Från Turkiet till Skåne - internationella studenters syn på migration, återvändande och våld

Från Turkiet till Skåne

-Internationella studenters syn på migration, återvändande

och våld

From Turkey to Skåne

-International students’ views on migration, return

migration and violence

Anna Grumstedt

19920412–1868

Kandidatuppsats, 15hp

Freds-och Konfliktvetenskap III, FK103S

VT2017

“It is dangerous to be right in matters on

which the established authorities are wrong”

Abstract

The conflict-threatened Turkey is the home country for this study's four respondents. The purpose was to investigate the views of international student migrants on three themes; migration, return migration and violence, which was decided upon and discussed with the unstable political situation in the country in mind. The analysis was done by a qualitative content analysis of the produced material, where the material was classified into codes and sub-codes, in order to be able to compare the respondents' perceptions based on the theoretical framework. The study generated several results from which conclusions could be drawn. The concept of migration was coupled with refugees, which indicated a willingness to better define themselves as circular migrants, as this means more and better opportunities in the recipient country, as well as after completed studies.

Preferably identifying themselves as a world citizens rather than belonging to a national identity was shown by most of them. Concepts such as brain drain, brain

circulation and push-pull factors were raised to understand the process from a state

perspective.

When violence was discussed, the direct violence was mainly mentioned, but all respondents reflected on both structural and cultural acts of violence such as discrimination on different grounds

Keywords: Migration, Return migration, Violence, Turkey, International

Sammanfattning

Det konfliktdrabbade Turkiet är hemlandet för denna studies fyra respondenter. Syftet var att undersöka dessa internationella studentmigranters syn och uppfattning angående tre teman; migration, återvändande och våld, vilket gjordes med den instabila politiska situationen i landet i åtanke. Analysen gjordes genom en kvalitativ innehållsanalys av det producerade materialet där materialet klassificerades i koder och underkoder, för att kunna jämföra respondenternas uppfattningar utifrån den teoretiska grunden.

Studien genererade en mängd resultat från vilka slutsatser kunde dras. Begreppet migration kopplades ihop med flyktingar, vilket visade på en vilja att hellre definiera sig som cirkulär migrant då detta innebär fler och bättre möjligheter i mottagarlandet, samt efter avklarade studier. Att hellre identifiera sig som en världsmedborgare än att tillhöra den nationella identiteten visades av flertalet vara viktigt. Begrepp som brain drain, brain circulation och push-pullfaktorer togs upp för att förstå processen från ett statligt perspektiv.

Då våld diskuterades nämndes främst det direkta våldet, men alla respondenterna reflekterade över både strukturella och kulturella våldshandlingar så som diskriminering på olika grunder.

Innehållsförteckning

1. INTRODUKTION ... 1

1.1 INLEDNING &PROBLEMFORMULERING ... 1

1.2 DISPOSITION ... 2 1.3 BAKGRUND ... 3 2. TEORI ... 4 2.1 MIGRATION ... 4 2.2 ÅTERVÄNDANDE ... 7 2.3 VÅLD... 8

3. MATERIAL & METOD ...12

3.1 DATAINSAMLING ... 12 3.1.1 Urval ... 13 3.1.2 Process ... 13 3.2 ANALYSMETOD ... 14 3.2.1 Beskrivning av metodval ... 14 3.3 Reflektioner ... 19 4. ANALYS ...20 4.1 MIGRATION ... 20 4.1.1 Syn på begreppet ... 20

4.1.2 Tankar kring val av studieort ... 21

4.1.3 Tillhörighet ... 22

4.2 ÅTERVÄNDANDE ... 24

4.2.1 Syn på begreppet ... 24

4.2.2 Val efter avklarade studier ... 25

4.3 VÅLD... 27

4.3.1 Direkt våld ... 27

4.3.2 Strukturellt våld ... 30

4.3.2 Kulturellt våld ... 33

5. SLUTDISKUSSION ...37

5.1 VAD ÄR STUDENTERNAS UPPFATTNING OM MIGRATION? ... 37

5.2 VAD ÄR STUDENTERNAS UPPFATTNING OM ÅTERVÄNDANDE? ... 38

5.3 VAD ÄR STUDENTERNAS UPPFATTNING OM VÅLD? ... 41

1

1. Introduktion

1.1 Inledning & Problemformulering

Miljön på Malmö Högskola och Lunds Universitet präglas till stor del av de internationella studenter som har beslutat sig för att förlägga sina studier vid dessa lärosäten. Det beror troligtvis på den internationella profil som de båda eftersträvar genom arbetet efter olika handlingsplaner kring internationellt utbyte och samverkan (se ex. MAH, 2015 & LU, 2017).

Valet att påbörja och genomföra utlandsstudier kan grundas i ett flertal olika beslut som är högst individuella för den enskilde studenten. Då många av kurserna och programmen på de båda lärosätena är engelskspråkiga blir det möjligt för internationella studenter att studera inom olika fält för att sedan ta examen. Efter detta kan studenten välja mellan att till exempel återvända hem, flytta till ett tredje land eller stanna kvar i mottagarlandet för fortsatta studier eller jobb.

Tidigare forskning har redan gjorts kring just migration och återvändande, men då denna studie grundar sig inom ämnet freds- och konfliktvetenskap har en avgränsning gjorts till att studera internationella studentmigranter från det konfliktdrabbade Turkiets perspektiv på studiens valda teman. Forskningen är även relevant för freds-och konfliktvetenskap då den ämnar undersöka de olika sorternas våld som existerar i samhället, samt eftersom att frontlinjerna i krig har flyttats vilket har lett till att det är betydligt fler civila som dör i dagens konflikter (Nordstrom, 2004:34).

Annan forskning som gjorts kring människors förflyttningar över nationsgränser behandlar oftast flyktingars situation, eller studenter från västerländska stater (se ex. Bijwaard & Wang, 2016; Basford & Riemsdijk, 2015). Primärmaterialet består av data insamlad från intervjuer med respondenter som har gjort valet att studera vid Malmö Högskola (MAH) eller Lunds Universitet (LU). Syftet med uppsatsen är att undersöka och därmed öka förståelsen för hur dessa studentmigranter ser på migration och återvändande till en konfliktdrabbad del av världen i relation till våld.

Forskningsfrågan som uppsatsen ämnar besvara är:

Hur ser studentmigranter från det konfliktdrabbade Turkiet på återvändande till hemlandet efter avklarade studier?

Denna frågeställning kommer att besvaras med hjälp av dessa tre operationella frågeställningar:

-Vad är studenternas uppfattning om migration? -Vad är studenternas uppfattning om återvändande? -Vad är studenternas uppfattning om våld?

Urvalet av respondenter gjordes utefter ett antal ställda kriterier. Exempelvis var ett kriterium att studenterna har kommit till Sverige från Turkiet för att studera på universitet eller högskola. Detta urval gjordes då det geografiska området är relevant för uppsatsförfattaren och för forskningsfältet då det nu pågår konflikter i regionen och därför är viktigt att analysera, samt att internationella studenter med konfliktdrabbade hemländer sällan forskas kring (Kirkegaard & Nat-George, 2016:291). Då tillgången till respondenter som uppfyllde kriterierna var begränsad användes tidigare kontakter samt snöbollssampling. Materialet analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys.

1.2 Disposition

Uppsatsen är indelad i 5 kapitel varav det första, som redan har introducerats, innehåller introduktion, problemformulering, syfte och frågeställningar. Det innehåller även en kort bakgrundsbeskrivning av den politiska situationen i Turkiet vilket krävs för att kunna förstå det valda materialet och analysen. Det andra kapitlet består av de olika teorier som ligger till grund för analysen, som tillsammans med denna ska besvara uppsatsens frågeställning. Därefter följer ett metod- och materialkapitel där den valda processen och tillvägagångssättet för att samla in datan och genomföra analysen beskrivs. I det fjärde och mest extensiva kapitlet analyseras materialet utefter teorin, och uppsatsen avslutas med ett slutdiskussionskapitel samt en referenslista.

