Slamförsegling på taxiväg vid militärt flygfält, augusti 1981 : Mätningar och observationer t o m 1982 (Slurry seal on a road at a military airfield, August 1981)

Nr 340 o 1983 ISSN 0347-8049

340

Statens väg- och trafikinstitut (VTI) * 581 01 Linköping Swedish Road and Traffic Research Institute * S-581 01 Linköping * Sweden

Slamförsegling på taxiväg vid militärt flygfält, augusti 1981

Mätningar och observationer t 0 m 1982 av Birgitta Bergstedt

Nr 340 0 1983 ISSN 0347-8049

340

Statens väg- och trafikinstitut (VTI) i 581 01 Linköping

Swedish Road :md Traffic Research Institute ° 5-581 91 .Linköping ' Swedent

Slamiörsegling på taxiväg vid militärt

flygfält, augusti 1 98 l

Mätningar och observationer t o m 1982

av Birgitta Bergstedt

FÖRORD

Föreliggande lägesrapport har utförts på uppdrag

av Fortifikationsförvaltningens befästningsavdel-nings projektbyrå och ingår i det löpande FoU-program som upprättas årligen mellan VTI och FortF.

FortF är den största flygfältshållaren i landet och

förvaltar i storleksordningen 90% av landets belagda flygfältsytor.

Stora ansträngningar görs f n inom JFortF. för att

effektivisera underhållet av flygfältsbanorna.

Förutom rationalisering av de planeringstekniska underhållssystemen inriktas strävandena på att opti-mera kostnaderna :ñü: beläggningsunderhållet, varvid

sökandet. efter nya beläggningsmaterial. och '-tekni-ker utgör en viktig del.

Förseglingstekniken är i detta sammanhang synner-ligen intressant, ehuru.<huü< många problem återstår att lösa - inte minst friktions- och

renhetsproble-met.

Innehållet i. föreliggande ;mojektredogörelse kommer tillsammans med resultaten från övriga pågående pro-jekt inom området att utgöra grunden för de nära förestående ställningstagandena till förseglings-teknikens framtid i flygfältssammanhang i Sverige.

Linköping i april 1983

Hans-Erik Carlsson /projektledare/

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida REFERAT I ABSTRACT II 1 INLEDNING 1 2 FÖRSÖKETS UPPLÄGGNING l 3 VÄDERLEKSBETINGELSER 2 4 MASKINELL UTRUSTNING 2 4.1 Slamläggare Vältar 5 RÅMATERIAL 4 6 ARBETETS UTFÖRANDE 4

7 UPPFÖLJNING I FÄLT OCH RESULTAT AV

DENNA 6

Fotografering 6

Texturdjupsmätning 6

Dräneringsmätning 7

7.4 Friktionsmätning 9

8 LABORATORIEUNDERSÖKNINGAR OCH RESULTAT

AV DESSA " 11

8.1 Stenmaterial ll

8.1.1 Vattenhalt

'

11

8.1.2 Kornstorleksfördelning ll

INNEHÅLLSFÖRTECKNING (forts) 8.2 8.2.1 8.2.2 8.3 8.3.1 8.3.2 10 11 12 Bindemedel Standardanalyser Bryttest Färdigt slam Bitumenhalt Kornstorleksfördelning SLITAGEFÖRSÖK UTTAGNING AV BORRKÄRNOR

OKULÃR BESIKTNING AV SLAMFÖRSEGLAD TAXIVÃG

FÖRTECKNING öVER BILAGOR

VTI MEDDELANDE 3 4 0 Sida 12 12 12 13 13 14 14 17 18 20

Slamförsegling på taxiväg vid militärt flygfält,

augusti 1981.

av Birgitta Bergstedt

Statens Väg- och Trafikinstitut (VTI)

581 01 LINKOPING

REFERAT

På en taxiväg vid ett 'militärt flygfält utfördes på uppdrag ENZ Fortifikationsförvaltningen.:i augusti 1981 försök med slamförsegling med raskt brytande katjonisk .asfaltemulsicmn Två entreprenörer anlita-des. Den ene använde emulsionskvalitén AEK Ql

till-verkad av Nynäs Petroleum i Nynäshamn och

stenmate-rial från Vikan. Den andre använde emulsionskva-litén Sealgum tillverkad av Screg SA i Metz, Frankrike och stenmaterial från Angered. (Vikan och

Angered är orter i sydvästra Sverige).

Fältmätningar (texturdjup, dräneringsförmåga och friktion) och laboratorieundersökningar (bindemed-lets egenskaper och stenmateria(bindemed-lets

kornstorleksför-delning) utfördes så väl som iakttagelser

(fotogra-fier). Efter en 'vinter upprepades fältmätningarna.

Ett fältslitageförsök med sopblåsmaskin utfördes

i mars 1982. De närmaste åren kommer fortsatta fältmätningar och iakttagelser att göras.

II

Slurry seal on a road at a military

airfield, August 1981

by Birgitta Bergstedt

National Swedish Road and Traffic Research Institute (VTI)

8-581 01 LINKÖPING Sweden

ABSTRACT

On a road at a military airfield a test concerning surface treatment with quick-setting cationic emulsi-fied asphalt was carried out in August 1981 by order of the Royal Swedish Fortifications Administration. Two contractors took an active part in the test. One

of them used an emulsion grade called AEK Q1, produced by Nynäs Petroleum in Nynäshamn, Sweden, and aggre-gate from Vikan. The other used an emulsion grade called Sealgum, produced by Screg SA in Metz, France, and aggregate from Angered. (Vikan and Angered are

places situated in the southwest of Sweden).

Field measurements (texture depth, drainage

properties and friction) and laboratory tests (the

properties of the binder and the grain size analysis of the aggregate) were carried out as well as

observations (photographies). After the first winter

season the field measurements were repeated. A field

wear test with a high-speed sweeper was performed in March 1982. During the next few years continued field

measurements and observations will be carried out.

1 INLEDNING

På en del militära flygplatser är trafiken ringa och då åldras en asfaltbetongyta annorlunda än om trafi-ken är tät, ty trafitrafi-ken har under den varma årstiden

delvis en egynnsam inverkan. på beläggningens

till-stånd. Påverkan från isborttagning och slitage från snöröjningsmaskiner måste också beaktas.

För underhåll av vägar .och rullbanor vid flygfält har, där bärigheten är god, olika

ytbehandlings-tekniker prövats (se t ex VTI-meddelande nr 281,

Försök med underhållsförsegling av asfaltbelägg-ningen på Kungsängens flygplats 1979. Mätningar och

observationer t o m l98l-ll av Krister Ydrevik).

I försöket som redovisas nedan vill man dels jäm-föra två olika slamtyper (se avsnitt 2-8 och ll) och dels undersöka is- och snöröjningens inverkan 'på

dessa (se avsnitt 9-11).

2 FÖRSÖKETS UPPLÄGGNING

Två entreprenörer anlitades, Skånska

Cementgjute-riet, Göteborg (E I) och Gatu o Väg AB, Ludvika

(E II). De tilldelades var sitt avsnitt av taxivägen. Båda skulle lägga en slammängd på 3-5 kg/mz. Såväl E I som E II skulle välta ytan med gummihjulsvält så snart som möjligt efter läggningen. På varje

entrep-renörs avsnitt skulle en sträcka lämnas ovältad. En sträcka av den gamla beläggningen skulle sparas och en sträcka förvattnas före läggning. Denna

försöksuppläggning följdes utom på den sista

punkten, där det efter diskussioner med E I arbets-dagens morgon beslöts att utesluta försöket med

förvattning. Yttexturundersökningar skulle vidare

göras såväl före som efter slamförseglingen. Senare under hösten skulle också de olika provytornas friktion mätas.

3 VÄDERLEKSBETINGELSER

Dagen före försökets utförande duggregnade det en

stor del av dagen. Försöksdagen (1981-08-17) blåste

det och molnigheten var växlande. E I kom i gång med

läggningen mitt på dagen och E II några timmar se-nare. Ytan verkade helt torr, då arbetet startade. Genomsnittstemperaturen på ytan, som skulle beläggas

var för E I, då vederbörande arbetade ensamma, ZOOC

och på eftermiddagen för de båda entreprenörerna

25°C. E II lade sina sista ytor på förmiddagen dagen därpå. E I och E II utförde sina arbeten under mycket lika väderleksförhållanden.

4 MASKINELL UTRUSTNING

4.1 Slamläggare

E I:s och E Ilzs maskiner arbetade efter samma

prin-cip. Emulsion, vatten, stenmaterial och cement fanns i

olika fickor och infördes via doseringsanordningar i ett tråg, där materialen blandades utan värmning strax före utläggningen. Alltsammans var monterat på ett lastbilschassi till en självgående maskin med

släde för utläggning.

Några data för E 128 maskin (jmf bilaga 9, sida 7):

Utrustningen tillverkad av Max Pietsch Hannover

Strassenbaumaschinen und Fahrzeugfabrik och monterad ;på ett Vblvo-lastbilschassi. Slamläggaren var

regi-strerad i Belgien och inlånad av E I till denna be-läggningssäsong. Med maskinen följde även utbil-dad personal. En lastanordning med skopa fanns på själva maskinen.

