Boverkets budgetunderlag 2021-2023

(1)

Budgetunderlag

2021–2023

(2)

(3)

Boverket

Budgetunderlag

2021–2023

(4)

Titel: Budgetunderlag 2021–2023 Utgivare: Boverket, februari, 2020 Diarienummer: 4753/2019

(5)

Boverket

Innehåll

Boverkets förslag ... 4

Sammanställning Boverkets förslag ... 4

Inledning ... 5

Boverkets uppdrag ... 5

Översikt över Boverkets finansiering ... 6

Verksamhetsinvesteringar, låneram och räntekontokredit ... 8

Utgiftsområde 09 Hälsovård, sjukvård och social omsorg ... 10

4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet ... 10

Anslagspost 10 Investeringsstöd ... 10

Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid ... 12

1:5 Stöd till icke-statliga kulturlokaler ... 12

Anslagspost 1 Stöd till icke-statliga kulturlokaler ... 12

13:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler ... 14

Anslagspost 4 Investeringsbidrag ... 14

Anslagspost 5 Bidrag för verksamhetsutveckling ... 16

Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik ... 18

1:2 Omstrukturering av kommunala bostadsföretag ... 18

Anslagspost 1 Stöd till omstrukturering av kommunala bostadsföretag m.m. ... 18

1:3 Stöd för att underlätta för enskilda att ordna bostad ... 20

Anslagspost 1 Stöd ordna bostad ... 20

Anslagspost 2 Stöd till byggemenskaper ... 21

1:4 Boverket ... 22

Anslagspost 1 Förvaltningskostnader ... 22

Bakgrund och anslagsberäkning för nya äskanden ... 23

1:7 Energieffektivisering och renovering av flerbostadshus och utomhusmiljöer ... 37

Anslagspost 1 Energieffektivisering och renovering av flerbostadshus .. 37

Anslagspost 2 Stöd till utemiljöer i vissa bostadsområden ... 38

1:8 Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande ... 40

Anslagspost 3 Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande... 40

1:9 Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder ... 42

Anslagspost 1 Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder ... 42

1:10 Innovativt och hållbart byggande ... 44

Anslagspost 1 Innovativt och hållbart byggande ... 44

Kreditgarantier ... 46

Avgiftsöversikt ... 46

Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård ... 48

1:18 Stöd för gröna och trygga samhällen ... 48

Anslagspost 1 Stöd för gröna och trygga samhällen ... 48

Utgiftsområde 21 Energi ... 50

1:2 Insatser för energieffektivisering ... 50

(6)

Boverkets förslag

Sammanställning Boverkets förslag

Sammanställning över tilläggsäskanden, tkr

Aktivitet 2021 2022 2023 God inomhusmiljö 16 000 16 000 Digital samhällsbyggnad 20 000 20 000 20 000 PBL-kompetens 15 000 15 000 15 000 Systemstöd för bidragshantering 10 000 10 000 10 000 System för klimatdeklarationer 3 000 11 000 11 000 Forskning 25 000 75 000 100 000 Internationell planering 5 000 5 000 5 000

Incitament, styrmedel och strategier för en socialt och miljömässigt hållbar

renovering 5 000 10 000 10 000

Byggnaders energiprestanda 20 000 20 000 20 000

(7)

Boverket

Inledning

Boverkets uppdrag

Boverket är en förvaltningsmyndighet enligt förordningen (2012:546) med instruktion för Boverket ansvarar för frågor om byggd miljö, hus-hållning med mark- och vattenområden, fysisk planering, byggande och förvaltning av bebyggelse, boende och bostadsfinansiering. Myndigheten ansvarar också för den centrala administrationen av statliga stöd och bi-drag inom sitt verksamhetsområde.

Boverket ska även verka för kunskapsspridning inom sektorsområdet, följa miljömålet God bebyggd miljö och vara aktiv i internationellt arbete inom sektorsområdet.

Grunden för myndighetens arbete är plan- och bygglagen (2010:900), PBL, delar av miljöbalken, MB, och lagen (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar, även kallad bostadsförsörjningslagen.

(8)

Översikt över Boverkets finansiering

Översikt över Boverkets finansiering (belopp i tkr)

Anslag _Utfall2019 _Prognos2020 _Beräknat2021 _Beräknat2022 _Beräknat2023 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

4 :5 ap 10 Investeringsstöd

(äldre-området) 451 484 495 500 495 500 495 500 495 500

Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid

1 :5 ap 1 Stöd till icke-statliga

kul-turlokaler 8 661 9 852 9 852 9 852 9 852

13 :2 ap 4 Investeringsbidrag

(all-männa samlingslokaler) 26 839 28 382 23 382 23 382 23 382 13 :2 ap 5 Bidrag för

verksamhets-utveckling 22 564 23 782 8 782 8 782 8 782

Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

1 :2 ap 1 Stöd till omstrukturering av kommunala bostadsföretag m.m. 3 000 7 620 12 500 12 500 12 500 1 :3 ap 1 Stöd ordna bostad 1 130 5 000 5 000 5 000 5 000 1 :3 ap 2 Stöd till byggemenskaper 3 000 3 000 3 000 3 000 1 :4 ap 1 Boverket: Förvaltnings-kostnader 250 106 313 862 288 328 275 757 265 757

1 :4 ap 4 Digital plan- och

bygg-process 10 000

1 :4 ap 8 God inomhusmiljö 16 427 1 :4 ap 10 PBL kompetensinsatser 15 000 1 :7 ap 1 Energieffektivisering och

renovering av flerbostadshus 12 939 60 000 55 000 11 000 1 :7 ap 2 Stöd till utemiljöer i vissa

bostadsområden 31 933 92 109

1 :8 ap 3 Investeringsstöd för an-ordnande av hyresbostäder och

bostäder för studerande 1 652 844 2 375 000 3 150 000 2 950 000 2 950 000 1 :9 ap 1 Bidrag till åtgärder mot

radon i bostäder 29 876 31 500 31 500

1 :10 ap 1 Innovativt och hållbart

byggande 26 576 8 131 36 870

Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

1 :18 ap 1 Stöd för gröna och

trygga samhällen 31 927 50 000 150 000 300 000

Utgiftsområde 21 Energi

1 :2 ap 4 Byggnaders

(9)

Boverket

Anslag _Utfall2019 _Prognos2020 _Beräknat2021 _Beräknat2022 _Beräknat2023 Avgiftsinkomster som disponeras

- Garantiavgifter (administration) 3 985 3 951 3 929 3 917 3 909

Övriga inkomster som disponeras

- Erhållna bidrag 15 014 15 000 5 000 5 000 5 000

(10)

Verksamhetsinvesteringar, låneram

och räntekontokredit

Verksamhetsinvesteringar, tkr

_Utfall2019 _Prognos2020 _Beräknat2021 _Beräknat2022 _Beräknat2023

Immateriella investeringar

Datasystem, rättigheter m.m. 2 602 19 500 17 000 7 000 4 000

Materiella investeringar

Maskiner, inventarier och

installat-ioner m.m. 1 138 1 000 2 000 2 000 2 000

Byggnader, mark och egen fast egendom Övriga verksamhetsinvesteringar 1 064 2 500 2 000 Summa verksamhetsinveste-ringar 4 804 23 000 21 000 9 000 6 000 Finansiering Lån i Riksgäldskontoret (2 kap. 1 § kapitalförsörjningsförordningen) 5 447 23 000 21 000 9 000 6 000 Bidrag (2 kap. 3 §

kapitalförsörj-ningsförordningen)

Finansiell leasing (2 kap. 5 § ka-pitalförsörjningsförordningen) Anslag (efter medgivande av rege-ringen)

Summa finansiering 5 447 23 000 21 000 9 000 6 000

Låneram och räntor för verksamhetsinvesteringar, tkr

_Utfall2019 _Prognos2020 _Beräknat2021 _Beräknat2022 _Beräknat2023 IB lån i Riksgäldskontoret 8 567 9 626 29 446 43 746 42 746 Nyupplåning 4 620 23 000 21 000 9 000 6 000 Amorteringar 3 561 3 180 6 700 10 000 11 200 UB lån i Riksgäldskontoret 9 626 29 446 43 746 42 746 37 546 Beslutad/föreslagen låneram 30 000 45 000 45 000 45 000 40 000 Ränteutgifter -21 0 0 0 0

Finansiering av räntor och avskrivningar

(11)

Boverket

Materiella investeringar

Boverket kommer göra materiella investeringar i inventarier, företrädes-vis kontorsinredning och datorer.

