Pantalong

(1)

PANTALONG - en pantbehållare för skolor och företag

PANTALONG – recycling container for schools and offices

Susanna Berger

Handledare: Jonas Hultqvist

(2)

– EN PANTBEHÅLLARE FÖR SKOLOR & FÖRETAG

PANTALONG

-Recycling container for schools and offices

Student: Susanna Berger

Produktdesign HT 2008-VT 2011 Termin 6 Teknik och Samhälle, Malmö högskola

Examinator: Sara Gottschalk Handledare: Jonas Hultqvist

(3)

Sammanfattning

Detta examensarbete omfattar framtagningen av en pantbehållare för burkar/PET-flaskor. Syftet med arbetet är att utveckla en pantbehållare som ska finnas vid varje papperskorg på skolor och företag. Frågeställningen som jag som designer arbetat mot lyder; Hur kan jag som designer göra så att fler burkar/PET-flaskor återvinns på skolor och företag? Pantbehållaren har bearbetats och utvecklats med hjälp av litteraturstudie, enkätundersökning, skissprocess inklusive brainstorming, 3D modellering och slutligen en prototyp som byggts upp i en verkstad. Resultatet av examensarbetet ledde fram till en pantbehållare som hängs upp på väggen. Flera pantbehållare kan hängas på varandra vilket gör att på de platser där det slängs många burkar/PET-flaskor kan flera behållare hängas utan att göra hål i väggen. Då antalet pantbehållare kommer att öka på skolor/företag kommer förhoppningsvis detta leda till att fler burkar/flaskor återvinns.

(4)

Abstract

This project contains the development of a deposit container for cans and PET bottles. The purpose of this work is to develop a deposit container that will be hanging beside each dustbin in schools and offices. Pledge container has been processed and developed using literature review, survey, and sketch process including brainstorming, 3D modelling, and finally a prototype that was built in a workshop. The results of the project led to a pledge container that hangs on a wall. Several mortgage containers can be hung on each other. If the deposit containers will increase this would hopefully lead to that more cans and bottles will be recycled.

(5)

Innehåll

SAMMANFATTNING ... 3

ABSTRACT ... 4

1. BAKGRUNDSSTUDIE ... 7

2. FRÅGESTÄLLNING ... 9

2.1FRÅGOR SOM KOMMER UNDERSÖKAS UNDER ARBETETS GÅNG ... 9

3. PROBLEM ... 9

4. AVGRÄNSNING ... 9

5. SYFTE OCH MÅL ... 9

6. METODER/TILLVÄGAGÅNGSSÄTT ... 10

6.1LITTERATURSTUDIE ... 10

6.2INTERVJU MED RESTAURANGPERSONAL ... 10

6.3OBSERVATION ... 10

6.4INTERVJU MED LOKALVÅRDARE ... 10

6.5INTERVJU MED MILJÖINSPEKTÖR ... 10

6.6ENKÄTUNDERSÖKNING ... 10 6.7MARKNADSUNDERSÖKNING ... 10 7. RESULTAT AV FÖRSTUDIEN ... 10 7.1LITTERATURSTUDIE ... 10 7.2INTERVJU ... 12 7.3OBSERVATION ... 13

7.4INTERVJU MED LOKALVÅRDARE ... 13

7.5INTERVJU MED MILJÖINSPEKTÖR ... 13

7.6ENKÄTUNDERSÖKNING ... 13 7.7MARKNADSUNDERSÖKNING ... 15 7.8KONKRETISERING AV PROJEKT ... 15 7.9DESIGNBRIEF ... 16 7.9.1PROBLEM ... 16 7.9.2FRÅGESTÄLLNING ... 16 7.9.3METOD ... 16 7.9.4MÅL OCH SYFTE ... 16 7.9.5MÅLGRUPP ... 16 7.9.6PRODUKTEN ... 16

7.9.7TILLVERKNING OCH MILJÖ ... 16

7.10FUNKTIONSANALYS ... 17 7.10.1FUNKTIONSOMRÅDE: BASFUNKTION ... 17 7.10.2FUNKTIONSOMRÅDE:SEMIOTIK ... 17 7.10.3FUNKTIONSOMRÅDE:MARKNAD ... 17 7.10.4FUNKTIONSOMRÅDE:ERGONOMI ... 18 7.10.5FUNKTIONSOMRÅDE:KONSTRUKTION ... 18 7.11ANVÄNDARSCENARIO... 19

(6)

8. DISKUSSION AV FÖRSTUDIEN ... 20 8.1LITTERATURSTUDIE ... 20 8.2INTERVJUER ... 20 8.3ENKÄTUNDERSÖKNING ... 20 9. SLUTSATS AV FÖRSTUDIEN ... 21 10. PROCESS ... 22 10.1MIND-MAP ... 22 10.2MARKNADSUNDERSÖKNING ... 23 10.3SKISSPROCESS ... 23 10.4BRAINSTORMING ... 23 10.5LITTERATURSTUDIE ... 24 10.63D MODELLERING ... 24 11. DISKUSSION OM PROCESSEN... 24 11.1SKISSFAS 1 ... 24 11.2BRAINSTORMING ... 25 11.3SKISSFAS 2 ... 27 11.4SKISSFAS 3 ... 29 11.5VIDAREUTVECKLING AV KONCEPT ... 33 11.6MODELLERING I VERKSTAD ... 38 12. RESULTAT AV PROCESSEN ... 39 12.1MARKNADSUNDERSÖKNING ... 39 12.2SEMIOTIK ... 39 12.3FÄRGVAL ... 40 12.4TILLVERKNING ... 40 12.5MATERIAL ... 40 12.6PRODUKTENS UTSEENDE ... 41 13. SLUTDISKUSSION ... 44 14. SLUTSATS... 45 15. BILAGOR ... 46 15.1KÄLLFÖRTECKNING ... 46 15.1.1LITTERATUR ... 46 15.1.2UPPSATSER ... 46 15.1.3 ELEKTRONISKA KÄLLOR ... 46 15.1.4MAILKONTAKT... 46 15.1.5ELEKTRONISKA BILDER ... 46 15.1.6FIGURFÖRTECKNING ... 47 15.2MARKNADSUNDERSÖKNING ... 48 15.3RITNING ... 50 15.4TIDSPLAN ... 52

(7)

7

1. Bakgrundsstudie

I Sveriges säljs varje år över en miljard pantburkar, cirka 91 procent av dessa återvinns. Fördelarna med att panta metallburkar är många, bland annat sparas cirka 95 procent av den energi som går åt för att göra en ny. Även materialvinsten är stor då inga nya material måste tillsättas.1 När

burken/flaskan slängs i en soptunna förlorar inte bara burken sin chans till återvinning utan detta leder även till att material som uppkommer vid tillverkningsprocessen och som inte används blir till avfall. För att få fram ett kilo ”ren” metall måste malm och andra material grävas ut och bearbetas. Malmen och de övriga materialen som grävs upp gör ingen nytta och blir till avfall.2

Returpack som finns beläget i Norrköping ansvarar för det svenska pantsystemet och tar hand om alla burkar samt PET flaskor. I deras fabrik räknas, sorteras, sammanpressas och balas burkar och flaskor. Burkar smälts ner och pressas till aluminiumplåt, av plåten tillverkas sedan nya burkar. Burkarna lackas både utvändigt och invändigt för att inte drycken ska komma i kontakt med metallen. Slutligen fylls burkarna med dryck och blir klara för försäljning. PET-flaskor mals ner till flingor som sedan görs till små rör. För att minska luftutrymmet och slippa onödiga transporter transporteras de små rören till en fabrik där de blåses upp, fylls med dryck och blir klara för försäljning.3

Jorden består av cirka åtta procent aluminium. Aluminium förekommer koncentrerat vilket leder till att det tar cirka 10 till 15 år för att återställa de ytor som bryts.4 När en PET-flaska slängs i den vanliga soptunnan blir den till en engångsprodukt. Engångsprodukter förbrukar tre gånger mer energi per liter dryck jämfört med förpackningar som återvinns. När nya PET-flaskor produceras utnyttjas främst återvunnet material men även en liten mängd nytt råmaterial. PET-flaskor som pantas används inte enbart till nya flaskor utan de kan även bidra till framställning av andra produkter så som

fleecetröjor, jackor och sovsäckar.5 Det tar 450 år för PET-flaskor och 300 år för aluminiumburkar att brytas ner av naturen.