3

1.3 Bakgrund

Turkiet var länge en del av det Osmanska Riket som till slut splittrades efter att ha varit på den förlorande sidan i första världskriget. Istället skapades den sekulära Republiken Turkiet, en sekulär statsbildning under president Kemal Atatürk vilken bland annat eftersträvade en stat utan religiös inblandning. Tiden efter hans död år 1938 har i flera omgångar innefattat svåra strider mellan olika grupperingar i landet, och demokratiseringsprocessen har haltat åtskilliga gånger. Man har diskuterat just hur mycket inverkan religionen bör ha då majoriteten av invånarna är sunnimuslimer men då det även finns ett antal andra religioner med färre utövare i landet är detta problematiskt. Då AKP, som är ett islam-baserat parti, fick makten 2010 ökade intensiteten i diskussionerna och samhället blev alltmer polariserat. Landets fjärde militärkupp genom tiderna genomfördes utan större framgång i juli 2016, vilket ledde till att många inblandade regimkritiska soldater, officerare och andra arresterades. Det ansågs att landets president Recep Tayyip Erdoğan

utövade ett auktoritärt styre som endast ökade de sociala och ekonomiska klyftorna i landet. Det har även sedan länge pågått ett inbördeskrig mellan styret och den kurdiska gerillan PKK, samtidigt som Turkiet är en stridande part mot IS i Syrienkonflikten (Svenska FN-förbundet, 2016).

Den ökade privatiseringen av statliga företag och bristande lagstiftning kring dessa ökade korruptionen, vilken idag är ett utbrett fenomen i landet. Media och dess inflytande kontrolleras till stor del av staten, och vissa ämnen som till exempel kritik mot regimen och kurd-frågan är känsliga för journalister att diskutera (BBC, 2017). Många olika mediekanaler stängdes ner då de anklagades för att stödja kuppförsöket och för att kritisera styret (SVT, 2016). Denna instabila situation med olika begränsningar av människors friheter och rättigheter ligger till grund för denna forskning då syftet är att förstå internationella studenter från just Turkiets perspektiv på våld, men även på migration och återvändande.

2. Teori

I följande avsnitt kommer teorier kring de centrala teman som forskningen berör att tas upp. Detta för att kunna skapa en grund som analysen sedan kommer att bygga på.

2.1 Migration

För att kunna diskutera migration krävs en förståelse för att det är en komplex process som drivs av en mängd olika saker. Denna process består av både möjligheter och begränsningar, samt olika push-pullfaktorer som i sin tur är kontextbaserade genom mottagar- och avsändarländerna (Wilkes & Wu, 2017:125). Definitionsmässigt betyder migration människors fysiska förflyttningar från ett geografiskt område till ett annat, men begreppet kan även betraktas som ett socialt och politiskt fenomen. Exempelvis har det westfaliska statssystemet organiserat världen i ömsesidiga, uteslutande suveräna stater med territoriella gränser (Ahlstedt, Suter, Qvist, 2013:54).

Man kan genom migrationspolitik styra om och hur länge en människa fysiskt får befinna sig inom landets gränser, men också genom statens jurisdiktion bestämma vilka förutsättningar denna människa har att styra över sina sociala, ekonomiska och politiska rättigheter (Ahlstedt, Suter, Qvist, 2013:58–59). Att människor förflyttar sig över nationsgränser är inget nytt fenomen, men då globaliseringen har underlättat denna rörelse på olika vis, har detta fenomen ökat (Castles & Miller, 2009:5). Man kan se hur detta fenomen och process utökar och ifrågasätter begreppet migrations komplexitet, då beslutsfattandet till viss del har förflyttats från enbart den statliga till också den internationella nivån. Detta genom att exempelvis införa lagar som reglerar människors förflyttningar inom och utanför EU (Ahlstedt, Suter, Qvist, 2013: 56, 58, 60 samt Castles & Miller, 2009:9). Genom att lärosäten erbjuder stipendier och studieplatser för internationella studenter har även detta ökat möjligheterna för individer att genomföra studier på annan ort (Forstorp & Mellström, 2014:340).

5

Det har utvecklats fem former av mönster av migration i skenet av ekonomiska, politiska och kulturella förändringar, samt förändringar kring våldsamma konflikter. Dessa är till exempel att länder tar emot betydligt fler människor från andra länder, vilket leder till större kulturell mångfald. Det är även viktigt att beakta att antalet olika sorters migranter har ökat (Castles & Miller, 2009:16).

Tidigare forskning kring migration är främst fokuserad på flyktingar, vilket enligt FN:s flyktingkonvention är individer som flytt sina hemländer ”på grund av välgrundad fruktan för förföljelse på grund av ras, religion, nationalitet, politisk uppfattning eller tillhörighet till viss samhällsgrupp, och som inte kan eller vill återvända” (UNHCR). Denna definition är därmed inte giltig för internationella studentmigranter då deras syfte inte överensstämmer med ovan nämnda definition. Guy Arnold pekar istället på vikten av att förstå att migranter inte endast avser personer i nöd, utan även högutbildade yrkespersoner och studenter, vilka på olika vis driver den globala ekonomin framåt (2012:252).

Både arbetskraftsinvandrare och internationella studenter betraktas som cirkulära

migranter eftersom de får lov att utföra en syssla i mottagarlandet under en

begränsad tid. På detta vis kan migration därmed kopplas ihop med ett annat område: utveckling, och då främst ekonomisk sådan (Ahlstedt, Suter & Qvist, 2013:65). Genom att benämna den cirkulära formen av migration som ”temporär” sker en avdramatisering av individens förflyttning och upprätthållandet av nationens gränser och dess tillhörighet ifrågasätts inte på samma sätt (Ahlstedt, Suter & Qvist, 2013:71). Denna form av migration är ofta önskvärd även på statlig nivå då de bidrar med möjligheter både för sig själva, och för mottagar-och avsändarlandet då kontrollen av migrationen blir mer lätthanterlig än andra former. Globaliseringsprocessen argumenterar mot de motsättningar som migranter förr möttes av i termer av tillgångar som ekonomiska resurser och tidsaspekten. Den har istället lett till öppnare kommunikationsmöjligheter mellan sociala nätverk och underlättat för cirkulär migration (66–67), vilket Kwame Anthony Appiah välkomnar i sina tankar kring Kosmopolitism. Samma filosof anser att människor bör sträva efter att leva i samförstånd med andra (2006: xix), men med möjligheten att röra sig fritt och med möjligheten att ta med sina rötter. Dock måste detta ske med respekt för humanism och för att inte alla har samma ideal (Appiah, 1996:14). En kosmopolit hyllar kulturell mångfald, och försvarar rätten för alla invånare i

världen att leva i demokratiska stater med möjlighet att känna tillhörighet med hela världen (Appiah,1996:18). Man vill bygga ett gemensamt medborgarskap utöver de patriotiska känslorna för hemlandet, och utan att för den delen insistera på att alla individer måste vara centrerade runt en gemensam kultur (Appiah, 1996:26).

Att som stat ta emot migranter av olika slag påverkar även landets kultur och struktur på olika sätt (Castles & Miller, 2009:1). Transnationalismens framväxt har lett till att individer har möjlighet att fostra sociala och ekonomiska relationer med två eller fler samhällen på samma gång, vilket kan tänkas underminera lojaliteten till hemlandet. Det kan å andra sidan tänkas eliminera våld grundat i nationalism då ett bredare perspektiv har införskaffats (Castles & Miller, 2009:5).

Viljan hos de cirkulära migranterna att söka sig till ett annat land med bättre sociala och ekonomiska förhållanden är ofta stark. Demokratiseringsprocessen och den ökade standarden för medelklassen runt om i Europa har lett till en större efterfrågan på högre utbildning, utöver den som tillgodoses av den egna staten (Forstorp & Mellström, 2013:340). I likhet med kvalificerade arbetare ses internationella studentmigranter som priviligierade jämfört med andra sorters migranter. De upplever dock ofta liknande rädslor för exempelvis diskriminering och rasism (Samers, 2010:6). Här spelar mottagarlandet stor roll då de attraherar högutbildade eller kvalificerade individer genom att erbjuda dem bättre möjligheter än till exempel flyktingar som istället blir utsatta för exkludering och diskriminering (Castles & Miller, 2009:7).

