Betydelsen av komplementära
behandlingsmetoder för patienter
inom palliativ vård
- en litteraturstudie
The importance of complementary therapies for patients in palliative care
- a literature study
Marielle Alfredsson
Felicia Jonsson
Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Sjuksköterskeprogrammet
Examensarbete 15/hp Grundnivå
Handledare: Mia Forshag och Karin Sandberg Examinerande lärare: Barbro Renck
SAMMANFATTNING Titel: Patienters upplevelser av komplementära metoder inom palliativ vård Fakultet: Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Institution: Institutionen för Hälsovetenskaper Ämne: Omvårdnad Kurs: Examensarbete i omvårdnad, 15 hp, grundnivå Författare: Marielle Alfredsson och Felicia Jonsson Handledare: Mia Forshag och Karin Sandberg Sidor: 25 exklusive bilaga Nyckelord: Palliativ vård, Komplementära behandlingsmetoder, Sjuksköterska, Litteraturstudie
Introduktion: Vård av patienter i behov av palliativ vård innebär att sjuksköterskans huvudfokus är att symtomlindra patientens fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov. Symtom är subjektivt och upplevs olika, interventionerna grundar sig i självbestämmande, sociala sammanhang, strategier samt symtomlindring för att individen ska kunna leva värdigt och med största välbefinnande till livets slut. Intresset för komplementära behandlingsmetoder som komplement till konventionell behandling ökar. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa betydelsen av komplementära behandlingsmetoder för patienter i palliativ vård. Metod: Litteraturstudie grundad utifrån nio steg (Polit & Beck 2017). Databassökningar gjordes i databaserna CINAHL, PsycInfo och PubMed. Utifrån Polit och Beck (2017) granskningsmallar för kvalitativa och kvantitativa studier utfördes en kvalitetsgranskning och resulterade i 13 studier relevanta för studien. Sex teman identifierades efter databearbetning och analys. Resultat: Resultatet visar att komplementära behandlingsmetoder kan användas i palliativ vård sammanställt i sex teman: Kan ge symtomlindrande effekt,
Kan ge ökat välbefinnande, Acceptans av livet, Relationer och social gemenskap, Minnesframkallande effekt och Avslappnande effekt. Slutsats: Komplementär behandlingsmetoder användas som komplement till
Innehållsförteckning Introduktion ... 4 Bakgrund ... 4 Palliativ vård ... 4 Komplementära behandlingsmetoder ... 5 Sjuksköterskans ansvar och omvårdnad ... 6 Problemformulering ... 7 Syfte ... 7 Metod ... 8 Litteratursökning ... 8 Sökord ... 8 Inklusions- och exklusionskriterier ... 9 Urval 1 ... 10 Urval 2 ... 10 Urval 3 ... 10 Databearbetning och analys ... 11 Forskningsetiska överväganden ... 11 Resultat ... 12 Kan ge symtomlindrande effekt ... 12 Kan ge ökat välbefinnande ... 12 Acceptans av livet ... 13 Relationer och social gemenskap ... 13 Minnesframkallande effekt ... 14 Avslappnande effekt ... 14 Diskussion ... 15 Resultatdiskussion ... 15 Metoddiskussion... 17 Slutsats ... 19 Klinisk betydelse ... 19 Förslag till fortsatt forskning ... 19 Referenslista ... 6 Bilagor Bilaga 1 - Artikelmatris
4 Introduktion
Årligen avlider ca 90 000 människor i Sverige, varav cirka 80 procent bedömts varit i behov av palliativ vård (Socialstyrelsen 2016). Palliativ vård ges på sjukhusens slutenvårdsavdelningar, kommunens särskilda boende eller i hemmet med insatser från kommunal hälso- och sjukvård, primärvård samt palliativa team. Palliativ vård omfattar alla människor oavsett ålder och diagnos (Socialstyrelsen 2013). Främsta behandling för symtomlindring i palliativ vård är farmakologisk, dock ska vården även lindra individens fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov (Strang 2012). Patienter anser att medicinsk behandling är otillräcklig och att de känner en rädsla för opiodberoende och fysiska biverkningar som behandlingen kan medföra (Schofield et al. 2007). Farmalogisk behandling kan medföra risker för komplikationer vilket kan påverka patientens livskvalitet. Patienter vill försöka förbättra eller återfå sin hälsa, vilket är främsta anledningen till att komplementära behandlingsmetoder används (Marletta et al. 2015). Förväntningar på sjukvården har även lett till att kraven på sjukvården ökat globalt. Vilket medför att sjukvårdens kostnader tilltar samtidigt som sjukvården tillsätts med sämre budget, vilket har ökat intresset för komplementära behandlingsmetoder (WHO 2019). Litteraturstudien belyser forskningsområdet Hantering av komplexa
ohälsotillstånd. Bakgrund Palliativ vård Definition av palliativ vård innebär att hälso- och sjukvården beaktar fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov hos patienter med progressiv, obotlig sjukdom eller skada, för att lindra patienters lidande och främja deras livskvalitet. Stöttning till patienten och dennes närstående ska även beaktas (Socialstyrelsen 2018). Socialstyrelsen går i linje med World Health Organization [WHO] (u.å.) definition av palliativ vård.
Palliative care is an approach that improves the quality of life of patients and their families facing the problem associated with life-threatening illness, through the prevention and relief of suffering by means of early identification and impeccable assessment and treatment of pain and other problems, physical, psychosocial and spiritual. (WHO 2014, s. 5)
Palliativ vård utgår från de fyra hörnstenarna: symtomlindring, multiprofessionellt
samarbete, kommunikation och relation samt stöd till närstående (Socialstyrelsen 2016).
Det innebär att symtomlindring av smärta samt andra svåra symtom ska lindras med beaktning av patientens integritet och autonomi och att samarbete sker mellan alla yrkeskategorier omkring patienten. Kommunikation och relation syftar till att främja patientens livskvalitet genom god kommunikation mellan professionerna, till patienten och närstående. Stöd till närstående ska ges under och efter dödsfallet genom att närstående är delaktiga i vården (Socialstyrelsen 2013).
Palliativ vård ges till individer med progressiv, obotlig sjukdom eller skada och delas in i tidig och sen fas. Övergången mellan faserna benämns brytpunkt och innebär att vården går från att vara kurativ till symtomlindrande. Uttrycket ”brytpunkt” definierar inte specifikt övergången mellan faserna, övergången sker successivt och utsträckt över tid (Socialstyrelsen 2013). Tidig palliativ fas börjar när bot för sjukdomen inte längre finns.
5 Tidig fas kan vara under flera år och är att utifrån patientens perspektiv, ge en livsförlängande behandling samt insatser för att öka patientens livskvalitet. Sen fas i palliativ vård börjar när livsförlängande behandling inte längre är huvudmålet. Fokus ligger på att symtomlindra individen samt lindra patientens och närståendes lidande (Socialstyrelsen 2013).
Patienter diagnostiserade med progressiv, obotlig sjukdom eller skada upplever fysisk förändring såsom exempel: förlamning, kraftreduktion eller smärta, vilket påverkade deras ”normala” vardagliga liv (Madsen et al. 2018). Faktorer som fysiskt distanserande av närstående samt vänner lämnar patienterna med en känsla av att vara isolerade och utstötta. Detta och begräsning i att inte kunna delta i aktiviteter och bibehålla ett ”normalt” vardagligt liv fick patienterna att känna besvikelse och sorg, vilket påverkade patienternas välbefinnande (Madsen et al. 2018). Patienter inom palliativ vård menar att medkännande och lyhörd vård med dem i centrum uppnåddes genom att sjuksköterskan tog sig tid att prata och lyssna (Black et al. 2018). Patienterna anser att sympati inte är önskvärt i sin vård, utan empati och medkänsla är det mest föredragna och effektfulla. Sympati från vårdpersonal kännetecknas av patienterna som bristande förståelse. Empati upplevs som ett effektivt erkännande att vårdpersonal försöker förstå individens lidande genom emotionell resonans. Genom medkänsla förbättrades de viktigaste aspekterna av empati (Sinclair et al. 2016). Komplementära behandlingsmetoder
Komplementära behandlingsmetoder definieras som en grupp av diagnostiska eller terapeutiska discipliner som används tillsammans med farmakologisk behandling (Shiel 2017). Komplementära behandlingsmetoder har sitt ursprung från traditionella utförare och baseras på religiösa och filosofiska värdegrunder (Somani et al. 2014). Komplementära och traditionella behandlingsmetoder är en viktig resurs, vilka ofta blir förbisedda i arbetet med att förbygga och hantera kroniska sjukdomar samt en åldrande populations hälsobehov (WHO 2019). Socialstyrelsen (2013) menar att komplementära behandlingar kan kompletteras till patientens specifika farmakologiska behandling. Enligt Somani et al. (2014) har intresset för komplementära behandlingar ökat globalt och människor i alla ålder söker nya metoder för att lindra och behandla sjukdomar. En studie gjord i USA visar att 91 procent av cancerpatienter använt en eller flera komplementära metoder för symtomlindring samt för att motverka biverkningar av sin cancerbehandling (Somani et al. 2014). WHO:s senaste rapport visar att 171 av 194 medlemsländer använder komplementära behandlingsmetoder men siffran tros vara högre (WHO 2019). Användningen av komplementär och alternativ medicin och vård [KAM] utreddes av Sveriges regering 2017. Utredningen innehåller förslag på att förbättra kompetensen hos vårdpersonal i syfte att kunna samtala med patienten om de olika metoderna vilket skulle underlätta för patienten att kunna ta egna beslut om sin vård vilket skulle förbättra patientsäkerheten (SOU 2019:15). Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) innebär att vårdpersonal har ett ansvar att utföra vårdarbete efter evidens för att säkerställa patientsäker vård. Utredningen (SOU 2019:15) handlar även om de behandlingsmetoder som är godkända, etiken samt om vetenskaplig och beprövad erfarenhet. Komplementära behandlingsmetoder som är godkända och rekommenderade i Sverige är bildterapi, musikterapi, massage, aromaterapi, akupunktur och akupressur. Trots att dessa behandlingar är godkända och rekommenderade menar Socialstyrelsen
6 att det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för att bedöma behandlingsmetodernas effekt utifrån studier som gjorts med patienter i palliativ vård (Socialstyrelsen 2013).
