Att tillhöra en kristen gemenskap : En intervjustudie med sex kristna gymnasielever inom Ny Generation

Att tillhöra en kristen gemenskap i skolan

En intervjustudie med sex kristna gymnasielever inom Ny Generation

KURS:Religionsvetenskap 61-90 hp

PROGRAM: Ämneslärarprogrammet med inriktning mot gymnasieskolan

FÖRFATTARE: Samuel Tavajoh

EXAMINATOR: Peter Carlsson

Abstract

This study aims to investigate the social and religious function of belonging in New Generation, a Christian school group arranged by the national organization New Generation. This study has been conducted through a qualitative method, in which semi-structured interviews with six students from three different high schools formed the basis of the study's collected data. The theoretical starting points to interpret the material have been based on Meredith B. McGuire's (2002) theory of religion as searching for meaning and belonging. The interpretation of the material has also taken its starting point in studying religion based on a functional definition of religion. The result of the study shows that the students in the study emphasized that their New Generation school groups had an important function for them during their schooling, especially in terms of feeling connected to other Christians at school.

Innehållsförteckning

4.3 Kritik mot organisationen ... 8

4.4 Religiöst föreningsengagemang hos unga ... 10

4.5 En svensk syn på kristen ungdomskultur ... 11

5. Tidigare forskning ... 12

5.1 Religiösa ungdomsgrupper i skolan ... 12

5.2 Den religiösa gruppens funktion ... 13

6. Teoretiska utgångspunkter ... 15

6.1 En funktionell religionsdefinition... 15

6.2 Religion som sökande på mening och tillhörighet ... 16

7. Metod och material ... 18

7.1 Material och litteratursökning ... 18

7.2 Urval ... 18

7.3 Avgränsningar ... 19

7.4 Vetenskapsrådet forskningsetiska principer ... 20

7.5 Genomförande ... 20

7.5.1 Intervjuguide ... 20

7.5.2 Intervjuer via nätet ... 21

7.5.3 Inspelning och transkribering ... 21

7.6 Analysmetod ... 22

8. Resultat och analys ... 23

8.1 Elevernas religiösa bakgrund ... 23

8.2 Ny Generations funktion ... 25

8.2.1 Att träffa andra kristna ... 25

8.2.2 Att finnas för varandra ... 27

8.2.3 Att växa i tron tillsammans ... 32

8.3 Sammanfattning... 34

9. Slutdiskussion ... 35

11. Förslag på vidare forskning ... 39 Referenslista ... 40 Bilagor ... 42 Bilaga 1 ... 42 Bilaga 2 ... 42 Bilaga 3 ... 43

1. Inledning.

Studier har visat att skolan är en av de viktigaste arenorna förunga människors möte med frågor som rör tro och religion. Elever möter religiösa aspekter av livsåskådning i såväl grundskolan som i gymnasieskolan då dessa ingår i den organiserade och obligatoriska undervisningen. Det är också av vikt att förstå att religion inte enbart tar sig uttryck i de pedagogiska former som religionsundervisningen utgör, utan att den också manifesteras på mer informella sätt och på andra platser i skolan. Mot den bakgrunden är det intressant att ställa sig frågan vad det innebär att leva som kristen och att samtidigt vara del av den svenska gymnasieskolan. Ungdomsåren är för många en period av identitetssökande och meningsskapande, i vilket den organiserade undervisningen i ämnet religion även borde ha en betydelse för kristna ungdomars identitet och process för att skapa mening. Man kan fundera på hur kristna ungdomar påverkas av en pluralistisk och sekulär omgivning. I den kontexten kan man ställa sig frågan vad det innebär det att tillhöra en kristen gemenskap och vilken funktion denna har för gymnasieelever. Under en period av pandemi, med tillhörande restriktioner och svårigheter att träffas fysiskt, har förutsättningarna för denna gemenskap radikalt förändrats, vilket man kan ställa sig frågan i hur detta har påverkat den religiösa gemenskapens funktion.

Ett exempel på en skolorganiserad kristen gemenskap är Ny Generation. Organisationen är en av de mest tongivande ungdomsorganisationerna och arrangörerna av kristna religiösa sammankomster på skolor runt om i Sverige. Organisationen har sedan år 2002 haft som uppdrag att stötta och samordna kristna skolgrupper på högstadier, gymnasier och universitet, men har under distansundervisningen upplevt svårigheter. Bland annat uppmanade organisationen elever att kommunicera via sociala medier och att bedriva möten digitalt istället för att ha fysiska träffar. För att nå ut till eleverna, spelade man in digitala ungdomsmöten, undervisning och ledarskapsutbildningar, allt för att fortsatt stötta eleverna att leva ut sin tro i skolan. Emma Bergqvist, tidigare ordförande för organisationen, konstaterade att restriktionerna inneburit att eleverna inte fysiskt kunnat träffas, vilket inneburit stora omställningar för medlemmarna inom organisationen (Ny Generation, u.å).

Föreliggande uppsats tar sin utgångspunkt i intresset för den kristna gemenskap som organisationen Ny Generation innebär och den funktion denna fyller för kristna elever i gymnasieskolan. Uppsatsen skall adressera de kristna elevernas perspektiv både innan och under pandemin och effekterna av den

situation av distansundervisning som varit rådande för att bromsa den stora spridningen av Covid-19 (Regeringskansliet, 2020).

2. Syfte

Syftet med den här studien är att undersöka vilken funktion organisationen Ny Generation har för kristna gymnasielever och hur denna funktion tagit sig uttryck före och under en period av distansundervisning.

3. Frågeställningar

• Vilken funktion har Ny Generationsgrupperna för kristna gymnasieelever? • Hur tog sig funktionen uttryck innan och under distansundervisningen?

Frågeställningarna ska i föreliggande studie besvaras genom en intervjustudie med aktiva deltagare tillhörande skolgrupper anknutna till riksorganisationen Ny Generation (NG). Intervjustudien är av semistrukturerad karaktär och har genomförts utifrån vad sex gymnasieelever ansett att deras NG-grupper haft för funktion för dem innan distansundervisningen och även hur dessa betonade funktioner har påverkats.

4. Bakgrund 4.1 Ny Generation

Riksorganisationen har sedan dess grundande haft som uppgift att stödja, rådgöra och hjälpa NG-skolgrupper att bedriva sitt lokala arbete på sina respektive skolor. Idag finns det lokalt organiserade NG- skolgrupper på högstadium, gymnasium, högskolor och universitet runt om i Sverige. Skolgrupperna, som riksorganisationen står bakom, består av kristna ungdomar som tillsammans arbetar för att sprida sin gemensamma tro.

Organisationen har under åren bedrivit kampanjer mot mobbning och har i samband med detta genomfört stora anti-mobbningssatsningar genom de lokala skolgrupperna. Ungdomarna i dessa skolgrupper förväntas agera i enlighet med organisationens principer och kristna ideal. På organisationens hemsida framgår det att det är ungdomarna som kan bidra i kampen mot mobbning genom att till exempel aktivt söka kontakt med den som sitter ensam, bjuda på fika eller invitera till olika aktiviteter som arrangeras både på och utanför skolan. Organisationen

betonar skolan som en viktig mötesplats för ungdomar. De kristna medlemmarna förväntas missionera i både ord och handling, vilket exempelvis manifesterats i stora satsningar, då man delat ut biblar som julklapp till de kristna elevernas skolkamrater (Ny Generation, u.å).

Man kan hos dessa NG-skolgrupper urskilja tre övergripande syften med det lokala arbetet, syften som sinsemellan relaterar till varandra. Ett av dessa är att de fungerar som etablerade gemenskaper där kristna elever på skolan kan samlas för att samtala kring sin religion. Ett annat övergripande syfte, som kan exemplifieras med ovan nämnda antimobbningssatsning, är att främja en god skolmiljö. Det tredje syftet, vilket tydligt framgår av organisationens hemsida, är att låta ungdomarna ha en viktig roll när det gäller att sprida det kristna budskapet till sina klasskamrater och övriga elever på skolan.

I intervjuerna beskrev respondenterna att innan pandemin kunde skolgrupperna träffas en eller flera gånger under veckorna för att diskutera arbetet för en bättre skolmiljö och vilka satsningar som krävs för att åstadkomma detta. Andra teman som diskuterades i grupperna kunde handla om vilka satsningar som behövts för att nå ut till övriga elever på skolan och för att på så sätt sprida det kristna budskapet. Utöver detta var ett återkommande tema vid träffarna bön för gruppen, enskilda medlemmar och inte minst skolan som helhet.

