En mötesplats i staden: En studie om social hållbarhet

Postadress: Besöksadress: Telefon:

Box 1026 Gjuterigatan 5 036-10 10 00 (vx)

551 11 Jönköping

En mötesplats i staden: En studie om social

hållbarhet

A meeting point in the city: A study on social sustainability

Amy Pula

Annie Törngren

EXAMENSARBETE 2020

Byggnadsteknik

Detta examensarbete är utfört vid Tekniska Högskolan i Jönköping inom Byggnadsteknik. Författarna svarar själva för framförda åsikter, slutsatser och resultat. Examinator: Amjad Al-Musaed

Handledare: Ann-Marie Dahl Omfattning: 15 hp

Innehållsförteckning

Abstract

Purpose: Today, there are common places in cities that were once used for social interactions but no longer fulfil these functions. This has led to the loneliness of the population as well as unused places. The aim of the study is to create a design model that will achieve social sustainability in public places. The model will then be used as a basis for two design proposal in Jönköping

Method: The methods used in this research are case studies in form of observation and site analysis based on Jan Gehls’ 12 quality criteria and a survey for public opinion. Findings: The survey resulted in a design model that was based on Gehl's 12 criteria and the public's priorities and preferences. The model contains the nine most prioritized criteria and various aesthetic principles as well as activity-based functions. The model can be used as an aid in early planning of public places to achieve social sustainability. Developed design proposals have been designed to test the model's usability and provide an illustration of what public space can look like. Two proposals were presented when considering the design model. The first proposal for a future esplanade and the second for an already existing square.

Implications: This study has contributed to the knowledge of how public places should be designed for social interactions to take place again with the help of the developed design model.

Limitations: One of the limitations that has made the study more difficult has been the Covid-19 pandemic that went on for most of the study. The given time period has been another limitation which has affected the completeness of the study.

Innehållsförteckning

Sammanfattning

Syfte: Idag råder folktomma platser i städer som en gång i tiden användes till sociala interaktioner men som längre inte uppfyller dessa funktioner. Detta har både lett till ensamhet hos befolkningen och outnyttjade platser. Målet med undersökningen är att uppnå social hållbarhet hos offentliga platser genom att skapa en utformningsmodell. Modellen ska sedan användas som underlag till två utformningsförslag i Jönköping. Metod: De metoder som har använts i denna undersökning är fallstudie i form av observation och platsanalys utifrån Jan Gehls 12 kvalitetskriterier samt enkätundersökning av allmänhetens prioriteringar.

Resultat: Undersökningen resulterade i en utformningsmodell som grundades utifrån Gehl 12 kriterier och allmänhetens prioriteringar och preferens. Modellen innehåller de nio mest prioriterade kriterier och olika estetiska principer samt aktivitetsbaserade funktioner. Modellen kan användas som hjälpmedel vid tidig planering av offentliga platser för att uppnå social hållbarhet.

Framtagna utformningsförslag har gestaltats för att testa modellens användbarhet och ge en illustration av hur offentlig plats kan se ut. Två förslag gestaltades vid prövning av utformningsmodellen. Det första förslaget för en framtida esplanad och de andra för ett redan befintligt torg.

Konsekvenser: Denna undersökning har bidragit med kunskap om hur offentliga platser bör utformas för att sociala interaktioner igen ska ske med hjälp av den framtagna utformningsmodellen.

Begränsningar: En av begränsningarna som har försvårat undersökningen har varit Covid-19 pandemin som pågick större delen av studien. Den givna tidsperioden, våren 2020, har varit en annan begränsning som har påverkat undersökningens fullständighet. Nyckelord: Offentliga platser, kvalitetskriterier, torg, utformningsmodell, social hållbarhet

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning

1

Inledning ... 7

2

Metod och genomförande ... 10

2.1 UNDERSÖKNINGSSTRATEGI ... 10

2.2 KOPPLING MELLAN FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER FÖR DATAINSAMLING ... 10

2.3 LITTERATURSTUDIE ... 11

2.4 VALDA METODER FÖR DATAINSAMLING ... 11

2.5 ARBETSGÅNG ... 12

Observation och platsanalys ... 12

Enkätundersökning ... 13

Analys av data ... 13

2.6 TROVÄRDIGHET ... 14

3

Teoretiskt ramverk ... 15

3.1 KOPPLING MELLAN FRÅGESTÄLLNINGAR OCH OMRÅDE/FÄLT/ARTIKEL ... 15

3.2 LOST SPACE,ROGER TRANCIKS TEORI OM OANVÄNDA PLATSER I STADEN ... 15

3.3 CITIES FOR PEOPLE,JAN GEHLS TEORI OM STADSPLANERING ... 16

3.4 BIOFILI I STADSMILJÖ,TIMOTHY BEATLEY ... 17

3.5 SAMMANFATTNING AV VALDA TEORIER... 18

4

Empiri ... 19

4.1 OBSERVATION ... 19

Gustav Adolfs torg i Göteborg ... 19

Hovrättstorget i Jönköping ... 21

4.2 PLATSANALYS ... 23

Innehållsförteckning

Hovrättstorget i Jönköping ... 25

Den sorte plads i Köpenhamn ... 27

4.3 ENKÄTUNDERSÖKNING ... 29

4.4 SAMMANFATTNING AV INSAMLAD EMPIRI ... 31

5

Analys och resultat ... 32

5.1 FRÅGESTÄLLNING 1 - VID BEAKTANDE AV SOCIAL HÅLLBARHET, VILKA POSITIVA OCH NEGATIVA ASPEKTER ANSES FÖREKOMMA MED BEFINTLIGA OFFENTLIGA PLATSER? ... 32

Observation ... 32

Platsanalys... 33

Analys av observation och platsanalys ... 35

5.2 FRÅGESTÄLLNING 2 - VILKA ASPEKTER BÖR PRIORITERAS VID FRAMSTÄLLNING AV UTFORMNINGSMODELLEN? ... 37

Prioritering av kriterier ... 37

Relevans och aktiviteter ... 41

Estetiskt tilltalande ... 41

Analys av enkätundersökningen ... 44

5.3 FRÅGESTÄLLNING 3-HUR KAN ETT UTFORMNINGSFÖRSLAG AV EN OFFENTLIG PLATS SE UT MED HJÄLP AV DEN FRAMTAGNA UTFORMNINGSMODELLEN? ... 45

Framtagen utformningsmodell ... 45

Utformningsförslag ... 46

Analys ... 48

5.4 KOPPLING TILL MÅLET ... 49

6

Diskussion och slutsatser ... 50

6.1 RESULTATDISKUSSION ... 50

6.2 METODDISKUSSION ... 51

6.3 BEGRÄNSNINGAR ... 52

6.4 SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER ... 52

6.5 FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING ... 53

7

Referenser ... 54

Bilagor

Inledning

7

1 Inledning

Examensarbetet är en kurs som ingår i utbildningen Byggnadsteknik med inriktning byggnadsutformning med arkitektur som omfattar 15 högskolepoäng på Tekniska högskolan i Jönköping.

1.1 Bakgrund

Urbaniseringen har skett under en snabb period i människors historia då redan för 200 år sedan bodde 90 procent av befolkningen på landsbygden jämfört med idag då 85 procent bor i tätorter (SCB, 2015). Graden av avflyttning från landsbygden har inneburit stora förändringar för både landsbygden och staden. Under stadens befolkningsutveckling skedde en stor uppbyggnad av städer runtom i Sverige som fortfarande dominerar dagens centrumkärnor i svenska städer (SCB, 2015).

Svenska städer är vanligtvis uppbyggda med liknande stadsplanering där rutnätssystem utgör stadskärnan. I stadskärnan finner man i de flesta tätorter offentliga platser som parker, torg och gågator som esplanader. De nämnda offentliga platserna är allmänna platser som ägs av stadens kommunala sektor, där alla människor har rätt att röra sig fritt.

Torg definieras och kännetecknas av en större, öppen och tillgänglig plats som avgränsas eller omgivs av bebyggelse där människor fritt kan röra sig eller samlas. Det kan även användas för olika evenemang och allmän kommunikation (Boverket, 2017). Syftet och användningen av det offentliga rummet har förändrats från att de byggdes tills dagens användning. Till en början nyttjades torg ofta som en handelsplats där bönder och dylikt sålde handelsvaror till stadens invånare. Det användes också som en social mötesplats för stadens invånare vilket uppmuntrade människor att röra sig utanför hemmet (Skellefteå Kommun, 2013). Med utvecklingen kom regleringar hur livsmedel fick hanteras och torghandeln flyttades in till permanenta lokaler som blev dagens livsmedelsbutiker.