Sjuksköterskans ansvar och omvårdnad
Legitimerade sjuksköterskor har enligt Svensk Sjuksköterskeförening ett personligt ansvar att utföra sitt arbete enligt International Council of Nurses [ICN] etiska kod (Svensk sjuksköterskeförening 2017). Sjuksköterskan arbetar efter Hälso- och sjukvårdslagen [HSL], vilket innebär att vården är kunskapsbaserad, säker, effektiv, jämlik, individanpassas och tillgänglig (SFS 2017:30). Sjuksköterskans förhållningsätt inom palliativ vård kännetecknas av en helhetssyn på människan genom att ge stöd till individen att leva med största möjliga välbefinnande och värdighet till livets slut (Socialstyrelsen 2013). Nationella riktlinjer med specifika åtgärder (Socialstyrelsen 2013) och Nationellt vårdprogram för palliativ vård i livets slutskede (Regionala Cancercentrum i Samverkan 2016) kompletterar varandra i vården av palliativa patienter. Nationellt kunskapsstöd utgår från de fyra hörnstenarna medan Nationellt vårdprogram fokuserar på åtgärder vid symtom (Regionala Cancercentrum 2016; Socialstyrelsen 2013). Interventionerna grundar sig i patientens självbestämmande, sociala sammanhang, självbild, strategier och symtomlindring (Ternestedt & Österlind 2013). Symtom är en subjektiv upplevelse, och visar sig i förändringar i patientens kognitiva, psykosociala eller fysiska förmåga (Dodd et al. 2001). Symtom inträffar ofta samtidigt och blir samexisterande. Ett symtom kan utveckla ytterligare ett symtom, och symtomens parallella verkan på varann gör att upplevelsen multipliceras, vilket ger patienten en starkare känsla av obehag (Lenz et al. 1997). Sjuksköterskan är den profession patienten möter regelbundet, vilket innebär att sjuksköterskan har ett viktigt ansvar relationen med patienten för att skapa en trygghet. Trygghet innebär att informationen mellan patient och sjuksköterska lättare kan förmedlas (Hall et al. 2018). En trygg relation mellan patient och sjuksköterska möjliggör att patienten blir delaktig i att utforma sin vård, vilket innebär att vården blir personcentrerad (Ternestedt & Österlind 2013). I studien av Hall et al. (2017) visar att sjuksköterskor uppfattar konventionell medicin som främsta behandlingsalternativet. Komplementära behandlingsmetoder upplevs som hjälp till att kompensera otillräcklig konventionell vård. Sjuksköterskorna ansåg att komplementära behandlingsmetoder skapade en djupare relation med patienterna och att sjuksköterskorna uppskattade kvalitetstiden med patienterna. Sjuksköterskorna upplevde känslan av belöning när de engagerade sig, gav patienterna mer tid och fick patienterna att må bra (Hall et al. 2017).
7 Problemformulering
Av de människor som avlider årligen bedöms 72 000 vara i behov av palliativ vård. Palliativ vård innebär den vård en individ får när bot för sjukdom inte längre finns. Oberoende i vilken fas i det palliativa skedet patienten befinner sig, är sjuksköterskans huvudfokus att individen ska uppnå största möjliga välmående till livets slut. Utöver att lindra patientens fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov med hjälp av medicinsk behandling kan komplementära behandlingsmetoder användas. Det saknas kunskap inom hälso- och sjukvården om hur komplementära behandlingsmetoder upplevs och påverkar individers fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov. Genom att belysa komplementära behandlingsmetoders inverkan på patienter i palliativ vård möjliggörs kunskap och valmöjligheter som kan användas som komplement till konventionell behandling.
Syfte
Syftet med litteraturstudien var att belysa betydelsen av komplementära behandlingsmetoder för patienter i palliativ vård.
8 Metod
Vald metod är litteraturstudie. Vilket innebär att en sammanställning av vetenskaplig litteratur besvarar litteraturstudiens syfte (Polit & Beck 2017). Litteraturstudien utgår från primära källor för tillförlitlig information. Studien är gjord efter nio steg (figur 1) (Polit & Beck 2017). Figur 1: Nio steg i en litteraturstudie enligt Polit och Beck (2017), fritt tolkad och översatt. Litteratursökning Utifrån Polit och Beck (2017) steg ett valdes ett ämne som utformades till ett syfte. Steg två (Polit & Beck 2017) innebar att sökord utifrån syftet identifierades samt att databaser valdes ut. De relevanta databaserna var PsycInfo (tabell 1), som är inriktad mot psykiatri, CINAHL (tabell 2), som innehåller vetenskapligt material inom omvårdnad och PubMed (tabell 3), vilket innehåller omvårdnad och medicinskt material. I steg tre (Polit & Beck 2017) utfördes sökning med sökorden enskilt samt i kombination i databaserna för att få vetenskapligt material till litteraturstudiens syfte.
Sökord
I databasen PsycInfo användes sökorden Palliative Care, Complementary medicine OR
therapy, Patients experiences OR perceptions. I PsycInfo söktes sökordet Palliative Care
som Subject Heading och sökordet Complementary medicine OR therapy och Patients
experiences OR perceptions söktes som fritext. Sökningarna i PsycInfo redovisas I tabell 1.
I databasen CINAHL användes sökorden Palliative Care, Alternative medicine OR
complementary medicine OR holistic medicine OR therapy OR treatment, Patients experiences OR perceptions. I CINAHL söktes sökordet Palliative Care som Major Subject
(MM), sökordet Alternative medicine OR complementary medicine OR holistic medicine OR
therapy OR treatment söktes som Word in Major Subject (MJ) och sökordet Patients
1. Bearbeta och formulera
frågeställningar 2. Sökord och databasval 3. Databassökning med relevanta sökord
4. Artikelgranskning efter relevans och lämplighet
utifrån dess abstrakt 5. Bearbeta utvalda studier
6. Granskning och sammanställning av valda
studier
7. Kritisk utvärdering och
9
experiences OR perceptions söktes som fritext (FT). Sökningarna I CINAHL redovisas I
tabell 2. I databasen PubMed användes Complementary medicine, Alternative medicine,
Palliative Care, Patients experiences or perceptions. Samtliga sökord i PubMed söktes som
Medical Subject Heading [MeSH.] Sökningarna i PubMed redovisas i tabell 3. Kombinationen av sökord med hjälp av boolska operatören AND, gjorde att alla sökord inkluderas i sökningens resultat. Kombination av sökorden med hjälp av booelska operatören OR, breddade sökningen att inkludera alla studier med något av sökorden (Polit & Beck 2017).
Inklusions- och exklusionskriterier
Litteraturstudien inkluderade studier oberoende av sjukdom, vårdinstans, kön samt studier skrivna på engelska. Studier av både kvalitativa och kvantitativa metoder samt studier mixade av kvantitativ och kvalitativ metod inkluderades. Studier i databaserna PsycInfo och CINAHL var publicerade från 2010-01-01-2020-09-01. I databasen PubMed var studierna publicerade mellan 2010–2019. Studier i PsycInfo och CHINAL begränsades till peer review för hög vetenskaplig kvalitet. Studier med patienter yngre än 18 år, patienter med kognitiv svikt samt review studier exkluderades.