På Ny Generations hemsida beskrivs det att grupperna till stor del kan bedriva sin verksamhet på det sätt de anser lämpligast, vilket innebär att de sociala initiativen kring motarbetandet av mobbning och utanförskap kan genomföras på olika sätt. Riksorganisationens huvudsakliga uppgift har innan och under distansundervisningen varit att stödja lokalavdelningarna genom vägledning, resurser och framför allt genom att främja ett kristet nätverk bestående av tusentals unga kristna som är engagerade i spridningen av det kristna budskapet, såväl i Sverige som internationellt (Ny Generation, u.å).

Vidare kan framhållas att varje lokal skolgrupp bedriver arbete på sitt sätt och att det är elevernas och studenternas personliga engagemang och initiativ som påverkar respektive lokalavdelnings verksamhet. Variationen mellan skolgrupperna är därmed stor. Vidare har även riksorganisationen beskrivit sin verksamhet för att vara fristående från kyrkor, samfund och andra kristna organisationer, men att det kan förekomma samarbeten mellan lokala samfund och de lokalt organiserade skolgrupperna (Ny Generation, u.å).

4.2 Teologisk bakgrund

Även om riksorganisationen betraktar sig som fristående i förhållande till kyrkor och andra kristna samfund är det av vikt att behandla organisationens teologiska utgångspunkter. Underlag för bedömning av organisationens teologiska fundament är dock begränsad eftersom de själva inte beskriver den. Jag har därför analyserat organisationens teologi utifrån dess faktiska arbete med att sprida kristen tro på skolorna och aktiviteterna för att främja en god skolmiljö (Ny Generation, u.å). Även Ny Generations grundare är en del av och verkar inom församlingen Livets Ord, som beskrivs för att vara en evangelikal- karismatisk rörelse. Utifrån ovanstående bedöms organisationen Ny Generation stå på en frikyrklig grund, på grund av att organisationens ambitioner till stor del är överensstämmande med de evangelikala rörelserna. Detta gäller främst spridning av det kristna budskapet och erbjudandet av personlig frälsning samt genom inslag av bön och vittnesbörd i skolgruppernas verksamhet. Vad gäller bön och mirakel förekommer dessa företeelser inom alla kyrkor. Det som utmärker den evangelikala traditionen är att man tror att mirakel kan inträffa hela tiden. För eleverna inom NG- skolgrupperna kan böneämnena handla om sjukdom, skolan som helhet och om pandemin. För dessa medlemmar liksom för andra inom den evangelikala rörelsen är inget böneämne för stort för Gud (Jacobsen, 2011, s. 53). Vidare kan man analysera Ny Generations teologiska utgångspunkt utifrån elevernas frikyrkliga bakgrund och religiösa övertygelser, gruppernas sammansättning av elever med enbart frikyrklig bakgrund samt hur ritualer som vittnesbörd och lovsång tar sig uttryck i de lokala NG-grupperna. Dessa ritualer är även framträdande inom den evangelikala traditionen, där man inom denna betonar andliga gåvor som bland annat tungotal. Utifrån intervjuerna framhöll eleverna att de blir uppmanade av Gud att utföra deras arbete, något som går att koppla till den evangelikala traditionen, i vilket Gud uppmanar till handling och ger en känsla av att handlingarna har en gudomlig avsikt. Jacobsen (2011) bekräftar att dessa företeelser karaktäriseras av den evangelikala traditionen, i vilket dess anhängare kan få uppmaningar till handling genom drömmar, visioner eller profetiska uttalanden. En vanlig syn inom den evangelikala traditionen är att dess anhängare betraktar sig själva som skyldiga att förvandla världen genom den heliga andens kraft (Jacobsen, 2011, s. 51).

4.3 Kritik mot organisationen

Under åren har organisationen fått utstå en del kritik för sitt religiösa arbete på skolorna. Ett exempel på den kritik som riktades mot organisationen är från år 2010 då Sveriges radio i

P1-programmet ”Kaliber”, rapporterade om att organisationen fått ett statsbidrag på 34 miljoner kronor. Detta skapade en polariserad debatt bland föräldrar, lärare, organisatörer, rektorer och tjänstemän i huruvida organisationer likt Ny Generation bör få evangelisera i den svenska skolan med stöd av svenska skattemedel (Expressen, 2011). Kritik riktades mot organisationen från bland annat Claes-Göran Aggebo, tidigare undervisningsråd på Skolverket. I sin kritik uttryckte han att det missionsarbete som genomfördes på skolorna var oacceptabel och att en plats som skolan inte bör användas som en plats att frälsa andra elever. Han betonade att den kommunala skolan bör hålla sig till att vara en icke-konfessionell verksamhet, något han menade försvåras genom att tillåta Ny Generationsgrupper verka inom skolan. Aggebo menade att föräldrar ska kunna känna sig trygga med att lämna sina barn till skolan utan att de ska behöva bli exponerade för organisationens missionsverksamhet. Även Ingegerd Hilborn, tidigare chefsjurist vid Skolinspektionen menade att man genom att tillåta Ny Generations verksamhet missförstått både skolans uppdrag och vad den ska förmedla. Även hon pekade på att skolan ska vara fri från konfessionella inslag (Sveriges radio, 2010).

Joakim Lundqvist, som under denna tid var ledare för organisationen, bemötte kritiken och menade att Ny Generation borde betraktas på två sätt: för det första ska skolan fungera som formell institution för lärande och för det andra ska skolmiljön spegla samhället. Han menade att Ny Generations verksamhet i skolan fungerar bra och att man arbetar efter förutsättningen att inga elever påtvingas den kristna tron. Han menade att trots det faktum att undervisningen ska vara icke-konfessionell, finns det ett behov av att skolan behöver representera en bild av det samhälle eleverna lever i (Sveriges radio, 2010).

En annan sida av den kritik som uppstått rörande organisationen har handlat om Lundqvists involvering i Livets Ord. Kritikernas farhågor har varit att Lundqvist införlivat sina religiösa övertygelser i organisationen. Här har det bland annat riktats kritik från den före detta medlemmen Per Kornhall som var aktiv i Livets Ord fram till i början av 2000-talet. Han menade att det fanns likheter med innehållet i Livets ords förkunnelse och Ny Generations budskap. Detta avspeglas bland annat i de krönikor Ny Generation har publicerat och som Lundqvist har författat. I dessa krönikor betonades total överlåtelse, en bild av att världen var styrd av en djävul och att man måste ge allt för att sprida det kristna budskapet (Sveriges radio, 2010). Kornhall beskrev en situation där förväntningarna och kraven på Ny Generations ungdomar att utföra dessa uppdrag var hög, något han menade kan ha en skadlig effekt på ungdomarna. Lundqvist bemötte kritiken med att dessa krönikor inte varit riksorganisationens

officiella ståndpunkt och att det skrevs på grund av ett intresse som ungdomarna inom organisationen hade för att studera bibeln. Efter en bedömning att risk för förväxling mellan Lundqvists eget ställningstagande och organisationens officiella ståndpunkt, beslutades till sist att krönikorna skulle tas bort (Sveriges radio, 2010).

Utifrån ovanstående kan man se att Ny Generations ställning i den svenska skolan har ifrågasatts från många olika parter, men i debatten har Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF), tidigare ungdomsstyrelsen, uttryckt sitt stöd för organisationen och menar att deras arbete inte strider mot demokratins idéer. MUCF har i detta heller inte sett några fel i att organisationen har fått bidrag, eftersom de uppfyllt kraven för att kunna bedriva en verksamhet (Expressen, 2011).

4.4 Religiöst föreningsengagemang hos unga

I boken Religion som resurs? Existentiella frågor och värderingar i unga svenskars liv (2012) finner man ett enkätmaterial som sammanställdes våren 2008. Enkäten hade för avsikt att studera hur religion kan fungera som resurs för unga människor. Detta gjordes genom ett urval av 2000 deltagare som var mellan 16–24 år gamla. Urvalsprocessen skedde i två steg med bakgrund till att finna deltagare med religiösa preferenser. Urvalet genomfördes genom statens personadressregister (SPAR), vilket krävde en etisk prövning av dess nämnd (Bromander, 2012, s. 43–44). Studien var omfattande och materialet analyserades utifrån tre olika kategorier av ungdomar: de organiserat religiösa, de individualiserat religiösa och de icke-religiösa. Genom studien gavs man en inblick i hur religion och ideellt engagemang hörde samman. Studien visade att religiösa personer i större utsträckning involverade sig i olika föreningsaktiviteter än vad de icke-religiösa gjorde. Föreningsaktiviteten som de religiösa ungdomarna i högre utsträckning var delaktiga i, omfattade inte enbart religiösa organisationer, utan även olika idrottsklubbar, kulturföreningar och studentorganisationer. Genom detta kunde man dra slutsatsen att benägenheten av att vara delaktig i en religiös organisation även påverkade viljan till involvering i andra organisationer, religiösa såväl som icke-religiösa (Von Essen & Grosse, 2012, s. 171–173).

