Arbitrage i den svenska fotbollsbettingmarknaden
Författare: Alexander Hammar 950820
VT-20
Uppsats, kandidatkurs, 15hp Ämne: Nationalekonomi
Handelshögskolan vid Örebro universitet Handledare: Henrik Jordahl
Sammanfattning
I denna uppsats presenteras mängden arbitragemöjligheter under åren 2010–2015 vid spel på fotbollsmatcher i Allsvenskan. Syftet med denna uppsats är att undersöka om huruvida den svenska bettingmarknaden är effektiv. En marknad definieras som effektiv när priset på en vara återspeglar den kollektiva analysen hos alla investerare. Om det däremot finns
möjligheter att regelbundet utnyttja eventuella marknadsbrister kan marknaden klassas som ineffektiv. Olika odds från flera vadhållningsaktörer kan tillsammans garantera ett spel som genererar vinst. Denna uppsats visar att arbitragemöjligheter förekommer i en stor
utsträckning som ett resultat av vadhållningsaktörernas prissättning på bekostnad av deras egna marginalintäkter.
Innehåll
1. Introduktion ... 1
2. Den svenska spelmarknaden ... 4
3. Vad är arbitragebetting? ... 5
4. Tidigare studier ... 8
5. Data ... 11
6. Resultat ... 13
7 Avslutning och Diskussion ... 22
8. Referenser ... 24
1
1. Introduktion
Den globala bettingmarknaden växer för varje år och uppgick år 2017 till 104 miljarder dollar, där fotboll är den största bettingsporten sett till omsättning (Zion Market Research, 2019). På grund av det stora intresset ökar även antalet aktörer på marknaden och därmed konkurrensen. Med en ökad konkurrens gäller det för vadhållningsaktörerna1 på marknaden att upprätthålla en effektiv nivå för att förbli lönsamma. Om det däremot förekommer strategier som låter en spelare att regelbundet vinna utan risk för förlust finns det arbitragemöjligheter och
marknaden kan klassas som ineffektiv. Frånvaron av arbitragemöjligheter garanterar däremot inte att marknaden är effektiv då marknaden även kan klassas som ineffektiv om
vadhållningsaktörerna gör stora vinster. Arbitrage2 beskrivs vanligtvis som utnyttjandet av prisskillnader och obalanser i en marknad som möjliggör riskfria vinstmöjligheter (NE, n.d). Det har tidigare skrivits rapporter inom samma ämne där en del klassat marknaden som effektiv (Pope och Peel 1989; Vlastakis 2009) medan andra kommit fram till det motsatta (Pope och Dixon 2004; Franck m fl. 2012; Marshall 2009). För att försöka besvara denna fråga kommer ny unik data med odds och information med utgångspunkt från Allsvenskan under säsongerna 2010 – 2015 presenteras. Syftet med denna uppsats är att besvara om den svenska fotbollbettingmarknaden är effektiv genom att undersöka hur och hur ofta
arbitragemöjligheter förekommer samt vad det beror på. Denna uppsats kommer även gå in på hur olika aktörer beter sig på en växande marknad.
Thaler och Ziemba (1988) diskuterade att bettingmarknaden är bättre anpassad än
aktiemarknaden när det kommer till att testa en marknad för effektivitet. Detta beror på att lagda spel har en bestämd livstid medan en aktie kan förändras i all evighet. Den klassiska tolkningen av marknadseffektivitet avser i vilken grad marknadspriserna återspeglar all relevant information som finns tillgänglig. Om marknaden skulle varit effektiv skulle ingen kunna slå marknaden eftersom alla besitter samma information om vad som är över- eller undervärderat. Eugene Fama och Malkiel Burton (1970) presenterade med sin teori om en effektiv marknad, EMH, där grunden ligger i att det enda sättet för en individ att få en högre avkastning är att göra mer riskfyllda investeringar. Resultatet av en effektiv marknad blir att det är svårt för en individ att förutspå hur en marknad kommer att förändras, vilket gör att de
1 En vadhållningsaktör är ett företag som erbjuder odds på spel, i det här fallet fotboll. Den engelska termen är bookmaker.
2 eventuella prisförändringarna kan ses som slumpmässiga (Tran och Leirvik, 2019). Om någon skulle kunna förutspå utfallet av en akties tillväxt innebär det att marknaden är ineffektiv och ekonomiska möjligheter finns tillgängliga. När det kommer till aktiemarknaden brukar man ibland tala om The Random Walk Theory. Random walk innebär att aktiepriserna förändras oberoende av varandra, utan något minne för tidigare rörelser och att rörelserna därför inte följer något mönster vilket gör att de därmed inte kan förutspås (Law, 2018). Om Random Walk existerar så kan det därmed ses som ett bevis på att marknaden är effektiv.
En marknad kommer i den här uppsatsen definieras som ineffektiv om det finns möjligheter för en individ att konsekvent hitta allokeringar som möjliggör ett riskfritt spel oavsett utfallet i en match. Marknadseffektiviteten på bettingmarknaden kan mätas ur två perspektiv,
kundernas eller vadhållningsaktörernas. Om ena part gör stora vinster som ett resultat av den andres informationsbrist kan marknaden klassas som ineffektiv. I den här uppsatsen har jag däremot valt att avgränsa mig och nästan enbart fokusera marknaden utifrån spelarnas position. Som ett resultat kommer fokus därmed ligga på att undersöka hur spelarna kan utnyttja eventuella prisskillnader till sin egen vinning. I uppsatsen kommer det däremot presenteras resultat om det är marknaden i sin helhet som är ineffektiv eller om det beror på enskilda vadhållningsaktörers prissättning. Vad som skiljer definitionen för
marknadseffektivitet, som kommer användas i detta arbete, mot den klassiska tolkningen är att när man väl finner en arbitragemöjlighet på bettingmarknaden kan man direkt garantera sig en vinst till skillnad mot an aktie där man vid köp inte är garanterad en vinst. Som ett resultat av den garanterade vinsten går det inte att direkt applicera den klassiska tolkningen av
marknadseffektivitet.
Inom betting används termen safebet om det råder en arbitragemöjlighet, det vill säga där spelaren är garanterad en vinst. För att hitta dessa allokeringar innebär det att man måste samla in den information som behövs med förhoppningen att hitta ett safebet.
Informationsinsamlingen skiljer sig mycket idag från hur det var förr, vilket gör att mindre tid behöver läggas ner för att samla in samma mängd information. Idag finns det hemsidor och program3 som innehåller odds från flera olika aktörer vilket underlättar
informationsinsamlandet. Däremot innebär detta att vadhållningsaktörerna även de har tillgång till denna information och borde kunna motverka och stoppa utfall som leder till garanterad vinst för spelarna. Min egen uppsats likt, Franck m.fl. (2012), påvisar dock att
3 vadhållningsaktörerna är medvetna om att de erbjuder odds som möjliggör arbitragevinster på bekostnad av lägre marginaler. Marshall (2009) menar däremot att dessa allokeringar borde försvinna snabbt i och med att vadhållningsaktörerna har tillgång till samma information som spelarna och därmed har incitament att justera eventuella odds som säljs till ett för högt pris för att minimera eventuella förluster.
Det är viktigt att förstå att vadhållningsaktörerna inte enbart tjänar pengar när ett odds läggs på deras sida. Många spelare är bekväma och tar inte ut pengar omsatta på spel eller på vadhållningsaktörerna hemsidor direkt, vilket möjliggör för vadhållningsaktörerna att även få ränta på deras kunders kapital. För en spelare ger pengar som ligger låsta hos en vadhållare ingenting förutom möjligheten att eventuellt spela med dem direkt. Det betyder att en spelare alltså går miste om den ränta hen skulle kunna räknat med i någon annan placering.
