Lärande och Samhälle Idrottsvetenskap
Examensarbete i Idrottsvetenskap
15 högskolepoäng, C- uppsatsEtt Tränat Öga
En studie om akademitränare och talang
A Trained Eye
Isac Steinmo
Examen och poäng (Idrottsvetenskap 180hp) Datum för slutseminarium (2020-06-01)
Examinator: Lars Lagergren Handledare: Stephen Garland
Innehållsförteckning
Innehållsförteckning 3 Abstract 5 Sammanfattning 6 Förord 7 Inledning 8 Definition av begrepp 9 Syfte 10 Frågeställningar 10 Tidigare forskning 11 Vad är talang? 11 Talangidentifikation 12 Relativ ålderseffekt 13 Teoretiskt ramverk 15 Gatekeeping 15 Metod 16 Design 16 Urval 16 Datainsamling 17 Intervjuguide 18 Genomförande 19 Dataanalys 19 Forskningsetiska överväganden 21 Resultat 22 Arvet 22 Miljön 23 Inställningen 25 En oviss framtid 26 Helheten 27 Sammanfattning 27 Resultatdiskussion 29 Arvet 29 3Miljön 30 Inställningen 31 En oviss framtid 32 Helheten 33 Metoddiskussion 34 Slutsats 35 Referenser 36 4
Abstract
Backround: Within football there is disagreement around the definition of the term ”talent”. Some say that talent consists of abilities that are innate. Others say that talent is formed through training. Despite that, talent in young football players is regarded a central part of the academy system that exists in football clubs with elite ambition. The coach is also an
important part of how talent is perceived and affects which players makes an elite investment in an academy. The theoretical frameworks that were used on the study consists of a sports- customized version of the gatekeeping theory.
Purpose: The aim of this study was to examine how academy coaches view talent in young football players.
Method: Five separate semi-structured interviews with academy coaches were conducted. The data collected were processed using an inductive thematic analysis.
Resultat: The analysis of the gathered material resulted in five overall themes: Legacy, Environment, Attitude, Uncertain Future and Entirety.
Discussion: The coaches view on talent shows that talent is defined by the coaches liking and taste. Talent seem to be a composition of the physiological, technical and cognitive abilities that are formed by the genetic legacy and the environment.
Key words: Talent, elite investment, academy coaches, players, parents
Sammanfattning
Bakgrund: Inom fotbollen råder det oenighet kring definitionen av begreppet talang. Vissa menar att talang utgörs av medfödda egenskaper, andra hävdar att talang bildas vid mycket träning. Ändå är talang hos unga fotbollsspelare en central del av den akademi som finns inom fotbollsklubbar med elitambitioner. Tränaren är en viktig del av hur talang uppfattas och påverkar vilka som elitsatsar i akademier. Som teoretiskt ramverk används en idrottsanpassad version av gatekeeping- teorin.
Syfte: Studien syftar till att undersöka hur akademitränare ser på talang hos unga fotbollsspelare.
Metod: Fem semi-strukturerade intervjuer med akademitränare har genomförts. Den insamlade datan bearbetades sedan utifrån en induktiv tematisk analys.
Resultat: Analysen av materialet resulterade i fem övergripande teman; Arvet, Miljö, Inställning, Oviss Framtid och Helheten.
Diskussion: Tränarnas syn på talang visar att den definieras av tränarnas eget tycke och smak. Talang verkar vara en sammansättning fysiologiska, tekniska och kognitiva egenskaper som bildas av det genetiska arvet och miljön.
Nyckelord: Talang, elitsatsning, akademitränare, spelare, föräldrar
Förord
Jag vill passa på att rikta ett stort tack till alla personer som bidragit till arbetet på denna C-uppsats. Även om det stundtals varit motigt så har det även varit otroligt lärorikt och roligt att få genomföra det.
Jag vill tacka min handledare Stephen Garland för hans kloka råd och tips som har varit oerhört nyttiga under arbetsprocessen.
Naturligtvis vill jag även rikta ett stort tack till alla dem som ställt upp på en intervju och vars delaktighet har varit central för denna uppsats. För deras villighet och öppenhet vid intervjun vill jag rikta en stor eloge!
Tack så mycket och hoppas du får en trevlig läsning!
Inledning
Identifiering och utveckling av talang anses vara en viktig uppgift för en fotbollstränare. Genom att identifiera talanger tidigt så kan klubbarna ”forma” talangerna och därmed producera spelare efter klubbarnas egna spelfilosofier, system och/eller särskilda färdigheter (Saether, 2014). Som en konsekvens av detta så söker elitfotbollsklubbar bland allt yngre barn. En anledning till klubbarnas försök att hitta talang vid en tidig ålder kan härledas till deras rädsla för att hitta dessa individer för sent, antingen i form av missad utveckling på spelaren eller att konkurrerande klubbar hinner före.
Men vad är egentligen talang? Är talang något medfött eller något man kan tränas till? Vissa forskare menar att talang baseras på arvsmassa och endast individer med rätt anlag kan nå längst (SISU, 2006). Andra menar att talang är en produkt av hård målmedveten träning under lång tid (Ericsson, Prietula & Cokely, 2007).
Forskare på området är tydligt oense om vad som är talang (Fahlström, 2011). Men denna oenighet verkar även vara utbredd bland de som är involverade i själva selekteringsprocessen, bland annat tränarna. När det kommer till att välja ut talanger till distriktslagen eller
ungdomslandslagen så verkar det nämligen finnas skilda åsikter. Grunderna till uttagningen till lagen kan skilja sig åt beroende på vem tränaren är (Nilsson, Lund & Söderström, 2016). Vem eller vilka som anses ha talang, eller vara talangfulla, får stora konsekvenser för hur mycket klubbarna satsar på vissa unga fotbollsspelare, och vilka som väljs bort. Därför vill jag i denna studie fördjupa förståelsen för akademitränares syn på talang.
Definition av begrepp
Talang: Finns flertalet definitioner av begreppet men för att underlätta förståelsen av studien så definieras talang som en hög förmåga, skicklighet eller prestation inom ett visst intresse eller område (Bloom, 1985).
Selektering: Att välja ut de bästa eller -de som bli bäst i framtiden- till match, turnering, lag eller träningsgrupper (Riksidrottsförbundet, 2019).
Ungdom: Aktiva utövare mellan 13 och 25 års ålder (Riksidrottsförbundet, 2019).
Elitsatsning: En krävande, specialiserad och organiserad idrottsverksamhet med uttalat prestations- och resultatmål (Riksidrottsförbundet, 2019).
Specialisering: Att helt inrikta sig på en idrottsgren eller disciplin (Riksidrottsförbundet, 2019).
Relative Age Effect: Den fysiska fördel som individer födda tidigt på året har gentemot sina jämnåriga (Peterson, 2011).
Gatekeeper: Personen, gruppen eller organisationen som tas beslutet kring vem eller vad som får passera grinden och till vem (Lagergren & Fundberg, 2015).
Gate: En tänkt grind där människor, kunskap eller information kan stoppas eller passeras (Lagergren & Fundberg, 2015).
Syfte
Syftet med studien är att fördjupa kunskapen kring begreppet talang genom att undersöka hur akademitränare ser på talang hos unga fotbollsspelare.
Frågeställningar
Hur beskriver en akademitränare en talangfull fotbollsspelare?
Vilka egenskaper letar akademitränare efter hos spelare?
Hur ser en akademitränare vilken individ som kommer att bli bäst i sin idrott?
Tidigare forskning
Vad är talang?