Varje år tillverkas 14 000 ton aluminium och 19 000 ton PET, det återvunna materialet skickar Returpack vidare för tillverkning av nya burkar och flaskor. Tack vare att kvalitén inte försämras kan aluminium återvinnas hur många gånger som helst. Den största vinnaren på återvinningen av burkar och PET-flaskorna är naturen. Den energin som sparas vid pantning räcker till att värma upp 25 000 villor i Sverige under ett år.6 För varje ton aluminium som återvinns minskar koldioxidutsläppen med tio ton och för varje ton plast som återvinns minskar koldioxidutsläppen med en och en halv till två ton.7

Den burk som används flitigast rymmer 33 centiliter, det finns även burkar som rymmer 50 centiliter. Sverige är ett av de bästa länderna då det gäller pantning. För att bli ännu bättre valde Returpack år 2010 att höja panten från 50 öre till 1 krona på aluminium och stålburkar. Burkar och flaskor som köpts utanför Sverige har ingen pant, men de kan ändå återvinnas. Det är cirka 200 miljoner burkar och flaskor varje år som inte återvinns. Returpacks mål är att alla burkar och flaskor som säljs ska

1

http://www.returpack.se/valkommen-till-returpack/ länk fakta om burken 11:27 110313

2_{Design för hållbar utveckling Förf. Ann Thorpe (2008) s 44} 3

http://www.pantamera.nu/vad_hander_sen.asp 15:00 110313

4

http://www.returpack.se/valkommen-till-returpack/ länk miljö och burken 13:39 110313

5_{http://www.returpack.se/valkommen-till-returpack/ länk miljö och PET 13:49 110313}

6 http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/ab_svenska_returpack/video/view/film-om-det-svenska-pantsystemet-2677 13:17 110313 7 http://www.recycling.se/Templates/Article_image_right.aspx?PageID=5f1db086-6a79-4531-9e3d-6a1eb1601a2e 14:47 110313

(8)

8

återvinnas. Genom ökade krafttag och ökad tillgänglighet av pantbehållare hoppas Returpack att antalet burkar och PET-flaskor som inte återvinns kommer att minska.8

Under 2010 startade även Returpack projektet ”On the go” och reklamkampanjen ”Ge och ta” där pantbehållare (se figur 1

)

sattes upp i 25 kommuner. Undersökningar som Returpack har gjort visar att människor är villiga att panta men att det saknas speciella behållare. Utomhus finns bara papperskorgar. Returpacks pantbehållare placerades därför intill papperskorgar på ställen där mycket folk vistades, till ex. i parker och runt om i centrum. Katarina Lundell är marknadschef på Returpack och hävdar att pantbehållarna kommer att tömma sig själva. Ett citat från henne hämtat från deras hemsida: ” - det handlar om att ge och ta och samtidigt göra en insats för miljön”.9

Figur 1 Returpacks nuvarande pantbehållare utomhus

Efter kontakt med Bo Söderqvist som arbetar som projektledare på Returpack fick jag som designer tillgång till en utvärdering som olika kommuner gjort av projektet ”On the go”. Pantbehållaren hade bemötts mycket positiv i de olika kommunerna, flera kommuner däribland Malmö hade även efterfrågat fler pantbehållare. Pantbehållarna har tömts kontinuerligt och uppmärksammats i radio, tv, tidningar bl.a. i Vårt Malmö.10 Övriga kommentarer på pantbehållaren var färgen. Vissa

kommuner hade efterfrågat andra färger eftersom de ansett att behållarna varit för intetsägande. De flesta kommuner hade även efterfrågat reklam/information om pantbehållaren då folk inte förstått vad de skulle göra eller pantbehållarens syfte. Som lösning på detta problem hade vissa kommuner satt upp egna skyltar för att berätta och tydligöra syftet. 11

Coca-Cola Drycker Sverige AB tillverkar, distribuerar och säljer alkoholfri dryck på den svenska marknaden. På huvudkontoret som ligger i Jordbro utanför Stockholm produceras cirka en miljon liter dryck varje dag. Några av dryckerna som företaget säljer är Coca-Cola, Fanta, Sprite, MER, Bonaqua Silver, Powerade och Minute Maid.12

Företaget lanserade år 2009 PET-flaskan Planetbottle som består av oljebaserat material, plast och material som erhållits från växter, bl.a. sockerrör. Flaskan kan återvinnas och bli till en ny flaska.13 Alla PET-flaskor från Coca-cola fick år 2010 kortare halsringar och kortare korkar vilket ledde till att 560 ton plast kunde sparas per år, detta motsvarar cirka 2000 ton växthusgas.14

8_{http://www.returpack.se/geochta/index.php 12:20 110313}

9

http://www.returpack.se/geochta/index.php 13:14 110328

10

http://www.malmo.se/download/18.77b107c212e1f5a356a800039496/VM%2303_2011.pdf sid 4 uppe till höger, 12:05, 110328

11

Projektutvärdering av ”On the go” via mail 110225

12

http://www.idrottisamverkan.se/Stada_Sverige/content/wp-content/uploads/Pressmeddelande.pdf 10:09 110314

(9)

9

2. Frågeställning

Hur kan jag som designer göra så att fler burkar/PET-flaskor återvinns på skolor och företag?

2.1 Frågor som kommer undersökas under arbetets gång:

 Vad har fungerat/inte fungerat med pantbehållaren för utomhusbruk?

 Varför slängs burkar/PET-flaskor i den vanliga papperskorgen?

 Om tillgängligheten av speciella behållare ökar i skolan/företag är personer då villiga att hjälpa till genom att slänga dem i behållarna istället för i papperskorgarna?

 Returpacks kampanj handlar om att ”Ge & ta”. D.v.s. att du lägger burkar/flaskor i

pantbehållaren och vem som helst får tömma den för pantning. Vad tycker allmänheten om detta?

 Vem har ansvar för tömning av papperskorgar på Malmö Högskola?

 Hur många burkar/flaskor säljs på Malmö Högskola?

 Om behållaren ska finnas vid varje papperskorg bör och kan den integreras med nuvarande papperskorgar?

3. Problem

På skolor/företag konsumeras i stor utsträckning dryck på burk och i flaska. I enstaka fall finns det en speciell behållare som enbart är till för tomburkar och PET-flaskor. Behållaren är ofta uppsatt vid försäljningsstället eller på ett fåtal platser på skolan/företaget. Istället för att ha flera behållare utspridda i hela lokalen. Detta medför att personer som tar med sig drycken slänger tomburken och PET-flaskan i papperskorgen.

4. Avgränsning

 Tidsramen för detta examensarbete är 15 högskolepoäng.

 Produkten kommer enbart anpassas till skolor/företag.

 Produkten kommer endast anpassas för inomhusbruk.

 Produkten ska endast vara avsedd för burkar och PET-flaskor.

 Produkten riktar sig främst för 33cl burkar och 50cl flaskor då dessa används flitigast på skolor och företag

 Produkten ska tömmas av lokalvårdare

5. Syfte och mål

Syftet med examensarbete är att fler burkar och PET-flaskor ska återvinnas samt att förändra människors vilja att återvinna. Detta genom att sprida information om vikten av att panta samt underlätta återvinningen. Målet med examensarbetet är att utveckla en produkt som enbart är avsedd för tomma burkar/PET-flaskor. Produkten ska kunna placeras på ett flertal platser på skolor och företag vilket ska leda till att personer på ett enkelt sätt ska kunna göra sig av med burken eller flaskan.

14

http://www.idrottisamverkan.se/Stada_Sverige/Utbildning/UTB%20Strandf%C3%B6reningar.pdf 10:30 110314

(10)

10

6. Metoder/tillvägagångssätt

6.1 Litteraturstudie

Kan människor påverkas så att de frivilligt ändrar sitt beteende? Kan deras attityder och inställningar förändras trots att de inte ändrar sitt handlande? Kan ett beteende hos en individ förändras om han/hon ser andra personer i sin omgivning agera på ett speciellt sätt i en specifik situation? De här frågorna har jag som designer velat få svar på under min litteraturstudie.

6.2 Intervju med restaurangpersonal

För att ta reda på hur mycket dryck som säljs på burk och i flaska intervjuades ett restaurangbiträde på restaurang Hamna Rätt som har sina lokaler på Malmö Högskola - teknik och samhälle.

