Utvärdering av guldhjälmskurserna 1984

ISSN 0347-6049

' VP/meddelande l

530

1988

Utvärdering av guldhjälmskurserna 1994

Hans Laurell, Per Lövsund och Maria Olausson

Väg-'och Trafik-

Statens väg- och trafikinstitut (VT!) * 581 01 Linköping

,

swedisn roadand Traffic Research institute + S581 01 Linköping Sweden

ISSN 0347-6049

VHmecjgelande

530

7.988

Utvärdering av guldhjälmskurserna 1984

Hans Laurell, Per Lövsund och Maria Olausson

VTI, Linköping 1 988

W Väg- 00/1

Statens väg- och trafikinstitut (VTI) - 587 0 1 Linköping

IllStltUtBt Swedish Road and Traffic Research Institute - 8-581 01 Linköping Sweden

FÖRORD

Utvärderingen har initierats av arbetsgruppen för särskilda åtgärder för att förbättra motorcyklisters säkerhet- fortbildning och information.

Arbetet har, som framgår av rapporten, varit uppdelat i flera olika delar,

som var och en engagerat många människor, vilkas medverkan varit av vital betydelse för genomförandet. Vi vill särskilt framhålla instruktör-erna vid de "Guldhjälmskurser", som drabbades av den experimentella prövningen. I denna fas hade vi också ovärderlig och sakkunnig assistans

av Sven-Åke Lindén och Sven Fredén, båda vid VTI.

Per Adler, NTF, har underlättat arbetet, dels genom sina insatser i arbetsgruppen, dels genom att ta fram adresser m m till de olika

enkätut-skicken.

Hans Laurell har varit projektledare och varit ansvarig för den huvudsak-liga uppläggningen och rapporteringen. Framför allt i den experimentella studien har Per Lövsund varit oumbärlig för studiens genomförande. Maria Olausson har dragit ett tungt lass i de fyra enkätstudierna, såväl med administrationen som med utvärderingen.

Vi vill också tacka Ann-Sofie Senneberg för det myckna arbetet med alla utskrifter.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Sid

SAMMANFATTNING I

SUMMARY III

1 BAKGRUND l

2

EXPERIMENTELL STUDIE AV BROMSFÖRMÅGAN

3

FÖRE OCH EFTER KURSEN

2.1 Metodik 3 2.1.1 Försökspersoner 3 2.1.2 Motorcyklar 3 2.1.3 Bana 4 2.1.4 Procedur 4 2.2 Resultat 5 2.3 Diskussion 6

3 ENKÄT TILL KURSDELTAGARNA 8

3.1 Metod 8

3.2 Resultat 8

3.3 Diskussion 10

4 ENKÄT TILL KURSINSTRUKTÖRERNA 12

4.1 Metod 12

4.2 Resultat 12

4.3 Diskussion 14

5 ENKÄT TILL KURSARRANGÖRERNA 16

5.1 Resultat 16

5.2 Diskussion 16

6 ENKÄT TILL URVAL UR POPULATIONEN MC-ÄGARE 18

6.1 Metod 18 6.2 Resultat 18 6.3 Diskussion 20 7 SAMMANFATTANDE DISKUSSION 22 8 SLUTSATSER 25 Bilaga 1 Bilaga 2 VTI MEDDELANDE 530

UTVÄRDERINGEN AV GULDHJÃLMSKURSERNA 1984

av Hans Laurell, Per Lövsund och Maria Olausson

Statens väg- och trafikinstitut 581 01 LINKÖPING

SAMMANFATTNING

Rapporten ger en beskrivning av fem olika delstudier i en utvärdering av "Guldhjälmskurserna".

En av dessa delstudier utgjordes av en experimentell undersökning avom motorcykelförarna kunde tillägna sig en effektivare bromsteknik som resultat av kursen.

I de övriga delstudierna som utgjordes av frågor, förmedlade via

frågefor-mulär, dels till var tionde kursdeltagare, dels till kursinstruktörerna, dels

till kursarrangörerna och slutligen till ett urval ur populationen mc-ägare. Syftet med dessa frågor var att belysa huruvida kurserna kunnat genomfö-ras i enlighet med intentionerna respektive vad som fått mc-förarna att komma till eller avstå från kurserna och för att ge impulser till eventuella förändringar av kommande kursverksamhet.

I den experimentella studien mättes förarnas bromsprestationer före och efter genomgången kurs. Retardation och bromskraft fram respektive bak,

mättes med hjälp av en specialutrustad BMW-motorcykel.

Resultaten från bromsövningarna kunde inte påvisa några förbättringar av bromsförmågan som resultat av träningen. En tänkbar förklaring skulle kunna vara att träningssituationen ger förarna optimala förutsättningar för den situation, som i verkligheten många gånger sker i panik. De flesta vet förmodligen väl vad de bör göra och klarar detta med en "förlåtande" mc när förhållandena är gynnsamma.

I det stora hela hade kurserna, enligt svaren på frågorna, motsvarat förväntningarna. Mindre tillfredsställande var möjligen att nära en

II-del av instruktörerna ej genomgått någon instruktörsutbildning. Vidare

fungerade tidningen "Det handlar om mc", av enkätsvaren att döma, inte så bra som man hoppats som dragplåster till kurserna.

Svaren visade dock tydligt att man ansåg kurserna vara värdefulla och ett stort steg framåt och att fler mc-förare borde deltaga.

III

Golden Helmet Motorcycle Riding Course 1984: Evaluation

by Hans Laurell, Per Lövsund och Maria Olausson Swedish Road and Traffic Research Institute

5-581 01 LINKÖPING Sweden

SUMMARY

The report describes five separate parts of an evaluation of the so called

"Guldhjälmskurserna" (Golden Helmet Motorcycle Riding course). These

courses were given for the first time in 1984.

The intention is to give such courses to as many riders as possible every

spring as a brush-up course, which is motivated by the fact that very, very

few riders do any riding at all during the winter months in Sweden.

The intention is to make the riders aware of and to let them practise some hazardous situations.

The following areas are covered during the rider course:

classroom course; dangerous situations, equipment, protective Clothing,

laws, first aid

gymkhana riding

braking; straight ahead and avoidance manoeuvres riding in curves

riding with passengers

One of the parts investigated possible improvements of braking skills as a result of the course. The remaining parts were questionnaires to every

10th participant; to the instructors; to the course administrators; and to a

sample of the population of motorcycle owners.

The questions were intended to shed some light upon whether the courses were held in accordance with the intentions and also upon what made the

IV

riders participate or not and also to produce impulses for improvements of

future courses.

The experimental study of braking skills measured performance prior to

and after completion of the course. Deceleration rates and braking forces

on front and rear wheels respectiver were measured when the riders rode

a specially equipped BMW motorcycle.

The results from these braking tests did not demonstrate any improve-ments of braking performance as a result of the course. A tentative explanation is that the conditions for braking during the course are

Optimal whereas in real emergency situations panic often characterizes

braking. Most riders, probably are well aware of how they should behave and are also able to do so, especially on a "forgiving" motorcycle as in the

tests, when conditions are favourable.