När det talas om talang, refereras det ofta till en individ som presterar ytterst bra inom en aktivitet eller idrott. Talang kan antingen vara något som är medfött eller något individen kan utvecklas till genom träning (SISU, 2006). Vissa forskare menar att talangen är medfödd och att det krävs rätt genetik för att nå långt (Fahlström, 2011). Samtidigt finns det andra forskare som hävdar att talang endast är ett resultat av hård systematiskt träning (Jönsson, 2018).
Bloom (1985) definierar talang som en hög förmåga, skicklighet eller prestation inom ett visst intresse eller område. Samtidigt menar Bloom att talang också är ett resultat av miljön där utbildning, uppmuntran från hemmet och träningsmiljö kan spela in.
Expertgrupp Team Danmark (2006) menar att det finns viktiga omständigheter inom talang-begreppet som måste beaktas:
- Medfödda egenskaper är inte tillräckligt för att nå elitnivå. Systematisk målinriktad träning inom det givna området är också nödvändigt.
- Talang är medfött, men att talang består av en rad olika egenskaper så som kognitiv mognad, inre motivation, personlighet, muskelfibersammansättning, fysisk träningsbarhet eller längd. Dessa medfödda egenskaper är det som bidrar till talangens prestationer.
Eriksson (2007) hävdar att talang inte alls är medfött utan endast ett resultat av hårt arbete i form av målmedveten och systematisk träning under många år. Genom hård träning redan från en tidig ålder så ökar chansen att nå elitnivå. Detta kallar Eriksson för deliberate practice och hävdar att det krävs minst 10.000 timmars hård målmedveten träning för att bli expert på sitt område (Eriksson, 2007). Enligt Fahlström (2011) så har Erikssons synsätt en stark ställning inom forskningen och idrotten såväl utomlands som i Sverige, och att många av
idrottens förespråkare menar att Erikssons synsätt är det rätta och att forskningsresultaten styrker detta.
Samtidigt menar Coté (2003) att deliberate play är en minst lika effektiv metod för att utveckla individer. Detta sker genom en mer lekfull och spelliknande träning och att individen bör uppmuntras till att utöva ett flertal idrotter istället för tidig specialisering av en idrott.
Att säga vilken individ som kommer att nå längst utifrån en enda faktor är omöjligt då det är väldigt många faktorer som spelar in både inom en viss idrott samt hos idrottaren
(Fahlström, 2011). Inom basket är det självklart en oerhörd fördel att vara lång men även rätt inställning kan ta en individ långt (Jönsson, 2018).
Talangidentifikation
Unnithan et al (2012) beskriver talangidentifikation som en process där tränaren försöker identifiera den individ som har potentialen att nå yttersta elitnivån.
Idrotten fotboll är mycket komplex och kräver att individen inte bara har en snabbhet, spänst, teknik utan även har god taktisk förståelse och andra kognitiva färdigheter, vilket gör att möjligheten att identifiera talangfulla individer blir svårare (Blomqvist, 2004).
Samtidigt som vikten av tidig talangidentifikation verkar tillta bland klubbar och tränare så råder en bristande samsyn på hur talang ska definieras samt identifieras. Bristen på riktlinjer samt att existerande talangidentifikationsprogram inte utvärderas ordentligt gör att tränarna utvärderar spelare från icke samstämmiga kriterier (Blomqvist, 2004). Detta leder till att talangerna kan väljas bort beroende på vem som väljer (Nilsson et al, 2016).
I en svensk studie (Nilsson et al, 2016) tittade en grupp tränare på samma match och fick sedan i uppgift att välja ut ett antal spelare som de tyckte visade potential för att bli
elitspelare. Resultaten visade att tränarna valde helt olika spelare och hade värderat spelarnas kvalitéer olika. I de individuella intervjuerna efteråt hävdade samtliga tränare att en god karaktär, passion för sporten, träningsvilja och förmåga att ta till sig instruktioner, är en absolut grundförutsättning för att nå elitnivå.
Ett liknande resultat framgår även i en dansk undersökning (Christensen, 2009) där de tillfrågade tränarna mest tittade efter fotbollsfärdigheter och personlig karaktär. När det kom till fotbollsfärdigheter så värderades spelarnas taktiska och mentala förmåga att läsa spelet som en nyckelfaktor i bedömningen. Vidare hävdar Christensen att bristen på direkta
analysverktyg gör att tränaren måste lita på sina egna sinnen när hen gör en bedömning av en spelare och gå på vad magkänslan säger. Någonting de såg, kände eller bara visste. Vissa tränare antecknade inte ens specifika färdigheter utan notera endast ner namnet på spelaren när de fick ”den rätta” känslan (Christensen, 2009). Enligt Lund & Söderström (2017) så grundar sig magkänslan på tränarens tidigare erfarenheter. Särskilt efter vilka spelare som tränaren tidigare upptäckt och som blivit elitspelare.
Christensen(2009) menar att talang därmed är socialt konfigurerat för att legitimera tränarnas eget tycke och smak för fotbollsspelare och att det är tränarens egna subjektiva åsikter som avgör hur spelarna bedöms. Det leder således till att tränarna representerar och konstruerar den kultur där talangen antingen kan identifieras eller missas.
Relativ ålderseffekt
Fahlström (2011) menar att det inte går att med säkerhet att förutspå individens framtida prestationer då det är för många faktorer som påverkar. Att i tidig ålder vara bättre än sina medtävlande är ingen garanti för att individen kommer nå elitnivå i vuxen ålder.
Tidigare forskning indikerar att det är individer som är tidiga i sin fysiska utveckling som gynnas inom idrotten. Barn födda tidigt på året har haft mer tid att utvecklas gentemot barn födda sent på året (SISU, 2006).
Detta fenomen kallas för relative age effect (RAE) och betyder att det finns en snedfördelning av födelseperioder bland jämnåriga idrottare, vilket resulterar i en
överrepresentation av individer födda tidigt på året och en underrepresentation av individer födda sent. Detta trots att den svenska idrottsmodellen bygger på att individerna i samma årskull utvecklas och presterar i samma takt (SISU, 2006).
I en studie av Peterson (2004) följdes 900 ungdomar från fotbollen födda 1984 och var 13 år vid undersökningens start. 60 procent var födda första halvåret och 40 procent i andra
halvåret. 239 av dessa 900 tog sig sedan vidare till zonlägret (regionalt träningsläger), där 70 procent var födda första halvåret och dessutom 45 procent av dessa under årets första kvartal. Studien visade ett tydligt samband mellan födelsedatum och sportsliga prestationer i denna åldersgrupp. Peterson hävdar i sin studie att svensk fotboll riskerar att selektera bort talangfulla individer då tränare alltför ofta gör misstaget förväxla talang med tidig fysisk mognad.
Dessa tendenser förekommer även i fysiska tester som gjorts där ungdomar som var födda tidigt på året presterade bättre överlag än ungdomar födda sent på året. Vilket fick författarna att dra slutsatsen att ungdomarna födda tidigt har hunnit längre i sin fysiska mognad och gynnas därför i testerna (Unnithan et al, 2012). Skillnaderna i fysik syns inte bara testerna utan mellan 13-åringar kan det skilja upp till 50 cm i längd och 50 kg i vikt, vilket gör att förutsättningarna för deltagande skiljer sig åt eftersom grunden för indelning av
tävlingsklassen inom ungdomsidrotten oftast baseras på ålder. Sent utvecklade individer har därmed svårare att göra sig själva rättvisa inom idrott, av skäl de själva inte styr över
(Carlson, 1991).