Några data för E II:s maskin (jmf bilaga 9, sida 8): Denna maskin var köpt i Spanien (där licensverkad efter amerikanskt patent) och ombyggd och till-byggd i Sverige. Utrustningen benämndes Elmic. Sten-materialet togs upp med hjälp av ett band. Bredvid bandet var fäst ledningar för påfyllning av emulsion

och vatten.

4.2 Vältar

Både E I och E II använde en gummihjulsvält var med 5+4 hjulskombination.

Data på E Izs vält:

Välten vägde 6,5 ton och var tillverkad i Tampere, Finland (LOKOMO). Ringtryck ca 0,6 MPa.

Data på E II:s vält:

Välten vägde 10 ton och var tillverkad i Rochester Kent, England (Blaw Knox). Ringtryck ca 0,34 MPa.

5 RÅMATERIAL

E I E II

Bindemedel Katjonisk emulsion Katjonisk

emul-med namn Sealgum. sion med namn Tillverkad av AEK Ql.

Till-Screg SA i Metz, verkad av Nynäs

Frankrike Petroleum,

Nynäshamn Stenmaterial Från Angered Från Vikan

Cement Portlandcement av Samma som E I standardkvalitet (l,5-2% brukade (0,3% brukade tillsättas) tillsättas) Tillsats Stabiram M5 3 en -produkt från Prochinor (CECA) (4-50/00 brukade tillsättas)

Beträffande övriga data se avsnitt "Laboratorien undersökningar och resultat av dessa".

6

ARBETETS UTFÖRANDE

Taxivägen sopades före arbetets början.

E I gjorde provblandningar med de till arbetSplatsen

transporterade råmaterialen för slutlig finjustering av ett arbetsrecept, som bestämts efter laboratorie-försök.

E II studerade i förväg uppgjorda kurvor över

in-ställningen av maskinen för att få rätt

emulsions-halt. Arbetsreceptet hade bestämts efter försök på

laboratorium med det valda stenmaterialet.

Huvuddelen av arbetet utfördes av båda entreprenö-rerna samtidigt och på likartat sätt den 17 augusti.

Tre drag behövde göras och kantdragen utfördes

först och mittendraget sist. En skillnad var dock att E II:s läggare gick snabbare än E I:s. Såväl. E I som E II använde en man med gummiskrapa, som gick efter maskinen och jämnade till skarvar och skrapade

bort eventuella större stenar och klumpar. Varje

maskin bemannades av minst tre man hela tiden. Två av dessa stod bak och kontrollerade och fördelade slam-met i släden, som var monterad baktill på lastbil-schassit under blandningstråget på lagom höjd över vägytan, för att ett jämnt och några mm tjockt slamskikt skulle erhållas.

Vältningen började 30-60 minuter efter utlägg-ningen. Både E I och E II framhävde betydelsen av att välta länge och ordentligt. Tidpunkten för vält-ningens början och slut baserades på vältförarnas erfarenhet. Gummihjulen fuktades då och då med vatten. För jämförelse uteslöts vältningen på. en

sträcka av ca 100 H1 . En sträcka (ca 50 m) av den gamla. beläggningen lämnades obehandlad. 'Dessa

spe-ciella provsträckor placerades i ytterdrag hos

så-väl E I som E II. .

Provtagning av emulsion, stenmaterial och färdigt

slam skedde under arbetets gång (dock bara enkelprov).

7 UPPFÖLJNING I FÄLT OCH RESULTAT AV DENNA

7.1 Fotografering

Närbilder av taxivägens yta togs på var lOO:e meter varannan gång till höger och varannan gång till Vänster om vägens nattlinje hösten 1981 (före och efter slamförsegling) och våren 1982 i sammanlagt 28

punkter. Sex av dessa valdes ut och utprickades före

slamförseglingen i. vägkanten så qupa att provpunk-tens exakta läge kunde återfinnas efter förseg-lingen. Dessa sex punkter kallas i fortsättningen specialpunkter, (se bilaga 4). ani de fotograferade

provpunkterna bestämdes också texturdjup och

ut-strömningstid. Angående fotograferingens utförande,

se bilaga 5.

7.2 Texturdjupsmätning

Angående metod och utförande se bilaga 6. På grund av regn dagen före försöken kunde inte texturdjupet

bestämmas före slamförsegling, varför bestämning utfördes efter försöket på (ha avsnitt av taxivägen

som lämnats som referensytor cxüi på oförseglad

väg-bit vid infarten till det vägavsnitt där försegling utfördes av EÅI. Vid mätningarna våren 1982 var vädret också, regnigt, varför några mätningar

måste uteslutas.

Resultat av] texturdjupsmätningarna, medelvärden och standardavvikelser i mm

Hösten -8l Våren -82

Gammal belägg-

O.810.2

0.8i0.2

ning (4 punkter) (2 punkter)

Slamförseg-ling, vältad

utförd av E I 0.SiO.1 0.5i0.1

(16 punkter) (15 punkter)

utförd av E II 0.7i0.2 0.6i0.1

(10 punkter) (6 punkter)

Slamförseg-ling, ovältad

utförd av E I 0.6 (l punkt) 0.6 (1 punkt) utförd av E II 0.9 (1 punkt) 0.8 (l punkt)

De mätningar som gjorts på våren 1982 skiljer sig från höstens mätningar genom att texturdjupet på E II:s försegling har blivit något mindre.

7.3 Dräneringsmätning

Angående metod och utförande se bilaga 5.

Resultat av utströmningsmätningarna, medelvärden och standardavvikelser i s Hösten -81 Våren -82*

Gammal belägg-

23:8

-ning (28 punkter) Slamförseglad, vältad

utförd av E I Sli26 7li34

(21 punkter) (8 punkter)

utförd av E II 20i12 29i15

(13 punkter) (5 punkter) Slamförseglad,

ovältad

utförd av E I 27 (l punkt)

-utförd av E II ll (l punkt) 32 (l punkt)

*)På grund av tidsbrist gjordes ej lika mycket mät-ningar våren 1982, som hösten 1981.

Utströmningstiderna uppvisade stor spridning såväl före som efter försegling, vilket framgår av

stan-dardavvikelserna. Iya högsta standardavvikelserna 26

respektive 34 5 på E I:s vägdel kan delvis förklaras av att texturen på höger och vänster sida om

Hutt-linjen var olika på den ursprungliga beläggningen,

(se bilaga 4). Medelvärdet före försegling var ca 25 8. På E Izs yta var utströmningstiden efter för-segling ungefär dubbelt så lång. På E II:s yta var tiden något kortare än den ursrpungliga tiden. Efter vintern blev utströmningstiderna längre.

7.4 Friktionsmätning

Friktionen mättes första gången 81-10-05 och andra

gången 82-08-11 med BV 11 på förvattnad yta med

vattenbegjutning framför mäthjulet. 1981 var det

regnigt väder på mätdagen . 1982 skedde förvattning med grov slang från tankvagn. Nominellt slip var 17%.

Se bilaga 5.

Resultat av friktionsmätningarna, medelvärde och standardavvikelse

Hösten 1981 Hösten 1982

65 km/h 95 km/h 65 km/h 95 km/h

Gammal

be-läggning 0.94i0.17 0.87iO.17 1.01i0.20 0.95i0.24

Slamförseg-ling, vältad

utförd av EI O.91$0.l7 0.8310.20 0.91i0.20 0.8310.21

utförd av

EII 1.03i0.10 0.92i0.15 0.92i0.20 0.89t0.23

Slamförseg-ling,

ovältad

utförd av EI 0.89t0.15 0.78i0.18 0.94i0.18 0.83i0.20

utförd av

EII 1.04io.12 - 1,01i0.18

Friktionsvärden.\nüi hastigheten 130 lumäi hade varit

intressanta men kunde inte bestämmas på grund av för

korta. bromssträckor. Detsamma. gäller felande värde

vid 95 km/h.

lO

Friktionstalet f som funktion av hastigheten V i km/h.

Kurva benämnd ursprunglig = Medelvärde av 1981 och 1982 års mätningar.

11

8 LABORATORIEUNDERSÖKNINGAR OCH RESULTAT AV DESSA

8.1 Stenmaterial

8.1.1 Vattenbalt

Prov uttogs vid arbetets början i liten plåtburk med

tättslutande lock.

Prov från E I E II

Vattenhalt i % 6,4 1,2

8.1.2 Kornstorleksfördelning

Fri maskvidd i mm Passerande mängd i vikt-%

E I E II 0.074 14 17 0.25 36 34 0.5 56 44 1 72 56 2 90 80 4 100 99.7 5.6 100

Se för fullständig överblick av kornstorleksför-delningen kurvor i bilaga 1 och 2.

12

8.2 Bindemedel

8.2.1 Standardanalyser

Angående metoder och utförande se bilaga 5.

Provning E I E II (Sealgum) (AEK Ql) Viskositet STV 4 mm vid 250C i 5 5,9 6,7 Homogenitet (silprov) . 0,5 mm vikt-% 0,02 0,05

Destillation till 26OOC

Återstod vikt-% 63,1 55,6 Oljedestillat vol-% 0,2 0,7 Destillationsåterstodens egenskaper Penetration vid 250C mm/lO 198 107 Mjukpunkt med

kula och ring

0C

41%

44

Anm. Det är möjligt att destillation driven (enligt standardmetod) till 2600C förändrar den polymer som

finns i Sealgum.

