö och region syd som tidigare inte fanns att tillgå. Professionella berättar om svårigheter men även möjligheter som de upplever i sitt arbete med denna målgrupp.
Forskningsetik
En forskare har alltid ett ansvar gentemot personerna som ingår i studien (Vetenskapsrådet, 2017). Inför ett forskningsprojekt är det därför av högsta vikt att diskutera etiska avväganden i studien samt efteråt redovisa grundligt i hur man gått tillväga i sin studie samt presentera det insamlade materialet på ett korrekt och respektfullt vis (Vetenskapsrådet, 2017). I en intervju får respondenten inte komma till skada eller bli kränkt, så kallat individskyddskravet (Vetenskapsrådet, 2017). Vid studiens början togs beslutet att fokusera på professionellas
uppfattningar av målgruppens livssituation, för att inte riskera att skada eller kränka personer i en utsatt situation. Information har således samlats in från sekundärkällor och inte från de som utgör den primära källan, det vill säga thailändska kvinnor som arbetar på thaimassagesalonger i Malmö.
För att garantera samtycket från respondenterna och samtidigt uppnå
informationskravet (Vetenskapsrådet, 2017) har förfrågan samt informationsbrev
inför intervjuerna mailats ut (se Bilaga 1 & 2). I informationsbrevet presenteras bakgrunden till studien, vad som kommer att studeras samt att det är frivilligt att medverka i intervjun och att det går bra att avsluta den när som helst.
Intervjupersonerna fick information om att de kommer avidentifieras i studien eftersom det både ger dem mer utrymme att säga sina egna åsikter men även för att inte riskera utsättas för repressalier eller liknande om de tar upp kritik eller liknande. Intervjupersonerna fick veta hur intervjuerna skulle gå till och
ungefärlig tid för att de ska känna till upplägget och för att underlätta för dem i sin planering. Med samtycke av respondenterna spelades intervjuerna in och
intervjumaterialet transkriberades efteråt. Inspelningarna raderas när allt material är insamlat och materialet kommer enbart användas i denna studie.
