Vila och återhämtning för de äldre barnen i förskolan - En studie kring förskolepersonalens syn på behovet av vila och återhämtning och ideala föreställningar

BARNDOM–UTBILDNING– SAMHÄLLE

Examensarbete i fördjupningsämnet Barndom och

lärande

15 högskolepoäng, grundnivå

Vila och återhämtning för de äldre barnen

i förskolan

En studie kring förskolepersonalens syn på behovet av vila

och återhämtning och ideala föreställningar

Rest and recovery for the older children in preschool

A study on the preschool staff´s view of the need for rest and

recovery and ideal performances

Fia Ertzinger

Natalie Malmberg

Förskollärarexamen 210hp 2020-06-02

Examinator: Lars Hansson Handledare: Martin Berzell

2

Förord

Detta examensarbete är skrivet av Fia Ertzinger och Natalie Malmberg. Studien som skrivits har varit möjlig tack vare alla som medverkat och engagerat sig. Till er vill vi rikta ett stort tack. Tack till förskolepersonalen samt chefer som visat stort intresse för att delta och som gjort det möjligt för oss att samla in vårt material. Ni har alla givmilt delat med er av personliga erfarenheter, tankar och idéer. Ett stort tack även till vår handledare Martin Berzell som stöttat oss studenter under hela vår skrivprocess. Tillsammans har vi båda som studenter tagit ett gemensamt ansvar genom hela skrivprocessen där båda har varit delaktiga i alla delar av innehållet. Vi har träffats kontinuerligt under skrivprocessen både genom fysiska träffar på Malmö universitet men även digitala möten via Zoom eller på Google Docs där vi har kunnat skriva på vårt arbete samtidigt.

Intervjuerna som ligger till grund för vårt material delades upp lika mellan studenterna. Fia gjorde 5 intervjuer och Natalie gjorde 5, på två olika förskolor. På så sätt lades det ungefär lika mycket tid på att genomföra transkriberingen och tillsammans kunde vi sedan bearbeta det insamlade materialet.

3

Abstract

Blir de äldre barnen erbjudna vila och återhämtning på förskolan? Hur ser praktiken egentligen ut? Vår studie utgår från förskolepersonalens perspektiv på behovet av de äldre barnens vila. Syftet med vår studie var att ta reda på hur förskolepersonalen ser på behovet av vila och återhämtning. Vi vill undersöka om de äldre barnen erbjuds det på förskolan och isåfall hur, samt hur miljön påverkar detta. Våra frågeställningar är; hur blir de äldre barnen i förskolan erbjudna vila/återhämtning? Hur ser förskolepersonalen på barns behov av vila i förskolan? Och vilken betydelse har miljön för barns vila och återhämtning?

Empirin har samlats in genom en kvalitativ metod där vi genomförde 10 individuella intervjuer med förskollärare och barnskötare från två olika förskolor i Skåne. Materialet analyserades utifrån det salutogena hälsoperspektivet och omsorgs och

lärandeperspektivet, educare.

Resultatet av studien visar på att där finns många olika problem kring barnens vila och återhämtning i förskolan. Trots att många av pedagogerna som blev intervjuade själva berättade hur viktig vilan är för barnen så önskade de också att de kunde erbjuda vilan på ett bättre sätt. Ingen av de två olika förskolorna erbjöd pedagogerna någon utbildning eller fördjupning inom barns vila och återhämtning utan det hänger helt på

pedagogernas eget intresse. Ett av problemen kring vilan är att den ofta ligger planerad samma tid som pedagogerna har sina raster. Detta gör att vilan inte går att erbjuda i olika former utan sker ofta i samma form varje dag. På de båda förskolorna var läsvila den vanligaste formen.

Ljudnivån är ett annat problem som gör både barn och pedagoger trötta. Även fast planeringen av miljön är väl genomtänkt och där är olika rum i rummet så kvarstår ljudnivån. Flera pedagoger ser därför lokalerna som något som begränsar planeringen av vilan. Tillgång till flera rum där det går att stänga en dörr om sig hade gjort att en vilo miljö hade kunnat byggas upp och vara bestående där barnen kunnat vila även utanför den planerade vilan senare på dagen.

4

Nyckelord

Avslappning, barn, förskola, hälsa, lärande, miljö, omsorg, vila, välbefinnande, återhämtning

5

Innehållsförteckning

FÖRORD ... 2

ABSTRACT ... 3

1. INLEDNING ... 6

1.1BAKGRUND OCH PROBLEMFORMULERING ... 6

1.2SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 7

2. TEORETISKA PERSPEKTIV ... 8

2.1SALUTOGENT PERSPEKTIV ... 8

2.2EDUCARE - ETT OMSORG OCH LÄRANDEPERSPEKTIV ... 9

2.3VILA OCH ÅTERHÄMTNING SOM BEGREPP ... 9

2.4VILANS OLIKA FORMER ... 10

2.4.1 Massage ... 10

2.4.2 Musik som avslappning ... 11

2.4.3 Yoga ... 11 2.4.4 Läsvila ... 11 2.5MILJÖNS BETYDELSE ... 12 3. TIDIGARE FORSKNING ... 13 3.1INTERNATIONELL FORSKNING ... 13 3.2SVENSK FORSKNING ... 15 4.METOD ... 17 4.1INDIVIDUELLA INTERVJUER ... 17

4.2URVAL OCH AVGRÄNSNING ... 18

4.3ANALYSMETOD ... 18

4.4ETISKA HÄNSYNSTAGANDE ... 19

5. RESULTAT OCH ANALYS ... 20

5.1FÖRSKOLEPERSONALENS SYN PÅ BEHOVET AV VILA OCH ÅTERHÄMTNING ... 20

5.2FÖRSKOLEPERSONALENS IDEALA FÖRESTÄLLNING ... 21

5.3MILJÖNS BETYDELSE FÖR VILA OCH ÅTERHÄMTNING ... 23

5.4SAMMANFATTNING ... 24

6. DISKUSSION ... 26

6.1HUR BLIR DE ÄLDRE BARNEN I FÖRSKOLAN ERBJUDNA VILA/ÅTERHÄMTNING? ... 26

6.2HUR SER FÖRSKOLEPERSONALEN PÅ BARNS BEHOV AV VILA I FÖRSKOLAN? ... 27

6.3VILKEN BETYDELSE HAR MILJÖN FÖR BARNS VILA OCH ÅTERHÄMTNING? ... 28

6.4METODDISKUSSION ... 29

6.5FÖRSLAG PÅ VIDARE FORSKNING ... 29

7. REFERENSLISTA ... 31

8. BILAGOR ... 34

8.1INFORMATION SOM GAVS UT TILL CHEF OCH ARBETSLAG ... 34

6

1. Inledning

1.1 Bakgrund och problemformulering

Enligt Folkhälsomyndigheten (2019) är barn och unga en prioriterad grupp i folkhälsopolitiken. Den psykiska och fysiska hälsan påverkas av förhållanden och förutsättningar under barnaåren. Förskolan ska vara en bra och trygg miljö som ska främja barns utveckling och prestationer.

För att undersöka barns hälsa och välbefinnande bör man vara medveten om att det finns många faktorer som påverkar och främjar detta, och vi har i vårt kommande arbete valt att studera förskolebarns vila och återhämtning. Enligt skolverket (2020) betonas ofta betydelsen av rörelse och aktivitet för små barn, men möjligheten till vila och avkoppling är minst lika viktig. Barn behöver redan i förskolan lära sig att koppla av och återhämta sig. Behovet av sömn är individuellt och personalen på förskolan behöver därför vara lyhörd för barnens signaler och ha en nära dialog med barnens

vårdnadshavare.

I förskolans styrdokument beskrivs hur arbetet kring barns hälsa och välbefinnande bör bedrivas. I läroplanen för förskolan (2018) står det att:

Utbildningen i förskolan ska planeras och genomföras på ett sådant sätt så att den främjar barnens utveckling, hälsa och välbefinnande. Förskolan ska erbjuda barnen en god miljö och en väl avvägd dagsrytm med både vila och aktiviteter som är anpassade efter deras behov och vistelsetid.

Vi har båda många års erfarenhet inom förskolan då vi jobbat som långtidsvikarier på flera förskolor. Vi har då kunnat identifiera ett spänningsfält när det handlar om de äldre barnens vila och har därför ett gemensamt intresse för att göra en fördjupad

undersökning om detta. Det ingår i pedagogernas uppgift att vila eller någon form av återhämtning bör vara en naturlig del av barnens rutiner under en dag på förskolan. Marie Söderström (2009) menar att människan idag främst erbjuds

aktiveringsmöjligheter och att möjligheterna till vila är sällsynta.