Systemstöd för bidragshantering

Boverkets arbete med att upphandla ett nytt systemstöd för bidragshante-ring påbörjades under 2018 Boverkets och beräknas slutföras under 2020. Boverket hanterar många olika stödformer och stöden förändras kontinu-erligt. Boverket behöver också kunna hantera bidragsutbetalningar även för andra myndigheters räkning, till exempel länsstyrelserna. Det är vik-tigt att låneramen är dimensionerad för att klara utvecklingen och att för-valtningsanslaget tillförs medel för att kunna hantera avskrivningarna. Räntekontokredit i Riksgäldskontoret, tkr

_Utfall2019 _Prognos2020 _Beräknat2021 Maximalt utnyttjad räntekontokredit under året

Minsta behållning på räntekontot under året 71 804 65 000 60 000 Behållning på räntekonto i Riksgäldskontoret 95 547 90 000 85 000 Räntekontokredit i Riksgäldskontoret

(12)

Utgiftsområde 09 Hälsovård,

sjukvård och social omsorg

4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom

äldreområdet

Anslagspost 10 Investeringsstöd Anslagsöversikt

Anslagsöversikt, tkr

Tilldelat anslag 695 500 495 500 495 500 495 500 495 500 Anslagssparande från före-gående år 33 724 244 016 Indragning -33 724 -244 016 Tillgängligt anslag 695 500 495 500 495 500 495 500 495 500 Utgift 451 484 495 500 495 500 495 500 495 500

Utestående åtagande vid

årets slut 710 420 700 000

Villkor enligt regleringsbrev

Enligt regleringsbrev 2020 tilldelas anslagsposten 495,5 miljoner kronor. Av dessa medel får 495 miljoner kronor användas under 2020 för utgifter enligt förordningen (2016:848) om statligt stöd för att anordna och till-handahålla bostäder för äldre personer.

Av anslagsposten får Boverket använda 0,5 miljoner kronor för handlägg-ning av ärenden enlighet med förordhandlägg-ningen (2007: 159) om investerings-stöd till äldrebostäder m.m. och förordningen (2016:848) om statligt investerings-stöd för att anordna och tillhandahålla bostäder för äldre personer.

Förslag

• Boverket föreslår en utökad bemyndiganderam till 900 miljoner kro-nor.

• Boverket föreslår att 1 miljon kronor av anslaget får användas till ad-ministrativa kostnader.

(13)

Boverket

Bemyndigande

Redovisning mot bemyndigande, tkr

_Utfall2019 _Prognos2020 _Beräknat2021 _Beräknat2022 _Beräknat2023 _Beräknat2024 -

Ingående åtaganden 583 243 710 420 700 000 + Nya åtaganden 450 350 439 580 450 000

- Infriade åtaganden 323 173 450 000 450 000 400 000 300 000 200 000 Utestående åtaganden vid

årets slut 710 420 700 000 700 000 Tilldelad/föreslagen

be-myndiganderam 830 000 700 000 900 000

Efterfrågan på stimulansbidraget är fortsatt stort. För närvarande är det cirka 10 månaders väntetid för kompletta ansökningar innan Boverket kan medge länsstyrelsen möjlighet att bevilja stöd. Väntetiden skapar fru-stration hos de sökande och kan skapa problem vid finansieringen av pro-jekt. Det medför också i många fall att sökanden inte vågar påbörja bygg-nationen av sina projekt eftersom de inte vet om de kommer att beviljas bidrag eller inte. Till grund för prognosen ligger information om när pro-jekt för beviljade ansökningar beräknas slutföras och utbetalas.

Bakgrund och anslagsberäkning

Boverket föreslår att bemyndiganderamen för 2020 och 2021 höjs till 900 miljoner kronor. Den höjda bemyndiganderamen för 2019 kunde inte ut-nyttjas fullt ut beroende på att länsstyrelserna under slutet av år 2019 även hade ett stort antal ansökningar för investeringsstödet för hyresbo-städer och bohyresbo-städer för studerande samt för solceller att hantera. Med en beräknad genomförandetid för byggprojekten för bostäder för äldre på knappt två år bedömer Boverket att det behövs en bemyndiganderam på 900 miljoner kronor för att kunna minska den långa kötiden.

Det administrativa arbetet har ökat på grund av medelsbrist till att bevilja nya ärenden genom ökad support till länsstyrelsen och sökanden. Bover-ket föreslår därför att ersättningen för att administrera anslaget bör utökas till en miljon kronor.

(14)

Utgiftsområde 17 Kultur, medier,

trossamfund och fritid

1:5 Stöd till icke-statliga kulturlokaler

Anslagspost 1 Stöd till icke-statliga kulturlokaler Anslagsöversikt

årets slut 9 000 9 000

Enligt regleringsbrev 2020 tilldelas anslagsposten 9,9 miljoner kronor. Anslagsposten får användas för stöd till icke-statliga kulturlokaler, dock främst för ändring, tillbyggnad och handikappanpassning, i enlighet med förordningen (1990:573) om stöd till vissa icke-statliga kulturlokaler. Av anslagsposten får Boverket använda högst 0,3 miljoner kronor för att administrera anslaget. Boverket får disponera en anslagskredit om 0,295 miljoner kronor.

Förslag

• Boverket föreslår årligt anslag under perioden 2021–2022 i enlighet med förslagen i budgetpropositionen för 2020, prop. 2019/20:1.

• Boverket föreslår en utökad bemyndiganderam till 12 miljoner kro-nor.

• Boverket föreslår att anslagskrediten sätts till tre procent.

• Boverket föreslår att 0,5 miljoner kronor av anslaget får användas till administrativa kostnader.

(15)

Boverket

Bemyndigande

- Infriade åtaganden 6 401 6 000 6 000 4 500 4 500 0

Utestående åtaganden vid

årets slut 9 000 9 000 9 000

Tilldelad/föreslagen

bemyndi-ganderam 9 000 9 000 12 000

Boverket föreslår att 0,5 miljoner kronor av anslaget får användas till ad-ministrativa kostnader då andelen inkomna ansökningar har ökat de sen-aste åren, samt för kostnader gällande administrationen kopplat till Sam-lingslokaldelegationen.

Samlingslokaldelegationen fattar i slutet av februari varje år beslut om stöd till icke-statliga kulturlokaler. Två faktorer som påverkar beslutsut-rymmet är det tillgängliga anslaget för året samt storlek och utnyttjande-grad på bemyndiganderamen. Utbetalning av bidrag sker först när ett pro-jekt är avslutat, ibland efter flera år.

Genomförandetiden är i medel 1 år och 4 månader från första beviljande-beslut till beviljande-beslut om utbetalning. Detta innebär att bemyndiganderamen borde motsvara denna genomsnittstid, vilket blir 1,3 gånger anslagspos-tens storlek. Boverket föreslår därför att bemyndigandet för anslagsposten bör höjas till 12 miljoner kronor.