Att göra det aktiva valet att söka sig till studier utomlands kan grunda sig i en mängd olika saker. Dessa kan exempelvis vara ökade jobbmöjligheter i framtiden, förbättrade språkkunskaper samt förbättrade ansvarstagande färdigheter då studenten lämnat sin familj (Samers, 2010:79). Starka familjerelationer kan tänkas bidra med krav, förpliktelser, förväntningar på studenten, men även med känslor av solidaritet, tillhörighet och beskydd (Pattie, 1999:5). Något som är vanligt förekommande hos internationella studenter är avsaknaden av tillhörighet (belonging) i mottagarlandet. Detta tar sig i uttryck på olika vis, till exempel föredrar många att skapa starka lokala relationer med invånarna. Många skapar även ett så kallat ”urban home” som är en neutral plats där hen kan fokusera på att öka sitt sociala, kulturella och ekonomiska kapital (Wilkes & Wu, 2017:126). Migration

7

och internationell mångfald kan även skapa band som ifrågasätter den nationella tillhörigheten då dessa ändrar olika strukturer som demografiska, ekonomiska och sociala (Castles & Miller 2009:7). Många ser även utbildning som en utväg från konfliktdrabbade områden då de får bättre förutsättningar som studenter än andra sorters migranter från samma område (Kirkegaard & Nat-George, 2016:391).

2.2 Återvändande

Begreppet Återvändande åsyftar processen där individer efter en signifikant period i sina liv återvänder till sitt hemland eller hemregion (Ghosh, 2000:8). Något som är viktigt att iaktta är hur den gamla dikotomin där länder antingen tog emot eller skickade människor har blivit föråldrad. Numera är människors rörelsemönster betydligt mer komplexa, och bör därför studeras som just detta (Castles & Miller, 2009:14).

Även återvändande kan ske av olika anledningar. En viktig aspekt är att internationella studenter, till skillnad från andra sorters migranter som väljer mellan att stanna eller åka tillbaka till hemlandet, ofta har fler val i slutskedet av sin utomlandsvistelse. De kan exempelvis välja att förflytta sig till ett tredje land av olika skäl efter avslutade studier (Wilkes & Wu, 2017:123). Dessa beslut grundar sig i de livsval som studenten gör, både i privat- och arbetslivet. Statistiskt sett väljer majoriteten att återvända till hemlandet efter avklarade studier i mottagarlandet (Bijwaard & Wang, 2016:52). Forskaren Monica Boyd med flera pekar på vikten av att studera de sociala relationer som påverkande faktorer för att förstå individens beslut kring migration och återvändande (1989:661). Teorier kring återvändande har visat att studenter ofta känner stark tillhörighet genom patriotiska och sociala band till hemlandet, och att avsaknaden av dessa i värdlandet kan driva studenten att återvända. Att studera dessa leder till större förståelse för ursprunget, sammansättningen, riktningen samt fortlevandet av migrationsströmmar (Boyd, 1989:661).

Något som kan vara avgörande för en internationell students val är de push- pullfaktorer som mottagar- och avsändarländerna innehar. Exempelvis pekar Cary Wu och Rima Wilkes på tidigare forskning där en push-faktor för kinesiska

studenter var den politiskt instabila situationen i hemlandet, samt att en pull-faktor var de bättre ekonomiska förutsättningar i mottagarlandet, vilket ledde till att få föredrog att inte återvända efter avslutade studier (2017:124). Samma forskare pekar på att den personliga utvecklingen som ofta medföljer utlandsstudier kan påverka studentens tankar kring eventuellt återvändande. Man kan även se att deras mål i livet och ambitioner ändras under studietiden, och att detta främst leder till att deras perspektiv på migration och återvändande ytterligare kompliceras (Wilkes & Wu, 2017:125).

Begreppet brain drain är antagandet att högutbildade individer som lämnar sitt hemland aldrig kommer att återvända, vilket leder till negativa effekter för hemlandet i termer av förlorad arbetskraft eller bortslösade utbildningspengar. Till exempel USA har utnyttjat många av de internationella studenternas kompetens och lockat dessa att stanna kvar efter avklarade studier. Detta har lett till ett försprång gentemot andra länder som därmed förlorat kompetens och arbetskraft (Arnold, 2012:253). Det motsatta uttrycket brain circulation pekar istället på de positiva aspekterna som kan tänkas följa med individen vid återvändande till hemlandet, som till exempel ökat internationellt samarbete, kunskapsutbyte samt global utveckling (Chen & Koyama, 2013:25–26).

Denna sorts resor hävdar Jane Kenway och Johannah Fahey vidgar individens intellektuella perspektiv som bidrar till ett nytt förhållningssätt till-, och kan eventuellt leda till en utökning och breddning av individens kunskap. Man pekar även på att valet att genomföra utlandsstudier visar på en vilja att utveckla och förändra sig som akademiker, oavsett om studierna görs inom eller utanför ens huvudsakliga område (2009:11).

2.3 Våld

Violence is that which increases the distance between the potential and the actual, and that which impedes the decrease of this distance (Galtung,

1969:168).

För att kunna förstå tillstånden fred och konflikt, krävs en förståelse för begreppet

våld och hur det kan ta sig i uttryck (Galtung, 1969:172). Till att börja med delar

9

genom sex dimensioner, till exempel huruvida våldet är avsett eller inte, eller huruvida objektet tar skada (Galtung, 1969:169–172). Detta bör ses i ljuset av Carolyn Nordstroms påpekande att det numera är betydligt fler civila som dör i krig än soldater, och att frontlinjerna därmed har flyttats till att beröra fler individer (2004:34). Luc Reychler förklarar hur en annorlunda bild av våld målas upp om man breddar definitionen av våld:

(…) when violence is defined as a situation in which the quantitative and qualitative life expectancies (measured, for instance, through the Human Security Index) of a particular group or groups within a community, a state, a region or the world are significantly lower than other groups, and (b) when this can be attributed to one or more sources of violence: physical violence, structural violence, psychological violence, cultural violence, bad governance, organized crime or extra-legal activities (2006:3).

Johan Galtung utökar sin tanke kring våld genom att peka på hur det finns tre sorter, vilket påverkar den traditionella synen på våld som endast en direkt aktion. Dessa tre former är direkt, strukturellt och kulturellt våld, och en positiv fred kan aldrig uppnås om minst en av formerna är närvarande (1990:291–292). Våld anses existera så fort människor inte kan uppnå sin antingen fysiska eller existentiella fulla potential. Det direkta våldet kräver en aktör samt ett instrument, och tar sig uttryck genom att människor skadas fysiskt i exempelvis krig och konflikter. Reychler pekar på hur väpnat våld är det som syns mest, och utförs snabbast till skillnad från andra former av våld, som dock påverkar ett större antal människor än det väpnade (2006:3). Samtidigt visar han på hur världen till viss del kan ses som fredligare då antalet väpnade konflikter har minskat med knappt hälften sen år 1990, men att det krävs att man arbetar mot de andra sorternas våld och konflikter för att på kunna hävda det på riktigt (Reychler, 2006:3).

Det strukturella däremot kräver ingen specifik aktör utan grundar sig i de strukturer och ojämlikheter som osynligt finns i samhället (Reychler, 2001:5). Denna form är en mer indirekt och maktrelaterad process, och påverkar de förutsättningar olika individer får i livet (Galtung, 1990:294). Exempel på strukturellt våld kan vara hur en stat begränsar medborgarnas friheter på grund av olika anledningar så som att de tillhör en minoritet. Det kan även gestaltas i hur staten förhindrar medborgarna att engagera sig politiskt i demonstrationer och protester, eller i begränsningar av media och pressfrihet. Det strukturella våldet kan därmed sägas diskriminera många människors rättigheter och friheter på en rad olika indirekta sätt. Till exempel leder

dålig styrning från staten genom korruption och ignorans till att 1.5 miljarder människors liv förkortas (Reychler, 2006:2–3).