Stenling & Holmströms (2011) undersökning på hockeyspelare indikerar att den relativa ålderseffekten även är tydlig inom den svenska hockeyn. Författarna menar också att tidigt födda även kan ha, tillsammans med mer välutvecklad fysik, mer välutvecklade kognitiva och emotionella förmågor vilket i sin tur förbättrar inlärning och prestation. Det framkommer även i Persson & Säfströms (2012) undersökning där elever födda under första kvartalet presterade bättre betygsmässigt inom ämnet idrott i skolan än elever från resterande kvartal.
Elever födda under första kvartalet tenderar också att vara mer benägna att ta på sig olika typer av ledarrollen under utbildningsåren, vilket ses som ett tecken på kognitiv och
emotionell mognad (Dhuey & Lipscomb, 2006).
Enligt Carlson (1991) finns inte några vetenskapliga bevis för samband mellan en tidig fysisk mognad och senare fysiska färdigheter. Möjligheterna att före eller under puberteten göra en riktig prognos om framgång i vuxen ålder tycks vara mycket små.
Teoretiskt ramverk
I denna del redogörs det teoretiska ramverk. Ramverket används som utgångspunkt för hur studiens resultat ska kunna bearbetas och sedan tolkas genom.
Gatekeeping
Då tränare är starkt bidragande i klubbars selekteringsprocesser väger deras ord tungt när det gäller att bestämma vilka individer som klubben väljer att satsa på, och vilka som prioriteras lägre. Därmed kan man tänka att tränarna blir en sorts grindvakt som vars val påverkar individens fortsatta idrottsliv.
Gatekeeping introducerades på 1940-talet psykologen Kurt Lewin. Lewin menade att en gatekeeper (grindvakt) är en person som utifrån en nyckelposition kontrollerar flödet och riktningen av information eller meddelanden till en publik som gatekeepern har valt ut. Genom att agera grindvakt kan en person styra flödet av kunskap, åsikter, information eller rent av människors förflyttningar inom exempelvis en organisation (Lagergren & Fundberg, 2015).
Lagergren och Fundberg (2015) menar att gatekeeping också kan ses som en process där det avgörs vad eller vem som får gå vidare till nästa nivå eller gå från ett visst sammanhang till ett annat. Vidare menar författarna att det är gatekeepern som driver processen men behöver inte vara en enda individ utan kan även bestå av en grupp eller en hel organisation. Besluten som tas av gatekeepern baseras vanligtvis på en subjektiv fakta och maskeras ofta som sunt förnuft härstammandes från de värderingar, principer, uppfattningar och rutiner som gatekeepern har, ihop med den ekonomiska och organisatoriska strukturen runt gatekeepern. Vidare hävdar Lagergren och Fundberg (2015) att gatekeepern nödvändigtvis inte är den som konstruerar ”gaten” från början. Konstruktionen av gaten görs vanligtvis av ”the gate-shaper” som till exempel kan vara en organisation som formulerar krav för deltagande vid en
idrottstävling.
Metod
Design
I denna studie användes kvalitativ metod. Studien genomförs med djupintervjuer, så kallade semi-strukturerade intervjuer och innefattar 5 deltagare, så kallade respondenter.
Semi-strukturerade intervjuer utgår från ett antal förbestämda frågor till respondenten. Förutbestämda och öppna frågor gav respondenten möjligheten att tolka frågan och sedan svara fritt, varpå intervjuaren hade möjlighet att ställa följdfrågor utifrån vad respondenten sade. Intervjun känns då mer som ett samtal, vilket kan kännas avslappnande för
respondenten. Respondenten har även större utrymme att själv formulera sitt svar,
omformulera sig, förtydliga något under intervjuns gång eller också be om ett förtydligande kring frågan om frågan inte förstods. En intervjuguide användes under samtalet för att se till att samtalet hela tiden utgick från intervjufrågorna (Hassmén & Hassmén, 2008).
Urval
Första steget för att hitta eventuella deltagare var att lokalisera den miljö de befinner sig i samt att ta kontakt för att se om det fanns möjlighet för intervju (Hassmén & Hassmén, 2008). Eftersom studien ämnar undersöka hur akademitränare ser på talang så är samtliga deltagare från en fotbollsförening med uttalad akademiverksamhet som innehar ett certifikat från Tipselit. Detta certifikat delas ut till föreningar som driver en seriös talangverksamhet med utbildade professionella tränare med mål att bland annat kvalitetssäkra deltagande klubbars spelarutbildning inom åldern 8-19 (Tipselit, 2019).
Deltagarna interagerar med undersökningens problemområde på en daglig basis och miljön som deltagare verkar i har varit föremål för tidigare forskning på området vilket gör att deltagarnas tankar, åsikter och kunskap är passande för studiens syfte (Bryman, 2008).
Då jag vid studiens utförande var bosatt i Stockholmsområdet så begränsade jag mig i sökandet efter undersökningsdeltagare till fotbollsföreningar inom Stockholms län men med kriteriet att deltagarna måste vara en akademitränare ifrån en verksamhet certifierad från Tipselit. Utifrån listan som presenteras på Tipselits (2019) hemsida så valde jag ut fyra föreningar som jag visste är baserade i Stockholms län och kontaktade via mejl den aktuella verksamhetschefen inom respektive förening. Där presenterade jag mig och studiens syfte samt villkoren för deltagandet i studien och frågade om det fanns möjlighet att få intervjua tre stycken tränare från föreningen som matchade studiens tilltänkta urval. Två av föreningarna nekade till deltagande i studien. De andra två föreningarna återkom och gav mig mejladressen till tre tränare i sin förening som jag kunde kontakta för att göra en förfrågan om intervju. Via mejlkontakt presenterade jag mig själv, studiens syfte och deltagandevillkor för varje tränare. Därefter bokades intervjuer in med varje deltagare. Sex stycken tränare intervjuades inom en period på tre veckor. Studien har dock ett bortfall då en tränare flera dagar efter intervjun meddelade mig sitt avbrott i studien. Vid intervjutillfället var respondenterna mellan 24-38 år och alla är män.
Datainsamling
Insamlingen av data för denna studie bestod av semi-strukturerade intervjuer med tränare som arbetar i en akademiverksamhet. Syftet med valet av semi-strukturerade intervjuer var att låta tränarna resonera kring och med egna ord formulera sin syn på begreppet talang.
Kraven på en intervju som insamlingsstudie är att den ska erbjuda tillförlitliga resultat, fokusera på vad som avses, ge korrekt bild av källan, förmedla korrekt och användbar kunskap om fenomenet samt att andra forskare ska kunna replikera studien (Hassmén & Hassmén, 2008). Vidare menar Hassmén & Hassmén (2008) att hur intervjun utformas bestäms av vilket angreppssätt forskaren väljer. Angreppssättet bestäms utifrån frågeställning och en bedömning av vilken slags intervju som kommer ge tillförlitligt svar. Då mina
intervjuer inte kommer utgå så mycket från teori utan mer undersöka ett fenomen, så kommer jag använda mig att riktat öppna frågor. Det finns därmed en styrning som avgränsar intervjun till det som jag som intervjuare finner meningsfullt men hela tiden som fokuserar på
problemområdet och ger möjligheten att ställa öppna följdfrågor, för en djupare förståelse inom området.
Intervjuguide
En intervjuguide användes under genomförandet för att garantera att samtalet hölls sig till ämnet och att intervjuerna bidrog till att svara på undersökningens syfte.
Intervjuguiden konstruerades av mig utifrån studiens frågeställningar och består först av ett antal bakgrundsfrågor för att ge kontext till respondenten. Guiden består sedan av fem öppna frågor där respondenten har tolkat frågan och sedan svarat med egna ord. I guiden finns även enkla följdfrågor att ställa till respondenten vilket gav mig en möjlighet att återknyta till något respondenten sagt och kan be respondenten utveckla eller förtydliga sitt svar. Dessa
följdfrågor var nedskrivna innan intervjun började men anpassades och formulerades snabbt om från mig beroende på vilken väg samtalet tog.