Boverket ser en ökning av antalet inkomna ansökningar och har ökade administrativa kostnader för att hantera bidraget. Från att tidigare hanterat mellan 10 till 20 ärenden per år så har det de senaste åren inkommit cirka 50 ansökningar årligen.

(16)

13:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler

Anslagspost 4 Investeringsbidrag Anslagsöversikt

årets slut 27 993 30 000

Enligt regleringsbrev 2020 tilldelas anslagsposten 28,4 miljoner kronor. Anslagsposten får användas för bidrag för köp, ny- eller tillbyggnad, om-byggnad, standardhöjande reparationer eller tillgänglighetsskapande åt-gärder för personer med funktionsnedsättning i enligt med förordningen (2016:1367) om statsbidrag till allmänna samlingslokaler. Enligt förord-ningen ska storstädernas socioekonomiskt utsatta områden särskilt priori-teras och med inriktning på lokaler för unga kvinnor och män.

Av anslagsposten får Boverket använda högst 1,17 miljoner kronor för att administrera anslaget. Boverket får disponera en anslagskredit om 3,2 miljoner kronor.

Förslag

• Boverket föreslår årligt anslag under perioden 2021–2022 i enlighet med förslagen i budgetpropositionen för 2020, prop. 2019/20:1.

• Boverket föreslår bemyndiganderamar enligt tabell nedan.

(17)

Boverket

Bemyndigande

årets slut 27 993 30 000 30 000

bemyn-diganderam 30 000 30 000 30 000

Ansökningarna till innevarande års beslutsomgång ska ha inkommit sen-ast 1 december föregående år och Samlingslokaldelegationen fattar beslut före utgången av maj månad innevarande budgetår. Två faktorer som på-verkar beslutsutrymmet är det tillgängliga anslaget för året och storleken samt utnyttjandegrad på bemyndiganderamen. De projekt som beviljas stöd betalas ut i efterhand och det bidrar till en osäkerhet om hur mycket medel det finns att besluta om då projekten löper över flera budgetår.

(18)

Anslagspost 5 Bidrag för verksamhetsutveckling Anslagsöversikt

2019 Utfall _Prognos2020 _Beräknat2021 _Beräknat2022 _Beräknat2023

Tilldelat anslag 23 782 23 782 8 782 8 782 8 782 Anslagssparande från före-gående år 174 1 218 Indragning -174 -1 218 Tillgängligt anslag 23 782 23 782 8 782 8 782 8 782 Utgift 22 564 23 782 8 782 8 782 8 782

årets slut 13 487 10 000

Enligt regleringsbrev 2020 tilldelas anslagsposten 23,8 miljoner kronor. Anslagsposten får användas för bidrag för verksamhetsutveckling enligt förordningen (2016:1367) om statsbidrag till allmänna samlingslokaler. Enligt förordningen ska storstädernas socioekonomiskt utsatta områden särskilt prioriteras och med inriktning på lokaler för unga kvinnor och män.

Av anslagsposten får Boverket använda högst 1,25 miljoner kronor för administrativa kostnader.

Av medlen på anslagsposten får 4,98 miljoner kronor användas för bidrag till Bygdegårdarnas Riksförbund, Folkets Hus och Parker och Riksför-eningen Våra Gårdar enligt den fördelning som Boverket beslutar. Bidra-gen ska användas dels för organisationernas allmänna informations-, råd-givnings- och utvecklingsarbete, dels för respektive organisations arbete i anslutning till ansökningar om statligt stöd. Arbetet ska särskilt prioritera storstädernas socioekonomiskt utsatta områden.

Boverket ska utöver den återrapportering som ska göras enligt förord-ningen senast den 1 juni 2020 även inkomma med en sammanfattande re-dogörelse för vad bidraget till riksorganisationerna har använts till. Boverket får disponera en anslagskredit om 1,5 miljoner kronor.

Förslag

• Boverket föreslår årligt anslag under perioden 2021–2022 i enlighet med förslagen i budgetpropositionen för år 2020, prop. 2019/20:1.

(19)

Boverket

• Boverket föreslår att anslagskrediten sätts till 1,5 miljoner kronor.

Bemyndigande

årets slut 13 487 10 000 10 000

bemyn-diganderam 14 000 10 000 10 000

Samlingslokaldelegationen har sedan 2007 fördelat de medel som är till-gängliga för bidrag till verksamhetsutveckling till allmänna samlingslo-kaler vid ett tillfälle per år, före utgången av december månad. Från och med 2012 ingår även under anslagsposten medel anslagna för de tre riks-organisationernas verksamhet i samband med bidraget. Från 2017 medger förordningen att beviljat bidrag betalas ut såväl i förskott som efterskott.

(20)

Utgiftsområde 18

Samhällsplanering,

bostadsförsörjning och byggande

samt konsumentpolitik

1:2 Omstrukturering av kommunala bostadsföretag

Anslagspost 1 Stöd till omstrukturering av kommunala bostadsföretag m.m.

Anslagsöversikt

årets slut 7 620 12 500

Enligt regleringsbrev 2020 tilldelas anslagsposten 25 miljoner kronor. Anslagsposten får användas för statsbidrag till kommuner med en svag bostadsmarknad, för undsättning eller omstrukturering av kommunala bo-stadsföretag med ekonomiska svårigheter, samt för stöd till företag som tillhandahåller tjänster av allmänt ekonomiskt intresse, i det senare fallet i enlighet med bestämmelserna i förordningen (2018:111) om statsbidrag till kommuner med svag bostadsmarknad.

Av anslagsposten får Boverket använda högst 2 miljoner kronor för admi-nistrativa kostnader.

Förslag

• Boverket föreslår årligt anslag under perioden 2021–2022 i enlighet med förslaget i budgetpropositionen för 2020, prop. 2019/20:1.

(21)

Boverket

Bemyndigande

Ingående åtaganden 10 620 7 620 0

+ Nya åtaganden 0 12 500

- Infriade åtaganden 3 000 7 620 6 000 3 500 3 000 Utestående åtaganden vid

årets slut 7 620 0 6 500

bemyn-diganderam 43 000 0 12 500

Förordningen (2002:664) om statligt stöd för vissa kommunala åtaganden för boendet ändrades den 2 april 2018 och inga nya avtal kan tecknas där-efter. Tidigare avtal fortsätter att gälla och vid årsskiftet 2019/2020 åter-stod två avtal som löper till den 31 december 2020 respektive 31 decem-ber 2021. Det återstående åtagandet uppgår till 7,62 miljoner kr vilket räknas utbetalas under året, under förutsättning att inte förlängning be-gärs.

Förordningen (2018:111) om statsbidrag till kommuner med svag bo-stadsmarknad trädde i kraft den 2 april 2018. Under 2018 och 2019 har en handfull kommuner visat intresse för bidraget. Någon ansökan har dock inte inkommit, inte utifrån brist på behov utan snarare på grund av bidra-gets komplexitet. Boverket tror inte att någon ansökan kommer inkomma under 2020 heller men budgeterar ändå för visst hanteringsutrymme.

(22)

1:3 Stöd för att underlätta för enskilda att ordna

bostad

Anslagspost 1 Stöd ordna bostad Anslagsöversikt

årets slut 0 0

Enligt regleringsbrev 2020 tilldelas anslagsposten 40 miljoner kronor. Anslagsposten får användas för statligt bidrag till kommuner enligt för-ordningen (2007:623) om statligt bidrag för kommunala hyresgarantier.

Förslag

• Boverket föreslår ett årligt anslag med 5 miljoner kronor.

• Boverket föreslår att 0,5 miljoner kronor av anslaget får användas för att administrera anslaget.