Direkt och strukturellt våld rättfärdigas genom kulturellt våld som verkar och används för att osynliggöra de två första formerna. Kulturellt våld grundar sig ofta i en ideologi, kultur, religion eller ett språk. Att utsättas för våld påverkar och sätter därmed inte bara spår fysiskt, utan även psykiskt (Galtung, 1990:294). Flödet mellan de tre våldsformerna är vanligt förekommande, och även uttrycket våld

föder våld (Galtung, 1990:295) vilket illustreras genom denna bild:

Figur 1 Våldstriangel, förklarar flödet mellan de tre olika formerna av våld.

Bilden illustrerar även hur det direkta våldet är det som i första hand fokuseras på i konflikter, och inte de underliggande formerna kulturellt och strukturellt våld. Detta flöde mellan våldsformerna går i alla riktningar, och det går inte att endast jobba mot en form i taget (Galtung, 1969:182). Denna tanke utvecklas av samma forskare där han pekar på att fred fungerar likadant, i samma triangulära mönster (1990:302).

För att ytterligare kunna förstå begreppet våld och på vilka sätt det utövas på krävs en utökad definition av begreppet. På detta vis kan man skapa en större förståelse för dess användningsområden, och därmed förhindra till exempel utdragna sociala konflikter (se Azar, 1990). Detta kan göras med hjälp av Reychlers forskning kring

fabric of violence, som diskuterar hur olika sorters våldsformer tillsammans bildar

en helhet av våld i dagens samhällen (2006:3–4). Det enda sättet att motverka våld och verka för fred enligt samma författare är att förstå hur och att de är sammanlänkade med varandra (Reychler, 2006:3).

Att kunna definiera begreppet fred underlättas av diskussionen kring de olika sorternas våld. Galtung delar upp begreppet fred i två delar; negativ och positiv.

11

Den negativa freden är där det direkta våldet är frånvarande, men både det strukturella och kulturella kvarstår. Den positiva freden är tillståndet av total avsaknad från våld (1969:181–182). För att uppnå fred krävs, enligt Reychler, en analys av hur våldet i olika former tar sig i uttryck. Detta då det som tidigare nämnts inte räcker med endast avsaknad av det direkta våldet, utan av alla former (Reychler, 2001:5). Laura Sjoberg och Sandra Via har liknande resonemang kring att man bör se krig och våld som en social process istället för som en enskild händelse för att kunna studera det ur ett bredare perspektiv (2010: 4, 7).

Målet med fredsbyggande är att främst omvandla den våldsamma miljön till en som är mer gynnsam för att kunna bygga långvarig och hållbar fred (Reychler, 2001:12). Många pekar även på vikten av att arbeta mot en fredligare värld på alla olika plan i samhället, från gräsrots- till internationell nivå. Man lägger ofta vikt vid just civilsamhällets betydelse för fredsprocessen (van Tongeren m.fl., 2005:1). Något som är viktigt att ta i beaktande är att inte alla vill jobba för fred, då det utspelas komplexa maktspel och vinstdrivande företag ofta har en del i konflikten (Nordstrom, 2004:34).

3. Material & Metod

I detta avsnitt förklaras studiens metodologi. Här beskrivs tillvägagångssättet för att samla in, analysera, samt tolka den insamlade datan.

Denna forskning kommer att genomföras genom en kvalitativ studie av det valda materialet. Detta då man genom kvalitativa studier har möjlighet att studera individer i dess vardagliga miljö, och därmed skapa förståelse för händelser, beteenden och strukturer i dess rätta kontext (Creswell, 2009:40, 176). Fler fördelar med att genomföra kvalitativa studier, då i synnerhet intervjuer, är exempelvis att respondenterna kan bidra med en bred historisk bakgrund och att forskaren själv styr över vilka och hur frågorna ställs (Creswell, 2009:179).

3.1 Datainsamling

För att kunna analysera studenternas tankar gällande återvändande till hemlandet efter avklarade studier samlades primärmaterialet in genom face-to-face semistrukturerade intervjuer. Detta val av teknik gjordes på grund av att den underlättar för forskaren att kunna ställa mer spontana frågor, få mer utförliga svar och reflektioner kring respondentens syn på saker, samt att kunna uppfatta skiftningar i tal, gester och kroppsspråk (Opdenakker, 2006 & Creswell, 2009:181).

Det fanns även nackdelar med denna teknik, vilket togs i beaktande inför och vid genomförandet. Till exempel är det viktigt att vara medveten om att intervjuprocessen ofta är resurskrävande och möjligheten att forskaren omedvetet styr respondenten och hens svar finns (Opdenakker, 2006). Dessa nackdelar kunde dock avräknas genom att endast fyra intervjuer gjordes i forskarens närområde, samt att dialogen främst vinklades mot de specifika teman som kommer att diskuteras nedan och som togs upp i teoriavsnittet. Valet att genomföra intervjuer grundar sig i intresset för att förstå hur internationella studenter från Turkiet ser på migration, återvändande och våld, och hur deras perspektiv skiljer sig åt eller överensstämmer

13

(Bernard, 2006:453). Därför användes inte heller någon annan form av material, vilket ibland görs i kvalitativa studier (Creswell, 2009:178).

3.1.1 Urval

Primärmaterialet består av fyra semistrukturerade intervjuer med studenter från Turkiet som av olika skäl har valt att börja studera på Malmö Högskola respektive Lunds Universitet. Respondenterna valdes ut genom snöbollssampling då detta underlättade arbetet eftersom få internationella studenter på lärosätena uppfyllde de ställda kriterierna. Denna specifika vinkling valdes då den saknas i den tidigare forskningen, och då det valda geografiska området är av stort intresse för forskaren. Intresset för området grundar sig i dess komplexitet i kombination med globaliseringen då alla påverkas av vad som pågår och i och med att Turkiet geografiskt sett tillhör en konfliktdrabbad del av världen. Vinklingen är även relevant då det nu pågår ett antal olika sorters konflikter i regionen och därför är viktig att på en individnivå analysera och studera utifrån ett freds-och konfliktvetenskapligt perspektiv.

3.1.2 Process

Intervjuerna genomfördes på antingen Malmö Högskola eller Lunds Universitet eftersom att detta anses vara studenternas naturliga miljö. De fick själva välja plats och byggnad, och intervjuerna genomfördes i april 2017 då alla studerade sin andra termin i Sverige. Intervjuerna inleddes med att respondenten fick läsa igenom och skriva på ett samtyckesformulär där studiens syfte presenterades, samt ett antal punkter gällande sekretess och formalia. De fick alla möjligheten att vara anonyma i forskningen, vilket efterfrågades av två av respondenterna. De andra två ansåg inte att det spelade någon roll, men för enkelhetens skull anonymiserades alla. Detta även för att förhindra icke önskvärda konsekvenser som skulle kunna uppstå. Därefter tog själva intervjun vid, och pågick i mellan 35–80 minuter. Utöver frågorna användes ytterligare ett moment vilket var att respondenterna, vid specifika passager i intervjun, fick uttrycka sig visuellt kring de olika teman som studien berör. De fick sedan förklara hur de reflekterade samt vad bilderna föreställde. Dessa material kommer dock inte att analyseras, dels då det är

resurskrävande och dels då respondenterna även förklarade hur de resonerade då de ritade, vilket ligger till grund för textanalysen. Om mer resurser hade funnits hade fler intervjuer med samma, eller andra studentmigranter, kunnat genomföras för att få en ännu mer fördjupad analys. Genomgående i alla intervjuer var att forskaren gjorde minnesanteckningar med egna reflektioner och tankar om respondentens svar, vilket John Creswell anser viktigt i kvalitativa intervjuer (2009:182).

3.2 Analysmetod

Studiens frågeställning Hur ser studentmigranter från konfliktdrabbade områden

på återvändande till hemlandet efter avklarade studier? lämpar sig att besvaras

främst med hjälp av en innehållsanalys då materialet är textbaserat och då den berör ett tidigare icke berört forskningsområde (Krippendorf, 2004:33). Denna form av analysmetod kan även appliceras på en mängd andra sorters material tvärvetenskapligt då den är flexibel och systematisk (Schreier, 2014:180).