Tabell 1 – Databassökning i PsycInfo, sökning gjord 2020-09-21
Sökord Antal
träffar Urval 1 Urval 2 Urval 3
S1 mainsubject(Palliative care) 13 951 S2 (Complementary medicine OR therapy) 547 080 S3 (Patients experience OR perception) 659 745 S4 S1 AND S2 AND S3 271 12 3 2 Totalt 271 12 3 2 Mainsubject = Subject Heading Tabell 2 – Databassökning i CINAHL, sökning gjord 2020-09-22 Sökord Antal träffar
Urval 1 Urval 2 Urval 3
S1 Palliative Care (MM) 14 758 S2 Alternative medicine or complementary medicine or holistic medicine or therapy or treatment (MJ) 525 240 S3 Patients experiences OR perceptions (FT) 192 029 S4 S1 AND S2 AND S3 435 20((5)) 3 2 Totalt 435 20 3 2 MM = Major Subject, MJ = Word in Major Subject, FT = fritextsökning, (()) = externa dubbletter
10 Tabell 3 – Databassökning i PubMed, sökning gjord 2020-10-14
Sökord Antal
träffar Urval 1 Urval 2 Urval 3
S1 Complementary medicine [MeSH] 227 531 S2 Alternative medicine [MeSH] 227 531 S3 Palliative care [MeSH] 54 385 S4 Patients experiences or perceptions [MeSH] 812 784 S5 S1 OR S2 AND S3 421 31((3)) 10 9 S6 S5 AND S4 65 (16) Totalt 486 31 10 9 MeSH = Medical Subject Heading, () = interna dubbletter, (()) = externa dubbletter Urval 1 I steg fyra (Polit & Beck 2017) läses titel och abstrakt på 1188 studier och bedömdes om de uppfyllde litteraturstudiens syfte och inklusions- och exklusionskriterier. Studier som inte svarade mot litteraturstudiens syfte, pilotstudier och litteraturstudier exkluderades, totalt 1125 studier exkluderades. Totalt 63 studier ansågs relevanta mot syftet och valdes ut i urval 1. Urval 2 I steg fem (Polit & Beck 2017) bearbetades studierna, vilket innebar att studierna lästes i fulltext. Efter Polit och Beck (2017) steg sex lästes och sammanfattades 63 studier. Studierna lästes och sammanställdes enskilt. Sammanställning av studierna jämfördes, diskuterades och bedömdes gemensamt om de svarade mot litteraturstudiens syfte. Totalt 16 studier svarade inte mot litteraturstudiens inklusions- och exklusionskriterier, tolv studier var inte utifrån ett patientperspektiv, elva studier var pilotstudier, åtta studier var annan arbetskontext än palliativ vård. Totalt 47 studier exkluderade och 16 studier valdes ut i urval 2.
Urval 3
I steg sju kvalitetsgranskades studierna utifrån ”Guide to an Overall Critique of a
Quantitative Research Report” och ” Guide to an Overall Critique of a Qualitative Research Report” (Polit & Beck 2017). Totalt tre studier godkändes inte i bedömningen och
exkluderades från litteraturstudien. I de tre studier som inte godkändes, uppgav forskarna att datamättnad inte uppnåtts. Vilket studiernas tillförlitlighet bedömdes otillräcklig. Totalt 13 studier inkluderades i litteraturstudien, varav fem var kvantitativ metod, fyra var kvalitativ metod och fyra mixad metod och redovisas i artikelmatris (bilaga 1).
11
Databearbetning och analys
Steg åtta av Polit och Beck (2017) nio steg är databearbetning av valda studiers resultat. Studierna granskades med ett induktivt förhållningsätt (Polit & Beck 2017). Tematisk analys genomfördes utifrån fyra steg (Bryman 2018). Steg ett innebar att litteraturstudien satte sig in i materialet. Artikelmatrisen (bilaga 1) skapades för en bättre överblick av studiernas huvudfynd. Studierna skrevs ut i pappersformat och resultatet lästes igenom. Steg två innebar kodning av data. I valda studiernas resultat färgmarkerades text utifrån relevans mot litteraturstudiens syfte. Färgmarkerad text skrevs in i ett Word dokument och därefter delades texten in utifrån innehåll samt tyngdpunkt. Steg tre innebar att texten diskuterades utifrån likhet och skillnad vilket gjorde att teman framkom. Steg fyra granskades och diskuterades temarubrikerna och i steg fem bestämdes temarubrikerna. I sista steget, steg nio (Polit & Beck 2017), sammanställdes resultatet och skrevs baserat på sex teman: Kan ge symtomlindrande effekt, Kan ge ökat välbefinnande, Acceptans av
livet, Relationer och social gemenskap, Minnesframkallande effekt och Avslappnande effekt.
Forskningsetiska överväganden
Litteraturstudien genomfördes med en etisk medvetenhet där viljan för att få fram ett resultat inte har styrt. Informationskrav, konfidentialitetskrav och nyttjandekrav innehåller information om förhållningsätt vid insamling av data. Vilket innehåller konkret information om att insamlad data endast får användas till forskningsändamål, hur materialet förvaras samt skyddas mot utomstående (Codex 2019). Litteraturstudien genomfördes utifrån nio steg (Polit & Beck 2017), där varje steg beskrivs grundligt för replikation. Studierna har genom etiska utskott granskats och godkänts av forskare som anser att studierna genomsyras av etiska övervägande och att hänsyn är taget till människors grundläggande värde och rättigheter (Polit & Beck 2017). Studier som utgör litteraturstudiens resultat redovisas i en artikelmatris (bilaga 1). Inkluderade studier var skrivna på engelska och översattes med hjälp av ett elektroniskt engelskt lexikon. Feltolkningar av studierna undveks genom att de granskades enskilt och sedan sammanställdes studierna gemensamt. Resultatet av valda studier diskuterades, sammanställdes och redovisades gemensamt och egen förförståelse lades åt sidan för få ett så objektivt resultat som möjligt. God forskningssed innebär att principerna: tillförlitlighet, ärlighet, respekt och ansvar tillämpas. Vilket säkerställer kvaliteten och informerar på ett öppet, rättvist, fullständigt och objektivt sätt (ALLEA 2018).
12 Resultat
Syftet med litteraturstudien var att belysa betydelsen av komplementära behandlingsmetoder för patienter i palliativ vård. Tretton studier bestående av kvalitativ ansats (n=4), kvantitativ ansats (n=5) samt mixad metod (4) utgör litteraturstudiens resultat. Studierna redovisas i en artikelmatris (bilaga1). Studiens resultat kom från olika delar av världen: England (n=1), Frankrike (n=3), Spanien (n=1), Tyskland (n=3) och USA (n=5). Dataanalysen resulterade i sex teman: Kan ge symtomlindrande effekt, Kan ge ökat
välbefinnande, Acceptans av livet, Relationer och social gemenskap, Minnesframkallande effekt och Avslappnande effekt.
Kan ge symtomlindrande effekt
I detta tema framkom musikterapi, akupunktur, massage och psykosociala interventioner såsom exempel mindfulness och minnesterapi som komplementära behandlingsmetoder. Majoriteten av patienterna upplevde musikterapi främst som smärtreducerande (Gallagher et al. 2017; Peng et al. 2018; Potvin et al. 2015; Wood et al. 2019). Även massage och akupunktur upplevdes reducera patienternas smärta (McPhail et al. 2017; Mitchinson et al. 2013). Akupunktur som smärtlindring gjorde att patienterna fick mer energi samt förbättrad sömn (McPhail et al. 2017). ”don’t get me wrong it didn’t kill the pain completely – but I’m talking about pain reduction which was absolutly fantastic. It just chopped it. I’m still in pain bur it’s manageable”. (McPhail et al. 2017, s. 4)
Musikterapi och massage minskade patienternas oro och ångest (Gallangher et al. 2017; Mitchinson et al. 2013; Peng et al. 2018; Potvin et al. 2015; Wood et al. 2019). Studierna av Mateo-Ortega et al. (2018) och Poletti et al. (2018) visar att mindfulness och minnesträning upplevdes ångestdämpande av patienterna. Liknande resultat fanns i Lefvère et al. (2015) studie, patienternas erfarenhet av konstterapin var att smärta, oro, ångest och trötthet minskade. Resultatet av Pommeret et al. (2019) visar att patienterna upplevde en ökning av ångest i samband med musikterapin relaterat till att de reflekterade över sin framtid och döden (Pommeret et al. 2019). Musikterapi lindrade patienternas illamående och dyspné, vilket ökade patienternas välmående (Gallagher et al. 2017; Peng et al. 2018; Potvin et al. 2015). Massage visade sig minska patienternas dyspné vilket medförde en förbättrad andning vilket var en lättnad (Michinson at el. 2013). Studien av McPhail et al. (2017) visade att akupunktur upplevdes förbättra patienternas andning, dock att effekten var kortvarig. I studien av Mitchinson et al. (2013) sågs en minskning av opioder efter musikterapin. Peng et al. (2018) fick fram liknande resultat, dock anses resultatet vara missvisande. Studien hade inte utfört kontroller på patienternas smärtskattning samt om opiodintag skett innan musikinterventionen. I studien av Warth et al. (2015) sågs ingen skillnad i patientens smärtreducering, vilket berodde på att patienterna varit adekvat smärtlindrande innan musikinterventionen.
