Nyanländas integrering i det svenska samhället - boende och arbete

Nyanländas integrering i det svenska samhället

Boende och arbete

Adna Glavas & Stanislav Ilic

Examensarbete, Grundnivå (kandidatexamen)

20 HP Stadsbyggnad, stadsutveckling och planering

VT2020-BY212C

Handledare: Martin Grander

Sammanfattning

Sverige har under många år tagit emot nyanlända från världens alla håll och är idag en av de länder vars utlandsfödda befolkning ökar. Detta har i sin tur fört med sig både möjligheter och svårigheter när bland annat boende och arbete är i fråga. Denna uppsats behandlar integration och segregation med fokus på just arbete och boende för vuxna nyanlända personer i Sverige, i kommunerna Malmö och Kristianstad. Tidigare forskning beskriver svårigheterna för nyanlända att integreras i det svenska samhället, det omfattar bostadsbrist vid bosättning, segregation och diskriminering på arbetsmarknaden. Resultatet visar att det finns goda möjligheter för vuxna nyanlända att integreras både vad gäller arbete och boende, detta är dock inte alltid långvarigt eftersom bristerna som uppstår är problematiska och ansträngande att ta itu med.

Nyckelord: Integration, Segregation, Nyanländ, Arbete, Bostad, Bostadsbrist.

Abstract

For many years, Sweden has received new arrivals from all over the world and is today one of the countries whose foreign-born population is high. This, in turn, has brought both opportunities and difficulties among many things where housing and work are involved. This essay addresses integration and segregation with a focus on specifically work and housing for newly arrived persons in Sweden, followed by Malmö and Kristianstad. Previous researches describes the difficulties for newcomers and to be integrated into the Swedish society, which includes discrimination in the labor market, housing shortages during residence and segregation. The results shows that there are good opportunities for new arrivals to be integrated both systematically and socially but that this is not always long-lasting as the shortcomings that arise are problematic and strenuous to deal with.

Förord

Vi vill härmed med stor uppskattning tacka vår handledare Martin Grander som har varit ett stort stöd genom arbetets gång och som har hjälpt oss fullfölja vår uppsats.

Vi vill även tacka våra intervjupersoner i Malmö Stad och Kristianstad kommun som tagit sig tiden att ställa upp på intervju för utan er hade inte denna uppsats varit enhetlig.

Tack!

Adna Glavas & Stanislav Ilic

Ordlista

Asyl betyder fristad. När en person ansöker om asyl söker hen personskydd i ett annat land än i

sitt hemland.

Asylsökande är en person som har tagit sig till Sverige och har ansökt om asyl men som ännu

inte fått ett giltigt beslut på sin ansökan.

Flykting är en person som har ansökt om asyl och fått status som flykting. Det betyder att man

uppfyller FN:s krav på flyktingars rättigheter.

Nyanländ är en person som har fått uppehållstillstånd av flyktingskäl, andra skyddsbehov och

vissa av deras anhöriga omfattas av lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare.

ABO är ett anläggningsboende som Migrationsverket erbjuder asylsökande under den tiden de

väntar på ett beslut.

EBO är när asylsökande väljer att anordna boende på egen hand, ex. inneboende hos familj.

Modulbostad är genomgångsbostäder vilket är korttidskontrakt och en lösning på bostadsbrist.

Med bosättning avses den statliga processen som syftar till att hjälpa nyanlända som är i behov

av att bosätta sig i en kommun och har möjlighet att ta emot personen.

Migrationsverkets mottagningssystem avser det system i vilket en asylsökande är inskriven i

väntan på beslut i sitt ärende eller efter beslut om uppehållstillstånd i väntan på placering i en kommun.

Etableringsprogram är ett program till för nyanlända och dess etablering som

Arbetsförmedlingen står bakom. Detta program ska hjälpa till med att underlätta etablering på arbetsmarknaden.

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 7

1.1 Problemformulering ... 7

1.2 Syfte och frågeställning ... 8

1.3 Disposition ... 8 1.4 Tidigare forskning ... 9 2 Metod... 29 2.1 Val av metod ... 29 2.2 Kvalitativ intervju ... 30 2.2 Tillförlitlighet ... 31

2.4 Urval och avgränsning ... 31

3 Teoretiskt ramverk ... 32

3.1 Integration ... 32

3.1.1 System- och social integration ... 33

3.1.2 Ekonomisk och politisk integration ... 33

3.2 Segregation... 34

3.2.1 Socioekonomisk segregation... 35

3.2 2 Boendesegregation ... 36

3.3 Sambandet mellan integration och segregation ... 37

4. Resultat ... 38 4.1 Invandring i Sverige ... 38 4.1.1 Malmö Stad ... 39 4.1.2 Kristianstad kommun ... 41 4.2 Arbete ... 44 4.2.1 Etableringsprogrammet ... 46 4.2 Boende ... 47

4.3.2 Mål för att minska och motverka segregation - boende och arbete ... 51

4.4 Social integration ... 54

4.5 Resultat av intervju ... 55

5 Analys ... 64

5.1 Arbetsmarknaden och etablering ... 64

5.2 Boendesituation i Malmö och Kristianstad ... 67

5.2.1 Boende och bostadsbrist ... 67

5.2.2 Ojämn geografisk fördelning ... 68

5.3 Social integration ... 69

6. Sammanfattande slutsatser ... 70

1. Inledning

1.1 Problemformulering

Under de senaste tre decennierna har den svenska invandringspolitiken till stor del fokuserat på integration, det har också varit ett tydligt mål att arbeta för att eliminera diskriminering av migranter och ojämlikhet mellan migranter samt inrikes födda. Migranter, särskilt ickeeuropeiska har betydligt högre arbetslöshet och lägre löneinkomster än inrikes födda svenskar (Rydgren, 2004). Anledningen till att arbetslöshet bidrar till segregation är på grund av den starka kopplingen mellan socioekonomisk segregation och personens situation på arbetsmarknaden. Det innebär att med arbetslöshet tillkommer en sämre ekonomi för personer och det bidrar till ökade klyftor i samhället. Ett av de största hindren som man stöter på när det kommer till mottagande av vuxna nyanlända i Sverige är bostadsbristen som råder, man talar då om boenden i form av hyresrätter (Boverket, 2015a). Detta leder oss vidare till vår problemformulering då vi vill undersöka hur vuxna nyanlända integreras i det svenska samhället, i de två utvalda kommunerna Malmö och Kristianstad.

Vårt forskningsproblem bygger på vuxna nyanländas svårigheter inom integration både systematiskt och socialt, där systematiskt innefattar arbete och boende. Förutsättningarna har visat sig vara olika för utrikes födda då anställningar och värde av utbildning eller kompetens inte värdesätts lika mycket som inrikes föddas (Forslund & Åslund, 2016). Bostadsbristen som råder i dagens Sverige drabbar vuxna nyanlända och dess bosättning, ett stort hinder för de som har beviljats uppehållstillstånd och väntar på en permanent bostad i tilldelad kommun (Boverket, 2015a). Förutsättningarna för tillgång till arbete och bostad kan påverka att segregation uppstår och de mest drabbade har visat sig vara utrikes födda (Forslund & Åslund, 2016), i större drag innebär det att segregationen bidrar till att vuxna nyanlända exkluderas från samhället. Denna studie är inte bara viktig för vuxna nyanlända och deras etablering, den är viktig för hela svenska samhället eftersom denna integration berör hela befolkningen. Problem med Social integration är den bristande sammanhållningen som uppstår och delaktigheten är vag. Dessa problem uppstår främst p.g.a. boendesegregation (Stigendal, 2007).

1.2 Syfte och frågeställning

Syftet med vår uppsats är att undersöka och förstå hur integration samt segregation interagerar med varandra, vi vill dessutom koppla dessa två begrepp med vuxna nyanlända och hur deras möjligheter ser ut i det svenska samhället med fokus på arbete och boende.

1. Hur ser nyanlända vuxnas förutsättningar ut i det svenska samhället i förhållande till bostad respektive arbete och hur påverkas segregationen?