Detta val av analysmetod gjordes då exempelvis en narrativ metod hade lett till andra typer resultat än det önskade, och intresset inte ligger i respondenternas berättelser utan snarare deras uppfattning och syn på forskningens valda teman. En kvalitativ innehållsanalys är av beskrivande art, och inte kritisk som exempelvis en CDA (Critical Discourse Analysis) (Schreier, 2014:181), vilket gör att fler slutsatser kan dras med studiens syfte i åtanke.

3.2.1 Beskrivning av metodval

Innehållsanalys beskrivs som en form av analys som fokuserar på ett kommunicerat material som genom när- och systematiska läsningar klassificeras, ställs upp, och utvärderas genom identifiering av nyckelsymboler och teman för att kunna förstå dess mening och effekter (Krippendorf, 2004:xvii, 3). Man vill genom innehållsanalys kunna hitta meningar och erhålla giltig kunskap baserat på det valda materialet, samt kunna dra korrekta slutsatser från ett material (Krippendorf, 2004: xviii, 18).

15

En innehållsanalys kan göras både kvalitativt och kvantitativt (Schreier, 2014:273). Den kvalitativa är mer kontext-fokuserad, flexibel och ämnar systematiskt beskriva det latenta i materialet genom att kunna hantera stora mängder data, till skillnad från den kvantitativa. Den ämnar snarare fokusera på det manifesta i materialet och att testa en hypotes. Denna studie ämnar få en inblick i hur respondenterna resonerar kring valda teman vilket innebär att en kvalitativ studie valdes. Hög reliabilitet eller validitet som eftersträvas inte heller på samma sätt som i en kvantitativ analys (Creswell, 2009:170, 173).

Innehållsanalys som metod har de senaste åren genomgått ett antal konceptuella omvärderingar. Man har utökat metoden i termer av att effekten av meddelanden och olika kommunikationskanaler spelar större roll, och att medvetenheten kring utrymmet mellan mottagare och avsändare har förändrats. En annan omvärdering är medvetenheten av hur nätverk och system har utökats, både mellan individer och genom digitaliseringen av samhället. Detta innebär att man inte längre endast kan fokusera på de basala frågorna inom innehållsanalys, utan istället måste utveckla resonemangen kring kontexten, samarbete med andra forskare, och andra tillvägagångssätt tillsammans med digitaliseringen (Krippendorf, 2004:xx-xxi).

Ytterligare en definition av den valda analysmetoden är att den har en problemorienterad karaktär, främst då studien ämnar besvara forskningsfrågan och analysera problemet genom den valda metoden och materialet. Processen för att genomföra en innehållsanalys består av åtta steg (Schreier, 2014:174):

1. Bestämma och formulera en forskningsfråga 2. Välja material

3. Bygga ett kodningsschema 4. Uppdelning av segment 5. Trevägskodning

6. Utvärdering och modifiering av kodningsschemat 7. Huvudanalys

8. Presentera och tolka resultaten

Studiens forskningsfråga formulerades i ett tidigt skede av forskningsprocessen för att kunna identifiera giltiga materialkällor, och den inspirerades av tidigare

forskning inom samma och liknande ämnen. Materialet samlades in och valdes ut genom semistrukturerade intervjuer, och frågorna ställdes på så vis att studenterna fick reflektera över studiens valda teman. Materialet bestod av fyra intervjuer, varav två av respondenterna var män, och de andra två kvinnor och dessa utgjorde studiens analysenheter. Inspelningarna gjordes genom två olika applikationer, iTalk och Inspelare vilka i förväg hade laddats ner till forskarens telefon från AppStore. Intervjuerna transkriberades sedan var för sig, vilket i sig var mycket tidskrävande men ledde till att en större förståelse för svaren bildades. Därefter närlästes transkriberingarna för att sedan kunna påbörja kodningsprocessen.

Det tredje steget innebar en konstruktion av kodningsschemat. De teman som studien kretsar kring utvecklades ur teoriavsnittet som i sin tur vinklades för att kunna besvara frågeställningarna samt fylla det tomrum som finns i forskningen. Dessa teman delades upp i koder vilka formulerades utefter närläsningar i materialet för att underlätta för analysen.

Då det återstod en del av materialet som inte kunde användas för denna studie skapades ett ”övrigt-tema” där det som inte passade in kodades in. Respondenterna fick även ett par frågor om de ansåg att världen är mer våldsam nu än för 50 år sedan, samt hur de anser att man bör jobba för en fredlig värld. Detta gjordes för att få ökad förståelse kring deras tankar om motsatsen till fred: våld vilket var en del av uppsatsens syfte. Dessa svar kodades inte som ett specifikt tema, utan svaren användes endast för att få en generell uppfattning av deras tankar kring detta. De kom att till viss del analyseras under koden Våld, och resterande under Övrigt.

Efter detta gjordes ytterligare en kategorisering av koderna i de underkoder som bestämts utifrån teorin och syftet som underlättade besvarandet av frågeställningarna. Matriserna nedan underlättade klassificeringen som genomfördes genom att alla intervjuer skrevs ut, relevant material färgmarkerades och klipptes ut, för att sedan sorteras in under Tema-Kod-Underkod. Att göra på detta viset ledde till mer precisa kategoriseringar, och omöjliggjorde att samma underkod användes på fler än ett ställe. Som tidigare nämnt skapades även en Övrigt-kod, vilket inte anses behövs förklaras närmare genom en matris.

17

En slags pilotstudie genomfördes tidigare under våren 2017 med två internationella studenter från Bulgarien och Belgien. Detta för att testa intervjuguiden, och för att öva på att intervjua. Intervjuguiden modifierades till denna studies intervjuer, främst då dessa har en någorlunda annan vinkling än pilotstudien. Pilotintervjuerna

kodades med ovan beskrivna kodningsschema, vilket ledde in analysen på nästa steg.

Det sjätte steget i en innehållsanalys är som tidigare nämnt en utvärdering och modifiering av kodningsschemat. Detta genomfördes genom att pilotmaterialet närlästes och lyssnades igenom ännu en gång, vilket gjordes genomgående med det valda materialet under hela analysensprocessen för att kunna inte missa viktiga underliggande meningar eller liknande. Då det är forskaren som genomför själva kodningen och analysen, krävs det att en utomstående genomför samma process för att kunna säkerställa att de tolkningar som görs är korrekta. Detta kan vara svårt att säkerställa, speciellt då alla har olika förförståelse för hur världen är beskaffad. Efter denna närläsning ombads en kollega att göra om proceduren och kodningsprocessen för att kunna se huruvida kategoriseringen av koderna och underkoderna stämde. Detta görs för att kunna göra en god analys och dra korrekta slutsatser i nästa steg, vilket var att påbörja analysen genom kodningsschemat i kombination med teoriavsnittet. Arbetet var därmed koncept-drivet då det utgick från ett tidigare känt material (Schreier, 2014:176): i detta fall teorier. För att uppnå god kvalité i kodningsprocessen eftersträvas att forskaren konsekvent och systematiskt arbetar med att kategorisera hela materialet, och inte bara delar av det (Schreier, 2014:175). Då studien är uppdelad i tre teman, delades även intervjuguiden, och sedan de transkriberade intervjuerna, in utefter dessa teman. Detta är viktigt för att kunna påbörja kodningsprocessen, och då specifikt för en tematisk innehållsanalys (Schreier, 2014:178).

Det sista och åttonde steget i genomförandet av en innehållsanalys är att presentera resultaten av vad man kommit fram till. Detta gjordes genom att citera respondenterna (Schreier, 2014:180), och jämföra studenternas syn på och uppfattning om migration, återvändande och våld. I det sista kapitlet diskuteras resultaten av analysen ytterligare, och slutsatser dras.

Ett fåtal problem uppstod under kodningsprocessen och innehållsanalysen. Till exempel försvårades transkriberingen av att en av applikationerna var svårhanterlig, vilket löstes genom att överföra ljudfilen till den andra applikationen. Ett försök att använda datorprogrammet NVivo gjordes också, men på grund av att det var väldigt tidskrävande och delvis fick fram andra sorters resultat, genomfördes hela analysen för hand.