Andra studier som genomförts inom området har bland annat varit enkätundersökningen Unga och religion 2014, där man undersökt i vilken grad svenska ungdomar engagerar sig i olika föreningsaktiviteter. Studien kategoriserade svaren utifrån fyra olika religiositetsgrupper:

ointresserade, troende, tillhöriga och neutrala. Till dessa kopplade de tre olika dimensioner rörande i vilken grad ungdomarna varit aktiva: mycket föreningsaktiva, sporadiskt aktiva och inte alls föreningsaktiva. I studien fann man att troende var den grupp som utgjorde den största andelen bland de föreningsaktiva, både i termer av antal och andelen aktiva per vecka (Poljarevic, Karlsson Minganti & Klingenberg, 2019, s. 170–172). Det är viktigt att påpeka att undersökningen Unga och religion från 2014 inte specifikt påvisar en viss religiös inriktning, men samtidigt ger studien en god inblick i hur de olika religiositetstyperna påverkar föreningsengagemanget (Poljarevic, et al, s. 176). Kvalitativ forskning av bland annat Karlsson Minganti (2007) och Poljarevic (2012) har visat att religiösa organisationer och föreningar har en viktig funktion för ett vidare samhällsdeltagande. Dessa organisationers värdegrund vilar på religiösa ideal och värderingar som bejakar viljan att hjälpa andra människor (Poljarevic, et al, s. 178–179). Även Rasmusson (2007) beskriver detta och uttrycker samtidigt ett behov av att vidare undersöka hur religiositet och ideellt engagemang förhåller sig till varandra. Han menar att det finns en politisk såväl som en social dimension inom teologin, där den religiösa tron förväntas leda till ett aktivt samhällsengagemang hos den troende (Rasmusson, 2007, s. 234).

4.5 En svensk syn på kristen ungdomskultur

Eftersom arbetet behandlar den upplevda funktionen av att tillhöra den Ny Generation, en kristen skolorganisationen, är det av vikt att belysa ungdomars syn på den kristna ungdomskulturen. I rapporten Unga och troende i samhället (2019) utgiven av Sveriges kristna råd (SKR) framgår det att varannan svarsdeltagande upplevt sig kränkt p g a sin kristna tro. Rapporten utgår från en enkätstudie som besvarats av 393 kristna ungdomar mellan 13–25 år. I rapporten beskrivs det att ämnet ”ungdomar och religion” skapat stora spänningar i skolan. En vanligt förekommande uppfattning hos svenska ungdomar vad gäller religion är att icke-tro betraktas normativt, medan den religiösa tron betraktas avvikande (SKR, 2019, s. 2). Denna tendens beskriver även Kittelmann Flensner (2015) i sin avhandling Religious education in contemporary pluralistic Sweden. Utifrån en etnografisk referensram har hon studerat lärare och elever i klassrummet. I studien kategoriserar hon olika diskurser, bland annat en sekulär diskurs. Inom den sekulära diskursen fann hon att elevernas generella uppfattning kring religiösa individer var att dessa, till skillnad från icke-religiösa, var avvikande. (Kittelmann Flensner, 2015, s. 285–287). Vidare fick ungdomarna i enkätstudien möjlighet att genom fritextsvar beskriva i vilka sammanhang de kände sig kränkta och sina upplevelser av detta. Bland svaren framgick det att skolan var den arena där kristna ungdomar upplevde att

kränkande behandling förekom mer frekvent än på andra platser. Detta tog sig främst uttryck i religions- och naturvetenskapsundervisningen. I dessa pedagogiska sammanhang svarade de kristna ungdomarna att de blivit utpekade som mer vetenskapsfientliga än andra elever (SKR, 2019, s. 8).

5. Tidigare forskning

5.1 Religiösa ungdomsgrupper i skolan

Religiösa gruppers funktion i skolsammanhang är i Sverige ännu ett förhållandevis outforskat område. Detta gäller inte minst användandet av kvalitativa metoder. Studier av religiös föreningsaktivitet på skolor har främst bedrivits genom kvantitativa undersökningar i Sverige. I USA såväl som i Storbritannien har det däremot genomförts flertalet undersökningar kring kristna elever och studenter och deras uppfattningar när det gäller religiöst engagemang i skolan. Två studier, båda genomförda i Storbritannien, är av särskilt intresse.

I studien Navigating religion between university and home: Christian students' experiences in English universities, har Sonya Sharma och Mathew Guest (2013) genomfört intervjuer med studenter vid engelska universitet med fokus på upplevelser av levd tro. Forskningen har under de senaste två decennierna i högre grad intresserat sig för frågan om hur religionen tar sig uttryck i sammanhang som inte betraktas som heliga. För religionsgeografer har det därför formulerats ett behov av att undersöka hur religiöst meningsskapande upprätthålls vid sekulära miljöer som skolor och museer. Forskningsartikeln presenterar ett resultat från ett treårigt projekt som genomfördes mellan år 2009–2012, vars huvudsyfte var att undersöka hur kristna studenter påverkas av universitetens möjligheter att ge studenter utrymme att utforska sin religion i skolsammanhang och även deras förutsättningar att upprätthålla en form av religiös praxis (Sharma & Guest, 2013, s. 61). Forskarna fann att de religiösa övertygelserna främjade en känsla av bekantskap hos studenterna, vilket underlättade etableringen av nya relationer med likasinnade. Samtidigt fann Sharma och Guest (2013) att de religiösa sammankomsterna på universiteten kunde bidra till ökade sociala skillnader mellan de kristna studenterna. De menade att dessa sociala skillnader kunde påverka den enskilda studenten på olika sätt genom ifrågasättande, omformuleringar av sina kristna identiteter eller i vissa fall till och med genom att ge upp tidigare uppfattningar (Sharma & Guest, 2013, s. 59). Även Alyssa N. Bryant har bedrivit forskning kring religiösa ungdomsgrupper i skolan. I sin artikel Evangelicals on

Campus: An Exploration of Culture, Faith, and College Life, har hon tagit upp kristet evangelikala studenters uppfattningar kring den religiösa organisation de tillhört, vilka former av föreningsengagemang som tar sig uttryck i den organisationen och framför allt upplevelser kring att tillhöra ett kristet sammanhang i förhållande till den pluralistiska omgivningen. Resultaten baserades på semistrukturerade intervjuer som gjordes på ett urval av 22 aktiva studenter och tre personer från organisationens personal. Sharing the Faith Fellowship, var den evangelikala grupp som forskaren undersökte. Denna organisations förhållande till studenter och lärosätet var studiens huvudfokus. Studien ämnade att undersöka studenternas uppfattningar kopplat till den religiösa organisation de var verksamma inom och av den anledningen begränsades urvalet till just Sharing the Faith Fellowship. Bryant (2005) strävade efter att säkerställa en variation bland intervjudeltagarna, detta för att fånga in ett nyanserat perspektiv av den kollektiva kultur den religiösa skolgruppen uttryckte (Bryant, 2005, s. 5–7).

5.2 Den religiösa gruppens funktion

Forskningen kring den religiösa gruppens funktion för dess medlemmar ligger till grund för många av de aspekter som belyses i föreliggande studie. Ann Frisén (2006), professor i psykologi vid Göteborgs universitet har behandlat området kring hur ungdomar förhåller sig till frågor som ”vad är meningen med livet?” och ”vad är rätt och fel?” och hur dessa föreställningar tidigt bidrar till unga individers identitetsskapande. Utvecklingen hos unga för att självständigt kunna reflektera kring dessa livsfrågor beskrivs som en process. Denna process kräver en värderingsmässig självständighet i förhållande till vuxna i den direkta omgivningen, ofta representerade av föräldrar. Detta blir särskilt betydelsefullt under de tidiga vuxenåren (18–25) då ungdomars abstraktionsförmåga förbättras och då dessa upplever ett behov av att ta ställning till värderingar som präglats i barndomen. Utifrån Friséns (2006) resonemang blir det för den unga aktuellt att söka alternativa förebilder, detta för att möjliggöra nya perspektiv i strävandet efter en värdemässig självständighet. Dessa alternativa förebilder framträder i olika sammanhang. Vissa söker dessa hos lärare eller idrottsledare, andra söker dem hos ledare i religiösa eller politiska sammanhang. För vissa blir musiken och estetiska uttrycksmedel ett sätt att bearbeta livsåskådningsfrågor, andra söker sig till religiösa rörelser som tydligt kan erbjuda tolkningar i dessa frågor. Frisén (2006) menade att alla ungdomar, som söker nya förbilder, strävar efter att finna meningsfullhet, vilka kan uppenbaras i olika former och på olika forum. En tidigt utmärkande känsla hos unga vuxna är att uppleva att man har rätt förutsättningar att forma sitt liv på ett meningsfullt sätt (Frisén, 2006, s. 62–63).