8.2.2 Bryttest

För att studera brytningen utfördes följande test:

Till. 100 g; emulsion (tempererad till 25°C) sattes under omrörning en sked (ca 3 g) torkat osiktat sten-material av rumstemperatur var 15:e sekund tills

emul-sionen brutit fullständigt. Totala.:mängden

stenma-terial som tillsatts kunde beräknas genom 'vägning före och efter försöket.

13

Sten- Emul- - Åtgång Medelvärde material sion av sten- åtgång

sten-från från material material i i g/100 g g/lOO g emulsion emulsion

(9/100 9

asfalt) E I E I 186 180 173 (285) E I E II 136 140 140 (250) E II E II 158 155 153 (280) E II E I 173 170 169 (270)

För att kunna jämföra själva råmaterialen med

var-andra har "korstestning" utförts. Om åtgång stenma-terial räknas per 100 g emulsion fås skillnad mellan

emulsionerna, men ch i stället asfalthalterna

(er-hållna vid destillationsanalys) användes vid jäm-förelsen fås ej någon nämnvärd skillnad.

8.3 Färdigt slam

Prov uttogs :i 5-liters plåtburk direkt under bland-ningstråget under pågående läggning. Burken försågs

med tättslutande lock.

8.3.1 Bitumenhalt

Ingen standardiserad metod finns för närvarande vid

VTI för bestämning av bitumenhalt hos ett dylikt

prov. Massan bryter naturligtvis i burken. Hela

prov-burkens innehåll togs till analysen. Efter torkning i

värmeskåp vid drygt 1000C extraherades provet med xylen i soxhletapparat.

14

Provning E I E II

Bitumenhalt vikt-% 6 12

Vattenhalt , viktw% 2l 24

Lösningsmedel kan finnas med i %-siffrorna ovan.

8.3.2 Kornstorleksfördelning

Stenmaterialet erhållet vid extraktionen

tvättsikta-desu Här :måste anmärkas att Atillsatt cement. finns med i stenmaterialet.

Fri maskvidd i mm Passerande mängd i vikt-%

E I E II 0,074 13 21 0,25 33 39 0,5 48 50 1 61 62 2 78 82 4 100 99 5.6 100 Se kurvor i bilaga 3. 9 SLITAGEFÖRSÖK

En gemensam besiktning utfördes 3 mars 1982 av

fjorton personer från olika Statliga myndigheter och

från. de båda entreprenörerna. på taxivägen. Härvid studerades förseglingarnas tillstånd *varjämte ett slitageförsök med en sopblâsmaskin utfördes och

utvärderades. Vinden var byig, snöblandat regn

föll och temperaturen var omkring OOC.

15

Den sopblåsmaskin som användes vid försöket var av Åsbrinks fabrikat och drogs av en mindre lastbil.

Själva borstvalsen var 4,2 m bred. Borststråna var av

stål. Vid försöket fick maskinen stå stilla och den

roterande valsen fick ligga an mot ytan ett visst an-tal sekunder. Anliggningsytans bredd var ca 0,1 m.

Rotationshastighet (ca 1900 varv per minut) och

an-liggningstryck inställdes på samma nivå som man bruk-ade ha vid is- och snöröjning. Att försöket ut-fördes med stillastående sop- och blåsmaskin berodde på att det skulle tagit orimligt lång tid och krävt stora arbetsinsatser för att simulera flera års sli-tage på en längre provsträcka. Maskinen kunde inte köras saktare än ca 5 km/timme och krävde stort ut-rymme för att kunna vända. Normal hastighet vid snöröjning är ca 20 km/timme. Den tid borstarna be-finner sig på varje liten ytenhet vid en överfart är ca. 0,018 5. (Nu 1öv-, snö- eller isröjning antages

ske i genomsnitt 2 gånger i veckan motsvaras detta på

ett år av en sammanlagd anliggningstid av 1,8 5.

Vid detta försök fick anliggningstiden vara 5, 10,

15, 20, 30, 60 respektive 120 5 för att motsvara

olika antal års slitage. Försöken utfördes på

oskadade partier av förseglingarna och maskinen kördes fram några meter mellan varje anliggningspe-riod.

16

Beräknat antal års slitage vid olika anliggningstid.

An* Om 100 över- Om 500 över- Om 800 över-ligg- farter per år farter per år farter per år

nings- antages antages antages

tid 5 År År År 5 2,8 0,6 0,4 10 5,6 lll 0,7 15 8,3 1,7 1,1 20 11 2,2 1,4 30 18 3,3 2,1 60 33 6,7 4,3 120 67 13 8,6

Det är naturligtvis så, att ett på detta sätt acce-lererat slitage inte helt kan efterlikna det slitage som fås i verkligheten. T ex så var maskinen ej i rörelse framåt och vidare fanns inte någon motsvarig-het till Vädrets (regn kan renspola ytan, tempera-turen växla, bindemedlet försprödas genom åldring

etc)

inverkan mellan körningarna.

Trots

att

för-.söket var behäftat med dessa svagheter så syntes tydligt att ökande anliggningstid gav ökat slitage.

Efter ca 60 sekunders anliggningstid var så gott som hela förseglingarna bortnötta. Med ledning av ovan* stående tabell skulle man således kunna uppskatta

_förseglingarnas livslängd ur avnötningssynpunkt

till ca 33 år, ca 7 år, resp ca 4 år om ytan sopas 2, 10 resp 16 gånger i veckan. Med livslängd menas då tiden från färdigställandet till dess förseglingen är helt bortnött.

De olika slamförseglingarma bar sig något olika åt vid provningen. E I:s försegling hade en tendens att

inte bara slitas successivt utan ibland kunde också

l7

hela lagret lossna i.:ümnn av små sjok. Från E II:s försegling lossnade till att börja. med uppstående

"stora" stenar mycket lätt, men därefter skedde ett jämnt slitage av resten av lagret.

Fotografering och utflödesmätning gjordes i

sli-tagespåren och för jämförelse även på oskadade

ytor strax bredvid. Sandmetoden kunde inte användas på grund av att slitagespåren var för smala.

Resultat av mätningar i slitagespåren

Anligg- Utflödestid i Medeltexturdjup i ningstid sekunder mm

i se-

E I

E II

E I

E II

kunder 0 68 18 - 0.77 0 49 13 0,57 0,84 5 _ 23 15 -

-10

'

23

76

-

-15 27 16 - -20 29 20 - -30 11 37 - -60 17 20 - -120 11 11 -

-10

UTTAGNING AV BORRKÄRNOR

För att dokumentera hur slamförseglingarna såg ut efter första vintern uttogs i mars 1982 borrkärnor

på två olika ställan på varje entreprenörs avsnitt och på de två avsnitt av ursprunglig beläggning som

lämnats oförseglade.

18

11 OKULÃR BESIKTNING AV SLAMFÖRSEGLAD TAXI-VÄG

Dagen efter slamförseglingen samt ca 1% månad senare studerades ytan okulärt'och skrapning utfördes med

hjälp av cdika verktyg. Den mest slående skillnaden

mellan E 1:5 och E II:s ytor då de var nylagda var färgen. E Izs vägdel var grå i olika nyanser medan E II:s yta var riktigt asfaltsvart. lå månad senare

hade höstfukten kommit cxüi då lades märke till att E Izs yta, då den var våt också var mörk i färgen (gråsvart). Vid skrapning på nygjord yta verkade E Izs yta vilja smula sig, medan E II:s verkade mera seg.

Vid samma sorts skrapning* lå :månad senare 'verkade

E I:s yta tåla skrapningen något bättre, dock inte så bra som E II:s yta. På E II:s yta lossnade nu de

största sand- och gruskornen mycket lätt, medan

öv-rig del av materialet verkade lika segt som då det var

nylagt.

Under vintern snöröjde man med snöplog med hårdme-tallskär och sopblåsmaskin med stålborst. Efter vintern var E 1:3 och E II:s ytor'utseendemässigt

mera lika varandra än då de var nygjorda. E II:s yta

var inte så svart och hade inte så många uppstående

stenar, som då den var nylagd. Man kunde här och där se skador, dels i form av ränder och dels i form av fläckar där förseglingarna var helt borta. E I hade

lagt sina skarvar omlott och just där hade ibland

stora bitar lossnat. Helhetsintrycket. är dock att slamförseglingarna kun: klarat första vintern hygg-ligt.

19

Förnyad besiktning och undersökning av taxivägen

de närmaste åren kommer att utföras och bör vara en hjälp att bedöma om denna slamförseglingsteknik är en bra livsförlängande åtgärd för en gammal

asfaltbetongyta.