Alternativkostnader är en stor faktor när det gäller spelarnas kostnader då tiden de lägger ner i sökande för arbitragemöjligheter hade kunnat användas till något annat som genererat en vinst. En spelare måste även ta hänsyn till om en vadhållare besitter en spellicens eller ej. Det spelar även roll vilken typ av spellicens vadhållningsaktörerna har då det kan innebära olika skyldigheter för spelarna såsom eventuell skatteplikt på sina vinster (Skatteverket, n.d). Resultatet från denna studie visar att den svenska bettingmarknaden är ineffektiv utifrån den tolkning av marknadseffektivitet som används i detta arbete. Däremot så gör
vadhållningsaktörerna på marknaden inga större förluster, utan arbitragemöjligheter uppstår som ett resultat av enskilda vadhållningsaktörers låga prissättning. Resultatet som presenteras är intressant för både spelare såsom vadhållningsaktör eftersom uppsatsen belyser att
arbitragemöjligheter förekommer regelbundet.
Resten av denna uppsats är strukturerad enligt följande. I avsnitt 2 presenterar jag den svenska spelmarknaden. Avsnitt 3 förklarar vad ett arbitrage-bet är och hur det uppstår. Avsnitt 4 går in i tidigare relaterad forskning. I avsnitt 5 presenteras den data som kommer användas i denna uppsats samt hur datainsamlingsprocessen gått till. I avsnitt 6 presenteras och diskuteras det resultat som jag kommit fram till genom analys av min insamlade data. Uppsatsen avslutas med en diskussion i del 7.
4
2. Den svenska spelmarknaden
Den svenska spelmarknaden består sedan år 2019 av både reglerade och oreglerade
vadhållningsaktörer efter att man 2019 genomförde en reform som innebar att ett licenssystem infördes. I samband med reformen bytte man även namn från Lotteriinspektionen till
Spelinspektionen. Målet med omregleringen var att staten skulle återfå kontroll om hur spelandet fungerar hos de företag som tidigare agerat på den svenska marknad utan tillstånd. Dessa bolag har med åren tagit mer och mer marknadsandelar på den svenska spelmarknaden. Staten hade trots de oreglerade vadhållarnas mer aktiva roll på marknaden varken kunnat få information om hur deras spelverksamhet fungerat eller kunnat beskatta dem på deras vinster fram till 2019 (Statskontoret, 2019). Svenska spel hade teoretisk sett monopol på den svenska bettingmarknaden fram till regleringen 2019 vilket borde inneburit att inga andra aktörer fått agera på denna marknad. Däremot tilläts företag som producerar sina tjänster inom EU att sälja dem fritt till alla i regionen som ett resultatet av den fria handel som råder inom unionen (EU, n.d). Flera av vadhållningsaktörerna bedriver sin verksamhet från Malta där de har en licens från Malta Gaming Authority.
Förutom att enbart få insyn i hur företagen agerar ville man även kontrollera hur spelföretagen marknadsför sina spel samt se till att dessa företag följer de riktlinjer som finns när det gäller att skydda konsumenterna i Sverige. De måste även se till att de följer de lagar som finns när det kommer till överdrivet spelande av deras kunder. Runt 340 000 personer i Sverige har någon grad av spelproblem enligt Folkhälsomyndigheten (2020) och genom ett samarbete mellan spelföretagen och Spelinspektionen kan vem som helst stänga av sig själv från allt spel från alla spelföretag med licens.
För att få tillgång till en Svensk Spellicens som gäller i 5 år måste man godkännas av
spelinspektionen samt betala av ansökningsavgift på 400 000 kronor som inte återbetalas om ansökan avslås. Förutom ansökningsavgiften godkänner man att även att betala 18 procent spelskatt på sina vinster. Vid spel hos en olicensierad vadhållare måste en spelare själv se till att rapportera eventuella vinster till skatteverket då man är skyldig att betala skatt vid vinster hos olicensierade vadhållare (Regeringen, 2018). Innan regleringen behövdes vinster från vadhållare med förankring i ett annat land än Sverige men inom EES (Europeiska ekonomiska samarbetsområdet) inte beskattas så länge spelbolagen var licenserade (Skatteverket, 2019). I denna uppsats används data som från tiden innan regleringen trädde i kraft vilket betyder att majoriteten av vadhållningsaktörerna verkade i den gråzon som skapats på grund av
5 företagens rätt att erbjuda sina tjänster till länder utanför EU. Merparten av de
vadhållningsaktörer som används i arbetet hade under denna tid en licens liknande den utgiven av Malta Gaming Authority, men det har också förekommit företag som under den observerade tidens gång fått tillgång till en av dessa licenser.
3. Vad är arbitragebetting?
För den här uppsatsen är det viktigt att förstå vad arbitrage-betting är och hur det fungerar. På bettingmarknaden finns det flera aktörer som säljer homogena varor, men ibland till olika priser. Genom att analysera dessa priser kan man hitta en allokering där variationen mellan de olika aktörerna på marknaden är tillräckligt stor för att möjliggöra ett riskfritt spel. I till exempel fotboll finns det tre utfall (hemmalagsvinst, oavgjort eller bortalagsvinst) där
spelaren måste satsa pengar på alla tre utfall för att bli garanterad en vinst. Om det då finns en arbitragemöjlighet kan en spelare göra ett riskfritt spel där vinsten blir högre desto större variation.
Denna allokering hittas genom att samla in information från flera olika aktörer och sedan jämföra dem mot varandra för att se om deras totala procentuella kvot uppgår till ett. Om summan är ett eller högre kommer det inte finnas någon allokering som genererar en vinst men vid en summa som är lägre än ett är man garanterad att vinna. För att undersöka om det finns en möjlighet till ett arbitrage använder jag mig av formler presenterade av Ben Marshall (2009).
TU = Totalt utfall
Xi = Odds från respektive vadhållningsaktör
n = Antalet möjliga utfall (3 i denna uppsats). Totalt utfall definieras som nedan:
TU = ∑ 1/𝑋𝑖 𝑛
𝑖=1
(1)
De totala utfall är det summerade värdet av de olika sannolikheterna för respektive utfall. Om det totala utfallet är lägre än ett kan vinsten beräknas enligt ekvationen nedan:
6 Bruttovinst = (1 − ∑ (𝑋1 𝑖) 𝑛 𝑖=1 ) (∑ (𝑋1 𝑖) 𝑛 𝑖=1 ) Där = ∑ 1/𝑋𝑖 𝑛 𝑖=1 < 1 (2)
För att få den optimala vinsten gäller det att satsa en proportion av det totala utfallen för att garantera samt maximera vinsten:
Delmängd att satsa på utfall 𝑖 =
1 𝑋𝑖 1 𝑋1+ 1 𝑋2+ ⋯ 1 𝑋𝑛 (3)
För att göra detta tydligare kommer detta demonstreras som ett exempel.
Den 27 september 2015 spelade Gefle och Norrköping fotboll mot varandra och följande odds var presenterade:
Tabell 1. Gefle – Norrköping 27 september 2015
Vadhållningsaktör Hemmalagsvinst Oavgjort Bortalagsvinst
Bet365 6,5 4 1,5
Anm. I denna tabell ser vi stängningsoddsen satta av Bet365 på fotbollsmatchen mellan Gefle och Norrköping. Alla tre utfall är visade med respektives odds nedanför. Om hemmalaget vinner kommer spelaren få satsad mängd multiplicerat med 6,5 där liknande gäller för de andra utfallen beroende på vinnande utfall.