Den religiösa gruppen kan tillskrivas många funktioner. I ett flertal amerikanska studier har man funnit att religiöst aktiva ungdomar tenderar få en positiv utveckling i klassrummet, men också när det gäller tilltro till sin sociala kompetens och förmåga att hantera stress i vardagen. Utifrån dessa studier har man dragit slutsatsen att religiöst aktiva ungdomar påverkas positivt av de sociala nätverk de ingår i. Detta gäller inte minst de sociala nätverken som sträcker sig över generationsgränserna (Frisén, 2006, s. 70). Frisén (2006) tar upp forskning som behandlats av Estyne King och Furrow (2004). Utifrån deras forskning fann författarna att de sociala nätverk som verkat gränsöverskridande mellan olika generationer erbjöd ungdomar kontakt med andra vuxna än sina egna föräldrar, vilket gav en positiv effekt i att tillhöra en religiös förening (Frisén, 2006, s. 70–71). Det sociala nätverket och funktionen av denna för ungas religiösa identitetsskapande behöver nödvändigtvis inte begränsas till fysiska träffar. Forskning har visat hur internet kan fungera som en viktig arena i ungdomars identitetsskapande. Detta gör bland annat Lövheim (2013) i boken Religion online- Finding Faith on the internet. I denna tar hon upp hur unga män och kvinnor diskuterar religion på nätet och vilka för- och nackdelar det finns med att forma sin religiösa identitet online (Lövheim, 2013, s. 59–64). Ytterligare en forskare som studerat förhållandet mellan religion på nätet och med ungdomar är Anders Sjöborg. Detta gjorde han i en studie på 23 svenska ungdomar och deras uppfattningar om att ställa frågor kring bibeln och kristen tro på en kristen ekumenisk webbplats (Sjöborg & Lövheim, 2015, s. 147–148).

Det finns även värdefull forskning inom området av bland annat Tanya M. Luhrmann och Jessica Moberg, där de båda undersökt intimitetens roll hos evangelikalt kristna grupper och hur denna intimitet tar sig uttryck inom de studerade grupperna. I Jessica Mobergs avhandling har hon studerat samtalet och intimiteten inom den religiösa gruppen hos karismatiskt kristna individer. I hennes avhandling Piety, intimacy and mobility från 2013 har hon studerat hur medlemmar inom New Life Church utövat religiositet, både i vardagen och inom församlingen. Detta har hon gjort genom en etnografisk studie som genomförts i Stockholmsområdet. I studien fann hon att ledare och medlemmar uttryckte att vara kristen innebar att ha ett förhållande med både Gud och andra människor. I cellgrupperna och inom församlingen betraktade medlemmarna varandra som en familj. De familjära förhållandena och även den fysiska miljön, påverkade medlemmarnas interaktion. De mindre utrymmena, möjliggjorde att medlemmarna fick en mer intim kommunikation med varandra. Dessa utrymmen ska ha haft en kaféliknande atmosfär, vilket underlättade interaktionen mellan medlemmarna (Moberg, 2013, s. 157–158).

Vidare var det vid dessa möten centralt att medlemmarna inom gruppen delade med sig av det som skett i deras liv. Moberg identifierade en förväntan bland medlemmarna att dela med sig av dessa saker och att det därmed även fanns en förväntan kring öppenhet gentemot övriga medlemmar (Moberg, 2011, s. 165).

Utifrån tidigare forskning finns mycket att utgå ifrån vad det gäller den religiösa gruppens funktion. Forskning från Sharma och Guest (2013) och även Bryant (2005) speglar engelska ungdomsförhållanden och är dessutom anknutna till en universitetsmiljö. Denna forskning går till viss del att använda för att förstå den religiösa gruppens funktion i ett skolsammanhang. Denna studie har emellertid genomförts i Storbritannien med en målgrupp som består av universitetsstudenter och med fokus på denna grupps upplevelser av de religiösa ungdomsgrupperna i en miljö med högre utbildning. Den föreliggande studien har för avsikt att undersöka funktionen hos en evangelikalt kristen organisation i en gymnasial kontext. Vad gäller Mobergs (2011) studie bland New Life Church medlemmarna finns det mycket att utgå från vad det gäller hur man inom den evangelikalt kristna gruppen betraktar varandra som medlemmar och hur intimiteten inom gruppen framträder. Detta är något som kommer att användas i föreliggande undersökning, men med beaktande av det faktum att fokus här ligger på gymnasieelever som analysenheter.

6. Teoretiska utgångspunkter 6.1 En funktionell religionsdefinition

Föreliggande studie betraktar religion utifrån en funktionalistisk definition. Det funktionella perspektivet tar sin utgångspunkt i religionens funktion för enskilda individer, grupper och hela samhällen. Furseth och Repstad (2005) särskiljer i sitt arbete två olika definitioner i betraktandet av religion, dessa är: funktionella definitioner och substantiella definitioner. Den funktionella religionsdefinitionen innebär att religion fyller en funktion för enskilda individer, grupper och samhällen. Ett exempel hade således kunnat vara att religion har en funktion i att fungera som ett sätt för människor att skapa mening i sin tillvaro. Till skillnad från den funktionella religionsdefinitionen syftar den substantiella religionsdefinitionen till att definiera religion utifrån vissa kriterier eller att religionen behöver behandla ett visst innehåll som behandlar sociala fenomen för att kunna betraktas som religiös. Ett exempel på en substantiell religionsdefinition hade således kunnat vara att religion kräver en tro på en gud eller fler gudar (Furseth & Repstad, 2005, s. 28–35). Lövheim (2012) menar att den funktionella

religionsdefinitionen är mindre avgränsad än den substantiella definitionen och att den därmed bidrar till större möjligheter att analysera religion som ett meningsskapande instrument. Den tar även hänsyn till hur formerna för religion förändras över tid (Lövheim, 2012, s. 81). Den funktionella religionsdefinitionen är därför naturlig att utgå från i föreliggande undersökning eftersom den erbjuder större möjligheter att analysera religion utifrån dess roll som meningsskapande. I denna studie betraktar jag elevernas upplevda funktioner kring att tillhöra en NG-skolgrupp i gymnasieskolan. Resultatet och därmed analysen betraktas utifrån att religion är något som för respondenterna har en funktion. Hur dessa funktioner beskrivs av eleverna, presenteras i resultat -och analysavsnittet.

6.2 Religion som sökande på mening och tillhörighet

Undersökningens data analyseras utifrån Meredith B. Mcguires teori kring meningsskapande och tillhörighet (meaning and belonging). Teorin beskriver mening och tillhörighet som de viktigaste faktorerna för den enskilda individen i anslutning till den större gemenskapen som den religiösa gruppen kan bidra med.

Användandet av McGuires teori blir för undersökningen relevant eftersom den avgränsar studiens syfte till att undersöka vilka funktioner den religiösa gemenskapen har för den enskilda individen, i detta fall vilka funktioner Ny Generation ger den kristna gymnasieeleven. McGuire (2002) menar att om individer inom en grupp delar gemensamma åsikter och trosföreställningar, leder detta till att det blir mer attraktivt för medlemmarna inom en grupp att träffa andra likasinnade. Att medlemmarna inom en religiös grupp upplever en sådan samhörighet bidrar till att trovärdigheten för gruppens meningsystem eller världsbild, blir starkare (Furseth & Repstad, 2005, s. 165). Det religiösa meningssystemet formas efter tolkningar av händelser i vilket den enskilda individen söker möjliga betydelser kopplat till den egna tillvaron. Dessa upplevelser får således mening genom de val av tolkningar som görs både från eget perspektiv och inom gruppen (McGuire, 2002, s 31). Individen kan till stor del konstruera mening själv, men en stor del av det personliga meningssystemet påverkas av andra under en socialiseringsprocess, detta från familj, vänner, institutioner i form av utbildning och även samhället som stort (McGuire, 2002, s. 29).