Nedan följer den intervjuguide som använts i studiens intervjuer: Bakgrundsfrågor:
Ålder?
Hur skulle du beskriva din roll i klubben? Utbildning?
Tidigare spelarerfarenhet?
Huvudfrågor:
1. Hur skulle du vilja beskriva en talangfull fotbollsspelare?
2. Hur uppstår talang?
3. När ifrån kan man se eller uppfatta talang?
4. Hur tar man tillvara på talang?
5. Är det något du skulle vilja lägga till eller utveckla?
Följdfrågor:
Hur menar du? Kan du utveckla?
Kan du ge något exempel?
Genomförande
Intervjuerna genomfördes vid fyra olika tillfällen men på två olika platser. Via
mejlkorrespondens så bokades en tid och plats med varje tränare. De två tränarna tillhörande den ena föreningen gav önskemål om att få intervjuas samma dag och gärna efter varandra som ett sätt att spara tid och intervjuerna skedde i föreningens lokaler.
De tre tränarna tillhörande den andra föreningen intervjuades i sin förenings lokaler men vid tre olika tillfällen. Vid skrivande stund härjar en global pandemi vilket har påverkat
möjligheterna för människor att mötas ansikte mot ansikte men då intervjuerna till denna studie gjordes vintern 2019 så påverkades inte denna studie av pandemin.
Innan intervjun startade var jag noga med att berätta att intervjun skulle användas till ett examensarbete, att respondenten samt föreningen skulle vara helt anonym, samt att det var respondenten rättighet att vägra svara på forskningsfrågorna samt avbryta intervjun eller deltagandet i studien. Samtliga respondenter godkände att intervjun spelades in med min mobiltelefon och intervjuerna pågick mellan 25-60 minuter.
Dataanalys
Datan har bearbetats efter en induktiv tematiskt analys. Detta innebär att, istället för att låta teorin bestämma teman att söka efter, låta datan själv styra. Hassmén & Hassmén (2008) menar att detta ger möjligheten att utifrån data upptäcka det som annars inte hade förväntats, då analysen inte begränsat sig till teoribestämda teman.
Efter att ha transkriberat intervjuerna så läste jag igenom allt material en gång för att få en bättre överblick av materialet samt en god känsla för helheten. De transkriberade intervjuerna skrevs sedan ut i pappersform för att, med hjälp av en markeringspenna, identifiera och markera de komponenter, exempelvis meningar, nyckelord eller hela stycken, som var
relevanta för studiens frågeställningar. För att identifiera teman har jag sökt efter repetitioner, metaforer, analogier, språkliga kopplingar samt likheter och skillnader från respektive
respondents intervjusvar. Dessa teman delades sedan in i övergripande kategorier och översattes sedan till de övergripande teman som presenteras i resultatet.
Hassmén & Hassméns (2008, s.349) definition av induktiv tematisk analys valdes som metod för att kunna tematisera intervjumaterialet, vilket underlättar möjligheten att dra slutsatser av materialet. En induktiv tematiskt analys användes då det inte krävs en teori för att kunna tematisera innehållet utan författaren vill låta intervjudatan styra vilka teman som hittas. Studiens teori används istället för att sätta datan i perspektiv i diskussionen. Detta leder förhoppningsvis till en ökad förståelse av studiens resultat.
Forskningsetiska överväganden
En grundläggande princip i Helsingforsdeklarationen (2018) är att omsorg om individen alltid går före vetenskapliga eller samhälleliga intressen. Vidare måste försiktighetsåtgärder
tillämpas för att skydda deltagarnas privatliv och behandlingen av deltagarinformation behandlas konfidentiellt. Detta för att minimera den inverkan som studien kan få på deltagarnas personlighet samt fysiska eller psykiska välbefinnande och integritet. Vid
intervjutillfället var det min skyldighet att meddela respondenten att intervjun är frivillig och att hen kan avbryta intervjun när som helst.
I denna studie har jag i egenskap av forskare gjort mitt yttersta för att värna om min relation till uppgiften, det vill säga denna C-uppsats. I enlighet med Vetenskapsrådets (2019) riktlinjer för forskningsetik så har jag i arbetsprocessen följt de riktlinjer kring tillförlitlighet, ärlighet, respekt och ansvar.
I min kontakt med deltagarna i studien har jag försökt agera så varsamt och respektfullt som bara möjligt. Genom att kommunicera öppet och tydligt angående undersökningens syfte och hänvisa till deltagarnas fria medverkan så hoppas jag att jag skapat ett förtroende hos undersökningsdeltagarna. Skydd i form av anonymitet, både i studiens presentation samt transkribering, har varit oerhört viktig. För att verkligen garantera deltagarinformation behandlas omsorgsfullt så har jag i egenskap av forskare varit noga med att heller inte prata om studien i mitt privatliv. Detta för att minimera risken att jag, även oavsiktligt, råkar avslöja deltagarnas namn eller namnet på föreningen deltagarna representerar.
Utöver detta har jag även följt och rättat mig efter de allmänna regler som definierar god forskningssed där jag har försökt vara rättvis i min bedömning av andras forskning samtidigt som jag själv öppet redovisar metod och studiens resultat (Gustafsson, Hermerén & Petersson, 2005).
Resultat
Här nedan presenteras en sammanställning av resultatet från de fem semi-strukturerade intervjuerna. Resultaten har kategoriserats in i olika teman.
Teman: Arvet, Miljön, Inställningen, En oviss framtid, Helheten Tränarna har givits fingerade namn.
Arvet
Denna kategori handlar om det som tränarna ofta återkom till i intervjuerna angående vilka medfödda egenskaper, eller arv, som kan vara till gagn för en elitkarriär inom fotbollen.
Arvet, menade tränarna, hade sin grund i genetiken. Alltså de genetiska anlag som en individ
ärver från sina biologiska föräldrar. Tränarna var noga med att betona sin begränsning vad gäller kunskap om genetik och arvsmassa men refererade ofta till olika medfödda egenskaper som de tyckte sig kunna se hos spelare och gjorde antagandet att den egenskapen var
medfödd. Samtliga tränare poängterade att det är många faktorer som påverkar talang hos unga fotbollsspelare men en medfödd god fysisk kapacitet var en återkommande faktor och kan nästan ses som förutsättning för att lyckas i sporten. Basket gavs som exempel på en sport där längden spelar en stor roll, närmast förutsättning, för att kunna utövas. Medan fotbollen är en sport där längden kan variera kraftigt mellan spelare. Men då fotbollen är en sport som kräver att spelare kan springa över stora ytor och göra riktningsförändringar i hög acceleration så uttryckte alla tränarna hur viktigt det är med en spelares snabbhet.
Björn: ” Däremot så finns det en sak som alltid kännetecknar alla fotbollsspelare och det är
att de har en snabbhet eller viss typ av explosivitet.”
Adam menade också att snabbheten har en koppling till arvet: ”En förmåga att födas med rätt
typ av muskelfibrer, det finns snabba och långsamma. Jag hade långsamma, jag blev aldrig en snabb spelare. Det finns några spelare i akademin som är snabbare än sina lagkamrater rent genetiskt.”