2. Hur ser nyanlända vuxnas förutsättningar ut i det svenska samhället i förhållande till den sociala integrationen?

1.3 Disposition

I denna uppsats inleder vi med vårt första kapitel som behandlar vårt forskningsproblem om integreringen av vuxna nyanlända inom arbete och bostad, tidigare forskning och vårt syfte tillsammans med våra frågeställningar. Vårt följande kapitel, kapitel 2 berör vår metod som förklarar hur vi valt att gå till väga där vi har valt att genomföra en litteraturstudie, dokumentstudie samt utföra intervjuer med tjänstemän och vuxna nyanlända. Vi presenterar även här hur vi har valt att avgränsa oss. Kapitel 3 består av teori där vi har valt att ta upp våra huvudbegrepp integration och segregation som vi förklarar djupare samt sambandet mellan begreppen. Resultatet presenterar vi i kapitel 4 som först börjar med ett resultat av vår dokumentstudie där vi tar upp hur etableringen i arbetslivet ser ut samt boendesituationen i städerna Malmö och Kristianstad. Vi tar även upp mål och strategier för att minska eller lösa problematiken, vi presenterar sedan våra resultat av intervjuer som har genomförts. Nästkommande kapitel är kapitel 5 och här analyserar vi vårt insamlade material om vårt forskningsproblem kring den systematiska och sociala integrationen. I vårt sista kapitel framför vi avslutningsvis våra sammanfattade slutsatser utifrån vårt resultat och analys.

1.4 Tidigare forskning

Segregation

Urbaniseringen under 1950- och 60 talet i Sverige ledde till förslumning och bostadsbrist, Regeringen har försökt att lösa denna problematik genom miljonprogrammet där en miljon bostäder skulle byggas i Sverige under en tioårsperiod. Miljonprogrammet kom istället att öka klyftorna i samhället och skapade missnöje (Stigendal, 2007), studier har även visat att segregation förekommer väldigt mycket i dagens storstäder och fortsätter att växa (Lilja & Pemer, 2010). I Sverige fortsatte segregationsforskningen utvecklas under 1970- och 1980-talet i samband med boendesegregationen där syftet var att ge kunskap om segregationens tillstånd samt med kvantitativa metoder beskriva segregationens utbredning i städerna (Lilja & Pemer, 2010). Enda fram till 2000-talet har det forskats en del i Sverige om den byggda miljöns betydelse och moderna förorter som livsmiljö. Forskningen fokuserade på segregationens mekanismer och frågor om det offentliga rummets betydelse för identitet, social förankring och olika livsstilar (ibid).

Arbete

Resultat från forskningar gjorda av IFAU-forskarna Anders Forslund och Olof Åslund (2016) har visat att det är fler utrikes födda som står utan arbete med en siffra på 64% som har arbete än inrikes födda som låg på 79% med arbete år 2014. Faktorerna som påverkar vem som arbetar och i vilken utsträckning kan vara vilket land man är född i eller utav vilka anledningar man har valt att bosätta sig i Sverige. Sysselsättningen för utrikes födda tenderar att hamna på 60- 65% generellt och ett bidragande hjälpmedel som majoriteten väljer att göra är att ha ett svensk medborgarskap då ökning av sysselsättning samt bättre inkomst sker (ibid). Det finns även tre uteslutningsmekanismer som identifierar varför vuxna nyanlända blir diskriminerade i arbetslivet. Den första är stereotypt tänkande vilket innebär fördomar och övertygelser om gruppspecifika egenskaper än snarare individuella färdigheter. Det andra är nätverkseffekter som innebär att man anställer personer som man känner eller som har rekommenderats av någon bekant. Sist innebär institutionell diskriminering att statliga program och lagstiftning ibland har oavsiktlig konsekvenser som kan leda till diskriminering (Rydgren, 2004). Svenska studier har visat mycket starkare förhållanden mellan etnisk segregering och socioekonomisk status, särskilt en stark överlappning mellan koncentration av fattigdom och flyktingar. Vuxna nyanlända från flyktingländer, tenderar att ha en mycket svag arbetsmarknadsposition och följaktligen vara mycket överrepresenterade i de fattigaste stadsdelarna. Arbetsmarknadsposition och låg inkomst bland invandrare i genomsnitt jämfört med inrikes födda citeras ofta som en huvudförklaring till etnisk bostadssegregation i svenskt sammanhang (Andersson & Hedman, 2016).

Flera vuxna nyanlända har svårt för att få ett arbete speciellt om de inte har gått ut gymnasiet eller är födda utanför Europa (Regeringskansliet, 2018). Anledningen till den höga arbetslösheten och låga sysselsättningen bland utrikes födda är den dåliga etableringen på arbetsmarknaden. Det kan vara orsaker såsom avsaknad av jobbrelaterade nätverk, svårigheter för arbetsgivare att värdera utländsk utbildning och bristande kunskaper i det svenska språket (ibid). Andra betonar att värdet av utbildning och tidigare erfarenheter är mindre för utrikes födda eftersom de saknar de viktigaste resurserna för att vara konkurrenskraftiga på arbetsmarknaden, särskilt språkkunskaper och kunskaper om landspecifika normer och attityder (Rydgren, 2004). Redan år 1975 uttalade den svenska riksdagen sig om att målen kring jämlikhet, samarbete och valfrihet bör styra den svenska invandringspolitiken. Målet med jämställdhet innebar bland annat att migranter borde dra nytta av samma levnadsvillkor och samma möjligheter på arbetsmarknaden som inrikes födda svenskar (Rydgren, 2004).

Boende

Vanliga bostäder som vuxna nyanlända blir tilldelade är oftast lokaliserade i utkanten av staden, områden vars koppling till resterande av staden kan vara lite svagare samt där tillgången till arbetsmöjligheter, vård och service inte finns i samma utsträckning (Boverket, 2015a). Som nyanländ flyttar man till områden där målgrupper av likartade etniska bakgrunder bor, detta för att man klarar sig bättre socialt, ekonomiskt och det kan hjälpa de att nyttja humankapitalet bättre. Olika etniska grupper samlas i samma områden istället för att isoleras i separata områden (Lilja & Pemer, 2010). Det är inte ökning av invandring som bidrar till segregation utan flyttningar inom regionen, framförallt barnfamiljer som flyttar till villaboenden (ibid). Inrikes födda svenskar har från 1970-talet valt bort miljonprogrammets förorter till förmån av småhusområden och innerstaden. Intensivt småhusbyggande resulterade i att flera grupper hade möjligheten att skapa sig ett eget hem bortom förorternas flerfamiljshus.

Inrikes födda svenskar flyttade på grund av att kunna få mer utrymme för en växande familj (ibid), dessa förflyttningar från miljonprogrammet var i sig segregerande och grupper som blev kvar i förorterna var personer med ekonomiska problem. När de tomma lägenheterna i förorter sedan fylldes med utrikes födda grupper var området redan socioekonomiskt segregerat (ibid). Sakta men säkert minskade efterfrågan av bostäder och i miljonprogrammet uppstod det vakanser. Under 1970-talet sjönk nyanländas medelinkomst och det enda alternativet de hade var att flytta in i dessa stora områden som var kommunalt ägda, speciellt om de var i behov av

allmänt stöd för sitt boende. Kommunernas drivkraft var att fylla de lediga lägenheterna genom de bostadspolitiska instrumenten vilka är bostadsförmedling och förturssystem, de nyanlända styrdes i stor utsträckning in i dessa områden (ibid). Den fysiska planeringen av städer och förorter har betydelse för hur samhället utvecklas, inte minst ur ett segregationsperspektiv. Stadsmiljöer som planerades under miljonprogrammet mellan 1960- och 70-talen är områden som idag har de största socioekonomiska utmaningarna och förknippas med segregation. I början uppskattades miljonprogrammet eftersom det erbjöd samhället flera bostäder men senare ledde omflyttningarna till att dessa områden segregerades (Regeringskansliet, 2018).

Roger Andersson beskriver i ”Välfärdens förutsättningar – arbetsmarknad, demokrati och

segregation” (SOU 2000:37) att segregering sker i olika faser beroende på flyttströmmar till

och från områden. Den första är den segregationsgenererande fasen som karaktäriseras av att minoritetsgrupper (särskilt etniska minoriteter) flyttar in och inrikes födda flyttar ut från ett visst område. När koncentrationen av utlandsfödda blivit uppemot 20 procent finns det risk för att de segregationsgenererande flyttningarna tar ordentlig fart. Detta övergår sedan i den segregationsgenererade fasen då flyttningarna som ökar segregationen drivs på både av den stigmatisering som massmedia och människor i övrigt ger området. Detta för att det har en stor koncentration av etniska minoriteter och även skola samt barnomsorg blir segregerade, likaså försämring av service. Det är alltså segregationen i sig som slutligen leder till en ”utglesning” av de infödda svenskarna. Därutöver finns det enligt Andersson även rambetingelser på bostadsmarknadens system som påverkar flyttningsrörelserna och segregationens utveckling (Boverket, 2004).