Den teknologiska utvecklingen har skett parallellt med stadsutvecklingen under dessa 200 år men har skjutit i höjden de senaste decennierna. Sociala medier och den senaste teknologiska bekvämligheten med allt från internet-handel till obegränsat TV-utbud, har förändrat människors livsstil. En livsstil som har medfört att den fysiska interaktionen har minskat och människor idag stannar mer inomhus. Med detta har ensamheten hos befolkningen ökat och anses idag som en stor folksjukdom bland invånare i Sverige vilket har blivit ett samhällsproblem (Mela, 2014).

Inledning

8

1.2 Problembeskrivning

Trots den stora urbaniseringen som har skett intensivt under de senaste 200 år där 85 procent av befolkningen idag bor i våra städer är folktomma offentliga platser ett faktum (SCB, 2015).

Samhällets teknologiska utveckling på det sociala planet har förändrat kommunikationen mellan individer. De fysiska sociala mötena har minskat och kommunikation via telefon och sociala medier ökat. Samhället är idag mer uppbyggt på den självständiga individen där man förväntas klara sig själv utan hjälp. Exempelvis är funktioner som självscanning i butiker, själv-in-checkning på flygplatser och internet-handel vardagsexempel i dagens samhälle (Strang, 2014).

Människor som redan är ensamma är mötet med en kassörska, hjälpen vid incheckning på flygplatsen och centrumhandeln viktiga i vardagen. När dessa möten mer och mer försvinner blir folk ensammare och ett grundläggande mänskligt behov uppfylls längre inte.

Historiskt uppfyllde mötena på torget en del av människors behov att få träffas fysiskt, men när funktionera som handel och dylikt försvann, försvann också de spontana sociala mötena. Torg som en gång sågs som stadens vardagsrum och mötesplats, är nu en plats i staden som inte används till dess historiska syfte (Gehl, 2010).

Att ensamhet hos den svenska befolkningen har konstaterats som en folksjukdom är en utmaning för vårt samhälle att lösa. Social interaktion är ett grundläggande mänskligt behov och som ingår i det globala målet, “Hälsa och välbefinnande”, för hållbar utveckling enligt FN (Globala målen, 2020).

Vid projektering, närmare utformningsfasen i byggprocessen, tenderar traditionell utformning att prägla dagens gestaltning trots kunskap om framtida samhällsplanering som enligt forskning gynnar hållbarhet i större grad (Rosales, 2015).

Staden är byggd för människan där stadens struktur ska ge möjlighet till spontana sociala möten. Att syftet för torg har försvunnit på grund av samhällets utveckling av handel och sociala plattformar går inte att förändra. Däremot att lägga grund för ett nytt syfte för dagens befintliga och framtida torg är något som kan påverkas vid utformningsskedet där spontana sociala möten igen kan ske.

1.3 Mål och frågeställningar

Målet med detta examensarbete är att uppnå social hållbarhet genom att slutligen skapa en utformningsmodell som representerar allmänhetens prioriteringar. Modellen ska kunna appliceras på olika typer av offentliga platser såsom torg och esplanader. Den framtagna modellen ska kunna användas av arkitekter, samhällsplanerare och byggnadsingenjör vid utformning av offentliga platser tidigt i projekteringsfasen. Innan en modell kan framställas krävs arbete med datainsamling via litteraturstudier och en fallstudie i form av observationer samt enkätundersökning.

Målet med denna arbetsgång är att få fram tillräckligt underlag för att kunna framställa en modell av vetenskaplig grund som kan bidra till social hållbarhet. Att uppnå den

Inledning

9

vetenskapliga kunskapen ska Jan Gehls 12 kvalitetskriterier och litteraturstudier användas via fallstudier och datainsamling. Utifrån detta är målet att kunskapsgrunden ska vara tillräcklig för att framställa modellen på ett korrekt och vetenskaplig genomförande som uppnår social hållbarhet.

Frågeställningar:

1. Vid beaktande av social hållbarhet, vilka aspekter anses förekomma med befintliga offentliga platser?

2. Vilka aspekter bör prioriteras vid framställning av utformningsmodellen? 3. Hur kan ett utformningsförslag av en offentlig plats se ut med hjälp av den

framtagna utformningsmodellen?

1.4 Avgränsningar

Undersökningen kommer ej att undersöka andra offentliga platser än de som kommer analyseras med fallstudie. Enkätundersökningen kommer ej ske med människor som är bosatta utanför Jönköpings kommun. Anslutande och närliggande gator kommer ej analyseras vid de offentliga platserna. I denna studie kommer ekologisk- och ekonomisk hållbarhet ej beaktas.

1.5 Disposition

I rapporten redovisas först metod och genomförande i kapitel två, där val av metod och arbetsgång framförs. I kapitel tre presenteras de teorier som är relevanta för examensarbetet. Empiri presenteras i kapitel fyra, där insamlade data redovisas i form av tabeller och figurer. I kapitel fem redovisas resultat och analys av den insamlade data. Diskussion och slutsats presenteras slutligen i kapitel sex.

Metod och genomförande

10

2 Metod och genomförande

Undersökningsmetoder som ska ge kunskap och underlag till detta examensarbete kommer ske genom kvalitativ- och kvantitativ metod i form av fallstudie och enkätundersökning. Tre offentliga platser har valt för fallstudie, två i Sverige och ett i Danmark. Enkätundersökningen kommer ske enbart i Jönköping.

2.1 Undersökningsstrategi

Studien kommer att tillämpa en kombination av kvalitativ- och kvantitativ metod för att kunna besvara frågeställningarna. Kvalitativ metod kommer att tillämpas i form av fallstudie för att genomföra en observation och platsanalys utifrån Jan Gehls 12 kvalitetskriterier på utvalda offentliga platser. Kvantitativ metod kommer att genomföras i form av enkätundersökning för att få en större förståelse kring vad som får människor att vilja vistas på platsen.

Primärdata i form av litteratur och artiklar kommer användas som underlag för att öka förståelse och besvara frågeställningar. Insamling av primärdata kommer att hämtas genom litteraturstudier från tidigare vetenskapliga publikationer och relevanta litteraturer om ämnet. De vetenskapliga artiklarna hämtas via Jönköpings Universitys’ (JU) databaser och sökmotorer såsom Digitala vetenskapliga arkivet (DiVA), Google scholar och Dawsonera.

I enkätundersökningen kommer ett urval bestämmas utifrån fördelningen av Jönköpings population i både kön och åldersspann (Jönköpings kommun, 2020). De åldersgrupper som kommer att efterfrågas är 15 år och uppåt .

2.2 Koppling mellan frågeställningar och metoder för

datainsamling

1. Vid beaktande av social hållbarhet, vilka aspekter anses förekomma med befintliga offentliga platser?

Litteraturstudier i form av tidigare forskning kommer att studeras för att specificera positiva och negativa aspekter. Observation och platsanalys kommer att genomföras för att kunna besvara frågeställningen.

2. Vilka aspekter bör prioriteras vid framställning av utformningsmodellen? Frågeställningen kommer att besvaras genom analys av enkätundersökningen. Resultat från förra frågeställningen kommer även att användas för att kunna besvara vilka aspekter som bör prioriteras.

3. Hur kan ett utformningsförslag av en offentlig plats se ut med hjälp av den framtagna utformningsmodellen?

Utifrån resultat från frågeställning 1 och 2 kommer två förslag på utformning av torg genomföras, ett förslag på den framtida offentliga platsen Tallahovsesplanaden i Södra Munksjöstaden och ett förslag på ett befintligt torg, Hovrättstorget i Jönköping.

Metod och genomförande

11

2.3 Litteraturstudie

Litteratursökning genomfördes med hjälp av universitets högskolebiblioteket genom de olika databaser som fanns listade. De databaser som använts i detta examensarbete är bland annat digitala vetenskapliga arkivet (DiVA), google scholar och dawsonera. Sökord som urban planning, urban design och stadsplanering samt social sustainability har varit relevant för arbetet. Skribenter gick igenom de artiklar strategisk genom att läsa sammanfattningar på de vetenskapliga artiklar som stämde överens med sökorden.