Stödet omfattar prövning och beviljande av statligt bidrag för kommunala hyresgarantier. Ett 30-tal kommuner har använt sig av kommunala hyres-garantier som uppfyller kraven för statligt bidrag.

(23)

Boverket

Anslagspost 2 Stöd till byggemenskaper Anslagsöversikt

Tilldelat anslag 0 3 000 3 000 3 000 3 000 Anslagssparande från före-gående år 0 0 Indragning 0 0 Tillgängligt anslag 0 3 000 3 000 3 000 3 000 Utgift 0 3 000 3 000 3 000 3 000

årets slut 0 0

Enligt regleringsbrev 2020 tilldelas anslagsposten 3 miljoner kronor. Anslagsposten får användas för statligt stöd enligt bestämmelserna i för-ordningen (2019:676) om stöd till byggemenskaper.

Förslag

• Boverket föreslår ett årligt anslag med 3 miljoner kronor.

• Boverket föreslår att 0,2 miljoner kronor av anslaget får användas för att administrera anslaget.

(24)

1:4 Boverket

Anslagspost 1 Förvaltningskostnader Anslagsöversikt

Tilldelat anslag 251 351 310 462 288 328 275 757 265 757 Anslagssparande från före-gående år 2 500 3 400 Indragning Anslagskredit 8 000 -8 000 Tillgängligt anslag 253 851 313 862 296 328 267 757 265 757 Utgift 250 106 313 862 296 328 267 757 265 757

årets slut 28 000 12 000

Enligt regleringsbrev 2020 tilldelas anslagsposten 310,4 miljoner kronor. Anslagsposten får användas för förvaltningskostnader, dock inte för såd-ana kostnader som är hänförliga de helt avgiftsfinansierade kreditgaranti-erna.

Av anslagsposten ska minst 10 miljoner kronor användas för att förbereda införandet av krav på klimatdeklarationer vid uppförande av byggnader. Av anslagsposten får 10 miljoner kronor användas för genomförandet av uppdraget att verka för en enhetlig digital tillämpning av plan- och bygg-lagen (N2017/07543/PBB).

Av anslagsposten får 16 miljoner kronor användas för genomförandet av uppdraget att förstärka arbetet för en god inomhusmiljö.

Av anslagsposten får 15 miljoner kronor användas för genomförandet av uppdraget att genomföra kompetensinsatser kring plan- och bygglagen (N2016/07801/PBB).

Anslagsbehållning som disponeras av Boverket är tre procent. Boverket får disponera en anslagskredit om 9,3 miljoner kronor under 2020.

(25)

Boverket

Förslag

• Boverket föreslår tillägg för nedan beskrivna insatser och områden.

• Boverket föreslår att anslagskrediten sätts till tre procent.

Bakgrund och anslagsberäkning för nya äskanden God inomhusmiljö

Förslag

Boverket föreslår att förvaltningsanslaget även fortsättningsvis tilldelas 16 miljoner kronor årligen för perioden 2022–2023 för att vidmakthålla och utveckla arbetet med God inomhusmiljö.

Boverket har fått i uppdrag att under åren 2018–2021 förstärka arbetet för att nya och befintliga byggnader ska vara säkra och ha en god inomhus-miljö. Boverket ska samla in, kvalitetsgranska och sprida information om byggnaders inomhusmiljö.

En fortsatt satsning på God inomhusmiljö bidrar till en hållbar utveckling inom begreppets samtliga delar; ekonomi, miljö och hälsa. Vi ser i upp-draget en stor tidigare outnyttjad potential i att minska byggsektorns miljö- och klimatpåverkan som idag står för mer än 20 procent av Sveri-ges totala koldioxidutsläpp och därmed onödigt uttag av naturresurser. Boverket ser i projektet även stora positiva effekter på Sveriges möjlig-heter till att bidra till internationella klimatöverenskommelser, FN:s glo-bala hållbarhetsmål, Agenda 2030, Sveriges miljökvalitetsmål samt Barn-konventionen.

Uppdraget har kommunicerat effekterna av konstaterade fel, brister o ska-dor genom att visa på uppskattade kostnader på drygt 100 miljarder årli-gen. Branschen har krokat arm i frågan och det bedrivs förändringsarbete på flera nivåer, bland annat genom samverkan med den av regeringen till-satta gruppen Hållbart samhällsbyggande i världsklass, HSIV där Bover-ket är aktiva. BoverBover-ket har i uppdraget startat upp en byggskadefunktion och öppnat en webbaserad s.k. tipslåda för att identifiera systematiska byggfel. Det har lett till flera inkomna utredningsspår kring risker som behöver kunna tas vidare i syfte att minska återkommande byggskador.

(26)

I kontakter med nordiska länder ser vi synergieffekter och möjlighet att kunna skala upp frågorna och det finns ett positivt gensvar. Det finns ex-empel på systematiska byggfel som länge funnits i andra delen av värl-den, nu arbetats bort i Sverige men är idag problem i andra nordiska län-der. En samverkan med fokus på kunskapsutbyte med andra länder skulle kunna stävja byggfel i ett tidigt stadium. Boverket planerar att starta ett sådant forum inom uppdraget.

Som en del i att stärka kommunernas tillsynsroll arbetar Boverket med att ta fram stöd och vägledningar via kunskapsbanken på boverket.se. Bover-ket ser behov av att göra en liknande kartläggning, som för byggskadors kostnader, kring ohälsokostnaderna, orsakade av brister i inomhusmiljön.

Konsekvenser Boverket menar att om anslag inte tilldelas innebär det att

man efter ett otal försök till statliga satsningar genom åren, återigen stan-nar vid att endast konstatera de fel, brister och skador som finns i bygg-sektorn, utan att arbeta för att åtgärda dem. Konkreta åtgärder, föränd-ringar och ovan beskrivna förbättföränd-ringar kommer då att utebli. Intresset av att åtgärda dem har tidigare varit svalt. Nu är intresset stort och skillnaden tros bero på att branschen bjudits in till ett gemensamt förbättringsarbete. Denna samverkan är unik, vilket ger staten stora möjligheter att vända den negativa trenden med ökande byggskador för miljarder i Sverige. Miljö- och klimateffekter kan minskas, pengar kan sparas och hälsan kan förbättras, genom ett fortsatt uppdrag.

Äskande medel avseende God inomhusmiljö, tkr

Aktivitet 2021 2022 2023

(27)

Boverket

Digitalisering samhällsbyggnad Förslag

• Boverket föreslår att förvaltningsanslaget utökas med 20 miljoner kronor årligen för perioden 2021–2023 för arbetet med digitalisering-ens påverkan på samhällsutvecklingen som fortsatt utveckling av en digitaliserad samhällsbyggnadsprocess.

Fortsatt utvecklingsarbete – gemensamt inspel med Lantmäteriet

Inom nuvarande regeringsuppdrag har Boverket tillsammans med Lant-mäteriet nått flera viktiga delresultat. För att skapa nyttor hela vägen ut till kommuner, näringsliv och myndigheter, i linje med regeringens digi-taliseringsstrategi behövs kompletterande uppdrag och resurser.

Regeringen har konstaterat att digitalisering är ett viktigt verktyg för att nå flera av de globala målen i agenda 2030. En digital transformation skapar också möjligheter för en effektivare statsförvaltning och öppnar för innovation, hållbar tillväxt och utvecklad medborgardialog. Lantmäte-riet och Boverket har fått regeringsuppdrag att i samverkan med berörda myndigheter, länsstyrelserna, kommunerna och näringslivet skapa en helt digitaliserad samhällsbyggnadsprocess. För uppdragens genomförande har myndigheterna även tilldelats ekonomiska medel. Lantmäteriet och Boverket ser regeringsuppdragen som de första stegen i ett långsiktigt ut-vecklingsarbete med en stor framtida potential för effektiva samhälls-byggnadsprocesser och hållbar samhällsutveckling. I takt med att tjänster och infrastruktur levereras kommer också de förväntade nyttorna, vilket dock till stor del är beroende av de ekonomiska resurserna hos ansvariga myndigheter och aktörer. Lantmäteriet och Boverket ser en stor potential i de satsningar som gjorts särskilt om ytterligare förutsättningar ges för att anpassa och utveckla dagens regelverk så att det stöder en sammanhål-len digital samhällsbyggnadsprocess.