Basically, the courses seem to have fulfilled the expectations. The fact that close to one third of the instructors had no prior instructor's training, is disappointing. The brochure "about motorcycles" did not draw the

attention to the courses to the extent that was expected.

The responses, however, indicated clearly that the courses were

consider-ed to be worthwhile and a great step forward and also that more riders should participate.

l BAKGRUND

Som ett led i strävandena att minska mc-olyckorna tillsatte regeringen en

ledningsgrupp som bla hade att behandla mc-frågor. I dess uppgifter

ingick att lägga fram förslag till åtgärder med effekt på längre sikt. Under ledningsgruppen har arbetet varit fördelat på tre arbetsgrupper, varav grupp II bl a haft till uppgift att ta fram en lämplig fortbildning för mc-förare.

Den fortbildningskurs som arbetats fram kallades "Guldhjälmen" och är en utveckling av tidigare kurser av avrostningskaraktär. Kursen är koncen-trerad till övning av de moment som anses ligga bakom de körtekniska och

körtaktiska brister som orsakar olyckor.

Kursens målsättning var att göra mc-förarna uppmärksamma på och träna

dem i att bemästra de risksituationer som kan uppstå. Innehållet i kursen kan sammanfattas enligt följande:

- Teori

Genomgång av farliga situationer, körteknik, utrustning, skyddskläder,

trafiklagstiftning samt första hjälpen - Allmän balansträning

Balansträning genom olika övningsmoment i körgård - Bromsövningar

Bromsteknik tränas såväl vid bromsning rakt fram som vid undanmanö-ver. Speciell betoning på samspelet mellan fram- och bakbroms

- Kurvteknik

Avser övning av motorcykelns plats på vägen - Passagerarteknik

Utom i de fall körningen sker med lätt mc sker de praktiska övningarna också med passagerare.

För att motivera mc-förarna att deltaga i "Guldhjälmskurserna" erbjöds kursdeltagarna vissa förmåner. Sålunda fick varje deltagare ett present-kort på 125 kr för säkerhetsutrustning och en hjälmrabatt på upp till 100 kr. Vidare var självrisken på fordonsförsäkringen bortförsäkrad.

För att kunna bedöma om kurserna kunnat genomföras i enlighet med

intentionerna, för attbelysa vad som fått mc-förarna att komma till eller

avstå från kurserna och för att ge impulser till eventuella förändringar av kommande kursverksamhet genomfördes en utvärdering. Denna innehöll fem olika moment:

- Experimentell studie av hur mycket kursdeltagarna förbättrar sin bromsförmåga som resultat av kursen

- Frågeformulär till kursdeltagarna - Frågeformulär till kursinstruktörerna - Frågeformulär till kursarrangörerna

2 EXPERIMENTELL STUDIE Av BROMSFÖRMÅGAN FÖRE OCH EFTER KURSEN

Syftet med denna fas av utvärderingsarbetet var att söka utröna om de

praktiska kunskaperna faktiskt påverkades av den instruktion och träning

som bestods kursdeltagarna.

Den manöver som bedömdes vara viktigast att studera och som samtidigt erbjöd goda möjligheter till empiriska mätningar var bromsning rakt fram. Denna bedömning baserades också på det faktum att detta moment till-sammans med bromsning med undanmanöver också gavs den starkaste betoningen i "Guldhjälmskurserna".

2. l Metodik

2.1 . l Försökspersoner

Som försökspersoner deltog 27 av kursdeltagarna från fyra "Guldhjälms-kurser" i Östergötland. Dock fullföljde endast 15 av dessa27 mc-förare samtliga mätbromsningar. Överenskommelse hade gjorts med instruktö-rerna att dessa skulle skicka så många deltagare som möjligt, som för stunden inte var upptagna av träning, till mätstationen innan de genom-gått träningsmomentet bromsning. Meningen var att då mäta broms-prestationerna innan dessa påverkats av träningen för att sedan låta försökspersonerna delta i kursen och återkomma för mätning efter genom-gången kurs. I medeltal hade förarna då i kursen genomfört fem tränings-bromsningar rakt fram och fem tränings-bromsningar med undanmanöver.

2. l . 2 Motorcyklar

Eftersom mätningarna krävde sofistikerad mätutrustning, monterad på fordonet kunde inte kursdeltagarna genomföra mätningarna på den egna

motorcykeln. Av detta skäl nyttjades två BMW-motorcyklar - en för att

förarna skulle få tillfälle att bekanta sig med cykeln genom några accele-rationer och inbromsningar och som reserv-mc - en som var utrustad med

accelerometer för mätning av retardation och med kraftgivare för broms-pedal och handbromsreglage.

Dessa signaler transmitterades trådlöst via ett PCM-system från motor-cykeln till en datorutrustad husvagn placerad intill banan. Datorn bearbe-tade de inkommande signalerna och presenterade siffervärden över medel-retardation och bromskrafer för bak- och frambroms samt presenterade materialet i kurvdiagram så att det var möjligt att konstatera om hjul-låsning skett eller om signalöverföringen mankerat.

Instrumentpaketet var placerat i en tankväska framför föraren. Givarna för bromskraft var fästa direkt på reglagen. Beträffande fotreglaget kunde detta justeras i läge så att fotvinkeln fortfarande kunde bibehållas som normalt. Handbromsreglaget däremot byggdes på med ca två cm vilket gjorde att förare med små händer kunde få vissa problem att "greppa" ordentligt.

2.1.3 ' Bana

Cirka 300 m raksträcka utnyttjades för att förarna skulle hinna accelerera

till 90 km/h och bibehålla denna hastighet till dess att de fick signal att

bromsa. Detta signalerades med ett roterande varningsljus som var

place-rat vid bankanten strax bakom den beräknade stoppunkten.

I samband med en av de fyra kurserna gjordes inbromsningar både på torrt och vått underlag. Inför dessa mätningar vättes banan med hjälp av en vattenbil så att en ca 120 cm bred vattenbegjuten sträng bildades. Dessa mätningar avbröts dock på grund av att flera olyckstillbud inträffade.

2 . l .4 Procedur

Vid samlingen av kursdeltagarna på morgonen informerades dessa om att en utvärdering av kursen skulle genomföras och att ett antal frivilliga förare behövdes till mätningarna. Vidare upplystes om hur mätningarna skulle genomföras.

2.2 Resultat

Som framgår av tabell i är samtliga skillnader mellan de inbromsningar som gjordes före kursen och de som gjordes efter träningen mycket små eller obefintliga. Detta gäller såväl medelretardationen som bromskraf-terna och fördelningen av bromskraft mellan fram- och bakbroms.

Tabell 1 Retardation och bromskraftfördelning före och efter

genom-gången kurs. (Torrt underlag)

Bromskraft

Retardation Fram Bak

Före 7,52 11,3 5,09

Efter 7,52 v 11,45 5,03

För de fem förare med vilka också inbromsning gjordes på vått underlag kan noteras en viss försämring så till vida att medelretardationen blev något lägre vid det senare mättillfället. Likaså applicerade man något lägre bromsreglagekraft till frambromsen medan skillnaden beträffande bakbromsen var obetydlig. Se tabell 2.