Vi hoppas att genom detta examensarbete kunna bidra med mer kunskap kring barns hälsa, både för oss som kvalitativa forskare och blivande förskollärare, men även att förskolepersonal ska börja reflektera mer kring vikten av balansen mellan barns aktivitet

7

och vila när det pratas om barns hälsa och välbefinnande. Vår uppfattning är att det idag fokuseras mycket på att planera fysiska aktiviteter, teman och undervisning för barnen och att deras vila och återhämtning i många fall glöms bort.

När det pratas om begreppet hälsa är ofta normen att vi ska röra på oss och vara fysiskt aktiva, däremot är vilan och återhämtningen minst lika viktig enligt oss. Vi har båda två en bakgrund inom idrottens värld och förstår betydelsen av att hitta en balans mellan aktivitet och vila. Debatten kring den dagliga fysiska aktiviteten diskuteras i flera kontexter och vi kan idag se ett samhällsproblem kring begreppet hälsa. Vi vill därför också undersöka om det pratas kring begreppen vila och återhämtning ute i förskolans värld.

Vi upplever att samhället är i ständig förändring och att förskolan är en institution som formas efter samhällets utveckling och behov. Utifrån våra egna erfarenheter inom förskolan vet vi att förskolepersonalen anpassar verksamheten efter de förutsättningar som ges. Går det då att möta ideala föreställningarna med de praktiska

förutsättningarna?

1.2 Syfte och frågeställningar

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka vilans betydelse för de äldre barnen i förskolan. Med de äldre barnen i fokus menar vi barnen i åldern 3-5 år. Vi vill ta reda på om barnen alltid blir erbjuda vila och isåfall i vilka former vilan förekommer i, men också ta reda på vilka rutiner som skapats utifrån barns behov av vila och återhämtning under en dag på förskolan. Genom denna uppsats vill vi belysa balansen mellan barns aktivitet och vila vilket även främjar barns utveckling.

Våra frågeställningar är följande:

Hur blir de äldre barnen i förskolan erbjudna vila/återhämtning? Hur ser förskolepersonalen på barns behov av vila i förskolan? Vilken betydelse har miljön för barns vila och återhämtning?

8

2. Teoretiska perspektiv

I detta kapitel beskriver vi de teoretiska perspektiv vi kommer att använda oss av i den kommande analys och resultatdelen. Vilans olika former beskrivs också för att du som läsare ska få en förståelse för hur vi definierar de olika begreppen inom vila och återhämtning och även för att visa på vilka begrepp vi anser vara relevanta i denna studie.

2.1 Salutogent perspektiv

Vi har i vårt arbete valt att studera barns hälsa och välbefinnande med inriktning på de äldre barnens vila och återhämtning i förskolan utifrån ett salutogent perspektiv. Magnus Brolin (2017) beskriver att salus härstammar från latin och betyder hälsa och det grekiska ordet genesis betyder ursprung. Detta skapar begreppet salutogenes. Monica Eriksson (2015) beskriver hälsa som ett komplext begrepp och att det kan ses och definieras olika beroende på perspektiv. Eriksson skriver att den vanligaste definitionen av hälsa görs av världshälsoorganisationen, WHO (1948), som beskriver hälsa som “ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, inte endast frånvaro av sjukdom eller funktionsnedsättning”.

Det salutogena perspektivet har också sin tolkning av begreppet hälsa. Begreppet livskvalitet går under begreppet hälsa och kan definieras utifrån kombinationer av globala och externa resurser med resurser hos samhälle, grupper och individen. Monica Eriksson (2015) beskriver definitionen utifrån professorn Aaron Antonovsky perspektiv, som även är grundaren för det salutogena perspektivet. Aaron menar att hälsa ändå kan upplevas trots sjukdom och bör inte upplevas enligt hur WHO definierar begreppet, som ett tillstånd. Det bör istället ses som en pågående process genom hela livet.

För att beskriva det salutogena perspektivet så kan det förstås enligt Eriksson (2015) som att tonvikten läggs på de hälsosamma faktorerna där “friskfaktorerna” är till större intresse än “riskfaktorerna”.

Vårt syfte med att undersöka de äldre barnens vila och återhämtning ur ett salutogent perspektiv är för att belysa barnens friskfaktorer och försöka förstå dessa. Det

9

salutogena perspektivet belyser människors förmågor och resurser för det

hälsofrämjande. Känslan av sammanhang ses också enligt Eriksson som en central aspekt.

Genom att undersöka barns behov av vila och återhämtning i förskolan och hur det erbjuds, kan vi också få syn på hur människor, i detta fall förskolepersonalen, använder sina förmågor och resurser till att erbjuda barnen detta och om det går att relatera till de ideala föreställningarna kring barns hälsa och välbefinnande. Genom det salutogena perspektivet kan förskolepersonalen aktivt arbeta hälsofrämjande.

2.2 Educare - ett omsorg och lärandeperspektiv

Begreppet educare är ett engelskt ord som betyder relationen mellan utbildning och omsorg. Som blivande förskollärare ska vi enligt läroplanen för förskolan (2018) erbjuda barnen omsorg, som i sin tur leder till att barn känner trygghet, närhet och välbefinnande.

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla sin förståelse för hur viktigt det är att ta hand om sin hälsa och sitt välbefinnande. Vidare beskriver läroplanen (2018) om ett värdepedagogiskt uppdrag som delas in i två delar, fostran och omsorg, där omsorg utgör ett grundläggande värde. Bim Riddersporre och Barbro Bruce (2016) menar att en förutsättning för allt lärande är god omsorg.

Genom att utgå från ett omsorg och lärandeperspektiv i vår studie kan vi undersöka hur förskolepersonalen använder omsorg i relation till lärande med barnen kring hälsa och välbefinnande. Eftersom vila och återhämtning står i fokus för vår studie och är en del av hälsa och välbefinnande, vill vi genom detta perspektiv få syn på hur lärandet sker genom omsorg utifrån barns behov för att uppnå god hälsa och välbefinnande.

2.3 Vila och återhämtning som begrepp

Genom att undersöka begreppens betydelse kan vi i vår yrkesroll få en större förståelse för vad de innebär. Detta för att använda vår kompetens och förmågan att systematiskt låta vila och återhämtning bli en naturlig del av den dagliga verksamheten. Enligt Sture Allén (2016) har begreppet vila flera synonymer, som overksamhet, avkoppling, stillhet, rekreation och inte vara i rörelse. Begreppet vila innebär också frihet från

10

muskelspänning och ansträngande mentala processer. Betydelsen av vila kan kopplas till välbefinnande som är en central aspekt för god hälsa. Begreppet återhämtning enligt den svenska ordlistan, skriven av Allén (2016) innebär en samlande vila och att få krafterna eller fattningen tillbaka.

Julia Abrams (2013) skriver att för barns välbefinnande och utveckling av hjärnan, är aktiv vila och återhämtning ytterst viktigt. Aktiv vila sker i vaket tillstånd. Utan den aktiva vilan kan vissa områden i hjärnan komma till att påverkas och bli passiva. Detta kan leda till obalans i hjärnan, kroppen och sinnet.

2.4 Vilans olika former

Under detta kapitel kommer vi att presentera olika former av vila och återhämtning som förskolor använder sig av och varför just dessa former kan vara effektiva.

2.4.1 Massage

Ylva Ellneby (1999) skriver att barn är i stort behov av trygghet, kontakt och närhet. Beröring kan ge ett barn en känsla av trygghet vilket hon också menar kan leda till mer självständighet. Ellneby skriver vidare att forskning har visat på att ett barns stressnivå kan sänkas genom massage och den beröring det innebär. Stresshormonet kortisol sänks vid beröring då oxytocin, ett annat hormon, istället utsöndras och tar över. Detta innebär då att barnets blodtryck och puls sänks och kan stärka immunförsvaret. En viktig detalj som Ellneby också tar upp är just vikten i att låta barnen själva bestämma om de vill få massage eller inte.

Lena Jelvéus (1999) menar att när barn får beröring i form av massage så kan detta leda till en bättre kommunikation då de får mer ro i kroppen. Barnet kan lättare

kommunicera genom ord istället för genom skrik om hen inte känner sig

uppmärksammad. Det är inte bara barnen på förskolan som mår bra av massage. Jelvéus menar att även förskolepersonalen kan känna ett lugn i att ge massage och precis som Ellneby (1999) så menar även Jelvéus (1999) att det är viktigt att tänka på att alla barn inte tycker om massage och beröring.

11

2.4.2 Musik som avslappning

Barn har redan i tidig ålder ett förhållande till musiken. Barnet blir positivt påverkad av lugn musik, särskilt när hen ska sova. Om en viss typ av musik alltid sätts på som en rutin vid vilan, låt säga klassisk musik, så menar Ellneby (1999) att barnet med tiden kommer att koppla den klassiska musiken till att vila. Just lugn musik och i detta fall klassisk musik kan få både barn och pedagoger att bli mer avslappnade och lugna. Ljudnivån i olika miljöer kan också enligt Ellneby bli lägre om där spelas lite tystare klassisk musik.