Tabell 2.1: Databaser och sökord som använts för att få fram vetenskapliga artiklar. Digitala vetenskapliga arkivet (DiVA) Stadsplanering, Urban planning, social

hållbarhet

Google scholar Biofili, urban design, urban space, city

planning

Dawsonera Social sustainability, urban space

2.4 Valda metoder för datainsamling

De metoder som har använts för att genomföra undersökningen var fallstudier i form av observation och platsanalys. Observation är en metod som används för att samla in information och beteenden av omvärlden (Patel & Davidson, 2014). I denna studie användes metoden för att observera människors rörelse på de utvalda torgen genom att iaktta ifall människor stannade eller passerade torget under ett visst tidsspann. Det finns olika typer av observation, strukturerad och ostrukturerad, som kan genomföras på olika sätt. Den typ av observation som har valts i denna studie var strukturerad observation, där ett observationsschema upprättades innan observationen utfördes. Innan observationen sker måste observatören välja hur de ska förhålla sig till och hur de ska närvara vid observationen. Det finns den deltagande och icke deltagande observatören, där observatören väljer att vara aktiv eller inaktiv del av observationen (Patel & Davidson, 2014). Observatörens förhållningssätt i denna undersökning är okänd och icke deltagande, då människor som blir observerade har ingen kännedom till observatörernas närvaro.

En survey har genomförts i form av enkätundersökningen som är en datainsamlingsteknik för att samla information med hjälp av frågor (Patel & Davidson, 2014). Frågorna i enkäten graderas i olika grader av standardisering och strukturering. I denna undersökning har skribenterna utformat frågorna av både hög grad av strukturering och standardisering, där det innebär att frågorna utformas med fasta svarsalternativ och kommer i samma ordning varje gång.

Metod och genomförande

12

2.5 Arbetsgång

Observation och platsanalys

Observationen skedde på två olika torg i två städer under en vardag och en helgdag. De undersökta torgen var Gustav Adolfs torg i Göteborg respektive Hovrättstorget i Jönköping. Syftet med observationen var att observera hur många människor som passerade och stannade på torget under en timmes tidsintervall. De krav som ställdes på att människor skulle räknas som att de stannade var att de skulle ha ett uppenbart syfte med sitt besök. Syften som observerades var människor som bland annat stannade för torgets funktioner eller aktiviteter, sociala möten eller vald väntplats. För att kunna räkna antalet människor på ett effektivt sätt användes en räkningsapp, Counter UX, som skribenter laddade ner genom androids playbutik på mobilen. Hjälpmedlet gjorde att skribenterna kunde ha full fokus på torget under själva observationen utan att behöva anteckna och bli distraherade. En av skribenterna antecknade antalet människor som stannade och den andra antecknade antalet människor som passerade. Observationen pågick under tidsintervallet klockan 12.00 till 13.00.

 Observationen på Gustav Adolfs torg genomfördes lördagen den 22 februari och måndagen den 24 februari mellan klockan 12.00 – 13.00.

 Observationen på Hovrättstorget genomfördes lördagen den 28 februari och måndagen den 2 mars mellan klockan 12.00 – 13.00.

En platsanalys genomfördes med hjälp av Gehls 12 kvalitetskriterier efter att observationen var slutförd. Innan platsanalysen kunde genomföras gjorde en tolkning och översättning av kriterierna från engelska till svenska för att säkerställa att skribenterna inte skulle kunna misstolka eller missförstå några kriterier. Inom varje kvalitetskriterium finns underkategorier som underlättar förståelsen av de 12 kriterierna, även underkategorierna tolkades och översattes. Ett graderingssystem på en skala ett till fyra skapades av skribenterna för att kunna betygsätta kriterierna, där ett motsvarar ej existerande och fyra motsvarar existerar i största grad. Platsanalysen genomfördes av skribenterna individuellt för att inte påverka varandras tolkningar och betygsättning. Till betygsättningen laddades ner en applikation som mäter ljudnivå via Androids playbutik på mobilen då en av underkategorierna innehåller ljud- och bullernivå. Appen testades innan användningen för att säkerställa att den fungerade på båda skribenternas mobiler och avger samma resultat av ljudnivå. Efter individuell analys av torget jämfördes skribenternas resultat av analysen som sedan slutfördes i en gemensam betygsättning av torget.

 Platsanalys på Gustav Adolfs torg genomfördes lördagen den 22 februari.  Platsanalys på Hovrättstorget genomfördes måndag den 3 mars.

Den 12 mars till 15 mars blev en planerad resa till Köpenhamn inställd på grund av Coronaviruset, vilket resulterade att en observation och platsanalys uteblev. En platsanalys av ett torg i Köpenhamn fick istället genomföras via Google Maps med hjälp av Gehls 12 kvalitetskriterier.

Den valda platsen i Köpenhamn blev Den sorte plads, där platsanalysen genomfördes den 7 april via Google Maps. Då skribenterna inte kunde befinna sig på platsen uteblev vissa underkategorier som krävdes närvaro på platsen, som mätning av ljudnivå,

Metod och genomförande

13

belysning under dag/natt och tillfälliga aktiviteter. Platsanalysen i Köpenhamn utfördes som de andra torgen för att säkerställa tillförlitligheten i undersökningen.

Den insamlade data från observationen sammanställdes i en tabell på Word-dokument för att kunna analyseras. Betygsättning av torgens platsanalys sammanställdes i ett Excel-dokument, som redovisas under kapitlet Empiri.

Enkätundersökning

Enkätundersökningen skapades genom Google formulär. Enkätformuläret innehåller tre delar, där första delen innehåller allmänna frågor om respondentens kön, ålder och om hen är boende i staden. Första delen innehåller även frågor som är baserade på Gehls 12 kriterier där respondenten graderar nio aspekter från en skala ett till fyra. Där graderingsskalan innebär ett som minst attraktiv och fyra mest attraktiv. De nio aspekterna ska återspegla de kvalitetskriterier som Gehl har utformat. Anledningen till att endast nio aspekter och de andra tre har uteslutits är för att de behandlar byggnadernas placering, volym och siktlinjer, vilket inte ingår i denna enkätundersökning som endast behandlar den allmänna ytan.

Andra delen av enkäten innehåller frågor om olika aktiviteter där respondenten fick välja tre av fem aktiviteter inom tre olika kategorier. Kategorierna var matkultur, sport och lek och konst och kultur. Sista frågan i del två får respondenten rangordna de tre kategorierna efter det de anses är mest relevant utifrån deras intresse. Tredje delen handlar om den estetiska omgivningen, där fem bilder representerar fem olika estetiska element. Respondenterna fick välja högst tre av fem element som tilltalar dem mest. Den färdigställda enkäten testades av skribenterna själva och ett antal testpersoner innan den publicerades. Enkäten skulle endast besvaras av människor som befann sig på det undersökta torget i Jönköping, Hovrättstorget. Då utformningsmodell skulle endast tillämpas i Jönköping enligt kapitel 1.4 Avgränsningar. Allt eftersom situationen med Coronaviruset förvärrades fick skribenterna hitta nya tillvägagångsätt för att samla in svar till enkäten, då möten med människor på torgen uteslöts. En lösning till situationen blev att skapa en QR-kod som skrevs ut för att sedan utdelas i brevlådor i olika bostadsområden i Jönköping.

Analys av data

Observationen och platsanalysens resultat sammanställdes som tabeller och diagram för att enklare kunna analysera, dra samband och koppla de till olika teorier i teoretiskt ramverk.

Efter att ett godtyckligt antal respondenter hade svarat på enkätundersökningen stängdes tillgången att svara sedan ner. Enkätundersökningen tog längre tid än planerat då andra tillvägagångsätt var tvungna att tas till på grund av pandemin. Enkätundersökningen stängdes därför ner 6 april. Därefter påbörjades processen av enkätundersökningens data där svaren delades upp mellan kön och de tre åldersspannen. Anledningen till detta arbetssätt är att granska de olika gruppernas prioriteringar, då målet är att skapa en offentlig plats som passar alla grupper av människor i staden. Därefter skapades ett poängsystem av skribenterna som följer en formel för att rättvist värdera samtliga betyg. Poängsystemet användes i en del av enkätundersökningen där de svarande graderade de nio kriterierna mellan ett till fyra. Poängsystemets maxpoäng

Metod och genomförande

14

av nedanstående tabeller varierar för varje kategori av kön och ålder med anledning att de svarande varierar i personantal.