Tabell 2 Retardation och bromskraftfördelning före och efter

genom-gången kurs. (Vått underlag)

Bromskraft

Retardation Fram Bak

Före 7,58 10,14 5,69

Efter ,,_ 6,86 8,27 5,45

2.3 Diskussion

Med beklagande kan konstateras att antalet kursdeltagare som var villiga att fullfölja mätningarna var för litet för att möjliggöra säkra slutsatser. Ingen av skillnaderna mellan före- och eftermätningarna är signifikant. På torrt underlag finns det inte ens en tendens till förändring av broms-förmågan.

Allmänt kan väl sägas att de förare som deltog överlag bromsade bra. Det

kan möjligen vara så att dessa förare utgjorde ett positivt snett urval så

till vida att de redan var skickliga att bromsa. En annan tolkning skulle. kunna vara att de faktiskt inte förkovrade sig under kursen. Vid en jämförelse med data som insamlats i annat sammanhang men med samma metodik har vana förare ungefär samma medelretardation som förarna i föreliggande utvärdering. Detta skulle sålunda tala för att de deltagande förarna redan behärskade bromsningen så bra att kursen inte tillförde någon ytterligare kunskap. Enligt instruktörerna demonstrerade

kursdelta-garna i gemen stort behov av bromsträning (se nedan).

Till en del skulle denna skillnad mellan försöksgruppen och iakttagelsen av kursdeltagarna i allmänhet kunna bero på att man i kursen körde med sin egen mc och då var mera försiktiga med slitage av däck och heller inte ville riskera att skada motorcykeln i en eventuell omkullkörning trots att

även självrisken var bortförsäkrad.

Ett annat skäl skulle kunna vara att den motorcykel som användes för

mätnignarna, BMW, f d polismotorcykel är mycket "förlåtande". Med

detta avses att det gick att bromsa så att bromshandtaget nästan "bott-nade" utan att hjullåsning uppstod på framhjulet. Bakhjulslåsning var

enklare att uppnå men också lätt att parera.

Sammantagna kan de uppräknade faktorerna ha medverkat till att redu-cera eventuella tendenser till differenser mellan för- och

Den tendens till mindre effektiva inbromsningar som kan noteras beträf-fande vått underlag kan troligen förklaras av att förarna vid sina första inbromsningar blev skrämda av svårigheter .och låsningstendenser och därför bromsade försiktigare vid de avslutande inbromsningarna. Någon träning av inbromsning på annat än torr asfalt förekom inte under de kurser vid vilka mätningar gjordes.

3 ENKÄT TILL KURSDELTAGARNA

Syftet med denna enkätstudie var att utröna dels vilka faktorer som

påverkat kursdeltagarna att komma till kursen, dels hur de uppfattade de olika momenten i träningen, vad som var bra eller dåligt, svårt, onödigt

05V.

3.1 Metod

Enkäten skickades via länsförbunden och trafiksäkerhetsföreningarna till de lokala kursarrangörerna med följebrev som instruerade dessa att bifoga enkäten med vart tionde kurscertifikat. Cirka 1500 formulär distribuera-des och eftersom ca 10 000 förare genomgick kursen skulle detta teo-retiskt ha inneburit att 1000 kursdeltagare borde ha besvarat enkäten. Ett antal kurser genomfördes dock så tidigt på säsongen att enkäterna inte hann distribueras till dessa.

Totalt kan 739 enkätsvar redovisas, vilket sålunda utgör ca 74% av det eftersträvade antalet, vilket, mot bakgrund av att inga påminnelser eller

annan påverkan på intervjupersonerna kunna utövas, måste anses

tillfreds-ställande. Svaren representerar samtliga län där "Guldhjälmskurser" gick av stapeln.

3.2 Resultat

Resultatet redovisas i Bilaga 1. Som framgår av figur 1 var ca 10% av deltagarna kvinnor.

Åldersfördelningen illusteras i figur 2. Knappt hälften av förarna var 16-24 år och drygt 30% var äldre än 30 år.

Figur 3 visar dels att drygt 50% hade haft körkort mer än fem år och att ca 23% hade haft körkort 1 år eller kortare tid, dels att knappt 20% hade enbart A-behörighet och att alltså de allra flesta hade ytterligare behö-righet. En så stor andel som 41,5% hade också behörighet utöver AB.

Figur 4 visar att mc-parken vid kurserna är av tämligen sent datum. Cirka

2/3 var av årsmodell 1981 eller yngre.

Detta innebar också att man i allmänhet inte hade särskilt mycket

kör-erfarenhet av den aktuella motorcykeln, vilket framgår av figur 5. Unge-fär 22% av förarna hade kört cykeln mindre än 100 mil, samtidigt som 1/3 av förarna redan före kursen hade hunnit köra mer än 100 mil under 1984.

Beträffande den totala körerfarenheten på mc hade en majoritet mer än

500 mils körvana (figur 6). På frågan om tidigare deltagande i fortbildning eller avrostning, angav hela 68,5% ingen sådan erfarenhet.

Uppenbarligen har den utskickade reklamen haft viss effekt eftersom den

nämns separat av drygt 25% och i kombination med annat av 22% - alltså totalt 46% av deltagarna.

En överväldigande majoritet ansåg att de lärt sig något som de inte redan kunde. Endast 7,8% svarade nekande (figur 7).

Den vikt som gavs de olika momenten redovisas i figur 8-13. Bromsning rakt fram fick en genomsnittlig rangordning av 2,4; bromsning med

undan-manöver 1,68; mer än 50% av de svarande hade placerat detta moment främst. Kurvteknikövningarna fick placeringen 3,2; teori, 4,4 och

balans-övningar 3,0. Passagerarteknik hade uppenbarligen inte tränats av ca hälften av deltagarna. Av dem som fått denna träning eller ändå rang-ordnat momentet gavs det placeringen 4,6.

I' figur l4 presenteras resultaten på ett annat sätt - hur stor andel som

givit momentet högsta rang. I figur 15 redovisas andelen som har behövt rädda sig ur en kritisk situation.

Kursdeltagarna ombads ange om de olika momenten tränats för mycket, lagom eller för litet. Tabell 1 visar hur svaren fördelar sig. Mycket få tyckte att något tränats för mycket. Balansövningarna utpekades av 4%,

men samtidigt var det 14% som tyckte att det tränades för lite. "Lagom"

dominerar bilden totalt, men ca 1/3 hade velat ha mer träning i broms

10

med undanmanöver och kurvteknik. Den höga siffran för passagerarteknik kan möjligen avspegla att passagerarteknik inte tränades alls på sina håll. De flesta pekar inte på något moment som onödigt. Dock får bromsning rakt fram omnämnande av 39,5% av de svarande. I övrigt får

passagerar-teknik 4,9% omnämnande.