2.4.3 Yoga

Med fysiska yogarörelser kan vi motverka både ohälsa och stress på flera sätt. Rachel A. Razza, Dessa Bergen-Cico, Kimberly.P Raymon (2015) skriver att andningsövningar är en del av yoga och hjälper oss människor att få en större medvetenhet kring vår andning vilket leder till att vi både kan känna oss lugnare i kroppen men också piggare. Yoga kan fungera som en avslappning och bidrar till att bygga upp vår energi på nytt. I en förskolemiljö kan man idag se att yoga används mer och mer som ett hälsofrämjande verktyg för barnen. Yogans positiva effekter har resulterats i att barns stress och oro minskar samt att det bidrar till ett lugn i barngruppen.

Filippa Odevall och Karin Lundström (2019) menar att vi inte kan bli bra på yoga. Yoga skiljer sig från andra träningsformer där vi ofta tränar för att på något sätt bli bättre på något. Yoga är istället ett redskap där huvudsyftet är att förstå oss själva och lära känna vår insida istället för att fokusera på att prestera. Yoga innefattar både mentala övningar men också fysiska övningar som kan få oss att varva ner. Genom att stanna upp och hålla i olika positioner under en längre tid kan vi på så sätt komma ned i varv och andas djupare och lugnare.

2.4.4 Läsvila

En vanlig form av nedvarvning är läsvilan som oftast sker efter lunchen på förskolor. Läsvilan har ett syfte efter maten då vanligtvis halva vistelsetiden gått och för att skapa avkoppling för de äldre barnen som inte ska sova. Ulla Damber, Jan Nilsson och Camilla Ohlsson (2013) har gjort undersökningar kring hur läsvilan ser ut på flera förskolor i Sverige. Författarna menar att läsvila är en rutinaktivitet som ofta sker

12

dagligen när de yngre barnen på förskolan ska sova och som ger tid för de äldre barnen att varva ner.

Läsvila har inget syfte med språkutveckling eller bearbetning av bokens innehåll utan enda indikation är avkoppling för de barnen som ej sover. Damber, Nilsson och Ohlsson (2013) menar att barnen vanligtvis själva får välja bok då läsvilan endast eftersträvar en lugnande effekt på barnen. Läsvila kan se väldigt olika ut på olika förskolor. I vår undersökning definieras läsvila som ljudbok, högläsning och den digitala boktjänsten Polyglutt.

2.5 Miljöns betydelse

I både förskolans och skolans miljöer förekommer både dåligt ljus och buller enligt Pia Björklid (2005). Hon menar att dåligt ljus kan göra oss trötta och ge oss huvudvärk. Bullret kan också upplevas som störande vid exempelvis läsning eller andra aktiviteter där koncentration krävs. Enligt Björklid är där också många rum som saknar eller inte har tillräckligt med ljudabsorbenter.

Miljön definierar Agneta Edwards (2019) som det fysiska rummet med fönster, dörrar, tak, väggar och även möbler, dofter, ljud och ljus. Edwards menar att miljön vid vilan bör tänkas på. Det bästa menar hon är ett rum där det går att stänga dörren om sig. Ett rum för vilan kan också målas eller dekoreras med tyger och möbleras på olika sätt, allt för att skapa stämning efter ändamålet. Edwards menar att många förskolor saknar möjligheten till att ha ett rum som endast är till för läsning eller vila men ger exempel på vikskärmar eller bokhyllor som ändå fungerar som en typ av avskärmning och som en flyttbar vilohörna.

13

3. Tidigare forskning

Vi kommer i detta kapitel presentera den tidigare forskning som vi hittat och ansett vara relevant för vår studie kring barns vila och återhämtning. Samtliga studier vi väljer att presentera är noggrant utvalda genom att vi endast utgått från den forskning där de äldre barnen i förskolan beskrivs och samtliga studier är även gjorda i förskolemiljö. Både internationell och nationell forskning presenteras. Begrepp som använts vid sökning av vetenskapliga artiklar är vila, sömn, avslappning, sleep, children, preeschool, child psychology, child care, napping och rest. Som sökmotor för att hitta vetenskapliga artiklar har vi använt oss av Malmö Universitets söktjänst Libsearch.

3.1 Internationell forskning

I en australiensk studie gjord av Staton, Irvine, Pattinson, Smith och Thorpe (2019) diskuteras barns vila och sömn för barn mellan 3-5 år och den obligatoriska sovstunden för alla barn på förskolor. Genom standardiserade observationer av 158 förskolebarn kunde forskarna observera barnens sömn, sömnbeteenden och beteenden på dagtid för att försöka förstå behovet av barns vila och sömn. I artikeln belyser forskarna

föräldraperspektivet och pedagogernas perspektiv och ställer dessa mot varandra. Föräldrar till barn som sover på förskolan problematiserar dagssömnen då barnen har svårt att somna på kvällarna. Pedagogerna menar att det är under barnets sömn som de hinner dokumentera och plocka undan på avdelningarna. Forskarna skriver att 15-30% av barn som är mellan 3-5 år har fortfarande ett behov av sömn under dagtid. Som slutsats skrivs det fram att sömn, vila eller avslappning under dagen på förskolan är centralt för barns goda hälsa samt för barns utveckling och lärande.

I en norsk studie gjord av Undheim och Drugli (2012) undersökte forskarna föräldrars samt pedagogernas uppfattning och erfarenhet om barns trötthet och hur de påverkas av den efter en hel dag på förskolan. I undersökningen gjordes kvalitativa intervjuer med 41 vårdnadshavare och 35 pedagoger. Föräldrar och pedagoger enades om att barn var trötta när de kom hem trots en sov eller vilostund på dagen på förskolan. I

undersökningen kunde forskarna se en tydlig skillnad mellan barnen som hade långa vistelsetider jämfört med barnen som hade kortare vistelsetider. Resultatet av att jämföra vistelsetiderna emellan resulterades i att tröttheten hos barnen som hade långa

14

dagar på förskolan nådde sin topp av trötthet på fredagar, sista dagen på veckan i förskolan. Medan barnen med korta vistelsetider inte uppvisa någon trötthet vid hämtning eller under sista dagen på förskolan.

Karen Thorpe, Susan Irvine, Cassandra Pattinson och Sally Statons (2018) har i sin forskning använt sig av och relaterat till en tidigare forskning gjord i australienska förskolor där barnen skulle ligga ner och vara tysta under minst 25 minuter.

Undersökningen gjordes med hjälp av ett frågeformulär som delades ut till 247 aktörer inom ECEC. Forskarna menar att detta inte är rimligt då det motstrider förskolans styrdokument. De anser också att det är viktigt att respektera barnets individuella behov och att barnen ska få ha inflytande över sin egen vila. Resultatet i studien visade bland annat att anledningen till att barnen inte får mer utrymme i att påverka sin egen vila kunde vara att förskolepersonalen tolkade styrdokumenten olika och strukturerade därför också vilan olika. En annan faktor kunde vara att vilan sågs som en typ av rutin och som togs hänsyn till vårdnadshavarnas förväntningar och önskemål men också deras egna tankar kring begreppen vila och sömn.

I USA gjordes en studie kring barns ökade stresshormoner, kortisol. Att mäta kortisolnivåer är ett vanligt sätt att mäta stress. Sarah Watamura, Anne Sebanc och Megan Gunnar (2002) gjorde en studie där 35 barn deltog och filmades vid lämning och hämtning samt vid måltiderna på förskolan. För att mäta barns kortisolnivå utför man salivprov vilket gjordes flera gånger under dagen. Resultatet visade att 91% av barnen ökade kortisolnivåerna på förskolan och för 75% av barnen sjönk den när de kom hem. Vid vila kunde forskarna även konstatera att kortisolnivån hos barnen sjönk märkbart. Slutsatsen kunde då dras att ökningen sker vid interaktion med andra barn och

pedagoger som till exempel grupplekar eller samlingar. Forskarna belyser vikten av att barn får möjlighet till vila ur detta perspektiv då denna studie visar tydligt att

majoriteten hos barn ökar stresshormonerna avsevärt på förskolan jämfört med i hemmet.

I en engelsk studie gjord av Jones och Ball (2013) undersöktes förskolebarns möjlighet till sovstund i förhållande till föräldrars inställning och attityd till ämnet. Studien utfördes på engelska förskolor där 84 barn deltog under observation. Hälften av barnen som deltog sov under en bestämd tid som bestämts av föräldrar. Studien belyser att barn vars föräldrar som är positiva till dagssömn under förskoleverksamhet, får sova längre

15

än de föräldrar som ser det problematiskt med dagssömn och försöker begränsa barnens dagliga sömn på förskolan. Studien resulterade i att en tredjedel av föräldrarna såg dagssömnen som problematisk och negativ då de menade att dagssömnen påverkade barnens nattsömn. Resterande hade en positiv inställning till barns sömn och vila under dagen då effekterna av sömn är kända ur ett hälsoperspektiv. Efter gjord studie menar forskarna att fler verksamheter bör överväga att göra det möjligt för förskolebarn att sova mer fritt.