Maxpoäng för varje kategori beräknas via formeln: MAXPOÄNG = (4 X ANTAL PERSONER)

Formeln för det uträknade betyget av varje kriterium fungerar följande:

POÄNG/KRITERIE = (BETYG 4 X ANTAL RÖSTER) + (BETYG 3 X ANTAL RÖSTER) + (BETYG 2 X ANTAL RÖSTER) + (BETYG 1 X ANTAL RÖSTER) Resterande delar av enkätundersökningen sammanställdes i diagram och tabeller för att presentera resultatet av empiri på ett tydligt och enkelt sätt. Sammanställningen av resultatet för enkätundersökningen blev underlag för att utforma en utformningsmodell, som skapades via Word 2016. Utformningsförslaget skapades genom programvaran Revit 2020, där detaljplan och kartor för Tallahovsesplanaden och Hovrättstorget användes som grund för att utforma platsen. Detaljplan och kartor som användes hämtades ifrån Jönköpings kommun och Lantmäteri.

Därefter påbörjade arbetet av gestaltning av utformningsförslaget. De två valda torg som utformningsmodellen ska appliceras på Hovrättstorget som är ett befintligt torg och den framtida offentliga platsen, Tallahovsesplanaden. Utformningsmodellen användes som underlag för estetisk omgivning, aktiviteter och funktioner vid gestaltning av utformningsförslagen.

2.6 Trovärdighet

Validitet och reliabilitet är två begrepp som ofta går hand i hand när en vetenskaplig undersökning genomförs för att mäta trovärdighet. Validitet mäter undersökningens relevans och reliabilitet mäter måttet på undersökningens pålitlighet och träffsäkerhet (Patel & Davidson, 2014).

Validiteten i denna undersökning anses vara pålitlig. Under observationen användes korrekta mätbara instrument vid genomförandet som bland annat decibelmätare och beräkningsapp. De använda instrument testades innan genomförandet för att säkerställa instrumentens pålitlighet. Validiteten stärktes ytterligare genom att skribenterna delade ut enkätundersökningen i pappersform med QR-kod runt om i Jönköpings kommun. Detta tillvägagångsätt försäkrar att de som svarar med stor sannolikhet är bosatta i kommunen.

Utförandet och betygsättningen av platsanalyserna genomfördes individuellt mellan skribenterna för att undvika att påverka varandras åsikter vilket ökar pålitligheten. Enkätundersökningen framställdes utifrån Gehls 12 kriterier som vetenskaplig grund för att öka reliabiliteten i undersökningen. Innan enkätundersökningen publicerades testade skribenterna och ett antal testpersoner att svara på enkäten. Testet gjordes för att säkerställa att de potentiella respondenter uppfattade frågornas innebörd och att inga missuppfattningar skulle uppstå, det i sin tur gjorde att reliabiliteten i undersökningen stärktes.

Teoretiskt ramverk

15

3 Teoretiskt ramverk

3.1 Koppling mellan frågeställningar och område/fält/artikel

FRÅGESTÄLLNING

TEORIER

Figur 3.1: Koppling mellan frågeställningar och teori

3.2 Lost space, Roger Tranciks teori om oanvända platser i

staden

Roger Trancik är professor och författare inom stadsdesign. Han skrivit flera böcker om stadsplanering, bland annat Finding lost space (1986). Rumsliga design och estetik i den offentliga platsen är en av hans expertområde.

Trancik förklarar ”lost space” i sin text som områden där det inte finns någon urban funktion i det offentliga rummet. Ofta byggs byggnader som enstaka objekt utan att ta hänsyn till omgivningen vilket leder till uppkomsten av ”lost space”. Roger förklarar i allmänhet orsakerna till stadens ”lost space” fördelat i fem kategorier. Den första anledningen till ”lost space” är bilens påverkan, andra anledningen är arkitekternas inställning till den moderna rörelsen, som menas med när arkitekturen lämnade den traditionella designen och övergick till modern design som funkis under 1920-talet. Tredje orsaken är den politiken kring markanvändningen i staden när det skedde ökande urbanisering, fjärde punkten är den ansvarslöshet mellan allmänna och privata

FRÅGESTÄLLNING 1

FRÅGESTÄLLNING 2

FRÅGESTÄLLNING 3

LOST SPACE

CITIES FOR PEOPLE

Teoretiskt ramverk

16

institution avseende på den offentliga stadsmiljön. Slutligen, gamla industriella, militära och transportplatser som idag inte längre används (Carmona & Tiesdell, 2007). Av alla orsaker är den första anledningen, bilen, varit den värsta inverkan i amerikanska städer. Bilen är en stor orsak till ”lost space” i städer, där motorvägar och parkeringsplatser upptar en stor mängd yta. Den andra orsaken som nämns, som är en betydande konsekvens av ”lost space” enligt Trancik är den moderna rörelsen i design. Han jämför Houston i Texas med Piazza Navona District of Rome. Där byggnaderna i Rom är byggda nära varandra och gator och torg utformar sig därefter, i jämförelse med Houston som är raka motsatsen, där byggnader är placerade med stora parkeringsplatser och vägar mellan varandra. Roger poängterar att under medeltiden och renässans städer, hade förbindelsen mellan uterum och byggnader en bättre relation som lämnar inget utrymme för ”lost space” jämfört med städer idag (Carmona & Tiesdell, 2007).

Den tredje nämnda orsaken, politiken för markanvändning påverkade stadsbilden under femtio- och sextiotalet enligt Roger. Under dessa decennier inträffade en segregering avseende olika funktioner i städer. Arbetsutrymmen, bostadsområden, shoppingområde etc. separerades och ledde till ingen längre fysisk och social mångfald i städerna (Carmona & Tiesdell, 2007).

Den fjärde nämnda orsaken, privatisering av det offentliga utrymmet, orsakade generellt ”lost space” i städernas miljöer. Byggnader blev en marknadsföring för privata företag och staden var deras arena. Ingen hänsyn till platser, material och design av byggnader ledde till ”lost space” och segregering mellan dem, både fysiskt och designmässigt (Carmona & Tiesdell, 2007).

Den sista anledningen som nämnts av Trancik är den ändringen av markanvändningen som har bidragit till ”lost space” i städerna. Vid förflyttning av industrier, militära platser och transportanläggningar skedde ingen ny användning av dessa platser utan förblev tomma (Carmona & Tiesdell, 2007).

Tranciks fem diskuterade faktorer har tillsammans skapat ett stort problem bland städerna. Lösningen Trancik diskuterar är ett bättre samarbete mellan arkitekter, landskapsarkitekter och stadsplanerare när det gäller att ansluta byggnad till offentliga rummet. Stadsrummet är lika viktigt som byggnaderna i städer och traditionella städer som Paris, Rom och Versailles är inspirerande verktyg i framtida utformning (Carmona & Tiesdell, 2007).

3.3 Cities for people, Jan Gehls teori om stadsplanering

Jan Gehl är en dansk arkitekt och professor i stadsplanering. Han har skrivit boken

Cities for people (2010), där han beskriver hur människor använder och upplever

staden (Gehl, 2010).

Gehls menar att stadsplaneringen har förändrat drastisk under många decennier. Dåtidens stadsplanerare fokuserar på stadens struktur och trafik, vilket gör att människor och stadslivet inte är det främsta fokuset när man planerar staden. Det

Teoretiskt ramverk

17

resulterar att människors plats, främst fotgängare, i staden begränsas, det gör staden mer osäkert och stadsmiljö förorenas med avgaser. Genom att öka förutsättningar för fotgängare och cyklister, ökar rekreation och sociala aktiviteter i staden. Därför poängterar Gehl att det här sättet att planera staden måste ändras för att återuppta en bättre stadsplanering där människans behov ska vara i fokus vid utformningen av staden (Gehl, 2010).

Gehl beskriver att genom historien kan man se att den urbana strukturen och planering är det människans beteende och behov som har format dåtida städerna som t.ex. Rom. Städerna byggde för att uppfylla människans vardagliga behov, därför var strukturen på staden kompakt med många gångstråk som förbinder funktioner (Gehl, 2010). Den nya stadsplaneringen ska först fokusera på människor och stadslivet, sen skapa platsen i staden och till sist förse med byggnaden, det är en omvänd metod av det modernistiska sättet att planera staden som sätter människans behov och stadslivet sist.