19 3.3 Reflektioner

Forskningsprojektets världssyn är socialkonstruktivistisk då det ämnar förstå och tolka hur världen är beskaffad trots dess komplexitet utifrån flera olika individers perspektiv, grundat i forskarens förförståelse. Forskningen ämnar även förstå kontexten som individen befinner sig i, samt de processer och subjektiva meningar som är en del av deras syn på världen (Creswell, 2009:20–21). Detta innebär att merparten av de frågor som ställdes till respondenterna var öppna för att undvika att styra samtalet. Den förförståelse som innehas av forskaren grundar sig, utöver socialkonstruktivism, i ett spektrum av teorier kopplade till ämnet freds- och konfliktvetenskap.

4. Analys

Teoridelen behandlade studiens valda teman som är Migration, Återvändande samt Våld. Uppsatsens frågeställning: Hur ser internationella studentmigranter på

återvändande till konfliktdrabbade Turkiet? kommer med hjälp av denna teoretiska

grund och genom analys av det valda materialet att besvaras.

Något som var gemensamt för alla respondenter var deras hemland: Turkiet. Alla fyra har flyttat till Sverige för att studera på antingen Malmö Högskola eller Lunds Universitet. De tre som läser i Lund studerar på master-nivå, medan den fjärde respondenten studerar på kandidatnivå i Malmö. Materialet är refererat genom radnummer i de olika transkriberingarna, där exempelvis rad 455 i transskript 4 skrivs (Respondent 4:455).

4.1 Migration

4.1.1 Syn på begreppet

Som nämndes i teoriavsnittet definieras begreppet migration som människors fysiska förflyttning från ett geografiskt område till ett annat. Något som är vanligt förekommande är dock att begreppet kopplas ihop med flykt och UNHCR:s definition av flyktingar. Denna uppfattning delas av respondenterna som alla fyra starkt relaterar begreppet med flyktingar som är på väg från sina hemländer; ”I have a very solid view of migration in my mind (…). Sadly, when you say migrant my mind just, like the Syria comes to my mind” (Respondent 1:258, 290-291). Samma uppfattning delas av respondent 4 som relaterar begreppet med flyktingar från Syrien på flykt över havet i båtar (206–209). Även respondent 3 anser att begreppet symboliserar flykten över havet (134–136). Denna uppfattning skiljer sig lite hos respondent 2 som istället relaterar begreppet migration till gränsen mellan Turkiet och Bulgarien och de miljoner människor som flydde med alla sina tillhörigheter och familj årtiondena efter det Osmanska rikets fall (201–204). Respondent 1 utvecklar och förstärker här sitt resonemang och berättar om hur tragedin i Istanbul där flyktingbarn tigger längs de stora gatorna (266–277).

21

begreppet migration följde två av respondenternas svar samma tankemönster som ovan där man inte själv kunde identifiera sig som en migrant då dessa kopplades ihop med flyktingar (Respondent 1:260–278, Respondent 3:142). De andra två respondenterna å andra sidan kunde till viss del identifiera sig som migranter, dels eftersom:

Yeah, I am here because of my educational reasons, I’m living abroad so I can maybe consider myself as kind of a migrant (Respondent 4:220-221), och

dels: (…) I’m a young individual with a migrant background, my family

immigrated from Bulgaria to Turkey in 1970 (Respondent 2: 120-121).

Just familjen i migrations-sammanhang diskuteras endast av respondent 4 då hens nationella ursprung är blandat: makedoniskt, albanskt samt turkiskt, vilket dock inte diskuterades nämnvärt i hemmet under uppväxten (15–17, 225–229). Detta tyder sammanfattningsvis på att respondenterna har en klart definierad bild av

migration som ett begrepp relaterat till flykt, och att två av fyra inte ser sig själva

som migranter. Samers teori om att individer som studerar utomlands känner sig priviligierade jämfört med flyktingar, och därför inte själva relaterar till begreppet (Samers, 2010:6) kan diskuteras i detta sammanhang. Respondent 4 är den enda som ser sig som specifikt studentmigrant, vilket sammanfaller med Arnolds tanke kring att även högutbildade individer är migranter och inte bara flyktingar (2012:252).

4.1.2 Tankar kring val av studieort

Som nämndes i teoriavsnittet kan valet att studera utomlands grunda sig i en mängd olika anledningar. Dessa anledningar kan vara allt från möjligheten att förbättra sina språkkunskaper till att få mer erfarenheter som kan bidra till i arbetslivet (Samers, 2010:79). En anledning för studenter från konfliktdrabbade områden att studera utomlands är att utbildningens möjligheter ger dem bättre förutsättningar än om de hade varit andra sorters migranter (Kirkegaard & Nat-George, 2016:391). Detta nämndes endast direkt av en respondent, 2, som ansåg att den politiska instabila situationen i Turkiet, då specifikt kupp-försöket sommaren 2016, var en av de främsta anledningarna till att hen valde att förlägga sina studier utomlands (237). Här kan man jämföra exemplet på push-pullfaktorer som nämndes i teoriavsnittet där kinesiska studenter såg den politiskt instabila situationen i hemlandet som ett hinder, och de ekonomiska förutsättningarna i mottagarlandet som en möjlighet

(Wilkes & Wu, 2017:125).

Dessa och liknande tankar återkom dock ett flertal gånger under de andra intervjuerna, men inte som en direkt anledning utan snarare som reflektioner kring det politiska läget i hemlandet. De pekar istället på intresset för utbildningarna som erbjuds i Sverige och andra europeiska länder och inte i Turkiet som anledning till valet av studieort (Respondent 2:237–240, Respondent 1:260)

För respondent 2 var även det geografiska läget viktigt då hen valde mellan att studera antingen i Sverige eller i Sydkorea, där hen även blev antagen. Det andra alternativet hade begränsat hens möjlighet att besöka sin familj (91–95) vilket inte var önskvärt. De kulturellt gynnsamma aspekterna av Sverige som mottagarland poängterades av respondenterna 1, 3 och 4. Man pekar exempelvis på landets hållbara utveckling, sociala sammanhållning, systematiska struktur och feministiska/jämställda inställning som de mest framträdande positiva aspekterna (1:331–336, 3:164–165, 4:268–271). Respondent 1 har ett genuint intresse för svenskar och svensk kultur och tar även upp skillnaden i exempelvis studieteknik och liknande mellan svenska och turkiska studenter. Enligt hen är de svenska mer systematiska och utnyttjar dagen till fullo till skillnad från de turkiska (367–381). Detta håller respondent 2 med om då hen tar upp att hen har lärt sig betydligt mer utbildningsmässigt sett på grund av att undervisningen här är mer diskussionsbaserad och inte prov flervals-alternativ som i Turkiet (122–127).

Att söka sig till ett land med bättre ekonomiska och sociala förhållanden än hemlandet kan vara en av anledningarna till utlandsstudier (Forstorp & Mellström, 2014:340). Detta bevisas genom att två av respondenterna, 2 (132) och 4 (127), varje månad mottar stipendiepengar från The Swedish Institute. Även respondent 3s första termin finansierades genom stipendium från EU via den turkiska staten, men inte den andra terminen (83–85). Respondent 1 mottog i början ett stipendium från den turkiska utbildningsmyndigheten, men finansierar merparten av sina studier genom sparade pengar (116–121). Dessa kan ses som pull-faktorer då de kan tänkas vara fördelar för Sverige som mottagarland.

4.1.3 Tillhörighet

Då globaliseringsprocessen har ansetts öka kommunikationsmöjligheterna mellan olika sociala nätverk och även underlättat för cirkulär migration (Ahlstedt, Suter &

23

Qvist, 2013:66–67), kom respondenternas syn på tillhörighet till den egna nationen/staten, och till världen att analyseras. Detta gjordes i ljuset av att de redan har gjort det aktiva valet att söka sig utomlands för att fortsätta sina studier, och då de alla studerar program som riktar sig mot en internationell nivå. Den, enligt Appiah, kosmopolitiska individen känner tillhörighet med hela världen, men med respekten för andra individers rätt att även känna tillhörighet till hemlandet (1996: 14 & 26). Respondent 1 anser att den lokala nivån är viktig att arbeta på, men att hen ändå följer vad som pågår globalt med största intresse genom nyhetsrapporteringar och diskussioner med sin partner (399–401). Samma deltagare pekar på hur:

(…) I cry when I hear there’s a famine going on in Somali, as much as I cry when it happens in Turkey, or in Armenia, or Russia, or Germany. So, I feel more kind of, more belonging to the world (Respondent 1: 402-404).