3.2 Svensk forskning

Elisabeth Brobeck, Bertil Marklund och Katarina Haraldsson (2007) har studerat barn i femårsåldern på två olika förskolor i hur de upplever stress. 29 barn intervjuades kring om vad de kände och tänkte kring begreppet stress. Studiens syfte var att ta reda på hur femåringar i förskolan upplevde stress med bakgrund i att allt fler barn idag visar symptom på stress än tidigare. Brobeck, Marklund och Haraldson menar också att många barn kan uppleva stress utan visa några symptom.

Studien utgick från ett fenomenologiskt perspektiv för att kunna undersöka barnens levda upplevelser av stress. Resultatet visade att flera av barnen nämnde situationer som att ”inte bli sen” och ”att där inte fanns tillräckligt med tid”. Dessa resultat kopplar forskarna till vårdnadshavarnas stress i att hinna lämna barnen på förskolan, vilket de anser resulterar i att barnen också upplever stress. Symptom och känslor som var vanligt förekommande var just magsmärtor och huvudvärk. Resultatet i studien visade också på att stress var en vanligt förekommande känsla och upplevelse i barnens vardag.

Katarina Haraldsson, Pernilla Isaksson och Monica Eriksson (2017) har i sin studie beskrivit behovet av forskning kring barns mentala hälsa. De lyfter även att där finns ett behov i att förbättra förskollärares hälsofrämjande arbete i förskolan. Syftet med studien var att erbjuda en kurs i främjandet av mental hälsa och på så sätt undersöka effekterna av att personalen gick denna kurs. Kursen som erbjöds byggdes på salutogena ramar. Haraldsson, Isaksson och Eriksson samlade in data med hjälp av intervjuer och dokumentation och förde en analys under begreppen uppmärksamhet, tillhörande och personlig tillväxt. Urvalet bestod av en grupp förskollärare på 16 personer som hade ansvar för olika utvecklingsfrågor inom förskolan. Resultatet efter att kursen var slut visade att förskollärarnas medvetenhet om mental hälsa förstärktes och förbättras

16

drastiskt vilket i sin tur också ledde till att planeringen i verksamheten och arbetet med barnen blev bättre. Den salutogena forskningen i kursen visade på att det inte bara finns ett tillvägagångssätt som främjar barns mentala hälsa utan att det är ett mångfaldigt och flexibelt sätt att arbeta där inte bara barnen spelar roll utan det är barnen i samspel med många andra deltagare som föräldrar och förskollärare.

17

4.Metod

I denna del presenterar vi de metoder som vi använt oss av för att samla in vårt

empiriska material. Vi förklarar också vilka avgränsningar och urval vi gjort, hur vi har gått tillväga och vilka etiska hänsynstagande vi har förhållit oss till.

4.1 Individuella intervjuer

För att samla in material till vår studie har vi som kvalitativa forskare valt att göra kvalitativa intervjuer. Fördelen med kvalitativa intervjuer är enligt Ann-Kristin Larsen (2009) att vi möter personen som ska bli intervjuad och kan på så sätt även ställa följdfrågor för att få ett fördjupat svar. Vi valde att endast använda oss av intervjuer för att samla in vårat material. Detta betyder att vi har använt oss av primärkällor.

Primärkällor förklarar Runa Patel och Bo Davidson (2019) som att forskaren eller i detta fallet, forskarna, själva har samlat in sitt material eller data. Vi använder endast data från intervjuer vi själva genomfört. Våra frågor grundar sig i vårt

forskningsintresse som vi fått genom att ta del av tidigare forskning kring vårt ämne. Vi började med att kontakta förskolechefen för att få godkännande i att utföra

ljudinspelade intervjuer på förskolorna. Efter ett godkännande från förskolechefen gick vi vidare med att skicka ut information till arbetslagen som jobbade med de äldre barnen för att samtliga skulle kunna ta del av studiens innehåll och på så sätt få möjligheten att delta i en intervju kring ämnet. För de som visade intresse för deltagande, gick vi vidare med att bestämma tid och plats för en individuell intervju. Under rådande

omständigheter under pågående pandemi, gav vi två möjligheter till våra respondenter, att bli intervjuade digitalt eller på deras arbetsplats.

Intervjuerna var konfidentiella, vilket innebär att det endast är vi som forskare som tar del av respondenternas namn och identifiering. Vi valde också att skriva ner färdiga intervjufrågor innan intervjutillfället. När intervjufrågorna formulerades tänkte vi på frågornas standardisering och strukturering. Då alla som blev intervjuade ställdes samma frågor och i samma ordning så blev våra intervjufrågor helt standardiserade. Detta gjorde vi då vi ville kunna jämföra intervjusvaren och leta efter likheter och skillnader och på så sätt kunna bygga en kommande analys på resultaten.

18

De första sex frågorna i intervjuerna var slutna frågor (se bilagor) för att ta reda på frågor som hur gamla de är, hur länge de arbetar, vilken titel de har och så vidare. Kommande intervjufrågor var mer öppna frågor där det fanns mer utrymme för

respondenten att svara inom, exempelvis vilka ideal personen hade kring barns vila och återhämtning. Alla respondenter ställdes samma intervjufrågor för att på så sätt också enklare se tydliga mönster och likheter i deras svar.

4.2 Urval och avgränsning

Intervjuerna som ligger till grund för vårt material gjordes på två förskolor i Skåne. Vi valde att intervjua personal från alla avdelningar som arbetar med barn som är mellan 3-5 år för att få en överblick hur man arbetar med barns vila på flera avdelningar men på samma förskola. Vårt syfte till att avgränsa åldern och endast undersöka 3-5 år grundar sig i att man ofta inte lyfter de äldre barnens vila utan ofta diskuterar barnen som sover som då ofta är de yngre barnen.

För att uppnå variation av olika perspektiv och erfarenhet har vi i vår studie valt att göra ett slumpmässigt urval. Annika Eliasson (2013) beskriver slumpmässigt urval som att varje person i en population har samma sannolikhet till att vara med i en undersökning. I vår undersökning fick alla på förskolan ta del av informationen för att sedan visa ett intresse för att delta i en intervju. Totalt blev det 10 intervjuer fördelade på två förskolor vilket vi tyckte var rimligt i förhållande till tidsramen på arbetet.

4.3 Analysmetod

Intervjuerna gjordes på två olika förskolor i två olika kommuner. Vi har valt att kalla förskolorna Storkens förskola och Havets förskola. Storkens förskola ligger i en mindre ort i en kommun i sydvästra Skåne. Havets förskola ligger i en lite större tätort i en kommun mer centralt i Skåne.

För att skydda informanterna har vi i vår studie valt att använda andra namn på båda förskolorna vi varit på. Respondenterna på Storkens förskola har blivit tilldelade fiktiva namn angivna i siffror medan respondenterna från Havets förskola har blivit tilldelade bokstäver.

19

Som forskare lyssnade och läste vi igenom våra egna gjorda intervjuer samt varandras, både innan och efter transkribering av de ljudinspelade intervjuerna till skriftlig form. Detta för att identifiera och synliggöra återkomster av uttryck, argument och hitta samband mellan svaren. Efter att vi sammanställt intervjusvaren delade vi in svaren i kategorier.

4.4 Etiska hänsynstagande

Vetenskapsrådets forskningsetiska principer (2002) används ofta vid intervjuer vilket vi också gjort i vår studie. Syftet för de forskningsetiska principerna är att ge information och normer för förhållandet mellan forskare och deltagare för att vid eventuell konflikt, kan en god avvägning ske mellan forskningskravet och individskyddskravet. De fyra huvudkraven som vi utgått från är informationskravet, samtyckeskravet,

konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Inledningsvis i våra intervjuer fick deltagaren ta del av huvudkraven och ställa eventuella frågor för att slutligen ge sitt samtycke till att delta i vår undersökning.

Under informationskravet samt samtyckeskravet ska vi som forskare informera deltagaren om forskning som berör och omfattar den aktuella delen som kan påverka deras vilja till att delta, vilket vi gjorde inledningsvis i varje individuell intervju. Deltagaren ska uttrycka sitt samtycke för att delta men bör även få information om att möjlighet finns till att när som helst avbryta sin medverkan.

Konfidalitetskravet har ett samband med frågan om offentlighet och sekretess. Kravet innebär att alla uppgifter ska ges konfidentialitet. Det sista huvudkravet är

nyttjandekravet som innebär att alla insamlade uppgifter om den enskilde, får endast användas för forskningens ändamål vilket vi tydliggjorde för alla informanter.