I det här fallet kan spelaren enbart satsa på odds bestämda av Bet365 vilket skulle resultera i:
TU = ∑ 1/𝑋𝑖 𝑛 𝑖=1 = 1 6,5+ 1 4+ 1 1,5= 1,070513 (4) Om spelaren satsar på alla utfallen från en och samma vadhållningsaktör blir Totalt utfall 1,070513 vilket är högre än 1 vilket betyder att det att det inte finns några
arbitragemöjligheter.
Om en spelare istället har tillgång till flera olika vadhållningsaktörer, i det här fallet Bet365, Pinnacle och Interwetten, blir vinsten den som presenteras i Tabell 2.
7 Tabell 2. Gefle – Norrköping 27 september 2015
Vadhållningsaktör Hemmalagsvinst Oavgjort Bortalagsvinst
Bet365 6,5 4 1,5
Pinnacle 6,34 4,41 1,56
Interwetten 4,3 3,4 1,75
Anm. I denna tabell ser vi stängningsoddsen satta av Bet365 på fotbollsmatchen mellan Gefle och Norrköping. Alla tre utfall är visade med respektives odds nedanför. Om hemmalaget vinner kommer spelaren få satsad mängd multiplicerat med 6,5 5 där liknande gäller för de andra utfallen beroende på vinnande utfall. De högsta oddsen för respektive utfall är visat i fet stil.
Om vi nu använder oss av de högsta oddsen för respektive utfall uppgår totalt utfall till:
TU = ∑ 1/𝑋𝑖 𝑛 𝑖=1 = 1 6,5+ 1 4,41+ 1 1,75= 0,952032 (5) Eftersom TU i detta fall blir 0,952032 och därmed är mindre än ett kan spelaren garantera en vinst oavsett utfallet i en match. Bruttovinsten räknas ut enligt följande:
Bruttovinst = (1 − ∑ (𝑋1 𝑖) 𝑛 𝑖=1 ) (∑ (𝑋1 𝑖) 𝑛 𝑖=1 ) = 1 − (6,51 +4,41 +1 1,751 ) 1 6,5+ 1 4,41+ 1 1,75 = 0,0504 (6)
Genom att använda sig av de högsta oddsen i de respektive utfallen kan spelaren få en riskfri utdelning på 5,0385 procent. Däremot måste man räkna ut hur mycket man ska satsa på respektive utfall för att garantera en maximal vinst. Delmängderna räknas ut enligt följande:
𝐷𝑒𝑙𝑚ä𝑛𝑔𝑑 𝑓ö𝑟 ℎ𝑒𝑚𝑚𝑎𝑙𝑎𝑔𝑠𝑣𝑖𝑛𝑠𝑡 = 1 6,5 1 6,5+ 1 4,41 + 1 1,75 ≈ 0,162 (7) 𝐷𝑒𝑙𝑚ä𝑛𝑔𝑑 𝑓ö𝑟 ℎ𝑒𝑚𝑚𝑎𝑙𝑎𝑔𝑠𝑣𝑖𝑛𝑠𝑡 = 1 4,41 1 6,5+ 1 4,41 + 1 1,75 ≈ 0,238 (8) 𝐷𝑒𝑙𝑚ä𝑛𝑔𝑑 𝑓ö𝑟 𝑏𝑜𝑟𝑡𝑎𝑙𝑎𝑔𝑠𝑣𝑖𝑛𝑠𝑡 = 1 1,75 1 6,5+ 1 4,41 + 1 1,75 ≈ 0,6 (9)
8 För garanterad maximal vinst gäller det för spelaren att lägga 16,2 procent av den totala summan på hemmavinst, 23,8 procent på oavgjort och 60 procent på bortalagsvinst. Om den totala summan som spelas fördelas enligt ovan kommer det garantera en riskfri utdelning på 5,04 procent som tidigare nämndes.
Om spelaren besitter en summa av 1000 kronor som den skulle vilja satsa innebär det att denna mängd borde fördelas i delmängder som uppgår till den procentuella storlek som ovan presenteras. Om storleken för delmängderna inte uppgår till rätt summa är det inte säkert att man går med vinst. Det är alltså oerhört viktigt att se till att dessa uträkningar är korrekta. Tabell 3. Gefle – Norrköping 27 september 2015
Hemmalagsvinst Oavgjort Bortalagsvinst
Bästa givna odds 6,5(Bet365) 4,41(Pinnacle) 1,75(Interwetten)
Insats 0,162*1000=162 0,238*1000=238 0,6*1000=600
Inkomst 162*6,5=1053 238*4,41=1049,58 600*1,75=1050
Vinst 53 49,58 50
Avkastning (%) 5,30% 4,96% 5%
Anm. I denna tabell finner man de olika oddsen från respektive vadhållningsaktör samt en sammanställning insats, inkomst, vinst och avkastningen från de respektive utfallen. Anledningen till att avkastningen varierar något beror på avrundningar.
Oddsen de olika vadhållningsaktörerna erbjuder varierar på grund av deras olika algoritmer för att räkna ut sannolikheten för respektive utfall. Vad som däremot inte framgår i
förklaringen av arbitrage är att oddsen vadhållningsaktörerna presenterar oftast inte reflekterar vadhållningsföretagens skattade sannolikhet utan de innehåller nästan alltid en kommission som uppgår till runt 5–10 procent. Denna kommission varierar mellan olika företag samt från match till match. Kommissionen är vadhållningsaktörernas sätt för att ta ut en avgift för respektive odds.
4. Tidigare studier
Peter F. Pope och David A. Peel (1989) var pionjärer när det kommer till att undersöka om bettingmarknaden är effektiv eller ej. De skrev en rapport år 1989 som undersökte hur den engelska bettingmarknaden 1981–1982 såg ut där de visade att olika vadhållningsaktörer sålde samma homogena produkter till olika priser vilket skapade arbitragemöjligheter. Slutsatsen av deras arbete blev att en spelare kan, genom insamling av information, hitta strategier som minimerar deras förluster, men utan garantier för större vinster på grund av
9 eventuella skatter. I denna studie fann de enbart ett fall där spelare hade en arbitragemöjlighet vilken uppgick till två procent.
Pope gjorde en ny studie med Mark Dixon (2004) där han analyserade vidare om det gick att förutspå och finna arbitragemöjligheter, men använde denna gång data från engelska
bettingmarknaden för åren 1993–1996. Denna gång fann de inga fall av arbitragemöjligheter när man spelar de olika vadhållningsaktörernas odds mot varandra. De antog att förklaringen till detta berodde på att vadhållningsaktörerna hade lärt sig att förutspå utfallet bättre och därmed satte bättre odds men säger även att det kan berott på att samverkan mellan vadhållningsaktörerna hade blivit bättre. Vidare går de in på att vadhållningsaktörerna är medvetna om att det finns spelare som försöker hitta dessa allokeringar och därmed anpassar sina odds för att maximera sina vinster. Till exempel, om en spelare visar tecken på att regelbundet satsa på ett visst lag kan vadhållningsaktörerna erbjuda sämre odds för ett visst utfall då spelarna med största sannolikhet fortfarande kommer spela trots det mindre lukrativa erbjudandet (Pope och Dixon, 2004).
Vlastakis med flera (2009) publicerade en studie där de undersökte data presenterad av sex olika vadhållningsaktörer över åren 2002–2004 med information om 12 841 matcher som spelats i de bästa ligorna i Europa. Resultatet av deras studie visade att arbitragemöjligheter förekommer i mindre än 0,5 procent av alla matcher där dessa matcher kunde ge upphov till vinster mellan 12–200 procent. De finner däremot detta resultat som oväntat eftersom effektiviteten på marknaden borde ökat åren innan studien publicerades på grund av förändringar i lagstiftning och internets bredare användning (Vlastakis m.fl. 2009). De undersökte även om det skiljer sig om man bara undersöker arbitragemöjligheter hos
vadhållningsaktörer som enbart finns online där det visade sig att arbitragemöjligheter enbart förekom i 0,1 procent av fallen. Något som däremot måste uppmärksammas ytterligare, och som dem även nämner är de ovanligt höga vinstallokeringarna som presenterades i arbetet. Den genomsnittliga arbitrage vinsten uppgick till 21,78 procent med en standardavvikelse på 3,79 procent. De förklarar att de höga vinsterna kan bero på eventuella felinskrivningar i deras dataset eller felaktiga odds givna av vadhållningsaktörerna (Vlastakis 2009).