Restaurangen har även en behållare där tomburkar och PET-flaskor ska slängas . Frågor som restaurangbiträdet fick besvara var: Hur mycket burkar och PET-flaskor säljs varje dag? Fungerar er nuvarande behållare för tomburkar och PET-flaskor? Varför/varför inte? Vem är ansvarig för tömning av denna?

6.3 Observation

För att se om och hur bra/dåligt Hamna Rätts nuvarande behållare för tomburkar och PET-flaskor fungerade genomfördes en observation under en dag mellan klockan 09:00-15:00 då flest studenter besöker restaurangen.

6.4 Intervju med lokalvårdare

Vem är ansvarig för tömning av papperskorgar på Malmö Högskola – teknik och samhälle? Vem skulle bli ansvarig för tömning av eventuella pantbehållare. Hur fungerar skolans nuvarande sophantering? För att kunna få svar på dessa frågor kontaktades Maria Hägg som arbetar som lokalvårdare på skolan.

6.5 Intervju med miljöinspektör

För att få kunskap om vilka brand och miljökrav som myndigheter har på insamlingskärl i offentlig miljö kontaktades Magnus Lund. Magnus arbetar som miljöinspektör på avdelningen miljö och hälskoskydd på Miljöförvaltningen i Malmö.

6.6 Enkätundersökning

I början av examensarbetet skapades en enkätundersökning. Enkäten togs fram för att kunna fastställa om personer skulle kunna tänka sig att använda sig av en pantbehållare inomhus? Om det fanns några pantbehållare på deras nuvarande arbete/skola? Enkäten skickades ut till studenter på olika skolor, personer som arbetar på olika företag samt postades på olika sociala nätverk så som Facebook och forumet Flashback.

6.7 Marknadsundersökning

För att se tidigare lösningar på behållare avsedda för tomburkar och PET-flaskor genomfördes en mindre marknadsundersökning.

7. Resultat av förstudien

7.1 Litteraturstudie

Författarna av boken ”Positiv påverkan” definierar påverkan som förmågan att påverka

(11)

11

anser att påverkan är något naturligt som de flesta tar del av. Människor påverkar varandra på ett eller annat vis, både medvetet och omedvetet. Författarna hävdar att det inte är negativt att påverka någon annan människa så länge du inte manipulerar eller på något annat sätt försöker göra någon skadlig inverkan på den andra individen.

Att försöka påverka människor till att utföra en uppgift leder inte alltid till att de kommer utföra uppdraget. Trots att personer inte ändrar sitt beteende direkt kan det ändå ha lett till en attitydförändring som i framtiden kan leda till en förändring. För att få personer att ändra sitt beteende är kommunikation viktigt. För att människor ska kunna förändra sitt beteende måste de veta vilket beteende de ska förändra. Människor gör inte som du önskar om de inte vet vad du önskar. Att beordra människor att göra på ett visst sätt kan i enstaka fall fungera. Det bästa sättet som vanligen bidrar till förändring är genom att vinna engagemang och på så sätt få personer att göra något de inte tidigare tänkt göra. 15

Sociala bevis är en princip som bygger på att avgöra vad som är rätt genom att ta reda på vad andra tycker är rätt. Principen gäller i synnerhet när personer vill bedöma vad som är ett korrekt

uppförande. Människor anser ofta att ett beteende i en specifik situation är korrekt när de ser att andra har samma beteende.16 Principen fungerar bäst då människor är osäkra och när de ser andra utföra något som påminner om dem själva. I t.ex. reklam används människor som ska påminna om allmänheten (dig och mig) eftersom det är då lättare att få sålt produkten/varan.17

Reciprocitetsregeln handlar om att ge, ta och känna skuld att vara tvungen att ge tillbaka. Människor känner en förpliktelse att behöva ge tillbaka då de blivit bjudna på middag, fest, fått gratulationskort eller andra gåvor. Reciprocitetsregeln och dess tillhörande känsla av förpliktelse är utbredd i alla kulturer och inkluderar alla typer av bytesaktivitet. Att känslan av förpliktelse sträcker sig in i framtiden är avgörande för att skapa sociala framsteg. En utbredd och stark känsla av långvariga förpliktelser har varit utslagsgivande för människans sociala evolution eftersom det innebar att en människa kunde ge något till en annan och känna att sig säker på att det inte var en bortkastad gåva.18

För att bli bra på att påverka andra människor krävs rätt frågor vid rätt tillfälle. Genom en enkätundersökning kan frågor användas för att få ut en viss information.

Öppna frågor: kan leda till fler olika svar ex: ”vad anser du om detta..?” Slutna frågor: kräver ett specifikt svar ex: ”håller du med…?”

Båda typer av frågor bör användas i en påverkande process. Öppna frågor för att undersöka ämnet och slutna frågor för kontrollera fakta och styra diskussioner. 19 I enkätundersökningen användes främst öppna frågor som kunde leda till fler svar, till ex:

Returpacks kampanj handlar om att ”Ge & ta”. D.v.s. att du lägger burkar/flaskor i pantbehållaren och vem som helst får tömma den för pantning. På så sätt ska behållaren tömma sig själv. Vad anser du om detta? Bra eller dåligt. Varför/varför inte?

Möjligheter istället för måsten. Att göra något du måste är inte motiverande eller ett bra sätt att påverka. Tittar vi istället på möjligheterna, kan detta engagera människor. Omformuleras ordet

15_{Positiv påverkan. Förf. F.E. Dent, M. Brent (2009) sid.20-24} 16

Påverkan – teori och praktik Förf. Robert B. Cialdini (2005) s 118-119

17

18

(12)

12

”måste göras” till ”kan göras” leder detta ofta till ökad energi och kreativitet. Ordet ”måste” har en

negativ inverkan och har en tendens att få människor att tappa sitt engagemang och sin vilja.20 För att ta reda på vad som skulle få människor att frivilligt vilja slänga tomburkar och PET-flaskor i en speciell behållare användes följande fråga i enkätundersökningen:

Vad skulle motivera dig att slänga burkar/PET-flaskor i en pantbehållare istället för i papperskorgen?

När en person försöker förändra andra människors beteenden leder detta ofta till att personen främst tänker på sitt eget mål och vad han/hon vill uppnå med beteendeförändringen. Det är därför viktigt att ha argument och på sätt berätta för människor varför deras beteenden ska förändras.21 När en person ber en annan individ att göra honom/henne en tjänst lyckas personen bättre om denne har en anledning. Ellen Langer är socialpsykolog och genomförde ett test för att se om anledningsteorin stämde. Testet gick ut på att Ellen Langer bad en grupp människor som stod i kö till kopieringsmaskinen om en liten tjänst: ”Ursäkta mig, jag har fem sidor får jag använda

kopieringsmaskinen därför jag har bråttom?”. Resultatet av denna fråga med en anledning

resulterade i att 94 procent av de tillfrågade lät henne gå före i kön. Ellen Lange gjorde om testet, denna gång bad hon om en tjänst utan anledning: ”Ursäkta jag har fem sidor, får jag använda

kopieringsmaskinen?”. Endast 60 procent av de tillfrågade lät henne gå före kön. I det tredje testet

bad Ellen Lange om en tjänst utan någon bra anledning: ”Ursäkta mig, jag har fem sidor, får jag

använda kopieringsmaskinen därför att jag behöver ta några kopior”. Totalt svarade 93 procent ja.