20

5. Resultat och analys

I detta kapitel behandlas och tolkas vårt insamlade empiriska material. Vi kommer att presentera vårt resultat och analysera detta med hjälp av de teoretiska perspektiv och utifrån de begrepp som vi valt. I denna del varvar vi resultat från vår insamlade empiri tillsammans med våra teoretiska perspektiv och begrepp samt citat från olika

respondenter. Vi har valt att dela in vårt resultat och analysdel utifrån våra frågeställningar.

5.1 Förskolepersonalens syn på behovet av vila och

återhämtning

Det finns ett gemensamt synsätt på hälsa och välbefinnande hos personalen på förskolorna Havet och Storken. Dessa är fysisk rörelse, varierad och näringsrik kost, aktivitet i både inomhus och utomhusmiljö, relationer och god psykisk och fysisk hälsa. Med betoning på fysisk rörelse, blev vår undersökning intressant för att belysa hur förskolepersonalen arbetar med fysisk aktivitet i förhållande till vila och återhämtning. Ett tydligt resultat på en av våra intervjufrågor var att personalen varken fått eller får någon utbildning eller kunskap om barns vila och återhämtning på förskolan. I läroplanen (2018) beskrivs arbetet kring barns hälsa och välbefinnande i förskolan. Under rubriken nämns fysisk aktivitet flertal gånger men aldrig vila eller återhämtning. Enligt flera vetenskapliga artiklar, bland annat enligt en australiensisk studie gjord av Staton, Irvine, Pattinson, Smith och Thorpe (2019) och enligt en amerikansk studie av Watamura, Sebanc och Gunnar (2002), som forskat kring barns vila och återhämtning är den gemensamma slutsatsen att återhämtning är en central del för barns utveckling och lärande men främst för goda hälsa och välbefinnande. Brolin (2017) menar att det salutogena perspektivet belyser faktorer som bidrar till hälsa. De som kan påverka dessa faktorer i förskolan är förskolepersonalen. Ur ett salutogent perspektiv kan hälsoarbetet kring barns vila och återhämtning förstås genom att personalen bör besitta kunskap för att kunna främja ett gott hälsoarbete i förskolan.

Vila sker dagligen i olika former under en dag på förskolorna Havet och Storken och kan vara planerad, spontan eller på barnets eget initiativ. Den vanligaste formen för

21

planerad vila och återhämtning resulterades i läsvila. Utifrån omsorg och

lärandeperspektivet educare, ska lärande ske genom omsorg. Enligt läroplanen för förskolan (2018) ska förskolan erbjuda utbildning som präglas av omsorg om barnets välbefinnande och trygghet. Respondenterna hade en gemensam uppfattning kring att läsvila för de äldre barnen varken erbjuder omsorg eller lärande i den utsträckning som behövs eller önskas. Förskolepersonalen menar att ofta sker vilan i en stor gemensam grupp för de äldre barnen och att val av bok har ofta ingen koppling till något tema som de arbetar med. Syftet med läsvila enligt respondent C är att få tid att koppla av och reflektera över det man vill och därför ska inte barnen behöva engagera sig i att behöva diskutera boken eller ha boksamtal i detta syfte.

Det salutogena perspektivet kan förstås tillsammans med omsorg och

lärandeperspektivet educare, där syftet enligt Brolin (2017) är att förbereda och lära barn god hälsa ur ett brett perspektiv. Som forskare har vi utifrån dessa teorier kunnat identifiera dilemman och utmaningar som förskolepersonalen ställs inför dagligen kring barns vila och återhämtning. En slutsats är att pedagogerna upplever att de verkliga förutsättningarna krockar med styrdokumenten och idealen.

5.2 Förskolepersonalens ideala föreställning

För att undersöka hur förskolepersonalen ser på barns behov av vila och återhämtning blev det också intressant att undersöka hur de ideala föreställningarna såg ut hos personalen. I vår undersökning visade sig att det fanns flera samband mellan respondenternas svar kring deras ideala föreställningar på hur barns vila och

återhämtning skulle kunna se ut under en dag på förskolan, om förutsättningarna sett annorlunda ut. Ett av personalens största dilemman var tillgängligheten av personal när läsvilan på förskolorna äger rum. Det är ofta då personalen ska ha sin rast men även få tid för att hinna dokumentera, plocka undan och ställa iordning på avdelningarna. Personalen beskriver sina ideala föreställningar om hur vilan och återhämtningen efter lunch hade kunnat se ut om man hade varit flera pedagoger. Respondent D berättar att idealet hade varit att kunna dela in barnen i flera smågrupper där även barnen fått möjlighet och inflytande till att önska vilans form. Respondent 4 beskriver sina ideal kring barns vila och återhämtning genom att kunna erbjuda det under olika tider på

22

dagen då barns behov av vila ser olika ut, och berättar vidare att detta är vårt uppdrag enligt läroplanen för förskolan, att kunna möta alla barns behov men det är en utmaning utifrån många perspektiv då de verkliga förutsättningarna ser annorlunda ut, bland annat att vi har många tider och rutiner att förhålla oss till dagligen för att få verksamheten att rulla på. Förskolepersonalens ideal kan förstås utifrån det salutogena perspektivet där känslan av att bli sedd, hörd och bekräftad är en central resurs för en positiv

hälsoutveckling (Brolin, 2017).

Hade man fått träna barnen i att få en naturlig återhämtning varje dag hade det varit det bästa. Tänk att varje dag kunna ha en möjlighet och strategi där barnen får ta det lugnt och till exempel lyssna på lugn musik eller få en saga läst för sig. Man mår nästan lite dåligt när man tänker på detta ämnet då vi vet att barnen inte erbjuds vila så ofta som kanske behövts, och då bidrar vi pedagoger till en stress för barnen eftersom vi inte hjälper dem att stressa av (Respondent 3).

Respondent 2 menar att efter en viss ålder är det vanligt att barn slutar sova på förskolan även om behovet av att sova eller få en längre vila fortfarande finns. Brolin (2017) menar genom att ifrågasätta givna sanningar kan man ändra och bryta normer som i detta fall gäller barns vila och återhämtning i förskolan. Respondent 1 beskriver sina tidigare erfarenheter hur alla barnen på förskolan oavsett ålder fick sova efter lunchen på förskolan. Många 5 åringar somnade, även de äldre barnen hade behovet av sömn eftersom att en dag på förskolan är väldigt fartfylld och kräver mycket energi. Men idag tillåts inte detta av vårdnadshavare eftersom de ofta möts av utmaningar vid läggning på kvällen hemma. Detta går att tolkas som att barnen har ett större behov av vila och återhämtning än vad som erbjuds under verksamheten. Trots ett ifrågasättande, som Brolin (2017) menar kan bryta normer kring barns sömn i förhållande till ålder, så behöver förskolepersonalen förhålla sig till vårdnadshavarens beslut angående deras barns vila.

Ur ett salutogent perspektiv ska vila och återhämtning som går under kategorin hälsa, ses utifrån situation och individ enligt Brolin (2017). Detta kan kopplas till läroplanen (2018) som beskriver att förskolepersonalen ska se till varje barns behov. Detta kan i sin tur problematiseras med pedagogernas verkliga uppfattning i praktiken kring hur barns vila och återhämtning erbjuds efter individuellt behov. Sanningen är att det inte går, berättar respondent 1.

23

5.3 Miljöns betydelse för vila och återhämtning

I våra intervjuer framkom det en tydlig skillnad på hur Storkens förskola upplevde miljön i förhållande till hur Havets förskola beskrev sin miljö inne på avdelningarna. Begrepp som var återkommande i samtliga intervjuer var ljudnivå, rum, antal barn, soffor och mattor.

På Storkens förskola nämnde flera respondenter att de hade indelade rum och att detta i sin tur minskade springet på avdelningarna. Däremot kvarstod den höga ljudnivån. På havets förskola var där många som upplevde lokalerna som ett problem. Ett gemensamt svar på Havets förskola var att avdelningen var trång och för liten i förhållande till antal barn och att det saknades rum som var avsett endast för vila och en lugn stund. Detta är alltså samma som Edwards (2019) beskrev då hon menade att många förskolor idag saknar möjligheten till att ha ett rum som endast är avsett för vila. Trots att flera respondenter på Storkens förskola upplevde deras avdelningar som bra då de hade många “rum i rummet” och möjligheter till att avskärma i rummet för att motverka spring inomhus så var fortfarande den höga ljudnivån ett problem.

Att ha vilan i ett rum som är tänkt till lek och utforskande kan bli svårt, och detta är något som även framkom i våra intervjuer. Att läsa en bok eller om ett barn vill ha en lugn stund utöver den planerade vilan blir svårt med tanke på respondenternas svar och detta stärker även Björklund (2005) då hon också menar att bullret som ständigt finns i miljön är en störande faktor.