12 Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 (2 sidor) Bilaga 6 (5 sidor) Bilaga 7 (8 sidor) Bilaga 8 (2 sidor) Bilaga 9 (ll sidor) 20

FÖRTECKNING ÖVER BILAGOR

1a

Kornstorleksfördelning, E i

Kornstorleksfördelning, E II

Kornstorlekdsfördelning, E I och E II

Specialpunkter

Förteckning över använda metoder

Bestämning av medeltexturdjup enligt

sandmetoden

Analysgång vid hydrometeranalys

Preliminär metod för bestämning av

silrest i asfaltemulsion Fotografier

GR

US

ST

EN

S

A

N

D

Me ll an sa nd

MJ

AL

A

M

O

LE

R

7 l 0 D I. Gr ovm ja lo . 0 Fl nm ja la

1u2301d+ 11^ 'pbugw apuwassnd

60155 ELÖL 'le VHS V I MEDDELANDE 340 8-4_ _-_ .-11-b _-111111111111111111111111111111111111111111111111111111 11111111111111111111111111 _ _-_ 1---o --- ---- _- - ---- ____ _-_- -q-p_ wv-.n- _.- _ --V-- -- I_ N 1 '1 P- -1 '1 '1 '1 '1 '1 F' '1 "1 .. 1111111114111111111111111111111111111 111111111111111111 111111111111111111111111111111111111" 1-_ 1-111111111111111111111111111111111111111111111111111 111111111111111111111111111111111111 .--_,o -I--q-n-_-n1--_-jo--_1_----|1_---1--Inn-1-. . _ .-11-0 r 111111111111111111111111111 11111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111 1111111 111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111 N 1 v 1 I 1 r 1 1 T 1 I -I 111111111111111111h1111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111 o 7 7 '1 1 x: '1 "1 '1 1 'I 11111111111111111111111111111111111111.1111111111111111111111111111111 111111111111111111 1111111111111111111111111111111111111111111111111111'1N1111111111111111111111 111111111 1-' \ P'-111111111111111111111111111111111111111111111 111111111111111111 111111111 111111111 -111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111 11111111111-8 _d-_1._..i__1-..-_L:-1.-..L__ _.-á__...i--__.i_.__1.--§_--..i- ...1... ...L Q '-b_ -N O :_-i_ ,.._. p_-,. 'O . O 1_ h h _ S 0' I-O -_ b_-P . ;-i. .1-O O o O 0 o O o O O 0 o m Q N \D M Q' "7 N "-_ 50 64 32 8 11 ,3 16 20 5, 6 4 0, 25 0, 5 1, 0 0, 12 5 0, 07 4 0, 01 0, 02 0, 00 5 0, 00 2 0, 00 1 Ko rn st or le k, m m

'0 5 .m woJñugpsaapouwox :gmusupmml qno -69^ :1.131913

EI

ST

EN

G

R

U

S

SA

ND

M

O

MJ

ÄL

A

LE

R

11. _{+u3904d+>11^ 'pbugw apucuassod}

'1 8-1 -1_ -_ p _-_ db 444111411111111111111111111111111111 111111111111111111111111111111111111111111111111111111_ II_ -4 o -- -- - _ r----.N b 1 - - _ja-_-1-.-_-1----1-- ;I-111111111'111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111' m 1-: P" 5 -U, __ ...1:-> 0 1--11.. { _. o 111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111114111 J__--4° d--ñ----1--b_j_-b_j-__'-ñ--_-1-- .-_ _Idh-g 111111111111111-11111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111 111111111 '- .. 07 C .. LL-_-__- 1111111111111111 111111111111111111111111411111111111111111111111111111111111111111111111 1 N T T 1 1 1 1 1 1 1 1 .. 'U :2 C .. O .. W 1 .. g 11111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111 h _ ...c 111111111111111111111111111111111111111111111 11111111111111111111111L1111111111111 C 1-U _ 10 C _ 2 0 I 2 1111111111111111111111111111111111111111111111111111111111 11111111141 111111111111111111 L.-iv-C O-N _1-_'1-- .-1 -dnr-_-.1_1-1--1..-L-- _-10_- __1-- _01-_ : E F 3 11111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111 11 1141111'11111111111-_ O _

C5

_{1111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111 111111111111111_}

\

'

Q ' __ . V

4_---_ o - 'Ä -'- _ 4.".4'- '-:1- - 1- -i- - b--r -i--c- j--C-nh_ c*- - _- - n - _i_

c-o

'-å'

"

C 0_ _- LI-N -4 r--- q, _ - 1 - - _-1-_-_1-- I:-O 3 b o __ :3. E E .. > __ 2 1-1 o 1-44---- 8 _---_--_---_-_--4-_--- -o ._ .E_{:O 1._}' E D "U- -8 r- O I O _-1-- r o l'- 1-_A_ C C O O O o O O o C C C m Q N SD in Q' '0 N '-50 64 32 8 11 ,3 16 20 5, 6 4 0, 25 0, 5 1, 0 0, 12 5 0. 07 4 0, 01 0, 02 0, 00 5 0. 00 2 0. 00 1 Ko rn si or le k, m m

som 2111111111113 vas 'n s Ju woman-'01:11:01 anuuumuvu 1100 -69/1 mms VTI MEDDELANDE 3 4 O

EH

VT 'O VI . ogenomsynngl -32 mm med »ideolgrusz0n». )) IlIUU

Nr 0,00'06--54imm vilan"»Didégllgruszmmjl som! Nr 6 a. 0,0020

harnstorleksmagram med |0rdarisbeteckningar nñnomsynliga. utan siktningstabell: Nr 4 a, diagram 0,0006-64 mm me'd »idea'lgruszouw

. 1. 51 96 8. ' W L A G A 3 O Hål di cm e+ er för sål l , m m

SL

ILO

15

210

510

410

iÖI

OIÖJ

O

I l : T i U5 . st an da rd sik +ar ° D

200

100

00

5.0

410

50

20

:0

:0

n r : s i l i ! LD O (I) O llllllIN* IIIFIITT1

"0 _{Allalfllrqu'rllTlTl'TT WTH'UTT'FMIITTlllIl" FIHIHT'I lllllllli IllllIlll TFTIIT'TTIA'T'IWTTITII l1llln}

\,_

\I

O

l'lllI IIIIIIIII IIIIIIUIF IIIIIIIUI

---*|T1I||IT'I nur]I'I_IT1+<|VTITIII[I IIHIIII! Hann unfun \

"UIi (3\ O

\

LD C3

[I'IIIINITII'llll Illllllll Illllllll lllllllllrIIT|11n

\

'Fri-WIAT'IIIII IIIIIIIII Tllllllll T|IIIIIII llllllfll l1rllinT

.Rx

C)

T'I'ITI' II'1^1'|'I"I'r1 rI [Tri I i l | I I I |rl H [I H|IT1TW I'll'fH'lT H'l ITITH

K

[11111111 I'lthAIPIAIAT] 'ITTIlHTI Ill1|l11l

U

C)

1rII|I||| I'lllllll1llllllll llllllI'T lllllTlll Illllllll lllllllll IIII]UI'|

\

TTlånTTrl' l TI FITTA T'nTrl'l'Tl" 1 N O

Passerande mönqd, vikfprocenf

IK nwrp'nrunprn 'lrnllnf 'Hørprn 'IIHI'FIH HIqlnl ll'lffllalñ'll'qflfr

FFI'ITIN

ES

'ITM F! | F'TI'I'ITHTT IT'FIUITT TTTIfrTTI'TIH | I I II I I n | II I 5 [H I || I I I

HlfplFWII 'HTIIHH H ! :i i T

10!

:5;

20

3

01

11,5 16 52 64 i m o s k vi d d för si kT ar , m m ! ' ' än

405

!

"j'TFI'TITITI"11n|'rIIT01rn'rrrn' 'rl rT[Trñ"In-put lllllllll lllllllf |I|I|||H Illllllll Tilllun

0

1 I

O

,i a T

5%

i

5,0

8

[_ 'J Fr I E i A | 0,5 0,4 0,2 5

_0 ÅlTnll'I'lT' II'lll'lll1'r;Ihr1TrY1T1wTTI'n-n'rl irl'F11'TTT'K4'IW'TTITIII lllllll|l [IIIIIIII Illllllll IIlTle

; j a g i i i h l

.0,10

0,15

0,2

0125

0.5

4

_-ü CZ:

005

2007

4

000

2

"Om" 'H [1 | H rr*^r'I1I| | I IT TTI'FIUTTITFTI1

0,0 3! rn +-4 O Hål di cm e+ er för sål l, m m

0

7

IIO

15

21

0

510

40

60

81

0

a |1 l i U5 . s+ 0n do rd sik fcxr CJ 20 0 100 180 5 n r : 1

510

4.0

30

210

l|6

100

i i I

40

\

'HH'll'l'ITTHIUITT Hlllllll IIII|IIII I|H|IIII HIIIIH lflllllll |HI|HH HIIIIIH II|I|HH

30

L. _ L. -_ W ? i l \ _ _ n -_ I . ,. .. E I- r-"' '_ .. '-.. _ 7..._ _. .. ._ c _ _ -.. .. _ b _ .. : _ ,_ r_ .-E 1 .-.. -I_ ._ .. _ .. .. p. '-._ _-i_ t-r. -3 b (2. ... -r r .-" I: ' -

r-*

80

*

"

'

.- I- *-: L C _ -F' i _ :- y- '-_ -I -h _ -7 L- »- *-l - p- b- "-7 0 C : C :-C 2 L' .. r _. ,. _ -.. .. i _ n u_ _ -_ - ø - I-.. L- r-/ 6 0 i . '- _-r i. -. C F L-L. -r -i_ _-h -_ _ -h -C 2 E .. F I _ l - ä- r-i. '- I-I I 2 r -,.. _ I. . - i_-,. .. _. r" -K -_ L- . -.. p-h -n _ i _ -.. .. _. C 2.' _. P. .. .. L E ',.. b .