Detta resonemang överensstämmer med den kosmopolitiska världssynen, vilken dock till viss del kan ifrågasättas då hen mest har rest runt i Europa, med en önskan om att besöka exempelvis Nepal och Tibet men aldrig ägnat någon tid åt att undersöka resmöjligheterna (Respondent 1:414–416). Samma respondent exemplifierar hur hen kan känna tillhörighet till ett ”community” trots att hen befinner sig långt därifrån. Hen tar upp en händelse i en mataffär där hen kände igen namnet på ett varumärke, och insåg att det var starkt kopplat till hens etniska bakgrund (159). Detta gjorde att hen kände att hen tillhörde sitt ”community” hemma. Hen saknar ofta känslan av att dela något tillsammans med dem med samma ursprung, vilket sällan händer där hen befinner sig i Sverige (163).

De övriga respondenterna identifierar sig också som världsmedborgare, men med olika perspektiv på det. Respondent 4 pekar på hur hen identifierar sig som det då hen inte känner tillhörighet till något, någonstans (276–277), medan respondent 3 istället anser att hen, utöver identifieringen som världsmedborgare, känner tillhörighet till den nationella identiteten i Turkiet (178–179). På detta vis kan man se fler drag hos respondent 3 än hos respondent 4 gällande teorierna kring världsmedborgarskap. Å andra sidan pekar respondent 4 på hur man som medmänniska bör känna lika mycket sorg och ansvar för alla individer och inte bara de som är närmast geografiskt och kulturellt. Detta exemplifierar hen genom att ta upp terrorattacken i Stockholm som skakade hela Sverige i april 2017, i jämförelse med de kemiska bomberna som släpptes i Syrienkriget bara dagar

tidigare då hen ansåg att sorgligt nog ”no one cares” (Respondent 4:558–568). Respondent 2 kopplar endast sitt världsmedborgarskap med tidigare erfarenheter av internationella aktiviteter (300–302).

Starka familjerelationer och band kan leda till att studenter saknar en känsla av tillhörighet i mottagarlandet, men även att hen känner att hen har högt ställda krav på sig (Pattie, 1999:5). Gemensamt för de fyra respondenterna var att de ansåg sig ha just bra relationer med sin familj, vilket tillsammans med identifikationen med världsmedborgarskapet kan ses som anledningar till att patriotiska känslor saknas i tre av fyra fall. Man skulle även kunna dra kopplingen mellan att de alla fyra har tillbringat hela eller största delen av sina liv i huvudstaden i Istanbul, vilket är en multikulturell metropol. Respondent 3 pekar även på hur tiden i Sverige har ändrat hens livsstil;

”I think it like broadened my perspective to be in an international environment, to meet so many people from all over the world. To talk with them and learn their perceptions of the world, learn things about world issues as well” (188- 190).

4.2 Återvändande

4.2.1 Syn på begreppet

Gemensamt för de fyra respondenterna var att de vill fortsätta jobba och/eller studera vidare inom samma område som de nu studerar inom.

Återvändande innebär en migrants fysiska förflyttning till hemlandet efter en

utomlandsvistelse (IOM, 2000:8). Då respondenterna fick reflektera över begreppets innebörd, utan att i förväg ha fått denna definition förklarad för sig, skiljde sig deras uppfattning i två läger. Två av respondenterna kopplade ihop begreppet med deras fysiska hem, och hemkomsten efter avklarade studier. Respondent 4 föreställde sig hela sin familj och vänner samlade för att hälsa hen välkommen hem (299–308). Hen förknippade begreppet med lycka och vänskap, dock poängterade hen att hen även är lycklig här i Sverige (304–305). Respondent 1 föreställde sig sitt hem, men också:

25

I have a personally kind of belonging to, relation with where I live or where I belong, so I love the sense to be at home. It doesn’t have to be my home country, but even (when) I go to my room [i Lund] I feel at home cause I have this personal space which I build. I put up my personal pictures… (510–513).

Denna känsla av tillhörighet till en plats kan tänkas vara ideal för en internationell student. Detta kodades under Återvändande och inte under Migration-Tillhörighet då respondenten fick frågan i samband med frågor kring återvändande och därmed situerade sig inom den kontexten. Eftersom utlandsstudier tenderar att främja studentens personliga utveckling bidrar även detta till att deras perspektiv på migration respektive återvändande efter avklarade studier (Wilkes & Wu, 2017:123). Generellt märks detta i materialet då alla utom 2 berättar om hur mycket de har lärt sig om sig själva, socialt och utbildningsmässigt (4:287–291, 3:188–191, 1:367). Respondent 2 nämnde dock att hens intresse för den nya inriktningen som hen har valt har ökats (357). Även Jane Kenway och Johannah Fahey diskuterar vikten av att genomföra utlandsstudier då det ökar och breddar studentens kunskap, samt de positiva aspekter som medföljer efter avklarade studier som till exempel en vilja att utveckla och förändra sig som akademiker (2009:11).

De två andra respondenterna å andra sidan kopplar, som de gjorde med begreppet migration, ihop begreppet återvändande med flyktingar. Respondent 2 refererar till kopplingen mellan Syrien och Turkiet genom gränskontrollerna och hur över tre miljoner människor korsade gränsen för att fly undan konflikten, och sedan inte fick stanna trots att de fått jobb (283, 286). Även respondent 3 relaterade begreppet till flyktingar som skickas tillbaka till sitt hemland under tvång (205– 206). Det är intressant att denna koppling görs då bara två av fyra gör det, medan de andra två relaterar det till hemfärden.

4.2.2 Val efter avklarade studier

Som internationell student, och därmed som cirkulär migrant, finns ofta fler alternativ vid beslutsfattandet att lämna mottagarlandet än för de som klassas som exempelvis flyktingar. Dessa alternativ är att antingen stanna kvar, återvända till hemlandet eller att fortsätta till ett tredje land. Det finns även olika möjligheter på alla platser, exempelvis att arbeta eller att vidareutbilda sig (Wilkes & Wu, 2017:126). Brain drain och brain circulation är två begrepp som nämndes i teoriavsnittet och som benämner de olika situationerna som uppstår i och med de val som studenten gör.

Att välja att stanna kvar i Sverige sågs inte av någon av respondenterna som ett konkret alternativ att överväga. Respondent 1 och 4 är de enda som ens nämner det som ett alternativ, och pekar på positiva aspekter av landet i sig (1: 521, 4:258). Att klassas som cirkulär migrant bekräftar viljan att endast stanna temporärt i mottagarlandet, i kombination med transnationalismen som gör det möjligt för individer att fostra både sociala och ekonomiska relationer med två eller fler samhällen på samma gång.

Att förflytta sig till ett tredje land för att fortsätta studera eller arbeta är något som de alla fyra tar upp som ett möjligt alternativ. Respondent 1 och 2 kommer att ha praktik inom sitt program (1:420, 2:120), och båda vill stanna i Europa (respondent 2 kan även tänka sig Sydasien) om möjligt. Platser som nämns av Respondent 1 är främst Bryssel, Geneve och Rom (521), och nämner att hens familj gärna ser att hen stannar i Europa eller USA och inte åker till Asien (421). Här visar en del av respondenterna på en vilja att söka sig till ”västerländska” städer och länder, och inte till underutvecklade vilket är intressant att beakta. Globaliseringen och möjligheterna som skapats i och med den då studenterna visar på en vilja att fortsätta röra sig över nationella gränser framöver och på så vis förflytta den kunskap som de besitter påvisas här. Även Qoingqiong Chen & Jill Koyama anser att detta är en positiv aspekt som medför ett globalt samarbete och utveckling (2013:25–26).