Likt Pope och Dixon (2004) finner även Vlastakis m fl. (2009) att odds bestämda av vadhållningsaktörer inte alltid reflekterar den skattade sannolikheten för ett utfall. De fortsätter tala om favourite-longshot bias vilket syftar till att bets lagda på favoriten, lägre
10 odds med hög sannolikhet, ger högre avkastningen än bets satsade på longshot4, högre odds med låg sannolikhet. En till bias som diskuteras av Vlastakis m fl. (2009) men som även nämnts av andra studier (Marshall 2009; Pope och Dixon 2004) är att spelare tenderar att överestimera ett lags hemmafördel. Som ett resultat av spelarnas favorisering anpassar vadhållningsaktörerna ibland oddsen för att öka sina vinster, då de räknar med att de fortfarande kommer att spela.
Levitt (2004) går in djupare på ett lags hemmafördel utifrån data insamlat under åren 2001– 2002 i USA. Levitt presenterar med sin data spelarnas bettingmönster genom att undersöka vad spelarna satsat på. Han fortsätter att gå in på hur vadhållningsaktörerna borde bete sig för att minimera risken för att sätta sig själv i en risk där de möjliggör för spelarna att utnyttja deras prissättning av odds. Han förklarar att vadhållningsaktörerna inte fokuserar på att balansera sina egna utgifter och intäkter utan snarare utnyttjar deras kunders överestimation på hemmalaget och på så sätt förblir lönsamma. Han säger däremot att vadhållningsaktörerna är bättre på att förutspå utfallet av en match än den gemene kunden och att
vadhållningsaktörerna inte alltid har incitament att ge odds som reflekterar deras skattade sannolikhet.
Franck, Verbeek och Nüesch (2012) undersökte precis som tidigare forskare hur effektiviteten på spelmarknaden ser ut, men de använde sig av ett dataset med odds från fler
vadhållningsaktörer än bland annat Vlastakis (2009). Datasetet innehöll information insamlad under åren 2004–2011 med fokus på de bästa ligorna5 i Europa. En till skillnad var att de även använde sig av en Bet-Exchange6, Betfair, för att jämföra om man ytterligare kan utnyttja skillnader mellan dessa olika marknader som säljer homogena varor på olika sätt. De identifierade att man i 19,2 procent av alla fall (11 933) fann arbitragemöjligheter med en genomsnittlig vinst på 1,4 procent. De förklarar att arbitragemöjligheterna inte uppstår av slumpmässiga prisskillnader utan är ett resultat av bristande information mellan de olika vadhållningsaktörerna. Franck m fl. menar även att vadhållningsaktörerna ibland medvetet erbjuder högre odds som en del av en marknadsföringsaktivitet med målet att attrahera nya kunder.
4 Longshot kan på svenska tolkas som skräll.
5 Engelska Premier League, Franska Ligue 1, Tyska Bundesliga, Italienska Seria A och Spanska Primera Divison 6 En Bet-Exchange är en plattform där spelare spelar mot varandra och inte mot huset som hos vanliga
vadhållningsaktörer. Detta betyder att oddsen inte bestäms av huset utan avspeglar fördelningen av alla spelares gemensamma bedömning av utfallet.
11 För att förstå varför vadhållningsaktörer ibland använder odds som inte reflekterar deras skattade sannolikheten behöver vi förstå deras inkomstmodell. En vadhållningsaktör tjänar pengar genom att ta ut en kommission på varje odds, som redan är integrerat i oddsen, som placeras. Enligt Franck m fl. (2012) tog vadhållningsaktörerna i snitt 11,3 procent i
kommission i deras studie. På grund av denna kommission eftersträvar vadhållningsaktörerna en stor kundbas då det genererar större volymer och därmed möjligheter till högre vinster. Franck m fl. (2012) fortsätter även att diskutera att vadhållningsaktörer inte lägger något större fokus på en individuell match utan att de fokuserar på det långa loppet. De är medvetna om att deras kunder är bekväma och det finns transaktionskostnader i att byta till en annan vadhållare. En vadhållare förbehåller sig även rätten att suspendera kunder om de anser att en spelare bryter mot deras regler (William Hill, 2019).
Det är även värt att nämna Ben R. Marshalls (2009) studier i och med att grunden till denna studie baseras på formler presenterade i hans arbete. Hans dataset bestod av information från en stor variation av olika sporter7 med resultat och odds över åren 2003–2005. Hans mål med
sin studie var att undersöka hur snabbt en temporär marknadseffektivitet försvinner genom att se förändringar i oddsen över tid. Efter att ha undersökt odds från 50 olika
vadhållningsaktörer över tid visade resultatet att det fanns arbitragemöjligheter som uppgick till en snittavkastning på 1,5 procent för varje arbitragemöjlighet men att sådana allokeringar oftast försvann inom 15 minuter. Han menar att oddsen som kvarstår länge sätts av
vadhållningsaktörer som sällan skapar sådana här möjligheter och det är därför färre personer som söker dessa allokeringar eftersom alternativkostnaden är högre än att undersöka
vadhållningsaktörer som regelbundet skapar dessa möjligheter (Marshall 2009).
5. Data
Data har samlats in för hand från Oddsportal (2020) som är en webbsida som erbjuder information om rådande odds för en stor mängd matcher, men som även har tidigare dokumenterade stängnings-samt öppningsodds för flertalet sporter och ligor, däribland
Allsvenskan. De erbjuder även möjligheter för spelare att hålla koll på eventuella förändringar av odds som uppstår samt undersöka om det finns arbitragemöjligheter. I detta arbete har jag enbart undersökt den data som redan finns insamlad i deras databas och valt ut den
information som behövs för att analysera eventuella arbitragemöjligheter.
12 Datainsamlingen har skett genom att gå igenom varje fotbollsmatch i Allsvenskan från
säsongerna 2010 fram till den sista matchen 2015 och skriva ner högsta stängningsodds och det högsta stängningsoddsets öppningsodds för respektive utfall (hemmalagsvinst, oavgjort eller bortalagsvinst). Ett stängningsodds är det slutgiltiga odds som oddset uppgår till innan vadhållningsaktören stänger möjligheten att placera ett odds, vilket brukar inträffa strax före eller vid start av respektive match medan ett öppningsodds är det värde stängningsoddset initialt startar på. Oddsportal erbjuder stängning- och öppningsodds från över 30 olika vadhållningsaktörer8 men även ytterligare information av andra möjliga bets såsom spel på antalet gjorda mål. Det hade kunnat gå att undersöka om arbitragemöjligheter finns på den här sortens bets, men detta är något som inte kommer gås in på i denna uppsats. Alla av de
vadhållningsaktörer som kunde avläsas på Oddsportal kommer nödvändigtvis inte benämnas i rapporten utan enbart några av de som har bidragit till arbitragemöjligheter.