Social integration

Grander och Stigendal (2012) identifierar dialog för samverkan som en åtgärd för att främja integration och social sammanhållning. Det innebär att de allmännyttiga bostadsbolagen ska erbjuda hyresgästerna boendeinflytande enligt lag. Genom att informera medborgare legitimeras medborgardialogen i samhället. Arnstein (1969) menar i Building “A Ladder of

Citizen Participation att medborgare bör informeras om deras rättigheter och skyldigheter för

att det på så sätt ska skapa deltagande i samhället. Vart brister uppstår enligt Arnstein (1969) är i dialogen mellan tjänstemän och medborgare där medborgarna inte får rätten att kunna återkoppla med sina åsikter till tjänstemän, planerare och inblandade aktörer. Det innebär att medborgarna inte blir informerade i tid i planeringsprocesserna och på så sätt minskar även deras möjligheter till att påverka (ibid). Vidare i texten presenteras metoder för att sprida

envägskommunikation vilket kan vara genom media, broschyrer, affischer m.m. Till skillnad från envägskommunikation finns samråd där medborgarna får vara med och tycka till. Denna typ av metod kan dock även komma att bli en form av envägskommunikation då enbart ytlig information presenteras i hopp om att medborgarna ställer färre frågor. När medborgare blir involverade och informerade i planförslagen känner de större förtroende för tjänstemän, förtroendet kan minska om medborgare inte kan ta del av planförslag om envägskommunikation i samråd som ovan nämnt (ibid).

För att känna sig delaktig i samhället gäller det att involvera sig i medborgardialogen men det är inte alla som kan eller vill vara delaktiga i samhället. Enligt Chi, Xu & Xue (2013) beror detta på bristande intresse, låg kunskap samt språkliga barriärer som förhindrar vissa medborgare att vara med i samråd och kunna involvera sig i planförslagen. Ju fler som väljer att delta desto ökad kunskap i allmänhetens medvetenhet av exempelvis lokala frågor, social integration och socialt kapital (Khakee, 2006). Khakee (2006) anser att nyanlända är en utsatt grupp i samhället och när nyanlända blir segregerade från resten av samhället hamnar de i utanförskap. Detta leder till avsaknad tillhörighet i staden och därmed minskar även möjligheten att få sin röst hörd i medborgardialoger.

2 Metod

2.1 Val av metod

För att kunna undersöka vårt forskningsproblem och för att kunna besvara våra frågeställningar har vi valt att använda den kvalitativa metoden. De metoder vi använder i vår uppsats är: litteraturstudie, dokumentstudie och kvalitativa intervjuer. Litteraturstudien går ut på att samla in litteratur som är relevant för vårt ämne vilket ska beröra sambandet mellan integration respektive segregation, vilka möjligheter samt svårigheter man stöter på. Vårt val av litteratur kommer vara objektivt och vi kommer ta med den litteratur vi anser vara relevant i vårt arbete men som ger oss en inblick på ämnet ur olika perspektiv. Varför vi väljer och vara objektiva och framför litteratur som både har likheter och skillnader mellan varandra är för att uppsatsen stärks genom att man har med olika perspektiv inom det berörda ämnet (Yin, 2007). En dokumentanalys innebär att vi kommer göra en insamling likt den litterära studien där vi kommer ta del av relevanta dokument från bland annat Boverket, Regeringen, olika

propositioner m.m. Därefter kommer vi gå igenom dokumenten som berör integration i Sverige och till viss del i Malmö Stad samt Kristianstad Kommun. Denna studie är induktiv vilket innebär att det används specifika fall för att dra en slutsats och generaliserar en teori baserad på empirisk data. Först gör man en observation som ger ett resultat och därefter implementeras teori. I en induktivt inriktad studie kommer teorin ofta in senare i processen, när man har bestämt sig för vad man vill undersöka och hur man vill gå tillväga. Teorin blir då mindre av en utgångspunkt för studien och mer av en referens till det man kommer fram till (Merriam & Grenier, 2019).

2.2 Kvalitativ intervju

Våra kvalitativa intervjuer innebär att de kommer ske med utvalda personer som vi anser kan vara till stor hjälp genom vårt arbete på grund av sina yrken och personliga erfarenheter. Därför har vi valt att intervjua Nasir Ahmad Kazimi som kom som nyanländ år 2015 och vår andra person som vi väljer att kalla för “Alex” på grund av anonymitet, som kom till Sverige år 2018. Steffanie Esse, strateg som jobbar för Malmö Stad, Marianne Dock som jobbar som arkitekt i Malmö Stad och Lovisa Gentz, integrationssamordnare i Kristianstad kommun. Anledning till att vi valt dem är för att de jobbar för att främja integrationen samt ansvarar för hur problematiken kan lösas på olika sätt. Vilka förhållningssätt samt strategier och åtgärder till för att motverka ökad segregation i Malmö och Kristianstad. Det vi vill få ut av respektive intervju är hur deras arbetssätt ser ut, vilka svårigheter de stöter på i sitt arbete och varför, med andra ord få en djupare inblick ur deras perspektiv. Sist vill vi även intervjua privatpersoner som har kommit till Sverige under senare år för att få ta del av deras privata åsikter och erfarenheter. Vad de anser är bra med Sverige och deras förhållningssätt till att integrera nyanlända samt vad som har varit mindre bra och kan förbättras. Anledningen till att vi har valt att genomföra kvalitativa intervjuer är på grund av att resultat fångar som tidigare nämnt den rätta bilden av intervjupersonens perspektiv på det berörda ämnet, genom egna erfarenheter och åsikter (Kvale, 1997). Semi-strukturerade intervjuer är vårt tillvägagångssätt då vi upplever att intervjuer med ledande frågor och en friare dialog bidrar till ett bättre slutresultat. En mer naturlig och personlig intervju framgår genom denna typ av intervju (ibid). Resultatet av en kvalitativ studie stöds av citat från deltagarintervjuer och i vårt fall stöds de av tjänstepersoner som jobbar för Malmö stad och Kristianstad kommun (Merriam & Grenier, 2019).

2.2 Tillförlitlighet

Genom att sammanfoga resultaten från dokumentstudier och intervjuer med befintlig teori och tidigare forskning kan en mer heltäckande bild av studiens konsekvenser tecknas. Detta kallas för trianguleringsprocess som bidrar till att stärka studiens tillförlitlighet. Det innebär att det finns fler strategier som kan användas för att öka den interna giltigheten eller trovärdigheten i en studie. I denna trianguleringsprocess samlas data genom en kombination av intervjuer, observationer eller dokument. Vad som sägs i en intervju kan kontrolleras mot vad man observerar i ett fältbesök eller vad man läser, ser i dokument samt artefakter som är relevanta för studien. Användning av flera teorier stärker också den interna giltigheten av en studie (Merriam och Grenier, 2019). En andra gemensam strategi för att säkerställa giltighet i kvalitativ forskning är “members check”, det innebär att intervjupersonen får i uppgift att kommentera tolkningen av den genomförda intervjun. Det vill säga att man tar tentativa fynd tillbaka till några av intervjupersonerna (från vilka man härledde rådata genom intervjuer eller observationer) och fråga om tolkningen “är sann” (ibid). Intervjupersoner bör kunna känna igen sin upplevelse i tolkningen eller föreslå lite finjustering för att bättre fånga upp perspektiv. I vår studie har vi säkerhetsställt via email med intervjupersonerna att det som sagts under möten stämmer och inte faller ur sitt sammanhang. Denna metod är väldigt viktig oavsett vilken typ av intervju det handlar om. Metoden är relevant eftersom det är lätt att misstro någons åsikter, tankar, förklaringar osv. Därför är det bra att se till att man inte sprider felaktig information (Merriam och Grenier, 2019).

2.4 Urval och avgränsning

Vi har gjort ett urval som är relevant för vår problemformulering och våra forskningsfrågor. Nyanlända är en stor målgrupp som omfattar barn, ungdomar och vuxna i samhället. Huvudkärnan i vår studie är integration och segregation, två begrepp som omfattar flera beståndsdelar i samhället. De element som vi fokuserar på är arbete och boende för vuxna nyanlända då vi anser att denna avgränsning är viktig för att främja system- och social integration. Genom att ha ett arbete minskar den socioekonomiska segregationen och därmed kan man planera för ett mer jämställt samhälle genom att bryta den förekommande strukturen kring befolkningsfördelningen i den fysiska miljön. Boende är även viktigt p.g.a. att det kan planeras bättre för en främjande integration människor emellan. Det kan i sin tur minimera segregation, bostadsbrist och arbetslöshet. Genom att fokusera på arbete väljer vi att avgränsa

oss till vuxna i ålder 18–64. Studien introducerar en tillbakablick på svensk integrationspolitik, arbetskraft m.m men vi har valt att utgå ifrån två kommuner i Skåne vilket är Malmö och Kristianstad.