Istanbul benämns av Respondent 1 som grått, vilket inte är positivt eftersom hen istället hellre önskar bo i en grön stad (524). Hen överväger dock Istanbul som ett alternativ å andra sidan då hen nämner att hen kommer vara lycklig om hen befinner sig på samma plats som sin familj, oavsett om det är i Turkiet eller någon annan stans (302). Hen jämför det med känslorna hen har i Sverige:

(..) you asked me as well; Am I going to work or live in Turkey? I like it to be my home, and I want to live there as well but the moment I leave my house I don’t feel home. That’s very like… I don’t know, a different… Stressing feeling cause here I leave, I leave my home and I feel like more a part of society then I was before coming here (1:595-599).

Vikten av tillhörighet återkommer ett antal gånger under intervjuns gång, och i kombinationen med sin identitet som världsmedborgare är det ett intressant fall att studera, vilket till viss del redan gjorts i analysen. 2 förklarar att hen inte har tid för sociala relationer på grund av att utbildningen och hens jobb på distans är för krävande (74–77). Detta kan ses som en anledning till att hen inte funderar över att

27

stanna, då avsaknad av sociala relationer i mottagarlandet kan påverka en studentmigrants beslut att återvända till hemlandet eller till ett tredje land (Boyd, 1989:661).

Respondent 4 väljer mellan att stanna i Sverige, att förflytta sig till ett annat land i Europa och doktorera, alternativt att åka tillbaka till Turkiet och arbeta där (318– 339). Hen ser dock svårigheter att arbeta statligt då hen tror att hens åsikter och perspektiv inte är önskvärda där, men kan även tänka sig att arbeta inom civilsamhället, NGO:s eller en tankesmedja. Hen anser att Istanbul är mer hens typ av stad då det alltid är saker på gång och större folkmängder är i rörelser jämfört med Lund (245–247).

Återvändande till hemlandet efter avklarade studier är något som Respondent 2 i högsta grad överväger. Hens plan är att fortsätta med olika projekt som främjar ungdomar från olika delar av världen (356–358). Även Respondent 3 kommer efter sina utbytesstudier i Sverige flytta tillbaka till Turkiet för att fortsätta sina studier inom programmet (208), men kan även tänka sig att jobba med exempelvis flyktingar i landet eller utomlands (212–214). Då hen är den enda som inte studerar ett helt program i Sverige är det svårt att jämföra och kunna dra korrekta slutsatser utifrån dessa, men en viss vikt kan dock läggas på hens hållning och syn på hemlandet och sin nationella identitet.

4.3 Våld

Galtungs våldstriangel användes för att formulera frågorna och för att kunna systematisera respondenternas svar och därmed kunna besvara frågeställningen. Temat Våld kodades till tre olika sorters: direkt, strukturellt och kulturellt. Detta gjordes med Reychlers teori om ”fabric of violence” i åtanke, vilken pekar på att det ofta är det direkta våldet som får mest synligt utrymme, medan de andra formerna påverkar flest människor indirekt. Galtung pekar på att det direkta och strukturella våldet rättfärdigas genom det kulturella (1990:294).

Då respondenterna fritt fick reflektera över ordet Våld bildades ett visst samförstånd kring dess betydelse. De pekade på just det direkta våldet som första innebörd, till exempel diskuterade 4 bomberna över Syrien (435) och tillsammans med 1 kuppförsöket i Istanbul (675) där flera människor dog på grund av polisvåld och hårda tag från regeringens sida. Respondent 4 märkte dock aldrig av våldet personligen, utan befann sig i en annan del av staden (388–389), till skillnad från Respondent 1 som hamnade i fängelse på grund av protester mot bygget och mot regeringen. Respondent 2s första tanke var våldet som vi utsätter djur för dagligen då vi använder maskiner som är skadefulla mot dem (372–374), vilket hen var ensam om att ta upp. Respondent 3s första tanke var våld som tar sig i uttryck på två olika vis: fysiskt och verbalt. Detta tankesätt skiljer sig till viss del från de andra då hen pekar på hur man kan utföra en våldshandling mot någon genom uttryck och språkbruk (279).

Respondent 1 tog istället upp våld i hemmet som första tanke då ämnet kom på tal, och då främst män mot kvinnor (623). Denna våldsform ansåg hen ha varit mer acceptabel förr i tiden i Turkiet då strukturerna i samhället såg annorlunda ut jämfört med nu, och då kvinnor accepterade hegemonin i familjen som mannen eftersträvade genom att använda våld (633–635). På detta vis kan man även koppla ihop det med strukturellt våld, men då hen pekar på själva våldshandlingarna mot kvinnor valdes denna kod istället. Dock påpekade Respondent 1 att hens pappa tros ha varit våldsam mot sin fru innan hen och hens syskon föddes, men då detta inte upplevts av respondenten klassas detta som strukturellt våld (638–640). Detta kommer istället att diskuteras närmare under den underkoden.

En aspekt som nämndes av Respondent 4 var hur hen anser att det direkta våldet har minskat, men att ”hidden ways of violence” (529–530) har ökat, vilket på så vis motsäger de inledande tankarna kring våld.

Under denna del av intervjun, tema våld, samlades data in gällande deras egna erfarenheter av våld. Då militärtjänstgöring i Turkiet är obligatoriskt för alla män antogs av forskaren att respondenterna, eller någon av deras familjemedlemmar, hade någon form av erfarenhet av väpnat våld. Detta var dock knappt fallet; ingen av respondenterna hade någon gång upplevt väpnat våld personligen. Alla utom Respondent 4 hade dock en familjemedlem som hade tjänstgjort i militären men som inte hade upplevt någon form av väpnat våld av olika anledningar (2:398, 3:298). 4s pappa hade haft möjligheten att betala en summa till regeringen istället

29

för att tjänstgöra (559–560).

För att få en bredare förståelse för deras syn på våld, ombads även respondenterna att reflektera över ordet Konflikt. Denna del av analysen kodades i efterhand in under det direkta våldet, då respondenterna främst reflekterade över våld som kan klassas som direkt. Detta resulterade i en tanke där konflikten mellan Israel och Palestina togs upp:

And the reason of this conflict is just a matter of soil, gain more power in the region. But it’s, I mean it’s not a big deal for these countries, it would be very easy to solve this conflict. Other countries, neighboring countries like Turkey, Arab States, involves in this conflict that’s why (Respondent 2:390-393).

På detta viset tar hen ställning till konflikten och samtidigt definierar ordet som en form av direkt våld. Hen nämner exempelvis inte den religiösa eller etniska aspekten i konflikten, men nämnvärt är att hen tar upp att det även är andra stater som är involverade och har intressen i.

Respondent 4 är av en annan uppfattning då hen beskriver det som två parter som diskuterar inför en publik där de båda får uttrycka sin åsikt och uppfattning. Hen har även en positiv inställning då: ”I really want to see that conflict is something… What do you say, solve-able or whatever. You can solve the problems or at least state your own opinion in an adult and democratic way” (Respondent 4:449-451).

Respondent 1 berättade om en kille från sitt kvarter hemma i Istanbul som blev skjuten under en vapenövning som hen tror kan ha berott på att hen var i en hetsig diskussion med någon annan i armén, vilket aldrig bevisades men var högst troligt enligt hen.

Samma person tog även upp den kurdiska situationen i landet, och då hen hör ordet konflikt är det kurdiska vapen, Kalasjnikovs, som hen anser porträtterar ordet;

It’s because that’s the effect and the impact of the media probably, cause we never see how (the) conflict is kind of fulfilled buy the Turkish government but we always see Kalasjnikovs on the screens since we just send them balloons and presents but they shoot us so…” (Respondent 1:662–665).

Detta sas med en ironisk underton för att understryka sin syn på saken, och tar även upp hur de har hindrats att exempelvis starta sina egna politiska institutioner (Respondent 1:650–651). Hen fortsätter att resonera kring det regionalt utbredda våldet mot kurderna och berättar om hur militären 1970–80 kom till de kurdiska