Behandlar vi resultatet utifrån det salutogena perspektivet där tonvikten läggs på vad det finns för friskfaktorer så kan vi tydligt se att ett eget rum avsett för vila och

återhämtning skulle kunna underlätta, inte bara för planeringen av vilan, utan också ge de barn som behöver en lugn stund på förmiddagen en möjlighet till detta.

Jo men när man va i Italien [respondenten hänvisar till ett studiebesök i landet tillsammans med andra kolleger], i Reggio Emilia, där sover ju alla de stora barnen. Men det skulle ju inte funka här i Sverige. Men där sover alla, och det känns ju bara VA... Men de är ju uppe mycket längre på kvällarna de barnen, de har ju en annan rutin där, Men jag tänker att de barnen som faktiskt kommer klockan sex då hade de fått lov att sova. Sen är det inget jag tänker vi ska göra men man kan tycka att barn som kommer sex och går hem fem halv sex på kvällen, det vore väl skönt om de fick sova en halvtimme… (Respondent A)

24

Vilan gör ju rätt så stor skillnad, och vissa barn har ju dagar från 6 till halv 6, det är jättelånga dagar, så får man då en ordentlig vila mitt på dagen så kan man återhämta sig och ha energi till att hålla sig vaken till mamma eller pappa kommer. (Respondent C)

Förskollärare har i uppdrag enligt läroplanen (2018) att ta hänsyn till alla barns olika förutsättningar och behov. Barn som har väldigt långa dagar på förskolan vistas också väldigt länge i en högljudd miljö. Både respondent A och C jobbar på Havets förskola, där de båda upplever deras miljöer som små i förhållande till antalet barn. Ett rum avsett för bara vila hade gjort att barnen som kommer tidigt och går sent faktiskt har en

möjlighet till lite extra vila och lugn utan att behöva sova eller riskera att somna på eftermiddagen.

Respondent A nämnde, som står skrivet ovan, att de äldre barnen i staden Reggio Emilia i Italien fick sova mitt på dagen. Men precis som pedagogen nämner i intervjun så ser kanske inte en dag lika dan ut i Italien som i Sverige, rent rutin eller tidsmässigt. Detta blir i sig en intressant fråga i hur förskolepersonal i Sveriges förskolor förhåller sig till de olika kulturella skillnaderna som kan finnas i en barngrupp. En barngrupp som har olika kulturer kan innebära att barnen har olika dygnsrytm vilket kanske också gör att de har olika behov av vila, eller till och med sömn.

Förskolepersonalens svar på hur miljön på deras avdelning är kan även kopplas till educare, omsorg och lärandeperspektivet. Tanken här är att pedagogerna ska kunna erbjuda barnen omsorg men samtidigt utbildning. Då merparten av respondenterna berättade att ljudnivån är hög kan detta kopplas till en stressig miljö som också kan ge sig i uttryck i att vara tröttsam. Vi tänker att ett resultat i att jobba i en stressig miljö med hög ljudnivå och dessutom många barn på en begränsad, och ofta för liten, yta kan göra att pedagogerna kan känna sig stressade och snabbt bli trötta och detta kan i sin tur påverka hur pedagogerna erbjuder barnen omsorg.

5.4 Sammanfattning

Genom våra intervjuer har vi fått ta del av hur det kan se ut i verksamheten, läst och fördjupat oss i tidigare forskning kring ämnet och grävt djupare i relevant litteratur för att på bästa möjliga sätt komma fram till en slutsats och försöka svara på vår huvudfråga i detta arbete. Vi tror och hoppas att med detta arbete i ryggen kunna dela med oss av

25

den kunskap vi nu har fått inom ämnet. Att vila och återhämtning är viktigt visste vi. Men det intressanta i denna studie var att ta reda på hur de äldre barnen blir erbjudna detta i förskolan, hur pedagogerna ser på behovet och på vilket sätt miljön påverkar. Personalfrågan är en faktor som spelar stor roll. Inte minst i planeringen och utförandet av vilan. Där är ofta ett begränsat antal pedagoger på en stor barngrupp där alla barn har olika behov. För att kunna bemöta varje barns individuella behov, vilket läroplanen för förskolan nämner, hade planeringen av vilan i många fall behövt se annorlunda ut. Den vanligaste tiden för vilan är efter maten, samma tid som personalen ska ha sina raster. Detta försvårar utformningen av vilan då alla barn istället erbjuds samma vilo-form trots deras olika behov.

Ett uppenbart behov av vila finns bland de äldre barnen i förskolan. Våra intervjusvar visade att ingen av förskolepersonalen erbjuds någon vidareutbildning eller kompetens inom området mer än vad de fick under förskollärarutbildningen de gått. Vilket betyder att personal som saknar en högskoleutbildning inte fått denna kunskap alls. Att skapa goda förutsättningar för de äldre barnens vila i förskolan blir direkt problematiskt på grund utav att kompetensen för detta är antingen väldigt låg eller inte existerar alls. Hur ska då förskolepersonalen kunna möta den praktiska verkligenheten med de ideala föreställningarna?

Förskolepersonalens kunskap inom barns vila och återhämtning visar sig även i vår studie vara väldigt begränsad. Detta leder till att vilo-formen ofta blir densamma, i detta fall läs-vila. Förskolepersonalen nämner olika viloformer som ibland görs, som

massage, yoga, och musik. Vi upplevde att förskolepersonalen gärna hade velat variera viloformerna mer för barnen och inte bara erbjuda en och samma viloform, läsvila. Men för att kunna vara flexibla i att utföra olika viloformer krävs färre barn och fler

pedagoger. Däremot blir det även svårt ha en idealisk vila då miljön på förskolorna inte är tillräcklig i förhållande till förskolepersonalens egna ideala föreställningar. Flera av personerna vi intervjuat nämner att ljudnivån gör det svårt att vila, att ett extra rum skulle underlätta eller att där skulle finnas pengar till att köpa in madrasser och kuddar till varje barn.

26

6. Diskussion

Under vår diskussion kommer vi att utgå från våra tre frågeställningar och diskutera dessa i förhållande till den tidigare forskningen, samt om där finns några konsekvenser eller någon problematik som vi kan se i vårt framtida yrke. Vi kommer även att

presentera förslag till hur man kan forska vidare inom vårt spänningsfält.

6.1 Hur blir de äldre barnen i förskolan erbjudna

vila/återhämtning?

Genom den tidigare forskningen i förhållande till vår studie inom spänningsfältet, kunde vi identifiera skillnader och likheter internationellt och nationellt kring hur barn erbjuds vila och återhämtning.

I den australiensiska studien gjord av Thorpe, Irvine, Pattinson och Statons (2018) blev 3-5 åringar erbjudna vila genom att ligga och varva ner i ungefär 25 minuter varje dag. Detta visade sig som problematiskt enligt forskarna då vilan enligt styrdokumenten för förskolan inte utgick från barnens individuella behov. Detta går att jämföra med vårt resultat om hur barn blir erbjudna vilan och förskolepersonalens ideala föreställningar. Respondent D i vår studie beskrev sina ideala föreställningar om att barn dagligen borde bli erbjudna vila i olika former och att barnen själva borde få inflytande i att välja vilken form som passar just dem för att uppnå den bästa effekten.

Detta är ett tydligt dilemma som uppstår kring hur barn erbjuds vila. Enligt den tidigare forskningen och vår studie kan vi se en gemensam slutsats om att barn inte själva får bestämma i hur eller när de ska erbjudas vila under dagen. Vilket även kan

problematiseras utifrån vårt uppdrag i läroplanen för förskolan (2018) där varje barn ska få sina behov respekterade och tillgodosedda.

Enligt vår studie är den vanligaste tiden för vila för de barn som inte sover, efter lunch. Detta då personalen försöker få tid till att ha sina raster men även för att hinna plocka undan, dokumentera och ställa i ordning på avdelningarna enligt Staton, Irvine,

Pattinson, Smith och Thorpe (2019). Respondenterna 1 och 2 på förskolan Storken kan se en utmaning i att få till den dagliga vilan för barnen som inte sover. Anledningen till

27

detta är att schemat och personalstyrkan inte riktigt går ihop för att kunna ge barnen den vilan som de egentligen är i behov av. Därför menar respondent 1 att det ofta är på barnets eget initiativ som vilan sker.

6.2 Hur ser förskolepersonalen på barns behov av vila i

förskolan?