Miljön
Miljön kan delas upp i två olika typer av miljöer. En miljö som består av det hem och den
familj man har, och en miljö som består av den miljö som kopplas samman med fotboll. Alla tränarna menar att vägen till att bli elitspelare är väldigt lång och snårig och det finns inga garantier för att en ung spelare kommer ta steget ut i proffslivet, oavsett hur lovande han har varit i tidig ålder. Skador, bli bänkad, minskad speltid, bristande intresse eller ovillighet att träna är exempel på motgångar som ofta kan drabba spelare. Det är då hemmiljön blir extra viktig. Den mängd träning som krävs tillsammans med vikten av att sköta sig utanför
fotbollsplanen gör att stöttning och uppbackning från en uppmuntrande hemmiljö kan vara det som gör att en spelare lyckas ta sig till elitnivå.
Adam: ”Så har man föräldrar som stöttar dels genom att göra mat, liksom förstå
kosthållningens betydelse, till att pusha och finnas där när det är tungt, kan det vara en fördel.”
Men samtidigt som föräldrars stöd kan ha stor positiv inverkan på en spelare så verkar det också finnas en oro bland några av tränarna att vissa föräldrar behandlar sina barn på ett sätt som missgynnar deras utveckling och förstör deras självförtroende och glädje för sporten. Genom att föräldrar är ”för på” och lägger sig i för mycket så kan detta leda till en stress hos barnet. En tränare upplever att föräldrar ibland ser sitt barn som en handelsvara och börjar därmed ställa krav på miljön och hotar med att flytta spelaren till en annan klubb om kraven inte uppfylls. Vissa föräldrar har ett behov att leva ut sina barndomsdrömmar genom sitt talangfulla barn eller försöker få ära och berömmelse. Föräldrars engagemang och krav på barn och tränare kan istället göra spelaren en björntjänst. Dessutom bevakar även media ibland dessa spelare vilket kan addera till pressen hos spelarna.
Björn: ”De utsätts för en miljö där de hela tiden känner att de måste prestera och prestera
för att bli omskrivna, vilket skapar en miljö som inte är hälsosam för våra talanger.”
Enligt flera av tränarna så har fotbollen som miljö viktiga funktioner. Några av tränarna menade att det är miljön som skapar intresse för fotbollen. En fotbollsplan kan vara en rolig och stimulerande miljö för många barn och ungdomar att de därför väljer att spendera så mycket tid som möjligt i den miljön. Genom att umgås med andra barn och ungdomar med samma intresse så spenderas mer tid inom fotbollen. Det leder till att individen utvecklas och blir en bättre fotbollsspelare, vilket i sin tur leder till att individen vill fortsätta spela och utvecklas därför att hen är i en fortsatt stimulerande miljö och en människa tycker oftast det är roligare att göra någonting som hen är bra på.
Erik: ”Då handlar det ju om att få spelaren att fortsätta tycka det är kul, för det är ju
grundbulten i att bli bra.”
Men samtidigt som det är viktigt att spelaren har roligt och behåller sitt intresse för fotboll verkar också tränarna noga med att utmana spelaren. Några tränare beskriver hur viktigt det är att hela tiden hitta rätt nivå för talangen. Spelare utvecklas olika snabbt och när vissa spelare drar ifrån i utvecklingen och har blivit för bra för sin nuvarande nivå så är det vanligt att spelaren flyttas in i en annan grupp, som är mer anpassad för att utmana spelaren.
Björn: ” För talangen har en tendens att anpassa sig efter miljön och bli lika bra som miljön
och sen bättre än miljön.”
Genom att rotera spelare mellan ålderskullar så stimuleras de bästa spelarna och sporras till att utvecklas och bli bättre. Men denna process kan vara svår för de individer som inte känner att de längre kan mäta sig med resten av gruppen. Spelare som tidigare tillhört de bättre spelarna i gruppen men där resten av gruppen har kommit ikapp kan ha det svårt att bli sams med den nya verkligheten och kan börja tro att det är dem som ”tappat” eller blivit sämre, när det egentligen är resten av gruppen som kommit ikapp. Men att ständigt utmana spelarna på detta sätt verkar ingå i tränarnas arbetsbeskrivning:
Björn: ”Vår roll är att stimulera spelarna utifrån de förutsättningar de har och den kvalitén
de besitter. Det är vårt jobb att se till att alla syns och blir sedda och hörs och så vidare men också att pressa dem, alltså verkligen pressa dem.”
Även om tränarna är måna om att rotera och utmana spelarna så är tränarna också angelägna att se till att individen mår bra i miljön genom att känna sig respekterad, sedd och omtyckt, både på och utanför fotbollsplanen.
Men trots att de känner sig omtyckta och sedda så orkar vissa spelare helt enkelt inte med denna miljö vilket leder till att de hittar andra intressen, byter klubb eller slutar helt med fotbollen. För att bli långvarig inom en akademiverksamhet och öka möjligheten att nå elitnivå så menar tränarna att det krävs något annat.
Inställningen
Tränarna antyder i intervjuer att både fysiska förutsättningar, bolltekniska förmågor och speluppfattning alla är byggstenar som behövs för att en spelare ska nå elitnivå. Dessa
byggstenar kan vara medfödda eller de kan ha tränats upp. Men samtliga tränare hävdar att en spelares inställning till sitt utövande av fotboll är enormt viktigt och några av dem menar till och med att inställningen är det viktigaste och mest utslagsgivande:
Adam: ” Det är helt avgörande. Dels att man har en motivation att tillgodose och orka träna,
inte så mycket fysiskt kanske men mentalt.”
Denna inställning är en form av egenskap som spelare kan ha olika mycket av och som visar sig i form exempelvis viljan att vinna, att sköta sig och sig kropp utanför fotbollen eller att lägga in extra träningspass utöver ordinarie träning. Vissa av tränarna refererade till inställning som själva talangen.
David: ”Så talang för mig är mer passionen i att bli bättre hela tiden.”
Inställning verkar samtidigt också ha en koppling till miljön och intresset. Flera av tränarna beskriver inställningen som ett intresse eller passion. Intresse för att spela, träna, vinna och utvecklas utifrån målsättningen att bli elitspelare. Det intresse som tränarna menar uppstår i
miljön eller från miljön verkar påverka eller samverka med den inställning som får spelare att hela tiden fortsätta med fotbollen i den krävande akademiverksamheten.
Inställningen sätts också på prov när utmaningar och hinder uppstår för spelaren.
Carl: ” Du får sitta bänken eller du får en långtidsskada. Så hur tacklar du den motgången,
och den talangen ser jag som en väldigt värdefull i resan till att bli elitfotbollsspelare.”
En oviss framtid
Björn: ” Jag hade en tränare till mig som brukade säga: Du kan inte se vem som kommer bli
fotbollsspelare men du kan se vem som inte kommer bli fotbollsspelare, om man säger så. Och jag håller fast vid det faktiskt.”
Ingen av tränarna hävdar i intervjuerna att de kan, i sin egenskap av fotbollstränare, avgöra vilken individ som kommer att bli elitspelare. Detta på grund av att vägen till att bli elitspelare är väldigt lång och spelarna är så unga och det kan hända mycket under tiden. Tränarna
reflekterar kring svårigheten att se vilka individer som kommer bli bäst och understryker att det inte handlar om att vara bäst här och nu utan att det finns en utvecklingskurva att
respektera och ta hänsyn till. Spelarna ska i verksamheten förberedas för den professionella miljön och för det krävs tålamod och att ge spelarna rätt förutsättningar. Och alla spelare inom verksamheten ska ges denna förberedelse.
Dock antyder tränarna att det ofta finns ett antal individer i varje grupp som har någonting lite extra, vilket gör att dessa individer har extremt goda förutsättningar för att nå den
professionella miljön. Det lilla extra är en form av spetskompetens hos en spelare som gör dem attraktiva i sina positioner eller roller, och som tränarna tycker sig kunna uppfatta. Detta kan till exempel vara extrem snabbhet, spelförståelse, förmåga att göra mål eller följsamhet i försvarsspelet.