20

Posserande mönqd, vikfprocenf

l

TTTI r! Fl FTFIT r' II'IAT[TTT1 |1TTT* TT'IIl'T'l'TT "TTI1T|"ITI I I TI' I I I | I | I Ill | I I I l I11| III [VTT [ITTVTTI ITTnT b

TITITrn-rh'ul'llll Iln|lnl IHI|TIH lll'lllll llll|llll Illllllll IHIIIIH [III1IIII IHFleTr

1TT1'11II1IWIWI 1r'lllll\ nlrpu'hnnpnr

W!!

!

20

10

.ITH'IH'TT 'IIIIIIHI HllllHl IHIIHH IIII|Inr illllllll I\

..1 HYH'HI Illlllnl I'fnTTT'lTTrann IHI|HH IIHIIITI 111 er ||1||nn IK

"*ITTTUTI'W [HTle IIIFIHII

O

.

,

,

005

000

2

4 r L I l

I

50

(00

I

04

I

3

52

M1 I ! i !

0

b'ä*I'Uf'll'l'l'F'nI'Tl'TfFl HIFIHHTHTII'HI* HII'lI'rFI HH|HI| Illlfrfll Il1l|rrn rnifllll

: i r i i âi å a l zi xi T

i

;00

74

010

0,15

0,2

0.I 25

:1:0!2

51

05

CD..

a

s'

10,5

0,4

0,25

-0 .5

m - "' TTI'll'HTH'II'HlIIIl nnlnn nn|nn |In|rnrnnpnl nupru I'IT1]IIIIIIHI|H' HITIITTT"

003 : St at en s Väg in st ir uf s si kt fo rm ul är nr 1 a. SR A 335 09 V T I M E D D E L A N D E 3 4 0 S 00 0

STATENS VÄG- OCH TRAFIKINSTITUT Bilaga 4

Vägavdelningen

Birgitta Bergstedt/AC

SPECIALP UNKTER

Sex prOVpunkter valdes ut och utprickades i vägkanten så noga att deras

exakta läge kunde återfinnas efter försegling. Fotografering och utströmningsmätning gjordes före och efter slamförseling. Texturmätning med sandmetoden gjordes efter slamförselingen (kunde ej göras före på grund av fuktig väderlek). Skrapprov med verktyg gjordes efter slamförsegling. Tre provpunkter låg på E 1:3 yta och lika många på E iI:s. Det visade sig efter försegling att specialpunkternas läge ej var väl valda, då samtliga kom mitt i eller nära skarven mellan två drag. En punkt på E II:s yta kom nära en uppställningsplats, som "snyggades till" genom att den

slamförseglades en gång extra, varför denna punkt ej blev representativ. På

E I:s vägdel var den ursprungliga vägen lite olika. Ena halvan av vägen hade

en med blotta ökat synlig grövre textur. Detta påpekades av Pelle

Johansson från Fortifikationsförvaltningen, varför en extra provpunkt

inlades för att dokumentera skillnaden. Mätningsresultaten framgår av

nedanstående tabell.

Punkt Entre- Före Efter Efter

prenör försegling försegling försegling Utström-ningsmät- Textur-ning djup Medelvärde Medelvärde i' std.avv i' std.avv. s 5 mm PJ. I 6 ti 19 i' 5 0,60* i I 16 i' 3 29 1' 8 0,47 2 I 21 i' 1 6236 0,47 3 I 241' 3 241 9 0,62 4 II 2615 5 lSilO 0,75 5 II 23:'13 111* 2 0,90** 6 H 331? 7 42i13 0,53

* Belägen mitt för punkt i men på andra väghalvan. ** Extra slamförseglad.

Bilaga 5 Sida 1 (2)

FÖRTECKNING ÖVER ANVÄNDA METODER

Fotografering

Fotolåda tillverkad på VTIs verkstad användes. Denna

fotograferingsmetod finns omnämnd i

l) VTI Rapport ru: 163 av Lars-Olof Alm: Mätning av vägbeläggningars makrotextur för friktionsbe-dömning, sidan 35

och en principbild av fotolådan finns i

2) VTI Meddelande ru: 281 av Krister Ydrevik: Försök

med underhållsförsegling av asfaltbeläggningar på Kungsängens flygplats 1979 sidan 12, figur 1 och ett foto som visar hur en dylik låda ser ut finns

i

3) VTI Meddelande nr 62 av Lars G Johansson och Lars Johansson: .Metoder för karaktärisering av

väg-beläggningars yttextur, sidan 20, figur 14.

Texturdjupsmätning

Sandmetoden. Se bilaga 6.

Dräneringsmätning

Metoden är beskriven i VTI Meddelande nr 62 av Lars G Johansson och Lars Johansson. Metoder för karaktärisering av vägbeläggningars yttextur. Den senaste VTI-modellen av utströmningsmätare använ-des.

Bilaga 5

Sida 2 (2)

Friktionsmätning

Utförande och utrustning framgår av VTI Meddelande nr 157: Friktionsmätvagn BV ll, handbok av Evert Ohlsson.

Mätdäck: "Friction tester AERO", med ett inre luft-tryck på 0,7 MPa.

Mätningarna utföres på våt yta.

Behandling av mätresultaten hade förenklats betyd-ligt sedan VTI-meddelande nr 157 skrevs genom

inkopp-ling av en dator. På varje m registreras ca 10 mät-värden. Värdena ackumuleras i datorn. Efter

av-slutad körning presenterar datorn medelvärde och standardavvikelsee för alla registrerade :mätvär-den.

Kornstorleksfördelning

Tvättsiktning i huvudsak enligt SS 02 7123.

Sedimentationsanalys (hydrometermetoden) - VTI-metod.

Se kopia bilaga 7.

Bindemedelsanalyser

Viskositet

STV 4 mm DIN 52023

Homogenitet

(sil-prov) 0,5 mm VTI-metod Se kopia bilaga 8.

Destillation till

2600C ASTM D 244-77

Penetration ASTM D 5-73 Mjukpunkt, Kula

och Ring IP 58/65 men utan omrörning.

STATENS VÄG- OCH TRAFIKINSTITUT ?ägavdelningen J-G Göransson/GL ./. BILAGA 6 Sida 1 (5) 3 underbilagor 1981-08-17

BESTÄMNING AV MEDELTEXTURDJUP ENLIGT SANDUTFYLLNADSMETODEN

Metoden innebän att en känd qugm (ZS må) áin band paehaA och ned-anbetaá L beÃäggningAgian ZXZÅA en einthän Aandáåäeh L nivå med

textuäioppanna,enhäZÃeA. Diameiean på den enhåZZna bandázäehen mäiå,

umeáie/L mean be/Lá'lzna/s. Valigmen mi'de med mean ge/L

medef/tem-djupet. Vid mäixilláäKZet mááie ytan vana abAOZuà tona.

Hjälpmedel

1) Mätcylinder och utstrykare enligt bilaga 1 (VTI ritn. M4-522.01)

2) Baskarpsand 20 av fraktionen O,125-0,250 mm, där korn mindre än 0,125 och större än 0,250 mm siktats bort.

Vid enklare-mätningar och på grov yttextur kan dock

sanden användas i ursprungsskick.

3) Mätsticka (linjal) med min-längd 400 mm, graderad i mm

4) Borste för rengöring av provytan Ev 5) Vindskydd

6) Liten gasolbrännare för torkning av ytan.

getodik

1) Välj mätställe, borsta och-torka ev ytan

2) Fyll mätcylindern med sand, stöt cylinderfoten tre gånger mot vägytan för att packa sanden och

komplet-tera påfyllningen

3) Häll försiktigt ut sanden till formen av en kon på

ytan och om det är nödvändigt, skydda mot vindens inverkan, exempelvis med den fria handen

4) Fördela sanden i en cirkulär fläck med hjälp av ut-strykaren, som med mycket lätt tryck får utföra små cirkulära rörelser i ytans plan. Bilaga 2.

STATENS VÄG- OCH TRAFIKINSTITUT 2 BILAGA 6 Sida 2 (5)

5) Sandfläckens diameter bestäms genom fyra mätningar med 450 vridning av linjalen före varje mätning.

Anges på 5 mm när.

6) Medeltexturdjupet (MTD) i mm beräknas ur formeln: MTD = 4 V2

w D

där V = sandvolymen (25000) i mm3

D = sandfläckens medeldiameter i mm

./. Grafisk redovisning ilbilaga 3.

VTI 1981-0:-17

/

, Wax/'Um Gunn Göransson VTI MEDDELANDE 340

MÄTCYLINDER OCH

UTSTRYKARE

' øzs

w

en

0202:003

4

g:

1

1

N

. N \

I N

N - \

l \

\

g

+1 0 \ å \ b»

i \

En

\

x?

_X

'

\

og \

1

I \

'x

2

1

I

I

N

4250

_.1

NITRIL GUMMI, UMMAT MED KONTAKTLIM

VTI MEDDELANDE 340 BILAGA 6 Sida 3 (5) Underbilaga 1

NL. VTI

RITN. M4-522.01

owm MOZGAHOQME HH>

\ 1a . 1 Å... IVPn50r|' \\ .\\\\\\

m mmmaannmwcø

Amy w mwam

m moqum

VTI MEDDELANDE 340 m

0.6

0.11

1

m... .H _

lä

y..., .-._-..4

--- -..h-_ü_

...o _... ___ _b__ . 4.... .då _._.___._. i_ t .v_-< ._- . .