All nödvändig information har skrivits ner för hand till ett Excel-dokument som kommer användas för att besvara uppsatsens frågor. Totalt har data från 1435 matcher i Allsvenskan sammanställts och analyserats över åren 2010–2015, där det spelats runt 240 matcher per år. Datan är skriven på ett sådant sätt att varje rad med en unik match presenterar år, vilka som spelar mot varandra, det bästa stängningsoddsen för de olika utfallen samt de bästa
stängningsoddsens öppningsodds, men även hur resultatet blivit i matcherna. Datasetet innehåller även information om marknadens snittodds för respektive utfall för alla safebet-matcher. Utifrån denna grund har olika formler och tabeller skapats för att vidare kunna undersöka eventuella förklaringar till varför det förekommer arbitragemöjligheter. Uppsatsen baseras främst på stängningsodds vilket gör att jag eventuellt missar en del arbitragemöjligheter. Anledningen till detta beror på att oddsens värde ofta justeras och ett odds kan vid en viss tidpunkt möjliggjort en arbitragemöjlighet, men där oddset över tid minskat så att när att oddset stängde var det inte längre en del av ett safebet. Om datasetet innehåller en större mängd arbitragemöjligheter är det här något vi kan bortse från. Detta på grund av att jag då kan göra ett antagande att om det finns arbitragemöjligheter för en stor andel stängningsodds kommer det även finnas arbitragemöjligheter för de rörliga värden oddsen uppgick till innan oddset stängdes. Det framkommer även av datasetet att flera
stängningsodds initialt öppnade på ett högre värde, men trots att de minskade möjliggjorde de fortfarande ett safebet.
13
6. Resultat
För att bestämma vilka av matcherna som hade arbitragemöjligheter använde jag mig av processen som i detalj gicks igenom i avsnitt 3.
Tabell 4. Fördelningen av antalet arbitragemöjligheter sett till år
År Antal arbitrage möjligheter Andel arbitragemöjligheter i procent
2010 74 30,8% 2011 72 30,0% 2012 90 38,3% 2013 84 35,6% 2014 112 46,3% 2015 122 50,4% 2010–2015 554 38,4%
Anm. I denna tabell ser vi hur fördelningen av antalet arbitragemöjligheter sett ut över varje år samt hur stor procentuell andel av arbitragemöjligheter sett till alla matcher som spelats respektive år.
Källa:
Utifrån data från de 1435 matcherna går det att se att vid 554 av dessa matcher fanns det arbitragemöjligheter med en total procentandel på 38,4 procent. Alla dessa matcher gav möjligheter till en garanterad vinst men däremot varierade vinsten kraftigt där merparten låg i spannet 0–1 procent arbitragevinst. I Tabell 5 ser vi hur fördelningen i respektive
procentspann. Utifrån Tabell 5 framgår det att 21,53 procent av alla bets genererar mellan 0–1 procent vinst. Av Tabell 5 framgår det även att mängden safebets per spann är avtagande vilket är rimligt eftersom vadhållningsaktörer inte vill erbjuda odds som tenderar att ge dem lägre vinst.
14 Tabell 5. Fördelningen av safebets i respektive procentspann
Spann
Antal safebets i respektive spann
Antal safebets i procent för respektive spann 0 – 1% 309 21,53% 1 – 2% 129 8,99% 2 – 3% 63 4,39% 3 – 4% 30 2,09% 4 – 5% 16 1,11% Större än 5% 7 0,49%
Anm. I denna tabell finner vi i vilket spann safebets avkastning ligger i. 0–1% indikerar att ett bet ger 0–1% avkastningen. ”Antal safebets i % i respektive spann” indikerar safebets fördelning sett till avkastningen i procent av den totala mängden bets.
Något som framgår tydligt av Tabell 4 är att mängden arbitragemöjligheter varierar från år till år men sett över tid verkar denna siffra stiga. Mellan år 2010–2013 varierade denna mängd mellan 74–84 för att sedan ta ett stort kliv till 112 matcher med arbitragemöjligheter år 2014 och öka ytterligare år 2015. Detta kan vara en förklaring, till varför det i tidigare studier, inte förekommit många arbitragemöjligheter. Däremot visar det här enbart hur ofta det
förekommer och inte hur spridningen samt hur eventuella arbitragevinster sett ut från år till år. I Tabell 6 presenteras den totala vinsten för respektive säsong där man initialt investerat en krona på den första arbitragematchen för säsongen. Genom att sedan använda sig av ränta-på-ränta effekten9 kan hela vinsten från den föregående safebet-matchen sedan återinvesterats för resterande safebet-matcher för att maximera sina vinster. Snittet för hela perioden har uppgått till en avkastning på 3,54 procent per safebet-match. En avkastning på den här nivån visar att det finns stora vinster att tjäna vid arbitragespel där man i jämförelse med aktiesparande brukar räkna med en snittavkastning på 8 procent per år (Merton, 1980). Uträkningarna tar inte hänsyn till om fler än en match spelas på samma dag utan jag räknar med att man får lägga till den förväntade vinsten temporärt för att placera båda spelen.
9 Ränta-på-ränta effekten är när tidigare avkastning investeras in i nästa transaktion och vid ny vinst får man avkastningen på både den tidigare investering plus den tidigare investeringens vinst.
15 Tabell 6. Arbitragevinst över tid
År Total vinst
Genomsnittlig arbitragevinst
(procent) Högsta arbitragevinst
2010 2,28 3,08% 4,64 2011 2,04 2,84% 4,27 2012 3,02 3,35% 6,29 2013 3,47 4,13% 8,56 2014 4,63 4,13% 4,93 2015 4,19 3,43% 5,31 2010–2015 19,63 3,54%
Anm. I denna tabell finner vi de totala vinsten, med initial investering på en krona, för respektive år med ränta-på-ränta effekten och den genomsnittliga arbitragevinsten i procent för varje safebet sett till år. Sista kolumnen visar den maximala vinsten för respektive år.
För att undersöka om det är marknaden i sin helhet som missbedömer eller om det enbart är vissa aktörer som skapar dessa arbitragemöjligheter kan vi undersöka vad
vadhållningsaktörernas genomsnittvinst är för arbitragefallen. Nedan finner vi vadhållningsaktörernas totala samt deras genomsnittliga vinst för alla matcher med arbitrageavkastningen på två procent eller högre.
Tabell 7. Vadhållningsaktörernas vinst
År Total vinst i odds (%) Genomsnittlig vinst (%)
2010 -113,35 -7,56 2011 -87,43 -7,29 2012 -131,72 -6,93 2013 -133,38 -6,67 2014 -196,52 -7,02 2015 -130,58 -6,53 2010–2015 -792,98 -6,96
Anm. I tabell 7 ser vi den genomsnittliga förlusten för alla spelare. Dessa baseras på de genomsnittliga odds presenterade av vadhållningsaktörerna för alla matcher där det förekom en arbitragemöjlighet på 2 procent eller högre. Spelarnas förluster är vadhållningsaktörernas vinster. ”Total vinst i odds” visar den summerade procenten för alla matcher över tid och ”genomsnittlig vinst” är vad alla spelare tillsammans förlorade i snitt per match, det vill säga vadhållningsaktörernas genomsnittliga vinst.
Av Tabell 7 framgår det att av den totala mängden placerade spel förlorar spelarna i
genomsnitt 6,96 procent av deras totala satsade mängd. Den mängd som spelarna förlorar blir den gemensamma genomsnittliga vinsten för vadhållningsaktörerna utöver deras kommission. Trots att det förekommit arbitragemöjligheter på två procent eller mer har marknaden i sin
16 helhet inte fått låga vinster utan det är enbart de som möjliggör arbitragespel som fått en lägre marginalvinst. Den genomsnittliga vadhållningsaktören förlorar inte direkt på att det
förekommer arbitragemöjligheter, men på grund av en annan vadhållningsaktörs låga
prissättning kan de indirekt förlora en del av sin inkomst om deras kunder väljer att spela hos en annan vadhållningsaktör. Det finns som tidigare nämnt olika sätt att undersöka om en marknad är ineffektiv, där ett sätt är att se om vadhållningsaktörerna gör stora vinster.