Resultatet av testet visar att den avgörande faktorn mellan de två formuleringarna är att lägga till en anledning ”Därför att…”. Människor är mer villiga att hjälpa till då det finns en anledning. 22

7.2 Intervju

I intervjun med restaurangbiträdet på Hamna Rätt framkom det att det såldes cirka 50 burkar och 50 PET-flaskor per dag i skolan. På en vecka blir det 500 stycken vilket hade kunnat ge en extra inkomst på cirka 500 kronor/vecka till den som väljer att panta. Restaurangen hade en behållare för enbart burkar och PET-flaskor men i behållaren slängdes allt möjligt avfall (se figur 2). Behållaren var uppställd vid diskinlämningen och hade samma utseende som skolans övriga soptunnor. På frågan om det hade kunnat vara en orsak till att annat avfall också slängdes där svarade restaurangbiträdet att hon trodde att det berodde på studenterna som struntade i att läsa lappen(se s 13 figur 3).23

Figur 2 Papperskorgens innehåll, allt annat än burkar och PET-flaskor

20

Positiv påverkan. Förf. F.E. Dent, M. Brent (2009) sid.145-146

21

Positiv påverkan. Förf. F.E. Dent, M. Brent (2009) sid.131

22

(13)

13

Figur 3 Papperskorg för burkar/PET-flaskor utanför diskinlämning på Malmö Högskola

7.3 Observation

Under de sex observationstimmarna som behållaren iakttogs användes behållaren endast två gånger. Ena gången dumpades papper och den andra gången kastades en tomburk i den.24

7.4 Intervju med lokalvårdare

Maria Hägg arbetar som lokalvårdare och berättade att de nuvarande sopsorteringskärlen som fanns på skolan inte fungerade särskilt bra bland varken studenter eller personal. Lokalvårdarna gräver inte i några papperskorgar men upptäcker de synliga burkar/PET-flaskor plockas dessa upp och slängs i separata sopsäckar. Alla sopsäckarna från byggnaden U-båtshallen samlas ihop och slängs i källaren där Ragn-Sells har ett sorteringskärl med press. Ragn-Sells ansvarar även för sopor som kommer ifrån restaurangen Hamna Rätt, ”plattan” (en plats på Malmö Högskola) och i alla korridorer i

Kranenbyggnaden. Sopsäckarna som lokalvårdarna samlar in från Kranenbyggnaden slängs i en container. Maria visste inte om det skulle bli lokalvårdarna eller Ragn-Sells som skulle bli ansvarig för tömning av eventuella pantbehållare. Maria hade inga problem om det skulle bli lokalvårdarnas ansvar då hon såg det som en bra extra inkomst.25

7.5 Intervju med miljöinspektör

Enligt Magnus Lund fanns det inga specifika miljökrav som myndigheter sätter på insamlingskärl i offentliga miljöer. Det är tillverkarens ansvar att hitta ett kärl som fyller den funktion som användaren söker.26

7.6 Enkätundersökning

Totalt besvarade 49 personer enkäten varav 32 kvinnor och 17 män. Åldern på deltagarna varierade, 42 stycken var mellan 20-30 år. Fem stycken var mellan 31-40 år och tre stycken var i mellan 50-70 år.

Sysselsättning: Jobbar Studerar Annat

60 procent av de tillfrågade arbetade, 32 procent studerade, 4 procent svarade annat och 4 procent valde att inte besvara frågan.

Känner du ett personligt ansvar för miljön?

En klar majoritet kände ett personligt ansvar för miljön.

Har er skola/arbetsplats någon speciell behållare för tomma burkar och PET-flaskor?

24

Observation av Hamna Rätts behållare för burkar/PET-flaskor 110315, 09:00-15:00

25

Mailkonversation med Maria Hägg 110323

(14)

14

Hälften av de tillfrågade svarade att det fanns en speciell behållare för burkar/PET-flaskor medans den andra halvan sakande en speciell behållare.

Om Ja, vart finns denna behållare och hur ser den ut?

Den vanligaste behållaren såg ut som en vanlig papperskorg men var enbart avsedd för burkar och PET-flaskor. På några platser användes en papperskartong, lådor med hål i och hinkar. Vissa platser hade stora trätunnor med olika fack avsedda för plast, metall, burkar och papper.

Har du sett Returpacks pantbehållare utomhus som bland annat i Pildammsparken och på Gustav Adolfs Torg i Malmö? Om Ja, har du slängt tomma burkar/PET-flaskor i den?

Majoriteten hade inte sett Returpacks behållare. En person svarade att denne både sett och använt den.

Returpacks kampanj handlar om att ”Ge & ta”. D.v.s. att du lägger burkar/flaskor i pantbehållaren och vem som helst får tömma den för pantning. På så sätt ska behållaren tömma sig själv. Vad anser du om detta? Bra eller dåligt. Varför/varför inte?

Majoriteten ansåg att Returpacks kampanj var väldigt bra. Två utdrag från enkäten: ” En väldigt bra

idé. Jag blir av med mina burkar och flaskor medans någon person som har det sämre ställt kan panta dem. Jag vinner tid, miljön vinner liv samtidigt som jag hjälper en person som har en sämre sits än mig själv. helt underbar idé”. Ett annat utdrag:” Jättebra! Vissa vill bara bli av med burkarna på ett miljövänligt sätt medan för andra (t.ex. barn) är det ett sätt att tjäna lite pengar”.

Brukar du panta burkar och PET-flaskor? Varför/varför inte?

Flertalet svarade att de brukade panta sina burkar och PET-flaskor. Ett utdrag från enkäten: ” Det

som jag köper hem pantar jag men är sämre på det om jag dricker något när jag är ute. Då orkar jag inte gå o släpa på en tom flaska så det blir lätt att man slänger den i en soptunna. Tänker lite att någon plockar upp den för att panta ändå”.

Om pantbehållare hade satts upp på olika platser på din skola/arbetsplats hade du då slängt dina burkar och PET-flaskor i den? Varför/varför inte?

En solklar majoritet svarade ja på denna fråga, motivet var främst för miljöns skull. Ett utdrag: ” Ja,

för att det inte är jobbigare än att slänga den i papperskorgen om de är nära varandra”.

Tänk dig att du köpt en läsk i kaféet för att dricka den i klassrummet/kontoret. Hur långt är du villig att gå för att slänga den tomma burken/PET-flaskan i en pantbehållare?

0-20 m 20-50m 50-100m över 100m

28 procent vara villiga att gå 0-20 meter, ytterligare 28 procent var villiga att gå 20-50 meter. 20 procent var villiga att gå 50-100 meter och 20 procent var villiga att gå över 100 meter. Fyra procent valde att inte besvara frågan.

Hade du kunnat tänka dig att tömma pantbehållare? Varför/Varför inte?

Majoriteten svarade nej på denna fråga. De vanligaste anledningarna var att det var pinsamt, ofräscht och äckligt. Många ansåg att pengarna som burkarna och PET-flaskorna gav hellre skulle gå till personer som var i större behov av dem.

(15)

15

Vad skulle motivera dig att slänga burkar/PET-flaskor i en pantbehållare istället för i papperskorgen?

Flertalet svarade att de skulle bli motiverade om behållaren var enkel att använda, lättillgänglig och om den var placerad på ett flertal ställen på skolan/företaget. Några urval från enkäten: ” Att den

finns i närheten och är enkel att använda”.” Att jag vet att de återvinns. Eller att någon annan blir glad av att jag slängde det där”. ”Bara att behållaren fanns skulle motivera mig. Jag stör mig på bristen av behållare varje gång jag köper en burk/flaska på jobbet.”

Tror du att fler burkar och PET-flaskor hade återvunnits om utbudet av pantbehållare hade ökat inomhus? Varför/varför inte?

De flesta som svarade trodde att antalet återvunna burkar och PET-flaskor skulle öka. Ett utdrag från enkäten ”ja det tror jag absolut för om det finns pantbehållare inom räckhåll så "orkar" man gå dit

för att panta sin burk/flaska istället för att slänga den i papperskorgen”. Det gäller att upplysa

människor så att de vet var behållarna finns när de sätts upp.

Hur ser den perfekta burk och PET-flaska behållaren ut? (Låt fantasin flöda)

Några svar var: ”Jag vill helst slippa röra på den, så då krävs nog stora hål. Att tömma den ska gå

snabbt”. ”Lagom stor och smidig, tvättar bort alla kladdiga dryckesrester när man slänger i den och staplar alla burkar fint på insidan så att det är lätt att ta med och panta”. ”En med våtservetts-uttag på, det blir alltid så kladdigt”. ”På arbetsplatsen kanske en automat som visade hur mycket pant man samlat in, t.ex. om man samlar till något”. De olika svaren kommer att bearbetas och användas vid

brainstorming och skissprocesser.

7.7 Marknadsundersökning

På marknaden idag finns olika typer av behållare som är avsedda för burkar och PET-flaskor. Det finns bl.a. behållare som används i SF:s biosalonger (se figur 4) som har en runt hål på toppen så att användaren enkelt förstår att den endast är avsedd för burkar och PET-flaskor. Andra typer av behållare (se figur 5-7) är stora papperskorgar, plastdunkar eller påsar som är avsedd för olika typer av material bland annat, metall, plast, tidningar osv.