Boverket ser följande investeringsområden och behov av utvecklingsar-bete:

Digital transformation för samhällsplanering

• Enhetliga digitala planeringsunderlag, med riksintressen.

• Tillgängliggöra informationen i ÖP-modellen som e-tjänst/API.

• Vägledning om reglerna för nya digitala detaljplaner.

• Utveckla PBL kunskapsbanken. De uttalade ambitionerna att sam-hällsbyggnadsprocessen ska utvecklas till en samlad digital process

(28)

där informationen kan återanvändas i de olika delprocesserna ställer krav på en långsiktig planering och uthållighet.

Digital transformation för lov- och byggområdet

• Behörighetsregistret som API.

• Stöd till kommunerna för enhetlig handläggning av lov- och byggpro-cessen.

Regelutveckling för en digital transformation

• Utreda generella lösningar för att skriva författningar digitalt.

• Utreda regelförändringar som möjliggör och främjar digitalisering av gällande detaljplaner.

• Utreda och föreslå förändringar i processreglerna i PBL, t ex kon-kreta förslag för en enhetlig obruten digital lov- och byggprocess.

• Utreda vilken information som digitala beslut ska innehålla och vilka funktionalitetskrav som ska ställas på sådana beslut och vilka författ-ningsändringar som behövs.

Förväntningarna på Boverket som ansvarig myndighet inom planering och byggande är stora när kommuner, länsstyrelser och nationella myn-digheter samt den privata sidan av branschen alla ska delta i utvecklingen av digitala lösningar. För att Boverket ska kunna bidra i detta arbete i den takt som utvecklingen drivs idag behöver myndigheten få ett förnyat eller förlängt uppdrag med särskilda medel. Ett annat viktigt argument till att fortsätta det påbörjade utvecklingsarbetet är att inte förlora uppbyggd kompetens och gemensam arbetsorganisation för samverkan med Lant-mäteriet och andra organisationer.

Inriktningen på det fortsatta arbetet bör vara att beskriva villkoren för ett digitalt arbetssätt för sådana frågor som regleras genom PBL med särskilt fokus på att en sådan digital lösning kan genomföras.

Konsekvenser

Om utvecklingsarbetet stannar av är risken att de framsteg och leveranser som hittills har gjorts inte kommer till önskvärd nytta och att arbetet helt enkelt får göras om i det fall en senare satsning skulle bli aktuell. Äskande medel avseende Digitalisering samhällsbyggnad, tkr

Aktivitet 2021 2022 2023

(29)

Boverket

PBL-kompetens Förslag

• Boverket föreslår att förvaltningsanslaget även fortsättningsvis tillde-las 15 miljoner kronor årligen för perioden 2022–2023 för att kunna fortsätta tillhandahålla kvalitetssäkrad och korrekt vägledning och fortsätta utveckla de utbildningsinsatser målgrupperna behöver.

Boverket har regeringens uppdrag att genomföra kompetensinsatser för att främja en mer enhetlig och effektiv tillämpning av plan- och byggla-gen (dnr N2016/07801/PBB). Kompetensinsatserna ska pågå 2017–2020. Uppdraget består av följande delar: PBL-utbildning för anställda i kom-muner och på länsstyrelser samt övriga berörda aktörer, vidareutveckling av nätverk för PBL-experter, utveckling av ytterligare vägledningar om hur PBL-systemet bör tillämpas. Målgruppsundersökningar visar att kun-skap om PBL är mycket varierande och slumpmässig och att en systema-tisk och långsiktig kunskapshöjning på nationell nivå skapar stor nytta i yrkesutövningen. Lättillgängliga vägledningar, webbutbildningar och webbseminarier gör att kunskapen om PBL och tillhörande regelverk till-godogörs för hela landet i betydligt större utsträckning än tidigare. Enty-diga tolkningar ger större säkerhet i tillämpningen. Bättre kunskap ger bättre förutsättningar för enhetliga tolkningar.

En vidareutveckling och ett vidmakthållande av systemet ger fortsatta samhällsvinster som drar nytta av den satsning som gjorts, nu kan kun-skapen om PBL vidareutvecklas på ett systematiskt sätt i förvaltningsske-det. Samhällsvinsterna kan uppdelas i två kategorier; å ena sidan ekono-miska vinster för samhället och enskilda individer å andra sidan en stärkt rättssäkerhet och större likhet inför lagen.

De ekonomiska vinsterna handlar inte minst om betydande effektivitets-höjningar och tidsbesparing både för myndigheter, näringsliv och en-skilda som är involverade i olika plan- och byggprocesser.

Besöksstatistiken på PBL Kunskapsbanken har ökat fort och stadigt allt sedan 2011 då den driftsattes på Boverkets webbplats, statistiken visar att bara under 2019 har ca 1 550 000 besök gjorts.

En samhällsekonomisk delanalys visar att PBL kompetens är samhällse-konomiskt lönsamt om fler än 150 personer per år slutför en utbildning som anordnas av PBL kompetens, samtidigt som de utbildades produkti-vitet till följd av utbildningen förbättras motsvarande en månads arbete. För närvarande har i genomsnitt 1084 personer per år gått en utbildning,

(30)

vilket mer än väl uppfyller minimikravet 150 personer per år

(beräk-ningar och fakta, se PBLK Årsrapport 2019).

Genom tillhandahållande av digitala grundutbildningar på den tid, plats och i det tempo som passar deltagaren, minskar kostnaderna för den en-skildes kompetensutveckling. Dessutom uppnås sannolikt en bättre pro-duktivitet genom kortare tid mellan anställningstidpunkten och när den anställde kommer upp i full produktion.

En effektiv och enhetlig tillämpning av PBL-systemet fordrar ett aktivt vidmakthållande och utvecklande av alla aktörers kompetens. Målgrup-perna har under 2019 i allt större omfattning börjat använda Boverkets ut-bildningsportal PBL akademin, och eftersom det ständigt kommer nya medarbetare och aktörer som behöver kunskap på en digital arena där mängden av olika utbildningar växer sig större och större är det av stor vikt att arbetet på nationell nivå får fortsätta även framöver. Staten behö-ver erbjuda kvalitetssäkrad, uppdaterad PBL-vägledning och utbildning för målgrupperna för att säkerställa en enhetlig och effektiv PBL-tillämpning.

Boverket anser att 15 miljoner kronor är en nödvändig resursnivå för att uppnå regeringens mål om en effektiv och enhetlig tillämpning av PBL.

Konsekvenser

Material ska vara aktuellt och korrekt. Utan ytterligare finansiering blir följden att det vid till exempel författningsändringar måste släckas ner vägledningar och webbutbildningar och att dessa endast ersättas av kor-tare information istället för att materialet uppdateras. Detta ger målgrup-pen betydligt sämre möjlighet till effektiv och enhetlig tillämpning av lagstiftningen.

Utveckling av nya koncept, fler utbildningar eller framtagande av anpas-sad information för särskilda målgrupper kommer inte att kunna göras. Inte heller proaktiv, riktad kommunikation och aktivt deltagande i nät-verk där målgrupperna befinner sig.