McGuire (2002) beskriver det som mänskligt att sammanföra händelser och mening. Religion får således enligt denna uppfattning en funktion som fungerar som ett ramverk för hur mening konstrueras för den religiösa personen. Meningsskapande är inte enbart essentiellt för den

enskilde i termer av att förstå sin tillvaro utan har även en social aspekt i vilket mening även knyter an till den religiösa gruppen och genom detta skapar tillhörighet (McGuire, 2002, s. 27). För undersökningen blir detta antagande relevant eftersom eleverna i studien beskriver sig för att vara kristna och att de genom andra kristna elever får en gemenskap som bidrar till en tillhörighet på skolan. Vidare tillhandahåller meningssystemet normer och värden inom gruppen som kan ha en funktion för utvärdering för den enskilda personen. Genom denna så kallade ”utvärdering” kan medlemmar inom gruppen exempelvis ställa sig frågor kring huruvida man uppfattar sig som en god medmänniska eller inte. Meningssystemet har således en viktig funktion för hur normer och värden förmedlas inom gruppen (McGuire, 2002, s. 31). McGuire (2002) menar att människor ser på sig själva och sina handlingar utifrån en social ordning med utgångspunkt i gruppens meningsystem. McGuires teoretiska antagande om gruppens meningssystem som verktyg för utvärdering kommer att användas i analysen. Teorin kommer att fungera som ett analysverktyg för studien i hur eleverna inom NG-grupperna betraktar sig själva utifrån gruppens tolkningsschema. McGuire (2002) menar att det personliga meningssystemet som konstrueras utifrån den större gruppens tolkningsschema får en stor påverkan på individens identitet, eftersom den erbjuder svar på olika frågor man som kristen ungdom kan ställa sig. Dessa frågor kan exempelvis handla om vilken typ av person man är, vikten av sin roll och de uppdrag man utför och hur det ger elevens tillvaro ett syfte. Utifrån dessa frågor kan gymnasieleverna motivera sina roller och uppdrag utifrån ett högre syfte, som gruppen kollektivt förstärker genom att upprätthålla ett till viss del gemensamt meningsystem. Utifrån teorin beskriver McGuire att det kan skilja mellan olika individer huruvida de väljer att själva tolka den sociala gruppens meningsystem eller om de helt och hållet anammar gruppens tolkningsschema. Detta blir för studien relevant eftersom respondenterna tillhör olika frikyrkliga församlingar. McGuire menar att individer kan omformulera vissa betydelser, vilket har blivit särskilt framträdande i det moderna samhället, då individen har fler alternativ i hur den ska betrakta mening (McGuire, 2002, s. 30).

Teorin ger nödvändiga verktyg i analysen av hur eleverna betraktar funktionen av att tillhöra Ny Generation. Att religionen tar sig uttryck i det kollektiva, är något McGuire (2002) tar upp i sin bok och i denna följer hon Durkheims (1965) resonemang. Durkheim (1965) menar i sin teori att deltagandet av gruppritualer förnyar enskilda medlemmars tillhörighet i gruppen. Detta påverkar den enskilda medlemmen eftersom denne både lär sig av andra och kan bekräfta det delade meningssystemet. Hans resonemang kring hur gruppritualer bekräftar det delade meningsystemet och hur individer genom dessa får möjlighet att lära sig av varandra, kommer

att analyseras under avsnittet ”växa i tron tillsammans” (McGuire, 2002, s. 37). Vidare kommer tidigare nämnda teoretiska begrepp att användas i uppsatsen. Dessa är: meningsystem, tillhörighet, identitet samt ritualer och kommer att användas för att analysera elevernas svar.

7. Metod och material

I detta avsnitt presenteras metoden för datainsamlingen, urvalet samt genomförandet innan, under och efter studiens gång. Utöver detta presenteras även avgränsningar och forskningsetik.

7.1 Material och litteratursökning

I det inledande skedet gjordes en litteratursökning. Sökningar gjordes genom högskolebibliotekets söktjänst primo och även genom söktjänsten Google scholar. Inför litteratursökningen har sökord som ”unga och religion”, ”evangelism in school”, ”evangelic student unions” och ”religion på nätet”, varit aktuella för den föreliggande studien. Från de artiklar och avhandlingar som jag använde mig av kunde jag identifiera annan användbar litteratur som hade refererats till. Studien har också nyttjat relevant material från kurslitteratur som använts tidigare under utbildningen, metodböcker, nationella undersökningar och elektroniska källor. Det främsta materialet i studien utgår däremot från informationen som respondenterna bidragit till genom intervjuerna.

7.2 Urval

I studien har det använts två olika urvalsprinciper: målstyrda urval och snöbollsurval. Målstyrda urval, beskriver Bryman (2018) främst används i de kvalitativa undersökningar man eftersträvar ett visst tema. Inom denna urvalsprincip görs urvalet utifrån forskningsfrågan. De analysenheter som användes för studien behövde därför uppfylla vissa kriterier för att möjliggöra besvarandet av forskningsfrågorna (Bryman, 2018, s. 498). Eftersom studiens syfte har varit att undersöka Ny Generation och funktionen av denna i skolan, så har kriteriet för analysenheterna varit gymnasieelever knutna till organisationen och dess arbete.

För att nå respondenterna har studien även använt urvalsprincipen, snöbollsurval. Detta gjordes genom att de ansvariga för NG- gruppernas Instagramsida blev kontaktade. Genom dessa elever har det varit möjligt att nå övriga medlemmar. Respondenterna erhöll först en omformulerad beskrivning av det ursprungliga informationsbrevet (se bilaga 1) varefter det fullständiga

informationsbrevet skickades via mejl (se bilaga 2). Informationsbrevet innehöll en beskrivning av uppsatsförfattaren, syftet med studien, information om att deltagandet var frivilligt samt försäkran om anonymitet. I brevet ingick även information om att deltagarna hade möjlighet att avbryta sin medverkan under intervjun, detta i enlighet med Vetenskapsrådet forskningsetiska principer (Vetenskapsrådet, 2002).

Bryman (2018) beskriver snöbollsurvalet som den urvalsprincip där den som genomför undersökningen väljer ut en grupp eller en person som är relevant för studien och som i sin tur föreslår andra möjliga deltagare. Detta är det tillvägagångssätt som använts i studien genom initial kontakt med NG-gruppens Instagramsida och därigenom kontakt med övriga respondenter. Snöbollsurval brukar i den här typen av studier vara aktuell eftersom det är själva nätverket och de individer inom denna som är i fokus. Det hade varit svårt att nå ut respondenterna utan användning av snöbollsurval. Urvalsmetoden har inneburit möjlighet att nå ut till villiga intervjudeltagare (Bryman, 2018, s. 504–505).

Urvalet för den föreliggande studien består av sex gymnasieelever som går i tredje klass på gymnasiet och som tillhör tre olika Ny Generationsskolgrupper på tre olika skolor. Samtliga elever har varit delaktiga i arbetet inom gruppen både innan och under distansundervisningen. Dessa elever beskriver sig ha en frikyrklig kristen bakgrund. Fyra av de sex genomförda intervjuerna gjordes i Jönköping, en stad ofta benämnd som ”Sveriges Jerusalem” på grund av de stora inslagen av frikyrkliga organisationer. De övriga två respondenterna kom från en och samma NG-grupp i Falköping, en stad som inte, enligt respondenterna, på samma sätt utmärker sig som frikyrklig.

7.3 Avgränsningar

En av de avgränsningar som gjorts för denna studie har varit att endast undersöka unga kristna och vilken funktion deras NG-grupper har haft för dem själva och andra kristna elever, både innan och under distansundervisningen. Ytterligare avgränsning har varit att endast intervjua gymnasielever, denna avgränsning har gjorts mot bakgrund av att jag studerar ämneslärarprogrammet med inriktning mot gymnasieskolan. Ytterligare ett skäl för genomförd avgränsning och för att just undersöka gymnasieelever är att det var denna grupp i skolan som påverkades mest under pandemin på grund av påtvingad distansundervisning.

7.4 Vetenskapsrådet forskningsetiska principer

I undersökandet av människors livsförhållanden är det viktigt att ta hänsyn till vissa forskningsetiska principer. Undersökningen måste säkerställa att de individer som deltar i studierna inte utsätts för några som helst skador, fysiska såväl som psykiska. Vetenskapsrådet (2002) benämner detta som individsskyddskravet och menar att hänsyn till denna är grundläggande för hur studier ska genomföras. Individsskyddskravet delas in i fyra olika huvudkrav: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2002, s. 5–6).