:i \

-_-4 ...4 .. - 4. _. H...5._ w... ;_..-.____._.... .---.. ...4 __ ... .. ,, 1... .-.. .. 4_ . -. __. >.. -..7--- __ _..- -ç--A-- a... x . 0 --.M

-.- --.4. .L.-._--. 6 0 Lo-A i----.0<_-r-m-ü ...___.-r.. _.. . i ._». _.__ .. . .

:2760?:

_. w__>-___. ..-...__M__a_.---q __n-. ... .- __H ._., .._ ._.- ._. _-1,..._ -.---__.-.-__ ._4 ...4....-.,._ . -___.- ...--._..-._.---._-.-__ . h_ _.n_ _--__ -..-..-.-_..._.._ m _. -7-._.____._.-A..__ _. . .--.-- ._ .-..r.r-__-. . ___. -- .

.L.q ..-..-.._-. --....__.. _--1 _-_- _-_. w. .... ,---_ .. __. _..., _. -.- -. »1 -..47- . _ ..._- 4 _, _._. _._-_..r,.

'" "1 _.'___.r__._.1-7.

_ ---- 4_.-_- 4... . j,-,

"" ?*°"'1*' "f

...du 0-. T -_..__ _-_--v -_._-. r,-_._-.-- ---_._-._-_._-._r-_._-. -1 ._..- ..-way_ H.. ._h... --.-.1 _. 0-.-...- w_..._ - -- _ . -7._ñ_.-._.._.,4._._4.-_ .4;-...--..__.. ._ . --._.--4 _.., ..._. -_...4 ..-..-.T _.... - ...EEE _.. '_--mwdf :_I"°_' ' 74.. ._*r._-- --_.--_..q.- -.-_._ -_.4-.- _.___._4 _--- _7_A L -- ,,---. ..--.._ . . .-.w -.._- .4... --_._ ----.-. .01. :1 _' """.'T'7 '4'°_"' ._,- .__. ._. 47---.-<..._, :1 -- v ._...4 . - . ...9 , v,4 --.-._-.. ..._4 ._._r<.. .7... ..._..._..,._'.-. _.4 ._- --__ 1... - . - ___. _-..._._._.__._-...4_ .- ._. ..._.A --.N ._ ..--..-._.. ym<v-_ .-. . _--._.47.__._-._.... '1 y.-- _4_ _.. ._

40_

> ?1 .4- ...4._..- 4 9 T . A -.._T_-r ...4 ..._. --...- -V 4

...--_1 > 1.

.'_E'o 'T .-.--4 ._ p : L L s ut . A

-1

1:-MEDELTEXTUR DJUP

SANDDIAMELTER

BILAGA 6 Sida 5

₍₅₎

Underbilaga 3

BILAGA_7 Sida 1 (8) STATENS VÄG- OCH TRAFIKINSTITUT

Geologiska laboratoriet ellaäas Temperatur för hgdrometer-analzs Tidpunkt för analzs

âzhezâgâeg

Torkning Nedkrossning Neddelning Delorov I och II Beredning av. analysmaterial

Analysgâng vid hydrometeranalys

Hydrometeranalysen skall utföras i rum med konstant

temperatur +20°C :20 eller i sedimentationscylinder

stående i termostatreglerat vattenbad vid «;0° :2 .

Förberett jordprov skall vara uppvägt kvällen innan den dag hydrometeranalysen avses att utföras.

é; Ei förbeaeselåas för §0rttasee§e=ez=iä§al=eseså

och salter

Jordmaterialet (< 20 mm) torkas vid högst+500 :50 i torkskåp.

Om materialet innehåller hårda jordklumpar nedkrossas dessa i kollergång, mortel med träpistill eller med gummiklubba på ugnsplåt eller dylikt.

Materialet < 20 mm delas i särskild

neddelningsappa-rat, som varje gång ger 2 delprov I och II. Det ena

av delproven I användes för ny delning. Det andra delprovet II tillvaratages och läggas i förvarings-ö emballage. Förfarandet upprepas tills endast 2

del-prover I och II på ca 400-600 g vardera återstår av

material < 20 mm efter avslutad neddelning.

Materialet är.lPå delpnov I utföres tvättsiktning på material 20->2 m/m , Materialet .2 är <2 m/m Analysmängder för olika iordmaterial 6.1 Dispergering VTI MEDDELANDE

0,074 m/m och kornkurvan uppritas. OBS! Behöver ej

utföras om allt material passerar sikt 2 mm.

Delprov II siktas genom sikt 2 mm. Kvarvarande

jord-klumpar på sikt 2 mm krossas på nytt och siktningen

upprepas.

Material som passerat sikt 2 mm uppväges. Den upp-vvägda mängden bör avpassas efter ler- och mjälehalten

i huvudsak enligt nedanstående:

a) Finmo-, mjäla- och lerfattiga jordar

samt moräner, ... . . . ...100 g b) Finmo och mjäla . . . . ... . 50 g e) Mjäliga och leriga jordar... 50 g d) Lättare och styvare leror samt moränleror... 50 g Materialet dispergeras med rekommenderad skakapparat

(modell Kelab) enligt nedanstående:

.l- uppvägt material överföres till sedimentationscy-lindern

.2 100 ml 0,05-mol. dispersionslösning + ca 300 ml destillerat vatten tillsättes.

Beredning av dispersions-lösning 6.2. Kontroll av dispergering 7. Suspension för analys 8. Hydrometerav- .l läsningar.. Tidpunkter Utförande .2 BIIJMSA 7 Sida 2 (8)

.3 Dispersionslösning beredas att i 5 000 ml destil-lerat vatten lösa 66,5 g Na4P207, natriumpyrofos-fat purum, vattenfri under kraftig omröring (se även 6.2..

.4 Cylindern insättes i vändskakapparaten och får

ska-ka i 15 minuter dagen före analys, får stå över nat-ten och skakas ytterligare 15 minuter nästa dags ' morgon.

Suspensionen = jordmaterial + diSpersionslösning bör granskas före start av hydrometeranalys beträffande utflockning. Denna kan visa sig genom att i suspen-sionen uppstår ett eller flera skikt, t ex i övre

de-len ett skikt av partikelbemängda flockar, i

mellers-ta delen en mer eller mindre klar suspension och i undre delen ett markerat bottenskikt av sediment. I dessa fall kan dispergeringen lyckas om man som dis-persionslösning i stället använder en lösning av nat* riumhexametzafosfat (NaP03)6 purum, vattenfri. Denna dispersionslösning beredes genom att lösa 66,5 g i 5 000 ml destillerat vatten.

.1 Suspensionen utspädes till exakt 1 000 ml; eventu-ellt skum bortskaffas genom besprutning (sprayer) med alkohol

Suspensionen omröres kraftigt med silomrörare,

(modell Kelab) så att jordpartiklarna blir jämnt

fördelade i vätskan.

Vid tiden 0, se avläsningsschema (8), avbrytas om-röringen genom att silomröraren upptages ur sus-pensionen; de sista sekundernas omrörning före

tiden 0 bör ske med långa och kraftiga drag.

Hydrometeravläsningarna utföras vid följande tid-punkter: l, 2, 4, 10, 25, 50, 100, 200, 400 samt

vid senare tidpunkt nästa dags morgon ca tid

1 400 min. Avläsningsschema bör upprättas i förväg särskilt om flera analyser skall utföras samtidigt.

En avläsning bör var? klar på 10 sekunder. Hydra-metern nedsänkes därvid försiktigt i suspensionen och släppas så nära jämviktsläget som möjligt. Den

bromsas sedan med fingrarna tills den stannat med

skalan vänd mot avläsaren. Avläsning skall ske på den övre delen av den på hydrometerskaftet

uppkry-pande delen av menisken, se fig.

Avläsningsnivå '5 . menisk\\. iuspensionsyijfzzf . _-

0

suspenâiönzh Ska _{ydrometerskaft}

\ O

'tvärderinø :========:Q 9. Suspensionens .1 behandling ef-ter sedimenta-tionsanalys Siktning av .2' suspensionen Siktningens .3Ö utförande Uträkning av .10 hydrometerav-läsningar till viktsprocent Omräkning för .2 anslutning med siktkurva 0,074-20 m/m I, Exempel på .-10.2' Beräkning av ,4 procentvärden för kurvan 0,002-0,074 mm Provmängd 100 g BILAGA 7 Sida 3 (8)

Efter avläsningen upptages hydrometern mycket för-siktigt ur suspensionen och nedsättes i en 1 000 ml 0,005-molar dispersionslösning efter varje av-läsningstillfälle för bortsköljning av partiklar.

OBS! Långtidsförvaring av hydrometern får ej ske

i basdispersionen utan i destillerat vatten. Suspensionen bör förvaras i sedimentationskrrlet

tills sedimentationskurvan är upgritad i

förekom-mande fall tillsammans med siktkurva erhållen ef-ter särskild siktanalys.