Spelarna som har denna typ av spets är alltså mer lämpade för spel på elitnivå och tränarna menar att de ofta medvetet ägnar lite mer tid och energi på att coacha, instruera eller samtala
med dessa individer. Detta på grund av att verksamheten har som målsättning att ta fram spelare till elitnivå och det är en del av arbetsbeskrivningen.
Helheten
Under intervjuerna så understryker tränarna ett antal saker för hur de ser på talang för unga fotbollsspelare. Men tränarna beskriver ändå att de i sin roll försöker se på helheten kring en spelares talang. Ett vanligt misstag inom branschen är att se en spelare med god fysik och automatisk dra slutsatsen att det är en skicklig fotbollsspelare lämpad för elitnivå. Men den fysiska talangen kan till exempel överskugga brister i den tekniska förmågan eller bristande spelförståelse. En talangfull spelare bör inte bara vara bra på en eller två saker utan det är kombinationen av eftertraktade egenskaper som gör en talangfull spelare.
Adam: ”Man kan ha en fysisk talang men sakna teknisk talang vilket gör att man inte får ut
något av det liksom. Så det är en sammansättning av dem egenskaperna som är tillräckligt hög för att man ska anses vara duktig.”
Sammanfattning
Sammanfattningsvis så pekar resultatet på att tränarna har en bred men relativt
överensstämmande syn på talang hos unga fotbollsspelare. Talang är svårdefinierat som begrepp och tränarna visar viss ovilja mot att använda uttrycket. Men ur intervjuerna så framkommer att medfödda egenskaper, särskilt snabbhet, är en grundförutsättning för att ha möjlighet att bli elitfotbollsspelare. En god hemmiljö med stöttande föräldrar kombinerat med en stimulerande tränings-och tävlingsmiljö tillsammans med likasinnade är viktigt för att individen ska behålla intresset för fotbollen och fortsätta utvecklas. Att redan i tidig ålder börja träna fotboll och sedan träna mycket ger mest utveckling under de åren som är viktiga för spelarens utveckling. För att orka med den hårda träning som akademifotboll ofta innebär så krävs en stark inställning eller motivation hos spelaren, vilket kräver att det finns ett grundläggande intresse hos spelaren. Tränarens uppgift blir sedan att på olika sätt stimulera
spelaren så den fortsätter tycka fotbollen är rolig, vilket leder till mer träning och som resulterar i en bättre fotbollsspelare.
Det är svårt för tränarna att avgöra vilka spelare som kommer nå elitnivå då det är mycket som kan hända under tiden och det är för många faktorer som spelar in. Det räcker inte med att en spelare endast har bra fysiska färdigheter, utan det krävs en helhet där spelaren även har en bra teknisk förmåga samt spelförståelse och sund inställning. Dock tycker sig tränarna kunna urskilja vissa individer som har någon form av spetskompetens som lämpar den ännu mer för spel på elitnivå, och dessa individer tenderar att få mer av tränarnas fokus och energi.
Resultatdiskussion
Denna studie syftar till att undersöka hur akademitränare ser på talang hos unga fotbollsspelare och visar på att tränarna tycker att talang är svårt att definiera men att talangfulla spelare verkar ha rätt genetik, sund inställning till träning, bra hemförhållanden, älska sporten och vara bra på alla bitar som sporten kräver.
Här nedan diskuteras hur de fem teman från intervjumaterialet kan ses utifrån gatekeeping-teorin.
Arvet
Analysen pekar på att akademitränarna själva har identifierat att ett visst mått av medfödda genetiska anlag är viktigt hos de individer som de anser har större möjligheter till utveckling och demonstrerar större sportsliga prestationer. En fotbollsspelares kroppsbyggnad kan se ut på lite olika sätt, men denne måste helt enkelt ha någon typ fysisk fördel som exempelvis snabbhet, vilket tränarna var ense om inte kan tränas upp utan måste vara medfödd. Delar av den tidigare forskningen visar på att genetiken har en roll att spela när det handlar om vilka som uppfattas som talangfulla individer inom idrott, vilket därmed stödjer tränarnas tankar kring det biologiska arvet som viktigt inom talang.
Tränarnas tankar kring medfödda genetiska egenskaper kan därmed ses som ett exempel på en gate. Denna konstruerade gate kan påverka hur tränare ser på talang hos spelare och
därmed bedömning av vilka individer som anses talangfulla. Spelare behöver därmed uppfylla bland annat kriteriet snabbhet för att ha möjligheten att passera denna gate och gå vidare inom organisationen genom att till exempel bli uttagen till akademin, till match eller eventuellt A-lag. Men att som tränare välja bort en spelare på grund av otillräckliga fysiska förmågor har sina svårigheter. Vissa delar av fysiken, som till exempel snabbhet eller längd, styrs av det genetiska arvet och är ingenting som spelaren kan påverka. Svårigheten i bedömningen bör också ställas i relation till förväntningar på fotbollen som sport. Mätinstrument för att mäta fysiska prestationer används i tävlingar för andra idrotter men används inte på samma sätt i fotbollen. Detta gör att det är upp till tränarens ögon att helt enkelt avgöra vad som är en
snabb spelare. Då tränare verkar värdera egenskapen snabbhet särskilt högt så borde detta leda att tränare har en bias mot snabba spelare, och spelare som inte uppvisar egenskapen snabbhet förfördelas. Men då tidigare forskning menar att den fysiska förmågan kan vara ett resultat av
relative age effect så bör möjligen inte arvet heller tillskrivas som den enkla förklaringen till
en spelares prestation. Tränarnas tankar kring arvet verkar konstruera en gate och leder möjligen till att talangfulla individer med andra kvalitéer än just snabbhet eller annan fysisk fördel selekteras bort.
Miljön
Ska man tro Eriksson (2007) handlar talang inte om gener utan om hård systematisk träning. Tränarna uttrycker hur viktig träningen är för spelarnas utveckling och konkurrenskraft. Flera tränare menar att en bra och stimulerande miljö stärker spelarnas intresse för sitt
idrottsutövande och i sin tur kan leda till att de tränar mer, vilket gör dem till bättre fotbollsspelare. Möjligen är det Erikssons hårda systematiska träning, deliberate practice, som tränarna försöker stimulera fram. Men passar en deliberate practice-modell alla unga spelare? Kraven på systematisk träning, att sköta sin kost och återhämtning, spela matcher på helger och ibland roteras in en annan träningsgrupp där man kanske inte lärt känna någon annan än verkar vara ett stort åtagande och ansvar för en 15-16 åring. Men tränarna menar att det är precis det som krävs för att bli lyckosam i deras verksamhet och få möjligheten att bli elitspelare. Detta utgör ännu ett exempel på gate, där tränarna beskriver att det är en viss typ av träning är den bästa för att forma talang. Detta trots att tidigare forskning är oense där vissa studier (Coté, 2003) tyder på att en mer lekfull, diversifierad och mindre allvarlig träning också kan stimulera fram talangfulla individer. Genom att tränarna förespråkar samt kräver en viss mängd träning så kan spelarens träningsvillighet ses som ännu en konstruerad gate.
Ett omfattande träningsschema kombinerat med den ständiga pressen att prestera kan tänkas öka behovet av en stöttande hemmiljö. Men då alla spelare inte kan garanteras uppmuntrande ord och en hjälpande hand hemifrån, är då detta en förklaring till varför vissa spelare inte orkar med denna krävande fotbollsmiljö? Fel typ av engagemang verkar ju också leda till problem. En överengagerad förälder som ställer för höga krav på både sitt barn och tränaren riskerar försämra sitt barns samt tränarens miljö. Det kan antas att en försämrad
relation mellan tränare och förälder också leder till en försämrad relation mellan tränare och spelare. Någonting som en tränare möjligtvis tar i beaktning när spelarens förmåga bedöms.