Kan ge ökat välbefinnande
Komplementära behandlingsmetoder som framkom i detta tema var: musikterapi, akupunktur, konstterapi och psykosociala interventioner såsom exempel mindfulness och minnesterapi. Musikterapins inverkan på patienterna gjorde att de kände styrka och
13 hopp vilket ökade deras känsla av autonomi (Peng et al. 2018). Erfarenheten av musikterapin var att musiken fungerade som emotionellt stöd till patienterna (Peng et al. 2015; Warth et al. 2015; Wood et al. 2019) och att musiken gav utrymme för känslor, vilket ökade känslan av styrka och förbättrade humöret (Kordovan et al. 2016). Musik upplevdes distraherade och tog bort fokus från patienternas medicinska situation, att de kunde fly verkligheten för en stund och lättare hantera verkligheten (Peng et al. 2018; Potvin et al. 2015). Patienterna upplevde ett ökat välbefinnande av att dela musikterapin med närstående (Peng et al. 2018; Pommeret et al. 2019). Akupunktur fick patienterna att uppleva känslan av både styrka och frihet. Vilket innebar att deras depression, panikångestattacker och huvudvärk minskades och därmed ökade deras välbefinnande (McPhail et al. 2017). Patienternas ökade välmående hade en positiv inverkan på deras dagliga liv och medförde att de blev mer aktiva vilket förbättrade deras mobilisering (Warth et al. 2015). Psykosociala interventioner minskade nedstämdhet, vilket patienterna upplevde öka deras välbefinnande (Kleijn et al. 2018; Mateo-Ortega et al. 2018). Samma resultat hittades i studien med konstterapi (Lefvère et al. 2015).
Acceptans av livet
Akupunktur och psykosociala interventioner såsom exempel minnesterapi och mindfulness var de komplementära behandlingsmetoder som framkom i detta tema. Akupunktur fick patienterna att uppleva styrka till att hantera de begränsningar och besvikelser som uppstår i livets slutskede (McPhail et al. 2017). Patienterna kände att minnesterapi gav dem vägledning och copingstrategier till att fortsätta kämpa. Genom att prata om det förflutna omvärderade patienterna livet och de kände en ökad acceptans av döden och sjukdomen samt bättre förberedda på framtiden (Kleijn et al. 2018). Ökad acceptans av sjukdomen gjorde att patienterna upplevde att deras fixering av sjukdomen släppte och de kunde se livet i sin helhet igen. Patienterna kände att de kunde hantera sjukdomen bättre trots försämring i sin hälsa (Kleijn et al. 2018). ”I am still here, and that is utterly wonderful. And dear memories, yes, that only proves that there are still a lot of wonderful things. So, if you can think and talk of nice things in the past, those are now still happening too”. (Kleijn et al. 2018, s. 7) Akupunktur gav patienterna en känsla av att hantera sin sjukdom bättre, vilket gav en ökad självständighet (McPhail et al. 2017). Vilket stöds av Mateo-Ortega et al. (2018) där interventionen gjorde att patienterna kunde hantera sjukdomen, trots försämring i sin hälsa. Relationer och social gemenskap
I temat framkom musikterapi, mindfulness, akupunktur och minnesträning som komplementära behandlingsmetoder. Patienterna upplevde ökad glädje när närstående deltog i musikterapi (Pommeret et al. 2019), vilket förbättrade patienternas känsla av gemenskap med familjen (Peng et al. 2018; Pommeret et al. 2019). Mötet med utförande av interventionen hade en betydande roll för patientens känsla av att vara sedd, omhändertagen, berörd och tacksam (Mateo-Ortega et al. 2018; McPhail et al. 2017; Pommeret et al. 2019). Peng et al. (2018) och Pommeret et al. (2019) tar båda upp att patienterna kände sig mindre isolerade när de hade musiksterapin att se framemot och hade en orsak till att lämna rummet. Mindfulness och minnesterapi visade att övervägande alla patienter upplevde att relationen till närstående och vårdare
14 förbättrades (Kleijn et al. 2018; Poletti et al. 2018). Patienterna upplevde ett ökad socialt liv när deras syn på livet förbättrades (Kleijn et al. 2018). ”Because I have now started to think about things in a friendlier way, you do become somewhat more ongoing, somewhat more social, at least, that is how I translate it. And I enjoy having people around me again”. (Kleijn et al. 2018, s. 8) Minnesframkallande effekt
Musik- och minnesterapi framkom i detta tema som komplementära behandlingsmetoder. Musikterapi upplevde patienterna minnesframkallade (Pommeret et al. 2019; Potvin et al. 2015). Flera patienterna upplevde minnen från det förflutna och viktiga händelser i deras liv dök upp och verkade distraherande från nuet (Kordovan et al. 2016; Peng et al. 2018; Potvin et al. 2015; Pommeret et al. 2019). Ett fåtal patienter upplevde musikterapin negativt, eftersom patienterna påmindes över sin nuvarande situation (Pommeret et al. 2019). Minnesterapin gav patienterna tillfälle att prata om sig själva och om känsliga saker. Vilket patienterna uppskattade och upplevde som befriande då de inte ville tynga ner sina närstående med sina minnen. Hos en del patienter återkom smärtsamma och ouppklarade minnen, vilket de upplevde svåra att bemästra då interventionen fokuserar på det positiva i livet (Kleijn et al. 2018). Patienterna reflekterade över sin hälsa, sjukdom och hur de förändrats som personer under musikterapin och de påmindes om sin förlorade autonomi vilket upplevdes negativt (Pommeret et al. 2019). ”I enjoyed doing it, telling your life story to someone else, a perfect stranger, for a chance. […] You do not sit down with your own wife thinking ’now I am going to tell all of this”. (Kleijn et al. 2018, s. 4) Avslappnande effekt
I detta tema framkom musikterapi, massage och akupunktur som komplementär behandlingsmetod. Patienternas erfarenhet var att musikterapi hade en avslappnande inverkan (Kordovan et al. 2016; Warth et al. 2015). Vilket även patienter i studierna av Pommeret et al. (2019) och Potvin et al. (2015) upplevde. ”[The music] helped to relax
me and it actually helped to bring my pain level down a little bit, and brought my anxiety and stress level down as well” (Potvin et al. 2015, s. 10). Den avslappnande effekten innebar
att patienterna upplevde en ökad fysisk funktion, ”I went out in a relaxed mood. It kept me
motivated to do whatever I had to do” (Potvin et al. 2015, s. 17). Massage och akupunktur
gav patienterna en avslappnande känsla (McPhail et al. 2017; Michinson et al. 2013). “After [acupuncture] I feel calm. I feel, you know… like free… I know acupuncture makes it better” (McPhail et al. 2017, s. 4).
15 Diskussion
Syftet med litteraturstudien var att belysa betydelsen av komplementära behandlingsmetoder för patienter i palliativ vård. Dataanalysen resulterade i sex teman:
Kan ge symtomlindrande effekt, Kan ge ökat välbefinnande, Acceptans av livet, Relationer och social gemenskap, Minnesframkallande effekt och Avslappnande effekt.
Resultatdiskussion
I resultatet framgår det att komplementära behandlingsmetoder kan användas på patienter i palliativ vård. Studierna beskrev att komplementära behandlingsmetoder var av betydelse för palliativa patienters symtomlindring, ökat välbefinnande och acceptans av livet. Även beskrevs att patienters relationer och social gemenskap förbättrades, att minnen återkom och gav dem avslappning. Fokus i studierna har legat på fysiska, psykiska, sociala och existentiella dimensioner. Vilket kan bero på att komplementära metoder symtomlindrar genom alla dimensioner: fysiskt, psykiskt, socialt och existentiellt (Taormina et al. 2013). Resultatet av denna studie vänder sig till främst till sjuksköterskor men också övrig vårdpersonal. Nationella rådet för palliativ vård (u.å.) menar att patienter ska stödjas att leva ett så aktiv liv som möjligt fram till livets slut och vården ska integrera psykosociala aspekter. Ett holistiskt synsätt kräver metoder samt åtgärder för att minska patientens lidande och för att ge tröst (Coelho et al. 2017). Hur olika symtom upplevs och påverkar patienten är individuellt (Dodd et al. 2001). Symtom kan samexistera och kan påverka varann så upplevelsen av symtomen förstärks (Lenz et al. 1997). Dessa interventioner bör individanpassas i enlighet HSL (SFS 2017:30). Patientlagen (SFS 2014:821) styrker att alla människor har rätt till val av behandlingsmetoder.