Äskande medel avseende PBL-kompetens, tkr

Aktivitet 2021 2022 2023

(31)

Boverket

Systemstöd för bidragshantering Förslag

• Boverket föreslår att förvaltningsanslaget utökas med 10 miljoner kronor årligen för perioden 2021–2023 för att hantera ökade avskriv-ningskostnader och för att drifta, förvalta och administrera nytt bi-dragssystem.

Enligt 1 § Boverkets instruktion; Boverket har ansvar för den centrala ad-ministrationen av statliga stöd och bidrag inom sitt verksamhetsområde. Boverkets arbete med att upphandla ett nytt systemstöd för bidragshante-ring påbörjades under 2018 och beräknas slutföras under 2020. Idag finns ett föråldrat, omodernt och resurskrävande bidragssystem som kräver både handläggarresurser, höga förvaltningskostnader och möter inte kra-ven på informationssäkerhet.

Boverket hanterar många olika stödformer och stöden förändras kontinu-erligt. Boverket behöver även kunna hantera bidragsutbetalningar för andra myndigheters räkning, till exempel länsstyrelserna och Energimyn-dighetens solcellsstöd. Det är av yttersta vikt att påbörjat utvecklingsar-bete för att anskaffa ett modernt och ändamålsenligt systemstöd kan full-följas enligt plan. Systemstödet är en förutsättning för att kunna bedriva en rättssäker bidragshantering samt att säkerställa process- och resursef-fektiv e-förvaltning, från ansökan till beslut och uppföljning. Effekterna av ett nytt bidragssystem innebär minskad sårbarhet, ökad rättssäkerhet, ökad möjlighet att bistå andra myndigheter med hantering av nya bidrag och minskad administration. Dock kommer den ökade effektiviteten främst Länsstyrelserna tillgodo i deras handläggning då det är där som den stora mängden ärenden hanteras.

Boverket bedömer att investeringen ligger mellan 30–40 miljoner kronor beroende på slutgiltig kravställning. För att kunna hantera avskrivning av denna investering under 5 år och med ca 6 miljoner kronor årligen så yr-kar Boverket på ett utökat anslag tills dess att nytt system är avskrivet. Befintlig låneram bedöms vara tillräcklig i nuläget. Oavsett mängden stöd behöver Boverket hålla kompetens för att drifta, administrera och förvalta systemet. Kostnaden för detta beräknas till 4 miljoner kronor årligen.

(32)

Äskande medel avseende Systemstöd för bidragshantering, tkr

Aktivitet 2021 2022 2023

Systemstöd för bidragshantering 10 000 10 000 10 000

System för klimatdeklarationer Förslag

• Boverket föreslår att förvaltningsanslaget utökas med 3 miljoner kro-nor för år 2021 och med 11 miljoner krokro-nor för åren 2022–2023 för att hantera klimatdeklarationer och för ett klimatdeklarationsregister.

Boverket har i uppdrag att ta fram ett helt nytt system för klimatdeklarat-ioner samt att bygga upp en klimatdatabas. De medel som tilldelats för detta uppdrag under 2020–2022 bedöms inte att vara tillräckliga för upp-handling och utveckling av systemstöd för de krav som kommer att stäl-las. Boverket beräknar att behöva låna upp medel för att säkerställa inve-steringen motsvarande 15 miljoner kronor under 2020–2022 utöver tillde-lade medel beroende på kravställning av system och databas. För att kunna hantera avskrivning av denna investering under 5 år och med ca 3 miljoner kronor årligen så yrkar Boverket på ett utökat anslag om 3 mil-joner kronor tills dess att nytt system är avskrivet. Befintlig låneram be-döms vara tillräcklig i nuläget. Boverket är föreslagen myndighet att han-tera tillsynen över lämnade Klimatdeklarationer. För att det ska kunna ske behöver Boverket avsätta nya resurser och kompetenser för detta och räk-nar med en genomsnittlig årskostnad på ca 4,0 miljoner kronor för perso-nal och systemstöd för denna del. För att förvalta systemet i drift, vid-makthålla kunskapen samt vid behov genomföra ändringar samt nyut-veckling bedömer Boverket att kostnaden årligen uppgår till 4,0 miljoner kronor.

Konsekvenser

Förväntningarna på klimatdeklarationerna är höga och samtidigt är det ett nytt område som utvecklas snabbt och mer data och kunskap kommer fram i snabb takt. Kan inte Boverket avsätta tillräckliga resurser för att fortsätta att arbeta aktivt och kontinuerligt följa och vidareutveckla data-baser med ny relevant data och fortsätta utveckla klimatdeklarationssyste-met i takt med förändringarna finns det risk för att tilltron och efterlevna-den kommer att minska.

(33)

Boverket

Äskande medel avseende System för klimatdeklarationer, tkr.

Aktivitet 2021 2022 2023

System för klimatdeklarationer 3 000 11 000 11 000

Forskning Förslag

• Boverkets föreslår att förvaltningsanslaget tilldelas forskningsmedel med 25 miljoner kronor för 2021, 75 miljoner kronor 2022 och med 100 miljoner kronor för 2023.

Boverket har ett brett verksamhetsområde inom planering, byggande och boende och det övergripande uppdraget att främja ett i alla avseenden hållbart samhällsbyggande, vilket innebär stort behov av tvärvetenskaplig kunskapsuppbyggnad.

Flera av de områden, där Boverket menar att forskning och innovation behöver tillföras ytterligare resurser, har stor betydelse för Sverige i ut-vecklingen av städer och samhällen. Hållbar stadsutveckling, klimatsmart byggande, digitalisering och utveckling av livskraftiga miljöer är exempel på områden som både är viktiga för Sverige och dessutom är av väsentlig betydelse i exportfrämjande sammanhang.

Boverket ser ett stort värde i de satsningar som gjorts under senare år inom forskningsprogram kopplade till våra verksamhetsområden som ex-empelvis hållbar samhällsbyggnad, social bostadspolitik, arkitektur och smarta städer.

Boverket ser utöver detta ett stort behov av egna forskningsmedel för att kunna stödja samhällsrelevant forskning, som är särskilt viktig för vår myndighetsutövning och för vårt verksamhetsområde. Arbetssättet med medfinansiering inom myndighetens sakområden och att kunna arbeta tillsammans med akademin i fördjupade studier inom myndighetens upp-drag finns hos andra myndigheter, som exempelvis Trafikverket, Natur-vårdsverket och Riksantikvarieämbetet. Avsaknad av liknande medel till Boverket riskerar att skapa obalans och suboptimering. Bland annat behö-ver de områden som exempelvis handlar om fysisk planering och hållbar stadsbyggnad, kunskapen om att på ett holistiskt sätt väga samman en rad frågor som är viktiga för vår livsmiljö lyftas.

Vi har i nuläget ett behov av att samarbeta mer med akademin i våra upp-drag och akademin ser även ett stort behov av att samarbeta med oss, för att deras forskning ska kunna bli relevant för samhället. Med möjlighet

(34)

att medfinansiera forskning kan en större nytta skapas både inom Bover-kets uppdrag och för samhället i stort.

Områden som vi ser som relevanta att arbeta mer med på detta sätt är bland annat hållbart samhällsbyggande, fysisk planering, stadsbygg-nad/arkitektur/gestaltad livsmiljö, bostadssociala frågor, bygg- och bo-stadsmarknadernas funktionssätt samt byggnadskvalitet. I detta är alla hållbarhetsperspektiven viktiga inte minst den sociala hållbarheten Exempel på områden med forskningsbehov är:

• Bostadsförsörjning, trångboddhet, hemlöshet och utsatta gruppers si-tuation på bostadsmarknaden: Förekomst av trångboddhet och ex-trem trångboddhet i olika typer av kommuner/stadsdelar och för olika grupper. Kommunernas strategier och kostnader för bostadslösningar för utsatta hushåll.