Utifrån gatekeeping-teorin är också tränaren med i skapandet av miljön. I egenskap av ledare för gruppen så har tränaren en maktposition som påverkar spelarna och andra inom fotbollsmiljön. Hur en tränare pratar, agerar, instruerar och beslutar påverkar spelaren och därmed deras relation till tränaren. Spelarens relation till tränaren, sina lagkamrater och miljön skulle kunna tänkas påverka spelarens sportsliga prestationer, vilket i sin tur kan influera hur tränaren uppfattar spelarens talang.
Antagande om hur själva arbetsplatsen influerar tränarnas syn på talang kan också göras. Då studiens samtliga respondenter arbetar inom en verksamhet med uttalade målsättning att utbilda spelare för elitnivå så är tränarna rimligtvis påverkade av verksamhetens premisser och prestationsmål. Tidigare erfarenheter, samtal med andra tränare och kravbild från föräldrar kan vara med och skapa eller forma tränarnas syn på talang. Utifrån en miljöaspekt kan det argumenteras för att tränarna från sin maktposition inte bara är gatekeepers utan också är med och formar den miljö som de själva och spelarna agerar inom, vilket då även här gör dem gate-shapers.
Inställningen
Det tydligaste temat som framkom ur denna studie var inställning. Alla tränarna identifierade spelarens inställning som viktigt, om inte utslagsgivande. Detta resultat är i linje med
resultatet från Nilsson et al (2016) studie där tränarna värderade kognitiva egenskaper
tillsammans med inställning allra högst. Innebär då detta att det är spelarna med starkast vilja att vinna som anses mest talangfulla? Så enkelt verkar det inte vara. Resultatet från denna studie, liksom tidigare nämnda studien av Nilsson et al (2016) indikerar istället att det finns en länk mellan inställning och hur bra en spelare uppfattas att bli. Genom att ha drivkraften att hela tiden fortsätta träna och spela borde det leda till en större utveckling hos individen, jämfört med en spelare som har medfödda egenskaper men som aktivt väljer bort träning. Dock borde inställning vara en egenskap som är svårare att definiera. Hur mycket av en demonstrerad inställning behövs för att bedömas vara en spelare med rätt inställning?
Christensen (2009) menar ju att tränares brist på analysverktyg i identifikationsprocessen gör
att tränarna lyssnar sin egen magkänsla mer än något annat. Svårigheten att mäta egenskaper som inställning ökar risken för att tränare tolkar en spelares avsaknad av verbala uttryck och yvigt kroppsspråk som ett tecken på en alltför dålig inställning. Det kan tänkas att tränare inom akademier väljer att prioritera spelare som visar upp någon sorts inställning då de anser det vara en viktig egenskap för talangutveckling.
En oviss framtid
Intervjuerna pekar på att tränarna verkar vara medvetna om den svåra vägen fram till att bli professionell fotbollsspelare, då många faktorer på vägen (skador, andra intressen och krav, etc.) kan påverka utfallet. Att fotbollsföreningar väljer att satsa stora resurser på relativt få individer när framtidsutsikterna är så pass osäkra förefaller kanske märkligt för den oinsatte. Men som tidigare forskning (Saether, 2014) visar så verkar detta bero på en befäst idé inom idrotten över det värde som egenfostrade spelare kan ha för en fotbollsklubb, troligtvis både på ekonomiska, identitetsmässiga samt sportsliga grunder. Det verkar också som att det förväntas av fotbollsklubbar att driva delar av sin ungdomsverksamhet med
talangidentifikation och talangutveckling i centrum. Att tränarnas syn på talang drivs på av idén kring värdet av egenfostrade spelare förefaller inte helt orimligt.
Trots att tränarna inte kan se vilken individ som kommer att bli bäst så menar några tränare att de tycker sig kunna identifiera ett antal individer antingen har vad som krävs för att nå möjligen nå elitnivå eller de individer som saknar vad som krävs. Intervjuresultatet pekar på att tränarnas egenuppfattade förmåga att kunna identifiera dessa individer verkar, precis som tidigare studier visat, grunda sig på tränarnas eget tycke och smak för vad som är en talangfull fotbollsspelare. Ansvaret som kommer med uppgiften att identifiera talanger kan, utifrån gatekeeping-teorin, uppfattas som utmanande för tränaren då den ovissa framtiden kan göra att en spelare som ägnats mycket energi och förhoppningar inte alls möter de höga
förväntningar som kan komma både från verksamheten, föräldrar, spelaren själv och tränaren.
Helheten
Tidigare studier på området visade att tränare använder sig mycket av sin egen intuition när det kom till talangidentifikation. Resultaten från denna studie indikerar på tränarna också baserar sina beslut på sin intuition. Frågan uppstår då om hur tränaren motiverar sina uttagningar och beslut, när beslutet är fattat på känsla? Inom gatekeeping- teorin så styr gatekeepern vilka meddelande som släpps igenom och till vilken publik. Tränarna menar att synen på talang hos en ung fotbollsspelare består av en sammansättning av önskade kvalitéer och att det är tränarens uppdrag att förmedla det behovet till spelaren. Helheten som tränarna beskriver verkar bestå av ett antal konstruerade gater som tränarna önskar att spelare har för att kunna ses som en talangfull spelare. Om spelaren inte uppfyller vissa önskade kvalitéer så menar tränarna att samtal med spelaren är en central del för att kommunicera var spelaren står någonstans i sin utveckling och vad tränaren tycker spelaren bör utveckla. Tränaren bör alltså vara bra på att sätta ord på den magkänsla som de tycker utgör talangen hos unga
fotbollsspelare.
Metoddiskussion
Bryman (2008) menar att en studies datainsamling alltid ska kritiskt granskas utifrån trovärdighet, tillförlitlighet samt studiens överförbarhet. Nedan följer en diskussion om studiens tillvägagångssätt utifrån dessa parametrar.
Valet av forskningsområde kommer ifrån egen tidigare erfarenhet som fotbollstränare med flera års erfarenhet från arbete med fotbollsspelare i åldern 13-19 år, både på
pojk-och-flicksidan. Erfarenheten har gett uppslag till potentiella frågeställningar i denna studie men medverkade även till att en B-uppsats inom talangområdet tidigare har
genomförts, vilket också lett till en ökad nyfikenhet för problemområdet. Min tidigare
erfarenhet kan dock leda till att det finns en viss förväntan för vad intervjuerna ska resultera i, och att dessa resultat kan tolkas utifrån tidigare erfarenheter. Bryman (2008) hävdar att det är forskarens uppgift att, så långt det går, utföra studien utan vinkling eller partiskhet. Men då detta är svårt är det viktigt för studiens trovärdighet att medvetandegöra detta faktum, såväl för läsaren som författaren själv.
Semi-strukturerade intervjuer användes som metod för datainsamling och uppfattades som lämplig för studiens syfte. Semi-strukturerade intervjuer är en vanlig kvalitativ metod och anses vara en passande metod för att samla in känslor, åsikter och erfarenheter hos utvalda individer (Hassmén & Hassmén, 2008). Några av deltagarna uppgav att möjligheten att få tänka och uttrycka sig kring problemområdet hade varit givande.