Studierna beskriver hur komplementära behandlingsmetoder kan symtomlindra patienten. Massage, akupunktur, konstterapi och psykosociala interventioner ansågs ha en betydande roll i patienternas symtomlindring. Musikterapi anses vara den metod som lindrade flest symtom och även kunde minska användningen av opioder. Komplementära behandlingsmetoder kan komplettera konventionell behandling för att symtomlindra patienter i palliativ vård. Vilket styrks av att Zeidan et al. (2015) som tillhandahåller bevis om att patienter smärtlindrades av psykosociala interventionerna. Studien av Rohilla et al. (2018) visade att opiodintaget minskade signifikant av musikterapi. Running et al. (2012) belyser att musikterapi har flera fördelar jämfört med smärtstillande eftersom musikterapin reducerade smärta både lång- och kortsiktigt och ger inga biverkningar. Valet av musik utifrån patientens preferenser var viktigt för att musiken på lång sikt skulle fungera som smärtlindring. De fann även att smärtreduceringen förbättrade patientens oro och ångest. Även Falkensteiner et al. (2012) fann att oro och ångest reducerades av att patienterna smärtlindrades genom massage. Schiff et al. (2019) fick fram att akupunktur lindrade smärta och ångest och hade störst effekt till att reducera patienters illamående. Resultatet av Collette et al. (2020) visar att patienterna ansåg att konstterapi vara till hjälp för att minska deras smärta, ångest och depression. LePenna och Tariman (2020) menar att konstterapi kan erbjudas för psykosomatisk symtomlindring. De anser att det behövs mer noggranna och kontrollerade kliniska studier för att stärka evidensbaserad forskning som stödjer dess kliniska nytta.
16 Musikterapi visade sig öka patienternas välbefinnande och medförde glädje. Studien av Bjerke Batt-Rawden (2010) beskriver hur musikterapin tog patienterna tillbaka till bra upplevelser i livet och detta medförde ökad välbefinnande hos dem. Ett antal av patienterna upplevde mindre bra känslor av musikterapin eftersom musiken förde de tillbaka till sitt liv innan sjukdomen. Enligt O´Gallagher et al. (2014) ökade musikterapi patientens välbefinnande och gav stöd. Konstterapi visade sig öka patienternas välmående och minskade deras distress. I en ny studie av Lefèvre et al. (2020) framkom samma resultat, att konstterapin förbättrade patienternas välbefinnande.
Med hjälp av psykosociala interventioner fick patienterna en förändrad inställning till döden och kunde lättare hantera sin sjukdom och situation. Arch et al. (2019) fann att psykosociala interventioner ökade patienternas livsförståelse och minskade deras rädsla för att dö. Warth et al. (2019) skriver att psykosociala insatser var överlägsna i att minska emotionell och existentiell nöd och bör vara tillgängliga för patienter som får palliativ vård. Smith et al. (2011) beskriver att akupunkturen gav patienterna en lugnande inställning, vilket förändrade hanteringen av deras situation. Vilket styrks av Paterson et al. (2020) där akupunktur gjorde att patienterna förvärvade nya strategier för hantering av sjukdomen.
Musikterapi hade en positiv inverkan på patientens sociala liv, det skapade relationer med utföraren samt att det förbättrade relationen med familj och vårdpersonal. Det gav patienten en anledning att vara social och skapade mindre isolering. Detta styrker O’Gallagher et al. (2014) som menar att musikterapin skapade mindre isolering för patienten och att det förbättrade relationen mellan patienten och närstående. Likande resultat beskriver Porter et al. (2017) och Leow et al. (2010), musikterapin minskade patientens isolering och ökade gemenskapen mellan patient och vårdare.
Musikterapi fungerande avslappnade för patienterna och gav dem en känsla av lugn och välbehag. Enligt Black et al. (2014) hade musikterapin en avslappnade effekt och kunde bidra till en lugn omgivning för patienten. O´Gallagher et al. (2014) belyser att musikterapin fungerade som ett stöd till patienterna och gav dem ett lugn. Detta styrker även Magill et al. (2009) vars resultat visar att även massage var avslappande för patienten och skapade en lugn känsla. Även Vandergrift (2013) beskriver att patienter upplevde massageterapi som avslappnande vilket förbättrade sömnen och minskade deras stress. Majoriteten av studierna med musikterapi visar på att patienterna upplevde minnen och detta förde de tillbaka i tiden. Detta framkommer även i studien av Leow et al. (2010) där musikterapin utlöste minnen och tankar från förr som både var positiva och negativa. Det framkom även att patienterna kunde upplevda ånger över något som inträffat eller som de gjort, vilket kom tillbaka till dom när de lyssnande på musik. De positiva minnena var ofta kopplade till patientens unga liv.
Litteraturstudien beskriver i bakgrunden att intresset för komplementära behandlingsmetoder ökar. Vilket styrks av Muecke et al. (2016) studie. Cirka 40 procent av Europas länder använder komplementära behandlingsmetoder som alternativ till konventionell behandling (Somani et al. 2014). Inom sjukvården behövs mer kunskap om vilka komplementära behandlingsmetoder som finns samt hur de används utifrån varje individs preferenser (Cooke et al. 2012; Trail-Mahan et al. 2013). Identifierade faktorer
17 som hindrar sjukvårdspersonal att tillämpa komplementära behandlingsmetoder är institutionell kultur samt tids- och kunskapsbegränsning (Hall et al. 2017). Utöver identifierade faktorer hindras sjuksköterskan av engagemang samt ovilja hos andra yrkesgrupper till användningen av komplementära behandlingsmetoder (Cooke et al. 2012; Buchan et al. 2012; Blaževičienė et al. 2017). Kommunikation och information behövs för att evidens kring komplementära behandlingsmetoder ska nås ut till sjukvården (Muecke et al. 2016). Musikterapi och massage är två metoder som kan utföras i alla miljöer och är lätta att lära (Buchan et al. 2012; Henneghan et al. 2015; Najafi Gezeljeh et al. 2017). Metoddiskussion I urvalet användes nio steg (figur 1) (Polit & Beck 2017) som vägledning av datainsamling. Genom att litteraturstudien genomfördes på ett systematiskt sätt och att urvalsprocessen är noggrant beskriven möjliggör replikation och överförbarhet (Polit & Beck 2017).
Relevanta sökord diskuterades grundligt för att svara mot litteraturstudiens syfte. Databaser som ansågs relevanta för litteraturstudien valdes. PsycInfo, vilket tillhandahåller material med psykologisk inriktning, CINAHL, vilket innehåller vetenskapliga studier inom omvårdnad och PubMed, med vetenskapligt material inom medicin och omvårdnad. Sökning av studier gjordes i databaserna och genererade material som svarade mot litteraturstudiens syfte.
Sökning av studier begränsades i databaserna PsycInfo och CINAHL till att vara publicerade från år 2010-01-01 till 2020-09-01. I databasen PubMed begränsades sökningen av studier till att vara publicerade mellan 2010–2019. Om begränsningen varit från 2010 till 2020 hade inte replikation varit möjligt. Studier publicerade efter litteraturstudiens sökning hade inkluderats i sökningen, vilket hade gett fel antal träffar. Begränsningen i databaserna bidrog till aktuell forskning inom ämnet som svarade mot litteraturstudiens syfte. Trovärdigheten ökade ytterligare genom att begränsa studierna till att vara peer review (Polit & Beck 2017). Litteraturstudiens inklusionskriterier: oberoende av sjukdom, kön samt vårdinstans gav vetenskapligt material som svarade mot syftet. Studier med patienter under 18 år och patienter med kognitiv svikt ingick i exklusionskriterierna. Exklusionskriterierna valdes utifrån att litteraturstudien ansåg att studier med patienter under 18 år patienter med kognitiv svikt inte var tillförlitliga. Sökningarna av studier i databaserna begränsades inte med exklusionskriterierna eller till att vara på engelska, utan skedde genom manuellt tillvägagångsätt när studiers titel och abstract lästes igenom. Vilket öppnade upp sökningar och studier som svarade mot litteraturstudiens syfte hittades. Alla sökord, förutom tre sökord, söktes som Headings- och MeSH-term, vilket för sökordet till ett indexord. Indexord fungerar som ett nyckelord och blir mer specifikt och indikerar vilka huvudämnen som finns i studien (Polit & Beck 2017). Sökorden Complementary
medicine OR therapy och Patients experiences OR perceptions söktes i PsycInfo (tabell 1)
och sökordet Patients experiences OR perceptions i CINAHL (tabell 2) söktes som fritext (FT). Fritextsökning av sökorden gjorde att studier som svarade mot syftet hittades.