27

28 29 30

Figur 4 Figur 5 Figur 6 Figur 7

7.8 Konkretisering av projekt

Resultatet av förstudien har lett till en designbrief och en funktionsanalys. Designbriefen och kravspecifikation kommer kontinuerligt att revideras under arbetets gång.

27 http://www.seton-sakerhet.se/soptunnor-sopsortering-rubbermaid-soptunna-avfallshantering.html 110328 10:04 28 http://www.nola.se/sv/produkter/inomhus/papperskorgar/rekta 110328 10:15 29 http://www.kontorsvaruhuset.se/kataloger/avfallskarl.pdf sid 3 110508 15:48 30 http://joann.se/annika/?p=6095 110328 10:00

(16)

16

7.9 Designbrief

7.9.1 Problem

På skolor/företag konsumeras i stor utsträckning dryck på burk och i flaska. I enstaka fall finns det en speciell behållare som enbart är till för tomburkar och PET- flaskor. Behållarna är ofta uppsatta vid försäljningsstället eller på ett fåtal platser på skolan/företaget istället för att vara utspridda i hela lokalen. Detta medför att personer som tar med sig drycken slänger tomburken och PET-flaskan i papperskorgen.

7.9.2 Frågeställning

Hur kan jag som designer göra så att fler burkar/PET-flaskor återvinns på skolor och företag?

7.9.3 Metod

För att få svaren på dessa frågor kommer internet, litteratur om beteende och påverkan, intervjuer observationer, enkätundersökningar läsas och utföras.

7.9.4 Mål och syfte

Målet med arbetet är att fler burkar/flaskor återvinns och samtidigt göra personer medvetna om hur viktig återvinning är för miljön.

7.9.5 Målgrupp

Personer som konsumerar dryck på burk och i PET-flaska inomhus på skolor och företag. När burken/PET-flaskan är tom finns ingenstans att slänga den förutom i papperskorgen. Målgruppen är medveten om att detta är dåligt för miljön och är villiga är gå en bit för att slänga burken/PET-flaskan i en behållare avsedd för detta.

7.9.6 Produkten

Produktens huvudfunktion är att erbjuda insamling för tomburkar och PET-flaskor. Behållaren ska enkelt kunna tömmas, rengöras, vara lätt att använda och enkel att förstå för förstagångsbrukare. Behållaren ska kunna tåla olika typer av slag, fall och nötning.

Förvaret bör vara lätt att sätta upp och vara stabil. Behållaren bör vara tydlig så att användaren direkt förstår vad den är avsedd för. De typiska brukarna som kommer att använda behållaren är studenter och personer som arbetar på olika företag. Dessa personer köper ofta dryck på burk eller i flaska och tar sedan med sig drycken till kontoret/föreläsningssalen. Det ska vara enkelt och bekvämt att slänga tomburken/PET-flaskan i en behållare som enbart är avsedd för detta.

Behållaren ger mervärde i form av tillfredställelse vid användning då en insats för miljön och för de som har behov av extra pengar görs. Behållaren bör ha ett utseende som passar både skolor och företag.

7.9.7 Tillverkning och miljö

Vid tillverkning av behållaren ska spill minimeras men även kunna utnyttjas. Produktionstiden bör minimeras och den bör vara tillverkad i miljövänligt material så att den kan återvinnas.

(17)

17

7.10. Funktionsanalys

Pantbehållare för inomhusbruk

7.10.1 Funktionsområde: Basfunktioner

Funktion Klass* Anmärkning

Erbjuda Insamling HF Burkar och PET-flaskor Erbjuda Förvaring N Till burkar och PET-flaskor

Tåla Slag N

Tåla Slitage Ö

Tåla Nötning N

Tåla Fall N

Uttrycka Neutralitet N Passa både företag och skolor Erbjuda Användarglädje Ö

Erbjuda Rengöring N

Erbjuda ”Lugn” Ö För användaren

Erbjuda Förenkling Ö

Erbjuda Variation Ö Kan fyllas med olika burkar/flaskor Erbjuda Påfyllning N Av nya tomburkar/PET-flaskor

Erbjuda Tömning N Av behållaren

Erbjuda Enkel användning Ö

Erbjuda Miljöinsats Ö

Erbjuda Enkel montering Ö Erbjuda Extra inkomst Ö

Erbjuda Bekvämlighet Ö

Undvika Spill Ö Av dryck

7.10.2 Funktionsområde: Semiotik

Förtydliga Användning Ö

Äga Självklarhet Ö/O

Uttrycka Enkelhet Ö

Uttrycka Kvalité Ö

7.10.3 Funktionsområde: Marknad

Äga Innovationshöjd Ö Hänga behållare på varandra

Skapa Förtroende Ö

(18)

18

7.10.4 Funktionsområde: Ergonomi

Erbjuda Grepp N Vid montering

Erbjuda Målgruppsanpassning N Minimera Obehag Ö 7.10.5 Funktionsområde: Konstruktion Medge Tillverkning N Medge Montering N Maximera Miljövänlighet Ö

Tåla Miljö N Temperatur, solljus, fukt etc.

Tåla Slitage N

Underlätta reparationer Ö/O

Utnyttja Spill Ö Minimera Produktionstid Ö Erbjuda Återvinning Ö Medge Rengöring N Minimera Vikt Ö Minimera produktionskostnad Ö Minimera Materialanvändning Ö

(19)

19

7.11. Användarscenario

Figur 8 Figur 9 Figur 10 Figur 11

Figur 12 Figur 13 Figur 14

Det här är Sofia, Sofia arbetar som receptionist på Mercedes Benz i Malmö. Sofia brukar alltid bli lite törstig på eftermiddagarna och köper alltid en läsk uppe i personalrummet på eftermiddagsrasten (se figur 8-11).

När rasten är slut beger sig Sofia tillbaka till receptionen med sin läsk och fortsätter dricka den där. Men det stora problemet kommer när Sofia har druckit upp sin läsk. Då finns det ingenstans att slänga sin burk förutom i papperskorgen vilket inte är miljövänligt (se figur 12-14). En pantbehållare hade varit den ultimata produkten för Sofia och företaget…

(20)

20

8. Diskussion av förstudien

8 .1 Litteraturstudie

Under litteraturstudien framkom det att det går att förändra människors beteende. Det är viktigt att ge personer olika anledningar till varför deras beteende bör förändras. Det är även viktigt att vinna deras engagemang så att de kan uppmuntras att själva vilja förändra sitt beteende. Några

motiverande anledningar hade kunnat vara att redovisa hur personer hjälper miljön genom att slänga sin burk/PET-flaska i en speciell behållare, visa hur mycket energi som kan sparas och hur de bidrar till minskade utsläpp osv. Om människorna fortsätter med sitt gamla beteende och slänger

tomburkar/PET-flaskor i papperskorgen kan detta ändå leda till en attitydförändring. Förhoppningsvis kommer attitydförändringen leda till en beteendeförändring i framtiden.

Vi påverkas av andra människor, framförallt av människor i vår närhet som har liknande värderingar och livssituation som oss själva. Genom att människor studerar sin omgivning kan de påverkas att utföra samma beteende eftersom de anser att omgivningens beteende är det korrekta. Om

majoriteten på en arbetsplats/skola använder en speciell behållare för burkar/PET-flaskor blir detta ett ”korrekt beteende”. Som individ vill man inte sticka ut genom att vara ensam om att inte göra något som anses vara bra. Pantbehållaren bör placeras synligt så att människor lättare kommer i kontakt med den.

När människor arbetar med att försöka förändra andra personers beteende kan det ibland hända att människor tänker på sina egna mål och vad de får ut av beteendeförändringen. Det är viktigt att de personer som ska förändras får reda på vad de vinner på sin förändring.

Vad kommer personerna som slänger burkar PET-flaskor i en speciell behållare vinna på det? Personer som vanligtvis inte bidrar till välgörenhet känner kanske att de bidrar med något bra både för samhället och för miljön. Vem som helst får tömma behållaren och får därmed pengar i form av pant, samtidigt som återvinning gynnar miljön. Detta leder till en ”win-win” situation för alla parter. Personen som lägger tomburken/PET-flaskan i behållaren kommer troligtvis känna sig stolt då han/hon gjort en god gärning. Denna känsla av stolthet kan leda till att personen kommer vilja göra det igen. Att slänga burkar och PET-flaskor i den vanliga papperskorgen är inte enbart dåligt för miljön, det är även bortkastade pengar då ingen får ta del av panten. Genom att slänga burkar och PET-flaskor i en speciell behållare kan personer som brukar panta nu tjäna ännu mer pengar och behöver inte leta i soptunnor.