3 Teoretiskt ramverk

3.1 Integration

Integration är ett av våra huvudbegrepp som förekommer genom arbetets gång, ordet integration kommer från latin och betyder helhetliggöra. Stigendal & Grander nämner att man i Nationalencyklopedin förklarar hur integration handlar om hur separata beståndsdelar hänger ihop till något större. Det kan vara hur människor interagerar med varandra genom relationer och bildar ett samhälle eller genom hur flera samhällen förenas med varandra till större enheter (Stigendal & Grander, 2012). Begreppet integration är komplext och kan tolkas på flera olika sätt, Boverket (2004) refererar till Westin (1999) där hon menar att integration har tre olika betydelser. Den första betydelsen bygger på förhållandet mellan en helhet och dess delar. Alltså uppstår integration när delarna står i samklang med helheten (Boverket, 2004 s.7). Den andra betydelsen omfattar delaktighet i samhällsgemenskapen. I samhället ska deltagande enligt integrationsmålet ske utan krav på att den privata sfären måste förändras och anpassas.

”Under många år har begreppet integration främst kommit att förknippas med frågan om delaktigheten i samhällsgemenskapen för kulturella och etniska minoriteter, framför allt utrikes födda och deras barn.” (Westin, 1999, sid. 55)

Den sista betydelsen förklaras som en process genom vilken etniska och kulturella minoriteter inlemmas i samhället. Det omfattar system- och social integration, politisk och ekonomisk integration. Inom EU handlar integrationspolitik främst om relationer mellan olika etniska grupper där politiken kräver att alla människor i samhället ska arbeta för att närma sig varandra (Boverket, 2004). Å andra sidan finns även begreppet assimilering som beskriver processen genom vilken en person som utgör ett minoritetsfolk efterliknar majoritetsbefolkning. Till skillnad från assimilering innebär integration att olika gruppers särart inte betraktas som ett hinder för inträdet i samhällslivet och assimilering är framtvingat av hårda krav på anpassning till dominerande normer för socialt beteende. En annan skillnad mellan dessa begrepp är att assimilering i första hand syftar på beteendemässiga, språkliga och religiösa förändringar

medan integration berör sociala, ekonomiska och politiska villkor för olika grupper. Med andra ord beskriver begreppet assimilering identitetsförändringar medan begreppet integration är uttryck för samhälleliga förändringar (ARA, 2020).

3.1.1 System- och social integration

År 1960 lanserade Davis Lockwood distinktionen mellan systemintegration och social integration inspirerat av diskussionen hos Marx om spänning mellan produktivkraft och produktionsförhållanden. Den formen av social ordning som Lockwood vill förklara kan sägas bestå av två sidor. Den ena sidan kallas systemintegration och innebär att t.ex. organisationsformer, rutiner, styrdokument, lokaler, regler och ekonomi anpassas för att kunna fungera ihop (Stigendal, 2007). Distinktionen systemintegration karaktäriseras som hård integration vilket handlar mer om att vara en kugge i maskineriet. Att genom den hårda integrationen känna sig delaktig känner man sig även mjukt integrerad då man har både rättigheter och skyldigheter (ibid). Hård integration handlar om att rätta sig efter förutbestämda planer och motsvarar skyldigheter av rättigheter (ibid). Arbete, utbildning och medborgarskap är några exempel på vad som kan räknas som systemintegration.

Social integration å andra sidan handlar om relationen mellan de aktörer som ska fungera ihop. Deras eventuella skillnader i intresse, ibland rentav motsättningar måste hanteras, överbryggas och kanske helhetliggöras, till exempel i form av ett gemensamt ”vi”, normer och social delaktighet (Stigendal, 2007). Social integration förklarar en särskild form av social ordning som varken bygger på tvång eller disciplinering. Denna distinktion karaktäriseras som mjuk integration där man är en del av en gemenskap och förlitar sig på känslorna där det exempelvis handlar om normer eller identitet. För att skapa ordning genom integration så måste det finnas ett system där människor kan bli integrerade, annars hamnar de i utanförskap (ibid). Vad en hållbar och fungerande social integration bidrar till är att man försöker åstadkomma så lite uteslutning av människor som möjligt, att alla känner sig lika delaktiga där varken fördomar eller liknande kan vara ett hinder (Boverket, 2004).

3.1.2 Ekonomisk och politisk integration

Ekonomisk integration syftar på kulturella minoriteters tillgång till arbetsmarknaden och den offentliga sektorns transfereringar på samma villkor som andra (Boverket, 2004). Politisk integration går ut på att grupper som är minoritet kan vara med och påverka politiska beslut till

sin fördel. Det finns även uppsatta politiska mål inom integrationspolitik där man strävar efter att alla ska ha lika rättigheter i det gemensamma samhället, att man respekterar varandra samt att alla tillsammans ska arbeta för att främja en positiv utveckling för samhället (Boverket, 2004).

3.2 Segregation

Enligt Svenska Akademiens ordlista definieras “segregera” som att avskilja eller särhålla folkgrupper. Boverket refererar igen till Westin (1999) där hon förklarar att begreppet står för ett avskiljande från en helhet. Segregation kan även tolkas som bland annat ett tillstånd eller process (Boverket, 2004). Segregation kan uppstå på grund av exempelvis individers bosättning där många väljer att bo i ett område där de bosatta är jämlika eller så kan det i vissa fall bero på fördelning av resurser som påverkar ett område negativt. Detta leder i sin tur till att man inte har det breda urvalet inom bland annat sociala eller ekonomiska aspekter och även diskriminering av utvalda målgrupper ute på bostadsmarknaden (ibid). Vidare betonas segregation där olika befolkningsgrupper är systematiskt fördelade i rummet där frågor om bostäder, arbete och skolor behandlas. Westin (1999) i Boverket (2004) menar att det är framförallt boende som kopplas till begreppet där interaktion saknas mellan olika befolkningsgrupper.

Andra orsaker till att segregation uppstår i samhället kan vara på grund av kulturella skillnader, att det finns en kultur som dominerar och i samband med denna utvecklas en mindre minoritetsgrupp som har en annorlunda kultur. Problematiken här kan bli att skillnaden på respektives normer och beteenden är drastisk vilket kan påverka hur relationen till t.ex. arbetsmarknaden kan se ut eller att man har en begränsad cirkel av kontakter i samhället. Personliga kontakter kan vara av bra fördel för att lättare kunna ta sig in på både bostadsmarknaden samt arbetsmarknaden vilket kan komma att saknas i områden som är mer utsatta. Områdena som har dessa kulturella skillnader kan även leda till att resurserna inte räcker till, de är i sämre skick och utveckling av infrastrukturen sker inte i samma utsträckning som i andra områden (ibid). En annan förklaring av segregation är en viss grad av social hierarki mellan olika befolkningskategorier enligt Olsson (1995) i Boverket (2004). Han menar att begreppet definierar händelser och gränser mellan olika grupper, placerar grupperna i makthierarki och bestämmer deras mönster för deras samverkan (Boverket, 2004).

Stigendal (2007) i Allt Som Inte Flyter menar på att ifall segregationen har ökat eller minskat de senaste åren beror på vad man menar med segregation. Stigendal kallar begreppet för endimensionellt vilket länge hade varit behärskande. Begreppet berodde på bristfällig teoriutveckling där vissa menade att begreppet ingick i sociologins teoretiska arv (ibid). Segregation hör ihop med kapitalismen och den moderna stadens framväxt där människor med samma sociala bakgrund bosatte sig i samma stadsdelar under 1800-talet. Exempelvis i Chicago blev polariseringen påtaglig där invånarantal fördubblades och massinvandringen bestod av vita. När vita arbetare kallades in under första världskriget började massinvandringen av svarta människor i Chicago. Svarta var en minoritet i staden och i slutet av första världskriget när vita soldater återvände hem kände de svartas närvaro som en stor förändring och hot (ibid). För att kunna diskutera segregation krävs det att man ser på den relationella segregationen vilket innebär att man involverar två geografiska områden som man kan jämföra eftersom enbart ett inte är hållbart (Salonen et. al, 2019). Segregation behandlar även relationen som finns mellan dessa segregerade områden, vilka relationer man syftar på är både de rumsliga samt sociala (ibid).

Tre grundkategorier som diskuteras inom segregationen är demografisk, socioekonomisk och etnisk segregation. Den demografiska berör skillnader som uppstår i en rumslig fördelning utifrån kön, ålder etc. Den socioekonomiska segregationen fokuserar på hur klass- och resursskillnaderna i samhället ser ut samt hur den skapar en struktur över befolkningens fördelning i det urbana rummet. Den etniska segregationen hänvisar till den folkgruppen vars etnicitet, religion m.m. kan sammankopplas och resulterar till att de befinner sig på en och samma plats och segregeras från folkgrupper som särskiljer sig från dem. Två nämnvärda faktorer som påverkar segregationen är den byggda miljön och bostädernas egenskaper samt hur den rumsliga strukturen ser ut. Vad som menas med den byggda miljön är bland annat infrastrukturen och service (Andersson et al, 2007).