Kombinationen av sökord i olika former med hjälp av booelska operatörerna ”AND” och ”OR” gjorde att relevanta studier hittades. Booelska operatören ”AND” begränsande sökningen genom att studier innehållande alla sökord tillsammans uppträdde
18 och booelska operatören ”OR” breddade sökningen genom att studier innehållande något av sökorden uppträdde (Polit & Beck 2017), vilket gjorde att studier som svarade mot syftet uppträdde. Alla sökord har sökts enskilt och i kombination i alla databaser. Sökningar av sökord i kombination där studier som inte svarat mot litteraturstudiens syfte, redovisas inte i databastabellerna. Studierna var skrivna på engelska, vilket togs i beaktning. Feltolkning undveks genom att studierna lästes igenom och tolkades enskilt med hjälp av elektroniskt engelskt lexikon. Tolkningen av studierna jämfördes, diskuterades och sammanställdes gemensamt. Studier som används har valts ut metodiskt och är systematiskt och analyserade av andra forskare. Totalt 13 av 16 studier bedömdes vara godkända enligt kvalitetsgranskningsmallarna: ”Guide to an Overall Critique of a Quantitative Research
Report” och ”Guide to an Overall Critique of a Qualitative Research Report” (Polit & Beck
2017). Enligt etiskt övervägande har studier som genereras och ansetts användbara (bilaga 1) samt litteraturstudiens resultat redovisats noggrant. Arbetet med litteraturstudien har genomsyrats genom att egna åsikter, fördomar och förutfattade meningar har lagts åt sidan. Studierna lästes igenom enskilt innan gemensam sammanställning för att få ett objektivt resultat som möjligt, vilket minimerade risken för egen tolkning utifrån tidigare erfarenhet och kunskap. När litteraturstudien gjordes och teman framkom, var det svårt eftersom vissa teman överlappar varandra. Tematisk analys av materialet gjordes, vilket går ut på att hitta likheter och skillnader i valda studiers resultat (Bryman 2018). Utifrån sammanställning av färgmarkerad text diskuterades dess innehåll och tyngdpunkt där sex teman framkom, vilket gjorde att resultatet kunde presenteras.
Litteraturstudiens resultat hade inte stor global spridning: England (n=1), Frankrike (n=3), Spanien (n=1), Tyskland (n=3) och USA (n=5). Dock styrker resultatet att komplementära behandlingsmetoder är användbart som komplement till konventionell behandling. Resultatets sju av 13 studier handlar om musikinterventioner, vilket visar att forskning behövs på de andra komplementära behandlingsmetoderna.
19 Slutsats
Användning av komplementära behandlingsmetoder inom palliativ vård kan symtomlindra patienters fysiska symtom, vilket innebär ett komplement till konventionell behandling. Komplementära behandlingsmetoder lindrar även patienternas psykiska, sociala och existentiella behov. Tillämpningen av komplementära behandlingsmetoder ska ske utefter varje individs preferenser. Klinisk betydelse Sjuksköterskor kan ha användning av komplementära behandlingsmetoder för att uppnå största möjliga välbefinnande hos patienten och låta patienten vara delaktig i utformande av vården. Målet med palliativ vård är att symtomlindra samt tillgodose patientens behov utan att förlänga lidande. Litteraturstudiens resultat visar på att komplementära metoder kan vara en tillgång i den palliativa vården. I den kliniska verksamheten är det viktigt att arbeta personcentrerat och sätta patientens behov främst. Det krävs att sjuksköterskan skaffar sig kunskap och utgår ifrån evidens om de olika interventionerna för att kunna informera patienterna om alternativen som finns tillgängliga. Det ska dock tilläggas att effekten av interventioner kan variera mellan individerna. Förslag till fortsatt forskning
Musikinterventioner som komplementär behandlingsmetod verkar vara ledande inom forskningen. Det behövs vidare forskning om övriga komplementära behandlingsmetoder som komplement till konventionell behandling och hur de påverkar individen. Förslagsvis fler studier med kvalitativ ansats för att få fram patienters perspektiv. Även forskning på hur användningen av de komplementära behandlingsmetoderna ska implementeras i klinisk praxis.
Referenslista
Artiklar markerade med asterisk (*) finns med i litteraturstudiens resultat.
All European Academies (2018). Den europeiska kodexen för forskningens integritet -
Reviderad
utgåva. https://www.vr.se/download/18.7f26360d16642e3af99e94/1540219023
679/SW_ALLEA_Den_europeiska_kodexen_för_forskningens_integritet_digital_FIN AL.pdf [2020-10-05]
Arch, J. J., Fishbein, J. N., Ferris, M. C., Mitchell, J. L., Levin, M. E., Slivjak, E. T., Andorsky, D. J. & Kutner, J. S. (2019). Acceptability, Feasibility, and Efficacy Potential of a Multimodal Acceptance and Commitment Therapy Intervention to Address Psychosocial and Advance Care Planning Needs among Anxious and Depressed Adults with Metastatic Cancer. Journal of Palliative Medicine, 23(10), 1380-1385. doi: 10.1089/jpm.2019.0398
Bjerke Batt-Rawden, K. (2010). The benefits of self-selected music on health and well-being. The Arts in Psycotherapy, 37(4), 301-310. doi: 10.1016/j.aip.2010.05.005 Black, S-R. (2014). Inter-Active Listening: Re-Envisioning Receptive Music
Therapy/L’écoute Inter-Active: La Musicothérapie Réceptive Fait Peau Neuve.
Canadian Journal of Music Therapy, 20(2), 32-42.
Blaževičienė, A., Newland, J. A., Civinskienė, V. & Beckstrand, R. L. (2017). Oncology nurses’ perceptions of obstacles and role at the end-of-life care: cross sectional survey. BMC Palliative Care, 16(1), 74. doi:10.1186/s12904-017-0257-1
Bryman, A. (2018). Samhällsviktiga metoder. 3. uppl. Stockholm: Liber.
Buchan, S., Shakeel, M., Trinidade, A., Buchan, D. & Ah-See, K. (2012). The use of complementary and alternative medicine by nurses. British Journal of Nursing, 21(11), 672- 676. Doi:10.12968/bjon.2012.21.11.672
CODEX (2020). Forskarens etik. http://www.codex.vr.se/forskarensetik.shtml [2020-10-05]
Dodd, M., Janson, S., Facione, N., Faucett, J., Froelicher, E. S., Humphreys, J., Lee, K., Miaskowski, C., Puntillo, K., Rankin, S. & Taylor, D. (2001). Advancing the science of symptom management. Journal of advanced nursing, 33(5), 668-676. doi: 10.1046/j.1365-2648.2001.01697.x
Coelho, A., Parola, V., Cardoso, D., Bravo, M. E. & Apó stolo, J. (2017). Use of non- pharmacological interventions for comforting patients in palliative care: a scoping review. JBI Database of Systematic Reviews and Implementation Reports, 15(7),1867– 1904. doi:10.11124/JBISRIR-2016-00320
Colette, N., Güell, E., Farinas, O. & Pascual, A. (2020). Art Therapy in a Palliative Care Unit: Symptom Relief and Perceived Helpfulness in Patients and Their Relatives. Journal
of Pain and Symptom Management, 59(5), 1156.1163. doi:
10.1016/j.jpainsymman.2020.03.003
Cooke, M., Mitchell, M., Tiralongo, E. & Murfield, J. (2012). Complementary and alternative medicine and critical care nurses: A survey of knowledge and practices in Australia.