8.2 Intervjuer

Under intervjun med restaurangbiträdet framkom det att restaurangens nuvarande soptunna för tomburkar och flaskor inte fungerade. Detta medför att alla de 100 burkar och PET-flaskor som restaurangen säljer per dag troligtvis slängs i skolans övriga papperskorgar. Lokalvårdarna ansåg inte att det var negativt om de skulle bli ansvariga för tömning av pantbehållarna eftersom de såg detta som en bra extra inkomst.

8.3 Enkätundersökning

Ur enkätundersökningen framkom det att majoriteten av de svarande var måna om miljön och ville vara med att bidra till en bättre miljö om det inte var för ansträngande. Flertalet av de som svarat var även motiverade och villiga att gå en bit för att slänga tomburkar/PET-flaskor i en speciell behållare. Övervägande delen av de som svarat tyckte även om idén att behållarna skulle tömma sig själv.

(21)

21

9. Slutsats av förstudie

Informationen som framkom under förstudien kommer att ligga till grund för den framtida pantbehållarens utformning. Eftersom myndigheter inte har några speciella krav på material på insamlingskärl i offentlig miljö leder detta till att projektet kommer att kunna hållas öppet. Då det inte finns någon begränsning vad gäller materialval. Genom att motivera och ge människor fakta kan personer frivilligt vilja förändra sitt beteende istället för att kräva det via tvång. Människor vill kunna bidra till en bättre miljö och ett bättre samhälle om möjligheten finns. Människor vill vara med och bidra till att andra personer kan få det bättre. Ett bidragssätt kan vara att människor slänger sina tomma burkar/PET-flaskor i speciella behållare för att värna om miljön och för att andra personer i behov av extra pengar ska kunna panta dem. En önskan från allmänheten var att pantbehållaren bör vara enkel att använda, lättförstådd, och tillgänglig. Finns det pantbehållare som uppfyller dessa krav finns viljan att använda dem från allmänheten.

(22)

22

10. Process

10.1 Mind-map

För att få bra översikt på vad som framkommit under bakgrundsstudien, skissprocessen och brainstormingen genomfördes två mind-maps. Mind-map nummer ett (se figur 15) skapades under första delen av projektet och mind-map nummer två (se s 23 figur 16)skapades en bit in i projektets andra del då mer skissning, brainstorming och mer litteraturstudie genomfördes.

(23)

23

Figur 16 Mind-map två skapades under skissprocessen av projektet

10.2 Marknadsundersökning

En djupare marknadsundersökning genomfördes dels för att se befintliga lösningar på insamlingskärl både utomhus och inomhus. Men även för att se om det fanns något samband mellan färg och form på de olika insamlingskärlen. (Se bilaga marknadsundersökning s 48-49)

10.3 Skissprocess

Alla tankar, idéer och lösningar på hur pantbehållaren skulle kunna se ut som uppkom under

projektets gång skissades ner. Skissprocessen delades upp i olika faser där olika koncept poängsattes utifrån krav från funktionsanalysen. Några koncept valdes ut och modellerades upp i kartong för att kunna utvärderas och vidareutvecklas. Modellerna visades upp vid ett brainstormingstillfälle så att andra personer kunde analysera dem.

10.4 Brainstorming

Brainstorming i grupp används för att upptäcka nya, bättre och fler lösningar. För att få igång kreativiteten genomfördes brainstorming i grupp vid ett flertal tillfällen under projektets gång. Gruppen bestod av Sigrid Bergström, Frida Lindskog, Amanda Bengtsson, Malin Semborg, Mathilda Schiedat, Jennifer Lempinen och Johanna Hallqvist. Vid de olika mötena användes olika

brainstormingsmetoder beroende på hur långt varje deltagare kommit i sitt projekt. För att varje deltagare skulle hinna få mycket feedback på sitt projekt delade ibland gruppen på sig.

(24)

24

10.5 Litteraturstudie

För att ta reda på hur produkters utseende kan leda till användarförståelse och hur personer uppfattar vissa färger och dess betydelse genomfördes ännu en litteraturstudie bland annat inom semiotik.31

10.6 3D modellering

Solidworks är ett CAD-program där produkter modelleras i en dator. Det vinnande konceptet

modellerades upp i Solidworks och renderades. För att underlätta för eventuella tillverkare skapades även en måttsatt ritning av produkten i programmet.

11. Diskussion om processen

11.1 Skissfas 1

Designprocessen påbörjades genom enkla snabbskisser och lösningsförslag utifrån mind-map ett (se s 22 figur 15) som byggts upp under förstudien (se skissfas 1 figur 17-21 nedan).

Figur 17

Figur 18

31_{Semiotik – läran om tecken, deras struktur och användning}

Koncept: Lucköppning, luckan öppnas ner till, burkarna trillar ner i påsen som kan hängas på krokarna på sidan av behållaren. + Behöver inte röra burkarna.

– Svår att rengöra, kladdigt då dryckesrester kan droppa ner på golvet, personer som går förbi behållaren kan tycka att det är roligt att öppna behållaren nertill så att burkar kan trilla ut på golvet.

Koncept: Dörröppning. En behållare som öppnas som en dörr, burkar/flaskor är staplade, står upprätt så de är lätta att plocka ur.

+Lite kladd då de står upprätt. – Jobbigt att plocka ut för hand.

(25)

25

Figur 19 Figur 20

Figur 21

11.2 Brainstorming

Efter skissfas 1 visades skisserna upp på en handledning. Jag som designer blev tipsad att lägga koncepten från skissfas 1 åt sidan för att vidga mina vyer. För att vidga tankarna krävdes en brainstorming, därför fokuserades det första brainstormingstillfället på att öka kreativitet och innovation. Detta genom att skriva upp olika förslag på hur projektet kunde se ut i en perfekt värld där ingen hänsyn togs till pengar, material, miljö eller realiserbarhet. (se s 26 figur 22)

Koncept: Papperskorg. Burkar slängs i påsen, påsarna samlas ihop. + Minskar kladd då läskrester hamnar i påsen, inte handkontakt med burkarna.

– Kan uppfattas som en ”vanlig papperskorg”, går åt flera påsar.

Koncept: Krok. Behållare med krok hängs på varje papperskorg. Att alltid ha en pantbehållare vid varje papperskorg gör att det inte blir jobbigt att slänga sin burk/flaska.

Koncept: Blomma. Ta loss behållarna (”blombladen”) från behållaren i mitten. Behållarna (”blombladen”) kan sedan hängas överallt där det finns papperskorgar och hängs tillbaka på mittbehållaren när behållaren är fylld med burkar/flaskor. Längst ner på behållarna finns en spillbricka där dryckesrester samlas.

(26)

26

Därefter brainstormades hur en papperskorg och pantbehållare skulle kunna locka till sig ”rätt” skräp från människor via humor/information: Förslag som presenterades var: ”Ställ en pantad fråga” vilket innebar att en person ställer en fråga och får ett roligt och oväntat svar. ”Önskepant” innebar att en person som slänger sin burk får önska sig något. ”Spel” innebar att försöka få fyra likadana burkar i rad. ”Kökspoesi” magneter sitter på behållaren som motiverar personer varför det ska slänga sina burkar/flaskor i en speciell behållare. ”Citat i form av grafiskt mönster” samma princip som i ”kökspoesi” fast motiven är i form att grafiskt mönster. Feedbacken på koncepten och brainstormingen bearbetades vidare och ledde fram till skissfas 2.

(27)

27

11.3 Skissfas 2

Under skissfas 2 togs nya idéer fram med inspiration från andra typer av föremål. De nya koncepten som skapats visades upp på ännu en brainstorming. Där varje koncept fick positiv och negativ feedback (se skisser med respektive kommentar nedan).

Inspirationsprodukt 32 Figur 23 Figur 24 Inspirationsprodukt 33 Figur 25 Figur 26 32 http://furnish.blogg.se/category/design.html 110511 16:55 33_{http://www.belowtheclouds.com/uploads/2008/06/droog01.jpg 110512 09:50}

Pantbehållaren byggs ihop beroende på hur stor skolan/företaget är och hur mycket dryck på burk/flaska som konsumeras. Olika storlekar på behållare på olika platser på skolan/företaget.