Snittvinsten för vadhållningsaktörerna uppgick som visat till närmare 7 procent vilket inte kan anses som en för stor vinst, då man från denna vinst ska reducera eventuella driftsutgifter. Av resultatet som hittills presenterats ser vi att 2013 både var året med högst vinst för arbitragespelare men var även ett av de bästa för vadhållningsaktörerna (enbart 2015 uppvisade ett högre resultat). Detta påvisar, precis som Frank m fl. (2012) presenterade, att arbitragemöjligheter uppstår av enskilda vadhållningsaktörernas val av prissättning och är inte ett resultat av att marknaden som helhet missbedömer utfallet av en match. Något som
däremot är intressant är varför just 2013 hade sådana stora skillnader trots att det var det året med högst arbitragesnitt per arbitragevinst. Av resultatet i Tabell 4 framgår det att 2013 inte var det år som hade flest arbitragemöjligheter, men var ett år som bröt trenden med ökande arbitragemöjligheter.
Vidare kommer jag undersöka om det finns en korrelation mellan arbitragemöjligheter och odds bestämda av enskilda vadhållningsaktörer, de vill säga om vissa vadhållningsaktörer tenderar att oftare erbjuda odds som leder till ett möjligt safebet.
17 Tabell 8. Summerad förekomst av vadhållningsaktörer
Vadhållningsaktör Hemma % av Hemma Kryss % av Kryss Borta % av Borta Pinnacle 120 21,7% 331 59,8% 156 28,16% Interwetten 78 14,1% 3 0,54% 33 5,96% 1xBet 65 11,7% 56 10,11% 52 9,39% Expekt 29 6,3% 15 2,71% 10 1,81% Betvictor 17 3,07% 38 6,86% 29 5,23% Betsson 29 5,23% 10 1,81% 39 7,04%
Anm. Tabellen visar de vadhållningsaktörer som erbjud flest odds som möjliggjorde safebets. I kolumnen till höger ser man respektive vadhållare med antalet hemma, kryss och bortamatcher de bidragit till samt hur stor del
respektive vadhållningsaktörs andel är av totalen. Procent uppgår inte till 100 då alla vadhållningsaktörer10 inte
är listade i tabellen.
Av de 554 möjliga safebets som dokumenterats i datasetet var Pinnacle med och möjliggjorde 438 av dem. Av de tre utfallen (hemmavinst, kryss, bortavinst), så förekom Pinnacle i 60 procent av alla kryss-odds samt i flest hemma och bortamatcher när det gällde att möjliggöra ett safebet. Franck m.fl. (2012) diskuterade att i snitt tar vadhållningsaktörerna ut en
kommission på 11,3 procent men det är tydligt att detta inte gäller för Pinnacle. Vid ett tillfälle erbjöd Pinnacle lägst pris på två av tre utfall för samma match. Trots deras låga priser fick de på grund av deras algoritm, utöver kommissionen, en 2,5 procent utdelning.
Visserligen är detta den lägsta utdelningen, sett till enbart det totala utfallet av odds11, av alla vadhållningsaktörer men det visar att deras totala utfall är balanserat.
Pinnacles position skapar i detta utfall däremot en del frågor om den data som är presenterad är robust eller ej. Rimligtvis borde inte en vadhållningsaktör presentera odds där de erbjuder lägst priser i alla utfall och fortfarande möjliggör en arbitragemöjlighet då det enbart hade garanterat dem en förlust. Av den presenterade datan framgår det att ingen vadhållningsaktör erbjöd en sådan allokering, men det förekom ett fall där Pinnacle erbjöd bäst prissättning i alla utfall, men det totala utfallet uppgick till 1,02 vilket betyder att de utöver kommissionen fick en avkastning på 2 procent.
För att undersöka detta vidare kommer jag presentera en tabell med data över hur Pinnacles och 1xBet möjligörande till arbitragemöjligeter sett ut över åren. Anledningen till att även
10 Appendix B: Lista över alla vadhållningsaktörer som förekommit i det dataset som används i denna uppsats. 11 Se uträkning (4) i del 3.
18 1xBet tas med är den vadhållningsaktören liknar Pinnacle på flera sätt när det kommer till oddssättning. Båda två erbjuder lågkostnadsodds på den svenska bettingmarknaden och har initialt verkat utan svensk spellicens.
Tabell 9. Antalet arbitragemöjligheter givna av Pinnacle och 1xBet över tid
Hemma Kryss Borta
År Pinnacle 1xBet Pinnacle 1xBet Pinnacle 1xBet
2010 16 - 56 - 28 - 2011 26 - 54 - 21 - 2012 25 - 53 - 28 - 2013 15 - 43 - 31 - 2014 15 19 74 12 19 22 2015 23 46 51 44 29 30
Anm. – Fördelning av antalet högsta oddssättning i enskilda matcher för alla safebets för Pinnacle och 1xBet. Förklaring – 2010 erbjöd Pinnacle högsta odds i 16 av alla hemmamatcher som spelades i Allsvensken under säsongen 2010.
Av Tabell 9 framgår det att Pinnacles fördelning för respektive år och utfall följer liknande trend över alla dokumenterade år. Vid 2014 har däremot att1xBet etablerat sig på marknaden och erbjuder fler allokeringar som leder till safebets. Som ett resultat av att det nu finns två aktörer som frekvent erbjuder odds som möjliggör safebets ökar andelen safebet-matcher mellan åren 2013–2014.
2014 var Pinnacles sista verksamhetsår utan en klass två spellicens vilket innebar att vinster hos Pinnacle från och med säsongen 2015 inte längre behövdes beskattas (Spelinspektionen, 2020). 1xBets kunder behövde däremot betala skatt, vilket gjorde att de befann sig i en liknande situation som Pinnacle tidigare gjorde. Pinnacle hade 2015 fortfarande en liknande andel safebets som tidigare år men är inte längre den vadhållningsaktör som erbjuder flest safebet-odds. Frank m.fl. (2012) presenterar liknande resultat om nya aktörers
förhållningssätt, men av den data presenterad i denna uppsats framgår det att arbitragemöjligheter förekommer i en allt större utsträckning än vad som tidigare dokumenterats.
Vadhållningsaktörerna är medvetna om att de kan anpassa sina potentiella vinster utifrån olika aspekter såsom locka kunder eller högre vinster, beroende på vilket mål de eftersträvar.
19 hemmalag vilket beror på att de är medvetna om att deras kunder ofta överestimerar utfallet för hemmalagsvinst.
Tabell 10. Vadhållningsaktörernas förutspådda utfall av alla matcher
Hemmalagsvinst Oavgjort Bortalagsvinst Total
Förutspått utfall 1022 0 413 1435
Korrekt resultat 670 355 410 1435
Rätt förutspått utfall 552 0 192 744
Rätt förutspått utfall i % 0,540 --- 0,465 0,518
Anm. Vadhållningsaktörernas förmåga att förutspå ett utfall. Fördelningen av antalet förutspådda utfall utifrån de olika utfallen över alla matcher. Förutspått utfall räknas ut genom att ta det odds som är lägst för respektive utfall i och med att detta avspeglar vadhållningsaktörernas sannolikhetsuträkning för respektive match. Korrekt resultat är de summerade antalet för respektive utfall. Rätt förutspått utfall fås genom att jämföra det förutspådda utfallet mot det faktiska resultatet för respektive match. Rätt förutspått utfall i % visar hur stor andel förutspåddes rätt.