Australian Critical Care, 25(4), 213-23. doi:10.1016/j.aucc.2011.12.055
Falkensteiner, M., Mantovan, F., Müller, I. & Them, C. (2012). The Use of Massage Therapy for Reducing Pain, Anxiety, and Depression in Oncological Palliative Care Patients: A Narriative Review of the Literature. ISRN Nursing, 2011. doi: 10.5402/2011/929868
*Gallagher, L. M., Lagman, R. & Rybicki, L. (2018). Outcomes of Music Therapy Interventions on Symtom Management in Palliative Medicine Patients. American
Journal of Hospice & Palliative Medicine, 35(2), 250-257. doi: 10.1177/1049909117696723
Hall, H., Leach, M., Brosnan, C. & Collins, M. (2018). Nurses attitudes and behavior towards patients use of complementary therapies: A mixed methods study’. Journal of
Advanced Nursing, 74(7), 1649-1658. doi: 10.1111/jan.13554
Hall, H., Leach, M., Brosnan, C. & Collins, M. (2017). Nurses attitudes towards complementary therapies: A systematic review and meta-synthesis. International
Journal of Nursing Studies, 69, 47-56. doi: 10.1016/j.ijnurstu.2017.01.008
Henneghan, A. M. & Schnyer, R. N. (2015). Biofield therapies for symptom management in palliative and end-of-life care. American Journal of Hospice and Palliative Medicine, 32(1), 90-100. doi:10.1177/1049909113509400
*Kordovan, S., Preissler, P., Kamphausen, A., Bokemeyer, C. & Oechsle, K. (2016). Prospective Study on Music Therapy in Terminally Cancer Patients during Specialized Inpatient Palliative Care. Journal of Palliative Medicine, 19(4). doi: 10.1089/jpm.2015.0384
*Kleijn, G., van Uden-Kraan, C. F., Bohlmeijer, E. T., Becker-Commissaris, A., Pronk, M., Willemsen, V., Cuijpers, P. & Verdenock-de Leeuw, I. M. (2018). Patients’ experiences of life review therapy combined with memory specificity training (LRT-MST) targeting cancer patients in palliative care. Supportive Care in Cancer, 27, 3311– 3319. doi: 10.1007/s00520-018-4613-3
Leow, Q. H. M., Blair Druru, V. & Poon, W. H. (2010). A qualitative exploration of patient’s experiences of music therapy in a inpatient hospice in Singapore. International
Journal og Palliative Nursing, 16(7), 344-350. doi: 10.12968/ijpn.2010.16.7.49063
LePenna, D. & Tariman, J. (2020). Art Therapy: A Literature Review of Efficacy in Improving Psychosomatic Symptoms in Patients With Cancer. Clinical Journal of
Onology Nursing, 24(2), 123-126. doi: 10.1188/20.cjon.123-126
Lefèvre, C., Economos, G., Tricou, C., Perceau-Chambard, É. & Filbert, M. (2020). Art therapy and social function in palliative care patients: a mixed-method pilot study. BMJ Supportive & Palliative Care. doi: 10.1136/bmjspcare-2019-001974 *Lefèvre, C., Ledoux, M. & Filbet, M. (2015). Art therapy among palliative cancer patients: Aesthetic dimensions and impacts on symptoms. Palliative and Supportive Care, 14, 376–380. doi: 10.1017/S1478951515001017 Lenz, E. R., Pugh, L. C., Milligan, R. A., Gift, A. & Suppe, F. (1997). The middle-range theory of unpleasant symptoms: an update. Advances in Nursing science, 19(3), 14–27. Madsen, R., Uhrenfeldt, L. & Birkelund, R. (2018). Transition experiences during courses of incurable cancer from the perspective of patients. Journal of Oncology Nursing, 38, 13–20. doi: 10.1016/j.ejon.2018.11.008
Magill, L. (2009). The Meaning of Music: The Role of Music in Palliative Care Music Therapy as Perceived by Bereaved Caregivers of Advance Cancer Patients. American
Journal of Hospice and Palliative Medicine, 26(1), 33-39. doi: 10.1177/1049909108327024 Marletta, G., Canfora, A., Roscani, F., Cernicchiaro, L., Cutrera, M., Russo, M., Artioli, G. & Sarli, L. (2015). The complementary medicine (CAM) for the treatment of chronic pain: scientific evidence regarding the effects of healing touch massage. Acta Biomed For Health Professions, 86(2), 127-133. *Mateo-Ortega, D., Gómez-Baltize, X., Maté, J., Beas, E., Ela, S., Lasmarias, C. & Limonero, J. T. (2018). Effectiveness of Psychosocial Interventions in Complex Palliative Care Patients: A Quasi-Experimental, Prospective, Multicenter Study. Journal of Palliative
Medicine, 21(6), 802-808. doi: 10.1089/jpm.2017.0355
*McPhail, P., Sandhu, H., Dale, J. & Stewart-Brown, S. (2017). Acupuncture in hospice settings: A qualitative exploration of patients’ experiences. European Journal of
Cancer Care, 27(2). doi: 10.1111/eec.12802
*Mitchinson, A., Fletcher, C. E. & Kim, H. M. (2013). Integrating Massage Therapy Within the Palliative Care of Veterans With Advanced Illness: An Outcome Study. American
Journal of Hospice and Palliative Medicine, 31(1), 6-12. doi: 10.1177/1049909113476568
Muecke, R., Paul, M., Conrad, C., Stoll, C., Muenstedt, M., Micke, O., Prott, F. J., Buentzel, J. & Huebner, J. (2016). Complementary and Alternative Medicine in Palliative Care: A Comparison of Data From Surveys Among Patients and Professionals. Integrative
Cancer Therapies, 15(1), 10-16. doi: 10.1177/ 1534735415596423
Najafi Ghezeljeh, T., Mohades Ardebili, F. & Rafii, F. (2017). The effects of massage and music on pain, aniety and relaxation in burn patients: Randomized controlled clinical trial. Burns, 43(5),1034-1043. doi: 10.1016/j.burns.2017.01.01
Nationella Rådet för Palliativ Vård (u.å.) Vad är palliativ vård? https://www.nrpv.se/om-nrpv/vad-ar-palliativ-vard/ [2020-10-07]
O´Callaghan, C. C., McDermott, F., Michael, N., Daveson, B. A., Hudson, P. L. & Zalcberg, J. R. (2014). ”A quiet still voice that just touches”: music’s relevance for adults living with life-treatening cancer diagnoses. Supportive Care in Cancer, 22, 1037-1047. doi: 10.007/s00520-013-2059-1
Paterson, C., Unwin, J. & Joire, D. (2010). Outcomes of traditional Chinese medicine (traditional acupuncture) treatment for people with long-term conditions.
Complementary Therapies in Clinical Practice, 16(1), 3-9. doi:
10.1016/j.ctcp.2009.08.001
*Peng, C. S., Baxter, K. & Lally, K. M. (2018). Music Intervention as a Tool in Improving Patient Experience in Palliative Care. America Journal of Hospice & Palliative
Medicine, 36(1), 45-49. doi: 10.1177/1049909118788643
*Poletti, S., Razzini, G., Ferrari, R., Ricchieri, M. P., Spedicator, G. A., Psqualini, A., Buzzega, C., Artioli, F., Petropulacos, K., Luppi, M. & Bandieri, E. (2018). Mindfulness-Based stress reduction in early palliative care for people with metastatic cancer: A mixed-method study. Complementary Therapies in Medicine, (47). doi: 10.1016/j.ctim.2019.102218
Polit, D. F. & Beck, C. T. (2017). Nursing research: generating and assessing evidence for
nursing practice. 10.uppl. Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams
& Wilkins.
*Pommeret, S., Chrusciel, J., Verlaine, C., Filbet, M., Tricou, C., Sanchez, S. & Hannetel, L. (2019). Music in palliative care: a qualitative study with patients suffering from cancer. BMC Palliative Care, 18(78). doi: 10.1186/s12904-019-0461-2 Porter, S., McConnell, T., Clarke, M., Kirkwood, J., Graham-Wisener, L., Regan, J., McKeown, M., McGrillen, K. & Reid, J. (2017). A critical realist evaluation of a music therapy intervention in palliative care. BMC Palliative Care, 16(70). doi: 10.1186/s12904-017-0253-5 *Potvin, N., Bradt, J. & Kesslick, A. (2015). Expanding Perspective on Music Therapy for Symptom management in Cancer Care. Journal of Music Therapy, 52(1), 135–167. doi: 10.1093/jmt/thu056 Regionala Cancercentrum i Samverkan (2016). Palliativ vård i livets slutskede – Nationellt vårdprogram. https://kunskapsbanken.cancercentrum.se/globalassets/vara- uppdrag/rehabilitering-palliativ-vard/vardprogram/natvp_palliativvard_vers.2.1_dec2016.pdf [2020-10-05] Rohilla, L., Agnihorti, M., Trehan, S. K., Sharma, R. & Ghai, S. (2018). Effect of Music Therapy on Pain Perception, Anxiety, and Opiod Use During Dressing Changes Among Patients With Burns in India: A Quasi-experimental, Cross-over Pilot Study. Ostomy
Wound Management, 64(10), 40–46. doi: 10.25270/owm.2018.10.4046
Running, A. & Seright, T. (2012). Integrative Oncology: Managing Cancer Pain with Complementary and Alternative Therapies. Curr Pain Headache, 16, 325-331. doi: 10.1007/s11916-012-0275-x
Schiff, E., Attias, S., Matter, I., Sroka, G., Nae, B., Arnon, Z., Samuels, N., Grinberg, O. & Ben-Arye, E. (2019). Complementary and alternative medicine interventions for perioperative symtoms: A comparative effectivness study. Complementary
Therapies in Medicine, 44, 51-55. doi: 10.1016./j.ctim.2019.03.003
Schofield, P., Smith, P., Aveyard, B. & Black, C. (2007). Complementary therapies for pain management in palliative care. Journal Of Community Nursing, 21(8), 10-14.