Informationskravet innebär att forskare har en skyldighet att informera studiens deltagare om vad deras deltagande ska användas till och vad syftet med undersökningen är. Samtyckeskravet innebär att man i undersökningen inhämtar samtycke från deltagarna. Som tidigare nämnts fick intervjudeltagarna muntligt bekräfta att de tagit del av informationen och godkänt sitt deltagande. Konfidentialitetskravet innebär att den information som intervjudeltagarna lämnar ska behandlas på forskningsetiskt vis. I föreliggande undersökning har respondenterna fullständig anonymitet. Tillgång till inspelade intervjuer är begränsad till uppsatsförfattaren och handledare. Respondenterna är genomgående i texten anonymiserade genom att inte använda deras rätta namn. Nyttjandekravet innebär att den informationen som deltagarna lämnar endast används för studiens ändamål, något som framgick av informationsbrevet som skickades ut till deltagarna.

Att intervjua ungdomar i allmänhet och kring frågor som rör religion i synnerhet kan vara känsligt. Det krävs därför att man som intervjuare är lyhörd, bemöter respondenternas upplevelser med respekt och framför allt att man är medveten om maktförhållandet som kan finnas mellan respondenterna och den som intervjuar (Von Brömsen, 2012, s. 137).

7.5 Genomförande 7.5.1 Intervjuguide

I föreliggande studie har metoden semistrukturerade intervjuer använts. Detta har inneburit att intervjuerna blivit mer flexibla. Flexibilitet gav möjligheten att kunna ställa ytterligare frågor som inte ingick i intervjuguiden, men med förutsättning att man kunde knyta an till vad respondenten svarat. Användandet av intervjuer som är av semistrukturerad karaktär ger därmed respondenten själv möjligheten att beskriva hur denne uppfattar vissa frågor eller fenomen (Bryman, 2018, s. 562–563). Flexibilitet är något som eftersträvats i intervjustudien,

vilket krävt en formulerad intervjuguide. Hartman (2004) beskriver intervjuguiden som essentiell för en intervjustudie. Den är viktig av många anledningar främst för att ge intervjustudien en grund och för att materialet ska vara relevant efter avslutade intervjuer. Studiens intervjuguide har utvecklats utifrån specifika teman (Ny Generation, pandemi, religion och funktion), men har samtidigt anpassats så att respondenterna givits möjlighet att uttrycka sig fritt. Hartman (2004) beskriver utformningen av teorineutrala frågor som viktigt i en kvalitativ undersökningsprocess, detta med hänsyn till att datainsamlingen ska vara validerad (Hartman, 2004, s. 279). Frågorna i denna studie har därför formulerats på ett öppet sätt så att eleverna fritt kunnat svara på vilken funktion de anser att Ny Generation fyller.

7.5.2 Intervjuer via nätet

Studien har genomförts genom personliga intervjuer online på grund av de omständigheter som omöjliggjort att fysiskt träffas. Kvalitativa intervjuer som sker online, kan delas in i två kategorier: via tjänster som erbjuder webbkameror och via e-post Bryman (2018) tar upp både för- och nackdelar med de båda metoderna. För denna studie vägde fördelarna med kvalitativa personliga intervjuer genom en webbkamera över. Detta har jag gjort av den anledningen att det är lättare att vidmakthålla en bättre relation till deltagarna. Vidare är intervjuer som genomförs via en webbkamera mer flexibla, vilket gör det lätt att justera mötet tidsmässigt. En annan fördel med användandet av intervjuer via webbkameror är att den är snarlik den fysiska intervjun som annars hade genomförts om inte omständigheterna sett ut som de gjort. Vidare tog varje intervju mellan 35–50 minuter att genomföra.

7.5.3 Inspelning och transkribering

Bryman (2018) beskriver vikten av inspelning av intervjuer, både för att fånga upp vad som förmedlas och hur det förmedlas. Som intervjuare ligger ett stort ansvar att följa upp intressanta svar. Det är därför viktigt att inte bli begränsad av att skriva ned svaren under intervjun (Bryman, 2018, s. 577–578). Innan intervjuerna genomfördes, informerades deltagarna om att intervjuerna behövde spelas in och att kortare citat kunde komma att återges. Något som godkändes av samtliga deltagare genom att de muntligt fick ge en bekräftelse på att de tagit del av informationsbrevet. Eftersom intervjuerna genomfördes med utrymme mellan varandra, fanns det möjlighet att både transkribera och analysera ljudmaterialet kontinuerligt under processen. Bryman (2018) skriver att det finns många fördelar med att låta analysen av den kvalitativa data ske kontinuerligt eftersom det under tiden kan dyka upp nya teman under

intervjuerna som kan vara relevanta att gå in på under de återstående intervjuerna (Bryman, 2018, s. 579–580).

7.6 Analysmetod

I föreliggande studie har den insamlade datan tolkats utifrån en tematisk analys. Metoden för denna typ av datainsamlingen beskrivs av Bryman (2018) som ett av de vanligaste tillvägagångsätten för tolkning av kvalitativ data. Det främsta kännetecknet för metoden är att med hjälp av kodning skapa teman och del-teman. Bryman (2018) beskriver teman som kategoriseringar av de fynd som analytiker funnit i den insamlade datan. En annan beskrivning är att teman grundar sig i de kodningar som analytikern funnit i sina fältanteckningar (Bryman, 2018, s. 702–703). För att synliggöra relevanta teman presenterar Bryman (2018) ett antal olika indikatorer som forskaren skall förhålla sig till. Dessa indikatorer är följande: Repetitioner, lokala typologier eller kategorier, metaforer, analogier, övergångar, likheter, skillnader, språkliga kopplingar, saknade data och teorirelaterat material.

Utifrån det transkriberade materialet identifierades tre övergripande teman i den initiala kodningen. Dessa var: Ny Generations funktion, elevernas religiösa bakgrund, distansundervisningens påverkan på gruppen. Varje tema färgmarkerades, detta för att urskilja de olika svaren och på ett tydligt sätt kunna jämföra elevernas svar med varandra. De tre valda teman har gjorts med motiveringen att de ska kunna besvara undersökningens forskningsfrågor och för att datan ska kunna analyseras utifrån vald teori. Dessa teman var nödvändiga eftersom studien behandlar funktionen av att tillhöra Ny Generation och hur dessa funktioner tar sig uttryck tiden innan och under distansundervisningen. För att förstå funktionen av vad Ny Generation som grupp kan medföra, behövde elevernas religiösa bakgrund belysas i studien. Utifrån färgmarkeringarna, var det främsta temat som framgick i studien Ny Generations funktion för eleverna, dessa utformades sedan till de delteman som framträdde inom detta tema. De delteman som framträdde var: att kunna träffa andra kristna, få finnas för andra och växa i tron tillsammans. Samtliga av dessa delteman presenteras i resultat- och analysdelen, där dessa tillsammans med temat elevernas religiösa bakgrund och distansundervisningens påverkan på gruppen utgör grunden för arbetet.

8. Resultat och analys

Elevernas religiösa bakgrund presenteras i det inledande skeendet eftersom det är nödvändigt att förstå deras religiösa bakgrund för att kunna beskriva funktionen av vad den religiösa gruppen har för dem i skolan. Vad gäller avsnittet Ny Generations funktion, presenteras dessa delteman i den ordning eleverna under intervjuerna betonar den specifika funktionen av att tillhöra gruppen. Resultatet baseras på de sex intervjuer, som genomförts och utgår från följande teman: Elevernas religiösa bakgrund, funktionen av Ny Generation samt distansundervisningens påverkan på skolgruppen. Utifrån Ny Generations funktion tillkommer delteman som: träffa andra kristna, få finnas för varandra och växa i tron tillsammans. 8.1 Elevernas religiösa bakgrund

Samtliga elever i studien beskriver att de har en frikyrklig bakgrund. Eleverna tillhör församlingar från Pingströrelsen, Equmenia, Svenska alliansmissionen och Hillsong Church. Sammansättning i deras respektive NG-grupper består, enligt eleverna, generellt av medlemmar från någon av dessa frikyrkosamfund. Samtliga av eleverna säger att de på fritiden innan pandemin kunnat delta i olika kyrkliga aktiviteter och umgås med andra kristna ungdomar, både från sina egna församlingar och från den NG-grupp de tillhör. Eleverna beskriver Ny Generation som viktig men inte avgörande för upprätthållandet av deras kristna tro. Eleverna beskriver att de genom vänner och familj, kunnat upprätthålla sin tro. Däremot beskriver respondenterna att deltagandet i NG-grupperna, trots deras etablerade tron, betyder mycket för dem. En av eleverna beskriver det som:

[…] jag har varit kristen alltså hela livet, min familj är det så och många av mina kompisar är det och många i [min hemstad] är generellt sett kristna eller med i församlingar på något sätt, så för mig var det väldigt nära att jag alltså, det var självklar nästan att jag skulle gå dit [Ny Generation]. (Anna)

Anna beskriver att hon varit kristen hela sitt liv och att det då var en självklarhet för henne att söka sig till Ny Generation eftersom hon både har familj och vänner som är kristna och som tillhör församlingslivet. En annan elev beskriver sin religiösa bakgrund som:

Jag är inte uppvuxen i en kristen familj, men jag och [en annan respondent] då vi är bästa kompisar och vi gick i samma klass sen förskoleklass och jag började följa med henne till kyrkan på lite barnsamlingar och tyckte det var kul. När jag kom upp mot högstadiet så ja men bestämde jag mig för att det här är vad jag tror på liksom och så valde jag att döpa mig […]. Ottilia

Olikt de övriga respondenterna beskriver Ottilia att hon inte är uppvuxen i en kristen familj, utan att hon snarare kom i kontakt med församlingslivet genom en vän. I detta beskriver hon

att hon vid tidig ålder följde med sin vän och att hon under högstadiet beslutade sig för att döpa sig.