På samma sätt tycker de allra flesta att inget saknades i kursen. 65% avgav på denna fråga inget svar. Passagerarteknik saknades av 11,5% och 5% hade önskat gruskörning medan kurvteknik på asfalt saknades av 4,5%. En fråga gällde huruvida något moment ansågs svårt eller för svårt. Så mycket som 68,5% angav inget moment som svårt eller för svårt. 8,4% tyckte att balansövningarna var svåra men endast 0,4% eller tre deltagare menade att det var för svårt. Bromsning med undanmanöver angavs av 8,9% som svårt men inte av någon som för svårt. Bromsning rakt fram

betraktades som svårt av 3,4% av de svarande. Ett speciellt delmoment av

balansövningarna - körning mellan klotsar - har pekats ut som svårt av 5% och som för svårt av 0,3% av förarna.

En stor andel av förarna, 43,8% uppger att de vid flera tillfällen räddat

sig ur en kritisk situation med hjälp av nödbromsning och/eller undan-manöver. 31,3% hade aldrig varit med om detta (figur 15).

Förslag på hur man ska få fler att komma till kurserna gavs av ca 45% av de svarande. De flesta förslagen rör annonsering och andra massmediain-satser, men också "morötter" som försäkringsrabatter nämns.

3.3 Diskussion

Totalt deltog 10 061 motorcyklister i 1984 års "Guldhjälmskurser". Mål-sättningen var att var tionde kursdeltagare skulle besvara enkäten. De inkomna 739 svaren når sålunda inte upp till 10% men torde ändå kunna antas ge en god bild av hur kursen fungerat. Beträffande deltagarnas bakgrundsvariabler överensstämmer exempelvis könsfördelningen mycket väl med fördelningen i mc-ägarpopulationen per 840722. Sålunda var 10%

11

av kursdeltagarna kvinnor -i populationen 9,5%. Åldersmässigt finner

man också en god överensstämmelse. I populationen var 44% i åldrarna

16-24 år och bland dem som svarat på enkäten var motsvarande siffra

49%.

Kurserna tycks ha nått en tämligen bred andel av motorcyklisterna. I varje fall kan man inte spåra någon markerad övervikt för någon speciell kategori av mc-förare.

Uppenbarligen har kursen uppfattats positivt av deltagarna. Det stora

flertalet ansåg sig ha lärt sig något deinte redan behärskade.

Bromsmomenten bedömdes som värdefullast, även om en icke försumbar

andel ansåg att bromsning rakt fram kunde utgå. Detta är förvånande eftersom endast ett fåtal hade givit bromsning rakt fram en lägre priori-tet än 3. En möjlig tolkning kan vara att man menat att rakbromsningen skulle kunna utgå till förmån för bromsning med undanmanöver.

Ett betyg på kurserna kan väl också sägas vara det faktum att mycket få deltagare ansåg att man tränat något moment för mycket.

Kursdeltagarna har i gemen varit nöjda med svårighetsgraden på de olika övningarna. Nästan ingen har ansett att något moment varit för svårt.

Många av förarna hade redan haft behov av nödbromsningskunskaper i

trafiken och hade sålunda erfarit vikten av att behärska dessa moment. Dock kan noteras att drygt 30% uppgav sig aldrig ha behövt tillgripa nödbromsning för att rädda sig ur en kritisk situation.

När det gäller körvanan var kursen förmodligen välbehövlig eftersom många hade mindre än 100 mils erfarenhet av den aktuella motorcykeln.

Kurserna har annars uppenbarligen inte attraherat företrädesvis ovana

förare utan svaren indikerar att många vana förare deltagit.

12

4 ENKÄT TILL KURSINSTRUKTÖRERNA

Samtidigt med att frågeformulär distribuerades till de olika kurserna utgick också ett formulär till instruktörerna vid dessa kurser. Syftet med denna enkät var att ta reda på hur instruktörsutbildningen fungerat, hur "Guldhjälmskurserna" fungerat, om svårigheter, om sådant som saknades, sådant som skulle kunnat utgå m m.

4.1 Metod

Eftersom det var okänt hur många instruktörer som skulle komma att delta i kurserna måste ett stort antal frågeformulär distribueras. Me-ningen var att söka nå så många instruktörer som möjligt och därför utsändes ca 750 formulär.

4.2 Resultat

Totalt erhölls 91 svar härrörande från 142 kurser, varav 40 hölls i april och 102 i maj månad. Svaren på frågorna gav nedanstående resultat.

Ca två tredjedelar av de svarande hade fått instruktörsutbildning. Denna instruktörsutbildning ansågs av alla ha underlättat arbetet med att instru-era kursdeltagarna. Man ansåg sig ha haft mest nytta av momentet bromsning med undanmanöver, som fick ett genomsnittligt rangordnings-värde av 4.9. Rak bromsning fick poängen 4.0, följt av balansövningarna med 3.8, kurvtagning med 3.7 och sist teori med 3.1.

Beträffande antalet deltagare i kurserna rapporterar man att det var vanligast med 25-30 förare per kurs. Det är också vanligt att instruk-törerna medverkat vid fler än en kurs. Nära hälften av de instruktörer

som svarat hade medverkat vid två och en tredjedel vid tre kurser.

13

Det är vanligast att man anger att varje instruktörkan klara 7-10 elever åt gången. Det finns dock några instruktörer som menar att det går att klara 20-25 elever per gång.

Beträffande den tid som ägnades de olika momenten framgick att

vanligt-vis ägnades ca 1 timma åt teoriundervanligt-visningen, lika mycket åt

balans-övningar och de två bromsbalans-övningarna och kurvteknik. I den mån passa-gerarteknik förekommit ägnades ca 30 minuter åt denna aktivitet.

Instruktörerna anger att man hann med ca åtta körningar i körgården och ca sex bromsningar rakt fram och fyra bromsningar med undanmanöver. Beträffande kurvteknik anges ca 4-5 övningar och passagerarteknik 1-3. I de flesta fall behandlades förarna lika och fick sålunda samma mängd

träning.

När det gäller instruktörernas bedömning av kursdeltagarnas förkunskaper framgår klart att dessa ansågs sämst beträffande bromsmomenten. Så-lunda erhöll bromsning rakt fram ett genomsnittligt rangordningstal om 4.2 och bromsning med undanmanöver 5.0. Närmast följde balansövningar och kurvteknik med rangordning 3.5.

När det gällde svårigheterna att få eleverna att lära sig de olika momen-ten fördelar sig rangordningstalen mycket jämnt mellan kurvteknik (3.8),

bromsning rakt fram (3.8), bromsning med undanmanöver (3.8) och

passa-gerarteknik (3.6). Teori och balansövningar erhöll båda 3.2.

De exempel som anges när det gäller svårigheter att få deltagarna att lära sig, hänför sig huvudsakligen till bromsning. Sålunda nämns hand-bromsen i 31 fall, undanmanövern i 21 och undvikande av hjullåsning i 15 fall.

44 instruktörer anger att kursen saknade något - alltså nära hälften av de svarande. Körning på grusväg saknades av 15 svarande och 14 önskade mera tid.

14

På motsvarande sätt frågas om kursen innehöll något onödigt. Endast 13 instruktörer hade funnit något som kunde rubriceras som onödigt. Alla preciseringar utom en hänför sig till körgårdsövningarna.