• Stadsbyggnad, arkitektur och gestaltad livsmiljö: Vilka konkreta mer-värden kan arkitektur och hållbar stadsbyggnad medföra i samhället. På vilket sätt kan stadsbyggnad och arkitektur hjälpa oss att bidra till att skapa hållbara livsmiljöer, minskad segregation, smarta städer med mera.

• Fysisk planering och hållbart samhällsbyggande som process: Roller i samhällsbyggande, staten, regionerna och kommunerna. Kommuner-nas möjligheter att styra mot en socialt hållbar bostadsutveckling. Di-gitaliseringens möjligheter och konsekvenser.

• Planering och gestaltning av en rad specifika miljöer: exempelvis skolor, vårdmiljöer, bostäder med mera för sociala, ekonomiska och ekologiska värden.

• Byggnadsteknik, risk och säkerhet: Konstruktion, lågfrekvent buller inomhus, risk för brandspridning vid gröna tak och fasader, bränn-bara stommar i byggnader, brandskydd för äldre och funktionshind-rade i framtidens bostäder.

• Hälsofrågor och byggande: Dagsljus vid förtätning av städer, utform-ning av utomhusmiljöer i anslututform-ning till bostaden, möjligheter till ut-omhusvistelse. Boendemiljöer nära hårt trafikerade vägar, går det att bygga bra bostäder med modern teknik i utsatta lägen?

• Inomhusmiljö och hälsa: Emissioner från byggnadsmaterial, sam-mansatta konstruktioner med flera materialslag, förorenade byggna-der och hur dessa kan ändras till andra ändamål samt byggfel.

(35)

Boverket

Konsekvenser

Arbetssättet med egna medel för medfinansiering inom myndighetens sakområden finns hos andra myndigheter, som exempelvis Trafikverket, Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet. Avsaknad av liknande me-del till Boverket för forskning inom området planering, byggande och bo-ende riskerar att skapa obalans och suboptimering inom området hållbart samhällsbyggande.

Att kunna arbeta tillsammans med akademin i fördjupade studier inom myndighetens uppdrag är en förutsättning för att kunna få fram bra be-slutsunderlag till regeringen. Avsaknad av medel riskerar att leda till sämre leveranser från myndigheten till regeringen.

Med möjlighet att medfinansiera forskning kan en större nytta skapas både inom Boverkets uppdrag och för samhället i stort.

Äskande medel avseende forskning, tkr

Aktivitet 2021 2022 2023

Forskning 25 000 75 000 100 000

Nationell planering Förslag

• Boverket föreslår att förvaltningsanslaget tilldelas 5 miljoner kronor under år 2021–2023 för utveckling av ett förslag till system nationell fysisk planering.

Efterfrågan på en samlad beskrivning av statens krav och ambitioner för den fysiska miljön ökar. De kommunala och regionala nivåerna har behov av en tydlig och mer komplex beskrivning. Myndigheter som företräder enskilda värden har behov av både kontext och avvägningar.

Riksintressesystemet mm i miljöbalkens 3 och 4 kapitel är i vissa delar gammalmodiga och inte anpassade till framtidens anspråk. Systemet har gått från ett interaktivt planeringssystem för alla nivåer till en blandning mellan planering och striktare skyddsbestämmelser. Förutsägbarheten i systemet blir allt sämre. Kopplingen till plan- och bygglagen är bristfäl-lig.

Tiden är mogen för att införa ett modernt system för planering av ett håll-bart nyttjande och bevarande av mark- och vatten.

Boverket genomför under år 2020 på regeringens uppdrag en internation-ell och historisk förstudie av hur statliga anspråk hanteras. Ett nästa steg,

(36)

att utveckla förslag på system för nationell planering, bör genomföras på regeringens uppdrag.

En lämplig finansieringsram för ett arbete av det slaget kan var 5 miljoner kronor årligen för perioden 2021–2023. Det motiveras bland annat av ett stort behov av förankrings- och samverkansinsatser.

Konsekvenser

Konsekvenser av om ett uppdrag uteblir är att försvagningen av det sam-manhållna planeringssystemet fortgår.

Äskande medel avseende Nationell planering, tkr

Aktivitet 2021 2022 2023

Nationell planering 5 000 5 000 5 000

Incitament, styrmedel och strategier för en socialt och miljömässigt hållbar renovering

Förslag

• Boverket föreslår att förvaltningsanslaget tilldelas extra medel under år 2021–2023, 5 miljoner 2021 och 10 miljoner årligen 2022–2023

I underlaget för den nationella renoveringsstrategin lämnas förslag på översyn av styrmedel för att öka energieffektiviserande renoveringar. Ut-redningen visar att det är i flerbostadshusen från 50- till 70-talet som det finns störst potential för energirenoveringar. Det rör sig delvis om socioe-konomiskt svaga bostadsområden, ofta i behov av genomgripande reno-vering, men där hushållen har svårt att klara hyreshöjningar. Boverket har visat att bristande lönsamhet är det enskilt största hindret för att möjliga energiåtgärder ska genomföras. Samtidigt kvarstår problemen med bo-stadsbrist och att tillgången till bostäder med rimlig hyra behöver öka, inte minska genom onödigt omfattande eller felriktade renoveringar av det befintliga beståndet. Boverket avser att utreda hur och vilka styrmedel som kan ändras för att undanröja hinder och styra mot hållbar renovering ur socialt perspektiv och för minskad klimatpåverkan ur ett livscykelper-spektiv. Utredningen beräknas ta tre år och leverera en omvärldsbevak-ning med exempel från andra länder, en beskrivomvärldsbevak-ning av renoveringsstrate-gier som idag tillämpas av olika aktörer i Sverige, förslag på åtgärder för att öka incitamentet för och styra mot energieffektiviserande åtgärder inom ramen för socialt hållbar renovering samt en webbaserad vägled-ning i hållbar renovering till fastighetsägare och kommuner.

(37)

Boverket

Som en bakgrund kan nämnas att Tyskland har en modell som innebär möjlighet att finansiera vissa energiåtgärder över hyrorna, kombinerat med en spärr mot drastiska hyreshöjningar. I Danmark har ett politiskt avtal om ”spekulationsstopp” fattats. Vilket innebär ett krav på att minst fem år ska ha passerat från att man har köpt ett flerbostadshus tills man får genomföra en radikal modernisering.

En genomgång av befintliga svenska renoveringsmodeller ingår i utred-ningen. Botkyrkamodellen, Akeliusmodellen och en modell där energief-fektiviseringen till viss del finansieras genom att tillskapa ytterligare bo-städer har identifierats. Boverket avser ge förslag på ekonomiska styrme-del och ändringar i författningar som kan vara motiverade, men även ge en beskrivning över hur energiskatter, hyreslagstiftning (Jordabalken 12 kap) mm påverkar vilka renoveringar som genomförs. Slutligen vill Bo-verket genomföra en insats för att sprida goda exempel och vägleda fas-tighetsägare och kommuner i socialt hållbar och energieffektiviserande renovering.

Konsekvenser

Kommunerna upplever allt större problem att klara bostadsförsörjningen för hushåll med svag ekonomi. Det är angeläget att den påbörjade nöd-vändiga renoveringen och upprustningen av rekordårens boendemiljöer kan genomföras på ett sätt så att klimatbelastningen minskar utan att till-gången på bostäder med rimliga hyror i det befintliga bostadsbeståndet försämras. Upprustningen bör i stället användas som hävstång i en socialt hållbar utveckling av berörda bostadsområden. Boverket bedömer att det behövs ett fördjupat kunskapsunderlag och bättre styrmedel för att säkra en sådan utveckling.