Gehl påpekar i sin bok att stadsplanerare bör sikta mer än bara se till att människor kan promenera och cykla i staden säkert. Fokuset bör även ligga i att hjälpa människor att socialisera sig med varandra och samhället runtomkring dem (Gehl, 2010). Med det menar han att stadskärnan måste livas upp och attrahera olika grupper av människor för att möjliggöra detta. Den levande staden behöver ha en välkommande och inbjudande omgivning med möjlighet till sociala interaktioner för att människor ska vilja vistas platsen. Funktioner och aktiviteter utgör en stor del av hur stadskärnan ska kännas och upplevas.

Liv och rörelse i stadskärnan, på gatan och allmänna platser har en stor betydelse för säkerheten. Den offentliga platsen bör blandas med olika funktioner för att öka sociala aktiviteter bland människor, vilket gör att säkerheten ökar då platsen blir mer livlig. Belysning har även en betydelse när det gäller säkerheten i staden, då belysning från gatorna och byggnader indikerar att det är människor i rörelse och känslan av att det är tryggt på gatorna. Liv på gatorna, säkerhet och skydd för människor och mixade funktioner är även faktorer som ökar kvalitéer för staden (Gehl, 2010).

3.4 Biofili i stadsmiljö, Timothy Beatley

Timothy Beatley är en amerikansk professor och forskare inom hållbara samhällen. Hans arbete fokuserar på ämnet urbana stadsplanering och hur städer ska minska sina ekologiska fotavtryck genom att implementera grönska i staden samtidigt blir mer livliga platser. I boken Biophilic cities: Integrating nature into urban design and planning (2010) beskriver han sambandet mellan natur, människan och det urbana samhället (Beatley, 2010). Biofili är en teori av Edward O. Wilson om kärlek till naturen och allt levande ting.

Beatley beskriver i sin bok att det finns bevis som tyder på att grönska och gröna städer har en positiv effekt på människans hälsa. Daglig kontakt med naturen hjälper människan att öka sitt välmående och produktivitet hos individen. Natur skall vara en del av människans levnad, det är nödvändigt för människans välbefinnande (s.6). Forskning visar att naturen har en förmåga att minska stress, psykisk ohälsa och förbättra kognitiva skickligheter (s.4).

Teoretiskt ramverk

18

3.5 Sammanfattning av valda teorier

Både Trancik och Gehl beskriver bilens påverkan på stadsplanering, där de menar att bilens plats i staden gör att människor inte prioriteras när man planerar staden. Trancik lyfter fram att det moderna sättet att planera en stad har lett till oanvända platser, där trafiksystemet kräver en stor plats av staden och att byggnader byggs utan någon relation till den omgivna miljön. Även Gehl lyfter fram att det moderna sättet att planera staden inte är hållbart, han menar att i modern stadsplanering är trafiksystemet i centrum vilket leder till att människors plats i staden begränsas. Både Trancik och Gehl poängterar också att gamla städer som Rom och Paris är en viktig inspiration när det kommer till hur man integrerar staden utan att få oanvända platser och att människors behov av sociala interaktioner står i centrum.

Biofili är en teori som är relativt ny inom stadsplanering. Gehls 12 kvalitetskriterier har grönska och vatten som en underkategori inom det estetiska, vilket kan koppla dessa två teorierna till varandra. Beatley beskriver mer konkret om hur natur kan integreras i stad för att öka välmående för människor medan Gehl beskriver natur som en estetisk punkt i kvalité för en vackrare stadsbild.

Empiri

19

4 Empiri

I detta kapitel redovisas den empiriska data som har samlats in genom observation, platsanalys och enkätundersökning.

4.1 Observation

Gustav Adolfs torg i Göteborg

Under lördagen den 22 februari där observationen genomfördes under klockan 12.00 till 13.00. Väderförhållande under observationstimmen var varierande regn och stundtals uppehåll.

Figur 4.1: Bilden visar väderförhållande under observation lördag den 22 februari, kl.12:17.

Empiri

20

Måndagen den 24 februari observerade Gustav Adolfs torg under samma klockslag som lördagen. Väderförhållande under denna observation var soligt och klar himlen under hela observationstimmen.

Figur 4.2: Väderförhållande under observation måndag den 24 februari,

kl.12:34.

Under lördagen 22 februari mellan klockan 12.00 till 13.00 stannade 37 personer och 284 passerade, totalt observerades 321 personer. Måndagen den 24 februari

observerades totalt 1247 personer varav 134 stannade och 1113 passerade. Tabell 4.1: Antal observerade människor på Gustav Adolfs torg.

Gustav Adolfs torg i Göteborg

Vardag mellan 12 – 13 (måndag)

Helgdag mellan 12–13 (lördag)

Människor som stannar 134 37

Människor som passerar 1113 284

Totalt människor som stannar och passerar

Empiri

21 Hovrättstorget i Jönköping

Under lördagen den 29 februari där observationen genomfördes under klockan 12.00 till 13.00. Väderförhållande under observationstimmen var mulet och stundstal regnskurar.

Figur 4.3: Väderförhållande under observation lördag den 29 februari,

kl.12:05.

Måndagen den 3 mars observerade Hovrättstorg under samma klockslag som lördagen. Väderförhållande under denna observation var vädret även här mulet och regnigt.

Empiri

22

Under lördagen 29 februari mellan klockan 12.00 till 13.00 stannade 36 personer och 421 passerade, totalt observerades 457 personer. Måndagen den 3 mars observerades totalt 343 personer varav 16 stannade och 327 passerade.

Tabell 4.2: Antal observerade människor på Hovrättstorget. Hovrättstorget i Jönköping Vardag mellan 12 – 13 (måndag) Helgdag mellan 12–13 (lördag)

Människor som stannar 16 36

Människor som passerar 327 421

Totalt människor som stannar och passerar

Empiri

23

4.2 Platsanalys

Poängsystemet, som skapades av skribenterna för platsanalysen fungerar att varje kategori av de totala 12 kategorierna kan få poäng mellan ett till fyra. Betygen motsvarar nedanstående betygsskalor där ett är Inte alls tillfredställande till fyra som motsvarar Mycket tillfredställande.

Figur 4.5: Graderingsskala för platsanalys. Gustav Adolfs torg i Göteborg

Figur 4.6: Översiktskarta över Gustav Adolfs torg med tillhörande aktiviteter.

Inte alls tillfredställande

Mindre

tillfredställande tillfredställande Mer

Mycket tillfredställande

Empiri

24

Empiri

25 Hovrättstorget i Jönköping

Empiri

26

Empiri

27 Den sorte plads i Köpenhamn

Empiri

28

Empiri

29

4.3 Enkätundersökning

Tabellerna nedan visar sammanställningen av enkätundersökningen. Antal svarande var 71 personer varav 39 män och 32 kvinnor. Dessa varierade i tre olika åldersspann där 17 personer var mellan 15 – 30, 28 personer mellan 31 – 55 och resterande 26 personer var 56+. Alla respondenter var bosatta i Jönköping. Enkätundersökningen bestod av sex frågor där de två första frågorna ställdes om respondenten. Fråga tre undersökte respondenternas prioriteringar hos nio olika kriterierna baserade utifrån Jan Gehls kvalitetskriterier. Frågan besvarades genom en betygsskala mellan 1 till 4, där 1 innebar minst attraktiv och 4 mest attraktiv. Fråga fyra och fem berörde aktiviteter som respondenter vill se hos en offentlig plats. Fråga sex fick respondenterna prioritera estetiska element i form av bild-alternativ. Antalet svar från respondenter visas i tabell 4.3.

Tabell 4.3: Sammanställd empiri av enkätundersökningen. Fråga 1: Kön och ålder?

Total svarande Man Kvinna Ålder 15 - 30 Ålder 31 - 55 Ålder 56+

Antal 71 39 32 17 28 26

Fråga 2: Vilket stad/ort bor du i?

Stad Jönköping Annat

Antal 71 0

Fråga 3: Vilka av dessa punkter anser du vara attraktiv för dig som besökare på ett torg? 1 = minst attraktiv, 4 = mest attraktiv

Kriterier 4 3 2 1

Säker uppbyggt trafiksystem för gå-, cykel- och

biltrafikanter 32 24 11 4

Tilltalande omgivning 56 13 2 0

Caféer och uteservering 34 27 8 2

Sittplatser och ytor att stå/luta sig emot 24 31 14 2

Grönska och vatten 40 24 6 1

Belysning och upplyst på kvällar 38 27 4 2

Kunna njuta och skydda sig mot väder 22 28 15 6

Skydd mot buller 18 31 17 5

Empiri

30

Fråga 4: Välj tre aktiviteter av dessa förslag inom kategori Matkultur, Sport och lek och Konst och kultur?