Uppenbarligen var det inte så ovanligt med olyckstillbud. 52 tillbud rap-porterades i enkäten. Av beskrivningarna framgår att det framför allt handlade om omkullköringar.

Frågan om tidigare mc-instruktörsutbildning gav vid handen att 30% av instruktörerna inte hade någon sådan utbildning och att det i övrigt är en rikhaltig flora av kurser representerade.

Instruktörerna gavs sist i frågeformuläret tillfälle att lämna förslag till åtgärder. Endast 14 olika förslag noterades. Av dessa förslag hänförde sig åtta till önskemål om längre övningstid.

4.3 Diskussion

Tyvärr har det inte gått att få reda på hur många instruktörer som varit verksamma i samband med "Guldhjälmskurserna". Det är därför omöjligt att uttala sig om hur representativa de svar som erhållits är. Totalt genomfördes 305 kurser. Enkätsvaren härrör från 142 kurser - alltså nära hälften av totalantalet. Dock kan det förekomma att svaren härstammar från flera instruktörer som varit aktiva vid samma kurs.

Uppenbarligen har instruktörsutbildningen uppfattats positivt av deflesta

som fått sådan. Dock saknade en tredjedel av instruktörerna sådan trä-ning.

Såväl instruktörerna själva som kursdeltagarna tycks, inte oväntat, ha

haft mest nytta av bromsövningarna, som också totalt sett ägnades längst

tid.

Det faktum att man givit teori och kurvtagning låg prioritet när detgäller

den egna nyttan kan möjligen till en del förklaras av att man själv inte undervisat i teori respektive att kurvtagningsmomentet inte varit möjligt

15

att träna överallt. Generellt framgår dock den kraftiga betoningen av bromsmomenten och framför allt bromsning med undanmanöver. Med tanke på den vikt man lägger vid detta moment och mot bakgrund av förarnas dåliga förkunskaper på detta område förefaller endast fyra bromsningar med undanmanöver vara i underkant. Det är också något förvånande att instruktörerna bedömer de olika kursmomenten som lika svåra att få deltagarna att lära sig.

Med ledning av de förslag som lämnats förefaller ambitionsnivån hos instruktörerna att vara hög och det finns flera förslag om ytterligare utbildningsmoment och krav på mera utbildningstid.

Det tycks också som om det enda som kunde betraktas som i någon mån umbärligt var vissa av balansövningarna.

Tyvärr har man inte närmare beskrivit i samband med vilka manövrer som

olyckstillbuden inträffade. Dock finns alla skadefallen rapporterade till försäkringsbolaget, vilket gör att man den vägen skulle kunna analysera om det vore möjligt att förbättra säkerheten i övningarna. Totalt för hela verksamheten inträffade 280 skadefall.

Det är naturligtvis inte tillfredsställande att en tredjedel av instruktör-erna uppgivit att de inte hade någon tidigare instruktörsutbildning. Tyvärr

går det inte att utläsa huruvida just denna tredjedel är densamma som den

som inte genomgått instruktörsutbildningen för "Guldhjälmskursen".

Man har inte givit särskilt många förslag till förbättringar. Detta kan

möjligen tas som intäkt för att instruktörerna är nöjda med utformningen av kursen och inte har särskilt mycket kritik attrikta mot den.

16

5 ENKÄT TILL KURSARRANGÖRERNA

Denna enkät riktade sig till dem som varit huvudansvariga för de olika kurserna. Syftet med enkäten var att utröna eventuella praktiska svårig-heter med arrangemangen och huruvida det varit möjligt att följa de instruktioner som utgick från centralt håll.

På samma sätt som tidigare skickades enkäten till de olika länsförbunden och trafiksäkerhetsföreningarna för vidare befordran till berörda parter.

5.1 Resultat

Totalt erhölls 48 svar.

På frågan om det gått att följa instruktörshandledningen svarade, hela 43 av arrangörerna "bra eller mycket bra".

På följdfrågan om vad som ej fungerat nämndes tre problem; "för kort

tid", "för få instruktörer", "otillräckliga körutrymmen".

Majoriteten (38 arrangörer) ansåg att alla eller nästan alla av kurs-deltagarna tillhörde dem som var i störst behov av träningen. Endast sex arrangörer andades en viss pessimism beträffande detta spörsmål.

Slutligen efterlystes förslag till förändringar av kursen. Totalt nämndes 58 förslag, fördelade på 20 olika områden. Av förslagen hänför sig 11 till förbättrade marknadsföringsinsatser och 10 till utökad träningstid. Fler instruktörer önskades av åtta arrangörer, och sju ville ha en tidigare planering. I övrigt förekom spridda önskemål såsom "två kursdagar",

"mindre körgårdsövningar", "träning på grusväg" (3 svar vardera).

5.2 Diskussion

Beträffande representativiteten hos de inkomna svaren ska de 48 svaren

17

16%. Ett dåligt gensvar således. Det kan dock antas att ett antal av arrangörerna varit delaktiga i flera kurser. Ändå kan troligen inte materi-alet representera mer än ca 25% av det totala antmateri-alet "Guldhjälmskurser". Frågan är huruvida de som besvarat frågorna är representativa för samt-liga kursarrangörer eller om de enbart utgör de som hade goda erfarenhe-ter. Man borde dock ha kunnat förvänta sig att de som var missnöjda med kursuppläggningen rimligen borde ha tagit chansen att framföra detta för att få en ändring till stånd till kommande år.

I stort sett var de som svarat uppenbarligen nöjda med uppläggningen av "Guldhjälmskurserna".

Ofta brukar man, när detgäller frivillig fortbildning i

trafiksäkerhetssam-manhang, hävda att man endast när dem, som minst behöver

fortbild-ningen. Här bedömer kursarrangörerna att flertalet av kursdeltagarna tillhör dem som bäst behöver träningen. Möjligen skiljer sig denna typ av fortbildning från flertalet andra på så sätt att motorcyklister, som oftast inte kör sin mc under vinterhalvåret, så gott som samtliga behöver friska upp sina färdigheter. Med en sådan definition stämmer med nödvändighet iakttagelsen eller bedömningen att flertalet av kursdeltagarna tillhör dem som bäst behöver träningen.

Trots allt har endast ca 10% av motorcyklisterna behagat infinna sig till

"Guldhjälmskurserna". Risken är ändå uppenbar att dessa 10% kan i olika

avseenden avvika från vad som kännetecknar motorcyklisterna i gemen

och att just dessa 10% är de mest säkerhetsmedvetna och intresserade.

18

6 ENKÄT TILL URVAL UR POPULATIONEN MC-ÄGARE

Syftet med denna fas av utvärderingen var dels att undersöka vilken information som nått ut och om man tagit del av den, dels om man deltagit i någon form av fortbildnng och specifikt "Guldhjälmskurserna". Viktigast var kanske dock bevekelsegrunderna för att inte ha gått kursen och vad man kände till om kursen.