3.2.1 Socioekonomisk segregation

Socioekonomisk segregation har inget officiellt sätt att mäta segregationen i Sverige. Det är svårt att redovisa tex utbildningsnivå, sysselsättning, arbetslöshet och inkomster för varje område i en kommun (Regeringskansliet, 2018). Stora inkomstskillnader i kombination med andra faktorer påverkar den socioekonomiska segregationen. Boende i Sverige domineras av småhus men hyresrätter förekommer främst i områden med socioekonomiska utmaningar där

även boendesegregation uppstår (ibid). Salonen et. al (2019) förklarar i sin rapport om hur de ekonomiska förutsättningarna i ett hushåll är det som hindrar dessa personer från att exempelvis utbilda sig eller ha ett bra arbete, likaså bristande möjligheter på att byta från en hyresrätt till en nyproduktion (ibid).

3.2 2 Boendesegregation

I Sverige är boendesegregation ett allvarligt problem på grund av att bostadsområden skiljer sig markant från varandra i en och samma kommun. Områden skiljer sig i bland annat arbetslöshet, inkomst, hälsa, valdeltagande, otrygghet osv. Ju större skillnad på inkomst och bakgrund desto längre ifrån bor människor från varandra. De resursstarka som flyttar och byter bostadsval bidrar främst till boendesegregation som i sin tur förändrar städernas grunddrag och ökar lokal homogenitet och polarisering (Regeringskansliet, 2018). Det finns även andra orsaker till boendesegregation såsom höga bostadspriser, hyresnivåer och långa bostadsköer. Omflyttningar till och från områden med socioekonomiska utmaningar är också en stor orsak som bidrar till segregation. De som väljer att flytta ut är ofta människor med bättre ekonomiska resurser och de som väljer att flytta in är människor som inte riktigt har fler valmöjligheter och har låga inkomster. I Stockholm har en undersökning gjorts som visar de vanligaste anledningarna till att vissa väljer att flytta ut. Det är att inte känna sig hemma, upplevd otrygghet, att området inte är fint och att det inte går att göra bostadskarriär (ibid).

Till följd av boendesegregation uppstår grannskapseffekter vilket innebär:

“en effekt på individers utveckling och sociala positioner som kan relateras till den nära omgivningens inflytande” (Andersson et. al 2008, s.44) i Regeringskansliet, 2018.

En koppling mellan segregation och attraktiv boendemiljö innebär att skillnader i attraktivitet mellan olika bostadsområden stärker segregationsprocessen och den fysiska åtskillnaden mellan befolkningsgrupper. Ett attraktivt bostadsområde beskrivs enligt Stockholms stadsbyggnadskontor i Boverket (2004) som ett område som består av vackra byggnader, tillgodoser fysiska aspekter, god service och tillgänglighet. Attraktiva områden främjar samhällelig integration med sociala nätverk och service samt bidrar till delaktighet och samverkan. Områden med sådan attraktivitet tillgodoser boendes både psykiska och fysiska hälsa men även kommersiell och offentlig service (ibid). Olika målgrupper dras till olika typer av aktiviteter och fysiska miljöer vilket med andra ord betyder att segregation i vissa fall är

självmant men inte ofta (Salonen et. al, 2019). Boendesegregationen går hand i hand med den ekonomiska biten då en hushållsekonomi avgör huruvida ens boende kan se ut, vart i en stad man hamnar och med vilken målgrupp man kommer i kontakt med (ibid).

En viktig faktor som också avgör boendesituationen är bostadssegmenteringen och detta begrepp innebär hur olika boendeformer som hyres-, bostads- och äganderätt är uppdelade geografiskt. Det är väldigt vanligt att hyresrätter förknippas med låga inkomster medan bostadsrätter och ägda boenden förknippas med höga inkomster vilket skapar ett mönster och delar upp befolkningen (ibid).

3.3 Sambandet mellan integration och segregation

Integration kopplas till i vilken utsträckning människor som har invandrat till Sverige deltar i arbets- och samhällslivet. Å andra sidan handlar segregation om att åtskilda grupper som liknar varandra samlas på samma platser. En bristande integration kan leda till segregation och dess effekter som handlar om olika former av social exkludering. Det innebär att människors möjligheter till integration och delaktighet i samhället begränsas, dock behöver inte segregation leda till bristande integration. Områden med exempelvis många boenden och socioekonomiska utmaningar kan vara väl integrerade i arbets- och samhällslivet. Negativa aspekter av segregation minskar med en god integration men det behöver inte ha någon påverkan på segregation som t.ex. boende och skola (Regeringskansliet, 2018). Båda begreppen har flera dimensioner och är komplexa, inte mindre komplext är deras koppling till varandra. Integration kan även ses som både rumslig integration och integration i samhället. Den rumsliga integrationen innebär segregation och den samhälleliga integrationen innebär delaktighet i flera medborgerliga rättigheter, förmåner och skyldigheter som är till för samhällets majoritetsgrupper. Liedholm och Lindberg (1998) i Boverket (2004) menar på att det är fel att tro att bara rumslig integration leder till större samhällelig integration (Boverket, 2004). Christine Blankenburg (2003) förklarar relationen mellan dessa begrepp som följande:

”Integration is sometimes described as the opposite of segregation. But while segregation … includes a geographic aspect, this is not the case with integration which has a more general meaning. Usually, integration means integration and interaction in society in general (e.g. concerning common values, a common language, contact between different groups, and access to jobs) and not necessarily on a small-scale geographical level.” - Blankenburg, 2003 s.35

Eva Öresjö (1997) i Boverket (2004) förklarar att segregerade bostadsområden fungerar som en “territoriell bas” där olika typer av integrering i samhället kan äga rum, alltså positiva effekter av segregation där social integration uppnås lättare av minoritetsgrupper. Denna typ av territoriell bas kan även stärka ett utanförskap. Som tidigare sagt ses segregation som ett uttryck för bristande integration men att säga tvärtom, att segregation leder till bristande integration i samhället är fel. Det är dock relevant att tänka att segregationens effekter handlar om social exkludering och att individernas möjligheter till integration därmed minskar (Boverket, 2004). Skiljer man på integration och segregation så går man från exkludering till inkludering genom integration medan segregering tillhör processen av marginalisering. Det vill säga en process där sämre förutsättningar för individer uppstår i samhället, man exkluderas och orättvisa förekommer istället (Boverket, 2015).

4. Resultat

Vi har valt att dela upp detta kapitel i två delar där vi inleder med att först presentera vårt resultat av vår dokumentstudie i form av dokument tagna från Malmö Stad, Kristianstad kommun, Boverket, Migrationsverket och Arbetsförmedlingen. I andra delen utav detta kapitel framför vi resultaten vi har fått fram utav våra intervjuer där vi har intervjuat tre tjänstepersoner från både Malmö Stad och Kristianstad Kommun samt två privatpersoner.

4.1 Invandring i Sverige

Sverige tillhör gruppen av länder som har en relativt stor utlandsfödd befolkning vilket idag ligger på ca 19,6% (SCB) och innebär att invandrare har blivit alltmer betydande på den svenska arbetsmarknaden. Tidigare studier inom samma ämne indikerar att invandrarnas inkomst växer med ökat uppehållstillstånd (Rashid, 2009). Efter andra världskrigets slut var arbetskrafts-invandringen hög i Sverige från länder som Italien, Grekland, Jugoslavien, Turkiet m.m. Arbetskraftsinvandringen kom att ske i organiserade former där arbetsmarknadsmyndigheterna stod för försorg men de flesta människorna sökte sig till Sverige på egen hand. När integrationspolitiken infördes var immigranter tvungna att anordna arbete och bostad innan deras ankomst till Sverige. Migrationsverket gjorde arbetsmarknadsprövningar för att se om Sverige behövde utländsk arbetskraft, var fallet så fick man tillstånd för att emigrera och jobba i Sverige (Migrationsverket, 2020). Under 2000-talet har invandringen ökat mycket i Sverige. 2016 var året då högst antal med 163 000 st invandrade. Under 2015 hade Sverige det högsta

antalet asylsökande någonsin vilket ledde till att invandringen slog rekord 2016. Under 2019 invandrade 115 805 personer till Sverige varav 21 958 var asylsökande, resten var personer som tidigare bott i Sverige men återvänt hem (SCB, 2020).