Samtliga av eleverna beskriver under intervjuerna att de har en frikyrklig religiös bakgrund, fem av respondenterna beskriver att den kristna tron varit en del av deras uppväxt i deras familj, medan Ottilia betonar att den kristna tron först uppenbarade sig för henne utanför hemmet. Utifrån McGuires (2002) teori kan elevernas sökande till Ny Generation betraktas utifrån att denna grupp till stor del påvisat liknande religiösa uppfattningar som de har haft tidigare. Det blir därför mer attraktivt för eleverna att söka sig till en grupp som liknar deras egna församlingar och som delar gemensamma åsikter samt trosföreställningar. Denna teori kan även användas för att beskriva avsaknaden av medlemmar från den svenska kyrkan och medlemmar inom de katolska såväl som de ortodoxa samfunden (McGuire, 2002, s. 29). Avsaknanden av medlemmar från dessa religiösa traditioner, är något samtliga av eleverna beskriver under sina intervjuer. En av eleverna beskriver det som att:

[…] det här det är ju väldigt typiskt i såhär frikyrkliga ungdomsgrupper, den här formen på något sätt och om man då kommer från andra kristna traditioner som svenska kyrkan eller katolska också eller ja allmänt såhär då kanske man inte känner igen alla de lovsånger som vi sjunger eller såhär när vi har förbön och sådär […] (Emma)

Emma beskriver att de religiösa ritualerna som tar plats kan karaktäriseras för att vara typiska för frikyrkliga verksamheter. Hon menar även att detta är en bidragande faktor till varför inga elever från Svenska kyrkan är med i NG-grupperna. Inom NG-grupperna beskriver samtliga av eleverna att ritualer som vittnesbörd, förbön och lovsång är centrala inom organisationen, vilket kan kopplas till McGuires resonemang av att individer söker sig till likasinnade. I detta beskriver eleverna att de haft en frireligiös bakgrund sedan innan Ny Generation och att gruppen inte har en avgörande funktion för deras tro. Däremot beskriver de att gruppen underlättar upprätthållandet av de religiösa ritualerna som bön, lovsång och vittnesbörd genom deras NG- grupper. Ur detta kan man förstå McGuires (2002) teori kring funktionen av att träffa andra och att det bidrar till att medlemmar genom andra stärker trovärdigheten för sitt meningsystem, särskilt eftersom de verkar inom en skola som inte är religiös (McGuire, 2002, s. 30). NG- gruppernas funktion kommer att vidare presenteras i nästkommande avsnitt.

8.2 Ny Generations funktion

Respondenterna menar att NG- grupperna har en mer eller mindre viktig funktion för dem under deras skolgång. Denna funktion beskrivs på olika sätt och kan delas in i tre olika kategorier: att träffa andra kristna, att finnas för varandra och att växa i tron tillsammans.

8.2.1 Att träffa andra kristna

En av de funktioner som Ny Generation haft både innan distansundervisningen, har varit att få träffa andra kristna på skolan. Samtliga elever menar att det har varit viktigt för dem att träffa andra likasinnade. Eleverna startade sitt engagemang i NG- grupper redan under 1: a årskursen på gymnasiet. I dag går samtliga av respondenterna i tredje årskursen på gymnasiet. För dessa gymnasieelever betydde det under denna tid mycket att komma till ett sammanhang som de sedan tidigare varit bekanta med. En av respondenterna beskriver det på följande sätt.

Det här minns jag jättestarkt att nära jag började på skolan när jag gick i ettan så var det många som var med i Ny Generation som gick i trean och tvåan och bara den här grejen att i korridoren så kunde [Fanny] från [en högre årskurs] hälsa, så typ sådana grejer betyder jättemycket att jag kände att fick en plats på ett tydligare sätt på skolan för att jag liksom hade kompisar som jag mötte i korridoren. För jag gick i ettan och hon i trean. (Emma)

Emma menar med detta att gruppen under hennes tidiga medlemskap bidrog till en känsla av social tillhörighet inom gruppen. De övriga eleverna beskriver likt Emma att skolgrupperna innan pandemin bidrog till ett lugn och att man som ny elev kunde få ett bredare kontaktnät och att träffa andra kristna. De fick då också möjlighet att träffa folk som de inte annars skulle ha träffat. NG-gruppen som gemenskap innebar innan distansundervisningen att eleverna kunde lära känna kristna elever som de inte annars hade fått möjligheten att träffa eftersom de tillhör olika församlingar. Gruppen gav även eleverna möjlighet att träffa andra kristna elever från olika program och årskurser. Respondenterna beskriver detta som att det skapade ett lugn i den nya tillvaron på gymnasiet. En av respondenterna beskriver det på följande sätt:

Genom Ny Generation som var det ju lättare för mig att som ett kunna lära känna tvåor och treor vilket kändes ganska stort när man kom till gymnasiet på något sätt för man känner sig så ny och förvirrad och vilsen så det var skönt att komma till en grupp där man kunde känna sig bekväm och få prata med treor utan att vara nervös. Man får då liksom nya ansikten på folk och kunna hälsa på dem i korridoren, jag kände mig snabbt mycket bekvämare än vad jag hade gjort i vanliga fall utan en grupp. (Anna)

Annas beskrivning av Ny Generation och dess funktion i att få träffa andra kristna beskriver hon som viktig. En av gruppens funktioner är att den skapar en kristen gemenskap och ger

eleverna möjlighet att dela sin tro med andra i vardagen. En annan elev beskriver det som att:”

[…] det är tryggt att ha såhär, när man kommer till en ny gymnasieskola, att veta att man får träffa några såhär kristna kompisar som tänker kanske som en själv. ”(Jesper). Jesper betonar vikten av att kunna ha något tryggt i form av en kristen gemenskap, där han får möta andra kristna som delar samma tro och som tänker på samma sätt. Utifrån Sharma och Guest (2013) forskning, fann de att medlemmarnas religiösa övertygelser bidrog till en gemenskap som underlättade att skapa nya band med andra kristna (Sharma & Guest, 2013, s. 61). Eleverna i studien beskriver att Ny Generation som grupp bidrar till att elever får en känsla av samhörighet. Samtliga av eleverna beskriver att de kom till sin NG-grupp i 1: a årskursen. Vissa av eleverna beskriver åldern i den 1: a årskursen som kritisk och genom att de fick möjlighet att möta andra kristna menar de att situationen underlättades för dem i skolan. Samtliga respondenter betonar gruppens funktion för den yngre medlemmen. Kring situationen med distansundervisning har dock denna funktion försvagats. Eleverna beskriver att det på grund av distansundervisningen och elevernas fysiska separering inte varit möjligt att rekrytera nya elever till NG-grupperna på skolan. En av eleverna beskriver det så här:

Vi har ju liksom inte riktigt fått så många 04: or alltså de som går i ettan nu, där har vi inte riktigt nått fram till dem och fått dem att med en såhär i gemenskapen på samma sätt som i de tidigare årskurserna, det är ju tråkigt. (Emma)

Emma menar att distansundervisningen lett till att rekryteringen av de yngre eleverna försvårats. En annan elev beskriver det som att:

[…] det är det som har varit svårt nu också med Coronan och distansundervisningen och sådär för nu det senaste ja men året får man väl säga ändå, så har vi inte träffat de nya ettorna på skolan tillexempel, de vet nog inte ens om att gruppen finns på skolan (Ottilia)

Utifrån de ovan givna citaten av både Emma och Ottilia, finner vi beskrivningar av hur distansundervisningen påverkar deras möjligheter till att nå ut till de nya eleverna, något de själva betonar varit en viktig del under deras tidiga skolgång. I en fråga kring vad denna trend berott på, kretsade svaren kring att det bland annat varit svårare att etablera ett förtroende hos de yngre eleverna genom en skärm. Eleven beskriver det som:

[…] jag tror att det stora är att man bygger så mycket lättare förtroende när man möts varje onsdag i en viss lokal i verkligheten och det finns liksom inte något motsvarande sätt för att bygga det förtroende genom en skärm typ (Emma)

Emma menar att det under hennes tid som ny NG-medlem varit lättare att bygga ett förtroende till de övriga medlemmarna och att det med en situation av distans varit svårare för nya elever.