+ Många burkar får plats, lätt att rengöra om behållaren delas. – Kräver plastpåse, behållaren kan välta och dela på sig.

Gummiband placeras på väggen och burkar fästs precis som skorna på bilden.

+ Ingen behållare krävs, ingen påse krävs, lätt att fästa burken, minskar spill och kladd då burken fästs upprätt. – Det blir många hål i väggen om gummibanden tas ner, jobbigt för lokalvårdare att plocka burkarna då de får plocka en/två burkar i taget.

(28)

28 Inspirationsprodukt 34 Figur 27 Figur 28 Inspirationsprodukt 35 Figur 31 Figur 32 34 http://supergrafik.se/visa_produkt.asp?t=Recycling+tube+batterier&id=464&lang=sv 110508 15:57 35_{http://www.kontorsvaruhuset.se/kataloger/avfallskarl.pdf sid 4 110508 15.53}

En dryckabsorberande tygpåse som hängs upp på väggen där burkar/flaskor slängs i.

+ Drycken absorberas upp, tvättbarttyg, tygpåsen är smal vilket leder till att burkar/flaskor står upprätt vilket minskar spill och kladd från, ingen påse krävs inuti tygpåsen.

– Ohygieniskt, vad händer när tygpåsen tvättas, kommer det inte finnas någon pantbehållare då?

Koncept: Rakryggad (se figur 29-32). Behållaren har en rak rygg för enkel placering vid vägg, ett hål i ryggen för upphängning, rundare framdel och har ett lock med ett hål i för att uppmana till att burkar/flaskor ska slängas där.

+ Enkel tömning då locket lyfts upp, burkarna hamnar i påsen som lokalvårdarna sedan tömmer.

– Påse krävs då behållaren är bred.

(29)

29

Figur 33 och 34 visar en vidareutveckling av konceptet: Rakryggad (se s 28 figur 29-32). Figur 33 består av en hel behållare med armar av gummiband som ”kramar” papperskorgen och som kan fästas på väggen via sugproppar/magneter.

+ Tillgänglig (finns vid varje papperskorg), lätt att förstå, använda, rak rygg står bra vid vägg, stora radier framtill vilket gör att inte dryckrester klibbar fast i hörn, lätt att tömma, behållaren är smal vilket gör att burkar/flaskorna staplas på varandra vilket minskar kladd.

– Svår att rengöra då behållaren inte kan delas i två halvor vilket skulle göra det lättare att torka med trasa, sugproppar kräver plan vägg, två olika material.

På figur 34har fokus legat på att minska material vilket ledde fram till ett munstycke i plast där en påse sedan träs igenom. När påsen är fylld med burkar/flaskor töms den av lokalvårdare. Överdelen fäst med sugproppar på större papperskorgar eller på väggen där papperskorgen står. På överdelen finns information om återvinning i form av en symbol.

+ Lite material, tillgänglig (finns vid varje papperskorg), lätt att förstå, använda, rengöra, tömma och ger information.

– Kräver påse, sugproppar kräver plan yta.

11.4 Skissfas 3

Figur 33

(30)

30

Figur 35

Figur 35 visar en vidareutveckling av idén önskepant som brainstormades fram tidigare.Varje gång du ska slänga burken/flaskan ska du önska något för burken, vad du ska önska står på informationsskylten på önskebrunnen. + Rolig och annorlunda idé.

– Kan resultera i att folk tycker idén är löjlig/pinsam och inte utför den, kan resultera i en enda stor ”brunn” som rymmer flera burkar/flaskor vilket kan leda till att företag/skolor väljer att enbart köpa in en. Kräver stor säck för att tömma den, svår att rengöra.

Ju bredare behållaren är desto mer utspritt hamnar burkar/flaskorna, vilket gör att

dryckesrester lätt hamnar i behållaren. Bredare behållare kräver därmed påse. Beroende på hur burkarna/flaskorna hamnar när de slängs ner finns det ”tomma områden” i behållaren som inte utnyttjas (se ringar på figur 36).

(31)

31

Figur 37

Figur 37Visar en annan variant på att försöka göra insamlingen av burkar/flaskorna roligare. Detta genom att utveckla en behållare som påminner om ett spel där meningen är att få fyra av samma burkar/flaskor i rad. Vinsten kan sedan bli

pantpengarna.

+ Rolig, annorlunda idé.

– Löjlig, folk kanske inte använder den, svår att rengöra alla hål. Lokalvårdare tömmer den men får inte panten, kan leda till att de inte vill tömma den. Placeras antagligen på ett fåtal platser och inte vid varje papperskorg.

(32)

32

Figur 38

Vidareutveckling av Koncept: gummiband (se s 27 figur 25-26). Flexibelt gummiband med kardborreband som lossas så att burkar kan tömmas i en påse som sitter på lokalvårdarnas vagn.

+ Ingen påse krävs, lite material.

– Hur rengörs banden? Kan bli kladdigt. Vid tömning kan burkar trilla ner på golvet och rulla iväg, jobbigt för lokalvårdare. Personer kan även tycka att det är kul att förstöra genom att öppna kardborre banden så att alla burkar trilla ner på golvet.

(33)

33

11.5 Vidareutveckling av koncept

Konceptet: Rakryggad (se s 28 figur 29-32) fick flest plus vid den tredje brainstormingen och valdes därmed ut för vidareutveckling. Jag som designer valde att lägga pennan åt sidan för att skissa med kartong. Detta för att kunna testa olika grepp, handtag, ribbor och tömningsmöjligheter. Istället för att ha en sluten produkt delades produkten i två halvor och smalnades av ytterligare. Detta för att få burkar/flaskorna staplade på varandra för att undvika spill, detta uppfyllde ett av kraven från

funktionsanalysen. Jag som designer tog i detta stadium ett beslut efter diskussioner med

kurskamrater och handledare angående om hur många burkar/flaskor som skulle kunna rymmas i en behållare. En behållare rymmer ca fem burkar/flaskor, detta för att om burkar ska kunna staplas kan inte behållaren bli för lång då den skulle bli för otymplig att tömma. Städning sker oftast varje dag på skolor/företag vilket medför att behållaren töms kontinuerligt. Eftersom vissa behållare kommer att fyllas fortare än andra beroende på hur många som dagligen passerar den med en tom burk/flaska. Krävs det att vissa behållare ska klara att rymma fler burkar/flaskor. För att få inspiration togs skisser från skiss fas 1 fram. Där fanns två kroklösningar (se figur 39-40).

Idén om att en behållare skulle kunna haka in i en annan behållare var väckt. Detta skulle ske via krokar. Skulle då tre behållare fästas i varandra kan det rymmas upp till 15 burkar/flaskor i behållarna. För att hålla nere bredden på behållaren bör kroken inte sticka ut för mycket från behållaren som det första alternativet (se figur 42).

Figur 42

(34)

34

Resultatet blev två krokar och två hängare uppe och nere på vardera sida av behållaren för att sitta stadigt. Behållaren kan bara krokas in från ett håll (se figur 43) detta för att det enbart ska finnas en typ av behållare. Skulle det gå att hänga en behållare från båda hållen måste den behållare som fästs på väggen ha två hängare. Detta skulle i sin tur leda till att det skulle finnas två olika typer av behållare. En med två hängare och en med en krok och en hängare. Detta vill jag som designer undvika då det hade ökat tillverkningskostnaderna vilket går emot ett önskvärt krav från funktionsanalysen.

Figur 43 Figur 44 Figur 45

Då behållaren är tvådelad sitter kroken samt hängaren fast i behållarens bakdel så att behållarens framdel fortfarande kan dras ut för tömning. På bakdelens rygg sitter även två hål (se figur 46) som är till för att kunna fästa en behållare via en skruv eller hängas på en krok uppsatt på väggen. Detta betyder att det är bara en behållare som fästs i väggen. På detta sätt undviker skolor/företag flera hål och märken på väggen om de väljer att ha flera behållare bredvid varandra.

Figur 46

Nästa steg i processen var att utveckla hur behållaren skulle se ut invändigt. För att inte

lokalvårdarna ska behöva plocka ut en burk i taget krävdes att burkarna hamnade i behållarens framdel. Då kan tömningen ske i ett svep då handen vrids och burkar/flaskorna åker ut. För att inte

Krok fäst på behållarens bakdel.