Tabell 1: Statistik på hur många utlandsfödda som har kommit till Sverige från år 2000 och

framåt. (Källa: SCB, 2020)

4.1.1 Malmö Stad

Enligt Malmökommissionens rapporter råder det ett behov av att den urbana politiken för Malmö stad behöver vara mer sammanhängande för att uppnå ett mål där stadens integration och sammanhållning är god. Ur ett socioekonomiskt perspektiv anses Malmö stad vara en mer segregerad stad och den grupp som dominerar är utrikes födda (Salonen et al, 2019). Under 2019 sökte 21 958 personer asyl i Sverige varav 4033 var i Malmö, 1 144 personer fick uppehållstillstånd som arbetskraft varav 468 var anhöriga och 579 personer fick uppehållstillstånd kopplat till studier, varav 190 var anhöriga. 1 januari 2020 bodde 4,2% totalt av Sveriges asylsökande i Malmö (Malmö stad, 2020).

1 januari 2020 var antal asylsökande 1 716 i Malmö, det fanns 1 436 asylsökande som bodde i boende de ordnat på egen hand, t.ex. inneboende hos familj (EBO) i Malmö. 240 st bodde i ABO och 46 st i övrigt boende. Inom kommunen har Migrationsverket inte några större anläggningsboenden (ABO) som de erbjuder asylsökande under den tiden de väntar på ett beslut

(Malmö Stad, 2020)

Tabell 2: Antal personer inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem i Malmö, 1 januari

2020. (Källa: Malmö stad, 2020).

Malmö stad mottog totalt 989 nyanlända personer år 2019, detta innebär att asylsökande har beviljats uppehållstillstånd. Ifall asylsökande har bott i EBO tidigare ska de i fortsättningen på egen hand ordna bostad. Har de bott i Migrationsverkets ABO så anvisas de enligt bosättningslagen (2016:38). 2019 var det endas 43 personer som mottogs till Malmö stad enligt lagen om bosättning. Av de som mottogs samma år var det 45 % som bodde i EBO.

(Malmö stad, 2020).

Tabell 3: Malmös kommunmottagning utifrån olika kategorier. (Källa: Malmö stad, 2020)

1 januari ingick totalt 1021 personer i Malmö i etableringen vilket innebär processen fram till att man etablerats i samhället. Närmare på vad etablering är kommer att beskrivas senare i arbetet. 57 % var kvinnor, 17% var under 25 år, 52% hade förgymnasial utbildning, 18% hade gymnasial utbildning och 30% hade eftergymnasial utbildning. Efter 90 dagars genomförd

etableringsperiod 2019 arbetade eller studerade 18% kvinnor och 38% män i Malmö (Malmö Stad, 2020). 2019 Procent % Kvinnor 57 Män 43 Under 25 år 17 Förgymnasial utbildning 52 Gymnasial utbildning 18 Eftergymnasial utbildning 30

Tabell 4: Antal procent som ingick i etableringsprogrammet, 1 januari 2020 (Källa: Malmö

Stad, 2020)

I Malmö har inrikes födda män flest chefspositioner och därefter inrikes födda kvinnor jämförelse med utrikes födda män respektive kvinnor (Region Skåne, 2019). Det har visat sig att det är tre gånger så mer förekommande att de inrikes födda har chefsjobb än utrikes vilket resulterar i att de inrikes födda har bättre möjligheter till att utvecklas inom sitt yrke och jobba sig uppåt i sin karriär (ibid).

Kollar man på boendesituationen i Malmö Stad visar statistiken på att den östra delen av staden som involverar bland annat Rosengård samt Södra Innerstad är de områden där personer med lägre inkomst dominerar och även utrikes födda (Salonen et al, 2019). I västra delen av Malmö där Västra Innerstaden och Limhamn-Bunkeflo ingår, har vi höginkomsttagare som dominerar och majoriteten av dem är inrikes födda. Boendeformerna som förekommer mest här är bostadsrätter (ibid).

4.1.2 Kristianstad kommun

Befolkningen i Kristianstad kommun har under de senaste fem åren ökat och detta på grund av bland annat mottagandet av utlandsfödda. År 2016 hade Kristianstad som flest asylsökande som låg på 1017 st (Kristianstad kommun, 2020). Tabell 5 indikerar på den totala summan av antalet asylsökande i Kristianstad kommun från år 2016-2020 där man kan läsa av att antalet sjunkit

genom åren. I januari 2016 ansökte 1017 st om asyl och sjönk till 196 st i januari 2020.

Tabell 5: Antal asylsökande personer i Kristianstad kommun 2016-2020. (Källa: Kristianstad

kommun, 2020)

I Kristianstad kommun dominerar de inrikes födda inom båda könen där det visar sig att inrikes födda män är de som har flest chefspositioner och det är dubbelt så många som utrikes födda män. Därefter kommer inrikes födda kvinnor som även de har fler chefspositioner än både utrikes män och kvinnor (Region Skåne, 2019).

Tabell 6 är en redogörelse från Arbetsförmedlingen för hur många vuxna nyanlända som skrevs in etableringsprogrammet under perioden 2014-2018 i åldern 20 till 64. Det som även kan läsas av är hur många det fanns med enbart förgymnasial utbildning men även hur många som lämnade etableringsprocessen efter 90 dagar. År 2018 skrevs 922 vuxna nyanlända in i etableringsprogrammet varav 47% enbart hade förgymnasial utbildning och 43% lämnade etableringen efter 90 dagar (Kristianstad kommun, 2020).

Tabell 6: Antal inskrivna vuxna nyanlända i etableringsprogrammet Kristianstad kommun.

(Källa: Kristianstad kommun, 2020).

Det boende som vanligtvis är förekommande i Kristianstad kommun är EBO då nyanlända valt att på egen hand finna en bostad hos bekanta. Statistiken i tabell 7 visar att 65 personer år 2020 bodde i ABO, i EBO bosatte sig 123 personer och i övrigt boende 8 st (Kristianstad kommun, 2020).

Tabell 7: Antal asylsökande personer i Kristianstads kommun 2017-2020 (Källa:

Kristianstad kommun, 2020)

Boendesegregationen är ett förekommande problem i Kristianstad där kommunen hamnar på en femte plats med högst boendesegregation i samband med skolsegregation (Kristianstad kommun, 2020). I tabell 8 nedan som visar statistik från 2016 kan man se hur fördelningen Kristianstad ser ut utifrån tre kategorier: Utrikes född i procent, personer med utrikes bakgrund med utrikesfödda föräldrar samt inrikesfödda personer med inrikes födda föräldrar i procent. Bostadsområdena Gamlegården och Charlottensborg är de två som har högst antal utrikes födda och lägst inrikes födda där Gamlegården ligger på 83,8% utrikes födda totalt och 16,2% inrikesfödda. Charlottensborg har 75,7% utrikesfödda och 24,3% inrikesfödda (Kristianstad kommun, 2020).

Tabell 8: Utrikes född och inrikes född för respektive område i Kristianstad. (Källa:Kristianstad

4.2 Arbete

I de politiska målen som gäller för integrationen och dess politik som man kan hitta i Budgetpropositionen för 2004 (prop.2003/04:1, utgiftsområde 8, sid 12): 7 står det skrivet att alla individer ska ha lika rättigheter, skyldigheter samt möjligheter oberoende på ens ursprung. Att man uppmanar till en gemenskap med mångfalden man har i ett samhälle och en samhällsutveckling utifrån varandras olikheter (Boverket, 2004).

År 2018 1 januari trädde en ny lag i kraft som berör nyanlända från 20 år och har uppehållstillstånd som ska kunna vara folkbokförda i Sverige (Regeringen, 2016/17). De myndigheter som har hand om de nyanlända enligt lagen är Arbetsförmedlingen som ska se till att nyanlända har möjligheter till arbete genom att underlätta etableringsprocessen. Regeringen eller annan myndighet har i uppgift att informera om vilka rättigheter man har samt förklara etableringsinsatserna och dess innehåll. Uppgiften Länsstyrelsen har är att se till så att ett gott samarbete sker mellan olika kommuner, myndigheter, organisationer samt företag som berörs (ibid).

Arbetsmarknaden är ett område som påverkas långsiktigt av invandringen och utrikes födda personers etablering har varit ett återkommande problem (Forslund & Åslund, 2016). Olikheterna som förekommer mellan inrikes-och utrikes födda är att utrikes föddas oftast får anställningar som är vacklande samt att lönerna är sämre vilket påverkar förvärvsinkomsten negativt. Inrikes födda är den målgrupp som dominerar i chefspositioner eller i yrken där kompetensen är mer avancerad, utrikes födda får då mer arbete inom yrken som inte håller lika hög standard och är inte jämförbar med personens utbildning. Den mest drabbade målgruppen är personer som kommer eller har föräldrar från länder utanför västvärlden oavsett utbildning. Ytterligare skillnad som kan uppstå är arbetsgivares inställning till utrikes födda, det är även förekommande att diskriminering sker mellan inrikes-och utrikes födda då arbetsgivare gärna ser att anställning av en inrikes född sker istället på grund av osäkerhet inom kompetens och färdighet (ibid).