Kategori: Matkultur Man Kvinna Ålder 15 - 30 Ålder 31 - 55 Ålder 56+ Matmarknader 16 18 5 15 14 Food truck 17 8 8 14 3 Caféer 25 27 13 19 22

Barer och pubar 29 17 12 18 16

Restaurang 27 24 11 19 21

Kategori: Sport och lek Man Kvinna Ålder 15 -

30 Ålder 31 - 55 Ålder 56+

Skridskobana 13 15 7 12 10

Gatukonst med lekfullt

tema 30 24 13 21 20

Skateboardramper 10 4 4 9 1

Boulebana 28 23 11 22 19

Lekställningar/hinderbana 31 23 11 20 24

Kategori: Konst och kultur Man Kvinna Ålder 15 -

30 Ålder 31 - 55 Ålder 56+ Temporära konstutställningar 23 22 9 18 18 Tipsrundor 11 11 4 10 8 Ljusshower 28 18 11 19 16 Digitala utställningar 18 13 12 13 6 Temporära musikuppträdande 34 28 12 24 26

Fråga 5: Vilka av dessa kategorier ovan är mest relevant för dig? Rangordnar dessa. 1 = Mest relevant, 3 = Minst relevant.

Aktivitetsgrupp 1 - mest relevant 2 - relevant 3 - minst relevant

Matkultur 43 16 7

Sport och lek 8 23 40

Konst och kultur 15 32 24

Empiri

31

Fråga 6: Vilka av dessa estetiska element tilltalar dig mest? Välj högst tre av dessa bilder.

Estetiska element Man Kvinna Ålder 15 - 30 Ålder 31 - 55 Ålder 56 +

Bild 1: Kreativ yta 11 9 2 10 8

Bild 2: Grönska och

vatten 33 32 17 24 24 Bild 3: Modern utformning 14 11 5 9 11 Bild 4: Belysning design 10 15 9 10 6 Bild 5: Befintlig utformning 4 2 1 3 2

4.4 Sammanfattning av insamlad empiri

Observationen på Gustav Adolfs torg i Göteborg stannade totalt 37 personer av totalt 321 personer under helgdagen och 134 personer av totalt 1247 personer under vardagen. Personer som passerade under helgdag var 284 av totalt 321 och 1113 personer passerade av 1247 under vardagen.

Observationen av Hovrättstorget i Jönköping stannade totalt 36 personer av totalt 457 personer under helgdagen och 16 personer av totalt 343 personer under vardagen. Personer som passerade under helgdag var 421 av totalt 457 och 327 personer passerade av totalt 343 under vardagen. Platsanalysens resultat visas i figurerna ovan där färgerna representerar ett graderingssystem mellan ett och fyra.

• Röd: inte alls tillfredställande (ej existerar)

• Orange: mindre tillfredställande (existerar i liten grad)

• Gul: mer tillfredställande (existerar i större grad)

• Grön: mycket tillfredställande (existerar i största grad)

I enkätundersökningen svarade totalt 71 personer varav 39 män och 32 kvinnor. I de olika åldersspannen var fördelningen, 17 respondenter i åldersspannet 15–30, 28 respondenter i åldersspannet 31–55 och 26 respondenter i det sista åldersspannet 56+. Tabellerna redovisar vad de totala respondenterna har svarat på varje fråga.

Analys och resultat

32

5 Analys och resultat

Analysen kommer grunda sig att finna kopplingar mellan de observerade torgens egenskaper och hur många som stannade för torgets funktioner. Dessutom kommer enkätundersökningens resultat analyseras genom att se kopplingar mellan respondenternas kön och ålder till vilka svarsalternativ de valt. Detta för att kunna göra en utformningsmodell som ska tillfredsställa alla åldersgrupper och kön.

5.1 Frågeställning 1 - Vid beaktande av social hållbarhet, vilka

positiva och negativa aspekter anses förekomma med befintliga

offentliga platser?

Observation

Gustav Adolfs torg i Göteborg

Utifrån observationens empiri där antalet människor som passerade alternativt stannade beräknades under en helgdag och en vardag under en timmes tid. Observationsintervallen var mellan klockan 12.00-13.00. På Gustav Adolfs torg under en vardag beräknades totalt 1247 personer varav 134 personer stannade och 1113 personer passerade, vilket motsvarar 11% respektive 89%. Under en helgdag var det totala antalet observationspersoner 321 personer varav 37 personer stannade och 284 personer passerade, vilket motsvarar 12% respektive 88% (se figur 5.1).

Analys och resultat

33 Hovrättstorget

Resultatet av observationen visar antalet människor som stannade respektive passerade Hovrättstorget under en vardag och en helgdag under en timmes tid. Observationsintervallet var mellan klockan 12.00-13.00. Det totala antalet personer som beräknades under en vardag var 343 personer varav 16 personer som stannade och 327 personer passerade, det motsvarar 5% respektive 95%. Under helgdag var det totala antalet 457 personer varav 36 person som stannade och 421 personer passerade, vilket motsvarar 8% respektive 92% (se figur 5.2).

Figur 5.2: Resultat av antal observerade, Hovrättstorg. Platsanalys

Platsanalys: Gustav Adolfs torg i Göteborg

Totalpoäng för Gustav Adolfs torg blev 28 av maxpoäng 48 vilket är helhetsbetyget för hela platsanalysen som hamnar i slutet av spannet mindre tillfredställande. Delbetygen för de 12 kategorierna av Gustav Adolfs torg resulterade i variationer av inte alls tillfredställande till mycket tillfredställande.

Tabell 5.1: Betygsättning av Gustav Adolfs torgs platsanalys.

Mycket tillfredställande (Betyg 4) Proportioner

Mer tillfredställande (Betyg 3) Skydd mot brott, Möjlighet att se

Möjlighet till samtal, Sensoriska värden.

Mindre tillfredställande (Betyg 2) Skydd mot trafik, Möjlighet till rörelse

Möjlighet till vistelse, Möjlighet att sista Möjlighet att nyttja klimat

Inte alls tillfredställande (Betyg 1) Skydd mot väder, Möjlighet till sport och

Analys och resultat

34 Platsanalys: Hovrättstorget

Totalpoäng för Hovrättstorget blev 32 av maxpoäng 48, vilket är helhetsbetyget för hela platsanalysen som hamnar i slutet av spannet mer tillfredställande. Delbetygen för de 12 kategorierna av Hovrättstorget resulterade i variationer av inte alls tillfredställande till mycket tillfredställande.

Tabell 5.2: Betygsättning av Hovrättstorgets platsanalys.

Mycket tillfredställande (Betyg 4) Proportioner, Möjlighet till samtal

Mer tillfredställande (Betyg 3) Skydd mot väder, Skydd mot brott,

Skydd mot trafik, Möjlighet till rörelse Sensoriska värden.

Mindre tillfredställande (Betyg 2) Möjlighet att se, Möjlighet till vistelse,

Möjlighet att sitta, Möjlighet att nyttja klimat

Inte alls tillfredställande (Betyg 1) Möjlighet till sport och lek.

Platsanalys: Den Sorte Plads i Köpenhamn

Totalpoäng för Den Sorte Plads blev 31 poäng av maxpoäng 44, vilket är helhetsbetyget för hela platsanalysen som hamnar i slutet av spannet mer tillfredställande. Delbetygen för de 12 kategorierna av Hovrättstorget resulterade i variationer av inte alls tillfredställande till mindre tillfredställande.

Tabell 5.3: Betygsättning av Den sorte plads platsanalys.