6.1 Metod

Via Trafiksäkerhetsverkets registeravdelning gjordes ett registeruttag

över fysiska personer som ägare till mc, påställd i juni 1984. Ur detta

gjordes ett urval av var 55:e så att ett sample om 1 596 namn erhölls. Dessa tillställdes via post ett frågeformulär. Med formuläret följde ett frankerat svarskuvert. Utskicket gjordes i september.

6.2 Resultat

Resultatet redovisas i bilaga 2.

Enkäten besvarades av 973 av de 1 596, vilket utgör 61%. Av de svarande

var 6% kvinnor. Hälften (50,6%) var i åldrarna 16-24 år (figur 1 och 2).

Knappt 20% hade enbart A-behörighet. En dryg tredjedel hade AB-körkort

och 28% hade ABC-behörighet (figur 3).

Nära 25% hade tagit körkort under 1984 och ytterligare en fjärdedel under

1983 (figur 4).

Vad gäller storleken på den egna motorcykeln hade 23% lätt mc och ca 22% hade mc med större cylindervolym än 750 cc (figur 5). Åldern på motorcyklarna framgår av figur 6 som visar att 58% av motorcyklarna var fyra år eller yngre. Cirka 10% var äldre än 10 år.

19

På frågan om hur långt de kört denna mc uppgav 61,8% att de kört den

mer än 500 mil (figur 7 och 8). De allra flesta hade under året hunnit köra

mellan 100 och 500 mil. Likaså uppgav de flesta att de hade en total.

mc-vana överstigande 500 mil (figur 9).

Så långt de olika bakgrundsvariablerna.

Som framgår av figur 10 var det ungefär lika många som uppgav att de inte fått tidningen "Det handlar om MC" som de som uppgav att de fått den.

Av dem som besvarat frågan om de läst tidningen hävdade 64% att de läst

hela eller större delen av tidningen (figur 11). Ett fåtal (5%) uppgav att de

vare sig läst eller tittat i den.

På frågan om de kom ihåg något särskilt från tidningen uppgav 61% att de inte kom ihåg något särskilt. Exempel från innehållet nämndes av 17% och de vanligaste omnämnandena gällde skador och klädsel och kör- och bro msteknik.

Av dem som besvarade frågan om de saknade något i tidningen svarade 17% ja. Sextioen exempel nämndes och bland dessa förekom wobbling, däck, vinterkörningsteknik, försäkringsfrågor m m.

6% av desvarande menade att de funnit något onödigt i tidningen och totalt lämnades 22 exempel på sådant. Av dessa gällde 8 st reklamen för SuzukL^

Drygt hälften av dem som uppgivit att de fått tidningen har den kvar

(figur 12).

En överväldigande majoritet (ca 83%) Säger sig inte ha deltagit i någon mc-fortbildning (figur 13). "Guldhjälmen" angavs av 88 av de 152 som deltagit i mc-fortbildning, vilket utgör 9% av totala antalet svarande.

"Guldhjälmskurserna" var kända av två tredjedelar av de svarande (figur

14). Informationen hade nått dem via olika källor. Vanligast (38%) var mc-tidningar, dagstidningar (26%), broschyr i brevlådan (17%) (figur 15).

20

På den direkta frågan om de gått "Guldhjälmskursen" svarade 18% jakande av de som kände till kursen. Totalt svarade 12,5% jakande (figur 16).

Uppföljningsfrågan (figur 17) till dem som svarat nekande om varför de ej

gått kursen visade att 21% angav att tiderna inte passade; 20%

speci-ficerade ej sina skäl; 19% att man inte hade tid; 15% visste inte när

kurserna genomfördes. Endast 2% uppgav att skälet var att de var rädda om sin mc.

Informationen om "morötterna" hade gått fram till 68% av dem som besvarat frågan om dessa (figur 18 och 19). Däremot var det inte riktigt

lika väl känt att självrisken var bortförsäkrad. 47% av de som besvarat

frågan kände till detta.

Totalt lämnades 607 förslag till åtgärder för att få fler att komma till kurserna. Av dessa 607 förslag berörde 46% ytterligare informationsâtgär-der via bl a radio och TV. Tvång nämndes i 6% av förslagen. Fler kurstill-fällen önskades av 10% och rabatterbjudanden av 8%. Försäkringsrabatter nämndes icke.

6.3 Diskussion

En jämförelse av bakgrundsdata beträffande kön och ålder mellan

mc-ägarpopulationen, de svarande kursdeltagarenkäten och de som besvarat

mc-ägarenkäten, visar att en förhållandevis något mindre andel kvinnor

svarat i den senare än i de båda förra. De båda enkäterna har besvarats av

en något större andel förare i åldrarna 16-24L år än vad mc-ägarpopula-tionen innehåller. Bland svårt skadade mc-förare är dock denna ålders-kategori starkt överrepresenterad. Likaså är kvinnor något underrepresen-terade bland svårt skadade mc-förare (se intern PM TSV nr 320).

Bland svårt skadade mc-förare har hälften körkort som är yngre än ett år. I enkäten hade 25% körkort tagna under 1984 och ytterligare 25% tagna under 1983.

21

Vad gäller cylindervolymernas fördelning överensstämmer den i

enkät-materialet mycket väl med den i mc-populationen per 830731.

Andelen av enkätmaterialet som säger sig ha gått "Guldhjälmskurs" stäm-mer också väl med andelen i p0pulationen.

Det torde sålunda kunna hävdas att de som besvarat enkäten utgör ett någorlunda representativt urval.

Svarsfördelningen på frågan om man fått tidningen "Det handlar om MC" är anmärkningsvärd. Utskick hade gjorts till samtliga mc-ägare, men ändå uppger nära hälften att de inte fått tidningen.

Enkäten skickades ut ett par månader efter att tidningen distribuerats, vilket gör att glömska kan utgöra en möjlig förklaring. Det är inte troligt att distributionen skulle ha fungerat så dåligt att endast 52% nåtts av tidningen.

Hela eller större delen av tidningen har lästs av en majoritet av dem som uppger sig ha fått den. Man kan då fråga sig om det verkligen är så att de som uppger sig inte ha fått tidningen kanske ändå fått den men inte tagit

del av innehållet. Men även om så vore, skulle det trots allt innebära att

34% har läst hela eller större delen av tidningen.

Beträffande innehållet i tidningen har inte detta föranlett någon större mängd kommentarer. Man tycks i relativt hög utsträckning ha bevarat tidningen. Med vissa frågetecken beträffandeantalet som uppger sig ha nåtts av tidningen, tycks tidningen ha fungerat väl.

I stort sett samma andel som totalt gått "Guldhjälmskursen" uppger sig i enkäten ha gått den medan en majoritet hade hört talas om den;

Uppen-barligen var den vanligaste informationskällan mc-tidningar och inte det utskickade materialet.

När man anger skälen till varför man inte gått kursen är det vanligaste

skälet tidpunkten för kursen eller tidsbrist. Morötterna har varit väl

kända.

22

7 _ SAMMANFATTANDE DISKUSSION

Utvärderingen visar genom de synpunkter som inhämtats via frågeformu-lär att såväl deltagare som funktionärer förefaller tämligen nöjda med

"Guldhjälmskurserna" och att dessa innehåller för trafiksäkerheten

vä-sentliga moment.