Äskande medel avseende Incitament, styrmedel och strategier för en socialt och miljömässigt hållbar renovering, tkr

Aktivitet 2021 2022 2023

Incitament, styrmedel och strategier för en socialt och miljömässigt hållbar

(38)

Bemyndigande

Ingående åtaganden 10 000 28 000 12 000

Nya åtaganden 28 000

Infriade åtaganden 10 000 16 000 6 000 6 000 Utestående åtaganden vid

årets slut 28 000 12 000 6 000

(39)

Boverket

1:7 Energieffektivisering och renovering av

flerbostadshus och utomhusmiljöer

Anslagspost 1 Energieffektivisering och renovering av flerbostadshus

Tilldelat anslag 114 000 60 000 55 000 Anslagssparande från före-gående år 334 052 101 061 Indragning -334 052 -101 061 Tillgängligt anslag 114 000 60 000 55 000 Utgift 12 939 60 000 55 000 6 000

årets slut 117 356 58 356

Enligt regleringsbrev 2020 tilldelas anslagsposten 60 miljoner kronor. Anslagsposten får användas för stöd till renovering och energieffektivise-ring i vissa bostadsområden enligt bestämmelserna i förordningen (2016:837) om stöd för renovering och energieffektivisering i vissa bo-stadsområden, där myndighetens beslut om stöd är fattat före den 1 janu-ari 2019.

Av anslagsposten får Boverket använda högst 1 miljon kronor för att ad-ministrera anslaget.

Förslag

• Anslagsposten behöver tilldelas medel för 2022 med 6 miljoner kro-nor.

Bemyndigande

+ Nya åtaganden 0 0

(40)

Utestående åtaganden vid

årets slut 117 356 58 356 4 356

bemyn-diganderam 0 0 0

Anslagsposten får användas för stöd där beslut har fattats före den 1 janu-ari 2019. Anslagsposten behöver tilldelas medel för år 2022 för utbetal-ning av åtaganden. Slutåret avseende bemyndigandet för anslagsposten kommer att överskridas.

Anslagspost 2 Stöd till utemiljöer i vissa bostadsområden Anslagsöversikt

Tilldelat anslag 115 000 100 000 Anslagssparande från före-gående år 145 271 83 067 Indragning -145 271 -83 067 Tillgängligt anslag 115 000 100 000 Utgift 31 933 92 109

årets slut 90 109 0

Enligt regleringsbrev 2020 tilldelas anslagsposten 100 miljoner kronor. Anslagsposten får användas för stöd till utemiljöer i vissa bostadsområ-den enligt bestämmelserna i förordningen (2016:398) om stöd till utemil-jöer i vissa bostadsområden, där myndighetens beslut om stöd är fattat före den 1 januari 2019.

Av anslagsposten får Boverket använda högst 2 miljoner kronor för att administrera stödet.

(41)

Boverket

Bemyndigande

Ingående åtaganden 198 816 90 109 0

+ Nya åtaganden 0 0

- Infriade åtaganden 108 707 90 109 Utestående åtaganden vid

årets slut 90 109 0 0

bemyn-diganderam 0

Anslagsposten får användas för stöd där beslut har fattats före den 1 janu-ari 2019.

(42)

1:8 Investeringsstöd för anordnande av

hyresbostäder och bostäder för studerande

Anslagspost 3 Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande

Tilldelat anslag 2 225 000 2 075 000 3 150 000 2 950 000 2 950 000 Anslagssparande från före-gående år 1 774 492 572 156 Indragning -1 774 492 -272 156 Tillgängligt anslag 2 225 000 2 375 000 3 150 000 2 950 000 2 950 000 Utgift 1 652 844 2 375 000 3 150 000 2 950 000 2 950 000 Utestående åtagande vid

årets slut 5 549 461 7 500 000

Enligt regleringsbrev 2020 tilldelas anslagsposten 2,1 miljarder kronor. Anslagsposten får användas för investeringsstöd för anordnande av hyres-bostäder och hyres-bostäder för studerande enligt bestämmelserna i förord-ningen (2016:880) om statligt stöd för att anordna och tillhandahålla hy-resbostäder och bostäder för studerande och förordningen (2016:881) om statligt investeringsstöd för hyresbostäder och bostäder för studerande. Av anslagsposten får Boverket använda högst 7 miljoner kronor för att administrera anslaget.

Förslag

Bemyndigande

Ingående åtaganden 4 487 341 5 549 461 7 500 000 + Nya åtaganden 2 587 610 3 950 539 3 000 000

(43)

Boverket

- Infriade åtaganden 1 525 490 2 000 000 3 000 000 3 000 000 2 500 000 2 000 000 Utestående

åtagan-den vid årets slut 5 549 461 7 500 000 7 500 000 Tilldelad/föreslagen

bemyndiganderam 6 000 000 7 500 000 7 500 000

Boverket bedömer att efterfrågan på investeringsstödet fortfarande är högt. Utifrån tillfälligt stopp för beviljade ansökningar under 2019 finns ett uppdämt behov av stödet. Boverket utgår ifrån att genomförandetider kan vara upp till 24 månader för byggprojekten.

(44)

1:9 Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder

Anslagspost 1 Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder Anslagsöversikt

Tilldelat anslag 31 500 31 500 20 000 Anslagssparande från före-gående år 19 473 1 721 Indragning -19 473 -1 721 Tillgängligt anslag 31 500 31 500 20 000 Utgift 29 875 31 500 22 000

årets slut 8 146 20 000

Enligt regleringsbrev 2020 tilldelas anslagsposten 31,5 miljoner kronor. Anslagsposten får användas för bidrag till åtgärder mot radon i småhus enligt bestämmelserna i förordningen (2018:158) om bidrag till åtgärder mot radon i småhus.

Av anslagsposten får Boverket använda högst 2 miljoner kronor för att administrera anslaget.

Förslag

• Boverket föreslår anslaget utökas till 22 miljoner kronor för år 2021.

• Boverket föreslår att 2 miljoner kronor av anslagsposten får användas även för år 2021 för att administrera anslaget.

Bemyndigande

+ Nya åtaganden 7 476 20 000 0

- Infriade åtaganden 5 072 8 146 20 000 Utestående åtaganden vid

(45)

Boverket

be-myndiganderam 20 000 20 000 0

Boverket föreslår att anslagsposten utökas med 2 miljoner kronor för att få ersättning för att administrera anslaget.

(46)

1:10 Innovativt och hållbart byggande

Anslagspost 1 Innovativt och hållbart byggande Anslagsöversikt

Anslagsöversikt

Tilldelat anslag 60 000 25 000 0 Anslagssparande från före-gående år 2 33 324 Indragning -2 0 Tillgängligt anslag 60 000 58 324 0 Utgift 26 576 11 131 34 870

årets slut 44 001 34 870

Enligt regleringsbrev 2020 tilldelas anslagsposten 25 miljoner kronor. Anslagsposten får användas för bidrag enligt förordningen (2018:199) om stöd för innovativt och hållbart byggande av bostäder, där myndighetens beslut om stöd är fattat före den 1 januari 2019.

Av anslagsposten får Boverket använda högst 2 miljoner kronor för att administrera anslaget.

Förslag

• Boverket behöver tilldelas medel för 2021 att hantera redan ingångna åtaganden.

• Boverket föreslår att 2 miljoner kronor av anslagsposten får användas för att administrera anslaget.

Bakgrund och anslagsbehållning

Anslagsposten får användas för stöd där beslut har fattats före den 1 janu-ari 2019.

(47)

Boverket

Bemyndigande

+ Nya åtaganden 0

- Infriade åtaganden 24 534 9 131 34 870 Utestående åtaganden vid

årets slut 44 001 34 870 0

Tilldelad/föreslagen bemyn-diganderam