I den australiensiska studien som är skriven av Staton, Irvine, Pattinson, Smith och Thorpe (2019) ställer forskarna föräldraperspektivet mot förskolepersonalens perspektiv, om vilken syn man har på barns dagsvila och dagssömn. Pedagogerna ser behovet av både sömn och vila hos barnen som är mellan 3-5 år medan föräldrarna problematiserar dagssömnen då de har svårigheter att lägga barnen på kvällen. Detta kan vi koppla till vår studie där vi förstod att även på förskolorna Havet och Storken kan

föräldraperspektivet ställas mot pedagogernas perspektiv om barnens sömn. Dilemmat uppstår mellan vårdnadshavare och förskolepersonalen när parterna har olika syn på behovet av barnens vila och vad de tror är bäst för barnet.

Barns bästa bör alltid vara i fokus när man arbetar för barns hälsa och välbefinnande i förskolan. Vi uppfattar att synen på barns behov av vila och återhämtning ser olika ut. Detta kan bero på brist av förståelse för hur den dagliga verksamheten ser ut samt dess intensitet. För barnen är det många dagliga intryck, möten, aktiviteter och tider som ska förhållas till vilket gör en dag på förskolan fartfylld och intensiv. Detta leder i sin tur till att barn kan uppleva fysiskt men även psykiskt trötthet.

Förskolepersonalen upplever brist på tillräcklig kunskap hos sig själva men även hos vårdnadshavare angående barns hälsa och välbefinnande med en inriktning på vila och återhämtning. Med en större förståelse och kunskap hos båda parter kan vi gemensamt och aktivt främja barns hälsa och välbefinnande i både förskola och i hemmet.

28

6.3 Vilken betydelse har miljön för barns vila och

återhämtning?

Vårt insamlade material visade på att miljön tillsammans med personalbrist var en stor bidragande faktor till att planeringen av vilan ofta upplevs problematisk. Flera av respondenterna uppgav att de inte hade någon specifik vilo-miljö eller något specifikt rum som var avsett för vila och återhämtning. De få avdelningar som faktiskt hade byggt upp en vilo-miljö i sin lärmiljö kunde ändå uppleva att denna miljö blev stressig då ljudnivån kvarstod.

Haraldsson, Isaksson och Eriksson (2017) beskrev i sin studie hur förskolepersonalen på en förskola blev erbjudna en kurs i mental hälsa utifrån ett salutogent perspektiv. Efter att personalen gått kursen resulterades detta i att pedagogernas medvetenhet ökades drastiskt inom ämnet och det märktes en stor skillnad i planeringen av verksamheten och miljön inne på avdelningen.

Resultatet utifrån svaren från de olika respondenterna visade att ingen av de två

förskolorna erbjöd pedagogerna någon kurs eller utbildning inom barns hälsa utan detta var upp till de själva att hitta information om ifall de ville fördjupa sig vidare. Då Haraldssons, Isakssons och Erikssons studie visade på att kursens innehåll som

pedagogerna fick ta del av faktiskt gjorde avtryck direkt i verksamheten hade det varit intressant att se om detta också hade gjort någon skillnad på Havets och Storkens förskolor. Däremot får hänsyn tas till att det kanske inte är möjligt att erbjuda all personal på förskolan denna utbildning eller kurs. Att utbilda sin personal är och kan trots allt vara en ekonomisk fråga som kan bli problematisk. Vi tänker däremot att möjligheten kanske finns i att erbjuda en pedagog per avdelning kursen eller

utbildningen och på så sätt öka medvetenheten successivt inom arbetslagen på förskolan. Om en pedagog sitter på kunskapen kan detta hjälpa till att öka det kollegiala lärandet för att systematiskt arbeta för barns hälsa och för att på sikt också skapa bättre miljöer för att både erbjuda och främja barns vila och återhämtning.

29

6.4 Metoddiskussion

I vår kvalitativa undersökning har vi valt att endast använda individuella intervjuer som metod. Detta på grund av rådande omständigheter som sker i samhället med en

pågående pandemi som både påverkat och begränsat vårt metodval då vi från början tänkt att även göra observationer. Med endast intervjuer har vår undersökning utgått från förskolepersonalens perspektiv.

Genom att komplettera med deltagande observationer i barngrupp tror vi att vi kunnat få ta del av barns perspektiv och kunnat få syn på annat som vi inte kunnat genom

intervjuerna. Men även genom observationer kunnat skapa ett underlag för de

individuella intervjuerna som då eventuellt utformats på annorlunda sätt än vad det blev. Vid kombinerade metoder tror vi att vi kunnat belysa fler spänningar, motsägelser men även kunna få perspektiv på verksamheten som helhet.

6.5 Förslag på vidare forskning

Under arbetets gång har vi flera gånger diskuterat och funderat på hur vi eller andra hade kunnat forskat vidare på detta ämne. En fundering som vi har haft är hur arbetet kunde blivit om tidsramen varit längre. Hade vi haft fler veckor och mer tid på oss att skriva detta examensarbete hade vi också hunnit göra ännu fler intervjuer och även hunnit ut till fler än två förskolor. En intressant ingång till vidare forskning hade varit att se om där är någon skillnad geografiskt sett. Hur ser pedagoger på barns vila som bor och arbetar i stadsmiljö i förhållande till pedagoger som bor och arbetar på landsbygden. Har de samma synsätt och samma värderingar? Även om barnen blir erbjudna samma form av vila i stadsmiljö som på landsbygden. En annan faktor som hade kunnat forskats vidare på tänker vi är om där finns någon skillnad på kommunal eller privat förskola. Där finns alltså många olika faktorer vi hade kunnat kolla djupare på för att få en bredare och djupare förståelse kring barns vila och återhämtning och hur de blir erbjudna detta.

En annan intressant ingång hade varit att mer fördjupat ta reda personalens personliga syn på hälsa och välbefinnande och hur de själva utövar detta. Går det möjligtvis att se ett samband mellan pedagogers egna värderingar kring hälsa och välbefinnande i

30

lever hälsosamt utanför sitt arbete en större påverkan och ett större inflytande till hur hälsoarbetet på förskolan ser ut? Och kan den personal som besitter kunskap inom ämnet öka barns förståelse och kunskaper i ett undervisningssyfte, för att barnen längre fram, själva ska kunna utöva och förstå syftet med en balans mellan fysisk aktivitet och vila?

31

7. Referenslista

Abrams, Julia (2013). The impact of mindfulness practices on the behaviour, wellbeing, and cognition of preadolescent students. The Evergreen State College.

Allén, Sture (2016). Svensk ordlista. 47. uppl. Stockholm: Liber

Björklid, Pia (2005). Lärande och fysisk miljö: en kunskapsöversikt om samspelet mellan lärande och fysisk miljö i förskola och skola. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling

Brobeck, Elisabeth., Marklund, Bertil., Haraldsson, Katarina., & Berntsson, Leeni. (2007). Stress in children: how fifth‐year pupils experience stress in everyday life. Scandinavian Journal Of Caring Sciences. doi:10.1111/j.1471-6712.2007.00445.x Brolin, Magnus (2017). Perspektiv på hälsa: att bredda vägen. Första upplagan Stockholm: Liber

Damber, Ulla, Nilsson, Jan & Ohlsson, Camilla (2013). Litteraturläsning i förskolan. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Edmed, Shannon., Pattinson, Cassandra., Smith, Simon., Staton, Sally & Thorpe, Karen (2019). Correlates of naptime behaviors in preschool aged children. Nature and Science of Sleep, Vol Volume 11, Pp 27-34.

https://doaj.org/article/bda63d059e774f648ecd9434a173e64d

Edwards, Agneta (2019). Bilderbokens mångfald och möjligheter. Omarbetad utgåva [Stockholm]: Natur & Kultur

Eliasson, Annika (2013). Kvantitativ metod från början. 3., uppdaterade uppl. Lund: Studentlitteratur

Ellneby, Ylva (1999). Om barn och stress: och vad vi kan göra åt det. Stockholm: Natur och kultur

32

Eriksson, Monica (red.) (2015). Salutogenes: om hälsans ursprung: [från forskning till praktisk tillämpning]. 1. uppl. Stockholm: Liber

Folkhälsomyndigheten (2019) Utveckling av barns och ungas hälsa.

https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/halsa-i-olika-grupper/barn-och-unga/utveckling-av-barns-och-ungas-halsa/

Haraldsson, Katarina., Isaksson, Pernilla & Eriksson, Monica (2017). ‘Happy when they arrive, happy when they go home’ – focusing on promoting children’s mental health creates a sense of trust at preschools, Early Years, 37:4, 386-399, DOI:

10.1080/09575146.2016.1191442

Irvine, Susan., Pattison, Cassandra., Staton, Sally & Thorpe, Karen (2018). Insider perspectives: the ‘tricky business’ of providing for children’s sleep and rest needs in the context of early childhood education and care, Early Years,

DOI:10.1080/09575146.2018.1443434

https://doi.org/10.1080/09575146.2018.1443434

Jelvéus, Lena (1999). Berör mig!: Massage för små och stora barn. Första upplagan Stockholm: Sveriges Utbildningsradio AB

Jones, Caroline Helen Dorothy., Ball, Helen Louise. (2013) Napping in English preschool children and the association with parents’ attitudes. In Sleep Medicine 14(4):352-358 https://doi.org/10.1016/j.sleep.2012.12.010

Larsen, Ann Kristin (2009). Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig metod. 1. uppl. Malmö: Gleerup

Lundström, Karin & Odevall, Filippa (2019). Sagoyoga: övningar för barn i nedvarvning, mindfulness, meditation och massage. Stockholm: Bonnier Carlsen Läroplan för förskolan: Lpfö 18. (2018). [Stockholm]: Skolverket Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=4001

Patel, Runa & Davidson, Bo (2019). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Femte upplagan Lund: Studentlitteratur

33

Rachel A. Razza, Dessa Bergen-Cico & Kimberly.P Raymond (2015) Enhancing Preschoolers’ Self-Regulation Via Mindful Yoga (2015). Journal of Child and Family Studies, 24(2): 372–385.