Mycket tillfredställande (Betyg 4) Möjlighet till rörelse

Mer tillfredställande (Betyg 3) Skydd mot brott, Skydd mot trafik

Möjlighet att se, Möjlighet att sitta Möjlighet till samtal, Sensoriska värden Möjlighet till sport och lek

Mindre tillfredställande (Betyg 2) Skydd mot väder, Möjlighet till vistelse

Möjlighet att nyttja klimat, Proportioner Inte alls tillfredställande (Betyg 1)

Analys och resultat

35

Analys av observation och platsanalys

De analyser som kan dras utifrån tre offentliga platserna är bland annat att de tre torgen har fått relativt lika mycket helhetsbetyg i poängsystemet för platsanalysen, där Gustav Adolfs torg har fått mindre tillfredställande och Hovrättstorget och Den sorte plads fick mer tillfredställande. Deras utformning skiljer sig, vilket resulterar i olika betygsättning för majoriteten av kriterierna där endast 4 av 12 kriterier överensstämmer med varandra. Däremot fick alla tre torg lägre betyg på Skydd mot väderlek, Möjlighet till vistelse och Möjlighet att njuta av väderlek (se diagram 5.3). Gehl poängterar tyngden av att ha aktiviteter på ett torg vilket ger möjlighet till vistelse och ge människor en anledning att stanna. Vilket kan koppla med resultat för observationen på de två torgen i Sverige, Gustav Adolfs torg och Hovrättstorget. Antalet stannade människor för de två torgen är relativ låg under de två observerade dagarna. Bristen på aktiviteter, skydd mot väderlek och anledning att besöka platsen kan vara en orsak till den låga andelen stannade människor. De aspekter som kan hjälpa människor att socialisera sig saknas på platserna, vilket kan anses vara negativa aspekter.

Väderförhållande var en faktor som påverkade antalet besökande människor på de två torgen, då en av observationsdagarna var det relativt soligt och det ledde till fler stannade människor på torget. Under denna soliga observationsdagen på Gustav Adolfs torg rörde sig fler människor utomhus, vilket kan bero på att tidpunkten 12.00-13.00 är vanlig lunchrast för många arbetare då det finns många arbetsplatser runtomkring torget. De som stannade under vardagen stannade av olika anledningar. En anledning var att fotografera eller sitta vid statyn som är placerad i mitten av torget. En andra anledning var de informationsskyltar som beskrev historian bakom Gustav Adolfs torg. Sista anledning var att sitta på de sittplatser som fanns i form av bänkar och trappsteg framför vissa byggnader.

Under den andra observationsdagen på Gustav Adolfs torg var väderförhållande betydligt sämre, då det regnade under observationstimmen vilket kan vara en anledning till det färre antalet människor. Det kan också förklara på Hovrättstorget, då det regnade under de två observationsdagarna. Under dessa regniga observationsdagarna passerade fler människor än stannade, anledning som tidigare nämnt kan beror på bristen på skydd mot väder men också på aktiviteter. På Hovrättstorget finns det få aktiviteter som bjuder in människor till vistelse, då de aktivitet som finns på platsen ett café, en vattenfontän och ett konstverk i form av staty. De två torgen är belägna nära handelscentrum, vilket kan förklara antalet passerade människor.

Analys och resultat

36 Figur 5.3: Resultat av de 12 kriterierna.

Analys och resultat

37

5.2 Frågeställning 2 - Vilka aspekter bör prioriteras vid

framställning av utformningsmodellen?

Totalt deltog 71 personer i enkätundersökningen, varav 39 män och 32 kvinnor. Dessa män och kvinnor representerade tre åldersspann som var mellan 15 – 30, 31–55 och 56+. I åldersspannet 15 – 30 deltog 17 personer, i åldersspannet 31–55 deltog 28 personer och sist deltog 28 personer i åldersspannet 56+.

Tabell 5.4: Fördelning av svarande i enkätundersökningen.

Man Kvinna Ålder 15 - 30 Ålder 31 - 55 Ålder 56+

Antal 39 32 17 28 26

Prioritering av kriterier Kön

Fördelning av resultatet bland kvinnor och män kommer presenteras av de fyra mest prioriterade kriterierna. Maxpoäng för de båda könen skiljer sig då antal svarande varierar för könen. Kvinnors maxpoäng per kriterium är 128 poäng och för män gäller 156 poäng. Bland kvinnor ansågs de mest prioriterade kriterierna vara Tilltalande omgivning med 121 poäng av 128, därefter kommer Belysning och upplyst på kvällar med 118 poäng. Sedan följer Grönska och vatten på tredje plats med 113 poäng och därefter på fjärde plats Caféer och uteserveringar med 112 poäng (se Figur 5.4). Resultatet bland män hamnar Tilltalande omgivning även här på första plats med 146 poäng. Den andra mest prioriterade kriterium är Grönska och vatten med 132 poäng, därefter hamnar Belysning och upplyst på kvällar på tredje plats med 125 poäng och på fjärde plats hamnar Caféer och uteserveringar (se Figur 5.5).

Analys och resultat

38 Figur 5.5: Resultat av kriterier för män.

Ålder

För de tre åldersspannen varierar även här maxpoängen för varje kriterium. Första åldersspannet, 15–30, är dess maxpoäng 68 poäng sedan följer åldersspannet 31–55 med 112 maxpoäng och sist 56 + med 104 poäng som max. De fyra mest prioriterade kriterierna kommer presenteras här likadant som för Män och Kvinnor. Det första åldersspannet, 15–30, är Tilltalande omgivning mest populärt med 62 poäng av 68

poäng. Därefter anses Caféer och uteserveringar som andra mest

prioriterade kriterium med 59 poäng sedan kommer Grönska och vatten med 56 poäng. Belysning och upplyst på kvällar hamnar på fjärde plats med 53 poäng (se Figur 5.6). Mittenspannet, 31–55, är Tilltalande omgivning mest populärt med 107 poäng och på andra plats följer Grönska och vatten med 96 poäng. På tredje plats finnes Belysning och upplyst på kvällar med 95 poäng och fjärde placering av kriterierna blev Caféer och uteserveringar på 91 poäng (se Figur 5.7). Slutligen, åldersspannet 56 +

prioriterades Tilltalande omgivning mest med 98 poäng och sedan

placerades Belysning och upplyst på kvällar med 95 poäng. Tredje mest prioriterade var Grönska och vatten med 93 poäng och på fjärde placering hamnade Säkert uppbyggt trafiksystem för gå-, cykel- och biltrafikanter med 92 poäng (se Figur 5.8).

Analys och resultat

39

Figur 5.6: Resultat av kriterier för åldersspann 15 – 30 år.

Analys och resultat

40

Figur 5.8: Resultat av kriterier för åldersspann 56+.

Totalt

De totala svarandes maxpoäng för vardera kriterium är 284 poäng. Det översiktliga resultatet av kriteriebetygsättning av samtliga respondenter är högsta prioritet Tilltalande omgivning med 267 poäng. Sedan följer Belysning och upplyst på kvällar med 266 poäng, därefter Grönska och vatten med 245 poäng och på fjärde plats Caféer och uteserveringar med 235 poäng (se Figur 5.9).

Analys och resultat

41 Relevans och aktiviteter

Resultatet av Relevans och aktiviteter visar att det som är mest relevant för de totala svarande blev Matkultur. Av fem aktiviteter inom kategorin som respondenterna fick välja bland blev följande tre valda Restauranger, Barer och pubar och Caféer. Efter Matkultur fann respondenterna Konst och kultur som näst mest relevant, där

aktiviteterna Temporära musikuppträdande, Ljusshower och Temporära

konstutställningar blev mest valda inom kategorin. Den kategorin som var minst relevant för respondenterna blev Sport och lek, där Gatukonst med lekfullt tema, Boule och Lekställningar/hinderbana blev populärast inom kategorin (se Tabell 5.5).

Tabell 5.5: Relevans av aktiviteter och dess underkategorier.

Relevans Aktiviteter

1 – mest relevant Matkultur: Restauranger, Barer och pubar, Caféer

2 - relevant Konst och kultur: Temporära musikuppträdande, Ljusshower, Temporära konstutställningar

3 - minst relevant Sport och lek: Gatukonst med lekfullt tema, boule, lekställning/hinderbana

Estetiskt tilltalande Kön

Resultat av Estetiskt tilltalande visar att män och kvinnors preferenser, om vad som tilltalar de, var relativt lika. Av de fem bilder som representerar olika estetiska element blev Bild 2: Grönska och vatten vald flest gånger av båda könen, det resulterar i 46% (se Figur 5.10, 5.11). Det som skiljer sig var Bild 4: Belysning design där fler kvinnor än män valde bilden (se Figur 5.11), det motsvarar 22% respektive 14%. Bilden som blev vald minst gånger var Bild 5: Befintlig utformning, vilket resulterar i 6% för män och 3% för kvinnor.

Analys och resultat

42

Figur 5.10: Resultat av estetisk tilltalade element för män.

Figur 5.11: Resultat av estetisk tilltalade element för kvinnor.