I Tabell 10 ser vi hur fördelningen för vadhållningsaktörernas förmåga att förutspå utfallet av respektive match. Av alla 1435 matcher förutspådde de en hemmavinst i 1022 vilket uppgår till en hemmavinst i 71 procent av alla matcher. I enbart 552 av hemmalagsvinst-matcher lyckades vadhållarna förutspå rätt. Av den data presenterad i Tabell 10 är det tydligt att det helt klart tros finnas en hemmafördel vilket även styrks av det korrekta resultatet. Något som däremot är intressant är att vadhållningsaktörerna aldrig förutspådde ett utfall av oavgjort, trots att det enligt den data som presenterats sker i 25 procent av alla matcher. Utifrån resultatet ser man att vadhållningsaktörerna förespår rätt i cirka 52 procent av fallen om man enbart utgår från de odds presenterade av vadhållningsaktörerna. Vad man däremot måste ta hänsyn till är att vadhållningsaktörerna odds inte fullt reflekterar deras skattade sannolikhet utan oddsen är anpassade efter deras algoritmer för att maximera sina vinster.
Genom att jämföra om det finns stora skillnader mellan deras erbjudna snittodds och odds från faktiska utfall kan man se om det är något odds som regelbundet erbjuds till ett för högt pris vilket kommer presenteras i följande tabell.
20 Tabell 11. Jämförelse mellan erbjudet snittodds och odds från faktiskt utfall
Hemmalagsvinst Oavgjort Bortalagsvinst
Erbjudet högsta snittodds 2,54 3,95 4,69
Marknadens snittodds 2,53 3,69 4,02
Odds från faktiska utfall 2,14 4,04 3,50
Anm. Erbjudet snittodds är snittoddset för alla stängningsodds för matcher i datasetet. Marknadens snittodds är snittet för alla vadhållningsaktörers presenterade odds. Odds från faktiska utfall är ett uträknat odds som beror på det faktiska fördelningen av resultatet i alla matcher. Odds från faktiska utfall räknas ut genom att dividera 1 med respektive procentuell mängd, 1/0,467≈2,14.
Utifrån den data presenterad i Tabell 11 uppgår det summerade inverterade värdet av de två övre raderna i Tabell 11, erbjudet högsta snittodds och marknadens snittodds, till ett värde under ett vilket skulle innebära att det genomsnittliga spelet är ett safebet. Förekommer det en storfavorit där motståndaren får höga odds kommer dessa odds i hög grad påverka de
presenterade snittoddsen12. På grund av det stora urvalet varierande odds som påverkar snittoddsen går det inte att använda det som en mått på om marknaden i genomsnitt är ett safebet. Målet med presentationen av dessa snittodds är att kunna jämföra de oddsen från faktiska utfall för att se om det kan förklara varför oddsen avviker i sådan hög grad. Av Tabell 11 framgår det att oddsen för hemmalagsvinst samt bortalagsvinst är betydligt högre än oddset från de faktiska utfallen. Marknadens snittodds är lägre än erbjudet högsta snittodds men är långt ifrån att fullt reflektera oddsen från de faktiska utfallen. Oavgjort är det enda utfallet som är högre än både marknadens- och det erbjudna högsta snittoddset. Utifrån värdena presenterade i Tabell 11 ser man tydliga tecken på att det faktiskt finns en
hemmafördel i och med att faktiska hemmalagsvinst är lägst i alla jämförelser. Det framgår även att bortalagsvinst är felprissatt eftersom skillnaden mellan odds från faktiska fall och erbjudet högsta snittodds är stor. Man måste däremot ta hänsyn till att de odds som
vadhållningsaktörerna presenterar är med en pålagd kommission vilket medför att oddsen från skattade fall är lägre än de som presenteras.
En förklaring till att de väljer ett pris som visar tecken på hemmafördel beror på att de vet att majoriteten kommer spela på hemmalaget och vid ett utfall där hemmalaget vinner hade det resulterat i större förluster för vadhållarna än förlusterna på grund av de förutspått fel. Målet för vadhållarna är inte att visa hur deras förväntade sannolikhetsfördelningen är på en viss
12 Fotbollsmatch mellan Malmö och Brommapojkarna, 27 november 2014. Vid spel på Brommapojkarna kunde man vinna 27 gånger pengarna.
21 match utan deras mål är att anpassa oddsen på ett sätt som lockar kunder samt genererar en vinst till dem själva. Eftersom majoriteten enligt Levitt (2004) satsar på hemmalaget, såvida bortalaget inte är favoriten, genererar ett utfall av oavgjort därmed stora vinster för
vadhållningsaktörerna då det är fler som förlorar betet. Levitt (2004) kom i sin studie fram till att vadhållningsaktörerna är bättre på att förutspå utfallet av en match än deras kunder vilket vi även finner tecken på här. Något som dock skiljer hans resultat från det presenterat i denna uppsats är att det i denna uppsats syns tydligt att vadhållningsaktörerna avviker från deras förutspådda resultat för att minimera eventuella förluster och därmed få högre vinster. I denna uppsats har jag använt mig att de högsta oddsen som erbjudits på marknaden vilket betyder att vid spel borde man rimligtvis få den högsta möjliga vinsten. Hemmafördel har visats sig existera men det framgår inte om det däremot är det mest lönsammaste valet. Genom att undersöka vilket av de olika utfallen som genererar högst avkastningen vid konsekvent spel på samma utfall över tid får vi fram vilket utfall som genererar högst vinst alternativt lägst förlust.
Tabell 12. Vinst vid konsekvent spel på samma utfall
Hemmalagsvinst Oavgjort Bortalagsvinst
Satsad mängd (kronor) 1 1 1
Total vinst vid spel på ett utfall 22,6 -61,2 -24,1
Anm. 1 krona investerad i varje match för respektive utfall. Total vinst indikerar summerad vinst minus utgifter. Förtydligande: Odds 3 ger 3–1 = 2 vid vinst och -1 vid förlust.
Vid konsekvent spel på samma utfall genererar, enligt Tabell 12, hemmalagsvinst ett positiv utfall även om vinsten är liten medan de andra utfallen resulterar i en liten förlust. De högsta oddsen som ges vid spel på en match leder alltså till att man kan få en positiv avkastning som uppgår till 1,5 procent vilket innebär den tidsinvestering som krävs är inte värt resultatet. En avkastning på 1,5 procent på 5 år är inget någon skulle genomföra då det finns andra sätt som genererar en högre vinst. För att få en avkastning värd tidsinvesteringen måste man hitta arbitragemöjligheter eller besitta stor kunskap när det gäller att förutspå utfallet av en match.
22
7 Avslutning och Diskussion
Denna uppsats undersökte förekomsten av arbitragemöjligheter på den svenska
bettingmarknaden för Allsvenskan över åren 2010–2015. Min uppsats jämfört med tidigare studier (Vlastakis m.fl. 2009; Franck m.fl. 2012) skiljer sig i mängden olika
vadhållningsaktörer som använts för att hitta allokeringar. Jämförelsevis användes det 30 vadhållningsaktörer i min uppsats, sex i Vlastakis och tio i Francks. Som nämnt är
informationsinsamlingen det mest tidskrävande för en spelare, men det är tydligt att genom insamlande av priser från ett bredare utbud ökar ens chanser att finna en arbitrageallokering. Eftersom målet var att undersöka om marknaden är effektiv gäller det att undersöka en tillräckligt stor mängd så att resultatet blir övergripande då det är tydligt att man kan missa viktig information.