Storleken på studien gör det svårare att dra några slutsatser. Med endast fem deltagare från två olika fotbollsklubbar förefaller antalet intervjuer aningen smått för att kunna generalisera kring resultatet. Samtliga deltagare är av manligt kön vilket inte kan ses som representativt för gruppen fotbollstränare. Detta, ihop med det smala urvalet, bör ses som en svaghet i studiens överförbarhet. Till studiens styrkor hör att undersökningens deltagare alla är professionella fotbollstränare inom en akademiverksamhet som är certifierad för ett ändamål som behandlar problemområdet. En annan styrka i urvalet är att studiens deltagare är lämpade för att besvara studiens frågeställningar då det är en homogen grupp med liknande arbetsbeskrivning,
utbildningsnivå, demografi och som verkar inom problemområdet på en daglig basis. Genom att ställa samma förberedda frågor till varje respondent får alla deltagare en möjlighet att tolka frågan och ge svar med egna ord. Intervjuerna har också transkriberats ordagrant för att
minimera eventuella feltolkningar i studieresultatet. Ifall att studien skulle upprepas vid annan tidpunkt men med ett liknande urval så är det troligt att resultatet icke skulle utfalla särskilt annorlunda. Det vore dock intressant huruvida framtida studier skulle få ett liknande utfall om representation i urvalet även innehöll kvinnliga tränare.
Slutsats
Studiens resultat visar att tränarnas syn på talang bygger mycket på deras egen kunskap, åsikter, värderingar, känslor och tankar. Även om tränarna tror på intresse och inställning som den utslagsgivande faktorn så menar de också att det genetiska arvet påverkar starkt. Goda hemförhållande är viktigt för spelare och bidrar till ett fortsatt intresse för sporten. Genom gatekeeping- teorin kan vi också förstå hur tränarnas syn på talang konstruerar gater vilket formar spelare och påverkar vilka spelare som kommer att lyckas med att bli elitspelare och vilka som kommer att försvinna på vägen. Samtidigt är tränarens situation inte enkel. Pressen från föräldrar, kombinerat med resultatkrav och den hårda miljön inom elitsatsade
fotbollsakademier gör det möjligen svårare att ha tålamod med spelare som ännu inte lever upp till de höga förväntningar som satts på dem. Det finns mycket tankar, åsikter och myter kring talang. Myter som ofta verkar bygga på anekdotisk bevisföring framför den
vetenskapliga. Därför hoppas jag att denna studie ska tillföra kunskap kring problemområdet och bidra till att fler fotbollstränare, spelare, föräldrar och övrigt idrottsintresserade ska få en mer nyanserad och användbar uppfattning kring talang. Studier pekar på hur idrotten, och särskilt fotbollen, tappar barn och ungdomar på grund av selektering, toppning och brister i tävlingsklimatet. Därför behöver framtida forskning fokusera på hur talang förstås utifrån ett maktperspektiv, som tränare bland annat har. Genom att få en djupare kunskap kring tränarens roll och medverkan och hur denna påverkar uppfattningen kring talang hos idrottande
individer så kan svensk idrott förbättra förutsättningarna för barn och ungdomars fortsatta idrottande, oavsett om det är på breddnivå eller i en elitsatsande akademi.
Referenser
Bloom, B. S. (red.). (1985). Developing talent in young people. New York: Ballantine Books.
Blomqvist, J. (2004). På jakt efter gyllene generationer. Examensarbete. Linnéuniversitetet.
Bryman, A. (2008). Samhällsvetenskapliga metoder. (upp. 2:8.) Stockholm: Liber.
Carlson, R. (1991) Vägen till landslaget, En retrospektiv studie av framgångsrika ungdomar i
sju idrotter.
Christensen, M.K. (2009) “An eye for talent”: Talent identification and the “practical sense”
of top-level soccer coaches. Sociology of Sport Journal, 26, 365-382.
Côté, J. (2003) From play to practice: A developmental framework for the acquisition of
expertise in team sport. I Starkes, J. & Reicsson, K. A. (Red) Recent advances in research on
sport expertise.
Dhuey, E & Lipscomb, S,(2006) What Makes a Leader? Relative Age and High
School Leadership, Department of Economics University of California, Santa Barbara,
93106-9210 U.S.A.
Ericsson, K, Anders, Prietula, Michael J. & Cokely, Edward T. (2007). The Making of an
Expert, Harvard Business Review, Jul/Aug 2007. (85) 7/8: 114-121.
Expertgrupp från TEAM Danmark. (2006) Talangutveckling. SISU Idrottsböcker. Stockholm.
Fahlström, Per G. (2011). Att finna och att utveckla talang. Växjö: Riksidrottsförbundet
Gustafsson, B., Hermerén, G., & Petersson, B. (2005). Vad är god forskningssed?
Synpunkter, riktlinjer och exempel. Vetenskapsrådets Rapportserie, 1, 1-8.
Hassmén, N., & Hassmén, P. (2008). Idrottsvetenskapliga forskningsmetoder. Stockholm: SISU Idrottsböcker.
Helsingforsdeklarationen.(2018). WMA DECLARATION OF HELSINKI – ETHICAL
PRINCIPLES FOR MEDICAL RESEARCH INVOLVING HUMAN SUBJECTS.
Jönsson, J. (2018). Talang i fotboll. C-uppsats. Examensarbete. Idrottsvetenskap. Växsjö Universitet. Hämtad från:
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1232618/FULLTEXT01.pdf
Lagergren, L., Fundberg, J. (2015). På väg mot eliten: Vad kan förväntas av kvinnliga
idrottare? Institutionen för idrottsvetenskap. Malmö Högskola.
Lund, S., Söderström, T. (2017) To See or Not to See: Talent Identification in the Swedish
Football Association. Sociology of Sport Journal, 2017, 34, 248 -258
2017 Human Kinetics, Inc. ARTICLE https://doi.org/10.1123/ssj.2016-0144
Nilsson, L., Lund, S.,Söderström, T. (2016). Magkänslan styr i fotbollens talangjakt. Idrottsforskning.se. Hämtad från:
https://www.idrottsforskning.se/magkanslan-styr-i-fotbollens-talangjakt/
Persson, I., Säfström, J. (2012) Relativa åldereffekten i skolan. Examensarbete. Linnéuniversitetet.
Peterson, T. (2011) Talangutveckling eller talangavveckling? SISU idrottsböcker. Malmö.
Peterson, T. (2004). Selektions- och rangordningslogiker inom svensk ungdomsfotboll. www.idrottsforum.org http://www.idrottsforum.org/articles/peterson/peterson.html
Riksidrottsförbundet. (2019). Viktiga begrepp inom barn- och ungdomsidrott. Stockholm. Från
https://www.rf.se/RFarbetarmed/Barn-ochungdomsidrott/Viktigabegreppinombarn-o chungdomsidrott
Saether. S. (2014) Identification of Talent in Soccer: What do coaches look for? Idrottsforum.org
SISU Idrottsutbildarna (2006). Talangutveckling, motiverande och målinriktad träning för
barn och ungdom. Stockholm: SISU Idrottsböcker.
Stenling, A., & Holmström, S. (2011). Talangjakt=Talangslakt?. Idrottsforskning. Umeå Universitet.
Tipselit. Tipselitakademier 2019. Stockholm. Från
http://www.tipselit.se/herr/certifiering-2019/
Unnithan, V, White, J, Georgiou, A, Iga, J., & Dust, B. (2012). Talent identification in youth
soccer, Health and Exercise research. 30(15) 1719-1726
Vetenskapsrådet. Den europeiska kodexen för forskningens integritet. All European Academies, Berlin 2018. Nedladdad från
https://www.vr.se/download/18.7f26360d16642e3af99e94/1540219023679/SW_ALL EA_Den_europeiska_kodexen_f%C3%B6r_forskningens_integritet_digital_FINAL.pdf