Smith, C. A., Ussher, J. M., Perz, J., Carmady, B. & de Lacey, S. (2011). The Effect of Acupunture on Psychosocial Outcomes for Women Experiencing Infertility: A Pilot Randomized Controlled Trial. The Journal of Alternative and Complementary
Medicine, 17(10), 923-930. doi: 10.1089/acm.2010.0380
SFS 2014:821. Patientlag. Stockholm: Socialdepartementet.
SFS 2017:30. Hälso- och sjukvårdslag. Stockholm: Socialdepartementet.
Shiel W. S. (2017). Medical Definition of Complementary medicine.
https://www.medicinenet.com/script/main/art.asp?articlekey=31077 [2020-10-05]
Sinclair, S., Beamer, K., Hack, T. F., McClement, S., Raffin Bouchal, S., Chochinov, H. M. & Hagen, N. A. (2016). Sympathy, empathy, and compassion: A grounded theory study
of palliative care patients´ understandings, experiences, and preferences. Palliative
Medicine, 31(5), 437-447. doi: 10.1177/0269216316663499
Socialstyrelsen (2013). Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede –
Vägledning, rekommendationer och indikationer – Stöd för styrning och ledning.
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/kunskapsstod/2013-6-4.pdf [2020-10-05]
Socialstyrelsen (2016). Nationella riktlinjer – Utvärdering 2016 - Palliativ vård i livets
slutskede – Sammanfattning med förbättringsområden.
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/nationella-riktlinjer/2016-12-3.pdf [2020-10-15]
Socialstyrelsen (2018). Palliativ vård – förtydligande och konkretisering av begrepp.
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2018-8-6.pdf [2020-11-29]
Somani, S., Ali, F., Ali, T. S. & Lalani, N. S. (2014). Complementary and alternative medicine in oncology nursing. British journal of nursing, 23(1), 40-46. doi: 10.12968/bjon.2014.23.1.40
SOU 2001:6. Döden angår oss alla – Värdigt slut vid livets slut. Stockholm: Socialdepartementet.
SOU 2019:15. Komplementär och alternativ medicin och vård – säkerhet, kunskap, dialog. Stockholm: Socialdepartementet.
Strang, P. (2012). Symtomkontrollens betydelse i den palliativa vården. I Strang, P. & Beck-Friis, B. (red.). Palliativ medicin och vård. Stockholm: Liber, ss.186–189.
Svensk sjuksköterskeförening (2017). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor.
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk- sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik-publikationer/sjukskoterskornas_etiska_kod_2017.pdf [2020-10-05]
Taormina, R. J. & Gao, J. H. (2013). Maslow and the motivation hierarchy: measuring satisfaction of the needs. The American Journal of Psychology, 126(2), 155–177. doi: 10.5406/amerjpsyc.126.2.0155 Ternestedt, B.-M. & Österlind, J. (2013). De 6 S:n - en modell för personcentrerad palliativ vård. I Andershed, B., Ternestedt, B.-M., & Håkanson, C. (red.). Palliativ vård: begrepp & perspektiv i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur, ss.475–490. Trail-Mahan, T., Mao, C. L. & Bawel-Brinkley, K. (2013). Complementary and Alternative Medicine: Nurses’ Attitudes and Knowledge, Pain Management Nursing, 14(4), 277– 286. doi: 10.1016/j.pmn.2011.06.001
*Warth, M., Kebler, J., Hillecke, T. K. & Bardenheuer, H. J. (2015). Music Therapy in Palliative Care, Deutsches Ärzteblatt International, 112(46), 788-794. doi: 10.3238/arztebl.2015.0788
Warth, M., Kessler, J., Koehler, F., Aguilar-Raab, C., Bardenheuer, H. J. & Ditzen, B. (2019). Brief psychosocial interventons improves quality of life of patients receiving palliative care: A systematic review and meta-analysis. Palliative Medicine, 33(3), 332-345. doi: 10.1177/0269216318818011
World Health Organization (u.å.). WHO Definition of Palliative Care.
https://www.who.int/cancer/palliative/definition/en/ [2020-10-05]
World Health Organization (2014). Global atlas of palliative care at the end of life.https://www.who.int/nmh/Global_Atlas_of_Palliative_Care.pdf [2020-10-05] Vandergrift, A. (2013). Use of Complementary Therapies in Hospice and Palliative Care. OMEGA – Journal of Death and Dying, 67(1-2), 227-232. doi: 10.2190/OM.67.1-2.z2 Word Health Organization (2019). WHO global report and traditional and complementary medicine. https://www.who.int/traditional-complementary-integrative-medicine/WhoGlobalReportOnTraditionalAndComplementaryMedicine2019.pdf?u a=1 [2020-10-05] *Wood, C., Cutshall, S. M., Wiste, R. M., Gentes, R. C., Rian, J. S., Tipton, A. M., Dose, A-M., Mahaparta, S., Carey, E. C. & Strand, J. J. (2019). Implementing a Palliative Medicine Music Therapy Program: A Quality Improvement Project. American Journal of
Hospice & Palliative Medicine, 36(7), 603-607. doi: 10.1177/1049909119834878
Zeidan, F., Emerson, M. M., Farris, S. R., Ray, J. N., Jung, Y., McHaffie, J. G. & Coghill, R. C. (2015). Mindfulness Meditation-Based Pain Relief Employs Different Neural Mechanisms That Placebo and Sham mindfulness Meditation-Induced Analgetica.
Journal of Neuroscience, 35(46), 15307-15325. doi:
Bilaga 1 – Artikelmatris
Författare, årtal och land
Syfte Metod Huvudresultat
Gallangher, L. M. et al. 2017 USA Syftet var att undersöka hur musikterapi påverkar symtomhantering hos palliativa patienter. Metod: Kvantitativ Datainsamling: Enkäter Urval: 547 patienter Bortfall 47% Analys: Deskriptiv statistik Musik förbättrade smärta, ångest, depression, dyspné och humör hos patienterna. Kleijn, G. et al. 2018 Tyskland Syftet var undersöka vilka upplevda resultat Life Review Therapy and Memory Specific Therapy gav patienter. Metod: Kvalitativ Datainsamling: Semistrukturerade intervjuer Urval: 107 patienter Bortfall: 81,4% Analys: Randomiserad interventionsstudie Positiv inverkan på patienterna av att få fokusera på det positiva i livet, att få dela och återfå minnen Kordovan, S. et al. 2016 Tyskland Syftet var att undersöka fördelarna med musikterapi hos palliativa patienter. Metod: Kvantitativ Datainsamling: Enkäter Urval: 52 patienter Bortfall: 21% Analys: Deskriptiv statistik Interventionen gav tröst, höjde humöret och gav en positiv inverkan på patienterna. Lefèvre, C. et al. 2015 Frankrike Syftet var att undersöka hur konstnärlig aktivitet upplevs av patienter som symtomreducerande. Metod: Kvantitativ Datainsamling: Enkäter Urval: 22 patienter Bortfall: Analys: Spearmans rangkorrelation Patienter upplevde att ångest, smärta, illamående, trötthet, nedstämdhet och depression reducerades av interventionen.
Bilaga 1.1 – Artikelmatris
Författare, årtal och land
Syfte Metod Huvudresultat
Mateo-Ortega, D. et al. 2018 Spanien Syftet var att undersöka hur psykosocial-intervention påverkar patienter i palliativ vård. Metod: Mixad-metod Datainsamling: Semistrukturerade intervjuer Urval: 10 525 patienter Bortfall: 20,9% Analys: Deskriptiv statistik Interventionen reducerade patienters lidande och passar bäst till komplexa patienter. McPhail, P. et al. 2017 England Syftet var att undersöka patienters upplevelser av akupunktur och hur patientens hälsa och välbefinnande påverkas. Metod: Kvalitativ Datainsamling: Semistrukturerade intervjuer Urval: 20 patienter Bortfall: 10% Analys: Grundad teori Akupunktur har positiv inverkan på patienters fysiska symtom, psykosocialt samt själsligt mående. Mitchinson, A. et al. 2013 USA Syftet var att undersöka sambandet mellan massage och symtom hos palliativa patienter. Metod: Mixad-metod Datainsamling: Enkäter med öppna svarsfält Urval: 153 patienter Bortfall: 25% Analys: Deskriptiv statistik Massage är användbart för symtomhantering och reducera lidandet hos patienter i palliativ vård. Peng, C. et al. 2018 USA Syftet var att undersöka hur musikinterventioner påverkar palliativa patienters symtom. Metod: Mixad metod Datainsamling: Semistrukturerade intervjuer och enkäter Urval: 46 patienter Bortfall: 1% Analys: Deskriptiv statistik Musiken reducerade ångest, smärta, illamående, dyspné, depression samt ökade patienternas välmående.