På material större än 0,074 mm i suspensionen ut-föres siktanalys, dels om siktkurva på totalmate-rialet <20 mm saknas, dels om överensstämmelse mellan siktkurva och sedimentationskurva ej

er-hålles vid redan gjordcuppritning.

Suspensionen tvättas på sikt 0,074 mm och material >0,074 m/m tillvaratages. Fraktionen 0,074 - 2 mm torkas och siktas genom siktarna 0,074, 0,125, 0,25, 0,50 och 1 mm. De uppsiktade fraktionerna vägas och viktsmängderna omräknas i viktsprocent

av uppvägd provmängd <2 mm. (0883 Ej korrigerad).

För kornkurva 0,002-2 mm omräknas värdena på hyd-rometeravläsningarna direkt i viktsprocent av uppvägd provmängd (korrigerad).

Om siktkurva mellan 0,074 mm och 20 mm finns,

mul-tipliceras Z-värdet för passerande sikt 2 mm på

denna siktkurva med viktsprocentvärdena enligt 10.1.. Därvid erhålles de procentvärden som skall användas vid uppritning av kornkurvan 0,002 -0,074 mm. Denna anslutes sedan till kornkurvan 0,074 mm - 20 mm, varvid Statens väg- och trafik-instituts'kornstorleksdiagram 5a kan användas. Uppvägd provmängd av jordmaterial som passerat sikt 2 mm = 100 3 respektive 50 g

Mängd i viktsprocent passerande sikt 2 mm enligt siktkurva = 75 Z

Hydrometeravläsningar exempelvis 60, 50, 40 och

20 2/1.

Avläsningsvärdenas procentuella del av

provmängds-värdet viduppvägd*provmängd 100 g beräknas sålunda

600100 100

60, 50, 40 och 20 och blir alltså desamma som av-läsningsvärdena.

= 60 och blir alltså i exemplen 10.2 ,3

Enligt 10.4 Provmängd 50 8 Beräkning av procentvärden för kurva 0,002-20 mm 100 g prov-mängd Enligt 10.4 men med 50 9,-provmängd 11. Uträkning av procentvärden för material 0,074f2 mm i de fall dålig överensstäm-melse erhål-les mellan siktkurva och .5 .7' BILAGA 7 Sida 4 (8)

Dro enligt 10.4) men uppvägd provmängd 50 g.

Hydro-meteravläsningar: 50, 40, 30, 20 g/l.

Provmängds-" . 0. 50-100 _ . 40-100 _ _ vardena blir da. -EÖ--- 100,--§6- - 80,

30-100 _ . 20-100 _

Enligt 10.3) är i ex. passerande sikt 2 mm = 75 Z

på siktkurvan.

Avläsningsvärdenas procentuella del av det med 75 Z reducerade provmängdsvärdet beräknas enligt nedan:

_"

_u

_.

₀

_{H . 75 100 .60 _}

for 70 varde bllr utrakn. _TÖ-Ö- föO

-för %-värde 50, 40 och 20 respektive 37,5 30 och

15 (2).

Enligt 10.5 erhålles hydrometeravläsningar 50, 40 30, 20 g/l. Viktsprocentvärdena vid provmängden

50 3 blir då 100, 80, 60, 40 2.

75.100

50 _

.för Z-värden erhalles da: 100 --gö - 75 Z 75-100 40 _ . 75-100 _ 30 = _

W_ "' Z, W_ gö- 7.: OCh slut

ligen Zåá%99 ° %% = 30 Z att användas för uppritning av kurvan 0,002-20 m/m.

Vid dålig överensátämmelse mellan siktkurva och sedimen-tationskurva enligt 9.2 tvättsiktas suspensionen en-ligt 9.3.

Härvid behålles delen 2-20 mm av ursprungliga siktkur" van på diagrammet. Passerande procentvärden erhållna

enligt 9.3 multipliceras med siktkurvans procentvär-de passeranprocentvär-de 2 mm enligt 10.3) varvid jämnare

över-ensstämmelse erhålles vid sammanföring av siktkurva

sedimentations-med sedimentationskurva, se figur sid-5; kurva.

BILAGA 7 Sida 5 (8)

ER

MJÄLA

MO

55:30

:35205

57%

Finmjdla ?grovmjálQI Finmo Grovmo ?HeilanscndålGrovsonáT Finqrus

; _ Grovqu$ T

0,002

03932

0,92

0,032

6,2

:22

2

4

*

"'

a i I i . . .. J LJ C) .1

:

L

/'

A

| .J i 7 t

90

r

l

r

.i J x 80 i v -q l s xøw4 wwws q u 4. .. , k J

X

\

V i " 7 i J ) J 1 i .. i r 4 1 0 g 1 v v 9 a :1 | J J J '_ 1 40 1 : i .; /1 I .3 I 1 r J l .1

50

f

2/

7

H- _

Y

, "4/ 4 » J; ' ; i r' A. i _-_ , '3755.1 x: V - I y 25'_ _ .2 ' 1 3 ..' _43? 7:" _ .v I 4 .a

3

:

1 3;/

3/

:

i

, :5,-

*

E i

i

0 2 ; / ; T . _. i , 1 f ' I J J / '. 8 ' . ; lfll.- I i. år; 4 °-13 ! 5 .41;

20 . e' 5 Dallg age fnssgámmelse me an + 4 oca ,

r ^ r Y _-L 7, 1 w .

/ ar /

/ i

.

I

' i E

i 4

*

.1

4

;

;i

i / ; . , 5 2 V ' r, '. 4 Å u 50 T T ?1 T 1 ; u* - V .2 .4 .. .x .á 0 7 i '; 7:':' :7::.n-t : - 1-. i .1 V .viizr .77....rh Y rv 1.141: .JTI «' .

0,002 f '0,305

0,0:

0.02 ' ;om 1 8.50 0.5 0,2! (15014015

Lo Ls 2 5 45

i :b :5 20 59

(ornstoriekmm

0,571. 0:225

(125

5.5 8 :i: :6

32

Konstruktion av siktkurva förenad med.sedimentationskurva vid dålig överensstämmelse dém emellan

b: Kornstorleks

la - 1 kurva på material <2 mm 2 - 3 : Siátkurva 0,074 * 20 mm

4 - 3 : Siktkurva 0,074 - 20 mm omräknad (75 Z) av delen 2 ur 2 * 3 5 : Sedimencationskurva omräknad (73 Z) av delen la

5-ê-3 : Slutlig kornstorlekskurva 0 üq2 - 20 mm

12. Uppritningr 1) Till detta användes kornstorleksnomogrammet. Om av kornstor* korrigering av kornstorlek, se 14.

lekskurva

2) Lägg kurvformuläre s ' m helt sammanf

C a

mulärets linje (3,02 ller med 0-mogrammets linje 0,32 mm, samt att lihaleaas kurv-formulärecs linje SO 2 helt sammanfaller mad nemo* grammets linje 2*ZOO minuter.

3) Spänn fast papperet, så :tt de ej kan rubbas 4

nu; y 0 '

tornallande :111 varanara. 4) En kurvpunk: inritas sålunda;

Exémpel SedixentatlonstLa 1 minut

Aviasning 50 3/1

Viktsprocent 40 i

Uppsök langs tLdllnjen 1 minut på nomogravme: kon-centrationslinjên 50 g/l.

.. a- ., o .. . 1

Uppmac pa en Llnge, som ar paraxleiL med aomo?rem-mets kornstorleaslinjer och som skär svan funna

, 6- _ ,. a 0 . *- Å . N o 1 .

(orrektioggr 13. Korrektioner av hydrometer-avläsningar Kontroll av hydrometer-skalans 0* punkt Korrektion för.2j temperaturen Korrektion för speci-fik vikt 3.3. 3.4. 3.5. 14. Korrektion .1 av kornstor-leken (Förekommer ej vid rutin-analyser) DLUMUM I Sida 6 (8)

40 Z = 40 mm från kurvformulärets baslinje. Den

uppmätta punkten blir en punkt på kornstorlekskur-van.

Hydrometeravläsning utföres i en 0,005-molar nat-riumpyrofosfatlösning av 20°. Om hydrometern ej

vi-sar O g/l behöver skalan korrigeras. Detta skall

göras redan vid tillverkningen av hydrometern. Hydrometeravläsning utföres i en 0,005-molar nat-riumpyrofosfatlösning vid 200 (avläsning 0 g/l) samt vid en temperatur vid vilken analysen skall utföras. (Om analysen utföres vid 250 kanske hyd-rometern visar -1 g/l. Härvid bör det avlästa

vär-det och alla övriga värden ökas med 1 g/l).

Korrektionsvärde erhålles genom en bestämning på särskilt delprov.

Av det material som passerat sikt 2 mm siktar man 50-20 g genom sikt 0,074 mm eller finmaskigare sikt. Materialet uppväges.

Dispergering (ev förbehandling) för hydrometerana-lys

Hydrometeravläsningar utföras vid sedimentations-tiden 0.

Om exempelvis den uppvägda mängden delprov är 50 g

och avläsningen 52 g/l, fås omedelbart ett

korrek-tionsbelOpp av +2 g/l. Om nu den uppvägda analys-provmängden är 50 g korrigeras denna till 52 g, är den 100 g blir rätta värdet 104 g och slutligen för en provmängd på 25 g blir det korrigerade vär-det 26 g. Hydrometeravläsningarna vid analysen

kor-rigeras icke. Istället förfar man så, att man

beräk-nar den viktsprocent som varje ej korrigerat avläs-ningsvärde utgör av den korrigerade, uppvägda ana-lysprovmängden. Observera att vid uppritande av kornstorlekarna med hjälp av nomogrammet man icke

får använda de korrigerade avläsningsvärdena. Här

gäller endast de primära avläsningsvärdena. Korrektion för temperatur.