Riddersporre, Bim & Bruce, Barbro (red.) (2016). Omsorg i en förskola på vetenskaplig grund. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur

Skolverket (2020) Främja barns och elevers hälsa.

https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/framja-barns-och-elevers-halsa

Söderström, Marie (2009). Vila: om den sköna konsten att varva ner. Stockholm: Bonnier Existens

Undheim, Anne-Marie., & Drugli, May Britt (2012). Perspective of parents and caregivers on the influence of full-time day-care attendance on young children. Early Child Development and Care, 182(2), 233-247. doi:10.1080/03004430.2011.553678 Vetenskapsrådet, Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. (2002). Stockholm: Vetenskapsrådet. Tillgänglig på Internet:

http://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf [2020-04-10]

Watamura, Sarah., Sebanc, Anne & Gunnar, Megan (2002). Rising cortisol at childcare: Relations with nap, rest, and temperament. Developmental Psychobiology; Vol. 40 Issue 1, p33-42, 10p. https://doi-org.proxy.mau.se/10.1002/dev.10011

34

8. Bilagor

8.1 Information som gavs ut till chef och arbetslag

LÄRANDE OCH SAMHÄLLE

BARNDOM-UTBILDNING-SAMHÄLLE

2020-04-06

Samtycke till medverkan i studentprojekt

Information till pedagoger i förskolan angående intervjustudie Hej!

Vi heter Fia och Natalie och vi läser till förskollärare på Malmö universitet. Vi tar examen i januari 2021 och skriver just nu vårt examensarbete som ligger i termin 6.

Vi genomför en kvalitativ studie där vi vill använda oss av intervjuer som metod för att samla in vårt material. Kort beskrivet handlar studien om barns hälsa och välbefinnande, och vår inriktning kommer att vara de äldre barnens vila och återhämtning i förskolan. De frågor vi kommer ha med i vår studie är hur de äldre barnen i förskolan blir erbjudna vila och återhämtning, och hur förskolepersonalen ser på barns behov av vila i förskolan.

I och med de rådande omständigheterna i vårt samhälle sker intervjuerna antingen på Er förskola/arbetsplats, eller via Skype/zoom eller liknande. Om Ni skulle vilja delta i vår studie och vara med i en intervju så är det alltså upp till Er hur intervjun ska gå till väga. Väljer Ni att bli intervjuad på förskolan kommer vi endast att använda oss av en

ljudinspelning.

Väljer Ni att bli intervjuad via Skype/zoom eller liknande kommer vi att använda oss av både bild- och ljudupptagning. Vi beräknar att en intervju tar max 20 minuter att genomföra.

Allt insamlat material och personuppgifter kommer att lagras på Malmö universitets server under arbetet med examensarbetet, samt att samtyckesblanketterna förvaras oåtkomligt på Malmö universitet eller kommer att raderas tillsammans med inspelat material ett halvår efter att examensarbetet är godkänt och klart (vid muntliga inspelade samtycken).

Vi utgår från Vetenskapsrådets forskningsetiska principer där medverkan baseras på samtycke och detta samtycke kan när som helst återkallas. Varje deltagare har alltså rätt att

På förskollärarutbildningen vid Malmö universitet skriver studenterna ett examensarbete på sjätte terminen. I detta arbete ingår att göra en egen vetenskaplig studie, utifrån en fråga som kommit att engagera studenterna under utbildningens gång. Till studien samlas ofta material in vid förskolor, i form av t.ex. intervjuer och observationer. Examensarbetet motsvarar 15 högskolepoäng, och utförs under totalt 10 veckor. När examensarbetet blivit godkänt publiceras det i Malmö universitets databas DIVA

(http://mau.diva-portal.org/smash/search.jsf?language=s v&dswid=4868)

35

avbryta sin medverkan när som helst, utan några negativa konsekvenser. Deltagarna kommer att avidentifieras i det färdiga arbetet. Materialet kommer enbart att användas för aktuell studie och kommer att förstöras när denna är examinerad.

Läs mer om Vetenskapsrådets forskningsetiska principer på: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf

Kontaktuppgifter till studenter Fia Ertzinger xxxxxxx@gmail.com 07X XX XX XXX Natalie Malmberg xxxxxx@gmail.com 07X XX XX XXX

Ansvarig handledare på Malmö universitet: Martin Berzell

... Kursansvarig på Malmö universitet:

Sara Berglund

... Kontaktuppgifter Malmö universitet:

www.mah.se 04X XXX XX XX

Information om Malmö universitets behandling av

personuppgifter

Personuppgiftsansvarig Malmö universitet

36

Typ av personuppgifter Namn, anteckning av lärandesituation, bild och/eller

filmklipp samt ditt samtycke till att Malmö universitet behandlar dessa personuppgifter.

Ändamål med behandlingen För att möjliggöra undervisnings- och

examinations-situationer i förskolemiljö för studenter vid Malmö universitets förskollärarutbildning.

Rättslig grund för behandling Ditt samtycke.

Mottagare Personuppgifterna kommer endast användas i

utbildningssyfte inom ramen för Förskolärarprogrammet vid Malmö universitet och kommer inte att spridas vidare till någon annan mottagare.

Lagringstid Malmö universitet kommer spara dina personuppgifter så

länge de behövs för ovan angivet ändamål eller till dess att du återkallar ditt samtycke. Efter genomförd

kurs/program kommer personuppgifterna att raderas. Malmö universitet kan dock i vissa fall bli skyldiga att arkivera och spara personuppgifter enligt Arkivlagen och Riksarkivets föreskrifter.

Dina rättigheter Du har rätt att kontakta Malmö universitet för att 1) få

information om vilka uppgifter Malmö universitet har om dig och 2) begära rättelse av dina uppgifter. Vidare, och under de förutsättningar som närmare anges i

dataskyddslagstiftningen, har du rätt att 3) begära radering av dina uppgifter, 4) begära en överföring av dina uppgifter (dataportabilitet), eller 5) begära att Malmö universitet begränsar behandlingen av dina uppgifter. När Malmö universitet behandlar

personuppgifter med stöd av ditt samtycke, har du rätt att när som helst återkalla ditt samtycke genom skriftligt meddelande till Malmö universitet. Du har rätt att inge klagomål om Malmö universitets behandling av dina personuppgifter genom att kontakta Datainspektionen, Box 8114, 104 20 Stockholm.

Samtycke

Härmed samtycker jag till att medverka i ovan beskrivna studentprojekt, samt bekräftar att jag har tagit del av informationen om Malmö universitets behandling av

personuppgifter.

Namn: ……… Namnförtydligande:………

37

8.2 Intervjufrågor/Underlag för intervju

Har du tagit del av Vetenskapsrådets forskningsetiska principer och samtycker du till att delta?

Hur gammal är du?

Hur länge har du arbetat inom förskolan? Titel, vikarie/barnskötare/förskollärare? Hur gamla är barnen i er barngrupp? Hur stor är barngruppen / Hur många barn? Inledande fråga:

Hur ser du på begreppen hälsa och välbefinnande i förskolan? Huvudfrågor:

• Hur ofta erbjuder ni barnen en planerad stund för återhämtning och vila? • I vilken form blir barnen erbjudna vila och återhämtning?

(saga/meditation/musik osv)

• Hur upplever du miljön inne på er avdelning?

(Ljudnivå/ storlek på rum i förhållande till antal barn)

• Vilken utformning av miljön erbjuder/tillåter vila/återhämtning hos er? • Vilka utmaningar eller dilemman tycker du finns när det gäller barns

vila/återhämtning?

(är det exempelvis svårt att finna tiden till vila)

• Finns och erbjuds resurser/kunskap/utbildning kring barns vila/återhämtning på denna förskola?

• Vilka är dina ideal kring barns vila/återhämtning? (i bästa scenariot, i en önskevärld, hur hade personen velat att det skulle se ut)