Vidare framgår att kurserna i stort kunnat genomföras i enlighet med

intentionerna som dessa kommer till uttryck i bl a

instruktörshandled-ningen. Dock kan det inte betraktas som tillfredsställande att en tredjedel av instruktörerna helt saknade instruktörsutbildning. Vidare har det inte

varit möjligt att vid alla kurser genomföra alla kursmoment.

Banutrym-mena har ibland inte medgivit detta.

Många gånger hävdas att fortbildningskurser inom trafiksäkerhetsområdet tenderar att företrädesvis nå dem som kanske är i minst behov av sådana. När det gäller fortbildning av typ "avrostning" på våren torde man kunna påstå att så gott som alla mc-förare "är i behov" även om graden kan variera något. Kartläggningen avbakgrundsfaktorerna tyder också på att kurserna fått en mycket bred anslutning. Den enda kategori mc-förare som möjligen kan sägas ha lyst med sin frånvaro är, enligt muntliga rapporter, chopper-åkarna.

Tyvärr var det inte möjligt att dra några säkra slutsatser från mätning-arna av kursdeltagmätning-arnas bromsförmåga före och efter träningen. Några signifikanta förbättringar kunde inte spåras. Man kan spekulera huruvida

inte förarna, under idealiska omständigheter, när man har god tid på sig,

god sikt, bra underlag, man vet var och när man ska bromsa osv, har möjlighet att förbereda sig så väl att man bromsar tämligen effektivt. Situationen ser helt annorlunda ut när ett nödläge uppstår och där ingen tid till eftertanke ges. Man råkar i panik och trycker till med fotbromsen. Detta tycks åtminstone vara en vanlig reaktion i mc-olyckor enligt vad VTIs haveriundersökning visat.

För att faktiskt ändra på detta beteende krävs troligen avsevärt mera träning än vad som kan erbjudas inom ramarna för "Guldhjälmskurserna".

23

Beskrivningen att man under ideala omständigheter redan kan bromsa bra strider dock i någon mån emot den som framfördes vid direktkontakter med instruktörer. Dessa menade att kursdeltagarna demonstrerade stort behov av bromsträning - alltså även under ideala omständigheter.

Det troligaste är väl att man under ideala förhållanden kan lära sig att bromsa effektivt men att man behöver söka nya vägar för att etablera ett effektivt bromsbeteende som fungerar även i paniksituationer. Det är tillfredsställande att utvärderingen kan konstatera att såväl instruktörer som kursdeltagare framhåller vikten av träning i bromsning och framför allt bromsning med undanmanöver. En så stor andel som drygt 30% har aldrig behövt nödbromsa i trafiken.

Utvärderingen har ju tämligen entydigt visat på den vikt som fästs vid bromsmomenten. Man kan då fråga sig om inte detta borde avspeglas i kursplanen genom utökad tid till och betoning av bromsningen.

Enighet förefaller råda om att kurserna är värdefulla och då gäller det att få så många som möjligt att delta. För att kunna öka antalet kursdelta-gare förefaller det av två skäl vara nödvändigt att öka antalet kurstillfäl-len: för det första har många kurser inte möjlighet att ta emot fler deltagare på grund av utrymmesbrist och instruktörsbrist, för det andra ges ofta felaktig tidpunkt som skäl till varför man inte deltagit i någon kurs.

Uppenbarligen har åtminstone två tredjedelar av mc-ägarna känt till kursen och man hänvisar till mc-press som den vanligaste informationskäl-lan. Tidningen "Det handlar om MC" har då inte fungerat som dragplåster till kurserna. Om det dessutom är så som svaren antyder, nämligen att utskicket av tidningen inte fungerat, bör detta kanske föranleda vissa omprioriteringar beträffande informationsinsatserna. Även om den inte fungerat som dragplåster förefaller den i övrigt ha lästs och givit mc-förarna något man kommit ihåg.

De resultat som framkommer i utvärderingen bekräftas i stort av en

uppföljning av en "Guldhjälmskurs" anordnad av en länstrafikgrupp med

24

motorcykelpoliser som instruktörer. Av deltagarna i denna kurs ämnade samtliga återkomma vid påföljande års kurstillfälle.

Med tanke på att många av instruktörerna inte hunnit utbildas blir poli-sens roll mera accentuerad. Vid de kurser dä'r'bromsmätningarna genom-fördes undervisade polismän i teoridelen men inte i den praktiska delen utan fanns endast med som ambulerande rådgivare. Det kan ifrågasättas

om inte denna utomordentliga resurs borde utnyttjas effektivare när den erbjuds.

25

8 SLUTSATSER

1984 års "Guldhjälmskurser" har i det stora hela motsvarat de

förvänt-ningar som från olika håll ställts på kurserna, därom vittnar de synpunkter som inhämtats från dem som närmast berörts. Såväl kvantitetsmässigt som kvalitetsmässigt har ett stort steg tagits framåt om man jämför med situationen före 1984.

Med smärre förändringar är utsikterna goda att kurserna ska kunna bli

ännu bättre. Möjligen kan den vikande olyckstrenden för motorcyklar som

kunde noteras under 1984 till en del tillskrivas "Guldhjälmskurserna". Om, och hur stor del är dock svårt att avgöra på grund av många förändringar mellan säsongerna.

VTI MEDDELANDE 530 Fi ur2 Födelseår 19 62 19 63 19 64 1965 1966 1967 1968 Fi url Könsfordelning 7. O: Z Bilaga 1 Sid 1

VTI MEDDELANDE 530 F1 url; Årsmodell Äl dr e 19 60 81 82 83 84 In g e t s va r ÅRSMODELL 50

Fi ur3 _{Haft körkort antal år}

%

M i n d r e än 1 år Bilaga 1 Sid 2

VT I M E D D E L A N D E 53 0 Fi ur 6 Kör t m c to ta lt i an ta l ki lo me te r Mindre än 100 km 100 -1000 km 1100 -5000 km Mer än 5000 km Inget svar N 5 Fi ur 5 K ör t d e n n a m c to ta lt i an ta l ki lo me te r Mindre än; 100 km ' 100 -1000 km 1100 -5000 km Mer än 5000 km Inget svar Bi la ga 1 Si d 3

Bilaga 1 Sid 4 SVARSALTERNATIV I N G ET SV A R

Fi ur 7 _{Har kursen lärt Dig något som Du inte redan kunde?}

ON O

RANGORDNING

Figur 8 _{Bromsning rakt fram}

Bilaga 1 Sid 5

+ RANGORDNING

Figur 9 Bromsning med undanmanöver

RAN GO RDN ING

Figur 10 Kurvteknik

Bilaga 1 Sid 6 20 10 RANGORDNING Fi ur 11 Teori RANGORDNING Fi ur 12 _{Balansövningar} VTI MEDDELANDE 530

Bilaga 1 Sid 7 40 1. 30 0 RANGORDNING Figur 13 Passagerarteknik SVARSALTERNATIV x -v-f :4 C 'C G ;4 (DS-a :m (I) EQ) C D > H x H UNO ONE : H m CC :ro > 2: s.. -HrU-v-iå-a :0 ,x (D CE :KH CD G) UI ca: 01 i: 4-) -v-I ru Ern E.u m > u m 073 ox '-4 5-: O nn p c p 6 m 2 o m m: now :13 M [-4 0..