Ålder

Resultat av Estetiskt tilltalande visar fördelningen av de fem bilderna mellan de olika åldersspannen. Bild 2: Grönska och vatten blev vald flest gånger, det motsvarar 50% i åldersspann 15–30 (se Figur 5.12), 43% i åldersspann 31–55 (se Figur 5.13) och 47% i åldersspann 56+ (se Figur 5.14). I åldersgrupp 15–30 och 31–55 valde 26% respektive 18% Bild 4: Belysning design som blev vald näst flest gånger. Minst vald bild av åldersspann 15–30, 31–55 och 56+ blev Bild 5: Befintlig utformning som fick 3% respektive 5% respektive 4%.

Analys och resultat

43

Figur 5.12: Resultat av estetisk tilltalade element för åldersspann 15 – 31.

Figur 5.13: Resultat av estetisk tilltalade element för åldersspann 31 - 55.

Analys och resultat

44

Figur 5.14: Resultat av estetisk tilltalade element för åldersspann 56+.

Analys av enkätundersökningen

Den analys som kan dras av resultatet från enkätundersökningen visar att medverkande respondenter har prioriterat de olika kriterierna relativt lika, vilket resulterar i att de olika kriterierna ska beaktas vid utformning av en utformningsmodell. Det kriterie som blev högst prioriterat var Tilltalande omgivning, vilket innebär att omgivning har en stor betydelse för att människor ska vilja vistas på den offentliga platsen. Högt prioriterade kriterier var även Belysning och upplyst på kvällar och Grönska och vatten. Det fastställs även under Estetiskt tilltalande då Bild 2: Grönska och vatten och Bild 4: Belysning design fick en majoritet av rösterna av respondenterna. Det kan förklaras med hjälp av Biofili-teorin som menar att människor har en dragningskraft till naturen och att vistas i miljöer med mycket grönska och vatten bidrar till ökad välmående. Belysning i staden har Gehl påpekat som en del av stadslivet då det tillför en känsla av säkerhet och liv i staden, vilket kan vara en anledning till att kriterium Belysning och upplyst på kvällar blev högt prioriterat.

Kriteriet Caféer och uteserveringar prioriterades relativt högt av samtliga åldersspann och kön, även inom aktivitetsgrupperna var Matkultur mest relevant för respondenterna. Vilket tyder på att aktiviteter som gynnar sociala interaktioner bör beaktas vid framställning av utformningsmodell. De aktiviteter inom matkultur, konst & kultur och sport & lek som valdes fram av respondenterna är olika gruppaktiviteter som attraherar människor. Gehl poängterar att aktiviteter och funktioner ska blandas för att möjliggöra för olika sällskap att socialisera sig. Säkert trafiksystem var ett av de kriterium som blev prioriterad i mittenspannet, vilket kan bero på att strukturen på staden är uppbyggt efter biltrafik och dess säkerhet som Gehl och Trancik påpekar i sina teorier. Det kan vara en av anledningarna till att Säkert trafiksystem inte är lika högt prioriterat av respondenterna, då säkerhet i trafiken redan är en självklar del av staden.

Analys och resultat

45

5.3 Frågeställning 3 - Hur kan ett utformningsförslag av en

offentlig plats se ut med hjälp av den framtagna

utformningsmodellen?

Framtagen utformningsmodell

Utformningsmodellen är en sammanställning av resultatet från frågeställning 2. De nio aspekter graderas efter hur högt prioriterade de är utifrån respondenternas prioritering till lägst prioritering. Estetiska element och aktiviteterna framkommer även i prioriteringsordning från högst till lägst (se Figur 5.15).

Analys och resultat

46 Utformningsförslag

Utformningsförslaget på den framtida offentliga platsen Tallahovsesplanaden har tagits fram utifrån den framtagna utformningsmodellen (se Figur 5.15). Ett av de estetiska element som har prioriterats utifrån modellen är Grönska & Vatten som följer utmed hela esplanaden. Den blå strukturen kan vara ett öppet dagvattensystem som fyller fler funktioner än bara estetiskt. Grön struktur har utformats med en kombination av mycket grönområden för att ge möjlighet till spontana aktiviteter som inte kräver utrustning. Utformningen har designats med modern stil där raka linjer och geometriska former på grönområden och vattensystem har valts (se Figur 5.16). Belysningen för esplanaden är ej synlig på illustrationsplanen, men för att uppnå kriteriet krävs en intressant belysning utmed esplanaden. Punktbelysningen kommer även att tillsättas för att uppnå design och säkerhet. Yta för näringsställen har planerats på flertal ställen med uteserveringsmöjligheter. För att uppnå ett trafiksäkert område har cykelstråk en annan färg som markunderlag än gångstråken. Detta för att generera mer uppmärksamhet mot cyklister och avskildhet för gångtrafikanter. Sitt- och viloplatser är placerade utmed esplanaden i olika former av bänkar, gradänger, solsängar och picknickbänkar för att uppfylla flera syften för sociala interaktioner. De aktiviteter som har föreslagits är volleybollplan, konstutställningar, näringsliv, en scen för musikuppträdande, lekställningar och boulebana (se Figur 5.17).

Analys och resultat

47

Figur 5.17: Utformningsförslag för Tallahovsesplanad,del 3.

Analys och resultat

48

Ett utformningsförslag har gestaltats för Hovrättstorget i Jönköping som är ett befintligt torg, där det redan finns existerande förutsättningar att ta hänsyn till. På Bild 5.3 visar ett utformningsförslag på hur Hovrättstorget skulle kunna se ut med hjälp av utformningsmodellen. De element som har lagts till för estetisk funktion är bland annat grönska och ljusslingor. De aktiviteter som är föreslagna är lekfull gatukonst där fotstegsavtryck i alfabetisk ordning följer genom torget (se bild 5.3). Sedan finns utrymme för konstutställningar, boulebana och uteserveringar som förslag till aktiviteter som utgör resterande yta. Då det redan finns befintliga

funktioner har förslaget utnyttjat de funktioner och estetiska element som existerar på platsen.

Figur 5.18: Utformningsförslag för Hovrättstorget.

Analys

De analyser som kan dras utifrån användningen av utformningsmodellen till utformningsförslagen var att modellen var relativt enkel att följa. Modellen lyfter fram estetiska element som Grönska och vatten, Belysning och Tilltalande omgivning som mest prioriterade av allmänheten, vilket har applicerats i utformningsförslaget. De två förslagen fokuserar på att omgivningen ska vara tilltalande och inbjudande. Det i sin tur kommer tillföra liv och rörelse på torget, vilket Gehl har poängterat i sin teori att den levande staden behöver ha välkomnande och lockande omgivning för att människor ska vilja vistas där. Beatly skrev i sin teori hur grönska i staden kan öka människors välmående, vilket har gjort att grönska- och vattenstruktur har tagit en stor del av utformningsmodellen som i sin tur har använts i förslagen.

Analys och resultat

49

Fokuset på utformningsförslagen har varit aktiviteter och funktioner på torget som ska attrahera olika grupper av människor och hjälpa de att socialisera sig med varandra, vilket ökar sociala interaktioner mellan människor. Utformningsmodellen blev utformad för att passa alla grupper av människor i alla åldrar, vilket återspeglas i de två utformningsförslagen. Funktioner och aktiviteter utgör en stor social möjlighet för interaktion mellan människor.

Både Gehl och Trancik betonar vikten av att planera staden efter människans behov och att sociala interaktioner ska stå i centrum, vilket gör utformningsmodellen relevant. Modellen är utformad efter människors preferenser och prioriteringar, vilket gör att utformningsförslagen kommer att återspegla människors behov. Den offentliga platsen skapades för att öka sociala aktiviteter och interaktioner, vilket utformningsmodellen ger möjlighet till.

5.4 Koppling till målet

Målet med detta examensarbete har varit att få fram tillräckligt med underlag för att skapa en utformningsmodellen som representerade allmänhetens prioriteringar gällande offentliga platser för att uppnå social hållbarhet. Utformningsmodellens syfte är att kunna utnyttja den som underlag för att utforma befintliga och framtida offentliga platser som uppnår social hållbarhet. Utformningsmodellen har skapats utifrån en vetenskaplig grund med hjälp av bland annat Gehl 12 kvalitetskriterier och de metoder som har tillämpats i undersökningen. Utformningsmodellen har tagit hänsyn till allmänhetens prioriteringar och preferenser samt använts som underlag för utformningsförslag på Tallahovsesplanaden och Hovrättstorget. Därmed har målet och syftet med examensarbete uppfyllts.