I en rapport skriven av Kommunförbundet Skåne (2018) är Skåne i fokus där diskussioner om hur etableringen och integrationen i respektive kommuner ser ut framgår. Utmaningarna man har kommit fram till rörande arbetsmarknaden i Skåne är att striktare krav bör ställas både på individer och företag för att stärka kompetensen samt produktiviteten som ska resultera i en

godare konkurrenskraft. Varför detta anses vara viktigt i dagsläget är för att man inte enbart konkurrerar med andra företag samt individer i just sin stad utan konkurrensen finns runtom i världen. Det har skett en ökning av befolkningen i Sverige som tyder på att möjligheterna finns för starkare arbetskraft och att det finns individer som ska integreras i samhället men sysselsättningen i Skåne är lägst i hela Sverige. Skillnaden mellan utrikes födda samt inrikes födda är den andra stora utmaningen som tas upp (ibid). Det viktigaste i detta fall är därför att sätta etableringen av nyanlända i första hand genom att integrera de i samhället utifrån arbete, boende, utbildning och annan form av hjälpmedel som ska underlätta integreringen. En betydelsefull faktor som bidrar till bättre integrering och etablering är att samarbetet mellan olika myndigheter, kommunala verksamheter ska vara utvecklat tills den punkten då en nyanländ kan försörja sig på egen hand men tills dess är det kommunens ansvar att bidra med ekonomiskt stöd (ibid). IFAU (Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering) har undersökt utrikes föddas etablering på arbetsmarknaden och har fastställt att utbildningen och ett utvecklat kontaktnät är betydelsefullt för en utrikes född, att vara bosatt nära arbeten där man är i behov av mer arbetskraft är avgörande samt individens ålder och varifrån man har invandrat (IFAU, 2018).

Osäkerheten och fördomarna som uppstår gör att det är viktigt att i tidigt skede validera utrikes föddas bakgrund när det kommer till utbildning, arbete och kompetens (Forslund & Åslund, 2016). Anledning till det är att utifrån validering kunna avgöra vilket yrke som är lämpligt utifrån den faktiska utbildningen man har eller vilken vidareutbildning som är relevant för vidare utveckling. En avgörande faktor som möjliggör ett bättre arbetsliv är att kunna det svenska språket eftersom man med hjälp av språket påverkar både sin inkomst men även arbetsmöjlighet positivt (ibid). Det svenska anställningsskyddet finns till för att de som har arbete inte ska kunna sägas upp lika lätt om fallet är så (Forslund & Åslund, 2016). Detta leder i sin tur till att nya anställningar inte förekommer lika ofta och målgrupper såsom vuxna nyanlända drabbas på grund av att det blir svårare att etableras på arbetsmarknaden om det inte finns arbete. Personer med ett kontaktnät som är dåligt tyder på att de drabbade blir eller förblir arbetslösa vilket har visats sig vara bland annat utrikes födda (ibid). Har man ett gott nätverk och är ens bostad nära till lediga arbeten så ökar chanserna i att faktiskt få en anställning. Med tanken på bostadsbristen som råder inom en acceptabel prisklass orsakar detta att nyanländas tillgänglighet till arbete är sämre än inrikes födda. En tanke som har växt inom detta ämne är huruvida bosättningen påverkar kopplingen till arbetsmarknaden där resultaten har varit att det är negativt att bli bosatt nära personer med samma bakgrund men å andra sidan har man nekat

detta och hänvisat till att området i sig påverkar ens ingång till arbetsmarknaden, inte personerna som bor i närheten. Ett område vars resurser inte är bra utan svaga är en anledning till den dåliga etableringen för utrikes födda (Ackum, Lundbäck & Sobolevskaia, 2019).

Man har genom undersökningar inom sökaktiviteten vilket innebär sökande för jobb utfört en studie där det har visat sig att utrikes födda ser en stor betydelse i att ha ett arbete eftersom det är en stor faktor i livet då arbete påverkar ens välmående positivt (Eriksson, 2010). När det kommer till sökaktiviteten är sökintensiteten likvärdig för både utrikes- och inrikes födda. Därför har en avgörande faktor varit vilka olika sökkanaler som är förekommande i arbetssökandet och där finns det formella respektive informella kanaler. De informella kanalerna är vanligast förekommande i Sverige, problematiken som har visat sig är att utrikes födda inte gynnas lika mycket av informella som av formella sökkanaler eller minoritetsgrupper generellt (ibid). För utrikes födda är tillvägagångssättet mer att själva vara i kontakt med exempelvis Arbetsförmedlingen eller aktuella arbetsgivare samt ta del av annonser som finns ute och inrikes födda har en direkt kommunikation med en arbetsgivare då arbetsgivaren självmant kontaktar (Eriksson, 2010).

4.2.1 Etableringsprogrammet

Etableringsprogrammet är ett program som är till för att vuxna nyanlända och dess etablering på arbetsmarknaden som ska ske fortgående, detta med hjälp av Arbetsförmedlingen. Lagen (2010:197) om etableringsform kom till år 2010, 1 december med målen om att etableringen för målgruppen vuxna nyanlända ska gynnas (Migrationsinfo, 2019). 1 januari 2018 valde man att införa ytterligare regler för de nyanlända där tyngden ligger på att den nyanländes ansvar utökas kring ens egna etablering samt att villkoren för dem är densamma som för resterande arbetssökande. Varför man valde att göra på detta vis var för att den administrativa biten i arbetet skulle underlättas genom att Försäkringskassan tar över istället för Arbetsförmedlingen (ibid). Etableringsprogrammet involverar personer mellan 20–64 år som har fått sitt uppehållstillstånd på grund av att man antingen är flykting eller är i behov, likaså involveras anhöriga i denna lag (Migrationsinfo, 2019). Steget efter att man tar del av etableringsprogrammet är att Arbetsförmedlingen planerar in samtal samt individuella planeringar med berörda personer och dess kommun eller myndighet osv. Efter det gör man en kartläggning för att se vilken erfarenhet och kompetens den nyanlända personen har. En etableringsplan görs vars innehåll är SFI (svenska för invandrare), aktiviteter som ska främja

arbete likt komplettering av utbildning eller rehab. Deltar man aktivt i etableringsplanen får man ta del av någonting som kallas för etableringsersättning som Försäkringskassan står för inom loppet av två år (ibid).

Vad Arbetsförmedlingen har valt att erbjuda i arbetsväg för vuxna nyanlända är bland annat etableringsjobb vilket innebär att man får möjligheten till subventionerat arbete i två år som förhoppningsvis ska leda till vidare arbete, denna möjlighet har man tillfört för att de vuxna nyanlända ska komma in i arbetslivet. Andra typer av jobb som erbjuds är introduktionsjobb som finns till istället för instegsjobb som det förr kallades vilket innebär att man kan variera mellan arbete och studier om fallet är så samt att man minskade stöden från fem till ett stöd som motsvarar de tidigare fem. Nystartsjobb vilket är ett arbete man kan få när man fått sitt uppehållstillstånd samt under sin etableringstid (Migrationsinfo, 2019).

4.2 Boende

Migrationsverket erbjuder asylsökande ett tillfälligt boende under tiden de väntar på ett beslut om uppehållstillstånd och om man inte har råd för boende står Migrationsverket för hyran. Väljer asylsökande att få hjälp av Migrationsverket med boende får denne inte välja vart man ska bo utan man får ta det som är ledigt och vara beredd på att kanske flytta till annan ort (Migrationsverket, 2017). Migrationsverket hjälper asylsökande med boende belägna på platser där myndighet har möjlighet att hyra eller upphandla boenden. Detta har resulterat i att boenden placeras på orter utanför storstäder där efterfrågan på bostäder är låg. Asylsökande kan även skaffa bostad på egen hand s.k. EBO men detta har lett till ojämn fördelning av asylsökande mellan kommuner. De personer som väljer att skaffa bostad på egen hand har temporära boende hos t.ex. släktingar eller vänner som inneboende. Efter att ha fått uppehållstillstånd väljer många asylsökande att fortfarande vara inneboende med tanke på bostadsbristen, detta leder till osäkra boendeformer, trångboddhet, handel med hyreskontrakt och ohälsa (Regeringskansliet, 2018).