Hängare.

Två hål för att stadigt kunna fästas på en vägg.

(35)

35

burkarna skulle trilla ur framdelen när denne dras ut krävdes någon form av ribbor. Både långa och runda ribbor skissades ner och utvärderades. Långa ribbor fungerade bra då burkarna gled på dem när behållaren skulle tömmas (se figur 48), ett stort problem var att det blev svårt att komma åt för rengöring något som är viktigt och ett krav från funktionsanalysen. Därefter utvecklades runda ribbor (se figur 49) för att lättare komma åt för rengöring. Ribborna fungerade inte bra då burkarna

fastnade i ribbans kant vid tömning och fastnade i kanten när den släpptes ner i behållaren.

Resultatet blev en avtagbar heltäckande ”vägg” som burkarna/flaskorna kan kasa på när behållaren vänds för tömning. Burkarna/flaskorna fastnar inte i några kanter och tack vare att ”väggen” är avtagbar kan både den och framdelens insida rengöras (se figur 50-53).

(36)

36

Skisser på olika sorters handtag. Det första skissförslaget var ett handtag som var fäst på framdelen. Handleden vrids runt så att burkarna trillar ut (se figur 54-56). Detta grepp prövades på en modell i full skala. Då modellen var lång blev greppet klumpigt och inte behagligt.

Nästa skiss var på ett handtag som var integrerat i behållarens framdel (se figur 57-59), detta sparar material, minskar material och tillverkningskostnad, detta uppfyller flera krav från funktionsanalysen. Vid tömning stoppades dock burkarna av handens knogar.

Om handtaget buktade ut en bit blev inte knogarna i vägen vid tömningen. Det utbuktade handtaget fungerar som ett ”skydd” så att inte mindre burkar trillar ut från hålet. Hålet kan även underlätta för lokalvårdarna då de ser hur fylld behållaren är. Att ha ett utbuktande handtag kan dock leda till att produkten felanvänds då personer som slänger sin burk/flaska drar i handtaget istället för att slänga burken/flaskan igenom hålet på toppen. Handtaget är placerat på behållarens mitt för att kunna balanseras vid tömning och för att passa både höger och vänsterhänta (se s 37 figur 60-63).

(37)

37

Figur 63

Figur 64-65 visar resultatet av hur behållarens töms. Framdelen dras ut och burkarna/flaskorna skyddas från att trilla ut via väggen.

Burkar/flaskor åker ut.

(38)

38

11.6 Modellering i verkstad

När skissmodellen var färdigutvecklad var det dags att bygga den riktiga prototypen som skulle visas upp på Form Design Center i Malmö (se figur 66-69).

(39)

39

11. Resultat av processen

12.1 Marknadsundersökning

Bilder från marknadsundersökningen på olika insamlingskärl delades upp i olika grupper:

insamlingskärl inomhus, batteriholkar, kärl utomhus och kärl i offentliga miljöer. Detta medförde att jag som designer lättare kunde få en överblick av olika typer insamlingskärl som fanns på marknaden idag. Marknadsundersökningen resulterade i att jag som designer upptäckte att grön färg användes på de flesta mindre insamlingskärl inomhus för burkar, flaskor och glas (se bilaga

marknadsundersökning s 48-49).

12.2 Semiotik

Under den senare litteraturstudien framkom det att författaren Rune Monö anser att en produkt har fyra semantiska funktioner: beskriva, uttrycka, uppmana och identifiera.

Att beskriva: ändamål, hantering och verkningssätt Att uttrycka: egenskaper, kvalité

Att uppmana: till användning, reaktion

Att identifiera: en produkt, dess ursprung, ändamål, logotyp.36

En produkt bör kommunicera med sin användare, de viktigaste kommunikationssätten är via form, yta och utseende. Jag som designer bör ha i åtanke att pantbehållaren ska ha en tydlig design, stark form och vara lagom komplex. Dess form ska förmedla ett budskap. Vid tillverkning av en helt ny produkt som inte har några föregångare är det viktigt att produktens utformning fungerar naturligt. Är det däremot en ny version av redan befintlig produkt bör den vara utformad så att användare känner igen sig. Upprepande formelement leder till en mer sammanhållen design.37

En produkts uttryck kan förklara produktens syfte. Vad det är för något, hur/vad den ska användas till. En idealisk produkt är utformad så att den är självinstruerande, dock är det vanligt att produkter inte är det. Några hjälpmedel är inspirationsskyltar och symboler som placeras på produkten eller på platsen.38

Den semantiska funktionen uppmanar till användning eller reaktion är inte alltid tydlig i en produkts utformning. Ibland är uppmaningen ett starkt uttryck eller en beskrivning. Exempel på tydliga uppmaningar är displayer, blinkande lampor och kontrollpaneler. En produkts uttryck kan förstärkas och leda till uppmaningar, till ex. genom att produkten uppmanar oss att agera via informationsskyltar, eller via trendiga färger och former som vi stött på tidigare och som vi är bekanta med. Detta kan leda till att vi förstår vad produkten är avsedd för.39 En produkts identitet kan beskriva dess ursprung. Genom att produkten uttrycker företagets identitet via formgivning, symboler och färgsättning kan produktens anonymitet minska och på så sätt skapa ett förtroende.40

36_{Design for product understanding. Förf. Rune Monö (1997) s 81}

37

Design i fokus för produktutveckling Förf. Kenneth Österlin (2007) s 98-99

38

Design i fokus för produktutveckling Förf. Kenneth Österlin (2007) s 109-110

39

Design for product understanding. Förf. Rune Monö (1997) s 99

(40)

40

12.3 Färgval

Människans viktigaste sinnesorgan är ögonen där mer än två tredjedelar av kroppens sinnesceller sitter. Detta ger oss möjlighet att upptäcka förändringar i vår vardag bland annat nya färger, former material, produkter och människor. Synförmågan är människans kraftigaste sinne.41

Färg som sinnesuttryck är avgörande för sinnesupplevelsen då färg kan framkalla känslor hos människor. Färger kan även väcka minnen, tankar och upplevelser. Används rätt färg på en produkt kan detta underlätta för brukaren då denne vid ett senare tillfälle stöter på färgen och produkten igen och vet hur produkten ska användas. Att använda fel färg på en produkt kan därmed leda till att produkten blir svårtolkad då olika färger ger olika effekter. Ett färgval ska därmed uttrycka det värde ett företag/en produkt står för. Till exempel kopplas grön färg ihop med landskap och naturen. En röd färg väcker uppmärksamhet. Den röda färgen attraherar ögat och synsinnet snabbast av alla färger, detta är en av anledningarna till varför brandsläckare är röda. Den gula färgen skapar uppmärksamhet eftersom den är ljusast för ögat därför är bland annat trafikskyltar gula. Detta skapar en känsla av oro och försiktighet vilket i sin tur leder till att färgen får ännu mer

uppmärksamhet.42

Den utvecklade behållarens färg kommer vara grön då denna färg kopplas ihop med landskap, natur, miljö, kretslopp, ekologi och återvinnig.43 Det grafiska motivet kommer att tryckas på i vit färg då vitt står för ärlighet och sanning.44_{Under marknadsundersökningen framkom det även att de flesta} insamlingskärl där burkar/flaskor ska slängas består främst av grön färg.

12.4 Tillverkning

Pantbehållaren kommer att tvåkomponentformsprutas. Då denna tillverkningsmetod är billig vid masstillverkning och kan ske maskinellt. Detta minskar tillverkningskostnaden vilket uppfyller krav från funktionsanalysen. Det grafiska motivet kommer att tryckas på produkten.

12.5 Material

Behållaren kommer att bestå av polypropen (PP) och Dryflex (som är ett gummiliknande material) som sitter runt handtagen för att göra det mjukare och behagligare att greppa. Både Dryflex och PP kan återvinnas, har lågt pris och fungerar bra vid formsprutning.

41

Sinnes marknadsföring. Förf. Bertil Hultén, Niklas Broweus, Marcus Van Dijk (2008) s 96-99

42

Sinnes marknadsföring. Förf. Bertil Hultén, Niklas Broweus, Marcus Van Dijk (2008) s 103-105

43

http://web.comhem.se/~u05800245/psyke.htm 110514 kl 12.32

(41)

41