I denna uppsats har jag valt att undersöka marknadseffektivitet ur spelarnas perspektiv med fokus på möjligheten till arbitragespel. För att vidare undersöka effektiveten på
bettingmarknaden krävs det information om hur spelarna faktiskt placerat sina odds samt i vilken utsträckning. Utifrån den informationen hade man kunnat göra vidare analyser om vad det är som påverkar oddsens förändring samt fått ett bättre resultat om hur mycket respektive vadhållningsaktör tjänar brutto. Information om olika vadhållares algoritmer för att bestämma odds hade bidragit till stora insikter i effektiveten samt mer exakt hur vadhållningsaktörerna resonerar, men dessa är tyvärr svåra att komma åt utan att få hjälp från en vadhållningsaktör. Marshall (2009) diskuterade att safebets ibland uppkommer men att majoriteten brukar försvinna inom 15 minuter. Trots att vi inte besitter data som visar ett odds förändringar kan vi bestridda hans resultat. I och med att arbitragemöjligheter förkommit i en sådan stor utsträckning är det orimligt att majoriteten arbitragemöjligheter nått sitt arbitrageläge precis innan stängning av oddsen. Mitt datasetet innehåller inte alla prissättningar ett odds kan ha haft utan enbart öppning- och stängningsodds och av dessa framgår det att cirka 75 procent av alla odds ökade över tid. Det betyder att det förekommit arbitrageallokeringar som fortsatt att öka trots marknadens klara tecken på att det ger ett arbitrage, vilket enligt Marshall (2009) inte skulle hända i och med att marknaden borde anpassa sig efter de nya priserna. 25 procent av alla stängningsodds har öppnat på ett värde som initialt hade bidragit till större
arbitragevinster men oddsen har minskat till ett läge där de fortfarande möjliggör ett arbitragemöjlighet. Det visar att vadhållningsaktörerna odds förändras över tid för att
23 minimera sina egna förluster men inte i en sådan grad att den motverkar den initiala
arbitragemöjligheten.
Vad som tydligt framgår av resultatet i denna uppsats är att oddsen som vadhållningsaktörerna väljer att använda skiljer sig mycket mellan de olika aktörerna. Resultatet visar att
vadhållningsaktörerna är medvetna om deras kunders beteende när det kommer till spel och väljer därmed odds som möjliggör den bästa utkomsten för dem själva. Vadhållningsaktörerna som redan etablerat sig på den svenska marknaden erbjuder i mindre utsträckning odds som möjliggör att arbitragemöjlighet än de aktörer som försöker etablera sig på marknaden. Detta faller i linje med tidigare studier (Franck m.fl. 2012; Pope; Dixon. 2004) om att dessa nya aktörer accepterar en temporär lägre marginalvinst med förhoppning att etablera en ny
alternativ större kundbas. De genomsnittliga arbitragevinsterna för en safebet-match har visats sig vara i nivå med tidigare resultat men däremot har det visat sig förekomma i en allt större utsträckning än vad som tidigare observerats.
Min uppsats tyder på att konkurrensen på marknaden har ökat med åren, vilket leder till att fler vadhållningsaktörer väljer tillfälliga positioner av sämre marginalintäkt med
förhoppningen att attrahera nya kunder. Den svenska spelmarknaden är ineffektiv enligt den definition av marknadseffektivitet presenterad i detta arbete men resultatet visar att
vadhållningsaktörerna på marknaden i sin helhet inte gör förluster. Vidare forskning
rekommenderas att undersöka om det finns tydliga skillnader mellan aktörer som agerar på en marknad utifrån ett annat land än det land som man bedriver sin verksamhet i samt undersöka ett längre tidsspann som inkluderar eventuella skillnader som uppstod av regleringen 2019.
Tack!
24
8. Referenser
Dixon, M.J. & Pope, P.F. 2004. The value of statistical forecasts in the UK association football betting market. International Journal of Forecasting, 20(4), pp.697–711. Europeiska unionen. n.d. Handel. https://europa.eu/european-union/topics/trade_sv
Folkhälsomyndigheten. 2020. Statistik över spelproblem i Sverige.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/spelprevention/statistik/spelproblem/
Franck, E., Verbeek, E. & Nüesch, S., 2013. Inter‐market Arbitrage in Betting. Economica, 80(318), pp.300–325.
Law, J., 2018. random-walk theory. A Dictionary of Finance and Banking, pp.A Dictionary of Finance and Banking.
Levitt, S.D., 2004. Why are gambling markets organised so differently from financial markets? *. Economic Journal, 114(495), pp.223–246.
Malkiel, B.G. & Fama, E.F., 1970. Efficient capital markets: A review of theory and empirical work*. Journal of Finance, 25(2), pp.383–417.
Marshall, B.R., 2009. How quickly is temporary market inefficiency removed? Quarterly Review of Economics and Finance, 49(3), pp.917–930.
Merton, Robert, 1980. On Estimating the Expected Return on the Market: An Exploratory Investigation., 0444.
Nationalencyklopedin. n.d. Arbitrage.
https://www-ne-se.db.ub.oru.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/arbitrage
Oddsportal. 2020. https://www.oddsportal.com/
Pope, P. & Peel, D., 1989. Information, prices, and efficiency in a fixed-odds betting market. Economica, 56(223), pp.323–341.
Regeringen. 2018. Spelmarknaden omregleras - ett licenssystem införs.
https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2018/04/spelmarknaden-omregleras---ett-licenssystem-infors/
25 Skatteverket. 2019. Deklarera spelvinster.
https://skatteverket.se/privat/skatter/arbeteochinkomst/inkomster/delningsekonomi/internet/de klareraspelvinster.4.65fc817e1077c25b8328000675.html
Skatteverket. n.d. Svar på vanliga frågor – E-handel – Spel.
https://www.skatteverket.se/privat/etjansterochblanketter/svarpavanligafragor/ehandel/private handelspel/jagharvunnitpengarnarjagharspelatpokerpainternetbehoverjagbetalaskattpadetsomj agharvunnit.5.dfe345a107ebcc9baf80007930.html
Spelinspektionen. 2020. Spelbolag med spellicens.
https://www.spelinspektionen.se/licensansokan/bolag-med-spellicens/
Statskontoret. 2019. Utvärdering av omregleringen av spelmarknaden. Delrapport 2.
http://www.statskontoret.se/globalassets/publikationer/2019/201906.pdf
Thaler, R.H. & Ziemba, W.T., 1988. Anomalies: Parimutuel Betting Markets: Racetracks and Lotteries. Journal of Economic Perspectives, 2(2), pp.161–174.
Tran, V.L. & Leirvik, T., 2019. A simple but powerful measure of market efficiency. Finance Research Letters, 29, pp.141–151.
Vlastakis, N., Dotsis, G. & Markellos, R.N., 2009. How efficient is the European football betting market? Evidence from arbitrage and trading strategies. Journal of Forecasting, 28(5), pp.426–444.
William Hill. 2019. Allmänna villkor och regler William Hill.
https://www.williamhill.se/sv/terms-and-conditions/general-terms-and-conditions#olmplig-anvndning-av-ditt-konto
Zion Market Research. 2019. Research: US $155.49 Bn for Sports Betting Market Size 2019 Growing at 8.83% CAGR Through 2024.
26
9. Appendix
Appendix A: Lista över de sporter som ingick i Marshalls (2009) dataset:
Cricket, Dart, Formula 1, Golf, Baseboll (MLB), Nascar motorsport, Basket (NBA), Amerikansk fotboll (NFL), Hockey (NHL), Rugby, Fotboll och Tennis.
Appendix B: Lista över de vadhållningsaktörer som förekommit i datasetet som använts i denna uppsats:
10bet, 188bet, 1xbet, 888sport, Bet365, Bet-at-home, Betclic, Betfair, Betfred, Betsafe, Betsson, Betway, Betvictor, Boylesports, Bwin, Comeon, dafabet, Expekt, Intertops, Interwetten, Jetbull, Leonbets, Nordicbets, Oddsring, Pinnacle, SBOBET, Titanbet, Unibet, William Hill och Youwin.