En annan faktor som lyfts fram av respondenterna är att det varit en större process att delta i möten digitalt. De intervjuade eleverna beskriver att detta både gällt deltagandet hos befintliga medlemmar såväl som vid rekrytering av nya. En av eleverna beskriver det som att:

[…] distansen har lett till att vi inte har fått många nya. Det är väl för att det är svårt att dra med en kompis på samma sätt eller att man vågar komma själv till en grupp när man har det i skolan. Vi har ju såhär ett möte på teams, som vi har en gång i veckan och det blir lite jobbigare att man måste skriva till vår grupp på instagram för att bli tillagd. (Oskar)

Oskar menar, likt de övriga respondenterna att det blivit svårare med distansundervisningen. Det har tidigare varit mer naturligt för eleverna att gå med i en grupp tillsammans med en vän eller gå med själv i de fall fysiska träffar varit möjliga. Man kan alltså konstatera att dessa NG-skolgrupper har haft en viktig funktion genom att eleverna fått möjlighet att träffa andra kristna från olika gymnasieprogram och årskurser. Avsaknaden av de fysiska mötena har lett till att de yngre eleverna fått minskad tillgång till denna funktion.

Utifrån teorin om religion som sökande efter mening och tillhörighet kan man förklara hur gruppers religiösa föreställningar och åsikter bidrar till att göra grupper som NG attraktiva för kristna elever. Det handlar om att eleverna i NG-grupperna får möjligheten att träffa likasinnade och på så vis få uppleva en form av samhörighet. Utifrån samtliga respondenters beskrivningar kan det konstateras att det varit viktigt för dem att känna samhörighet med andra kristna och att Ny Generation skapat en form av trygghet i tillvaron. McGuire menar att samhörigheten och att man inom en religiös grupp samlas bidrar till att trovärdigheten för det gemensamma meningsystemet stärks. För de intervjuade eleverna har inte denna aspekt påverkats avsevärt på grund av distansundervisningen, men som beskrivits ovan har denna situation begränsat de yngre elevernas möjligheter att genom gruppen stärka sitt meningsystem tillsammans med andra kristna på skolan (Furseth & Repstad, 2005, s. 165).

8.2.2 Att finnas för varandra

Resultatet av intervjuerna visar att samtliga elever betonar sina NG-grupper som viktiga för att kunna finnas till för varandra i både bra och svåra stunder. Eleverna berättar att deras möten alltid startat med en runda ”hiss och diss”, där eleverna fått möjlighet att öppet tala ut kring vad som har varit bra respektive vad som har varit mindre bra under veckan. Fem av sex elever berättar att det funnits ett inbjudande och inkluderande klimat som bidragit till att man kunnat dela med sig av vissa saker. Den sjätte eleven, Anna, som är ledare för sin NG-grupp berättar att denna möjlighet tidigare funnits, men att det i och med att de inte haft någon etablerad grupp

på grund av distansundervisningen, varit svårt att ha de här inslagen. Istället arbetar Anna tillsammans med en annan ledare i NG-gruppen, för att stötta kristna på skolan genom ett Instagramkonto. Anna beskriver detta på följande sätt:

[…] att kunna stötta folk i tron under pandemin och särskilt de som har det jobbigt, så har vi kört en grej ganska mycket, man har fått skicka in böner och sen så ber vi för det och det stannar mellan oss ledare. Vi har inte kunnat göra så mycket mer tyvärr, så att finnas tillgänglig så mycket som möjligt på en medie som alla är på (Anna)

Anna beskriver att det inte, på grund av pandemin och distansundervisningen, fanns tid att etablera en grupp. Eftersom många av de som tidigare varit drivande i gruppen slutat fanns det inte så mycket annat att göra än att ställa om och genom alternativa kanaler nå ut till kristna elever på skolan. Genomgående betonar respondenterna vikten att av finnas där för andra, både i samtalet och i bönen:

[…] det här att [någon] in i min klass går igenom något jobbigt just nu och att be för henne liksom och att man lyfter olika personer som alla tänker på kanske och så då ber man för varje person tillsammans och det kan vara ett bra sätt att slippa gå att bära på det själv. (Ottilia)

För Ottilia och övriga respondenter uttrycks en lättnad av att kunna dela med sig av saker som händer i livet och som kan uppfattas som jobbiga. En annan elev beskriver detta:

[…] man blir så nära vänner om man delar så mycket, så känns det naturligt typ att prata om sådant och dela med sig. (Emma)

Fem av respondenterna berättar att det finns en övergripande öppenhet som tillåter medlemmarna inom gruppen att dela med sig av händelser som är jobbiga. Detta dels genom att gruppen har inslag med ”hiss och diss” dels att man får möjligheten att be tillsammans. Även om det finns en öppenhet i gruppen som helhet och som tillåter medlemmar att tala ut om händelser i livet, beskriver respondenterna att öppenheten främst framträder i de mindre grupperna i samband med bön. Tre av eleverna i studien betonar att just denna öppenhet har påverkats med distansundervisningen och övergången till digitala mötena. En elev beskriver det som:

[…] om du träffas i verkligheten kan du ju samtala alltså i smågrupper lite mer och inte samtal med hela rummet samtidigt. Man kan ha en dialog med den man sitter bredvid, medan i teams så har du ju alla i samma rum, alltså det blir svårare att höra vad alla har med sig liksom, så jag tänker att det blir svårare på distans att kanske snacka individuellt med folk. Det blir inte samma öppenhet för alla kanske inte vågar att tala inför hela gruppen. (Oskar)

Oskar menar att de digitala mötena bidragit till att samtalet har förändrats. Han beskriver att det varit svårt generellt och särskilt för de som annars upplever problem med att tala inför gruppen. En annan elev beskriver detta:

[…] vi har försökt att ha möten på distans såhär men det är ju det här med samtalen, vi har nog upplevt att det har varit ganska svårt för det här dels det naturliga samtalet försvinner ju lite. Det är mycket svårare att hålla en konversation och alla kanske inte riktigt har lika lätt för att prata. (Ottilia)

Både Ottilia och Oskar betonar att distansundervisningen påverkat det naturliga samtalet. De beskriver att det på grund av den digitala kontexten funnits svårigheter med att ha konversationer med de övriga medlemmarna i gruppen, något som kan kopplas till Jessica Mobergs slutsatser om hur intimiteten framträder i de mindre grupperna. Moberg (2013) kunde utifrån sin studie konstatera att det vid de mindre samlingarna inom församlingen, bidrog till att medlemmarna fick en intim kommunikation. Detta bidrog således till samtalen blev mer personliga och att medlemmarna upplevde en större öppenhet (Moberg, 2013, s. 157–158). Anna, som inte har en etablerad grupp på sin skola på grund av distansundervisningen, beskriver att de innan distansundervisningen, visserligen kunnat genomföra förbön och samtal kring ”hiss och diss”, men att detta skett på ett ytligt plan. Anna:

Inte de mest personliga grejerna hade de nog inte delat med sig av, utan det blev ofta lite mer allmänt kanske och jag känner att jag var bekväm att säga om det var någonting som var lite jobbigt men att man inte gick inte på vad, men att man kanske tog upp ja men ni får gärna be för en grej som händer i mitt liv just nu, lite mer så, så inte helt öppet. (Anna)

Anna beskriver att bönen varit en central del i deras tidigare etablerade NG-skolgrupp och att de kunde genomföra bön för enskilda individer, men att inslagen av ”hiss och diss” varit ytliga. Hon beskriver det som att man inom gruppen inte delade med sig av de mest personliga detaljerna.

I ett annat exempel beskriver en av eleverna att hon inte har trivts så bra i sin klass och att det har underlättat att ha en grupp där hon kunnat få träffa andra kristna och dela tankar och tro. Hon beskriver att det varit skönt att få träffa andra kristna utanför sin klass och genom dem kunna få stöttning och vägledning i hur hon ska bemöta kritik från andra icke-kristna på skolan. I intervjun berättar hon om ett specifikt fall då hon blev upprörd över en film som hennes lärare visade i samband med religionsundervisningen. Hon beskriver det som att hennes religiösa övertygelse vid det tillfället blev utmanad och att det för henne blev känslosamt eftersom klasskamraterna förlöjligade en pastor i filmen. Respondenten beskriver tungotalet som en