Figur 14 Rangordning över de alternativ som var värdefullast

Bilaga 1 Sid 8 m SVARSALTERNATIV C1 C L.: -r-l oro fö <1) 4-) La G . H CD (1) 3.4 'C (D C; CW ro r-l C :_4005 g :> <2 ta in 01 H U)

Figur 15 _{Har Du varit tvungen att rädda Dig ur en kritisk situatiøn?}

Tabell 1 _{Tränades något moment för mycket, för lite eller lagom?}

för för inget

mycket lagom lite svar

(%) (%) (%) (%) 'äromsning o rakt fram 3 79 13 5 1006

Balansövningar

4

78

14

4

100%

Bromsning med undanmanöver 0,5 61 32 6,5 100% Kurvteknik 1 54 33 12 100% Passagerar-teknik - 22 43 35 100% VTI MEDDELANDE 530

Bilaga 2 Sid 1 89 6I 4; l9 6I 99 6I 99 6I h9 6I E9 6I Z9 6I I9 6I 09 6I 69 6I -5 96 T hS GT -O HB I 0h 6I BH QJ 00 01 HV AS 13 9N I 30 *' 20 " 10 -0 Födelseår Figur 1 A (70) 90 -80 70 60 4. iL 50

40

.-30 20 *' 10 " HO N -N IA N NV W HV AS 13 9N I Könsfördelningen Figur 2 VTI MEDDELANDE 530

VT I M E D D E L A N D E 53 0 Fi gur 4 När to g Du kör ko rt ? (o ) 50 4 40 i 30 " 20 I 10 INGET SVAR MELLAN 1929-1970 MELLAN 1970-1980

1981

_I

1982

1983

1984 Fi gur 3 Typ av kör ko rt INGET SVAR KÖRKORT FÖR MC KÖRKORT FÖR BIL O MC BIL; MC OCH LASTBIL BIL, MCILAST

BIL OCH BUSS. BIL; MC OCH LASTBIL 10 " 3 0 <-20 40 _{50 (%>} I..

A

Bi la ga 2 Si d 2

VT I M E D D E L A N D E 53 0 Fi gur 6 År sm od el l (% )1 50 ' 40 30 20 1 10 INGET SVAR ÄLDRE ÄN 1960 1961-1970 1971-1975 1976-1980

1981

1982 1983

1984

L]

Fi gur 5 Cyl in de rvo lym INGET SVAR - 125 126-400 CC 401 -600 cc 601 -750 cc 751 -1000 cc 1000 > 50 " 40 a 3 0 4. 20 10

<%

A

b Bi la ga 2 Si d 3

Bi la ga 2 Si d 4 A

WN 0005

_{Ny 83W}

. i W 0005 ' 005I

N>I OOOI-DOI

WN DOI

Ny BHGNIW

HVAS 139NI (7 0) 70 60 50 40 30 20 10 An ta l mi l de ha r kör t m c to ta lt Fi gur 7 10 *' W 0005 NV 83W w» 0009 - ODII w» 0001 - 00I WN OOI Ny aaale HVAS 139NI An ta l mi l s o m de ha r kör t si n m c Fi gur 8 VT I M E D D E L A N D E 53 0

Bilaga 2 Sid 5

(% A

80 <

'

'

70

60

<-50 'i

40

<-50 *P

20 <

10 «

'_L

CE <2 2 > < U) Z Z LLIZ :4 M i- :xx l l u.J C3 GOD LD 20 OO OC) 2 -D C30 :_40 '-° Zr-i v-IF-i v-iLn

Figur 9 Antal kilometer per år

(70) 50 "

40 "

30

<-20 o

10 .

IN GE T S V A R JA NEJ

Figur 10 Har Du fått tidningen?

Bi la ga 2 Si d 6 N30 I lVllIl 83773 lSVW NBNHVA 'PBN NHU l lVllll VHVH 'PBN 130 BHGNIW 'VP NBWBG 388018 'VP N39NINGIl V73H 'VP HVAS 139NI

<%

A

60

50

40

30

20 10 Ha r Du läs t ti dn in ge n? Fi ur 11

<%

5 0 0

nu

--3 0 0 2 0 0 1 0 0 PSN VP HVAS 139NI Ha r du kva r ti dn in ge n? Fi ur 12 VT I M E D D E L A N D E 53 0

Bilaga 2 Sid 7 i (70) 80 " 70 '*

60 ..

50 ..

40 ..

30 ..

20 ..

i

10'

IN GET SV AR JA NEJ

Figur 13 Har Du deltagit i någon form av fortbildning?

<%

70 .

60 ' 50 " 40 30 ' 20 " 10 ..

INGE T SV AR JA NEJ

Figur 14 Har Du hört talas om guldhjälmskurserna?

Bilaga 2 Sid 8

A

(73)

500

40" 30 4. <_I 20 0 10' __1 L _. Z 1 G:<E < 0: rr I Luca; > < 4 U CK°< 0: CD' LD CD 0 >-_i LU Z Z I> .-I_ I_ '-' ULLJ < i'-LUCDZ Z '-0 (DC: 05 < GOD ID C: om Z Z Gl- Zl'- OCF-m_ 54 <

Figur 15 På vilket sätt fickDu information om guidhjälmskurserna?

A (75) 60 4. | 50 *' I

40 «

i

30

20 i.

10 0

*

g

,- i . HJO: 0 < -Z> < UJ ...m j 2

Figur 16 Har Du deltagit i en guldhjälmskurs?

Bilaga 2 Sid9 (7;) 60 50 0

40-'

30" 20 4» 10* 'i ' Lu :4 E DA H 0 UJU -- h-Z m 2 - Hr- U «I 4 < - D Lu ZLD E 23: :< > 0:0: 1- '- :<t M U) (LU <Z<E Z Z Z CEZ (f)

2D >L|_ - LUUJ O I-LU

l- m<x F-D <0 h

LU LLJU) ZUJ LLJ (D D LULLI <E LD Om --I- acc/:m CJ D Z 2 '-'< U2 <---:<E:< <°< Z -- I-O. 2-- II->ZCE :Em <3:

Figur 17 Orsaker till varför de inte har gått guldhjälmskursen

V

(z.) 1

504

40 v

30* 20' A i 10 i* ,'-1'

i

i 6 IN GE T S V A R JA NEJ

Figur 18 Visste Du att alla deltagare fick presentkort och hjälmbytes-rabatt m m?

Bilaga 2 Sid 10

A

(35) 50 "

40 *b

30 m 20 4* 10 ** '- 'L LUO: LD<E '3 Z> < u.: (0 'Ö 2

Figur 19 Visste Du att Du inte behövde betala självrisken om det

skulle hänt något underkursen?