Detta sker genom att vid inprickningen av kurvan med nomogrammet kurvformuläret förskjutes en

sträc-ka, så att formulärlinjen 0,02 mm.ej sammanfaller

med nomogrammets motsvarande linje, men väl så att de bägge linjerna är parallella, Korrektionen är ej

15. B.

BILAGA 7 Sida 7 (8)

nödändig för en temperaturvariation inom

interval-len ZOOiZOC.

Korrektion för specifik vikt.

Då specifika vikten hos mineralkornen ej ligger inom

2,60-2,7O måste kornstorleken korrigeras. Detta sker med hjälp av kornstorleksnomogrammet där en förskjut-ning av kurvformulärets 0,02-linje göres till 2,45 eller 3,05.

Förbehandling av gaterial ggg_ingehåll§r_hggg§,

?T 0 .1 1.1 1.3. 1.4 1.5 1.6 1.7 2.4 2.5 2.6 ' H

larn th salter

_-_---_--_-___

Materialet innehåller humus och "järn". a) Endast humus.

Material, ca 55 g eller ca 110 g, som passerat sikt 2 mm överföres i en 3 liters bägare.

200-400 ml loz-ig HZOO tillsättes.

Bäearen får stå på vattenbad och indunsta.

Behandlingen med HZOZ på vattenbad kan vid behov

upp-repas tills vid ny tillsats kraftig skumning ej sker. Materialet tvättas två gånger i destillerat vatten och centrifugeras varje gång i 1 timme.

Hydrometeranalys.

b) Endast järn .

Materialet, ca 55 g eller ca 110 9, som passerat sikt 2 mm nedföres i en 3 liters bägare eller sedi-mentationscylinder.

300-600 ml surt ammoniumoksalat tillsättes.

(12,5 g HZCOO4 + 25 g (NH4)2CQO4 + 1000 ml dest.H20)

Bagaren får stå över dagen med omrörning l gång/tim

samt får stå även över natten; om sedimentationscy-linder användes påskyndas urlakningen om cysedimentationscy-lindern skakas i skaken.

Efter det bägaren stått tills klar lösning erhållits avpipetteras lösningen.

; r i destillerat vatten Materialet tvättas två gång;

och centrifugeras varje gång 1 timme. Hydrometeranalys.

c) Humus och "järn".

16 17. 18. 3.1 3.2 BILAGA 7 Sida 8 (8)

Behandling för humus sker enligt a) 1-4 därefter be-handling för järn b) 2-5. Hydrometeranalys.

materiale§_ieeehållez_vattenlösliga salteri_§§eeeelyi§

--___._ _-__--_-_

:ägåelg=l§sâlzl-.l .2

Materialet <2 mm tvättas två gånger i destillerat

vatten och centrifugeras varje gång 1 timme. Hydrometeranalys; Se A.

2.2 2.3

a) Salterna innehålla icke kalcium.

Behandlas för humus och järn .

Hydrometeranalys.

b) Salterna innehålla kalcium (vägsalt CaClll

Salterna borttvättas i destillerat vatten genom cent* rifugering som i 16.

Behandling för humus och "järn".

Hydrometeranalys. Materialet innehåller kalk

.l

.2

_---<-_-n_-__-_-__-

_---_-.__-_--n-_-o.__.c__-Materialet, ca 55 g eller ca 110 g, som passerat sikt 2 mm, urlakas med 0,65-n HCl i centrifugrör och centrifugeras. Detta upprepas ytterligare en

gång. Centrifugeringstid 1 X 2 timmar.

Materialet tvättas två gånger i destillerat vatten

och centrifugeras varje gång 1 timme.

.3 Hydrometeranalys,

STATENS va- OCH mamNsnTUT

1978-01-30

BILAGA 8

Sida 1 (2) Vägavdelningen

Birgitta Bergstedt/MD

PRELIMINÄR METOD FÖR BESTÄMNING AV SILREST I ASFALT-EMULSION

Princip

Silrestbestämningen utföres för att undersöka homo-geniteten hos en asfaltemulsion. En bestämd mängd emulsion silas genom ett vägt nät, som sköljes, torkas och väges ånyo. Återstoden på nätet i pro-cent av silat prov är provets silrest.

Utrustning och kemikalier

Sil med maskvidden 0,5 mm. En sådan kan göras av ett avsågat mässingsrör (diameter 80 mm och längd 100 mm) genom att ett 0,5 mm trådnät fastlödes till botten.

Skål passande att ställa silen i 1000 ml bägare med gradering

Våg

Värmeskåp

Izä::l§sa$es-få:-äê§ignsm91sign

l %-ig lösning av hexadecyltrimetylammoniumbromid (C19H4zBrN) i 0,1 M saltsyra. Denna lösning benäm-nes ibland CTAB-lösning, där CTAB då är förkortning av N-getyl-N,N,N-Erimetyl-ammoniumbromid.

:rättlêêaias_âê:_âaieuemglâign

2 %-ig lösning av kalium- eller natriumoleat (C18H33Na02).

'Utförande

En ren sil ställes i en skål och.värmes ca en

halv-timme i värmeskåp 105-110 C. Skålen med sil får

sedan stå att svalna i rumstemperatur bredvid vågen i 25 i 5 min varefter den väges (vikt A). Prov, sil och bägare värmes till 500C. Av det väl omblandade provet upphälles ca 1000 ml 1 bägaren. Denna väges (vikt B). Därefter hälles provet genom den i förväg med tvättlösning fuktade silen. Bägaren väges ånyo

(vikt C). Silen sköljes med tvättlösning ur en

sprutflaska tills det som rinner igenom är ofärgat. Därefter sköljes silen med vatten och placeras i

skålen i värmeskåp 105-110 C i två timmar. Efter

avsvalning vid vågen i 25 i 5 min väges skålen med sil (Vikt D).

STATENS VÃG- OCH mmusmur

'

1978-01-30

BILAGA 8 «

Sida 2 (2) Vägavdelningend

Birgitta Bergstedt/MD

Beräkning lOO (D - A) Silrest i 6 B _G A = tomvikt av sil + skål

B = lOOO ml bägare + prov

C = 1000 ml bägare + rester av prov B - C = silad mängd prov

D = sil + skål + silrest

Anm l: Anteckna hur silresten ser ut efter silning

och tvättning och hur den ser ut då den tas ut ur värmeskåpet.

Anm 2 Skulle återstoden på nätet bli så stor att det rinner långsamt igenom och/eller det blir svårt att tvätta rent återstoden med måttlig mängd tvättvätska minskas

provvoly-men till 500 ml.

0

!

BILAGA 9 Sida 1 (11)

Fotografi av borrkärna(diameter 15 cm)uttaget i mars 1982.

VTI MEDDELANDE 340 (efter första vintern).

Fotografi av borrkärna (diameter 15 cm) uttaget i mars 1982 Sida 2 (11)

VTI MEDDELANDE 340

Fotografi av borrkarna (diameter 15 cm) uttaget i mars 1982. BILAGA Sida 3 9(11)

' BILAGA 9

Sida 4 (11)

Fotografi av borrkärna (diameter 15 cm) uttaget i mars 1982 (efter första vintern).

BILAGA 9 Sida 5 (11)

Fotografi av borrkärnor diametrar 15 cm uttagna i mars 1982

(efter första vintern) . övre kärna EI och undre EII.

BILAGA 9 Sida 6 (11)

Fotografi av borrkärnor (diametrar 15 cm) uttagna i mars 1982

(efter första Vintern) - Övre kärna EI och undre EII.

owm mmzmqmaomz Ha>

.mgmm mecø cmcaxmmz Hm hr.wo.ew "Hm .5: . 11:31.532: ,i5 .chaxmme >m omaspmmg Hm hr.wo.rw "Hm ;1 mi c-;1 4, 4%

AFP» n mwam

m mwqum

BILAGA 9 Sida 8 (11) EII: 81.08.17 EII Lastning av maskinen. EII: 81.08.17 EII Maskinen under gång. VTI MEDDELANDE 340

BILAGA 9

Sida 9 (11)

EI: 81.10.06 EI

Skrapprov + utströmningsmätning.

Stämjärnet är 24,5 cm långt. Bladets bredd är 1,2 cm.

EII: 81.10.06 EII

Skrapprov. I spetsen är gaffeln 1,8 cm bred.

BILAGA 9 Sida 10 (11) .ij ,g 9 i 9 -. 4 . 4 ' 'n 7 94 , "m ,1 2,' " ---<' ».-; 4 '° *år .øs- ; Mmm EI: Slitagespår 10 s EI mars 1982 Provrutan är 30 x 55 cm. EII EII: Slitagespår 10 5 mars 1982 VTI MEDDELANDE 340

BILAGÅ 9

Sida 11 (11)

Borstvals på använd SOpblåsmaskin mars 1982.

SOpblåsmaskin med dragfordon mars 1982.