4.3.1 Strategier för att lösa bostadsbrist

Som följd av 1990-talskrisen har bostadsbygget ökat under de senaste åren men trots detta beräknas det enligt Boverkets bostadsmarknadsenkät (2018) att det kommer finnas underskott på bostäder på tre års sikt. Utsattheten för människor som har svårt att ta sig in på bostadsmarknaden ökar när bostadsbristen kvarstår (Regeringskansliet, 2018), storstads-regioner har visat i undersökningar att det finns brist på bostäder och framförallt billiga

hyresrätter. Problemet som uppstår av brist på billiga bostäder är att unga vuxna, studenter och nyanlända inte kan få ett boende (Boverket, 2015b). Boverket fick i uppdrag av Regeringen att senast 1 mars 2015 lämna förslag på åtgärder som kunde hjälpa de ca 9 300 asylsökande i landet som har beviljats uppehållstillstånd 2015 och väntar på en kommunplacering. Efter beviljat uppehållstillstånd ska vuxna nyanlända lämna ABO och enligt lag (2016:38) få bosättning genom anvisning till en kommun. Som även nämnt i tidigare forskning så är bostadsbristen ett stort hinder för mottagande av vuxna nyanlända där bristen är störst på hyresrätter (Boverket, 2015a).

Rapporten (2015:10) från Boverket handlar om vuxna nyanländas boendesituation och förslag på hur vuxna nyanlända i ABO ska få tillgång till bostäder. Efter att asylsökande har beviljats uppehållstillstånd och bott i ABO under denna tid kan de välja mellan att få hjälp med att bli kommunplacerade eller hitta bostad på egen hand. Med pågående bostadsbrist blir det allt svårare att hitta bostäder och därför förblir vuxna nyanlända kvar i ABO. Syftet med förslaget Boverket fick i uppdrag är att bearbeta vuxna nyanländas bostadsefterfrågan. Boverket utgår ifrån två strategier där första strategin handlar om temporära bostäder i kommunerna för att skapa fler kommunplatser för vuxna nyanlända. Den andra strategin handlar om temporära bostäder för att växla Migrationsverkets lägenheter mot nya anläggningsboenden (ibid).

Strategi 1

I denna strategi erbjuds tillfälliga boenden i tillväxtregioner där exempelvis arbetstillfällen finns. Bostäder är i mycket större behov än tillgången där tillgången till boenden kan lösas genom temporära lösningar i moduler eller ombyggnad av befintliga lokaler. Detta underlättar för de vuxna nyanlända att komma in samhället samt frigör platser i ABO (Boverket, 2015). Vid tillfällen där behovet av bostäder är akut finns lösningar som industrialiserat och prefabricerat byggande (moduler). Denna modul ger en snabb och flexibel lösning som kan anpassas efter behov, det innebär att modulerna kan flyttas till orter där vuxna nyanlända som mest finns men kan även flyttas till en annan ort om efterfrågan på bostäder är större där (ibid). För att motverka bostadsbristen argumenteras strategin för att bygga modullösningar eller andra mindre permanenta bostadslösningar, detta för att möjliggöra flera bostäder och skapa möjligheter för utflyttning från ABO efter asyltiden. Tillfälliga bostäder är viktiga ifall de är placerade på “rätt” orter i “rätt” regioner eftersom vuxna nyanlända som tvingas bo kvar i ABO efter asyltiden på grund av bostadsbristen nu har möjlighet att flytta ut. Om de tillfälliga bostäderna upplevs tillräckligt attraktiva för vuxna nyanlända att flytta in i är det en enorm

lättnad för Migrationsverkets ABO (ibid). Denna strategi anses vara realistisk om premisser blir uppfyllda, alltså att det finns en produktionskapacitet för moduler. I exempelvis Malmö har tillfälliga bygglov beviljats för att ställa upp modulhus i områden där de kan anpassas till närmiljön. Det innebär också att vuxna nyanlända kan bo max 4 år i modulbostäder innan en lösning på permanent bostad ordnas. Områden där tillfälligt bygglov har beviljats är Mobilia (parkering), Kirseberg (IP) och Sommarängen/Blombuketten (Malmö stad, 2019).

Enligt tabell 9 kan man läsa av att 9 313 personer med uppehållstillstånd fortfarande bor kvar i ABO när de egentligen enligt lag (2016:38) ska förflyttas. Det förväntas att fler asylsökande får uppehållstillstånd beviljade som förmodligen kommer tvingas bo kvar i ABO på grund av pågående bostadsbrist (Boverket, 2015a).

Tabell 9: Antal inskrivna i Sverige i Migrationsverkets mottagningssystem i februari 2015.

(Källa: Boverket, 2015)

Strategi 2

Denna strategi är ganska lik den första förutom att man här frigör Migrationsverkets lägenheter genom tillförande av boenden i den aktuella regionen istället för den enskilda kommunen (Boverket, 2015a). Det innebär att växla de nuvarande ABO i vanliga lägenheter mot nya asylboenden som planeras att byggas i samma kommun eller i grannkommunerna. Det betyder att vuxna nyanlända med uppehållstillstånd får bo permanent i ABO och nya boenden byggs istället till asylsökande. Precis som i första strategin så ska nya asylboenden skapas med hjälp av moduler som omvandlas till bostäder. Arbetsförmedlingen är beroende av att kommunerna ordnar lägenheterna så att vuxna nyanlända kan bosätta sig och påbörja etableringen. Flera kommuner har svårt att ta fram bostäder enligt överenskommelse på grund av bostadsbrist (ibid). För att vuxna nyanlända ska slippa vänta länge på bostad är det angeläget att de tillgängliga bostäderna som finns ska utnyttjas så effektivt som möjligt. Ordinarie hyreslägenheter bör inte hyras till asylsökande på orter med bostadsbrist genom

Migrationsverket. På flera orter där Migrationsverkets ABO finns begränsas kommunernas möjligheter att ta emot vuxna nyanlända, brist på bostäder leder till att vuxna nyanlända flyttar in hos släktingar och under tiden uppsöker kommunen för att få hjälp med bostad. Detta leder till andrahandskontrakt på den sekundära bostadsmarknaden och därmed konkurrerar kommunen med sig själv rörande bosättning i kommunen (ibid). På detta sätt skapas en ond cirkel som kan brytas genom att en del av lägenheterna som Migrationsverket idag förfogar över slussas till vuxna nyanlända i behov av kommunplacering. Nya asylboenden bör därför byggas och detta med hjälp utav ombyggnad av lokaler i tillväxtorten eller grannkommunen. Dessa lokaler bör byggas i områden där asylboenden kan anpassas till bosättningens möjligheter och regionala förutsättningar (ibid).

Ojämn geografisk fördelning

Som tidigare nämnt om ojämn geografisk fördelning av vuxna nyanlända i de stora städerna har Migrationsverket infört ett nytt system av flyktingmottagning. Målet med detta system som var känt som ”hela Sveriges strategi” innebär att fördela vuxna nyanlända mer jämnt mellan olika regioner i landet och underlätta integration i allmänhet. Det handlade om kommunal placering av vuxna nyanlända efter att ha erhållit ett uppehållstillstånd och en introduktionsperiod, huvudsakligen med kurser på svenska på cirka 18 månader. I huvudsak innebar detta system att vuxna nyanlända som anlände under 1985 till 1991 inte fritt kunde välja sin kommun att bosätta sig i. Istället placerades de i regioner som valts av svenska myndigheter (Rashid, 2009). Flera av de lediga asylboenden som finns idag ligger i mindre kommuner där arbetsmarknaden inte är så stor samt ligger en bit ifrån de större tätorterna. Enligt bostadsmarknadsenkäten BME (2014) fanns det ca 3 000 överskott av lediga lägenheter i kommuner som till exempel Ånge, Bräcke, Sollefteå m.m. då de är mindre eftertraktade. Dessa bostäder kan komma att rivas på grund av uthyrningssvårigheter. För att göra asylboenden användbara satsar man på assisterande insatser såsom kollektivtrafik och andra medel för att komma i kontakt med andra orter (Boverket, 2015a).

I propositionen (prop 2019/20:10) vill Regeringen begränsa asylsökandes möjligheter att bo i eget boende (EBO). Det innebär att om en asylsökande ordnar boende på egen hand i ett område med socioekonomiska utmaningar ska denne i huvudregel få reducerat bidrag enligt lag (1994:137) om mottagande av asylsökande. Huvudsyftet med detta förslag är att fler asylsökande ska välja att bo i områden med bättre socialt hållbara, mottagande förutsättningar (prop 2019/20:10, s.3). Eget boende kan bidra till bättre integrering i det svenska samhället och